En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.
Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.
– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.
– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.
Vad är etymologin bakom ordet återvinning?
Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.
Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?
När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?
Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?
Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?
Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.
Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.
Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.