Ellis Island- hoppet och förtvivlans ö

Ellis Island i New York är den ö som mellan 1892 och 1954 fungerade som kontrollstation för de invandrare som kom till USA via New York. Den ligger på en liten ö precis intill frihetsgudinnan i inloppet till New York.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är det ett välbesökt museum. De överfulla färjorna transporterar turister från hela världen. När Ellis Island fungerade som sluss för immigranter hördes också språk från alla världens hörn.

Barry Moreno som är historiker arbetar på Ellis Island har precis skrivit ett uppslagsverk om ön. Han säger att det under storhetstiden fanns tolkar för 53 språk och att de som passerade ön skulle klara av att svara på 29 frågor under tre minuter, inklusive tolkning.

Alldeles bredvid museet står det som tidigare var sjukhus för immigranterna. Bland de sjukdomar som florerade nämner Barry Moreno syfilis, difteri, tuberkulos, smittkoppor och ögonsjukdomen trakom. Mässlingen var den enskilt största dödsorsaken bland barn på Ellis Island.

Två procent av de som kom till Ellis Island skickades tillbaks med vändande båt, andra hamnade på sjukhuset. Men för de allra flesta gick det fort att passera ön. På fem timmar hade de undersökt och kontrollerats av både inspektörer och läkare.

Många upplevde vistelsen som förudmjukande och plågsam. Det vittnar många av de bilder man kan se på museet idag. Det är fattiga och slitna människor som ofta bär på biljetten i munnen eftersom händerna krampaktigt håller i det bagage de har med sig från hemlandet.

Barry Moreno tipsar om två hemsidor där man kan söka detaljerad information om immigranterna på; CastleGarden och EllisIslandrecords. Där finns uppgifter som till exempel destination, avreseort, hur mycket pengar immigranten hade med sig, längd, hår- och ögonfärg samt medresenärer. Genom att klicka på Länkar i listen till vänster kan du besöka dessa hemsidor.

Känsö- Europas enda helt bevarade karantänsanläggning

I inloppet till Göteborgs hamn ligger Känsö, som under 1800-talet och en bit in på 1900-talet fungerade som karantän för inkommande skepp. Fortfarande idag finns karantänsanstalten bevarad i nästan ursprungligt skick, något som är unikt i Europa.

Många skepp som var på väg in till Göteborgs hamn måste passera Känsö, alla de personer som fanns ombord togs iland och sattes i karantän, och de som var sjuka placerades på sjukhus tills smittorisken ansågs vara över. All last togs iland och röktes.

Marianne Kindgren som tillbringat mycket tid på Känsö har skrivit en bok om Känsö karantän bland annat utifrån de arkiverade handlingar som finns bevarade. 

Med tiden blev Känsö militärt område och därmed förbjudet område för vanliga besökare.

Skaparen av karantänsanstalten var Jacob Forsell som utformade en miljö där man skulle komma i kontakt med smittade personer så lite som möjligt.

Sjukhusbyggnaderna förlades på konstgjorda öar, och sjuka personer togs in från båtar via luckor i golvet.

På en brygga byggdes också ett besökshus en så kallad ”Parloir” där den sjuke och dess besökande kunde sitta på ömse sidor om dubbla galler. Mellan gallren gick en grav där man brände svavel under hela besöket.

Beläggningen på Känsö var ojämn. Vissa år var det bara enstaka fartyg som togs in. Andra år, framför allt i mitten av 1800-talet då koleran härjade, var det många hundra. 1922 flyttade den siste läkaren från ön, och 1934 upphörde karantänsanstalten formellt.

Eftersom Känsö är militärt område får man inte gå i land där utan speciella guider. De få besöken har haft det goda med sig att anläggningen finns bevarad. Marianne Kindgren tycker att anläggningen borde placeras på FN:s världsarvslista.