Kerstin Andersson har i sin familjs anor många berättelser om uppbrott. Hon ser i sin forskning hur en generations hantering av svåra situationer kan påverka kommande släktled.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kerstin Andersson bor i en gammal släktgård i Sörbyn utanför Boden. På väggarna i vardagsrummet hänger fotografier på släktled långt bak i tiden.
- Här högst upp har jag min morfars anfäder. Längst till vänster ser vi Andreas och Kajsa Brita, berättar Kerstin Andersson och pekar på fotografiet med en tjock guldram.
Andreas och Kajsa Britta föddes i början av 1800-talet. Anderas 1817 och Kajsa Britta 1821. De var ett ungt par med ambitioner att bryta ny mark och skapa ett någorlunda bra liv för sig och sina barn. Men så blev det inte. De var med om den ena tragedin efter den andra och tvingades att bryta upp gång på gång för att söka lyckan på nya platser.
Kerstin Andersson har i sin släktforskning försökt förstå hur en generations val och hantering av svåra händelser kan påverka kommande generationer. Hon har lagt ett sports relationspussel över tre generationer och tycker sig se att Andreas och Kajsa Brittas sätt att hantera förluster och svåra situationer påverkat kommande generationer.
Den teori som Kerstin använder sig av kommer ursprungligen från USA och kallas för Bowens teori.
I den här psykologiska modellen som Kerstin arbetar efter drar man släktforskningen till en ytterligare dimensioner där man ritar en sorts familjekarta eller genogram med fakta om minst tre generationer. Där kan man sen utläsa hur varje individ hanterar yttre tryck, förluster, sjukdomar, konflikter och annat. Det blir ett nätverk av personer som hänger samman och påverkar varandra.