Stil

Calamity Jane beskrevs ofta som en tobakstuggande tuffing som hinkade i sig sprit, sköt vilt omkring sig och föredrog att klä sig som en man. Verkligheten var emellertid lite annorlunda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Myten om Calamity Jane har fått stor spridning. Inte minst i filmer och tv-serier där hon fortsätter att dyka upp som en tuffing i herrkläder. Men vad som är sant, eller inte, det är något som många historiker har försökt att bena ut. Och fortsätter att göra. Det kommer ständigt nya biografier där den ena etablerade ”sanningen” efter den andra skjuts i sank.

Och fram har en lite sorglig bild av en okonventionell kvinna som kanske var född före sin tid, börjat träda fram. För Calamity Jane var alltid på resande fot över nordvästra USA i jakt efter jobb och pengar. Hon var ofta pank. Hon arbetade som servitris, tvätterska, kokerska och ibland som prostituerad. Hon drev en egen saloon och blev enormt uppskattad för den hjälp hon gav som sjuksköterska, inte minst under ett utbrott av smittkoppor i Deadwood. Hon var gift en gång, men hade flera killar som hon kallade för ”makar”. Hon fick två barn, varav det ena dog som liten. Och hon bar oftare klänning än byxor.

I veckans program träffar vi filmvetaren Daniel Hånberg Alonso – författare till boken När svenskarna sköt skarpt, som handlar om Sveriges vurm för westernkultur – för att prata om den något osannolika genren svenska westernfilmer. Vi pratar också med cowboyhistorikern Michael Grauer om att det fanns betydligt fler svarta cowboys än vad historieskrivningen ger en bild av. Och så besöker vi en skjutbana för att prata om att intresset för sporten pistolskytte ökat.

Gäst i studion är film- och modevetaren Louise Wallenberg.

Solen och våren har ännu inte anlänt och det är fortfarande kallt och grått. Därför ska vi i veckans Stil bränna av ett värmande fyrverkeri av färger!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Modemässigt sett har de senaste åren sprakat av knalliga kulörer. Filmen ”Barbie”, som började hajpas långt innan den fick premiär förra året, hjälpte förstås till med få ceriserosa till att bli en överallt förekommande trendfärg. Många modemärken hakade, mer eller mindre medvetet på, och lyfte också fram just rosa. Men även andra starka och skrikiga färger – som giftgrönt och knallorange, och gärna i kombination – lanserades som modemässigt rätt.

Till den här våren har emellertid färgtonerna dämpats något. Under visningarna av vår- och sommarmodet var det mycket svart och vitt i kombination. Och det trendskapande italienska märket Miu Miu hade matchat chokladbrunt med marinblått.

Men idén med att kombinera plagg i olika starka färger – så kallad ”color blocking”– för att uppnå en iögonfallande effekt håller i sig. Kläderna i sig behöver inte vara särskilt märkvärdiga, det viktigaste är att kombinationerna av kulörerna är oväntade, och överraskande.

I veckans program pratar vi med färgexperten Sara Garanty om färger som ”skär sig”. Vi ringer också upp klädformgivaren Kristina Torsson som sedan 1960-talet använt sig av starka färgkombinationer i sin design. Vi träffar möbeldesignern Fredrik Paulsen som blivit känd för sina färgsprakande möbler och pratar med curatorn Maria Soreby om Millesgårdens pågående utställningen om den franska konstnären Jacqueline Marval. Hon tillhörde de så kallade fauvisterna, som satte färg högre än allt annat. Och så tar vi, tillsammans med konstvetaren Christopher Landstedt, reda på när färgglada konfettiregn blev en självklar del av en riktigt bra fest.

En liten fräck kanin klädd i blå kavaj lade grunden till författaren och illustratören Beatrix Potters förmögenhet i början av 1900-talet. Pengar som hon spenderade på att bevara både djur och natur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Beatrix Potters bok om Pelle Kanin blev en monsterhit när den kom 1901. Idag har den sålt i över 45 miljoner exemplar och Pelle Kanin har blivit en storindustri med animerade filmer och actionfyllda serier som är fjärran från den brittiska pastellfärgade idyll som Beatrix Potter målade fram.

Beatrix Potter själv skydde uppmärksamhet kring sin person. Det hade delvis att göra med att hon växte upp i slutet av 1800-talet, en tid då kvinnor från fina familjer helst gifta sig, skaffa barn och ligga lågt. Rösträtt för kvinnor fanns ännu inte. Men trots det lyckades Beatrix Potter inte bara karva ut en egen nisch genom sina illustrerade böcker. Hon såg dessutom till att skaffa sig ensamrätt till dem.

Men även om Beatrix Potter klädde sina djur i mänskliga kläder och fick dem att dricka te ur vackra koppar och sova i sängar med mjuka dunbolster, så följde de ofta sina djuriska instinkter. Något som fick dem att, inte sällan, hamna i olika knipor. Beatrix Potters berättelser om katter, igelkottar, grodor, gäss och rävar i väst och kavaj, lever, frodas och älskas av många än idag.

I veckans program pratar vi med författaren och illustratören Jonna Björnstjerna som, likt Beatrix Potter, skriver berättelser där just kaniner spelar en viktig roll. Hennes bilderböcker om den underbara familjen Kanin har både blivit älskade av läsare och flerfaldigt prisbelönade.

Vi pratar också med paret bakom ett av de tidiga modeföretagen som designade kläder för hundar, Ann och Björn Gärdsby. Det var när de skaffade hunden Manfred som deras liv kom att skjutas iväg i en ny riktning och fyllas med hundmode och internationell uppmärksamhet. Och så träffar vi jägmästaren och skogsmäklaren Kerstin Granath för att snacka kvinnligt ägande av skog och mark.

Gäst i studion är författaren Lotta Olsson, barnboksredaktör på Dagens Nyheter.

Det är inte alltid lätt att hålla ordning på de många kläder vi har, och ännu fler som vi hela tiden skaffar. Men går det att få till en perfekta garderob, som dessutom är både mode- och miljövänlig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur många plagg ska en samtida garderob innehålla? Det finns faktiskt ett svar på det – åttiofem stycken. I alla fall om man ska tro tankesmedjan Hot Or cold Institute i Berlin, som 2022 publicerade en undersökning om hur en hållbar garderob i ett land med fyra årstider bör se ut om Parisavtalets mål ska nås.

Andra sätt att minska kläders klimatavtryck är att köpa second hand, laga trasiga plagg och använda de kläder vi har längre. Och inte köpa fler än fem plagg om året, enligt en annan rapport. Men gör vi det? Nej, inte riktigt.

För även om många säger att: ”men jag köper inte så mycket kläder”, så gör vi det rent generellt. För antalet plagg vi äger bara ökar och ökar – och har så gjort konstant under de senaste decennierna.

Problemet med överfulla garderober har förstås även lett till nya affärsmöjligheter för att få koll på kläderna man har. Under de senaste åren har till exempel en ny typ av digitala verktyg dykt upp för att hjälpa till med att bringa ordning i garderoben, så kallade ”garderobsappar”. Vi tar en närmare titt på olika lösningar som finns och pratar med Olof Hoverfält och Malin Åsén.

Vi träffar också författaren Ingela Bendt, som fick ta över sin mamma Ruths stora garderob när hon gick bort. Vad skulle hon göra med alla kläder som bar på så många historier? Det var ju ett helt liv som fanns i mammans garderob. Här fanns så mycket att berätta och den ärvda garderoben blev därför så småningom till både en utställning och en bok – ”Ruths garderob: en modehistoria”.

Vi får även hembesök av organisationskonsulten Anna Hjärp, som är proffs på att få ordning i folks stökiga garderober. Och så pratar vi med modeskaparen och konsthantverkaren Maja Freiman, som gör nya kläder av gamla textilier och avlagda plagg, något hon fått pris för.

Chloë Sevigny har blivit lika uppmärksammad för sin klädstil som för sitt skådespeleri och många har enats om att det bara finns ett enda ord som sammanfattar hennes stil och personlighet cool.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu kan man se Chloë Sevigny i tv-serien ”Feud: Capote vs. The Swans”. En dramaserie om fejden mellan författaren Truman Capote och de bättre bemedlade kvinnor som tog honom under sina vingar – ända tills han avslöjade deras hemligheter i en artikel i tidningen Esquire, 1975. I serien spelar Chloë Sevigny en klassiskt elegant kvinna vid namn CZ Guest, blond och välfriserad och propert klädd med pärlor om halsen.

En stil tvärtemot den som Chloë Sevigny själv blivit känd för. För under det tidiga 1990-talet blev hon höjd till skyarna som New Yorks nya ”it-girl” tack vare att hon inte verkade bry sig om vad hon satte på sig – eller hur hon såg ut – och ändå fick det att se häpnadsväckande rätt ut. Det var mikrominikjolar, förkläden och tigermönstrade strumpbyxor i en osalig blandning.

Redan 1994 blev hon porträtterad i den prestigefulla tidskriften New Yorker av den då trendige författaren Jay McInerney som beskrev henne som “the coolest girl in the world”. Då hade hon ännu inte fyllt 20. Men sedan dess har detta epitet ”cool”suttit som klistrat på henne. För än idag – när hon snart firar 50 år, hon fyller i november – är det alltid ordet ”cool” som dyker upp i samband med hennes namn. Förra månaden prydde hon till exempel omslaget av franska Vogue och rubriken var, förstås: ”Chloë Sevigny, les sens du cool”.

Att hon har lyckats upprätthålla denna position under mer än trettio år måste nog betraktas som en sorts bedrift. Inte minst i dagens tider då både trender och kändisar kommer och går snabbare än vad vi hinner scrolla på våra skärmar. Men det är inte bara det personliga sättet att klä sig på som fått henne att bli betraktad som en annorlunda stilförebild. Det har också filmerna hon valt att medverka i gjort. Det är inte de mest publikfriande filmerna direkt.

I veckas stil pratar vi med Andrea Linett, som på 90-talet arbetade som moderedaktör på coola ungdomsmagasinet Sassy. 1992 upptäckte hon en då 17-årig och okänd Chloë Sevigny på gatan i New York, något som ledde till både modelljobb och praktikplats på Sassy. Vi reder också ut vad som hände med multitalangen och regissören Vincent Gallo. Fredrik Strage berättar om den något kaotiska intervjun han gjorde med Gallo 1998. Och så ringer vi upp komikern och ex-mormonen Carah Burrell för att prata mormonstil och tv-serien ”Big Love” som Chloë Sevigny medverkade i 2006-2011.

Veckans gäst är Helena Lindblad, filmredaktör och kritiker på Dagens Nyheter.

Hans lika stilfulla som surrealistiska fotografier har hyllats av modefotografer och inspirerat modeskapare, men själv tyckte Man Ray att det här med mode var sådär kul.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Man Ray var förstås inte ”bara” modefotograf”, utan en konstnär som arbetade inom många andra olika genrer ­ som måleri, skulptur, kollage och film. Men, det är ändå hans fotografier – inte minst de han gjorde i sin roll som motvillig modefotograf – som gått till historien och påverkat ett oändligt antal fotografer, formgivare och modeskapare genom sin unika blandning av elegans, surrealism och humor som än idag känns uppfriskande fräck och fräsch, och kul.

I veckans program pratar vi med Anna Tellgren, är intendent för fotografi på Moderna Museet i Stockholm, om vad som är utmärkande för Man Ray som fotograf, inte minst inom mode. Vi nystar också i vad det kan symbolisera att dölja sitt ansikte inom mode och konst (som Man Ray framgångsrikt gjorde med modellen Juliet Browner, när han lät fotografera henne med hennes ansikte delvis täckt av en svart genomskinlig nylonstrumpa) tillsammans med mode- och konstvetaren Patrik Steorn. Och så diskuterar vi vilket värde som kan finnas i gamla modetidningar med formgivaren Björn Kusoffsky och Conor Masterson från Elegantly Papered, som samlar och säljer gamla, värdefulla modemagasin.

Veckans gäst är Mårten Blomkvist, filmkritiker på Dagens Nyheter.

Kändisbokklubbar, BookTok och inredningsfenomenet Bookshelf Wealth. Mycket handlar om böcker just nu. Men långt mindre uppmärksammat är den grund på vilka böckerna bokstavligen står bokhyllan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom åren har det skrivits spaltkilometer om olika stilar på soffor och fåtöljer och design av mattor och lampor och kök och badrum, men bokhyllan? Inte lika mycket. Veckans Stil ägnar därför avsnittet åt denna möbel i våra hem, där böckerna historiskt trängts. På senare år har det dock, hos många, kommit att bli mer pryttlar och mindre litteratur på hyllorna.

Vi undersöker varför det verkar svårt att hitta en rejäl bokhylla i handeln idag och pratar med skribenten Saga Cavallin om fenomenet Bookshelf Wealth, det vill säga det egentligen rätt gamla företeelsen att visa status genom böckerna i sin hylla. Vi blickar även bakåt på bokhyllans historia i svenska hem tillsammans med Gustav Bergström (också känd som Rävjägarn), kunnig kring frågor som rör byggnadsvård och arkitektur. Och så beger vi oss in i filmens värld för att ta reda på hur det går till när fiktiva bokhyllor fylls. Scenografen och produktionsdesignern Marika Åkerblom menar att en rollfigurs böcker är en viktig detalj som ska väljas med omsorg, eftersom de kan berätta så mycket.

Veckans gäst är Fanny Svärd, Nöjeskrönikör i Expressen samt poddare.

Det är sött, det är gulligt och det är över allt. Varför svämmar världens digitala flöden över av gulligheter i form av mjuka djur, söta serietidningsfigurer, färgen rosa och förstås kattungar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2014 fick mannen som anses vara den som skapade The World Wide Web, Tim Berners-Lee, svara på frågor om internets utveckling. På frågan om denna världsomspännande teknik användes till något han inte alls hade förväntat sig, hade han ett kort och kärnfullt svar: kattungar. Och antalet bilder av kattungar, eller katter rent generellt, som postas och delas och tittas på, har inte minskat sedan dess. I stället håller världens digitala flöden på att svämma över av gulligheter i form av små djur med mjuka pälsar och stora ögon, söta seriefigurer, ännu sötare bakverk och rosaklädda Barbies. Frågan är förstås, varför vi blivit så besatta av det barnsligt gulliga och söta.

Redan för drygt åttio år sedan lanserade den österrikiske zoologen Konrad Lorenz idén att vissa sorters små djur med stora runda ansikten med klotrunda ögon och små munnar triggar igång känslor av ”åhhhhh, så sött” och får oss att vilja ta hand om och beskydda dem, på liknande vis som små hjälplösa barn kan göra. Men det förklarar inte varför vuxna människor idag leker med filter som får dem att se ut som leksakskaniner, använder söta emojis i stället för bokstäver eller springer benen av sig för att se en film om en Barbiedocka. Eller varför 2023 var året då ordet ”girl” kom att bli ett vanligt förekommande prefix, som i ”girl dinner” och ”girl math”. Eller varför utställningen ”Bubble Planet”, som uppmanar besökare att ”släppa loss sitt inre barn” genom att kasta loss i bubblor av olika slag har blivit en sådan framgång i både USA och Europa.

Handlar intresset om det gulliga om en allmän infantilisering, tröst i dystra tider eller om nostalgi? I veckans avsnitt pratar vi med Hello Kitty-fanet Jessica Lindberg, ringer upp Claire Catterall som är curator för den nyöppnade utställningen Cute på Somerset House i London, samt diskuterar socker och söta kakor med cookie-experten Kaja Hengstenberg och tidningen Hembakats redaktör Johanna Boström.

Veckans gäst är Lisa Ehlin, doktor i digital kultur.

Antikvitetshandlaren Christopher Gibbs arbetade lika hårt som han partajade och kände allt och alla inte minst Rolling Stones vars hem han inredde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Christopher Gibbs var en ung och elegant klädd man med bakgrund i den brittiska överklassen. Men yrket antikhandlare var emellertid inte något självklart val för en knappt 20-årig kille, inte ens från ”the upper crust”. Och det var verkligen inget som självklart förknippades med den då framväxande nya och unga kulturen bestående av en mix av musik, mode och droger.

Men innefolket i Swinging London, som medlemmarna i Rolling Stones, behövde möbler och mattor till sina hem och Christopher Gibbs blev en nyckelfigur som inte bara bistod med goda råd och inredningsdetaljer. Kombinationen av hans goda kontakter i societeten med ett stort intresse för tidens mode och musiker bidrog till att han på sina middagar skapade ett unikt korskulturellt kontaktnät av människor som var nyfikna på varandra.

Christopher Gibbs hade ett helt eget öga för hur ett hem kunde inredas. Det handlade inte främst om pengar. Det handlade snarare om vad som den japanska inredargurun Marie Kondo långt senare skulle komma att förespråka – vad ger dig glädje?

Själv citerade han ofta den brittiske konstnären och formgivaren William Morris som sade: ”Ta inte in något i ditt hem som inte är användbart, eller som du inte anser är vackert” Och i Christopher Gibbs fall var det antikviteter, mattor, textiler och lampor från Marocko – och gamla föremål i allmänhet. ”Jag har aldrig sett en snyggt designad tv”, som han sade.

I veckans program pratar vi med Magnus Bexhed, expert i Antikrundan på SVT och VD på Uppsala auktionskammare, om antikbranschens många solskenshistorier. Det vill säga när en ägare till ett dyrbart föremål själv inte har förstått vilken dyrgrip de sitter på. Vi åker också hem till designjournalisten Katarina Matsson för att prata om känslostyrd inredning och varför hon så ofta möblerar om i sitt hem när hon känner sig stressad. Och så får vi höra historien om vad det egentligen var som hände när priset på gamla svenska kaffekoppar för några år sedan sköt i höjden – i Kina.

Veckans gäst är Nicholas Wennö, filmredaktör på Dagens Nyheter.

Modeskapare som Vivienne Westwood och Valentino har fått rosor uppkallade efter sig. Det har, förstås, även Christian Dior fått. Och nu har rosorna blommat upp inom modet igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rosen är en av de mest sexualiserade växterna genom tiderna. Den har symboliserat allt från oskuld till het passion och inte sällan liknats vid den kvinnliga kroppen, eller snarare dess underliv. Men inte bara, förstås. Den har trots allt hängt med i flera tusen år och varje tid har haft sina tolkningar, och användningsområden för rosen.

Men i mångt och mycket är den förstås förknippad med kärlek, och lite smärta. Enligt en myt kom den röda rosen till då den grekiska gudinnan Afrodite rev sig på taggen från en vit ros, som färgades röd av hennes blod.

Många är de modeskapare som låt sig inspireras av rosor. Den brittiske designern Alexander McQueen är en av dem. Inte minst valde han ut en ros som en hyllning till sin musa, Isabella Blow, efter hennes självmord. Det är en korallrosa ros, vald med omsorg för att symbolisera henens färgstarka personlighet, kärlek till mode och överdådiga klädstil. Rosen heter numera ”Alexander's Issie”.

Och rosorna fortsätter att blomma upp bland modeskapare, och alltid på lite nya sätt. Den unge brittiske designern Richard Quinn har till exempel gjort sig känd för digitala rosentryck – och för att han förra året lät parfymera en visning genom tusentals riktiga rosor. Och till våren och sommaren har flera modehus och smyckedesigner gjort moderna tolkningar av rosor där taggarna ofta finns kvar som en bokstavlig udd, så att det inte blir för romantiskt och sött. Det gjorde till exempel modehuset Balmain vars vårkollektion var fylld med vackra, men taggiga rosor. Dess chefsdesigner Olivier Rousteing, sade sig ha inspirerats av en av modehusets rivigaste gamla kunder, Gertrude Stein och hennes dikt “Sacred Emily” från 1913, i vilken den berömda raden ”Rose is a rose is a rose is a rose” förekommer.

I veckans program träffar vi floristerna Johanna Larsson och Christoffer Broman, som berättar om rosens status och popularitet bland kunder idag. Vi pratar också med litteraturvetaren Agneta Rahikainen och formgivaren och konstnären Martin Bergström som är aktuella med boken Flora Poetica. I den möter Edith Södergrans dikter Martin Bergströms bilder av torkade blommor. Vi reder ut poetens relation till just rosen. Vi får också följa med till plymmakaren Tim Mårtensons ateljé där han inte bara skapar fjäderkreationer utan även sidenblommor, precis som de tillverkades under 1800-talets glansdagar, då hattar prydda av blommor och fjädrar var superpopulärt.

Svenskfödda Ann-Margret blev en superstjärna under 1960-talet i USA genom sin karismatiska blandning av mjuk oskuldsfullhet och självsäker sexighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ann-Margrets oskuldsfulla men sexiga stil låg helt rätt i en tid då den så kallade ”ungdomskulturen”började få fäste och filmer började göras specifikt för denna nyamålgrupp som gillade pop och rock – tonåringar. Och den då drygt 20 år gamla Ann-Margret visade sig vara ett fynd för genren, en perfekt blandning av amerikanskt showbizproffs och söt svensk tjej, uppvuxen på mjölk och bullar. För Ann-Margret är som sagt från Sverige. Närmare bestämt från Valsjöbyn i Jämtland.

Hon fick sitt stora genombrott med filmen Bye Bye Birdie från 1963. Den är en sorts satir över den hysteri som ägde rum i slutet av 50-talet USA då Elvis var tvungen att göra lumpen. Och mot Elvis spelade hon året därpå, i filmen Viva Las Vegas. De två hade även en omsusad relation.

Idag är Ann-Margret 82 år och har sedan länge lagt av med att uppträda i sina extravaganta Las Vegasshower, som hon gjorde under många år. En som var där är Expressen-journalisten Anders Björkman. Honom har vi träffat för att prata om just överdådiga Vegas-shower. Vi tar också en närmare titt på den stil som Ann-Margret rockade för redan för 60 år sedan, nämligen att bära proper jumper upptill och endast trosor nertill. Nu är stilen superhet igen. Men varför? Och så berättar vi om Kary H. Lasch, som en gång i tiden var en av Sveriges mest kända och anlitade fotografer. För många är han idag mest ihågkommen som ”flickfotograf”, men han var mycket mer än så. Vi har träffat fotograferna Christer Löfgren och Michel Hjorth som idag förvaltar Kary H. Laschs arkiv.

Gäst i studion är Johan Andreasson, tecknare, filmfantast och medlem i podden Everdahl & Karlssons Film TV.

Giorgio Armani är en av dagens största modeskapare, för att inte säga den allra största och kanske den allra sista. Han har dessutom alltid varit konsekvent i sin nedtonade och eleganta stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Giorgio Armani är en av modevärldens mest framgångsrika designer någonsin. Han är också en av de mest energiska. I juli fyller han 90 år och har först nu personligen börjat slå av på takten, lite grann. Men hans modemärke – eller märken, för det finns fler – har lagt in en extra växel och går just nu som tåget.

Men så ligger den stil som Armani alltid konsekvent förespråkat under snart femtio år – en nedtonad elegans i neutrala färger utan logotyper – helt rätt i en tid där det gafflas om ”stealth wealth” och ”quiet luxury” där kläder ska viska och inte skrika.

Och ingen har gjort mer än Giorgio Armani för att hålla kostymen relevant inom modet, hur ofta den än har räknats ut. Redan i slutet av 1970-talet introducerade han en helt ny typ av kostym genom att göra den: ”lika mjuk som en cardigan och lika lätt som en skjorta”, som han själv har beskrivit den som.

Giorgio Armani var också först med att klä Hollywoodstjärnor på röda mattan. Idag är fenomenet att modehus sponsrar kändisars kläder till röda mattan mera regel än undantag. Vi träffar journalisterna Hans Shimoda och Agneta Elmegård för att ta reda på hur utvecklingen sett ut i Sverige, samt hur det går till när röda mattan-kläder betygssätt. Skönhetsjournalisten Hedvig von Mentzer berättar om hur det gick till när Armanidoften Acqua di gio erövrade världen. Och så pratar vi Armanikostymer och skrädderikonst med modechefen Daniel Lindström och skräddaren Frederik Andersen.

Gäst i studion är Cia Jansson, mediechef på Aller media och modejournalist.

Man kan aldrig vara överklädd eller överutbildad sade Oscar Wilde som lade ner lika mycket möda på sina kläder som på sin kulturella bildning och blev en av tidernas första och största stilbildare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oscar Wildes stil har aldrig upphört att fascinera och inspirera. Men så var förstås denne irländske författare och dramatiker en hejare på personlig marknadsföring, väl medveten om hur iögonfallande kläder kan väcka uppmärksamhet och skapa en persona.

Och det gjorde han så väl att han, ända sedan sin död år 1900, har fått mången ung man att bära sammetskavajer och mjuka skjortor med rosett i halsen i försök att framstå som känsliga konstnärssjälar med intressanta sexliv. Och nu är det dag igen, att döma av flera modemärken vars herrkollektioner för vintern 2024 är fyllda av siden, sammet och löst knutna scarves i halsen.

Oscar Wilde var, förstås, känd för långt mer än bara sitt sätt att klä sig på. Hans romaner, som Dorian Grays porträtt och teaterpjäser som Lady Windermere's fan och The Importance of Being Earnest är klassiker som fortfarande läses och spelas. Och många av hans aforismer är lika sanna och salta idag som när han skrev dem under det sena 1800-talet.

I programmet reder vi ut vad konstriktningen esteticismen handlar om tillsammans med filosofiprofessorn Sven-Olov Wallenstein. Vi berättar också om skådespelaren Rupert Everetts besatthet av Oscar Wilde och att göra en film om hans liv (något han själv berättar om i sin bok To the End of the World: Travels with Oscar Wilde). Och så tar vi en kyrkogårdstur och pratar om så kallad gravturism tillsammans med författarna Bo Hedin och Arne Norlin, aktuella med boken Bland berömda svenskar: 62 promenader på Stockholms begravningsplatser.

Gäst i studion är Stefan Ingvarsson,  kulturskribent och utrikespolitisk analytiker.

Klaus Nomi var en av 1980-talets mest spektakulära popartister. Klädd i smokingjacka av plast och vitsminkat ansikte sjöng han opera i de högre registren som ingen annan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många försökte beskriva Klaus Nomis stil och landade i saker som ”en androgyn blandning av intergalaktisk vandrare och ledsen punkclown”. Klaus Nomi föredrog att liknas vid en man från en annan planet och hävdade ofta att han var från Venus.

Med en medvetet stel koreografi rörde han sig som en robot i takt med musiken, tittade som förvånad på världen med stora ögon och – sjöng som ingen annan gjorde. För Klaus Nomi hade inte bara en egen stil när det gällde sina scenkläder och sitt smink. Musikaliskt skapade han en unik blandning av opera, disco, New Wave och melodier som klistrade sig fast i huvudet.

Men hans karriär blev kort. Alltför kort. Klaus Nomi blev en av de första kända personer som dog av AIDS, redan 1983. Han blev bara 39 år.

