Skogen och klimatet

Kan konsten vara en utgångspunkt för samtal och dialog om skog och skogsbruk? Martha Kristensen är en av få konstnärer som i sin konst gestaltat trakthyggesbruket. 

Inspelat den 3 december 2024.

Vill du se och veta mer om Martha och hennes konstverk går du in på hennes hemsida https://www.marthakristensen.se/

Den här gången samtalar Elin Varde och Harald Säll med konstnären Martha Kristensen om hennes konstprojekt som berör trakthyggesbruk. Som en introduktion till hennes konstverk och de samtal vi haft citerar vi ett inledande stycke ur Marthas bok Bruksskogens livscykel.

"När jag flyttade till Älghult 2018 började jag måla av skogen omkring mig, följa den ganska hätska skogsdebatten och av personlig nyfikenhet undersöka olika aspekter av skogen. Mitt skapande brukar kretsa kring motsättningar och kontraster som jag fastnat för när jag uppfattat dem som lustiga eller intressanta. En sådan motsättning är den om de olika stadierna i trakthyggesbrukets livscykel."

Det här ledde sedan vidare till hennes bok Bruksskogens livscykel som är en "konstpublikation som handlar om trakthyggesbruk, sett i ett småländskt perspektiv." Martha skriver också att: "Den har som syfte att vara kunskapsspridande och ge en introduktion till dagens skogsbruk, med utgångspunkt i konstverket Bruksskogens Livscykel". Boken går att låna på olika bibliotek i framför allt Småland.

Samtal om lövsågverk och varför vi sågar och förädlar allt mindre av vår svenska lövträråvara.

Inspelat den 21 november 2024.

Denna vinter upphör det sista björksågverket i Götaland med sin produktion. Östra Hults elektriska såg som sågar björk och al söder om Värnamo lägger med största sannolikhet ner sin produktion. Det innebär att söder om Värmland-Dalarna finns snart inget större björksågverk.

I detta avsnitt samtalar vi med sågverksägare Emil Lindberg om förädlingen av lövträ, lövskogsbruk och mångfald. Emil har en skoglig kandidatutbildning från Linnéuniversitetet. Han sågar och säljer mestadels ek på sitt företag Ekoträ AB som ligger mitt i Småland i Sävsjö kommun.

Vi berör också skoglig utbildning, mängden lövskog och andra företag som försökt öka lövträförädlingen. Vi som samtalar om detta med Emil Lindberg är Åke Carlsson och Harald Säll.

De flesta önskar och kräver att det ska vara mer lövträd i skogen. Men samtidigt vill allt färre köpa förädlade lövträprodukter från den svenska skogen. Kan det vara så att vi ställer orimligt höga krav på naturen och då inte minst på våra lövträd vilket gör att plast och andra material tar över? Endast ett par tusendelar av den avverkade björkvolymen sågas resten blir massaved, bioenergi och röjs bort. För 30 år sedan, under 1990-talet, sågades 450 000 kubikmeter lövträtimmer och i dag sågas 175 000 kubikmeter. Motsvarande volym för svenska barrsågverk är närmare 40 miljoner kubikmeter.

Forskningsprogrammet Framtidens skogsskötsel i södra Sverige, FRAS, genomförs i samarbete mellan de tre forskningsorganisationerna Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Linnéuniversitetet (LNU) och Skogforsk samt skogsnäringen i södra Sverige.

FRAS-programmets höstexkursion den 16 oktober bjöd på ett potpurri av aktuella skogsfrågor och framtidstekniker som kommer att förbättra den skogliga planeringen. Ett 80-tal deltagare möttes i Attsjöskogen utanför Växjö.

Forskare och personer från det praktiska skogsbruket delade med sig av sina kunskaper om föryngring, blandskog, skötsel för andra mål, skador, digitalisering och hög produktion.

Attsjöområdet, knappt 2 mil öster om Växjö, är sedan 1950-talet ägt av Södra. Kring förra sekelskiftet fanns här enorma mängder skog som började exploateras, så mycket att det till och med byggdes en järnväg för att frakta ut sågtimret. Som på många andra platser i landet tog skogen slut efter några decennier, och banan lades slutligen ner 1930. Men idag har skogen återhämtat sig och besökarna möts åter av resliga tallstammar i det 2500 hektar stora området.

Utan föryngring inget liv.

I dag ställs krav på mer av biobaserade råvaror och en större biobaserad kretsloppsekonomi. Framtiden hänger mycket på bra föryngringar med robusta skogar som klarar ett förändrat klimat.

Som skogsägare är man enligt skogsvårdslagen tvingad att säkerställa en god föryngring efter avverkning av äldre skog. Detta lagkrav har gällt sedan 1903 och gäller all produktionsskog i Sverige. Detta för att säkerställa att det finns skog till alla efterkommande generationer som lever av och i skogen. Dessutom upplever skogsägare och alla de som förvaltar skog att det är intressant och roligt att se hur plantorna växer och utvecklas oavsett om dessa planterats, är sådda eller är självföryngrade.

