Används ordet kvinna i samma utsträckning som ordet man? Nej, säger språkvetaren Anders Agebjörn som undersökt saken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Kvinna är det neutrala ordet för en vuxen människa av honkön. I dagstidningar är det självklart att använda, men jag tror inte vi är så bekväma med det i vårt vardagliga språk, säger Anders Agebjörn masterstudent och adjunkt i svenska på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet.
Han har undersökt hur ordet kvinna används och upptäckt en skillnad i jämförelse med ordet man.
– Jag tror att vi är "kvinna" kortare period i livet än vad vi är "man". Unga kvinnor blir "tjej" och äldre kvinnor kallas "tant" eller "dam".
I Svensk ordbok, utgiven av Svenska akademien 2009, definieras kvinna som "en fullvuxen person av honkön, i motsats till flicka respektive man." Med tillägget "Ofta med tonvikt på biologisk eller samhällelig funktion". Det tror Agebjörn säger något om hur ordet används.
– Vi använder inte kvinna för att referera till en person på gatan. Vi säger inte "titta på den där kvinnan, vilken fin kappa hon har!" Då säger vi tjejen, damen eller tanten. Kvinna använder vi hellre i sammanhang som "Kvinnor tjänar mindre än män". Då handlar det om kvinnan som en samhällsvarelse.
Vad beror det på?
– Jag tror, utifrån en feministisk teori, att det beror på att kvinnan representerar det andra och det avvikande, och därför har vi ett behov att vara mer specifika när vi talar om en kvinna. Ordet kvinna är ett neutralt ord och just det neutrala gör det problematiskt att använda.
Stör du dig på när någon säger "Jag stör mig på"? Varför har det blivit vanligare?
Ikväll eller i kväll, med eller utan särskrivning – Vad är rätt?
Och slutligen: Vänsterprassel, vad är det för ett ord egentligen?