I programmet pratar vi med operasångaren Richard Hamrin och regissören Sunil Munshi, som just nu är aktuella med en föreställning om Klaus Nomi på Kungliga Operan i Stockholm. Vi pratar också med den sångpedagog som Klaus Nomi gick till i mitten av 1970-talet i New York, Ira Siff, som själv drivit dragoperakompaniet La Gran Scena. Och så träffar vi Fredrik Robertsson som gjort sig känd för sina extravaganta och könsöverskridande haute couture-plagg. Nu ställs de ut på Liljevalchs i Stockholm.

Gäst i studion är Petter Wallenberg, regissör, artist och författare.

Programmet är en repris från 13 oktober 2023.

Trappor är mer än bara något att gå upp och ner för. De är också perfekta platser för att se och synas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Stil ska vi titta närmare på den roll som vackert utformade trappor kan spela i allt från storstilade entréer och dramatiska filmscener, till operabesök och modevisningar.

Modejournalisten och författaren Susanna Strömquist berättar historien om Coco Chanels berömda trappa på Rue Cambon 31 i Paris. Vi besöker Kungliga Operan i Stockholm för titta på den pampiga trappa som finns där. Vi åker också hem till formgivaren Alexander Lervik för att titta på den trappa han har formgivit till sitt eget hus. Den har fått stor uppmärksamhet i design- och heminredningsvärlden. Och så tar vi en titt på filmen Sunset Boulevard från 1950 som avslutas med en lika ikonisk som dramatisk trappscen.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

God fortsättning! Vi ska avsluta 2023 med att göra en djupdykning i Stils stora arkiv och bjuda på några av de reportage vi gjort under året som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi pratar med konstnären Marie-Louise Ekman om hennes sätt att sminka sig, tar en närmare titt på den glamorösa 80-talssåpan Dynastin med skådespelerskan Joan Collins i en av huvudrollerna, pratar med modeskaparna Pär Engsheden och Ellen Hodakova Larsson om deras relation till sina symaskiner och berättar om ”spöksångerskan” Marni Nixon som räddade Hollywoods musikalfilmer från att bli kraxande katastrofer.

Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Dolly Partons garderob är lika färgsprakande och glittrande som en julgran och har genom åren fått många att tappa hakan av både förtjusning och fasa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Ända sedan 60-talet har jag älskat att klä mig i 'tomtedrag'. Jag klär mig alltid som en tomte till jul. Bär jag inte tomtedräkt så sätter jag på mig röda och gröna kläder eller tröjor med inbyggda ljusslingor som man kan tända genom att trycka på en knapp. För somliga har jag till och med blivit synonym med julen, vilket gör mig väldigt glad”. Det säger Dolly Parton vars garderob, rent generellt, är lika färgsprakande och glittrande som en julgran.

Men så har denna amerikanska superstjärna en, milt uttryckt, iögonenfallande stil som beskrivits som ”lika diskret som en kartong med glitterlim”, ”glamoröst kitschig” eller som ”smaklös” och ”för mycket”. Någon anhängare av diskret modeminimalism kan man inte beskylla Dolly Parton för att vara.

I Dolly Partons kläduniversum råder snarare regeln ”mer är mer” och bara rent praktiska saker – som att kläderna måste fungera att sjunga och spela gitarr i – sätter stopp för ännu mer strass, blänkande stenar och åtsnörpande skärp om midjan. “När det gäller scenkläder tar jag ut svängarna allt vad jag kan”, som hon själv säger i den nyutkomna boken Behind the Seams: My Life in Rhinestones, som handlar om alla de kläder hon burit under sin karriär.

I veckans program pratar vi med journalisten Holly George-Warren, som i samarbete med Dolly Parton skrivit texterna till Behind the Seams: My Life in Rhinestones. Vi försöker också reda ut varför Dolly Parton i sina scenkostymer återkommande bär kedjor eller pärlband i höjd med skrevet. Och så pratar vi med modeskaparen och konsthantverkaren Maja Freiman, som likt Dolly Partons mamma (som skapade den färgglada kappa som nämns i låten Coat of Many Colors) gör nya kläder av gamla textilier och avlagda plagg, något hon fått pris för.

Gäst i studion är Sanna Nyström, kostymdesigner och skräddare.

God jul till alla våra lyssnare önskar Stilredaktionen: Susanne, Erik, Samanda och Viola.

Elvis, Nefertiti, Elizabeth Taylor, Amy Winehouse och Robert Smith. Alla har de sotat sina ögon svarta med hjälp av kohl, kajal och eyeliner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ögat är en kroppsdel som vi alltid – eller i alla fall under de senaste 6000 åren, minst – har försökt försköna, förhöja och förstora på olika vis med hjälp av smink. Och ungefär lika länge har förmanande röster om det onödiga, och odygdiga, med att sminka ögonen höjts. Inte sällan som man samtidigt dissade dem som gillade att klä sig i snygga kläder och smycken.

Under antiken, genom renässansen och ända in i vår tid så har det alltid funnits falanger som menat att skönhet inte kan sminkas fram med hjälp av kohl och kajal runt ögonen.

Men idag får man nog säga att denna typ av kritiker är i minoritet. För försäljningen av ögonsmink bara ökar och ökar, och allra mest ökar försäljningen av eyeliner och ögonpennor. Det visar en sprillans färsk undersökning av det internationella researchföretaget ”360 Research Reports”.

I veckans program träffar vi konstnären Marie-Louise Ekman som är känd för att sminka sina ögon på nyskapande sätt. Vi pratar också med författaren Zahra Hankir, aktuell med boken Eyeliner: A Cultural History, om varför eyelinern är så mycket mer än bara smink. Vi reder också ut vad sminktrenden som går under namnet “unapproachable makeup” egentligen handlar om. Och så tar vi reda på vad som händer om man under ett slutar att spegla sig.

I veckans Stil ska vi berätta historier om kläder som människor tvingats eller uppmanats att bära på grund av allt från politiska påbud, oombedda klädgåvor eller lite för dominanta föräldrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet pratar vi med Sveriges Radios Kinakommentator Hanna Sahlberg om det utkast till lagförslag som kom i höstas och som vill göra det straffbart för kineser att ha på sig kläder som ”sårar nationens känslor”. Vad betyder det egentligen och är det ens möjligt?

I stickvärlden har det i generationer talats om en förbannelse som går under namnet “the sweater curse” – tröjförbannelsen. Enligt den kommer relationen inom kort att ta slut om man, som en romantisk överraskning, stickar en tröja och ger till den man är kär i. Handlar det om pressen mottagaren eventuellt kan känna inför en sådan här oombedd kärleksgåva som man förväntas bära utan att knorra? Det pratar vi om med stickaren och författaren Judith Durant, som berättar allt om den mytomspunna tröjförbannelsen.

Vi blickar också bakåt i historien mot det socialistiska Östtyskland, DDR. Där var det statliga institut som styrde över vilka kläder som tillverkades och hur de såg ut. Mode var i högsta grad en politisk fråga och landets politiska ideologi genomsyrade allt, ända in till underkläderna som medborgarna hade på sig. Men det fanns, samtidigt, en helt annan och hemlig modevärld i Östtyskland. En underjordisk, rebellisk värld där unga modeskapare designade avantgardistiska plagg och anordnade vilda modevisningar helt efter eget tycke och smak – långt bort från socialistpartiets kontroll. Vi har pratat med två person som var med då, Marco Wilms och Sabine von Oettingen.

Och så diskuterar vi ärvda kläder med journalisten Sofia Pappa och modeskribenten Saga Loxdal. Historiskt sett har ärvda kläder varit en självklarhet, men synen på att ta över tidigare generationers plagg har förändrats. På internetforumet Familjeliv finns till exempel en tråd, med tillhörande omröstning, som heter ”Hade du fula, ärvda eller slitna kläder när du var barn?” Kan ärvda plagg verkligen vara ett traumatiserande tvång?

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Barbra Streisand har under sina långa karriär blivit hyllad för sin sång och sitt skådespeleri, men hon har också hånats för sin look. Sådant biter inte på henne. Hon har istället odlat sin egen stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barbra Streisand har synts i påkostade och exklusiva outfits genom sin karriär. Men om Barbra själv får bestämma – och det får hon ofta – så föredrar hon vintagekläder. Hon har samlat länge, och prisar kvaliteten plaggen från förr ofta har.

Berömmelsen kom snabbt för Barbra, trots att hon fick höra att hon var fel på många sätt. I en tid där kvinnor skulle vara behagliga betraktades hon som bångstyrig och envis och ansågs dessutom ha ett alldeles för udda utseende, i synnerhet för att passa som skådis. Hon hade inte bara en stor snok, utan var dessutom lätt skelögd. Fast sjunga, det kunde hon, det kunde ingen förneka.

I veckans program träffar vi sångerskan och musikalartisten Malena Tuvung, som i sin föreställning Evergreen – en hyllning till Barbra Streisand tolkar världsstjärnans ikoniska låtar och väver ihop dem med berättelser från både sitt eget och Streisands liv. Vi pratar också med intimitetskoordinatorn Malin B Eriksson om inspelningen av en sexscenen mellan Barbra Streisand och Robert Redford i filmen The Way We Were, som Streisand enligt uppgifter ska ha propsat på att ta om femtio gånger. Och så tar vi en närmare titt på den så kallade Barbra Streisand-effekten, det vill säga att något som försöker döljas ofta får ännu mer uppmärksamhet.

Gäst i studion är Jan Göransson, presschef på filminstitutet.

Skärp och bälten kan sägas vara de allra första accessoarerna men trendfaktorn har genom historien varierat. Idag är bältet tillbaka inom modet, igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bälten och skärp kan hänga på höften, markera midjan och hålla byxorna uppe. Och de kan bäras av män som kvinnor och har funnits så länge kläder existerat. Idag är de tillbaka inom modet, igen. Inte för att de någonsin försvunnit, men deras trendfaktor har varierat.

Bälten och skärp kan sägas vara de allra första accessoarerna, någonsin. Och det har varit ett slitstarkt mode, på många sätt. Historien är full av exempel av människor som under alla år – och över hela världen – har surrat remmar och rep kring sina kroppar för att hålla plaggen på plats. De gjorde nomader i Afrika redan 100 000 år före Kristus, och stilen har hållit i sig, sedan dess.

När man i början av 1990-talet tinade upp ismannen Ötzi, som legat djupfryst i alperna mellan Österrike och Italien i fem tusen år, kunde man konstatera att bland denne stenåldersmans tillhörigheter fanns inte bara ryggsäck och midjeväska, utan – förstås – även ett bälte av kalvskinn. Men så insåg man tidigt att bälten var väldigt praktiska, och inte bara för att hålla ordning på kläderna. Inte sällan fungerade de som en sorts mobil verktygslåda där man kunde hänga vapen och verktyg.

I veckans program träffar vi den nya svenska stjärndesignern Ellen Hodakova Larsson, vars väskor gjorda av gamla läderbälten tagit modevärlden med storm. Vi pratar hängslen med Ingemar Albertsson, även känd som Vintagemannen. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar om hur livremmen fått stilla hunger i tider av svält. Och så pratar vi med sportjournalisten Olof Lundh om varför han brukar bära stora bältesspännen, ofta prydda med döskallar – en detalj som sticker ut från hans välklädda kostymstil.

Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare.

Ädelstenar, sammet, väskor, kläder, sneakers, parfym. Allt som människor åtrår, det går att kopiera och sälja som fejks. Och det betraktas idag av många inte självklart som något dåligt, utan smart.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så kallade ”fashion fakes” avfärdades länge som lågt stående produkter av undermålig kvalitet som bara köptes av dem som inte har råd med äkta grejer. Och i början av 2000-talet så var många i modebranschen (inte minst stora märken som Louis Vuitton) starkt engagerade i att få slut på de många piratkopior av populära väskmodeller som då prånglades ut. De sades inte bara underminera modehusens ekonomi, utan även bidra till organiserad brottslighet.

Men idag har inte bara fejkade produkter blivit allt fler, synen på dem har också förändrats, inte minst när det gäller just modefejks. På TikTok visar unga modeintresserade stolt upp sina fejkfynd. För allt fler anser det vara mer än okej att skaffa sig kläder och skor som ser ut som äkta vara, men inte är det.

Somliga anser till och med att det är bättre, och har gjort det till en sorts sport att hitta välgjorda ”fejks”som bara kostar en bråkdel av originalen. I dagens ansträngda ekonomiska läge är det förstås kanske inte så konstigt att många söker alternativ till de exklusiva märkesvaror som länge hajpats och hyllats, i både modemagasin och på olika mode- och livsstilskonton.

Även om det i Sverige inte är straffbart att köpa piratkopierade produkter, så kan det komma med obehagliga överraskningar. Vi pratar med Peter Hedin på Patent- och registreringsverket, samt Albin Plevljak på Tullverket, om den saken.

Vi pratar också med Carl-Axel Wahlström som står bakom världens första AI-modemagasin Copy, där modellerna, miljöerna och kläderna skapats genom just artificiell intelligens. Och så berättar vi om den totala fejkfeber som rådde under Renässansen med den textil- och kulturhistoriska forskaren Sophie Pitman vid University of Wisconsin–Madison.

Gäst i studion är Alice Aveshagen, reporter på Svenska Dagbladet.

Regnkläder är praktiska, men kan de någonsin vara moderiktiga? Ja, säger flera märken som idag försöker göra samtida och snygga rockar och stövlar som tål regn och rusk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regnkläder är en typ av plagg som modevärlden alltid har haft svårt att förhålla sig till. Är de ens möjliga att göra moderiktiga? Ja, det är klart. Det menar allt fler märken, men långt ifrån alla. Många regnkläder signalerar fortfarande mest att här kommer en hejig hurtbulle som i regn och rusk flöjtar förnumstigheter som ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Men så har regnkläder under historien betraktats som något förfinade människor inte behövde. I synnerhet inte de som bodde i städerna. De var inte tvungna att arbeta utomhus. De tog promenader under uppehållsväder, och hade möjlighet att transportera sig med hjälp av hästdroskor när det regnade.

I veckans program pratar vi med designern Lee Cotter om moderiktiga regnkläder. Vi pratar också om regn på film med Johan Harnesk, som är specialiserad på att skapa vädereffekter för film och TV. Och så träffar vi modeskaparen och konstnären Bea Szenfeld, som älskar regn och rusk och stormiga blöta väder.

Gäst i studion är Daniel Lindström, modechef på tidningarna Café och King. 

De westernplagg prydda av glittrande strass och färgsprakande broderier som Nudie Cohn skapade blev superpopulära bland artister och kom att lägga grunden för dagens trend med flashigt westwernmode.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Plaggen som Nudie Cohn skapade kunde vara prydda av allt från kaktusar, fjädrar, örnar, gitarrer hästar och hundar till blomstergirlanger, silverdollarmynt, gröna marijuanablad, röda vallmoblommor och strass, massor av strass. För ”riktiga män bar strass”, som Nudie Cohn sa.

Kläderna som han designade kallades för ”Nudie Suits” och de kom att bli enormt populära bland både rodeoryttare och countryartister. Men också kändisar som Elvis, Gram Parsons, John Wayne, Cher, Ronald Reagan, ZZ Top, Keith Richards och Elton John har synts i hans spektakulära plagg, ofta dekorerade med glittrande strass och paljetter och färgsprakande broderier med motiv plockade från vilda västern i USA.

Under de senaste åren har westernstilen än en gång kommit in i värmen och omfamnats av många stora modehus, som gör egna varianter av klädstilens attribut. Modemärken som Celine och Givenchy gör till exempel nya tolkningar av tex cowboybootsen. 

Men det är ett mode som kan väcka viss osäkerhet. Häromveckan fick till exempel New York Times moderådgivningspalt besvara frågan om hur man år 2023 bär cowboyboots i en urban miljö – utan att se ut som att man lajvar en annons för Ralph Lauren, eller som om man rymt från en maskeradbutik.

Vi reder ut hur man bär cowboyboots tillsammans med Mattias Hansson, programledare P4 Country, och Maria Falk, som driver en westernbutik. Vi pratar också med designern Kathie Sever som driver klädmärket Fort Lonesome. Precis som Nudie Cohn designar de flashigt broderade kostymer och skjortor som har burits av artister och skådespelare som Diplo, Jenny Lewis, Matthew McConaughey och Bill Murray. Vi tittar också närmare på vad dagens stora intresse för svamp kan betyda för modevärlden.

Gäst i studion är Nils Hansson, musikkritiker på Dagens Nyheter.

Allt fler artister uppträder idag i plagg skapade av exklusiva modehus och inte, som förr, av speciella kostymdesigner vars uppgift var att lyfta artisterna, men själva ligga lågt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världsomspännande arenaturnéer har blivit ett nytt sätt för stora artister att visa upp sig i Instagramvänliga outfits. Numera har kända modemärken tagit en allt större plats på musikscenen, och vice versa. Något som inte minst märks på Beyoncés och Taylor Swifts senaste turnéer.

Många stora artister har förstås sedan länge skapat egna modemärken,och gjort samarbeten med redan befintliga. Men sällan har så många etablerade modemärken – ofta av lyxvarianten – varit så angelägna om att synas i sällskap med stora musikstjärnor, som nu.

Och det räcker inte längre för modehusen att anlita artister för stora reklamkampanjer, klä dem för röda mattan eller erbjuda ett tillfälligt samarbete i form av en specialkollektion. Många modemärken vill inget hellre än att deras kläder bärs på scen av dagens stora stjärnor. De strävar efter att ingå i deras”tourdrobe”, det vill säga de plagg de bär när de uppträder under turnéer för hundratusentals fans över hela världen, alla med sina mobilkameror i högsta hugg. Det ger idag maximal utdelning i fråga om uppmärksamhet.

Men det är inte bara artisternas scenkläder som blivit alltmer extravaganta. Under det senaste åren har engagemanget för en helt annan typ av konsertmode vuxit explosionsartat – nämligen de kläder som publiken bär. För frågan fans ställer sig är inte längre bara: ”hur får jag tag i biljetter?”, utan ”vad ska jag ha på mig?” – och svaret är inte direkt jeans och t-tröja. Mer om det berättar Taylor Swift-fanet Petra Huisman och journalisten Emma Thimgren.

Vi tittar också närmare på fenomenet med konsertfilmer och berättar om några av de mest hyllade i genren. Och så pratar vi snabba klädbyten med erfarna påklädare på Dramaten.

Gäst i studion är Daniel Björk, modejournalist.

Orange betraktas av somliga som den allra hetaste, och roligaste färgen. Den förknippas med solnedgångar, höstlöv och Halloween. Men inom mode har den haft svårt att slå igenom. Hur kommer det sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Orange är en färg som kan symbolisera olika saker, beroende på var, och vem, man är. Munkar inom hinduismen och buddhismen bär orange dräkter, men det gör också fångar på amerikanska fängelser, svenska vägarbetare och förskolebarn. Förutom dessa skrikiga färger finns förstås olika nyanser av orange som varken signalerar det ena eller det andra, utan mest är dekorativa. Men trots det är orange en färg som har haft svårt att slå igenom inom modet. Redan Marie Antoinette lär ha avskytt färgen orange.

I veckans program berättar vi hur det orange pensionskuvertet fick sin färg. Vi har pratat med Amelie von Zweigbergk som ledde arbetet när kuvertet och brevet skulle utformas. Vi berättar också om hur tillströmningen av influencers och turister som vill fånga höstlöven på bild har skapat kaos i en liten by i Vermont. Vi tar också en närmare titt på genren slasherfilm (med Halloween eller Alla helgons blodiga natt från 1978 som paradexempel) tillsammans med författaren Mats Strandberg och universitetslektorn Anna Arnman. Och så pratar vi om vad färgen orange kan få oss att känna med inredaren och färgexperten Sara Garanty.

Gäst i studion är Imke Janoschek, chefredaktör på inredningsmagasinet Residence.

Klaus Nomi var en av 1980-talets mest spektakulära popartister. Klädd i smokingjacka av plast och vitsminkat ansikte sjöng han opera i de högre registren som ingen annan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många försökte beskriva Klaus Nomis stil och landade i saker som ”en androgyn blandning av intergalaktisk vandrare och ledsen punkclown”. Klaus Nomi föredrog att liknas vid en man från en annan planet och hävdade ofta att han var från Venus.

Med en medvetet stel koreografi rörde han sig som en robot i takt med musiken, tittade som förvånad på världen med stora ögon och – sjöng som ingen annan gjorde. För Klaus Nomi hade inte bara en egen stil när det gällde sina scenkläder och sitt smink. Musikaliskt skapade han en unik blandning av opera, disco, New Wave och melodier som klistrade sig fast i huvudet.

Men hans karriär blev kort. Alltför kort. Klaus Nomi blev en av de första kända personer som dog av AIDS, redan 1983. Han blev bara 39 år.

I programmet pratar vi med operasångaren Richard Hamrin och regissören Sunil Munshi, som just nu är aktuella med en föreställning om Klaus Nomi på Kungliga Operan i Stockholm. Vi pratar också med den sångpedagog som Klaus Nomi gick till i mitten av 1970-talet i New York, Ira Siff, som själv drivit dragoperakompaniet La Gran Scena. Och så träffar vi Fredrik Robertsson som gjort sig känd för sina extravaganta och könsöverskridande haute couture-plagg. Nu ställs de ut på Liljevalchs i Stockholm.

Gäst i studion är Petter Wallenberg, regissör, artist och författare.

Vore hon artist skulle hon sälja slut arenor. Hon är en designer vars fans Philophiles är hängivna, trogna och övertygade om sin idols genialitet. Och snart, efter ett långt uppehåll, kommer en ny kollektion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under tio år var Phoebe Philo chefsdesigner på det franska modehuset Céline. Där blev hon känd som någon som verkligen visste vad kvinnor ville ha. Och det var inte den look med tajta och trånga toppar med djupa urringningar, leggings och lågt skurna byxor som var överallt förekommande under det tidiga 2000-talet. Phoebe Philo lyfte i stället fram vida byxor med hög midja, rymliga tröjor med långa ärmar, generöst tilltagna kappor och platta skor och boots,som det gick att snabbt forsa fram i, som något attraktivt.

Det tidigare dammiga modehuset Céline förnyades och femdubblade sin försäljning under hennes ledning. 2018 lämnade Phoebe Philo Céline för att tillbringa tid med familjen och efter fem års uppehåll är hon nu i höst tillbaka med en ny kollektion under eget namn. Förväntningarna är skyhöga.

I veckans program berättar modeskaparna Pär Engsheden och Ellen Hodakova Larsson om sina första symaskiner. Vi tar reda på vad som egentligen menas med uttrycket minimalism tillsammans med designern och arkitekten Eero Koivisto. Och så pratar vi med Phoebe Philo-fanet Gabrielle Boucinhbo, som står bakom Instagramkontot Old Céline. Dessutom ringer vi upp Phoebe Philos mamma, den grafiska formgivaren Celia Philo, som hade ett finger med i spelet när omslaget till David Bowies klassiska skiva Aladdin Sane skapade.

Gäst i studion är Jonna Bergh, chefredaktör på Style by och Damernas värld.

Han har inspirerat till mode, blivit en metafor för manlig sexualitet, men också betraktats som en missförstådd kille. Inte minst har han blivit en superstjärna. Vi pratar förstås om King Kong.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Stil ska vi ägna oss åt en stilbildande film med en stor och lurvig huvudrollsinnehavare som blev trendsättande, på många sätt – King Kong. Filmen hade premiär 1933 och fyller därmed 90 år, i år.

Filmen blev en succé när den kom. Och det finns många tolkningar av vad gorillan Kong egentligen symboliserar. Är han en tragisk hjälte? En symbol för den stora depressionen som då grasserade i USA? Eller är han en metafor för rasism – eller för våldsam och otyglad manlig sexualitet? Kanske kan man läsa in lite av varje i Kong.

Hur som helst var filmen något helt nytt när den kom, inte minst tekniskt och musikaliskt. Det berättar vi mer om i veckans program.

Vi pratar också med Victoria Riskin, dotter till skådespelerskan Fay Wray, som spelade rollen som Ann Darrow i King Kong 1933. Vi tittar också närmare på, den något makabra, trenden med kläder av gorillapäls som växte sig stark på 1930-talet. Men var det verkligen gorillor som pälsarna var gjorda av? Det reder vi ut i programmet. Dessutom träffar vi Ing-Marie Persson som, likt kvinnor som Diane Fossey och Jane Goodall, vigt sitt liv åt primater.

Veckans gäst är Johan Andreasson, tecknare och filmpoddare.

Carsten Höller är en av Sveriges internationellt mest synliga konstnärer. Med bland annat rutschkanor och karuseller är han känd för att ständigt överraska och retas med sin publik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans program träffar Stils reporter Samanda Ekman den världsberömda konstnären Carsten Höller, som sedan 90-talet skapat konst som får människor att på olika sätt känna osäkerhet inför vad det egentligen är de upplever, i verk som långsamma karuseller och läskiga rutschkanor. Han är också känd för att flytta konsten ut från gallerierna och museerna. Hans senaste konstprojekt är till exempel en restaurang där matlagningen följer ett antal strikt uppställda regler.

Följ med Samanda Ekman på en fartfylld resa in i Carsten Höllers universum. Med på färden följer också Daniel Birnbaum, konstkritiker och kurator, och Sven-Olov Wallenstein, professor i filosofi.

Bianca Ingrosso, Beyoncé, Taylor Swift, Salma Hayek, Ebba Busch och Helen Mirren. Alla har de en sak gemensamt och det är att de alla har långt utsläppt, hår. Frågan är förstås varför, just nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans Stil ägnas åt ett fenomen som bara växer och växer, i alla möjliga bemärkelser – håret. Eller rättare sagt, det blanka och ultralånga utsläppta (kvinno)håret.

Listan på kvinnor som stoltserar med ett anmärkningsvärt hårsvall kan förstås göras ännu längre. Även stjärnor som Jennifer Lopez, Sarah Jessica Parker, Dua Lipa, Priyanka Chopra, såväl som den brittiska prinsessan Kate Middleton följer stilen. Det är kvinnor i alla åldrar som låter håret växa och hänga fritt i vinden. För ett skifte tycks ha skett vad gäller förväntningarna på hur frisyren ska se ut på damer som uppnått en viss ålder. Och även att visa upp ett naturligt grått eller vitt hår betraktas idag inte som ett ”nederlag” där man ger upp allt hopp om att framstå om cool eller åtråvärd, utan snarare tvärtom.

Men det här med att sporta ett riktigt långt hår är naturligtvis inget nytt. Vi träffar författaren, frilansjournalisten och debattören Åsa Moberg, som var del av den första generation svenska kvinnor för vilka det var socialt accepterat att låta håret hänga fritt. Själv hade hon som barn lovat att aldrig mer klippa sig och när hon slog igenom stort 1968 hade hon ett iögonfallande långt hår, vilket länge var hennes signum.

Vi tittar även närmare på vilken status 'headbanger'-håret har i hårdrockens värld och så träffar vi frisören Christian Backman för att reda i en både avskydd och älskad frilla. Nämligen det stripiga och flottiga håret, som i vissa tider varit en symbol för revolt, och som, tro det eller ej, inte är en helt enkel frisyr att få till.