För att lyfta den mest centrala och viktigaste frågan inom skogsbruket vilken är föryngring eller återbeskogning samtalar vi med forskaren Kristina Wallertz. Hon är verksam på Asa försökspark som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Kristina har doktorerat inom ämnet skoglig föryngring. Mer specifikt om hur tillgång på extra föda (grenar i träd, rötter i marken etc.) påverkar snytbaggens ätande på gran- och tallplantor. Hon studerade också hur gödsling, etablering och markberedning påverkar tillväxt och tolerans mot snytbaggeskador hos granplantor. Dessutom arbetar Kristina med frågor kring etablering av Douglas och distansutbildning för skogsägare på Linnéuniversitetet.

Vi försöker svara på och reda ut frågor som berör:

Varför föryngring/plantering?

Håller gamla rekommendationer i förändrat klimat?

Vad krävs för en lyckad självföryngring eller plantering?

Hur får man en mängd olika trädslag för ökad riskspridning?

Markberedning: Varför markberedning och olika metoder.

Plantskydd mot skadeinsekter. Avgång om inget skydd.

Hur sprids ny kunskap om plantering?

Anpassning till olika regioner och lokala förhållanden allt viktigare.

Framtiden hänger mycket på föryngringar med robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Naturen vet inte alltid vilket trädslag som passar bäst.

Inspelat den 11 juni 2024.

Samtal om blandskogsbruk med björk och gran samt föryngring och risker med douglasgran. Tillväxtskillnader i ett försök på Tagels gård mellan några vanliga trädslag.

Vi summerar också EU-valet den 9 juni. Vi tar också upp exempel på direktiv och förordningar beslutade i EU. Hur dessa beslut ibland upplevs ha bristande konsekvensutredningar för de som berörs.

Den 22 april 2024 anordnades i Tingsryd en temakväll om EU där ca 100 personer deltog med Åke Carlson som moderator. De fick höra Jenny Öhlin, EU-koordinator i Södra, Sven-Erik Hammar, ordförande i CEPF som samordnar 16 miljoner skogsägare i Europa, Harald Säll, Linnéuniversitetet och Hans Berggren från Södra styrelse. Det informerades om EU:s uppbyggnad, hur skogen ska räcka till idag och i framtiden och om svenskt skogsbruk idag samt om hur Södra arbetar med skogsfrågor både inom Sverige och inom EU.

Vi samtalar med skogsägarna Ursula och Jörgen Leipe. Vilka tankar och lärdomar de fått av kvällens föreläsningar och vad de anser att beslutfattarna i EU bör tänka på. Vi avslutar poddavsnittet med en av kvällens organisatörer, Camilla Logarn, skogsägare och ordförande i Tingsryds skogsbruksområde. Elin Varde och Harald Säll ställer frågor och samtalar med Ursula, Jörgen och Camilla.

Samtal om hur EU är organiserat och vad vi bör tänka på inför ett EU-val.

Skogsbrukets villkor är i hög grad beroende av externt beslutsfattande på myndighetsnivå och inom politiken. Frågor som rör såväl hållbarhet, fossilfrihet och cirkulär ekonomi som ägande, brukande och skogliga produkter har kommit allt högre upp på agendan, både nationellt och inom EU.

Denna gång samtalar vi om hur EU är organiserat och vad vi bör och kan tänka på inför EU-valet den 9 juni 2024. Vi har besökt Södras näringspolitiska enhet där vi träffar Marcus Svensson som är näringspolitisk chef, Malin Pettersson som är näringspolitisk specialist med fokus på skogsbruks- och miljöfrågor och Jenny Öhlin som är EU-koordinator. Södra är en av Sveriges skogsägarföreningar som består av 52 000 medlemmar. Vi som samtalar och ställer frågor till Marcus, Malin och Jenny är Åke Carlson och Harald Säll.

Vi samtalar med Johanna Witzell som är professor inom ämnet skogens hälsa på Linnéuniversitetet. Vi talar på ett positivt sätt om skador och risker vi fått och kanske kommer att få på skogen i ett förändrat klimat. Samt om nödvändigheten av stor biodiversitet. Vi lyfter också de risker vi tar då vi förflyttar plantmaterial mellan länder och kontinenter. Hon ser gärna att man hör av sig och berättar om obekanta skador man ser på skog och träd. Johanna har bland annat studerat hur blåbärsrisets resistens påverkas av kvävegödsling. Men också om askskottsjukan, almsjukan och även svampar och mikrober som är viktiga för trädens tillväxt och skydd. Vi samtalar om vad vi själva kan göra för att minska framtida risker och uppmuntran att vara observant och rapportera skador till bland annat Johanna och hennes kollegor som arbetar med skador och skaderisker. Avslutningsvis samtalar vi också om framtida övervakningssystem för att se skador i skog och mark.

Presentation av gruppen som arbetar med podden Skogen och klimatet.

Hur påverkas skogen av torka och vilka trädslag bör vi välja?

Vi talar med professor Johan Bergh på Linnéuniversitetet om koldioxidbindning och hur vi bör anlägga våra framtida skogar för att dessa ska bli mer robusta och tåliga.

Vi samtalar också med lövskogsexperten Anders Ekstrand på Södra om lövskogsbruk och alternativa trädslag. 

Inspelat den 7 november 2023.