Veckans gäst är Veronica Hejdelind, konstvetare.

Lasse-Maja har kallats för Sveriges första stora mediala kändis och var en av tiderna mest bästsäljande författare här i landet och allt det genom att leka med kläder och könsroller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lasse-Maja (1785-1845) var enormt uppskattad, för att inte säga folkkär, både under och efter sin livstid. Och det beror just på hans livsstil. Och skojfriska sätt att berätta på, förstås.

1833 utkom självbiografin: ”Den vidtberyktade Äfventyraren Lasse Majas, egentligen Lars Molins, besynnerliga Öden och Lefnadshändelser” och blev en enorm framgång. En bestseller, skulle man kunna säga. Ännu populärare blev den efter att ha fått ”Den byxlöse äventyraren” som tillägg i titeln.

Och än idag kan man häpna över hur öppenhjärtigt Lasse-Maja berättar om hur han gillade att klä sig i kjol och krusa sitt hår, och inte bara som en förklädnad för att komma undan lagens långa arm.

Men, Lasse-Maja åkte till slut fast för sina stölder. Han dömdes till livstids fängelse och kom att tillbringa 26 år på Carlstens fästning.

I veckans program pratar vi med Maria Danielsson, som arbetar på Kriminalvården, om vilka kläder som bärs på svenska anstalter idag. Vi ringer också upp Eiwe Svanberg, kommendant på Carlstens Fästning, för att höra hur fängelsekläderna såg ut där, på Lasse-Majas tid.

Vi tar också en närmare titt på 1700-talets ”fjolla” och vem hon ansågs vara. Och så tar vi reda om Lasse-Maja hade gått hem i den svenska föreläsarbranschen i idag.

Veckans gäst är Sam Holmqvist, genusvetare vid Södertörns högskola som skriver på en bok om Lasse-Maja.

På såväl stränder som solarium har det genom åren pressats. Många är det som dyrkar solen, men att idag låta sig kyssas av den kan närmast kännas skamligt. Är solbrännan på väg bort eller inte?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans Stil skärskådar en stor och stilbildande stjärna – solen. Den har förvisso lyst med sin frånvaro i stora delar av Sverige just den här sommaren, men det hindrar den förstås inte från att fortsätta dyrkas av fantaster. Och nej, vi tänker inte på förespråkare av solpaneler – utan på solbadare. Och inget fel med att längta till en ljusare tillvaro. Men måste det innebära samma sak som att steka sin inoljade kropp i solen? Såklart inte.

Men, liksom mode, har solbränna alltid handlat om status. Vem har haft tid och råd att vistas i solen och skaffa sig en solbränna? Utan att där jobba i sitt anletes svett, vill säga. Och på samma sätt som mode har trender i fråga om solbrännans vara, eller inte vara, kommit och gått.  Men idag – inte minst på sociala medier – kan trender, som så mycket annat, gå oerhört snabbt, fram och tillbaka. Där kan det svänga från att det i ena stunden tipsas om att skydda kroppen och huden – till att i nästa visa hur man sprayar kroppen med öl för att få en riktigt saftig solbränna, och nej – det är inget skämt. Under sommaren var faktiskt ”Beer Tanning” en grej som blev omskriven, inte minst för att den var så idiotisk. Förhoppningen var att humlet i ölen skulle öka produktionen av melanin, det vill säga det färgpigment i huden som triggas av solen.

Men oavsett hur mycket krämer med hög SPF man än smackar på sig, eller hur ofta, så finns ingenting som en “säker solbränna”. Det är något som många hudläkare är överens om. Och intresset för huden, och hur man bäst vårdar den, tycks vara större än någonsin. Vi pratar med modemagasinet Elles beauty redaktör Carin Hellman, som ser ett hängivet 'hudvårdsnörderi'. Bland gruppen är solskydd husgud. Dessutom ringer vi upp Olle Larkö, professor emeritus i dermatologi, som berättar att driften att sola kan vara ytterst stark. För när vi solar utsöndras naturliga morfinliknande ämnen i våra kroppar, vilket fått honom och hans kollegor att prata om 'solnarkomaner'.

Vi tittar även närmare på den avantgardistiska jazzmusikern Sun Ra, som tog sitt namn från den egyptiska solguden Ra och skapade musik som blickade mot solen, rymden och planeterna. I de esoteriska läror som Sun Ra, bland annat, studerade har solen alltid varit en central symbol. Hur kommer det sig? Den saken diskuterar vi med religionshistorikern Olivia Cejvan.

Och så tittar vi närmare på en något kontroversiell solbrännstrend, som går under namnet ”tantoring”. Det är en sminkteknik, där brun utan sol och i vissa fall även solen används för att skapa skuggor i ansiktet, som ska framhäva andra konturer. Make up artisten och skribenten Åsa Östergren har i flera år använt sig av den mildare brun utan sol-metoden. Men för dem som genom solen bränner skuggor i ansiktet ser hudläkarspecialisten Petra Kjellman på sikt stora risker.

Veckans gäst är Fanny Svärd, nöjeskrönikör i Expressen.

Höstens hetaste accessoar? Jo, enligt flera modetidningar är det, tro det eller ej, kondomen. För återigen omfamnar nu modevärlden det både älskade och hatade gummit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den har ansetts vara en symbol för oanständigt leverne. Den har, på olika språk, kallats för regnrock och överrock, och inte på något välvilligt vis. Men modevärlden har sedan länge haft ett gott öga till den, och just nu marknadsförs den där som en… sexig accessoar. Vi talar förstås om kondomen. Genom historien har den både tillverkats i material som linne, såväl som djurtarmar, innan den hittade sin millimetertunna latex look. Allt det berättar vi om i veckans Stil, där vi synar gummit i sömmarna. Ja, tidiga kondommodeller hade både sömmar och rosa rosetter.

Miljontals människor har genom århundradena använt sig av kondomen. Men trots alla dess positiva kvalitéer, har långt ifrån alla gillat den. Ja, sedan 1960-talet har det i Sverige återkommande genomförts kampanjer för att öka kondomens status, med slogans som till exempel "Ikväll får 107 svenskar gonorré". Vi berättar om den senaste stora kondomkampanjen i Sverige, samt dammar av några av de mest ikoniska.

Vi fördjupar oss även i historien om hur kroppskondomen, eller ja, latexkläderna tog sig in i modet. Det var med en enträgen modeskapare vid namn John Sutcliffe, som exempelvis uppfann den kroppskramande så kallade catsuiten.

Och så pratar vi med historikern Gunnela Björk. Hon har skrivit boken Lust och nöd, som handlar om sexualupplysningens pionjärer Karin och Nils Adamsson. Under det tidiga 1900-talet började de kämpa för människors rätt till preventivmedel, något de utvecklade till en framgångsrik affärsverksamhet. Namnet Nils Adamsson blev synonymt med kondomer.

Veckans gäst är Jon Voss, förslagschef på QX.

I veckans Stil ska checka in på hotell och berätta om händelser som utspelat sig där och, förstås, människorna som checkat in för kortare eller längre tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet pratar vi med regissören och författaren Kristian Petri, en av alla de dem som tjusats av möjligheterna som ett hotell kan erbjuda. 2015 gjorde han dokumentärfilmen ”Hotellet”, som handlar om just det.

Vi ringer upp författaren Ed Hamilton som bott på det mytomspunna Chelsea Hotel i New York ända sedan 90-talet. Vad är det med platsen som fascinerar?

Vi träffar filmregissören och manusförfattaren Lisa Langseth för att prata om längtan efter att bli någon annan. Kanske kan man bli det genom att ta in på hotell och på så vis checka ut från sig själv? Det handlar hennes tioårsjubilerande film ”Hotell” om.

Vi tittar också närmare på fenomenet med hotell som skapar egna doftprofiler och undersöker varför rockstjärnor gillar att trasha hotellrum.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Om ögonen är själens spegel kanske rösten är dess högtalare? I veckans Stil riktar vi uppmärksamheten mot rösten och berättar om allt från sexiga sängkammarröster till rökigt hesa cigarettstämmor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Hur kan jag säga om din röst är vacker” skrev Karin Boye i en av sina mest kända dikter när hon försökte förstå rösten som tillhörde den person hon förälskat sig i, men ännu inte lyckats göra till sin. Det enda hon visste var hur den åtråddas röst fick henne att känna – som att sprängas och trasas sönder och darra som ett löv.

Röster kan både spegla och väcka många typer av känslor, och inte minst, låta på så många olika sätt. En röst kan berätta så mycket om en person. Om ögonen är själens spegel kanske rösten är dess högtalare?

I veckans program tittar vi närmare på fenomenet med sängkammarrösten – den djupa, sensuella stämman, ackompanjerad av tunga andetag, som har makten att förföra. Vi pratar med Karin Rudfeldt, lektor i språklig gestaltning, om det stämmer att dagens skådespelare på film och TV mumlar mer än vanligt och gör det svårt att höra vad de säger. Vi tar också en titt på sångröstens historia och så analyserar vi den hesa rökrösten tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, mer känd som UKON.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

I höstsäsongens första Stil ska vi blicka bakåt och återigen få träffa några av de personer vi intervjuat och berättat om under året.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet pratar vi med programledaren Lotta Lundgren om hur det var att i SVT-programmet "Historieätarna" inte bara äta dåtidens mat, utan också prova kläderna – inte minst korsetterna. Hur det kändes berättar vi mer om.

Vi träffar regissören Amanda Adolfsson, aktuell med Netflixserien "Barracuda Queens", om hur man får till den perfekta filmkyssen. Och så pratar vi med stylisten och konstnären Hanna Kisch om hur en lesbisk stil kan se ut och användas, både idag och förr i tiden.

Vi ringer också upp stylisten Wayne Scot Lukas, som i mitten av 90-talet arbetade som Tina Turners turnéstylist. Han berättar om hur det gick till när han, i samarbete med modeskaparen Gianni Versace, skapade en av Tina Turners mest ikoniska klänningar.

Luftiga linneplagg, tunna sandaletter och bredbrättade stråhattar 'Italian girl style' trendar i sommar. Det gör även Italien som resmål och Stil beger sig till några av de populäraste platserna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vårsäsongens sista program sätter segel mot några stilfulla semesterorter som kommit att förknippas lite extra med glamour och lyxigt leverne och – förstås – mode. Och alla ligger de i Italien som den här sommaren ”trendar”, det vill säga är särskilt omtalat. Inte bara som populärt resmål, framför allt bland amerikaner. I USA har antalet flygavgångar till just Italien dubblerats det här året. Italien ligger också högt i kurs i fråga om en eftersträvansvärd look. På sociala medier kryllar det av tips om hur man fixar ”Italian Girl Style”. Allra helst ska den strandkompatibla looken förstås bäras i just Italien. Eller rättare sagt, på någon av de fashionabla orter i Italien som man sett kändisar flockas till. 

En av årets mest omtalade tv-serier The White Lotus, som skärskådar fenomenet lyxturism, förlade även dem sin andra säsong till just Italien. Närmare bestämt staden Taormina på Sicilien. Säsongen fokuserade på ämnet sexualitet, men en detalj som många tittare missade var att valet av plats innehöll en djupare historisk betydelse. Vi ringer upp Gregory Woods, professor emeritus i gay and lesbian studies, och ber honom berätta om hur det gick till när den fattiga fiskebyn Taormina, på slutet av 1800-talet, förvandlades till ett semesterparadis. Vissa kallar den världens första 'gay resort', och katalysatorn till det hela var en tysk fotograf vid namn Wilhelm von Gloeden och hans nakenbilder på lokala män.

De italienska orterna har även fått agera inspiration för sommardofter, flera är till exempel de parfymföretag som försökt kanalisera orten Portofino. Ett av de stora märkena beskrev det som att de ville "kapsla in essensen av den friska brisen, det kristallklara vattnet och den frodiga växtligheten vid den italienska Rivieran”. Om ambitionerna att i en doft fånga sommaren pratar vi med parfymexperterna Victor Langer och Karolina Stockhaus.

Dessutom beger vi oss till en ö som lyckats skapa ett rykte om sig som ett av de mest eftertraktade ställena på jorden att tillbringa sin semester på, nämligen Capri. Många är det som genom åren velat uppleva la dolce vita caprese. Vi ringer upp Kristina Kappelin, som sedan flera år tillbaka bor på Capri året runt. Hon är nämligen intendent på kulturcentret Villa San Michele – huset som den svenska läkaren och författaren Axel Munthe lät bygga på Capri i slutet av 1800-talet. Då, precis som nu, var ön en plats som lockade till sig tidens grädda.

Veckans gäst är Viggo Cavling, chefredaktör för nätsajterna Travel News och Res.

Med superkorta klänningar, otroliga peruker och tajta läderbrallor förvandlade Tina Turner sig själv till en superstjärna. I veckans Stil gläntar vi på dörren till hennes garderob.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 23 maj i år avled den legendariska artisten Tina Turner, och sedan dess har oräkneliga artiklar och inslag producerats som berättar om hennes fantastiska karriär. Men, även om mycket har skrivits om Tina Turner och hennes liv, så har förvånansvärt lite handlat om hennes scenkläder. För de var väldigt väl valda – av henne själv. Det var korta kjolar och klänningar. Eller, superkorta. De gav inte bara Tina Turner rörelsefrihet, utan hjälpte också till att skapa en persona som utstrålade kraft och energi – och, förstås, sexighet. Men sexighet, har hon berättat, var egentligen inte hennes huvudsakliga mål med sin klädsel. Om det och mycket mer berättar vi i veckans Stil, där vi gör slag i saken och ägnar avsnittet åt Tina Turners garderob.

Om den pratar vi med stylisten Wayne Scot Lukas, som under många år arbetade med Tina Turner. Det var på 90-talet han fick chansen att klä henne till ett reklamjobb och magasinsomslag, men det ledde till den åtråvärda positionen som hennes turnéstylist.

Utöver sina kläder så gjorde sig Tina Turner känd för sina välsvarvade ben, så pass att hon i intervjuer skämtade om att benen var mer kända än hennes röst. Vi ringer upp Laird Borrelli-Persson, redaktör för amerikanska Vogues arkiv, som tittat närmare på fascinationen för ben, och vi frågar den personliga tränaren Moa Vikström hur man kan tänkas gå tillväga för att uppnå dem.

På 1980-talet bytte Tina Turner stil, och ett nytt material gjorde entré: läder. Och hon uppskattade lädret för sina praktiska kvalitéer. "På läderkläder syns inte svett och smuts lika tydligt" berättar Tina Turner i sin självbiografi. Hon började klä sig i läderbrallor och skinnpaj, och använde gärna motorcyklar som rekvisita till skivomslag. För motorcykelförare är klädseln essentiell. Vi träffar Karin Pontén, grundaren till klubben Bike Babes, och som också hon har en nära relation till läder, men som säger att den stora utmaningen för kvinnliga mc-förare är att just hitta bra kläder.

Plagget behöver inte se mycket ut för världen. Det kan vara slitet och omodernt. Men ändå vara det allra viktigaste för sin ägare, eftersom varje fiber blivit laddad med minnen och känslor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En luggsliten kjol, en omodern festblåsa, en simpel t-shirt. Det är inte alltid exklusiva plagg som är de mest betydelsefulla i garderoben. Kläder som framkallar andras slängiver kan vara de som det vore allra mest smärtsamt att förlora. För de plaggen är långt mycket mer än bara sin design och sina fibrer – de kan bära på våra minnen, och även representera personer som varit oss kära. I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och berättar historier om plagg som för sina ägare är långt mycket mer än bara kläder.

Vi träffar konstnären och professorn i textil Maja Gunn, som i sitt konstnärskap ägnat mycket tid åt att undersöka just kläder och minnen; vi pratar med skribenten Aleksa Brown om hur hon använde sina plagg för att klä sig ur hjärtesorg och vi tittar vi närmar på ett av hoten mot älsklingskläderna, nämligen skadedjuren. Vi berättar också historien om en oväntad modegåva och beger oss ut i den gassande junisolen för att fråga folk på stan vilka deras mest betydelsefulla plagg är.

Talesättet "Snälla pojkar får inte kyssa vackra flickor" behöver revideras, för i Hollywood talas det om ett nytt mjukare mansideal. Säg 'bye bye' till bad boys nu våras det för snälla killar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ted Lasso, Keanu Reeves och Pedro Pascal, för att nämna några av de många exempel som lyfts fram på hur snälla män nu premieras inom film och i tv-serier. Veckans Stil tittar närmare på stilen hos (några av) de fiktiva och högst verkliga män som uppmärksammas lite extra just nu. Det är män som får pulsen att höjas på somliga, genom att vara just snälla och schyssta killar, utan något besvärande bagage i fråga om taskig kvinnosyn.

För efter #MeToo – då de mer sjaskiga sidorna av flera av forna tiders sexsymboler avslöjades – gäller det att hitta mer oproblematiska killar att lyfta fram. Stjärnor med fläckfritt rykte såsom Keanu Reeves har fått en revival, och manusförfattare till filmer och tv-serier kämpar med att skapa manliga karaktärer som är sexiga, men som på samma gång inte får kvinnor att vilja lägga benen på ryggen och springa så långt bort som möjligt – eller att vilja ge dem en snyting.

Under årets första halva är det ett namn som återkommit som huvudsakligt exempel på det nya mansidealet. Nämligen skådespelaren Pedro Pascal, som efter en lång och trägen karriär, vid 47 års ålder lyckades slå igenom stort. Med en av huvudrollerna i tv-serien The last of us satte han både hjärtan, såväl som internet i brand. Med nöjesjournalisterna Michelle Hallström och Markus Larsson diskuterar vi vårens Pedro Pascal-feber, och vad den beror på.

Vid sidan av filmen och tv-seriernas sfär, så syns naturligtvis även män inom modevärlden. Vi tittar närmare på hur idealen för den manliga modellen utvecklats, och pratar med tidningen Café modechef Daniel Lindström och modellagenturen Nisch medgrundare Mathias Fältmarsch. Medan det bland kvinnliga modeller tillkommit vad som kallas för en 'curve' kategori, så är det ännu högst ovanligt att kurviga manskroppar syns på modevisningarna.

Vi får också lära oss mer om förförelsens konst. För när det kommer till att vara en tjejtjusare, charmör eller casanova så handlar det långt ifrån bara om utseende, pengar eller makt. Det kunde författaren Betsy Prioleau konstatera efter att hon försökt gå till botten med vad det är som gör att vissa tillsynes ordinära män lyckas få mängder av kvinnor på fall. Hennes upptäckter går att läsa i boken Swoon: Great Seducers and Why Women Love Them. Vi ringer upp henne och ber henne berätta om dessa män med närmast en superkraft när det kommer till att förföra.

Dessutom djupdyker vi in i pappastilen, för på senare år försöker fler fäder stå emot det traditionella funktionella pappamodet, för att istället fortsätta hålla stilen. Något som kan vara svårare sagt än gjort.

Den är liten och syns oftast inte alls. Men den känns. Den kan glida upp och skära in. Och den finns nästan alltid där. Gör den det inte kan det bli ett himla hallå. Vi talar förstås om trosan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Stil ägnar vi oss åt ett av garderobens mest oansenliga (och minst synliga) plagg, men som trots det har förmågan att kunna skapa allt från komfort till kontroverser – det vill säga trosan. Ett plagg som de flesta kvinnor har haft någon typ av förhållande till under de senaste hundra åren. Ja, äldre än så är faktiskt inte trosan som vi känner till den idag. Tror man, ska tilläggas. 

För när det gäller kläder som skyddat underlivet– som både trosor och kalsonger– är det lite klent med forskning, av olika anledningar. Underkläderna har slitits ut, förstörts eller helt enkelt inte ansetts att vara något att snacka så mycket om. Något vi i veckans avsnitt råder bot på.

Vi ringer upp den australiensiska konstnären Tania Ferrier, vars underkläder på 1980-talet kom att klä stjärnor som Madonna, Naomi Campbell och Lauren Hutton. Det var inte vilka trosor som helst hon designat, utan ilskna sådana under namnet Angry Underwear. Det var trosor som var redo att bita till den som kom för nära, och vi berättar historien om idéns tillkomst på en strippklubb i New York.

En svensk konstnär som tätt kommit att förknippats med trosan är Arvida Byström. När hon för lite mer än fem år sedan klädde persikor i miniatyrtrosor, kom de att beskrivas som sexig frukt. Med henne pratar vi om trosans laddning, om provocerande stringtrosband, pinsamma troskonturer och troscensur.

Vi pratar också med poeten och författaren Lisa Zetterdahl om varför ett par trosor kan bli en så bra symbol för en mamma som inte längre lever.

Veckans gäst är Tove Langseth, en av grundarna till underklädesmärket Closely.

Hon har kallats för både nationalklenod och en bitch och har sannolikt burit de största och glittrigaste axelvaddarna som synts på TV. Nästa vecka fyller skådespelerskan Joan Collins dessutom 90 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Stil ska vi uppmärksamma den brittiska skådespelerskan Joan Collins som alltså fyller 90 år nästa vecka. Men får det henne att slå av på takten, klä sig i mysbyxor och ta det lite lugnt? Nej. Verkligen inte.

I höst ger sig Joan Collins sig istället än en gång ut på turné med en sorts talkshow på scen där hon berättar om sitt långa liv i showbusiness och låter publiken – ofta enormt hängiven – ställa frågor. "Behind the Shoulder Pads" heter föreställningen och det är också, som av en händelse, titeln på den självbiografi som släpps i samma veva.

Joan Collins har jobbat nonstop sedan hon fyllde sjutton år med film och tv i både USA och England och spelat teater på både Broadway och West End. Även om rollerna under åren har varit många och varierade så kom den karaktär hon blev erbjuden att spela 1981 att förändra hennes karriär, och till stor del forma hennes framtida stil och garderob.  Rollen som Alexis Carrington i såpoperan Dynastin blev Joan Collins.

I veckans program tittar vi närmare på 80-talssåpan Dynastin tillsammans med TV-kritikern Linus Fremin. Vi pratar också med dokumentärfilmaren Laura Fairrie om rivaliteten mellan Joan Collins och hennes syster, romanceförfattaren Jackie Collins. Laura Fairrie står bakom dokumentären Lady Boss: The Jackie Collins Story. Vi tittar också närmare på femme fatalens roll i kulturen tillsammans med journalisten och författaren Caroline Hainer.

Veckans gäst är Michal Axel Piotrowski, skådespelare.

Edie Sedgwick var inte bara en av Andy Warhols många superstars. Hon kom också att bli en tidig it-girl, vars stil än idag återkommer som referens inom modet inte minst hennes svarta strumpbyxor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Edie Sedgwick var redan en sorts stjärna, i egen rätt, då hon presenterades för Andy Warhol 1965. Han blev som förhäxad, likt många andra hon mötte under sitt alltför korta liv.

I år skulle Edie Sedgwick ha fyllt åttio år (hon var född 1943) men, hon avled redan 1971 bara 28 år gammal. Men innan dess gjorde hon ett rejält intryck på många av dem hon mötte genom både sin look och sin livsstil.

I veckans program tittar vi närmare på Andy Warhols filmer. Edie Sedgwick medverkade i flera av dem. Vi pratar med Lena Essling, intendent på Moderna Museet, om Andy Warhols filmkonst. Vi diskuterar också fenomenet "it-girls" med poddaren Myrna Lorentzson. Och så tar vi en titt på plagget som Edie Sedgwick starkt kom att förknippas med – strumpbyxor. I november 1965 skrev till och med den då enormt inflytelserika tidningen Life Magazine en artikel om att Edie Sedgwick med sina långa smäckra ben hade gjort mer för att popularisera svarta strumpbyxor än vad självaste Hamlet gjort.

Veckans gäst är Annina Rabe, kulturskribent.

Elvis, Churchill, Gigi Hadid alla tre overallentusiaster. Plagget som förenar byxa och tröja, väcker både vällust och fasa. Den har kommit och gått inom modet, men overallen har aldrig riktigt försvunnit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna veckan synar vi ett bokstavligt talat slitstarkt plagg i sömmarna – overallen. Eller coverall, boiler suit, onesie eller jumpsuit som man också kan säga. Gränserna plaggen emellan är inte alltid lätta att dra. Men så har också overallen en lång och brokig historia där den gått från arbetarplagg till militärplagg till fritidsplagg till unisexsymbol till partyplagg till att idag bli lite vad man själv gör den till. Inom modet har populariteten gått upp och ner, men de senaste åren har den börjat synas alltmer, igen. Även stora exklusiva modemärken som Hermès, Chanel, Alexander McQueen – och många andra också – erbjuder just overaller till både våren och hösten.

Vi träffar maskören och designern Cajsa Jackson, som länge kände att det var något som fattades i hennes garderob. När hon en dag sprang på en begagnad limegrön alpinoverall, förstod hon att det var just en overall hon saknat och bestämde sig för att designa sin egen.

Vi berättar även historien om de 'overallklubbar' som under 1920-talet poppade upp i USA. Overallen i fråga var i blå denim, annars främst associerat med farmare och arbetare. Men i protest mot skyhöga klädpriser – gjorde långt många fler det aktiva valet att enbart bära overall. Vi ringer upp historikern Dave Tabler som berättar om klubbarna.

Vi beger oss även till utställningen Konst + Maskin – Utmanarna under 1920-talet på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm. För där går just nu att se fyra overaller, som sommaren 1929 blev en svensk modenyhet för kvinnor. För då lanserades en overallserie under namnet Camp-Ahla-overallen av det unga designparet Astri och Erling Richard. Vi träffar Marianne Larsson, intendent på Nordiska Museet, som berättar historien om overallen som låg i tiden på 1920-talet.

Veckans gäst är Lotta Lewenhaupt, modejournalist och författare till ett flertal böcker om mode.

Genom livet bär vi en rad olika dräkter, både i yrkeslivet och privat. I veckans Stil berättar vi historier om några av dem och vilka vi blir när vi sätter dräkterna på oss.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans program träffar vi prästen Camilla Lif, som ser sin yrkesdräkt som något både löftesrikt och stärkande. Vi undersöker varför vissa yrkesgrupper, så som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, blir sexualiserade. Har det med kläderna att göra? Vi pratar med Ida De Wit Sandström, doktor i tjänstevetenskap, och den före detta sjuksköterskan Irma Lindström Kjellberg. Historikern Henric Bagerius berättar om hur den så kallade Sverigedräkten kom till och så besöker vi en värld full av kramgoa djurdräkter i mjuk fuskpäls. Vi gör även ett kort återbesök hos skräddaren Inger Löwe, som både syr upp och hyr ut historiska dräkter.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Dyra kläder och smak för diamanter. Fyra äkta män, oräkneliga älskare och ännu fler hemligheter. Men framförallt hade Miriam Leslie ett imponerande affärssinne som gjorde henne till mediemogul.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av 1800-talet styrdes USA:s största tidningsförlag med järnhand av en ultrafeminint klädd kvinna, i siden och spets. Hennes namn var Miriam Leslie och att hon lyckats nå den positionen var långt från självklart.

Hon levde vad som i USA skulle beskrivas som "den amerikanska drömmen". Från att med största sannolikhet börjat sin bana som lyxprostituerad, blev hon en tidningsdrottning. Dessutom en synnerligen tjusigt klädd sådan. Alltid i det senaste (och dyraste) modet. Omsorgsfullt vårdade hon bilden av sig själv som en ”perfekt dam”, som talade tyst och lät männen prata på.

Men, under denna glamorösa yta dolde sig hela tiden något helt annat. Hon var nämligen en extremt skicklig affärskvinna som drevs av en enorm aptit på rikedom och makt. Och det fick hon, till slut. För hon lyckades vända förlaget från förfall till framgång. Det till trots har hennes öde idag, bland många, fallit i glömska.

I veckans Stil ringer vi upp Bon Magazines chefredaktör Daniel Björk för att diskutera en annan mediefamiljs kläder. Närmare bestämt den nedtonade lyxstil som syns på den fiktiva familjen Roy i tv-serien Succession, som nu är inne på sin fjärde och sista säsong.

I Miriam Leslies unga år tog en aktris och kurtisan vid namn Lola Montez henne under sina vingar. Den legendariska performern lärde Miriam att tala, gestikulera och gå som en dam. Hon såg även till att hon fick en helt ny garderob, och kunskap om vad kläder kan göra för en kvinna. Lola Montez öde har framgångsrikt förevigats i en låt av hårdrocksbandet Volbeat. Bandet sångare Micheal Poulsen berättar för oss Lola Montez historia.

På vägen mot ledarrollen för tidningsförlaget hade Miriam Leslie rollen som redaktör för magasinet Frank Leslie's Lady's Magazine, och hennes känsla för stil och moderådgivning har gjort att hon kallats för sin tids Anna Wintour. Att guida när det kommer till det här med stil var möjligtvis lättare på 1800-talet, då trenderna var färre och mer långsamt skiftande. Med Plaza Magazines chefredaktör Robert Nordberg diskuterar vi varför allt och lite till nu samtidigt tycks vara på modet. Vi ringer även upp journalisten och författaren Ebba Kleberg von Sydow som i podden Säker Stil ger moderåd, och hon säger att samtidigt som frågorna blir allt fler är det är svårare än någonsin att komma med raka svar.

Veckans gäst är Per Svensson, journalist och författare.

När våren nu äntligen verkar vara på väg ska vi vädra ur klädskåpen och sortera bland stöket som alltid verkar uppstå bland plaggen däri. Kavla upp ärmarna, det är dags för vårstädning av garderoben!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Uppmaningar om att varje vår gå igenom garderoben och rensa ur, och göra plats, är i alla fall ett återkommande tema i tidningar – och inte bara i modetidningar – med mer eller mindre peppiga tips om hur man ska gå till väga. Ett av de allra vanligaste är att man ska dela upp alla plagg man har i olika högar – kläder att spara, kläder att sälja eller skänka bort – och en hög med kläder att slänga. Men ska man verkligen slänga kläder? Rapporter säger att 90 miljoner ton textilier hamnar på soptippar, jorden runt, varje år.

I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och funderar kring alla de minnen som kan gömma sig i ett plagg. Vi besöker konstnären Christina Thomas Dahlberg och pratar om varför det kan vara så svårt att göra sig av med saker man sparat i sin garderob.

Vi berättar även om ett billigt sätt att fylla på garderoben, nämligen att köpa second hand-kläder till kilopris. Man får leta igenom stora högar med plagg, men vissa har gjort det till något av en sport att där lyckas hitta skatter. Vi ger oss ut på kilojakt tillsammans med loppisproffset Gustav Broström.

Och så beger vi oss till Göteborg för att träffa Hanna Ryd och Bella Simmons som tillsammans utgör designduon Hurra Pangpang. De skapar kläder av plagg, tyger och prylar som ingen annan längre vill ha. I deras händer blir bortglömda skatter till bärbara godbitar.

Veckans gäst är Imke Janoschek, chefredaktör för inredningsmagasinet Residence.

Det var inte främst som spion, diplomat, soldat och författare som Chevalier d'Eon vann sin berömmelse. Det som gjorde d'Eon till en riktig 1700-talskändis var beslutet att börja leva som kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Året var 1777, och Chevalier d'Eon var 49 år gammal, när han skrev under ett kontrakt på att han hädanefter skulle byta garderob och fortsättningsvis leva sitt liv som kvinna. Var det fråga om en medelålderskris? Var det ett påtvingat beslut? Eller var det ett högst eget val? Vissa framhåller idag Chevalier d'Eon som en historik transikon, medan andra menar att beslutet togs av politiska skäl.

Nästan 250 år senare är Chevalier d'Eon ännu något ett mysterium. Men ett högst spännande sådant. För under sitt liv hann d'Eon med att gå på crossdressingbaler vid ryska hovet, skriva en skandalbok med franskt 1700-talsskvaller, försörja sig som fäktare i kvinnokläder och bli hyllad i England som något av en hjältinna. Och halva livet, ända fram till sin död, fortsatte d'Eon att klä sig och leva som kvinna. Veckans Stil beger sig ut på en resa över tid, rum och könsgränser genom att ta en titt på Chevalier d'Eon.

Intresset för 1700-talsmode är idag stort och vi besöker skräddaren Inger Löwe, som driver Karl Gerhards ateljé i Stockholm, där tidstypiska kläder går att både hyra och sy upp. Hon beskriver att det kan bli en oförglömlig upplevelse att klä på sig en historisk dräkt.

Vi beger oss också till Livrustkammaren i Stockholm för att lära oss om de modedockor, så kallade Pandoradockor, som under perioden skickades runt till de europeiska hoven för att visa upp de senaste trenderna. Dockorna hade till exempel sina egna pass och var under vissa krig några av ytterst få som reste över kontinenten.

Vi träffar även författaren och estradören Fredrik Ekelund, eller Marisol M. Vid 59 års ålder ställdes hen inför en livsomvälvande insikt, att hen också är kvinna. En viktig del av närmandet denna kvinna, var att få iklä sig kvinnliga kläder och attribut. Hen fick införskaffa en ny garderob, och mitt i livet hitta sin stil på nytt.

Veckans gäst är Stefan Ingvarsson, kulturskribent och Rysslandsanalytiker.

Tre Oscarsnomineringar före 25 års ålder. Roller i såväl 'West Side Story', som 'Ung Rebell'. Men det som kommit att överskugga skådespelerskan Natalie Woods liv är hennes dramatiska död.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Natalie Wood var en amerikansk superstjärna. Redan som barn inleddes hennes karriär, och på hennes axlar lades pressen att försörja sin familj. Hon lärde sig tidigt att vara alla till lags, och vikten av att alltid se perfekt ut. För att inte riskera att göra någon besviken. Men det var inte den polerade ytan som gjorde Natalie Wood så fascinerande att titta på, utan det var det som man kunde ana låg under den. Somliga har beskrivit det som att det där fanns en dröjande känsla av sorgsenhet, och bräcklighet.

I början av 1980-talet hade hennes karriär börjat gå lite knackigare, såsom det då ofta gjorde för kvinnliga skådespelare när de nått 40 års ålder. Och det som närmast kommit att överskugga Natalie Woods liv och karriär, är hennes bortgång. 43 år gammal hittades hon, under en yacht-tur, drunknad. Hennes död bedömdes som en olycka, men många har ifrågasatt den slutsatsen och konspirationsteorierna kring vad som kan ha hänt tycks aldrig ta slut.

I veckans Stil funderar vi kring vad det är med denna sorten så kallade true crime-mysterium som kan få människor att närmast viga sina liv åt att utreda sanningen. Vi ringer upp deckarförfattaren och kriminalreportern Tina Frennstedt, för att fråga varför denna typ av mörka gåtor har en förmåga att föranleda årtionden av intrikata spekulationer.

I förra veckan släpptes artisten Lana del Reys nionde album och bidrog med skivomslaget till att åter rikta strålkastarljuset mot Natalie Wood. För omslaget är inspirerat av en bild på skådespelerskan, nämligen filmaffischen till This Property is Condemned, på vilken Natalie Wood syns med uppgiven uppsyn. Med författaren och kritikern Kristoffer Leandoer pratar vi om den mytologisering som sångerskan Lana del Rey omgärdar sig med, där referenser till tragiska öden från Hollywoods historia återkommande vävs in.

Vi berättar även historien om en kvinna som kallats Hollywoods sämst bevarade hemligt, närmare bestämt spöksångerska Marni Nixon. Det var hon som fick uppdraget att dubba Natalie Woods sång i filmen West Side Story. Något som fick skådespelerskan att lacka ur. Men att bli dubbad var Natalie Wood långt ifrån ensam om. Under den här tiden hade få av de stora skådespelerskornas sångröster, som enligt filmbolagen, höll måttet. Om det berättar Kim Khavar Fahlstedt, filmforskaren vid Stockholms Universitet.

Veckans gäst är Louise Wallenberg, professor i modevetenskap och forskare inom mode och film.

Läppar kan inte bara visa upp hela vårt register av känslor; de har också inspirerat modeskapare, konstnärer och formgivare tack vare sina sensuella och skulpturala former.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Stil ägnar vi oss därför åt sådant som våra läppar kan uttrycka och associeras med. Vi berättar om när Salvador Dali skapade en röd soffa i form av en pussmun. Den var inspirerad av skådespelerskan Mae Wests läppar. Vi pratar med regissören Amanda Adolfsson om hur man får till den perfekta filmkyssen. Vi tittar närmare på Rolling Stones kända läpp-logga som skapades 1971 av John Pasche. Honom har vi ringt upp. Och så berättar vi historien om när skönhetspionjären Elizabeth Arden skapade ett rött läppstift åt kvinnorna i den amerikanska marinkåren.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Han skrev, tecknade, målade, gjorde film. Det finns knappt en enda bok om 1900-talets kultur där hans namn inte dyker upp. Jean Cocteau var en kille mitt i smeten, och dessutom en välklädd sådan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under ett halvt sekel befann sig Jean Cocteau i centrum av den franska kulturvärlden. För många, framför allt utomlands, kom han att förkroppsliga det tidiga 1900-talets avantgardistiska franska kultur tack vare sin intelligens, ironi och espri. Han kunde kalla såväl Proust, Picasso, som Piaf sina vänner. Riktigt nära stod han modeskaparen Coco Chanel, som han också arbetade med. För ja, han hade även ett finger nere i mode-syltburken. Även till Chanels konkurrent, Elsa Schiaparelli, lånade Cocteau sina tjänster. För produktiv var han; Jean Cocteau jobbade jämt. Även om han gärna ville låta påskina motsatsen. Klädd i perfekt skurna kostymer, skjorta och slips, gick många på hans lättjefulla pose. Så pass att vissa kritiserade honom för att lägga mer energi på att spela rollen som poet och konstnär, än att skapa meningsfulla verk.

I veckans Stil berättar vi om den mångfacetterade multikonstnären. Bland annat tittar vi närmare på en av hans främsta musor, trapetskonstnären och dragartisten Barbette. Uppvuxen i en småstad i Texas lyckades Barbette bli en av 1920-talets Paris stora stjärnor.

Vi pratar också med modejournalisten Lotta Lewenhaupt om det sätt som länge var det självklara för att skildra stil, nämligen modeteckningar. Under en period på 1900-talet var just modetecknare ett av de hetaste yrken man kunde ha.

Dessutom djupdyker vi in i en av de myter som omgärdar Cocteau. Det sägs att han dog samma dag som Edith Piaf, och att det var hennes dödsbesked som fick honom att lämna jordelivet. Vi träffar regissören Rikard Bergqvist, som berättar för oss om denna sägen, och om Piaf och Cocteaus vänskap.

Veckans gäst är Sten Bernhardsson, kulturdirektör i Uppsala Kommun, samt ordförande för Alliance Française d'Upsal.

Va va voom until the end, löd en av rubrikerna efter att aktrisen Raquel Welch avlidit. Artikel efter artikel prisade hennes look och sexighet som aldrig tycktes avta, hur gammal hon än blev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera kvinnliga filmstjärnor har utnämnts till sexsymboler efter att ha burit märkliga badkläder i film. Men priset för den knasigaste kostymen i genren går till den bikini av skinn och päls som bars av Raquel Welch i vad hon kallade ”en löjlig dinosariefilm" (Giganternas kamp). Men, klädd i den förvandlades hon, 26 år gammal, till en av samtidens mest slitstarka sexsymboler.

Även om hon faktiskt medverkade i ett trettiotal filmer, fick en Golden Globe, firade framgångar på Broadway, hade egen show i Las Vegas och var med i ett flertal tv-shower så överskuggade alltid hennes sexiga persona det mesta hon gjorde. Till och med vid sin död vid 82 års ålder, i februari i år, var det den som stod i fokus.

I veckans Stil frågar vi oss vad det innebär att åldras som kvinna i en tid, då enligt filosofen Wilhelm Schmidt åldrandet ses som en sjukdom som vi ska bota till varje pris. Vi pratar med psykologen Maria Farm och professorn i konstens teori- och idéhistoria Gertrud Sandqvist, som tänkt en del på vad det innebär att bli och se äldre ut, både privat men även i sin profession.

Utöver skådespelare kom Raquel Welch att föräras med epitetet 'perukmogul'. För i slutet av 1990-talet lanserades en perukkollektion med hennes mest ikoniska frisyrer, och Raquel Welch peruker kom att bli bland de mest framgångsrika på marknaden. Vi träffar Maria Ryd Lindberg som arbetar med att specialdesigna peruker. Hon har märkt hur en ny kundgrupp i Sverige på senare tid hittat till peruken, de som vill använda den som en sorts accessoar.

Och så tittar vi närmare på ett av de mest ikoniska verken när det kommer till att skildra idealiseringen av ungdomlig skönhet, nämligen Thomas Manns kortroman "Döden i Venedig". I den möter läsaren en man som tror sig vara förmer än fåfänga ytligheter, men som tvingas konfronteras med sitt eget åldrande och sin nära förestående död.

Veckans gäst Orvar Säfström, filmkännare.

Kitten heels, pussy bows, catsuit och förstås catwalk. Ord som visar kattens inflytande över modevärlden. Sedan den tassade in i våra liv, har katten fått agera inspiratör för såväl konst som mode.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Katten har sedan länge satt prägel på både vårt språk och stil. Att den skulle göra succé på sociala medier lär inte ha överraskat någon. Men det till trots har den statusmässigt stått i skuggan av hunden. Men nu görs ansträngningar för att katternas position ska höjas. Från och med första januari år måste de registeras hos Jordbruksverket, precis på samma sätt som hundar. Det återstår att se om katten kommer få den kredd den förtjänar. För katten har genom åren gjort ett idogt arbete som inspiratör för såväl författare, konstnärer, som – inte minst – modeskapare. Något vi i veckans Stil tittar närmare på.

Historiskt har katten sammankopplats med kvinnan och bilden av "the crazy cat lady" har befäst sig i vår kultur. Men många är också de män som genom århundradena valt en katts sällskap. Eller i vissa fall har det varit katten som valt hussen. Vi träffar författaren och professorn Nils Uddenberg, som fick erfara detta. För en dag satt det bara en näpen liten katt utanför hans fönster. Han som skrivit en lång rad populärvetenskapliga böcker, fick se sin allra största framgång bli med en bok om sin katt.

Att berätta om katter är han inte ensam om. Nyligen kom serietecknaren Åsa Schagerström ut med en ny serieroman. Den handlar, så klart, om katter. Eller förresten, det var inte alls självklart. Vi pratar med Åsa om hur hon länge inte var särskilt förtjust i katter, eller djur överhuvudtaget. Hon förstod helt enkelt inte grejen med husdjur. Men av sin familj övertalades hon ändå att skaffa en katt. Det blev början på en lång och bitvis utmanande resa, som hennes bok Min kattresa skildrar.

Vi beger oss också till ett "katteri", och får av kattuppfödaren Beata Pontén lära oss om hur det går till när en kattunge ska matchas med rätt ägare. För redan efter några veckor, börjar hon notera katternas skilda personligheter. Idag är intresset för matchmaking stort bland uppfödare. Det måste helt enkelt säga klick för att Beata ska ge ifrån sig någon av sina älsklingar.

Veckans gäst är Veronica Hejdelind, konstvetare.

Hon rökte, gymmade och tatuerade sig. Och det redan på 1800-talet. Men Sisi var inte vem som helst, utan kejsarinna och betraktad som "världens vackraste". Sisi var en superstjärna - som ännu lyser.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon var kejsarinna av Österrike, drottning av Ungern och hette egentligen Elisabeth av Bayern. Men det var under smeknamnet Sisi hon gjorde sig känd, och det hon främst beundrades för var sin stil och skönhet. Hon ansågs av många vara sin tids vackraste, och fortfarande fascinerar hennes livsöde. Såväl tv-serier som filmer fortsätter att försöka fånga hennes karaktär. För Sisi var på många sätt en fängslande kvinna.

Hon hade haft en lycklig barndom i Alperna, när Sisi som 16-åring tvingades att gifta sig med Kejsar Frans Josef. Han var en plikttrogen träbock med en extremt dominant morsa som höll hårt på konventionerna och drev Sisi till förtvivlans gräns. Till exempel förvägrades hon länge från att träffa sina barn, och av de dikter hon skrev tecknas bilden av en olycklig gestalt. Det hon istället valde att viga sitt liv åt var sitt utseende. Sisi skaffade sig en radda häpnadsväckande skönhetsrutiner. Lät sitt hår växa ner till hälarna. Det tog timmar att varje dag sätta upp det i en avancerad flätfrisyr. Hon skaffade gym, något som på 1860-talet var sensationellt. Men skönhetsivern gick enligt personer i hennes närhet till överdrift, och många historiker menar att hon idag skulle ha diagnostiserats med en ätstörning. Efter 30 års ålder vägrade hon dessutom att låta sig fotograferas, och gömde sitt ansikte bakom en stor solfjäder. Hon fortsatte att dölja sitt ansikte tills hon bara 60 år gammal mördades, genom ett stick i hjärtat.

I veckans Stil berättar vi om kungligheten som kom att inspirera såväl modebranschen, som manusförfattare. Bland annat tittar vi närmare på de filmer från 1950-talet, med Romy Schneider i huvudrollen, som kommit att prägla bilden av henne. Vi frågar oss också hur det var att leva i den hårt åtsnörda korsett som var en självklar del av hennes garderob, och träffar Lotta Lundgren som i tv-serien Historieätarna fick uppleva alla tiders korsetter. Och så beger vi oss till det kungliga slottet i Stockholm för att titta närmare på några av vår kungafamiljs mest kända smycken, men som faktiskt kom till Sverige med Sisis kusin, drottning Josefina.

Veckans gäst är Maria Hartmann, konst- och kulturhistoriker.

Deckardrottningen Agatha Christie fortsätter att fängsla världen med sina kluriga mordgåtor och mysterier, som hennes huvudpersoner Hercule Poirot och miss Marple alltid lyckas lösa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med karaktärer som den omsorgsfullt klädde Hercule Poirot och den mer blygsamma Miss Marple fångade Agatha Christie en bred skara läsare. Hennes böcker beräknas ha sålt i ungefär två miljarder exemplar. Det är bara Bibeln och Shakespeare som slår de siffrorna. Men trots, eller kanske på grund av, sina stora kommersiella framgångar avfärdades Agatha Christie ofta av kritiker som en lättviktare i deckargenren. Men det går inte att förneka att hennes romaner varit minst sagt trendsättande.

I veckans Stil tittar vi närmare på den så kallade mysdeckaren och frågar oss hur man överlever på den brittiska landsbygden, där det, i alla fall i fiktionens värld, tycks gömma sig en mördare runt varje husknut. Vi djupdyker även in i det som vissa menar är det mest oförutsägbara om Agatha Christie, att hon räknas som något av en pionjär inom surfing. Dessutom träffar vi deckarförfattaren Marie Bengts som är en stor beundrare av Agatha Christie. Hennes egen amatördetektiv Hannah Lönn är en aspirerande modeskapare som ofta hamnar mitt i en mordgåta.

Veckans gäst är Lotta Olsson, journalist och deckarkritiker i Dagens Nyheter.

Programmet är en repris från 1 oktober 2021.

Pølse, wienerbröd och lilla sjöjungfrun har länge varit danska signum. Men de har fått konkurrens. Nu uppmärksammas nämligen landets modevecka som en av Europas främsta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var för några år sedan den danska modeveckan ställde om sitt fokus och satsade på att bli ett miljövänligt föredöme, genom vad ledningen kallar för en ”Sustainability Action Plan”. Med den uttalade ambitionen att inspirera modeindustrin till att växla upp sitt miljötänk. De annonserade dessutom att för de märken som vill delta på modeveckan, så skulle från och med 2023, 18 hållbarhets-krav behöva uppfyllas. I förra veckan var det slutligen dags för reglerna att implementeras, och Stil begav sig till Köpenhamn för att ta tempen på modeveckan och det skandinaviska modet.

Vi pratar med modeveckans VD Cecilie Thorsmark om hur det gick till när organisationen bytte riktning, och frågar henne ifall en modevecka överhuvudtaget kan vara hållbar. Vi träffar också de svenska systrarna Ellen och Maja Dixdotter som lämnade Stockholm för att arbeta i den danska modebranschen. Dem beskriver den danska stilen som betydligt mer eklektisk och färgglad än den svenska. Och den danska stilen diskuterar vi även med kulturskribenten Saga Cavallin och den danska modedesignern Sophia Khaled, som på olika sätt ställt sig kritisk till den. Och dessutom träffar vi den lovande modeskapare Alectra Rothschild, som på flera håll lyfts fram som en att hålla ögonen på. I ett så kallat showroom på Norrebro visade hon under modeveckan upp sin kollektion.

Veckans gäst är Robert Nordberg, modechef för Plaza Magazine.

Modevärlden är full av mäktiga familjer, men den mäktigaste av alla är den franska modefamiljen Arnault med pappa Bernard Arnault i spetsen och hans fem barn med toppjobb i företaget strax bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns förstås olika typer av familjeföretag inom mode. I Italien är till exempel många modemärken uppkallade efter just familjer som grundat dem – som till exempel Gucci, Prada, Versace, Missoni och Fendi. Och flera av dem drivs och ägs fortfarande av familjemedlemmar.

Men det mest iögonfallande exemplet på en modern och mäktig modefamilj – eller, den mäktigaste av dem alla – är som sagt den franska familjen Arnault. Pappa Bernard är styrelseordförande och VD för världens största lyxkonglomerat, LVMH. Det vill säga den jättegrupp i vilken 75 olika varumärken, som bland annat Moët et Chandon, Louis Vuitton och Dior-ingår.

Nyligen konstaterade finanstidningen Forbes att Bernard Arnault idag är världens rikaste man. Och för några veckor sedan utsåg han sin dotter Delphine Arnault till den allra högsta chefen för just Dior. Ja, alla hans fem barn har faktiskt toppjobb på pappas företag.

I veckans program tittar vi närmare på fler kända modefamiljer. Vi pratar med Antonia Häller som växte upp i ett familjeföretag inom klädbranschen. Att hon skulle ta över efter sin pappa var aldrig en självklarhet. Hon var osäker på om hon skulle klara av att axla rollen som företagsledare. Men en rad händelser fick henne att tänka om.

Vi tittar också närmare på familjeföretagets utmaningar och fördelar. Och så pratar vi med Jonathan Unge om att stolt äga sitt kulturbarnskap.

Veckans gäst är Nellie Topalidis, Mikas modellagentur.

Länge fick skådespelaren Jennifer Coolidge bara småroller. Men med sin unika stil och humor gjorde hon sina få scener oförglömliga. Och nu, slutligen, har hon fått en roll som lyft henne till stjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jennifer Coolidge har spelat massös, manikyrist, het morsa med smak för unga killar, troféfru och ondskefull styvmamma – men sällan med mer än några minuter i varje avsnitt, eller film. Ofta har det varit samma sorts roll, en blond, lite vimsig kvinna, hon så kallat 'typcastats' att spela. På biroller och gästinhopp i tv-serier hankade hon sig länge fram. Men 60 år fyllda fick hon sitt stora genombrott. Det var under pandemin hon fick erbjudandet om en roll i en nyskriven serie. Först tvekade hon, men lät sig övertalas. Tv-serien fick namnet The White Lotus. Den blev en braksuccé och gjorde Jennifer Coolidge till ett namn på allas läppar.

Dessförinnan var Jennifer Coolidge för många starkast förknippad med rollen som 'Stifler's Mom' i American Pie-filmserien. En iögonfallande attraktiv mamma-karaktär, som i filmen kallas 'MILF' (Mother I'd like to fuck), något som gav begreppet sitt populärkulturella genomslag. Jennifer Coolidge är på många sätt 00-talets mest omtalade ”Milf”-karaktär. Men hon är långt ifrån den första, eller den mesta. För det finns en manslukerska i filmhistorien som är svår att tävla med, själva urmodern – Mrs Robinson. Först spelad av Anne Bancroft i filmen Mandomsprovet, från 1967, men på senare år även uppsatt på teaterscenen. Vi träffar skådespelaren Marie Richardson, som tog sig an rollen som Mrs Robinson i Stockholms Stadsteaters uppsättning.

De blonda, roliga, men lätt korkade karaktärer Jennifer Coolidge ofta fått spela skulle nog tidigare reflexmässigt kallats för bimbos. Runt millenieskiftet var bimbo-begreppet flitigt använt av skvallerpressen, men ordet blev sedan ifrågasatt. Men nu har bimbon fått en comeback på sociala medier appen Tiktok, med unga kvinnor som snarast leker med stereotypen av den dumma blondinen. Samtidigt som de slänger sig med feministiska och politiska begrepp. Vi pratar med journalisten Kristin McMillen, som minns hur hon vid millenieskiftet skydde epitet som pesten.

Att efter 60 års ålder få sitt stora publika genomslag tillhör inte vanligheterna inom showbiz, men då och då händer det, så även i Sverige. För skådespelaren och komediennen Marianne Mörck var det också genom just en roll i en tv-serie hon blev folkkär med stort f. Vi ringer upp henne. Och dessutom frågar vi tv-serie-skaparen Marie Agerhäll, som slog igenom med sin komediserie Dips, hur det är att skriva och spela en gräns- och filerlös karaktär.

Veckans gäst är Anna Hellsten, kulturjournalist och film- och tv-kritiker för Svenska Dagbladet.

Bakom en enorm blond frisyr och svartmålade ögon gömde sig Dusty Springfield. Den hyllade sångerskan, var själv inte lika säker och gjorde sitt bästa för att ingen skulle se vem hon verkligen var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dusty Springfield skapade sig medvetet en persona, i form av en sorts superkvinnlig kvinna. Ju mer framgångsrik hon blev, desto större – och högre – blev också hennes hår. Och makeupen blev än mer maxad. Hår och mejk blev ett skydd, och hon vägrade visa sig utan sitt pansar av pan cake och löshår.

I år är det sextio år sedan Dusty Springfield slog igenom, med ”I Only Want to Be With You“. Hennes stil fick henne att kallas "drottningen av mods". Av Elton John utnämndes hon till ”sin tids bästa vita brittiska sångerska”, men hon var långt ifrån lika självsäker. Rykten florerade om hennes sexuella läggning, ifall hon var bi- eller homosexuell. Det var Dusty. Men det var ingenting som man under 1960-talet kunde avslöja offentligt. I synnerhet inte som firad artist med drömmar om en fortsatt karriär. 

Bakom den överdrivet kvinnliga scenpersonan gömde sig istället Dusty Springfield. Men det gjorde henne också tacksam att driva med, av komiker jämfördes hon med en dragqueen. Men på senare tid avslöjade Dusty Springfield faktiskt att hon hade fått hjälp av dragartister med hur hon skulle applicera ögonskugga och välja mascara som höll för svett och tårar. “I grund och botten är jag själv en dragqueen”, som hon konstaterade.

I byggandet av Dusty Springfields persona var hårsprayet hennes kanske främsta verktyg, så pass att hon i en intervju 1995 skämtsamt sa “Jag använde så mycket hårspray att jag känner mig personligt ansvarig för den globala uppvärmningen.”. Idag Idag innehåller hårspray inga förbjudna ämnen. Men är det fortfarande, med dryga 70 år på nacken, en relevant produkt? Den frågan ställer vi till den erfarne frisören Peter Hägelstam.

Men utöver sitt distinkta yttre, så var det naturligtvis hennes röst, som beskrivits som ”flytande silver”, som gjorde henne känd. Hon var den enda vita sångerska som, utan att man behövde rodna av skam, kunde nämnas i samma andetag som sextiotalets stora soulsångerskor, som Aretha Franklin, Gladys Knight och Dionne Warwick. Och hennes låtar har också inspirerat flertalet sångare att göra egna covers. Vi pratar med artisterna Rebecka Törnqvist, Maria Andersson Lundell från Sahara Hotnights och Moto boy om deras tolkningar av Dusty Springfield.

Nästan trettio år efter att Dusty Springfield gav de så kallade "pandaögonen" ett ansikte, så kom pandan att återigen att ge namn åt en stil. Denna gången i Sverige, började unga, främst kvinnor klä sig inspirerat av 60-talets mods, i svartvitt och med en sminkning i samma färgskala. Något som föranledde att de gavs epitet "pandor". Emma Veronica, som arbetat som stylist och modeskribent, berättar om tonårstiden då hon till en början motvilligt kallades för panda.

Veckans gäst är Nils Hansson, musikskribent på Dagens Nyheter.

Den har setts som komisk, camp och cool. Kallats pröjsare, preussare och porrig. Burits av militärer, musiker och moderiktiga män. Den är älskad och avskydd. Vi talar förstås om mustaschen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skäggväxt på överläppen har under åren associerats med både diktatorer och fluktare. Den har fått förlöjligande öknamn som snorbroms och pornstache. Mustaschen har hånats, men den har också hyllats. Den är också gammal som gatan, redan från 600-talet finns avbildningar av mustaschen. Historiskt har den kopplats samman med militärmode, men i modern tid har mustaschen snarare förknippats mer med populärkulturella killar. Låt oss säga Charlie Chaplin, Freddie Mercury och Tom Selleck, listan kan göras lång. Och i veckans Stil dissekerar vi hur mustaschmodet genom decennierna skiftat och frågar oss om muschen nu är på väg att göra comeback?

Vi tittar också närmare på den oönskade mustaschen, och den kamp som många kvinnor för mot hårväxten på överläppen. Hårborttagningsmetoderna är många, men hudterapeuten Nina Asgar visar oss en urgammal teknik, som under det senaste decenniet blivit populärare även i Sverige, nämligen trådning.

Vi ringer också upp Dan Sederowsky, som är vice ordförande i Svenska Mustaschklubben. För det finns faktiskt just klubbar där mustaschprydda män träffas och umgås – och samlar in pengar till välgörenhet. Det finns också mustaschtävlingar, både nationella och internationella, där män tävlar med sina mustascher i olika kategorier.

Och så fördjupar vi oss i en av historiens mest ikoniska mustascher, nämligen den konstnären Salvador Dali gjorde till sitt signum. Det var på 1930-talet han började odla den, berättar Moderna Museets intendent John Peter Nilsson, och med åren blev den allt mer extrem. Dali använde sig ytterst medvetet av den så kallade "cykelstyremustaschen" för att odla sin image som ett underligt och avvikande original.

Veckans gäst är Daniel Björk, modejournalist och chefredaktör för Bon Magazine.

Gladys Deacon har förknippats med exceptionell skönhet, ett skarpt intellekt och en oerhörd charm. Men också med ett skönhetsingrepp som gick åt skogen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gladys Deacon var en amerikansk kvinna som under det tidiga 1900-talet kom att bli omskriven, avbildad och omtalad av dåtidens grädda av författare, konstnärer och aristokrater både i Europa och USA. Hon beskrevs av många som exceptionellt vacker, med stora turkosfärgade ögon och en utstrålning som få. Till den bidrog ett skarpt intellekt, ett drastiskt sinne för humor och en sällsynt förmåga att kunna konversera med både män och kvinnor så att de blev alldeles till sig i trasorna.

Men det som kommit att bli mest förknippat med henne, det är skönhetsingreppet som gick fel. Fast även om det injicerade paraffinet inte stannade på sin tänkta plats, på hennes näsa, så hindrade det henne inte alls från att leva loppan och på olika vis försöka uppnå sitt mål – att gifta sig med den man som hon satte siktet på redan som 14-åring, hertigen av Marlborough. Något hon till slut lyckades med.

Gladys Deacon både liknades vid och avbildades som det mytologiska väsendet Sfinx. I programmet gräver vi i det farliga kvinnomonstrets historia och betydelse. Vi pratar också  med författaren Hugo Vickers, författare till biografin The Sphinx: The Life of Gladys Deacon – Duchess of Marlborough. Vi pratar också med den hajpade modefotografen Elizaveta Porodina, som har en förkärlek till stora näsor.

Veckans gäst är Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Programmet är en repris från mars 2022.

Vi avslutar Stilåret med att dyka ner i vårt stora arkiv för att åter träffa några av alla de personer som vi intervjuat under året som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet träffar vi Eurodiscostjärnan Pandora, eller Anneli Magnusson som hon heter. Hon var en av Sveriges absolut största artister under 90-talet. 1993 släppte hon monsterhiten Trust Me och blev känd över hela världen, något hon aldrig hade kunnat föreställa sig. Vi pratar också med fotografen Ewa Rudling som lärde känna artisten Nico i Paris i början av 1970-talet och tog flera kända bilder av henne. Vi tar också en närmare till på kung Charles krona från 1969, då han kröntes till prins av Wales. Den var något utöver det vanliga. Och så pratar vi med Georg Ragnar Levi som har samlat på pärlblommor i över trettio år. Det är blommor tillverkade av små, glimrande glaspärlor som träs på tunn metalltråd och vars färgprakt och variationsrikedom kan vara anslående.

Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

I dessa juletider ska vi inte ägna oss åt det söta och snälla, utan istället åt det salta och svarta och skräckinjagande som just nu har en sorts renässans, inte minst inom modet. Men inte bara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många modeskapare har under den senaste tiden trålat i de mörkaste av vatten för inspiration till sina nya kollektioner. Eller snarare – de har tittat en hel del skräckisar på film och tv. Designern JW Anderson släppte tidigare i år en kollektion inspirerade av filmen Carrie. Tv-serien Stranger Things har gett upphov till en drös så kallade "modemerch"-samarbeten, med allt från H&M till Balmain. Men det allra ruggigaste är kanske att den har fått ännu fler modeskapare att ta till sig hela den grälla 80-talsestetik som genomsyrar serien.

Den senaste lätt skräckinjagande serie-succén Wednesday har även uppmärksammats för sin garderob. Titelkaraktären Wednesday Addams klär sig bara i svart, med mindre inslag av vitt och grått, och hennes klädsel har av modeskribenter utropats till stilförebild. Kulturjournalisten Lotta Olsson inspirerades redan på 1960-talet av den komiskt rysliga familjen Addams, till att vilja klä sig i svart. Vi ringer upp henne och pratar om tjusningen med den skräckinjagande estetiken. Tv-serien Wednesdays succé har även fått vissa modeskribenter att gå så långt som att slå fast att Goth-stilen ska vara tillbaka, fast nu under namnet 'Gothcore'. Vi beger vi oss till en obskyr och mörk butik, med bara svarta kläder, och ber butiksägaren Anna Hanni bedöma om det nya modet verkligen kan klassificeras som Goth.

Kläder kan inte bara se skrämmande ut, de kan också kännas rysliga att bära. Vi berättar historien om ett textilt material, vid namn cellull, tillverkat av nermalda granar, och som gav många minst sagt obehagliga upplevelser. Ryktet säger även, då och då, att det kunde dyka upp granskott på plaggen.

Vi tittar även närmare på hur ofrivilligt julmusik-lyssnande kan vara ett fasansfullt arbetsmiljöproblem, i klass med tortyr. Och så lyfter vi fram den sura, ilskna och dåliga tomten. I en lång rad filmer har den skäggiga mannen fått visa upp sina mindre smickrande sidor. Men rent historiskt är det en fullt rimlig skildring, för länge var tomten långt från en mysig figur.

Hantverk har fått en renässans och intresset för att skapa med händerna är större än på länge. I veckans Stil ägnar vi oss därför åt allt från stickning och yxor, till keramik och fjädrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans specialprogram träffar vi textilkonstnären Anna Bauer och textila konsthantverkaren Hanna Åström, för att prata om "årets julklapp" – det hemstickade plagget. Vi möter också yxmakaren Julia Kalthoff, som skapar täljyxor i sin verkstad i Stockholm. Vi ringer också upp keramikern Haider Mahdi för att prata om hans relation till leran. Och så gör vi ett återbesök hos Tim Mårtensson, Sveriges främsta fjäderman och Nordens enda plymmakare.

Just nu kan man se Tim Mårtenssons fjäderkreationer i utställningen Mon Truc En Plumes på Handarbetets Vänners Galleri i Stockholm. Anna Bauers stickade verk visas på Kulturen i Lund i utställningen Knitstart My Heart. Julia Kalthoff är en av hantverkarna som har flyttat in sin verkstad på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm i utställningen Kraftverk – hantverk i en ny tid.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Banbrytande bröt Natalie Barney mot sin fars förväntningar, och levde ut sitt lesbiska och litterära liv. Från den amerikanska mellanvästern, drog hon till Paris och startade stadens hetaste salong.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

“Jag skapade inte en salong, en salong skapades runt mig”. Det har författaren Natalie Barney sagt. Men sanningen är att hon nästan varje fredag i över 60 år öppnade upp sitt hem på Rue Jacob nummer 20 i Paris, för möten mellan vitt skilda människor. För med sin salong ville hon slå en brygga över länder, språk, sexuell läggning och generationer. Nästan alla var välkomna till Natalie Barneys salong. Allt som krävdes var lite vett och etikett, sen spelade det ingen roll vem du var, vad du tyckte eller vem du låg med. Denna demokratiska mix av människor var – i början av 1900-talet – mycket ovanlig.

Hennes smeknamn blev 'l’Amazone', Amazonen, eftersom hon älskade att rida och såg ståtligt atletisk ut i sin ridmundering. Natalie Barney älskade också att presentera folk för varandra, och sniffade hon till sig en litterär talang så gjorde hon sitt yttersta för hitta ett förlag, en översättare eller för den delen en mecenat åt vederbörande. För författare som inte var födda med pengar, var vid den här tiden just en mecenat essentiell. Men idag är det annorlunda, vi träffar författaren Donia Saleh och pratar om de samtida sätten att ha råd att ägna sig åt ett författarskap. Och om dagens litterära rum.

Redan som barn visste Natalie Barney att hon var lesbisk. Född 1876, i en välbärgad familj i amerikanska Dayton, Ohio, var det dock långt från en självklarhet att hon skulle få leva det liv hon ville. Men Natalie Barney vägrade vika sig för tidens normer. Som 24-åring publicerade hon dikter inspirerade av Sapfo, något som gjorde hennes pappa rasande. Han köpte upp så många böcker han kunde, och brände dem. Men ett par år senare avled han och efterlämnade en förmögenhet som möjliggjorde hennes drömmar – att flytta till Paris och leva som hon ville. Att öppet leva ut sin sexualitet var långt ifrån något alla lesbiska kvinnor vid tiden kunde göra. Men ett sätt att ändå subtilt kommunicera sin läggning, var att klä sig i vissa plagg och attribut. Tex en klackring på lillfingret var under 1920-talet en lesbisk kod, berättar kostymören, stylisten och konstnären Hanna Kisch, som vi diskuterar den lesbiska stilen med.

Natalie Barney avled 96 år gammal, 1972, för 50 år sen. Under en period föll hennes värv något i glömska. Men på senare år har hon återigen börjat uppmärksammas, och hennes minne är också förevigat i den moderna konsthistorien. Hon är nämligen en av de 39 inflytelserika kvinnor som har tilldelats en plats i konstnären Judy Chicagos ikoniska installation The Dinner Party som visades första gången 1979. The Dinner Party anses idag vara ett banbrytande feministiskt konstverk och finns idag på The Brooklyn Museum i New York. En av dem som har varit där och tittat är konstvetaren Linda Fagerström, som vi ringer upp.

Veckans gäst är Katarina Bonnevier, arkitekt, konstnär och forskare.

Under 90-talet skapade en ny stil inom modefotografi stora rubriker. Beniga modeller med blek hy, stripigt hår, utsmetat smink och butter uppsyn betraktades som solklara exempel på en missbrukarlook.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Knarkare säljer parfym", löd en rubrik i Aftonbladet 1996. ”Det är skamligt”, kommenterade den socialdemokratiske riksdagsledamoten Widar Andersson. Det som rörde upp känslor var en reklamkampanj där, bland andra, det nya stjärnskottet Kate Moss syntes. Modellerna i kampanjen beskrevs som unga, bleka och hålögda.

Looken retade gallfeber på en opinion som började gasta om magra modeller, ätstörningar och glamorisering av drogmissbruk. Frågor ställdes om varför modevärlden skulle hylla drogmissbrukare? Heroinister! Drevet gick och luften gick så småningom ur looken.

Men i början av november i år skrev tabloidtidningen New York Post en artikel med rubriken ”Bye-bye booty: Heroin chic is back”, där det förklarades att 90-talets heroin chic-estetik håller på att göra comeback. Men, värt att påminna om – om man är lite petig med modehistorien – är att beniga modeller med lågt BMI inte är synonymt med den stil som fick öknamnet ”heroin chic”. Det var snarare en look – en hel estetik – som bjärt bröt av mot den svulstigare 80-talsstil som dominerat; och den handlade om långt mer än bara kroppsvikt. I veckans Stil berättar vi historien om hur estetiken med öknamnet heroin chic skapades.

Det blev en stil som kom att göra starkt intryck på många av dem som var unga under 1990-talet. Vi träffar Cecilia Suhaid Gustafsson, som idag är konstnärlig ledare för Riksteaterns dansrepertoar och driver podden Kulturens ABC, men vid den här tiden gick hon på gymnasiet och var uppslukad av fotomodeller. Hon minns tydligt när Kate Moss gjorde entré i hennes liv.

Heroin chic-estetiken återfanns inte bara i modebilden. Liknande uttryck färgade vid samma tid även musik och film. 1995 recenserade Helena Lindblad den cinéma vérité-inspirerade filmen Kids, som med ett rått och dokumentärt uttryck visade upp staden New York. Bakom filmen stod regissören Larry Clark och manusförfattaren Harmony Korine. Vi pratar med filmkritikern Helena Lindblad om den senares inverkan på skildringen av den amerikanska ungdomskulturen.

Heroin chic-estetikens kroppsideal har under hösten påståtts vara tillbaka. Vissa pekar ut Kim Kardashians drastiska viktnedgång inför årets Metgala som en brytpunkt för skiftande ideal. Andra har spekulerat i hur hennes onormalt stora kroppsförändring egentligen var möjlig. På sociala medier sprids obekräftade rykten om att realitystjärnan kan ha använt sig av ett läkemedel. För under hösten har en ny bantningstrend skapat rubriker i USA. Mediciner med ämnet semaglutide, menat för diabetes- och obesitaspatienter har börjat köpas upp av rika, friska människor. Nöjesjournalisten Michelle Hallström berättar om hur Hollywoodtrenden redan tagit sig till Sverige och överläkaren Mikael Rydén påtalar dess riskabla konsekvenser.

Veckans gäst är Stefania Malmsten, grafisk formgivare och lektor i visuell kommunikation vid Beckmans Designhögskola, som var med och startade två av 1990-talets mest inflytelserika modetidningar i Sverige: Pop och Bibel.

Cynisk, sarkastisk och ytterst kvick i tanken var författaren Dorothy Parker. Men sin karriär inledde hon inom modepressen. Än idag är hennes namn synonymt med en lika skarp som sofistikerad stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En nätt brunett, ofta klädd i grönt, med hornbågade glasögon, platta skor och med en förkärlek för mjuka och kryddiga parfymer. Så har Dorothy Parkers beskrivits. Men det som oftare brukar omtalas med henne, är hennes vassa tunga och förmåga att i skrift skärskåda sin samtid, alltid med en humoristisk underton. I år är det femtio år sedan hon avled, 73 år gammal.

I det tidiga 1900-talet tillhörde Dorothy Parker den första generationen kvinnor som tjänade sina egna pengar. Sin yrkesbana som skribent inledde hon på den anrika modetidningen Vogue, där hon sattes att skriva bildtexter och där hon gjorde sig känd som något av en bråkstake. Snart förflyttades hon istället till den relativt nystartade tidningen Vanity Fair. Det var inte Dorothy Parker emot, hon hade hela tiden haft siktet inställt på att arbeta där. För Dorothy Parker ville skriva, på riktigt. Och det skulle hon också komma att göra, såväl poesi, noveller, som filmmanus.

Nyligen publicerades boken Jag älskar dig till döds ändå, med nyöversättningar, eller ja, tolkningar, av Dorothy Parkers dikter på svenska. Vi träffar poeten, författaren och översättaren Isabella Nilsson, som fick uppdraget och hon liknar att läsa Dorothy Parkers poesi med att ”bli serverad alltings ljuvliga jävlighet på en silverbricka ihop med ett glas bubbel och en skål geléhjärtan”.

"I am not a writer with a drinking problem. I’m a drinker with a writing problem" är ett av Dorothy Parkers många citat. Hon var något av en citatmaskin. Fast att hon föredrog att dricka whiskey är gin den dryck hon kommit att bli tätast förknippad med. Hon har till och med fått en ginsort uppkallad efter sig. Vi tittar närmare på förbudstidens relation till alkohol och på ginens status idag.

Den kvicka och inte sällan elaka humor som Dorothy Parker kommit att personifiera, återfinns även i dragvärlden. Att "throw shade" innebär att man på ett raffinerat sätt förolämpar någon med undertexten i ens skämt. Humorgreppet har sitt ursprung från New Yorks svarta dragscen. Vi ber regissören och koreografen Hans Marklund berättar om när han 1977 för första gången stiftade bekantskap med begreppet. Dessutom ringer vi upp skådespelaren Robert Fux, som nyligen annonserades som programledare för den svenska versionen av tävlingsprogrammet Drag Race. Han beskriver "shade" som en drag queens livsnödvändiga försvarsvapen.

Veckans gäst är Annina Rabe, litteraturkritiker.

Yoko Ono och John Lennon ville skapa fred från en säng. Proust skrev sitt stora mästerverk liggandes i sin kopparsäng. Och kanske sov skådespelaren Sarah Bernhardt i en likkista.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ja, mycket har hänt i våra sängar. Där har mode, konst och litteratur skapats, där har människor umgåtts och älskat och där har protester och politik tagit form.

Under andra världskriget ledde Winston Churchill Storbritannien från sin säng, under Shakespeares tid var sängen en plats för gemytligt umgänge och om man tillhörde den exklusiva skara VIP-gäster som fick vara med när Frankrikes kung Ludwig den 14:e tumlade ur sängen klädd i nattskjorta, ja då hade man dragit en riktig vinstlott.

I veckans program tittar vi närmare på en rad händelser som ägt rum i sängen och sovrummet. Vi berättar om Yoko Ono och John Lennons två veckolånga sängstrejker för fred 1969. Vi lär oss mer om konsten att mangla lakan, ett hantverk som allt färre behärskar. Vi pratar med konstnären Elin Wikström som tillbringade tre veckor till sängs i en matbutik i Malmö, mitt bland varor och kunder, i verket Hur skulle det gå om alla gjorde så? Och så träder vi in i drömmarnas dunkla landskap.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Shorts med många fickor, t-tröjan instoppad i linningen, stora överskjortor och så klart fotriktiga skor. Länge ansågs pappagarderoben inte moderiktig, men något har hänt för nu hyllas pappastilen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med anledning av helgens stundande farsdag-firande tar vi tillfället i akt och synar pappan i sömmarna. Eller iaf den klädsel som kommit att associeras med män som blivit fäder. Det var för några år sen begreppet "Dadcore" fick fäste i modevärlden. En look inspirerad av äldre generationers män som gett upp sina försök att hänga med i modesvängarna då de blev föräldrar och pappalediga, och därmed blev tvungna att handskas med små barn utan koll sina olika kroppsvätskor. Män som istället bejakat kläders praktiska värden och komfort.

Länge var denna typ av klädsel hånad. Men för några år sen blev den istället trendig, i samband med att en stil vid namn "normcore" slog igenom. Plötsligt började långt fler än fäder klä sig i plagg som tidigare kallats fula.

Till exempel så blev den så kallade pappaskon populär, den högst alldagliga gympadojan. Vi träffar frilansjournalisten Marcus Lundblad-Joons som nyligen fördjupade sig i hur ett av de klassiska pappasko-märkena kunde gå från vardagssko till modetrend.

Men det är en utmaning att balansera en stilmedvetenhet med föräldraskap. När vardagsbestyren hopar sig, så är frågan hur länge man kan leva upp till sina hårt ställda stilkrav. Vi pratar med den nyblivna pappan Hugo Ewald, som inte vill låta fadersrollen kompromissa med hans stil, medan pappapoddaren Manne Forssberg, som varit far i tolv år, berättar om sin mer pragmatiska syn på frågan.

Återkommande har manliga modeskapare framhållit sina mödrar som inspirationskällor, mer sällan har däremot deras pappors inflytande lyfts fram. Vi pratar därför med några män i modebranschen för att ta reda på hur deras pappor har påverkat – eller inte påverkat – deras relation till kläder, mode och stil.

Veckans gäst är Jane Magnusson, filmare.

För exakt hundra år sen, i november 1922, var fyndet av Tutankhamons grav en sensation. Det skapa en Egypten-vurm, som prägla arkitektur, inredning, frisyrer, sminkningar och mode ända in i vår tid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det som hände den 4 november 1922 har kallats den största arkeologiska upptäckten i världen. Det var då som ingången till Tutankhamons grav skönjades i Konungarnas dal i Luxor. Det arkeologerna fann var mumien av en 19-årig farao, omgiven av tusentals föremål, de flesta i guld. Men det var också en kung som varit klen och sjuklig, och som snabbt blivit bortglömd efter sin bortgång. Tutankhamon har beskrivits som en liten pojke som var: ”den minst aktade av alla faraoner under sin livstid, men den mest hyllade efter sin död”. För upptäckten av hans grav, tusentals år efter han begravdes, blev en världssensation.

I veckans Stil berättar vi om de 1920-tals formgivare, arkitekter och musiker från Europa och USA som fick Egypten-feber. Med lika delar entusiasm och koloniala blickar sög de i sig av fornegyptiska mönster och motiv. Ut kom en vacker fantasivärld av guld och gudomlighet filtrerad genom den europeiske mannens blick. Dessa motiv återfinns även i Sverige, förklarar Nationalmuseets enhetschef för samlingarna Cilla Robach.

Vi berättar även historien om den klänningsmodell som mumien agerat inspiration för. Det var på 1980-talet den fransk-tunisiska modeskaparen Azzadine Alaïa genom bilder på just mumier kom på idén att skapa en bandageliknande dress. Vi träffar Plaza Magazines modechef Robert Nordberg, som berättar om plagget som kom att gå under namnet bandageklänningen. Men som först på 1990-talet fick sitt stora genomslag, och då med en helt annan modeskapare.

Ett av de mest ikoniska föremålen i Tutankhamons grav var hans begravningsmask i elva kilo guld. Att avbilda en döds persons ansikte genom att gjuta en mask, är besläktat men inte samma sak. Vi pratar med konstnären Anders Krisárs som när hans mamma avled valde att använda arvet för att i just guld avgjuta hennes ansikte i en så kallad dödsmask.

Veckans gäst är Sofia Häggman, Egyptolog, Intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm och författare till boken Mumier: fakta, forskning och fiktion.

Chockrosa. Ärtgrönt. Solgult. Havsblått. Och ännu mer rosa. Starka färger smyger sig alltmer in i modet. Eller smyger och smyger. Flera modemärken saftar nu på med färg som aldrig förr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Somliga menar att den nya färgfrossan har med pandemin att göra. Då behövde man en extra boost och vad kunde vara enklare än att pigga upp sig genom att börja bära lite mer färgglada kläder? Fenomenet fick snart ett namn – “dopamine dressing”, det vill säga kläder som sätter fart på signalsubstanserna i centrala nervsystemet och därmed får oss att må bra.

Rött, orange och gult sägs vara extra bra på att få oss att bli mer sociala, medan blått och grönt får oss att tagga ner. Huruvida det går att vetenskapligt bevisa att just färgglada plagg funkar på det viset är lite oklart. Det skulle ju kanske lika gärna handla om ett inlärt beteende. Men klart står att intresset för både kläder och inredning med sprakande färger är på uppgång. Inte minst syns det bland de flertalet modemärken som just valt att satsa på en ny gräll signaturfärg för sitt varumärke.

I veckans Stil reder vi ut vad det egentligen innebär att varumärkesskydda en färg. Vi träffar också Tekla Evelina Severin, som nyligen utsågs till "Årets inredare" av tidskiften Elle Decoration och vars estetik kännetecknas av starka färgkompositioner. Vi blickar också hundratals år tillbaka i tiden och träffar konservatorn Elin Lundmark för att titta närmare på den, tro det eller ej, färgchockande medeltiden.

Veckans gäst är Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms Universitet.

Solbrända, tatuerade eller muskulösa. Men nästan aldrig håriga. Den nakna ryggen har ofta exponeras inom det kvinnliga modet, mer sällan inom det manliga. Fast kanske håller det på att förändras?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trenden med att visa upp en naken rygg har gått fram och tillbaka inom modet. När det skett har det ofta betraktats som skandalöst och sexigt och därför också, som helt oemotståndligt. Men även den blottade ryggen i modet ofta (men inte alltid) har varit förknippad med något förbjudet, har den alltid varit mer okej att visa upp än framsidans bröst, men chockeffekten har varit liknande. Och det oavsett om det varit 1910-tal, 1950-tal eller 1990-tal.

Länge har den exponerade ryggen förekommit bland kläder för kvinnor, medan herrmodet så gott som alltid hållit den gömd. Men en förändring kan kanske vara på gång. För idag har herrmodet svängt, en smula i alla fall, mot en mer androgyn stil där skådisar och artister – som Harry Styles och Timothée Chalamet – väcker uppmärksamhet på röda mattan genom att bejaka en mjukare och mer feminin look och genom att bära damkläder. På Venedigfestivalen i år dök till exempel skådespelaren Timothée Chalamet upp i en topp med ryggen bar.

I veckans Stil tittar vi närmare på de rådande idealen för mansryggen och träffar bland annat komikern Clara Kristiansen som tycker att den manliga ryggen förtjänar mer uppmärksamhet och åtrå. Vi blickar även bakåt på en av 1990-talets stora ryggtrender, nämligen svanktatueringen eller the tramp stamp som den även kom att kallas. Vi ringer upp poddaren och komikern Emma Knyckare och ber henne berätta historien om när hon som barn lyckades skaffa sin första tatuering, i ländryggen. Och så beger vi oss in i konstens värld, där en hel del konstnärer valt att porträttera människor bakifrån.

Veckans gäst är Sara Martinsson, journalist och författare till boken Knäböj: om kvinnor och styrketräning.

Hennes motto löd "Always yes, Caresse". Att hon var först med att ta patent på bh:n är inte ens det mest spännande med Caresse Crosby. Hon kom att bli den förlorade generationens litterära gudmor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Caresse Crosby kunde kalla sig själv såväl uppfinnare, förläggare som författare. Hon föddes 1891 i en av Bostons bättre bemedlade familjer. Då var hennes namn Mary Phelps Jacobs, men när hon skulle börja publicera sin poesi ville hon göra det under ett mer storslaget namn. Det första förslaget på namnbyte var Clytoris, men det fick hennes hund istället heta. Valet blev Caresse, efter engelskans ord för smekning.

Redan som ung märktes Caresse Crosbys handlingskraft. För att slippa klä sig i korsett konstruerade hon själv med näsdukar och sidenband en egen BH. En uppfinning hon 1914 blev den första att i USA ta patent på. Långt innan det var socialt accepterat skilde hon sig, för att följa sitt hjärta. Hon gifte om sig med den något yngre Harry Crosby och flyttade till Paris. Med maken kom hon i den franska huvudstaden att bilda ett powerpar. De skrev poesi, startade eget bokförlag och Caresse Crosby kom att kallas för ”litterär gudmor till den förlorade generationen av utländska författare i Paris”.

Idag är hon inte ett särskilt känt namn alls, men hennes namn dyker upp både här och där, inte minst i biografier över flera av de kända konstnärer och författare som fick sitt genombrott under 1920-talet. I veckans Stil berättar vi om den grupp kulturpersonligheter som växte fram efter första världskriget och som kallades "den förlorade generationen".

Caresse Crosbys bokförlag "Black Sun Press" gjorde sig kända för sina exklusiva handbundna böcker. För det snålades inte på exklusivt papper eller mjukt skinn och böckerna fick snart rykte om sig att vara något alldeles extra, även i fråga om utformning. Vi beger oss därför till ett bokbinderi för att prata med bokbindarmästarna Lotta Löwgren och Johanna Röjgård och lära oss om den idag mer sällsynta konsten att binda böcker.

Vi tittar även närmare på en nygammal bh-trend som verkar vara på ingång. Försäljningen av bygel-bh:ar har nämligen, efter pandemins slut, återigen ökat och vi oss vad det beror på. Och dessutom så berättar vi om en av alla Caresse Crosbys många konstnärsvänner, den franskrumänske konstnären Constantin Brâncuși.

Hon trollband med sin säregna röst, mörka musik, sitt utseende och sin stil, men artisten och modellen Nico hatade mode och att vara vacker och blond. Hon ville skapa sin egen musik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Christa Päffgen (1938-1988), som hon egentligen hette, var en egensinnig musiker och låtskrivare som började som modell och skådespelare. När Nico på 1960-talet syntes i Andy Warhols filmer och sjöng med bandet The Velvet Underground tyckte många att hon var det vackraste de någonsin hade sett med sitt långa blonda hår med lugg, höga kindben och cremevita, skräddade kostymer. ”Om det finns en skönhet så universell att den är obestridlig, så ägde Nico den”, sa en person om henne.

Själv hade Nico ett ganska kluvet förhållande till sitt utseende, som kunde vara både en välsignelse och en förbannelse. Att hon blev en 1960-talets stora stilikoner kan tyckas ironiskt eftersom hon, enligt John Cale från Velvet Underground, ”hatade mode och hatade tanken på att vara blond och vacker. Ytligheten i det hela var något hon störde sig på. Nico ville göra något större, sin egen musik.”

Och egen musik skulle Nico komma att göra – musik som inte lät som något annat. När hon släppte sin skiva The Marble Index 1968 beskrevs den som ett hål man faller ner i. Den var mörk och dyster och full av underliga, spöklika ljud som slingrade sig kring Nicos sorgsna orgeltoner, poetiska texter och mässande stämma. Många fler album i samma anda skulle det bli.

I veckans program träffar vi fotografen Ewa Rudling som lärde känna Nico i Paris i början av 1970-talet och tog flera kända bilder av henne. Vi tittar också närmare på tramporgeln – instrumentet som Nico valde som sitt när hon började komponera sin egen musik. Den gav hennes låtar en alldeles speciell stämning. Vad är det som är så lockande med tramporgeln? Det pratar vi om med musikern Hampus Norén.

Vi träffar också musikern och vokalisten Belinda Kordic (STABB, Killing Mood, Crippled Black Phoenix). Hon har, precis som Nico, en sångröst som sticker ut. Och så pratar vi med Eva Bergström från punkbandet Mögel. 1982 spelade de förband åt Nico – ett kort möte som skulle göra starkt intryck.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Många närde en dröm om ett 2020-tal som skulle leva upp till det glada 1920-talet. Kanske var det inte främst cocktails och charleston som lockade, utan snarare en längtan att få se ljust på framtiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korta klänningar, fest och klackarna i taket. Pandemin var (nästan) över och det förutspåddes att 2020-talet äntligen skulle smälla till och ta fart, precis som under det så kallat "glada 1920-talet". Men – puiffff – så gick luften ur den drömmen. I alla fall tillfälligtvis.

1920-talet präglades av att det första världskrigets och den brutala 'Spanska sjukan' fått sitt slut. Gamla imperier i Europa hade fallit och ersatts av demokratier. Kvinnlig rösträtt infördes. Modet blev ledigare, och billigare. Frihet och framsteg, det var melodin. Så kanske var det inte så konstigt att, hundra är senare var förhoppningarna på 2020-talet stora.

Men decenniet hann knappt börja innan den nya globala pandemin tvingade alla att tvärbromsa. Och så fort man hade fått bukt med pandemin (eller i alla fall skydd mot den i form av vaccin), så slog Putin till med krig mot Ukraina. Sedan ökade priserna på mat och el, räntorna höjdes och ekonomin störtdök – och här är vi nu. 1920-talet fick i alla nio år på sig innan den stora börskraschen på Wall Street satte stopp för glädjen, 1929.

Veckans Stil synar 20-talet i (mode)sömmarna, både det förra och det samtida. Med modevetaren Emma Fälth pratar vi om varför minimalismen återkommit i modet i tider av lågkonjunktur. Att många verkar föredra en enklare och mer återhållsam stil vid ekonomiska nedgångar, det finns det flera förklaringar till.

Vi tittar även närmare på den så kallade klubbdöden, under det senaste decenniet har nämligen antalet danstillstånd märkbart minskat i Sverige. Vi träffar Nöjeschefen Stella Scocco som ser en centralisering av klubbscenen, och ringer upp docenten i sociologi Sébastien Tutenges som under två decennier studerat nattlivet och som ser flera orsaker till utvecklingen.

Och så berättar vi om 1920-talets frigjorda och självständiga kvinna, som klippte av sig håret, bar korta kjolar och dansade charleston, men framför allt deltog i både yrkes- och nöjesliv sida vid sida med männen. I Frankrike kallades denna nya, fria kvinna för "la garçonne", i USA fick hon namnet "flapper" och i Sverige kallades hon för "ungkarlsflickan".

Veckans gäst är Elina Grothén, modechef för tidningen Elle.

Hon skulle egentligen bli hemmafru. Men likt en fjäril kom Hanae Mori att transformeras till världsberömd designer och bana väg för japanskt mode. Men idag har många glömt den banbrytande pionjären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Härommånaden avled Hanae Mori, 96 år gammal, och kunde minst sagt se tillbaka på ett händelserikt liv. På 1950-talet bröt hon mot rådande konventioner när hon trots man och barn insisterade på att fortsätta jobba. Hon ville helt enkelt inte vara hemmafru. ”Det var jag i en månad, det räckte”, som hon förklarade. Istället gick hon en sömnadskurs, startade en anspråkslös ateljé – men som under kommande decennier kom att växa till ett världsberömt modehus.

Hanae Mori fick resa jorden runt, äta middagar med både kungligheter och världskändisar – som hon skapade kläder åt. 1977 blev hon som första japan invald till ”La Chambre Syndicale de la Couture Parisienne” och fick därmed rätten att kalla sin design för ”haute couture”. Men redan decenniet före hade hon tagit New York med storm. Hennes modeskapande hyllades under rubriken ”öst möter väst”, en slogan hon själv kom att använda.

För Hanae Mori designade inte några traditionellt japanska plagg. Hon hade aldrig klätt sig i kimono, redan som barn bar hon västerländska kläder. Men i sin design kom hon att kombinera de västerländska snitten med de japanska tygerna och motiven. Symbolen för hennes modehus blev fjärilen. Hanae Mori sade att hon valde just det temat för att hennes liv hade förvandlat henne från en traditionell japansk kvinna, till en businessmogul. ”Fjärilar kan verka vara ganska ömtåliga, men de har en förvånansvärt robust kärna” som Hanae Mori sade vid ett tillfälle.

I veckans Stil tittar vi närmare på fascinationen för fjärilar inom kulturen och besöker Fjärilshuset i Stockholm. Vi reser också till Göteborg för att träffa lektorn i dans Ami Skånberg Dahlstedt, som för över tjugo år sen i Kyoto anmälde sig till en kurs i traditionell japansk dans och på den vägen fick lära sig konsten att iklä sig kimono. En klädsel som sedan dess fått en viktig roll i hennes liv. Och så berättar vi om hur Japan redan under 1800-talet blev många europeiska konstnärers främsta inspirationskälla. Östasiatiska Museets intendent Petra Holmberg förklarar vad vågen som går under namnet "japonismen" innebär.

Veckans gäst är Kumi Edström Kawaji, mode- och kostymdesigner, samt gästlärare på Beckmans Högskola i Stockholm.

Att gå ut och äta har förstås alltid handlat om mer än bara maten som serveras, men frågan är om någonsin varit så fixerade av restaurangens mode, miljö och stil som nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den som söker “most instagrammable restaurants” får mer än nio miljoner träffar och tips på ställen i New York, London, Madrid, Sydney och Dubai – ja, i hela världen – som är ”Instagramvänliga”. Tidningar och sajter som vänder sig till krögare och caféägare ger därför idag tips om belysning, inredning och hur maten ska vara upplagd för att uppmuntra gästerna till att fotografera sina måltider och sprida dem vidare. Ett återkommande råd är vilken sorts lampor som ger vackrast ljus, men även knep för att göra tex toaletten mer fotogenisk är inget ovanligt.

I veckans Stil beger vi oss in i restaurangens värld, men berättar mindre om maten och desto mer om serveringarnas allt mer genomarbetare estetik. Bland annat om hur modehus i marknadsföringssyfte startat upp sina egna restauranger och cafén.

I inredningen av en restaurang har utsmyckningen en central roll. Vi träffar konstnären Malin Gabriella Nordin som fick uppdraget att fylla en restaurangs fyra tak med muralmålningar. Ett arbete som blev långt mer utmanade än hon kunnat tänka sig.

Vi ringer även upp krögarna PG Nilsson och Agneta Green för att prata om en speciell sorts restaurangmode, som på senare år även det blivit allt mer genomtänkt – men som sällan diskuteras. Nämligen de arbetskläder som serveringspersonalen bär. Från traditionella uniformer har klädseln kommit att bli allt mer avslappnad.

Vi har även tittat på den nya tv-serien The Bear som hyllats för intensiva och trovärdiga skildring av ett restaurangkök. Den har dock också fått stor uppmärksamhet för huvudpersonen Carmys klädstil – både i och utanför köket på restaurangen. Med dräkthistorikern Tonie Lewenhaupt dissekerar vi ett specifikt plagg, närmare bestämt förklädet.

Veckans gäst är Viggo Cavling, chefredaktör för Travel News och restaurangrecensent.

Långt före det blev modernt att prata om hållbart mode, så pekade Kathrine Hamnett ut branschens baksidor. Den brittiska modeskaparen sågs länge som en ganska jobbig person att ha att göra med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tröjor med inte sällan politiska texttryck har blivit synonymt med Katharine Hamnett design. Mest känt blev "Choose Life", men även "Be Anti Racist" och - ett tryck som skulle kunna sammanfatta Katharine Hamnett själv - "Make Trouble - Question Everything"- har också prytt hennes t-shirts.

Tröjtrycks-idén väcktes när hon 1984 bjöds in att träffa Storbritanniens dåvarande premiärminister Margaret Thatcher. Katharine Hamnett ville ta tillfället i akt att protestera mot att Storbritannien tillät amerikanska medeldistansrobotar (så kallade Pershings) att placeras i landet, och det skulle hon göra med hjälp av just en tröja med tryck. Kuppen lyckades. Hon blev fotograferad när hon skakade premiärministerns hand - klädd i en stor tröja med trycket ”58 % Don’t Want Pershing” i jättelika bokstäver. Bilden exploderade över all världens tidningssidor.

Men, det vara bara början på modeskaparen Katharine Hamnetts aktivism - som senare skulle komma att rikta sig mot ett helt annat håll - modevärlden själv. För utöver sin design har Kathrine Hamnett gjort sig känd för sin kamp för att förändra modeindustrin. Redan 1989 höjde hon rösten och påtalade dess miljöpåverkan och dåliga arbetsvillkor. Hon ställde om sin egen klädproduktion, men betraktades av många av sina kollegor som en rätt jobbiga person. Men på senare år har vinden vänt och Katharine Hamnetts budskap blivit något allt fler modemärken, i alla fall på pappret, ställer sig bakom.

I veckans Stil pratar vi med svenska textilföretag som innovativt arbetar för en mer hållbar industri. Vi tittar även närmare på en för Sverige relativt ny form av politiskt mode, de profilprodukter eller parti-merch som riksdagspartierna erbjuder. Och så berättar vi om den senaste tröjtryckstrenden, nämligen att klä sig i en topp med en klassisk kompositör porträtterad på.

Veckans gäst är Karina Ericsson Wärn, rektor för Beckmans Designhögskola.

Stora schabrak till byggnader utanför stadskärnan, skapade för shopping och inte mycket mer. Köpcentrumen har fått utstå både spott och spe. Men har också bidragit till såväl kultur som klädstilar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

“Egyptierna har pyramider, kineserna har en stor mur, britter har felfria gräsmattor, tyskar har slott, holländare har kanaler, italienare har stora kyrkor. Och amerikaner har köpcentrum”. Med de orden beskrev den amerikanska professorn i historia Kenneth T. Jackson kulturskillnader. Men ofta har just köpcentrum kommit till korta. Men ska de verkligen dissas, så hårt?

I veckans Stil beger vi oss in i shoppingcentrets värld. Vi ringer upp författaren Alexandra Lange, vars bok Meet Me by the Fountain: An Inside History of the Mall nyligen publicerades, för att prata om ett nytt kulturellt fenomen som köpcentrumet skapade på 1980-talet. Nämligen hur shoppingcentret för vissa artister blev en given konsertlokal.

Vi beger oss också till Malmö för att besöka köpcentrumet Entré. Med Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblads biträdande kulturchef Julia Svensson diskuterar vi shoppingcentret som byggdes med storslagna ambitioner om att bli en motor för en hel stadsdel. Men som istället kom att kallas för sorgebarn och fiasko.

Dessutom tittar vi närmare på köpcentrumets betydelse som spelplats i film och tv-serier. Speciellt för amerikanska ungdomsfilmer var de här miljöerna länge viktiga, berättar SVT:s film- och tv-kritiker Lydia Farran Lee.

Veckans gäst är Ola Andersson, arkitekt som även skriver om stadsplanering och arkitektur.

Hon har kallats för New Yorks första punkare, radikal proto-feminist och inte minst dadaismens moder. För "Baronessan Elsa" var en pionjär när det kom till att göra konstverk och kläder av skräp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Översvallande, intensiv, nyfiken, djärv, okonventionell, skamlös, aggressiv, bitsk, påträngande, experimentell, chockerande och bråkig. Så har konstnären Elsa von Freytag-Loringhoven, eller Baronessan Elsa som hon också kallades, beskrivits. Hon införde konservburkar i konsten före Andy Warhol, använde mat som accessoarer före Lady Gaga och skrämde vettet ur många av sina samtida kollegor, inte minst män, genom sin färgstarka och rättframma stil. Att skapa kläder av upphittat skräp var något hon var banbrytande på.

Länge har hon stått i skuggan av dadaismens stora stjärna Marcel Duchamp. Han var faktiskt hennes granne i 1910-talets New York och blev hennes vän och konstnärskollega. På senare år har allt fler börjat uppmärksamma den excentriska Elsa von Freytag-Loringhoven och istället pekat ut henne som den första att ha skapat ett så kallat 'ready made' konstverk. Vissa menar till och med att det kan ha varit hon som egentligen låg bakom idén till Duchamps berömda pissoar. Mer om det i veckans Stil, där vi ringer upp konstvetaren Ann-Sofi Noring för att undersöka saken.

Vi beger oss även till Göteborg för att träffa designduon Hurra Pangpang som består av Hanna Ryd och Bella Simmons. Precis som Baronessan Elsa jobbar de med upphittade kläder, tyger och prylar som blivit över och ingen längre vill ha. Av dessa saker skapar de nya och fantasifulla plagg.

Sättet som Elsa von Freytag-Loringhoven i det tidiga 1900-talet använde sig av sin kropp var normbrytande och provocerande för många. En av hennes mest kända klädkreationer är en bh hon tillverkade av tomatsoppskonservburkar. Några decennier senare kom kvinnor att provocera genom att helt och håller kasta bort bh:n, något som sedan dess kommit och gått i modet – för att nu återigen vara aktuellt. Vi frågar lektor i modevetenskap Emma Severinsson vad som ligger bakom den senaste vågen av bortkastade bh:s.

Veckans gäst är Patrik Steorn, museichef på Göteborgs konstmuseum.

I veckans Stil ska vi bege oss 30 år tillbaka i tiden och titta närmare på ett av 1990-talets mest tidstypiska musik- och stilfenomen Eurodance.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eurodance eller Eurodisco (en term som framför allt användes här i Sverige). Vi snackar melodiösa synthslingor, hamrande pianon, pumpande beats, tunga basgångar, kvinnlig medryckande refrängsång och manlig rap däremellan – ett koncept som kopierades om och om igen av artister från framför allt Nederländerna, Sverige, Tyskland och Italien.

Lägg därtill enkla, upprepande texter om dans, fest, kärlek och glädje och en klädstil som påminde om ett färgsprakande, futuristiskt dansparty i yttre rymden med fuskpälsar, magtröjor och plastkjolar i grälla färger.

Eurodance var länge av 90-talets mest bespottade genrer – särskilt bland finsmakare – men idag har Eurodance på många sätt omvärderats och istället blivit en av de mest omtalade 90-talsgenrena, både tack vare musiken och modet.

I veckans program träffar vi Eurodiscofantasten, tillika radioprofilen, Josefin Crafoord. Hon mötte genren i början av 90-talet och har stenkoll på vilka plagg som kunde göra en hetast på dansgolvet. Vi träffar också Pandora, eller Anneli Magnusson som hon heter. Hon var en av Sveriges absolut största artister under 90-talet. 1993 släppte hon monsterhiten Trust Me och blev känd över hela världen, något hon aldrig hade kunnat föreställa sig.

Vi pratar också upp- och nedgångar med Peter Thelenius från den svenska Eurodancegruppen Basic Element. Och så undersöker vi hur det politiska läget i Europa i början av 90-talet, med det förenade öst och väst, påverkade Eurodiscons framväxt.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Kassetten har kallats världens värsta ljudformat. Men den kom att revolutionera hur vi förhåller oss till musik. Från att ha dominerat marknaden, bedömdes den som obsolet, men övergavs inte av alla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De flesta födda före millenieskiftet har sin egen relation till kassettbandet. Många har lyssnat på dem i bilen, spelat in sina egna blandband och kanske till och med piratkopierat en och annan av sina vänners lp-skivor över till en kassett. Med CD-skivans intåg bedömdes kassettbanden som utdaterade. Men för människor från vitt skilda grupper fortsatte formatet att vara viktigt och under det senaste decenniet har kassettbandet haft en revival.

Det var den nederländska ingenjören Lou Ottens avsky mot det bökiga ljudformatet rullband, som blev katalysatorn till att kassettbandet uppfanns, det berättar dokumentärfilmaren Zack Taylor. Han ligger bakom filmen Cassette - a documentary mixtape och under arbetet med dokumentären blev han nära vän med kassettbandets uppfinnare Lou Ottens. I veckans Stil berättar han om ingenjören som mot sina chefers vilja gav bort patentet på sin uppfinning, allt för att kassetten skulle kunna nå sin fulla potential.

Med kassettbandet demokratiserades möjligheten till inspelning av ljud och musik. I tex Burkina Faso i Västafrika, var det på kassett den första nationellt producerade musiken distribuerades. Vi träffar konstnären Theresa Traore Dahlberg vars pappa Richard Seydou Traore tog steget att starta upp en musikstudio och kassettfabrik i Ouagadougou.

Vi pratar också med journalisten Hanna Fahl om blandbandskulturen som under några år på 90-talet var en integrerad del av hennes liv och så besöker vi konstnären Peter Larsson som för 15 år sen tillsammans med en konstnärskollega startade upp ett eget kassettbolag.

Programmet är gjort av Viola Nilsson.

Vi inleder Stils höstsäsong med att dyka ner i vårt stora arkiv för att åter träffa några av alla de personer som vi intervjuat under året som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet besöker vi konstnären Alberte Skronski som i sin konst utgår från sin stora kärlek till att klä ut sig. Vi träffar också den franska modeskaparen Christian Lacroix som besökte Stockholm tidigare i år för att arbeta med en balettuppsättning på Operan. Vi pratar med konstnären Jacob Dahlgren som varje dag under de senaste 20 åren har burit en randig tröja – och på så sätt förvandlar sig själv till ett levande konstverk. Och så berättar vi historien om hur ett par så kallade "mom jeans" gjorde att Stils reporter Samanda Ekman nästan åkte på stryk på Thomas Brolins krog Undici i början av 00-talet.

Fotografen Ron Galella hade inte bara förmågan att reta gallfeber på en hel del kändisar, han kunde också fånga dem på bild som få andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ron Galellas mål var att skapa ”autentiska bilder genom att fånga celebriteter i deras naturliga miljö”, vilket innebar att han sökte upp dem på platser – och tider – där de inte förväntade sig att bli fotograferade.

Och det var på gatan, på restauranger, på väg – eller på bar gärning, skulle man kunna säga. En hel del bilder av kändisar med höjda händer, långfingrar i luften och ilskna blickar rakt in i kameran vittnar om att alla inte var lika förtjusta som han själv i att ha dokumenterat dem utan förvarning.

Ron Galella sorterades länge in under rubriken ”paparazzifotografer”, och det var han förstås på sitt sätt. Men han var snarare en ”paparazzo extraordinaire”, som tidningen Newsweek kallade honom.

Han blev till slut själv en kändis. Den 30 april i år (2022) avled Ron Galella, 91 år gammal. Då hade han sedan länge fått upprättelse som fotograf. Och gammalt groll var glömt.

I veckans program berättar vi mer om Ron Galella och hans liv. Vi träffar också fotografen Pierre Björk, som flitigt anlitad i både konst- och modevärlden. Han har inspirerats av den klassiska paparazziestetiken. Vi undersöker också vad som gör en röst attraktiv och varför man ofta uppmanas att le på bild. Och så träffar vi dokumentärfilmaren och loppisentusiasten Rasmus Wassberg, som upptäckte att många begagnade kameror bär på små skattar i form av oframkallade filmrullar.

Guld glänser som solen, har symboliserat välstånd, makt, skönhet och evigt liv, men också fått folk att gå under av girighet och habegär. I veckans Stil tittar vi närmare på denna mytomspunna metall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet besöker vi Guldrummet på Historiska museet i Stockholm. Där finns mer guld än någon annanstans i Sverige. Vi träffar kostymören Margaretha Julle, som troligtvis är en av dem i landet som sytt allra flest scenplagg i guldiga tyger. Vi pratar också med konstnären Anders Krisár som beslöt sig för att gjuta en så kallad dödsmask i guld av sin avlidna mammas ansikte. Vi tittar också närmare på så kallade grillz, tandprydnader i exempelvis guld, och så tar vi reda på hur det är att äta den gyllene metallen.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Pete Davidson är en av USA:s mest uppmärksammade komiker tack vare sin självdistans och tillbakalutade stil, som i mångt och mycket är baserad på hans egen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Stil ska vi ta titta närmare på komikern Pete Davidson, vars stil, både professionellt och privat, har uppmärksammats mer än någonsin under senare tid.

Nyligen hamnade den 28 år gamle komikern och skådespelaren på tidningen Times årliga lista över världens ”hundra mest inflytelserika personer”. Han hyllades där inte bara för sin sitt sinne för humor, utan också för sin autenticitet. Han försöker inte låtas vara någon han inte är, vilket är ”ett klassiskt recept för att framgångsrikt knyta an till en publik”, som de skriver.

Och knutit an till en publik har Pete Davidson sannerligen gjort i USA där han sedan hösten 2014 blev en av de fasta medlemmarna i det populära tv-programmet ”Saturday Night Live”, bara 20 år gammal. Men Pete Davidson har också fått en hel del uppmärksamhet för kvinnorna han dejtat. Sin nuvarande flickvän, Kim Kardashian, träffade han för övrigt genom ”Saturday Night Live”.

I programmet pratar vi med Jon Schneider, som står bakom podden "The SNL Network" om vad det är som gör tv-programmet ”Saturday Night Live” så speciellt. Vi träffar också den svenska komikern Christoffer Nyqvist för att prata om självbiografisk humor. Och så tittar vi närmare på tatueringar. Hur permanenta är de egentligen?

Veckans gäst är Michelle Hallström, nöjesjournalist.

Trädgårdsmästare förtjänar att dela plats med målare och poeter, menade författaren Vita Sackville-West och många är de som lägger ner timmar av arbete i trädgården på denna förgängliga konstform.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vita Sackville-West sa att den som ägnar sig ut trädgårdsskötsel är en ganska värdelös samhällsmedborgare, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men att han eller hon är en av få kvarvarande människor i ”denna obehagliga värld som fortsätter traditionen av elegans och charm”. Hennes egen trädgård, vid slottet Sissinghurst i England, är i dag en av landets mest älskade.

I veckans Stil undersöker vi vad det är som får folk att lägga ner timmar av hårt arbete i trädgården – och vad en trädgård kan berätta om sin skapare.

Vi träffar Anna G Tufvesson, chefredaktör på tidningen Allt om Trädgård, som tar oss med till sin favoritplats, Visbys botaniska trädgård. Vi berättar om den brittiska regissören, författaren och konstnären Derek Jarman och hans trädgård på grusudden Dungeness. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström om hans stora kärlek till blommor.

Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Repris från 13 augusti 2021.

Vi ska glänta på garderobsdörren för att ta en titt på personer som ofta är lika osynliga som deras arbete kan vara iögonfallande stylisterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stylisterna är de som har som jobb att välja ut kläder till modefotograferingar, scenframträdanden, artister på röda mattan eller till de som rent generellt vill ha hjälp med att hitta en passande stil.

Det är också ett arbete som somliga, för inte så länge sedan, framför allt här i Sverige, kunde fnysa lite föraktfullt åt – “men vad gör de egentligen?” Det är en hel del, faktiskt. Men mycket av det som görs sker bakom kulisserna.

Idag har jobbet ”stylist” inte bara blivit etablerat, utan också diversifierat. Det finns idag många olika typer av stylister, och alla uppdrag är inte nödvändigtvis särskilt glamorösa. Men rent generellt har jobbet inte bara blivit vanligare, utan stylisternas arbete har också börjat erkännas, lite mer. Eller ganska mycket faktiskt.

I veckans program träffar vi skådespelaren Gizem Kling Erdogan och hennes stylist Siri Edit Andersson. Hur arbetar de tillsammans? Vi tar också reda på vad man får lära sig på en stylistutbildning och så träffar vi konstnären Alberte Skronski, som i sin konst utgår från sin stora kärlek till att klä ut sig.

Veckans gäst är Ursula Wångander, stylist och modell.

Just nu står gråten eller snarare det gråtande ansiktet högt i kurs, trendmässigt sett, och på sociala medier snyftas det mer än någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av förra året väckte till exempel den kända toppmodellen Bella Hadid uppmärksamhet genom att på Instagram lägga ut nio bilder av sitt rödgråtna ansikte, inklusive tårar som trillar nerför hennes osminkade kinder. Och på TikTok delar läsare med sig av känsloladdade reaktioner på sorgliga böcker. Men det skämtas också friskt om gråt och tårar. Populärt har ett gråtfilter – det kallas för ”the crying filter” – blivit under senare tid.

I programmet träffar vi modeskaparen och konstnären Martin Bergström för att prata om en modevisning som rörde delar av publiken till tårar. Vi reder ut vilken typ av tårar som rinner ner för skådespelaren Amber Heards kinder under rättegången mot Johnny Depp. Vi träffar också serietecknaren Bim Eriksson som i boken Baby Blue gestaltat en tillvaro där tårar och depression har blivit förbjudna.

Gäst i studion är konst och kulturhistorikern Maria Hartman.

Den franska modeskaparen Christian Lacroix blev förknippad med 1980-talets excesser tack vare sina färgsprakande och dyra extra-allt-kläder. Nu har han varit i Sverige och Stil har träffat honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 1980-talet var ingen modeskapare mer hyllad, hajpad och omskriven än Christian Lacroix. Han gjorde sig känd för att frossa i färger och blanda material och mönster och influenser från olika historiska epoker – men också för sin sömnadskonst, på högsta nivå.

Men numera skapar Christian Lacroix framför allt kostym för teater, opera och dans. Det har han faktiskt gjort under hela sin karriär, men idag är det hans främsta sysselsättning. ”Nuförtiden kommer min couture-sida till uttryck på scenen”, som han säger.

Under våren har Christian Lacroix varit på besök i Stockholm. Han har nämligen designat kostymerna till balettuppsättningen av Askungen, som har premiär på Kungliga Operan, i slutet av maj. Vi träffar honom mitt i förberedelserna inför premiären. Det blir ett samtal om vad som lockade honom till Stockholm, Askungen, tv-serien Absolutley Fabulous, Jackie Onassis och 1980-talets modevärld.

Alla som tittat på mingelbilder från olika galor under våren har kunnat förtjusas, eller förfasats, över att många kända män nu börjat ta till sig stilen "barbröstad under kavajen".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skådespelaren Timotheé Chalamet väckte stor uppståndelse på Oscarsgalan i år genom att bära en svart glittrig boleroliknande jacka, utan någonting under den. Jackan var från Louis Vuittons vårkollektion 2022, för kvinnor. Men den största uppmärksamheten fick hans bleka, nakna och nästan fågellikt späda bröst.

Oavsett hur späda starka eller stora dagens barbröstade mäns bringor är så är de i regel vaxade och släta. De håriga bringorna som var så populära på till exempel Sean Connery eller Burt Reynolds lyser idag med sin frånvaro.

Men nyligen blev en bild av Emmanuel Macron viral där han just visar upp sin håriga bringa. Vi reder ut var det håriga bröstet tog vägen, samt går till botten med hur många knappar som bör knäppas upp i skjortan. Vi pratat också med guldsmeden och konstnären Göran Kling om mäns relation till att bära halssmycken.

Gäst i studion är Veronica Hejdelind, konsthistoriker.

Läderjackan har burits av allt från bikers, rockers, filmstjärnor och svarta pantrar till supermodeller, punkare och politiker. Idag finns det knappt något modemärke som inte erbjuder skinnjackor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den svarta läderjackan har sedan 1953 förknippats med coola killar. Det var då Marlon Brando slog igenom med filmen ”The wild one”. Han spelade biker och för att komma in i rollen genom så kallad metod acting var det han själv som började bära nötta jeans och en svart MC-jacka. Sen dess har jackan vandrat vidare på många sätt inom populärkulturen, inte minst på catwalken.Och nyligen skapade jackan uppståndelse då den dök upp på Finlands statsminister Sanna Marin.

I veckans program visar gitarristen Dregen upp sin samling av svarta MC-läderjackor, vi analyserar också Sanna Marins garderob, samt bekantar oss med den nyligen bortgångna punkikonen Jordan.

Gäst i studion är Jonna Bergh, chefredaktör för tidningarna Damernas värld och Styleby.

Nosferatu från 1922 är en tysk stumfilm vars estetik modeskapare som Yohji Yammamoto, Rick Owens, Comme des Garçons och Viktor & Rolf har flirtat med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmen Nosferatu har inspirerat många under årens lopp, inte minst svartklädda och vitsminkade gothrockare som flirtat med mörkrets många krafter har lånat från Nosferatus look. Även oräkneliga hårdrocksband har under åren tagit namnen Orlok eller Nosferatu eller snott stilen.

I veckans program pratar vi bland annat om den lesbiska vampyrfiguren Carmilla, blodets symbolik och vampyrens kulturella utveckling under åren – från skräckinjagande till sexig.

Gäst i studion är Anna-Sofia Rossholm, lektor i filmvetenskap vid Stockholms universitet.

Ann Lowes design och sömnadskonst fick franska modeskapare som Christian Dior att imponeras, men länge kallades hon för den bäst bevarade hemligheten inom amerikanskt mode.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En svart kvinna från Alabama i den amerikanska södern som via Florida tog sig till New York, där hon under 1950- och 60-talet skapade häpnadsväckande klänningar till välbärgade (vita) kvinnor, till löjligt låga priser, jämförelsevis.

Hör historien om den mest fotograferade brudklänningen i hela världen, nämligen Jackie Kennedys. Vi tar också pulsen på couturens nuvarande status och framtidsutsikter, och träffar modeskaparen Pär Engsheden. Han ansvarar för modeutbildningen på Beckmans Designhögskola och såg till att åter få in couture på schemat, något som lockade modestudenten Karolina Pettersson. Och så pratar vi med Georg Ragnar Levi som har samlat på pärlblommor i över trettio år. Det är blommor tillverkade av små, glimrande glaspärlor som träs på tunn metalltråd och vars färgprakt och variationsrikedom kan vara anslående.

Gäst i studion är modeskaparen Lars Wallin.

1997 kom actionfilmen G.I. Jane med Demi Moore i huvudrollen. Nyligen hamnade den oväntat i fokus på årets Oscarsgala, i samband med det omtalade bråket mellan Will Smith och Chris Rock.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

G.I Jane är en fiktiv historia som handlar om Jordan O`Neal som blir den första kvinna som får i uppdrag att hårdträna med manliga elitsoldater i den amerikanska flottans specialförband ”Navy Seal”. Filmen kom att bli omdiskuterad på många sätt, som varför måste Demi Moores karaktär helt förneka sin kvinnlighet och varför måste hon raka av sig allt hår?

Hör om beslutet att som kvinna raka av sitt hårsvall och hur handlingen kommit att bli symbolisk för kvinnlig frigörelse. Vi reder också ut vad begreppet "sigma-man" betyder och hur det uttrycket under senare tid kopplats till en man klädd i militärkläder – Volodymir Zelenskyj. Vi pratar också med den den australiensiska filmkritikern Michael Adams om hur dålig en film egentligen kan bli.

Gäst i studion är filmkritikern Göran Everdahl.

Kostymen har under årens lopp hyllats och hånats, varit både tråkig och trendig. Och nu är den tillbaka efter pandemin som dominerats av mjukiskläder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under modeveckan i New York, tidigare i år talade många designer om att det var dags att ”återuppfinna kostymen” och det visades så många varianter på kostymtemat att New York Times satte rubriken ”The suit is not dead after all”. Ryktet om kostymens död verkade kort sagt vara överdrivet.

Hör historien om hur kostymen kom att bli ett plagg även för kvinnor och om filmen Mannen i den vita kostymen, där en vit kostym spelar en viktig huvudroll.

Veckans gäst är Daniel Lindström, modechef på tidningen Café.

Parfymerade brevpapper, vacker handstil och smäktande kärleksbekännelser ett brev kan innehålla stora känslor och även en hel del stil. Men vi skickar inte längre handskrivna brev till varandra i samma utsträckning som vi en gång gjorde.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det sägs att författaren Oscar Wilde på sin tid brukade sitta i sitt hem på Tite Street i London och arbeta med sin korrespondens, men när han var klar brydde han sig inte om att gå till postlådan med breven. Nej, han öppnade istället sitt fönster och kastade ut kuverten, som sakta singlade ner och landade på gatan utanför. Oscar Wilde trodde med stor säkerhet att någon skulle se breven, plocka upp dem och lägga på närmaste låda. 

Kanske skulle samma sak inte riktigt fungera idag. Men under pandemin ökade faktiskt intresset för brevskrivande. Då kunde man se en uppgång i försäljningen av frimärken. Det finns idag också klubbar som hyllar den långsammare snigelposten och kopplar ihop människor som vill brevväxla med varandra. Inte sällan läggs då stor möda på brevens estetiska uttryck. 

För det är ändå något visst med ett handskrivet brev, som inte går att jämföra med e-post och textmeddelanden. ”Att skriva är mänskligt, att få brev – gudomligt!” som författaren Susan Lendroth sa.

I veckans program berättar vi om drottning Elizabeths brev med pannkaksrecept till president Eisenhower och poeten Emily Dickinsons handstil som liknats vid ”fossila fågelspår”. Vi tittar också närmare på brevbärarens uniform och dess historia, samt 1700-talets brevroman som fick en ny stilförebild i den unge Werther.

I programmet besöker vi också Egyptens huvudstad Kairo för att undersöka hur det står till med den arabiska kalligrafin – konsten att skriva vackert. Efter att under de senaste åren tagit något av en tupplur – mycket på grund av digitaliseringen – håller konstformen just nu på att väckas till liv igen, men klivet in i den digitala eran välkomnas inte av alla. 

Och så berättar vi historien om Nils Strindbergs kärleksbrev till fästmön Anna Charlier, som han skrev när han befann sig på den otursdrabbade Andrée-expeditionen.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Mauritz Stiller hann i sitt liv regissera fyrtiofyra filmer i Sverige och fyra i Hollywood. Han är också känd för att ha regisserat historiens första gayfilm Vingarne redan 1916.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mauritz Stiller var en nyskapande filmregissör som blev stilbildande här i Sverige, redan under det tidiga 1900-talet, då det fortfarande var stumfilm som gällde. Han var en lång och mycket stilig man med mustasch och ”vaken blick och öppet sinne”, som en beskrivning av honom löd. Han klädde sig påfallande elegant, och visste exakt hur man poserar bäst på bild.

1924 regisserade han Sveriges dittills dyraste film ”Gösta Berlings saga”, baserad på Selma Lagerlöfs roman. Det är också till den filmen som han anlitar en ny kvinnlig talang som i den debuterade på vita duken under det artistnamn hon snart därefter skulle bli världsberömd – Greta Garbo.

I veckans program berättar vi om den då berömda men idag bortglömda skådespelaren Nils Asther, som upptäcktes av Mauritz Stiller. Vi reder också ut varför filmgalans glans kommit på fall och så har vi besökt utställningen Bögar – mötesplatser i en förbjuden tid på Hallwylska museet i Stockholm.

Gäst i studion är Jan Göransson, presschef på filmhuset och initiativtagare till dokumentärfilmen ”Fördom & stolthet – en queer filmhistoria".

Under lång tid var graviditet något som man inte skyltade med, men idag är läget förändrat och stylade bilder av gravidmagen är ett växande fenomen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av januari i år ställde Rihanna till med en skräll i både sociala och vanliga medier när hon la ut bilder då hon -hand i hand med sin pojkvän, artisten Asap Rocky strosade fram i olika delar av New York, klädd i rippade jeans som släpade i marken och en lång rosa täckkappa, vintage, från Chanel. Under den bar hon inget annat än långa glittriga halsband. För kappan var bara knäppt över bysten så att den nakna, och lätt rundade, magen putade ut pyntad med bijouteriekors i guld och färgglada stenar från Christian Lacroix. Bilderna var nogrant iscensatta och tog trenden med så kallad officiell pregnancy reveal till en helt ny nivå.

I programmet berättar vi mer om gravidfototrenden och vilka stilar som efterfrågas. Vi pratar också med den amerikanska tidigare bloggaren Jenna Karvunidis och poddaren och satirikern Moa Wallin om så kallade Gender Reveal Parties, dvs fester där det kommande barnets könstillhörighet avslöjas. Det var Jenna Karvunidis som startade trenden, helt omedvetet. Vi träffar också konstnären Åsa Jungnelius som arbetar med den konstnärliga utsmyckningen till en av Stockholms nya tunnelbanestationer. Hennes verk Snäckan är en hyllning till moderskapet.

Gäst i studion är Veronica Hejdelind, konsthistoriker.

Gladys Deacon har förknippats med en exceptionell skönhet, ett skarpt intellekt och oerhörd charm. Men också med ett skönhetsingrepp som gick åt skogen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gladys Deacon var en amerikansk kvinna som under det tidiga 1900-talet kom att bli omskriven, avbildad och omtalad av dåtidens grädda av författare, konstnärer och aristokrater både i Europa och USA. Hon beskrevs av många som exceptionellt vacker, med stora turkosfärgade ögon och en utstrålning som få. Till den bidrog ett skarpt intellekt, ett drastiskt sinne för humor och en sällsynt förmåga att kunna konversera med både män och kvinnor så att de blev alldeles till sig i trasorna.

Men det som kommit att bli mest förknippat med henne, det är skönhetsingreppet som gick fel. Fast även om det injicerade paraffinet inte stannade på sin tänkta plats, på hennes näsa, så hindrade det henne inte alls från att leva loppan och på olika vis försöka uppnå sitt mål – att gifta sig med den man som hon satte siktet på redan som 14-åring, hertigen av Marlborough. Något hon till slut lyckades med.

Gladys Deacon både liknades vid och avbildades som det mytologiska väsendet Sfinx. I programmet gräver vi i det farliga kvinnomonstrets historia och betydelse. Vi pratar också  med författaren Hugo Vickers, författare till biografin The Sphinx: The Life of Gladys Deacon – Duchess of Marlborough. Vi pratar också med modefotografen Elizaveta Porodina, aktuell med utställningen Okna på Fotografiska i Stockholm. Hon har en förkärlek till stora näsor.

Veckans gäst är Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Grattis säger vi till John Waters kontroversiella film Pink Flamingos som i år fyller 50. Den har kallats för en de mest avskyvärda, korkade och motbjudande filmer som gjorts, men också den roligaste.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av förra året valdes Pink Flamingos in till ”National Film Registry” vilket inte är vilket filmregister som helst, utan en lista över filmer som Library of Congress i USA (landets nationalbibliotek) betraktar som ”kulturellt, historiskt eller estetiskt betydelsefulla". Lite oväntat kanske.

I korthet handlar Pink Flamingos om en strid för att erövra titeln ”The The Filthiest People Alive”, det vill säga att vara världens mest snuskigt avskyvärda människor. På den ena sidan finns det kriminellt belastade Babs Johnson, spelad av den magnifika Divine, på den andra ett avundsjukt och publicitetshungrigt par, Connie och Raymond Marble.

I programmet undersöker vi vad det kan ge publiken att se så kallad experimentfilm. Vi berättar också historien av om en John Waters skådespelare, Cookie Mueller. Och så dyker in i den inom skönhetsindustrin ofta bortglömda med ack så viktiga fotvården.

Gäst i studion är Petter Wallenberg.

Han har kallats både den bäst och den sämst klädda mannen. Själv jämför Storbritanniens Prins Charles sig med en klocka som stannat: Jag verkar bli modern en gång vart tjugofemte år eller så.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Prins Charles privatliv har genom de senaste decennierna omgärdats av rubriker. Men under de senaste åren har hans engagemang för hantverk och miljöfrågor allt mer kommit att uppmärksammas. Prins Charles passion för sådant som ull, ekologisk odling, återvinning av material och lappande och lagande av kläder - tycks vara helt rätt i tiden.

I veckans Stil berättar vi bland annat historien om hur Prins Charles iögonfallande moderna 'Prins av Wales-krona' i all hast togs fram 1969. Vi tittar även närmare på den svenska ullen, som hade fått ett rykte om att vara grov och helt enkelt värdelös. Vi ringer upp bonden och projektledaren Claudia Dillmann som började ifrågasätta den bilden. Och så beger vi oss även in i lappandet och lagandets land.

Veckans gäst är Johan Hakelius, politisk chefredaktör på tidningen Fokus.

Lågt skurna jeans som sitter långt ner på höfterna, tajta tröjor eller linnen och truckerkeps är några av de plagg som förknippas med millenniemodet. Nu är stilen tillbaka igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Uttrycket "Y2K", vilket står för "Year Two Thousand", har blivit en slogan som många idag slänger sig med för att signalera att det handlar om den stil som gällde i början av det moderna 2000-talet.

Hör om hur trenden med samarbeten modemärken emellan, som skulle slå rot i branschen i början av millenniet. Hur står det till med samarbeten idag? Vi träffar också Lindsay Lohan-fanet Tone Schunnesson, samt berättar historien om hur ett par så kallade "mom jeans" gjorde att Stils reporter Samanda Ekman nästan åkte på stryk på Thomas Brolins krog Undici i början av 00-talet.

Gäst i studion är Lisa Ehlin, doktor i modevetenskap.

Vi ska snurra tillbaka klockan några sekler och grotta ner oss i en sjukdom som kom att påverka modet, och genomsyra kulturen, under flera århundraden nämligen syfilis.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under historien har förstås flera olika sjukdomar påverkat både kläder och kultur, och kosmetik för den delen. Man har pudrat över ärr efter smittkoppor med vitt puder och med hjälp av rouge försökt återskapa den typ av rosiga kinder och läppar som unga kvinnor drabbade av turberkolos, eller TBC, hade under 1800-talet. Ja, den sjukdomen gav upphov till en hel moderiktig look faktiskt (som vi också berättar om i programmet). Men frågan är om inte syfilis tar priset som den mest trendsättande sjukdomen, på många sätt.

I programmet berättar vi bland annat om den så kallade reglementeringen av prostituerade kvinnor i Stockholm i mitten av 1800-talet. Och så tittar vi närmare på syfilins slutskede som sades kunna ge ett rus av euforisk kreativitet.

Gäst i studion är Agneta Rahikainen författare till boken Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp.

Den nyligen avlidna modekännaren André Leon Talleys encyklopediska kunskap om kläder och historia var lika imponerande som hans långa och ståtliga kaftanklädda uppenbarelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 18 januari avled André Leon Talley 73 år gammal. 1988 blev han historisk i modetidningsvärlden genom att få jobbet som ”creative director” på amerikanska Vogue. Det var första gången en svart man hade fått en sådan hög position på förlaget Condé Nast.

I programmet tittar vi närmare på André Leon Talleys signaturplagg capen och berättar om en av hans egna stilförebilder, den brittiska kulturmecenaten och salongsvärdinnan Ottoline Morrell. Vi tar också en titt på realityserien America's Next Top Model – där André Leon Talley var en av domarna under flera säsonger – och hur den påverkade de generationer som växte upp med serien.

Gäst i studion är Cia Jansson, modechef på tidningen Elle.

I The Golden Girls står fyra mogna och modeintresserade kvinnor i centrum. De är fräcka, roliga och frimodiga singlar som inte har en tanke på att deras ålder eller utseende skulle stå i vägen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

The Golden Girls började sändas 1985, för snart fyrtio år sedan. En serie med fyra frispråkiga äldre kvinnor med ett aktivt sexliv var då ett banbrytande tv-koncept.

Vi djupdyker i de fyra huvudpersonernas garderober, pratar tv-serievinjetter och träffar dansaren och koreografen Charlotta Öfverholm som jobbar med projektet ”Age on stage”, där mogna dansare lyfts fram.

Gäst i studion är Linus Fremin, tv-kritiker.

Louise Bourgeois pälskappa, Carl Johan de Geers målarrock och Corita Kents nunnedräkt. Veckans Stil handlar om kläder som konstnärer har burit och de många historier som plaggen kan berätta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi träffar konstnären Jacob Dahlgren som varje dag under de senaste 20 åren har burit en randig tröja – och på så sätt förvandlar sig själv till ett levande konstverk. Vi pratar med den brittiska modejournalisten Charlie Porter som skrivit boken What Artists Wear, som undersöker vad vi kan lära oss om konstnärernas liv och verk om vi rotar runt i deras garderober. Vi träffar också Carl Johan De Geer, som gärna bär en vit målarrock när han framträder i rollen som konstnär. En målarrock signalerar en aktiv konstnär, tycker han. Och så berättar vi historien om Corita Kent, som på 1960-talet blev känd som ”popkonstnunnan”.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Eileen Gray trotsade konventionerna inom både formgivning och arkitektur, utan att framhäva varken sig själv eller sitt arbete. Och det trots att hennes skapelser idag kallas moderna mästerverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Få har som Eileen Gray lika sömlöst verkat inom så många områden – konst, formgivning, inredning och arkitektur – och gjort det lika skickligt som just hon. Och ingen har lyckats flyga under radarn så länge som hon gjorde. Först i slutet av 1960-talet fick Eileen Gray erkännande för sina banbrytande idéer och verkställande av dem. Då hade hon hunnit fylla nittio år.

I dagens program besöker vi Eileen Grays ”moderna mästerverk”, villa E-1027 på franska rivieran. Vi tittar närmare på den avancerade japanska lacktekniken, som Eileen Gray var ett fan av och själv arbetade med. Och så undersöker vi inspirationen bakom en av Eileen Grays mest kända och kopierade möbler – bordet designat speciellt för att kunna äta smulfritt i sängen.

Veckans gäst är Katarina Bonnevier, arkitekt, konstnär och en av grundarna till gruppen Mycket.

Programmet är en repris från 27 augusti 2021.

Sakta har tiden börjat ticka ner och 2021 är snart till ända. Därför ska vi fyra av ett hejdundrande reprisfyrverkeri med reportage från året som gått för att fira!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sakta har tiden börjat ticka ner och det är bra bara några få timmar kvar av 2021. Därför ska vi i veckans program fyra av ett reprisfyrverkeri med reportage från året som gått – reportage om, och med, några färgstarka personer och företeelser som alla har med stil att göra, på det ena eller andra viset.

Vi pratar med Alexis Adler som delade lägenhet med konstnären Jean-Michel Basquiat i slutet av 1970-talet. Vi lär vi oss att posera med filosofiböcker tillsammans med filosofen Sven-Olov Wallenstein. Vi tittar närmare på porrig frukt i konsten, talar med Josephine Bergqvist och Livia Schück, mer kända som designduon Rave Review, och ringer upp konstnären Joe Hedlund, som i sin heminredning låter skönhet gå före funktion.

Gott nytt år önskar Stilredaktionen!

Kärlekspar i matchande kulörta täckvästar, dysfunktionella familjerelationer och förutsägbara manus. I år har 200 nya filmer med ordet "Christmas" registrerats på filmdatabasen IMDb.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet berättar vi om filmhistoriens olika recept på fejksnö, hur de östasiatiska männen, som tidigare fått nöja sig med roller i kampsportfilm eller comic relief, i en handfull av årets julfilmer fått rollen som ”kärleksintresse”. Vi reder också ut besvikelserna kring vissa av årets skönhetskalendrar.

Gäst i studion är Anna Hellsten, kulturskribent och film och tv-kritike

Skådespelaren och komikern Lucille Ball slog igenom stort i 1950-talets Hollywood. I tv-serien I Love Lucy tänjde hon på ramarna för vad som var möjligt för en kvinna att göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Stil beger vi oss tillbaka till 1950-talets Hollywood för att möta den amerikanska stilbildande skådespelaren Lucille Ball.

Vi reder ut varför rödhåriga genom historien mötts av alla möjliga fördomar och dyker ner i den fysiska komikens historia för att ta reda på vad de som får oss att skratta har gemensamt. Och så har vi pratat med en av vår egna stora komedienner, Ulla Skoog.

Gäst i studion är kulturskribenten Annina Rabe

Tack vare sina många nyskapande idéer och breda genomslag blev Mary Quant den kanske tydligaste symbolen för 1960-talets nya ungdomsmode från London.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mary Quant är kanske mest känd för att ha populariserat minikjolen på 1960-talet. Men det var förstås inte bara det som gjorde henne till en stjärna på modehimlen. Hon lanserade ett helt nytt och modernt koncept i fråga om mode, marknadsföring och makeup som blev stilbildande. 

I veckans program tittar vi närmare på minikjolens status idag. Vi berättar också om den stora trenden med vintagesmink. Och så skärskådar vi det kortklippta håret på kvinnor.

Gäst i studion är Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola.  

Det sägs att man med en hög frisyr kommer närmare Gud. Och visst är det något speciellt med vårt hår. Det kan både associeras med magi och framkalla äckelkänslor, om hårstrån hamnar på fel ställe.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Stil berättar vi historier om hår. Vi tittar närmare på hårets betydelse för hårdrock och metal, vi berättar om 1800-talets hårkullor från Dalarna, som reste Europa runt och tillverkade smycken av just hår, vi undersöker hårets roll i makeovers på film, och så tar vi en titt på världens äldsta frisyr: flätan.

Programledare är Erik Sjölin.

Taxibilen, och inte minst dess chaufförer och deras look, har genom åren inspirerat författare, filmare, musiker och även en del modeskapare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans program kliver vi in i taxibilen för en färd genom dess historia som stilfullt transportmedel.

Hör om uniformerna, om vett och etikett i samband med taxiresor och om färgerna gult och svart, som ingår i den kända New York-taxins palett.

Gäst i studion är Johan Andreasson, tecknare och filmpoddare. 

Hon var USA:s första kvinnliga krigskorrespondent och den första västerländska fotografen att släppas in i Sovjetunionen. Margaret Bourke-Whites bilder är världsberömda, hennes namn inte lika känt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Margaret Bourke-White räknas av många som en av dem allra främsta bildjournalisterna genom tiderna. Hon var den första kvinnliga fotografen att anställas av den inflytelserika tidningen Life. Att som kvinna i 1930-talets USA skippa ett mer traditionellt hemmafruliv och satsa på sin karriär hörde inte till vanligheterna. Men det ledde Margaret Bourke-White till ett liv som kan mäta sig med fiktiva hjältar som Indiana Jones. Dessutom hade hon en påfallande stilsäkerhet – både framför och bakom kameran, och en enastående förmåga att vara där det hände, när det hände – över hela världen. I veckans Stil berättar vi historien om en pionjär, vars namn dock kommit att hamna något i skymundan.

Dessutom tittar vi tillsammans med fotografen Martin von Krogh närmare på krigskorrespondent-stilen, för det finns en tydlig klädkod inom kåren.

Vi djupdyker även in i bildjournalistikens värld. Trots att användandet av fotografier ökar, avskedas fotografer och det talas om att bildjournalistiken är utrotningshotad. Detta pratar vi med bildjournalisten Joey Abrait och Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert om. 

Och så träffar vi dokumentärfilmaren och loppisentusiasten Rasmus Wassberg, som upptäckte att många begagnade kameror innehåller oframkallad film. Något som fick honom att bestämma sig för att försöka återlämna dessa kvarglömda fotografier. 

Veckans gäst är Eva Dahlman, fotohistoriker och etnolog.  

Omskriven i pressen, inte minst för sina teatrala outfits, var grevinnan Greffulhue med sin enorma klädbudget en av Paris främsta it-girls under slutet av 1800-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Hon är mycket bestämd – allt hon bär måste vara unikt. Hon väljer hellre att se bisarr ut än att likna någon annan. Hon är en enastående kvinna, en grande mondaine". Det var bara en av många beundrande texter som skrevs om grevinnan Greffulhue, en kvinna som själv skapade sig en image som kom att leva länge, inte minst tack vare Marcel Proust som med henne i åtanke skapade sin fiktiva karaktär Oriane, grevinnan av Guermantes. 

I veckans program besöker vi utställningen Nordens Paris på Nordiska Museet i Stockholm, fördjupar oss i självaste Marcel Prousts klädstil, samt reder ut hur man bäst svarar på det så kallade Proust-frågeformuläret. 

Gäst i studion är Ingrid Svensson, tidigare ordförande i Marcel Proust sällskapet och författare till boken Ett magiskt rum: salonger i 1920-talets Paris.

Idén om att det finns finare och fulare pengar och bättre och sämre sätt att visa sitt välstånd är på intet vis något nytt. Ända sedan antiken har de nyrika väckt starka känslor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sällan, eller faktiskt aldrig, har det funnits så många hyperrika människor i världen som idag. Eller ”super rich”, som man säger på engelska. Och gruppen ökar. Under de senaste fem åren har exempelvis Sverige gått från 26 till 41 så kallade dollarmiljardärer. Men hur gruppen nyrika eller ja, så kallade 'nouveau riche' väljer att spenderar sina pengar har genom historien ofta sett på med föraktat. Att övertydligt visa upp sina pengar, genom så kallad "iögonfallande konsumtion" har nämligen inte ansetts fint av alla. 

I veckans Stil pratar vi med professor i nationalekonomi Daniel Waldenström som forskar kring just Sveriges allra rikaste. Vi tar även tempen på en modetrend vars hela premiss är att signalera status, nämligen logomanin. Och så tittar vi närmare på hur det går till när man fejkar en förmögenhet. 

Veckans gäst är Lars Strannegård, professor i företagsekonomi, rektor för handelshögskolan i Stockholm och författare till boken Kunskap som känns: en lovsång till att lära sig något nytt.

I veckans program ska vi vända och vrida på sedlar och mynt för att se efter hur de är formgivna och färgsatta och vem som egentligen ligger bakom designen av dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet får vi höra om det komplicerade arbetet med att designa sedlar, vi pratar också om plånbokens framtid i ett kontantlöst samhälle och så besöker vi utställningen Ofrivilliga miljonärer och värdelösa pengar på Ekonomiska museet i Stockholm.

Gäst i studion är Hedvig von Mentzer, skönhetsredaktör och parfymnörd.

När Sverige snart kanske får sin första kvinnliga statsminister ska vi snurra tillbaka tiden för att möta den kvinna som först fick smaka på titeln, om än så bara som sommarvikarie Ulla Lindström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ulla Lindström utsågs till så kallat "konsultativt statsråd" 1954 och satt sedan i regeringen i drygt tolv år – som den enda kvinnan, ända fram till 1966 då hon avgick, på egen begäran. Men under sina år i regeringen hann hon med en hel del, inte minst att reta gallfeber på somliga med sin rättframma stil.

Ulla Lindström fick ansvar för familjepolitiken, konsumentfrågor och u-hjälp och kallades informellt för ”familjeminister”. Det är Ulla Lindström vi har att tacka för kvällsöppna butiker, att daghem byggdes ut, barnbidraget ökade och att konsumentskyddet blev bättre, bland annat. Men någon egen ministerpost fick hon aldrig. Däremot fick hon vikariera som statsminister under Tage Erlanders semestrar, flera gånger. Den första var sommaren 1958.

I veckans program tittar vi närmare på den händelse från 1956 som skulle förfölja Ulla Lindström hela livet. När Storbritanniens drottning Elizabeth II besökte Stockholm valde Ulla Lindström att buga istället för att niga för drottningen, något som skapade rubriker i framför allt England, men också här i Sverige. Att som kvinna 1956 skippa nigningen var för många provocerande. Men vad ledde Ulla Lindströms handling till i förlängningen? Det berättar vi om i programmet.

Vi får också höra Ulla Lindström själv berätta om sitt arbete som delegat i FN:s generalförsamling i inspelningar från Sveriges Radios arkiv. Och så träffar vi Angelo da Silveira som står bakom det svenska streetwearmärket Diemonde, som uppmärksammats både för sina kläder och sitt sociala engagemang.

Veckans gäst är Gunnel Karlsson, historiker, genusvetare och författare till boken En kvinna i regeringen: statsrådet Ulla Lindströms liv och arbete.

För 40 år sedan sände MTV sin första musikvideo och under några årtionden strömmade musik, reklam, konst och spejsade program rakt in i hem runt om i världen och formade mode, stil och populärkultur.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

MTV satte trenden och snart fanns flertalet liknande tv-kanaler, som sände musikvideos och program med fokus på populärkultur, som svenska ZTV. I programmet ska vi, tillsammans med några av dem som var på plats när det begav sig, berätta om en rad TV-händelser som varit med och format mode, stil och musik.

Vi träffar de svenska hiphopikonerna Patrik "DJ Sleepy" Elofsson och Henrik "Eye N' I" Blomqvist för att prata om hiphopkulturen i Stockholm under tidigt 90-tal. Vi pratar också med två av 90-talets mest tongivande musikvideoregissörer, Martin Persson och Johan Boklund.

Kristian Luuk och Sofia Wistam berättar om hur tv-programmet Knesset, som hade premiär på ZTV 1995, kom att bli så banbrytande. Och så pratar vi med stylisten Maripol som skapade Madonnas ikoniska 80-talslook, men som också gick i konkurs på kuppen.

Veckans programledare är Samanda Ekman.

Att duscha eller inte duscha, det är frågan, eller i varje fall hur ofta man bör göra det. Kroppslig hygien har diskuterats flitigt den senaste tiden och fler tycks förespråka en måttligare renlighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att tvätta sig handlar inte bara om att göra sig ren från smuts och svett, utan har också en hel del med sociala och kulturella normer att göra. Och, förstås klass. Under de senaste århundradena har det rena och luktfria samhället varit det som eftersträvats och badrummet har kommit att ta allt större plats i mångas hem. Men på senare tid har fler börjat framhålla fördelarna med att duscha mer sällan, både för miljön - men även för hudens skull.

I veckans Stil beger vi oss in i badrummet och gör ett nedslag i frågan om hur mycket, och ofta, vi duschar, badar och tvättar håret – och varför, egentligen.

Vi tittar närmare på ett något obskyrt internetfenomen där folk intresserar sig för hur olika celebriteter egentligen luktar, och frågar oss vad den här doftfascinationen kan bero på. Vi går även till botten med hur man på bästa sätt bör tvätta sitt hår och så dyker vi ner i den historiska tvålreklamens värld, där skönhet och tvål gjordes synonymt.

Veckans gäst är Gustav Bergström (också känd som Rävjägarn), specialist på byggnadsvård och arkitektur och en av författarna till boken Tidstypiska Kök & Bad 1880-2000.

Deckardrottningen Agatha Christie fortsätter att fängsla världen med sina kluriga mordgåtor och mysterier, som hennes huvudpersoner Hercule Poirot och miss Marple alltid lyckas lösa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med karaktärer som den omsorgsfullt klädde Hercule Poirot och den mer blygsamma Miss Marple fångade Agatha Christie en bred skara läsare. Hennes böcker beräknas ha sålt i ungefär två miljarder exemplar. Det är bara Bibeln och Shakespeare som slår de siffrorna. Men trots, eller kanske på grund av, sina stora kommersiella framgångar avfärdades Agatha Christie ofta av kritiker som en lättviktare i deckargenren. Men det går inte att förneka att hennes romaner varit minst sagt trendsättande.

I veckans Stil tittar vi närmare på den så kallade mysdeckaren och frågar oss hur man överlever på den brittiska landsbygden, där det, i alla fall i fiktionens värld, tycks gömma sig en mördare runt varje husknut. Vi djupdyker även in i det som vissa menar är det mest oförutsägbara om Agatha Christie, att hon räknas som något av en pionjär inom surfing. Dessutom träffar vi deckarförfattaren Marie Bengts som är en stor beundrare av Agatha Christie. Hennes egen amatördetektiv Hannah Lönn är en aspirerande modeskapare som ofta hamnar mitt i en mordgåta.

Veckans gäst är Lotta Olsson, journalist och deckarkritiker i Dagens Nyheter.

Jean-Michel Basquiat betraktas som en av de mest inflytelserika under det sena 1900-talet. Hans konst är idag hett eftertraktad, inte minst i modevärlden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jean-Michel Basquiat var en av de starkast strålande stjärnorna vars lyskraft många trodde skulle hålla för en lång karriär. Men så blev det inte, han avled bara 27 år gammal. Men har efter sin död fortsatt vara högaktuell både inom konsten och modet. Märken som Off-White, YSL och Coach har använt konstnären i specialdesignade modekollektioner. Och nu senast har juvelerarfirman Tiffany skapat en reklamkampanj där Beyonce och Jay-Z poserar med Basquiats verk. Det har väckt irritation.

I veckans program går vi på konstmingel. Vi pratar också med Alexis Adler som delade lägenhet med Jean-Michel Basquiat i slutet av 1970-talet. Och så träffar vi konstnären Jenny Palén Ejestes, som precis som Basquiat började sin bana med att måla graffiti.

Veckans gäst är David Neuman, medgrundare till Magasin 3 och i långa perioder sedan 1970-talet bosatt i New York.

Att visa upp sig med böcker har alltid varit ett sätt att subtilt signalera vilken typ av person man är eller vill vara. Men just nu verkar det vara extra populärt, iallafall i populärkultur och mode.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tv-serier som The White Lotus, Succession och nyinspelningen av Gossip Girl dyker romaner upp som moderiktiga markörer. För böcker kan inte bara snabbt ge en glimt av karaktärers personlighet, utan också ge manusförfattare möjlighet att driva med deras intellektuella pretentioner och trendkänslighet.

I veckans program lär vi oss att posera med filosofiböcker tillsammans med filosofen Sven-Olov Wallenstein. Vi dyker också ner i subkulturen dark academia och så pratar vi bokdesign med bokformgivaren Nina Ulmaja.

Att marknadsföra kläder och modemärken med hjälp av nakna kroppar har genom årens lopp visat sig fungera bra. Men idag framstår företeelsen som daterad och omodern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Nakenchock" är ett ord som myntades för snart tjugo år sedan, men själva fenomenet är långt äldre än så. För få saker får oss att titta, köpa, provoceras av, ifrågasätta och debattera som naken hud och hur mycket man får visa, var och på vilket sätt. Inte minst inom reklam och mode.

I veckans program pratar vi om dagens synliga penisar i tv-serier. Är det verkligen nakenhet, då det ofta är så kallade penisproteser som används? Vi träffar fotograferna Julia SH och Monika Macdonald, som just nu visar sina verk på utställningen Nude på Fotografiska i Stockholm. Och så tar vi en närmare titt på fenomenet med så kallade "sextapes".

Veckans gäst är Hedvig Hagwall Bruckner, copywriter på reklambyrån King och tidigare ledamot hos reklamombudsmannen.

Iris Apfel slog igenom 2005 då hennes kläder och accessoarer ställdes ut på Metropolitan Museum of Art. Nu har hon fyllt 100 och anses vara ett popkulturellt fenomen och en centralfigur inom mode.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Iris Apfel slog igenom i modevärlden som 84-åring, men det var med inredning och textil som hon faktiskt arbetade med under sin yrkeskarriär. Hennes omisskännliga stil med mycket färg och extra allt syns både i hennes arbete inredning och sätt att klä sig. Hennes motto lyder "more is more and less is boring".

I veckans program träffar vi två svenska så kallade grandfluencers, influerare som nått pensionsåldern. Vi pratar med konstnären Joe Hedlund, som i sin heminredning låter skönhet gå före funktion. Och så tittar vi närmare på Iris Apfels sätt att skoja om sin egen död.

Veckans gäst är Philip Warkander, doktor i modevetenskap och lektor vid Lunds universitet.

Eileen Gray trotsade konventionerna inom både formgivning och arkitektur, utan att framhäva varken sig själv eller sitt arbete. Och det trots att hennes skapelser idag kallas moderna mästerverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Få har som Eileen Gray lika sömlöst verkat inom så många områden – konst, formgivning, inredning och arkitektur – och gjort det lika skickligt som just hon. Och ingen har lyckats flyga under radarn så länge som hon gjorde. Först i slutet av 1960-talet fick Eileen Gray erkännande för sina banbrytande idéer och verkställande av dem. Då hade hon hunnit fylla nittio år.

I dagens program besöker vi Eileen Grays ”moderna mästerverk”, villa E-1027 på franska rivieran. Vi tittar närmare på den avancerade japanska lacktekniken, som Eileen Gray var ett fan av och själv arbetade med. Och så undersöker vi inspirationen bakom en av Eileen Grays mest kända och kopierade möbler – bordet designat speciellt för att kunna äta smulfritt i sängen.

Veckans gäst är Katarina Bonnevier, arkitekt, konstnär och en av grundarna till gruppen Mycket.

Glöm att syslöjd skulle vara mossigt. Idag är gör-det-själv-modet på frammarsch och har tagit sig in i modevärldens finrum.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans program berättar vi fyra historier om människor som tar saken i egna händer och skapar sitt eget mode, på olika sätt.

Vi träffar Josephine Bergqvist och Livia Schück – mer kända som designduon Rave Review – som har prisats för sitt sätt att omvandla gammalt till nytt och åtråvärt. Blommiga lakan, spetsgardiner och rutiga filtar blir i deras händer till nyskapande plagg som har fått stor uppmärksamhet i modevärlden.

Vi pratar med Kelly Smith, en av alla de som håller på med tie-dye-färgning (eller batik som det brukar kallas på svenska). Under pandemin har intresset för egen batikfärgning ökat rekordartat.

Vi träffar också Maisie Broome och Tony Tafuro i New York, som båda tillhör en ny kategori av kreatörer i modebranschen – så kallade Do It Yourself-designers. Det handlar ofta om konstnärer som aldrig tidigare har arbetat med mode, men som gör unika plagg de säljer direkt till konsument, ofta via sociala medier.

Och så besöker vi utställningen Boro – nödens konst på Östasiatiska museet i Stockholm. De trasiga, utslitna, lappade och omsorgsfullt lagade japanska boro-textilierna berättar om konsten att med knappa resurser överleva på en utsatt plats. Länge hade de låg status, men idag kopieras boro-föremål av lyxmärken och ställs ut som konst på museer över hela världen.

Trädgårdsmästare förtjänar att dela plats med målare och poeter, menade författaren Vita Sackville-West och många är de som lägger ner timmar av arbete i trädgården på denna förgängliga konstform.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vita Sackville-West sa att den som ägnar sig ut trädgårdsskötsel är en ganska värdelös samhällsmedborgare, utifrån ett ekonomiskt perspektiv, men att han eller hon är en av få kvarvarande människor i ”denna obehagliga värld som fortsätter traditionen av elegans och charm”. Hennes egen trädgård, vid slottet Sissinghurst i England, är i dag en av landets mest älskade.

I veckans Stil undersöker vi vad det är som får folk att lägga ner timmar av hårt arbete i trädgården – och vad en trädgård kan berätta om sin skapare.

Vi träffar Anna G Tufvesson, chefredaktör på tidningen Allt om Trädgård, som tar oss med till sin favoritplats, Visbys botaniska trädgård. Vi berättar om den brittiska regissören, författaren och konstnären Derek Jarman och hans trädgård på grusudden Dungeness. Och så pratar vi med modeskaparen och konstnären Martin Bergström om hans stora kärlek till blommor.

Programmet är gjort av Erik Sjölin.

Vi inleder Stils höstsäsong med att dyka ner i vårt stora arkiv och bjuda på några av de reportage vi har gjort under året som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet beger vi oss till Dramatens kostymförråd för att titta närmare på ett plagg som är återkommande i konstnären Caravaggios målningar – den halvt avslitna, draperade vita skjortan. Vi berättar om skådespelaren Tura Satana, stjärna i Russ Myers kultrulle Faster, Pussycat! Kill! Kill! från 1965. Vi träffar Filippa Trozelli som syr upp och klär sig i mode från historiska perioder. Och så tar vi en närmare titt på författaren Anaïs Nins minst sagt uppseendeväckande förhållande till sina psykoanalytiker.

Somrigt, svalt och lite skrynkligt linnet är tillbaka. För såväl stora modehus, vänner av handarbete, som miljöaktivister lyfter alla fram just linne som framtidens supermaterial.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Linne har på senare tid åtnjutit ett uppsving i popularitet. Till och med exklusivare modemärken, som tidigare betraktade materialet som en sorts bonnigare kusin till bomull, har börjat betrakta det lättskrynklade linnet med en ny, och alltmer intresserad, blick. Från att tidigare möjligtvis kunna användas för utpräglade semesterkläder – som vida shorts och lösa skjortor – är nu linnet en självklar del i vår- och sommarkollektionerna.

Men så har linne kommit att hamna helt rätt i en tid där modevärlden med ljus och lykta letar efter material som kan tillgodose samtidens allt högre rop på  miljömedvetenhet, och hållbarhet. För när det kommer till ett slitstarkt tyg som håller i längden så finns det faktiskt inte så mycket annat som kan tävla med just linne.

I veckans Stil pratar vi med modejournalisten och författaren Per Nilsson om hans nyvunna kärlek till linnekostymen. Vi beger oss in i sovrummet och ber inredningsmagasinet Recidences editionschef Imke Janoschek förklara vad linnelakantrenden handlar om. Och så åker vi till Uppsala konstmuseum för att med textilvetarna Julia Holm och Ingela Wahlberg nörda ner oss i skrynklor. De har blivit allt mer accepterade, men länge pågick en ständig och tidskrävande kamp mot just det skrynkliga.

Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare till flera böcker om mode och modehistoria.

Det kan kallas för outsider art, rå konst eller särlingskonst. Det handlar om självlärda konstutövare som inte nödvändigtvis ser sig själva som konstnärer, men som ändå skapar fascinerande konstverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet är en repris från den 2 oktober 2020. 

Det genom tiderna mest ikoniska verk som skapats av en så kallad outsiderkonstnär finns i Hauterives i Frankrike. Här började brevbäraren Ferdinand Cheval en dag i slutet av 1800-talet bygga på sina drömmars fantasipalats, Palais Ideal, med stenar som han hittade på sin postrunda. Han byggde i 33 år. Idag är Palais Ideal en turistmagnet.

Ferdinand Cheval är bara en av många idag kultförklarade särlingskonstnärer, vars egensinniga verk aldrig upphör att fascinera. I veckans program berättar vi om fler.

Intresset för den här delen av konsthistorien sammanfaller med intresset för det undermedvetna i början av 1900-talet. Freudianskt orienterade psykiatriker och konstnärer gick i spetsen, något som kom att påverka den moderna konsten. En pionjär var konstnären Jean Dubuffet, som efter år av samlande grundade det allra första museet för särlingskonst i Lausanne i Schweiz i början av 1970-talet.

Och intresset är fortfarande stort för konst gjord av människor utan formell konstnärlig utbildning och kunskap om – eller ens en vilja att tillhöra – det etablerade konstlivet. Hur kommer det sig?

I programmet intervjuas Per Dahlström, intendent på Göteborgs konstmuseum; konstnären Jonas Liveröd; Staffan Backlund och Borghild Håkansson, kuratorer som anordnat flera utställningar med särlingskonstnärer; samt Brooke Anderson, f.d. intendent på American Folk Art Museum i New York.

Programmet är gjort av Samanda Ekman.

Hennes namn var legendariskt, sålde tusentals tidningar och fick massor av unga kvinnor att drömma om att bli undersökande journalister i förklädnad. Nellie Bly var helt enkelt en superstjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av 1800-talet var hon en av USA:s i särklass mest kända journalister. Det som gjort Nellie Bly till ett namn på allas läppar var att hon, under förklädnad, lyckats avslöja grava missförhållanden inom mentalsjukvården. Det gjorde hon genom att helt enkelt lyckas bli inlagd som patient på ett ökänt mentalsjukhus. Inom den journalistiska metoden som vi kommit att kalla "wallraff" så räknas Nellie Bly som pionjär.

I en tid då kvinnliga journalister förväntades skriva snällt och menlöst om societeten, dess kläder och livsstil, så hade Nellie Bly långt högre ambitioner och det skulle komma att ta henne jorden runt - på endast 72 dagar dessutom. Hennes förtagande kom att bana väg för långt fler kvinnliga undersökande journalister. Initialt för så kallade "girl stunt reporters", mer om dem i veckans avsnitt.

Där vi även tittar närmare på hur kvinnliga journalister skildrats på film och i tv-serier. För sedan Nellie Blys tid har kvinnliga reportrar återkommande porträtterats, men långt från alltid på smickrande sätt.

Vi frågar oss också vilken betydelse kläderna kan ha för en journalist. För när det kommer till att snabbt lyckas ingjuta förtroende kan rätt plagg och attribut spela en avgörande roll. Dessutom grottar vi ner oss i bylinen, den del av tidningsartikeln som berättar vem som skrivit och eventuellt fotograferat. Bylinen har kommit att ofta inkludera ett foto på skribenten, bilder som på senare år har blivit allt större, och som dessutom skapat en hel del vånda för många journalister.

Veckans gäst är Anja Hirdman, professor i media och kommunikation vid Stockholms Universitet.

Mjuk minimalisk design i silver, baserad på naturliga former - som ben och bönor, det var Elsa Perettis signum och gjorde henne till en av 1900-talets mest inflytelserika smyckesdesigners.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elsa Peretti växte upp i en av Italiens rikaste familjer, men bröt med släkten för att kunna gå sin egen väg. Hon började sin bana som modell och anlände 1968 till New York. Där lärde hon känna en av tidens stora modeskapare - Halston, som hon tätt kom att arbeta med. Men Elsa Perettis sinne för stil sträckte sig långt bortom förmågan att bära upp kläder. Hon var själv en skapande person, med en helt egen och unik begåvning för smyckesdesign.

Efter att ha skapat en rad, nu klassiska, smycken blev hon anställd av den anrika  juveleraren Tiffany’s & Co. Lyxvaruhuset som ända sedan 1830-talet lyckats marknadsföra sig själva som en av de mest pålitliga platserna för flärd, tradition och kvalitet. Vi ringer upp gemmologen och specialisten på antika smycken Alyce Ketcher, för att titta närmare på Tiffany's historia.

Elsa Peretti avled tidigare i år, 80 år gammal. Men hennes design lever vidare, och även hon som person har fått en sorts revival genom att hon elegant porträtteras i den nya Netflix-serien Halston. En svensk skådespelare med stor erfarenhet av att gestalta just riktiga människor är Jonas Karlsson och vi frågar honom hur det går till när han tar sig an en verklig person.

En av Elsa Perettis stora inspirationskällor var den franskrumänska konstnären, och fotografen, Constantin Brancusi, som än idag sägs vara ”den moderna skulpturens fader”. Konstvetaren Ann-Sofi Noring, är en av många som drabbats av Brancusis värv och med henne närmar vi oss hans skulpturer.

Veckans gäst är Cecilia Andrén, smyckesspecialist på Bukowskis.

Sommartorp, sportstuga, fritidshus eller, kort och gott lantställe. Kärt barn har många namn och det senaste året har allt fler börjat drömma om just en egen tillflyktsort på landet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Intresset för att äga sin egen sommarbostad har ökat explosionsartat. Men det är inte ruggiga torp utan varken el eller rinnande vatten som lockar. Sommarhusen börjar allt mer likna permanentboenden - med såväl välutvecklad VVS, som wifi.

Under det senaste året har även en internet-estetik vid namn "Cottage-core" blivit otroligt populär. Stilen romantiserar ett enklare liv på landsbygden och visar upp rurala miljöer som odelat vackra. Vi ringer upp författaren och kolumnisten Malin Wollin, som i en text nyligen framhöll landsbygdens fula sidor.

Vi tittar även närmare på sommarstugs-klädstilen och ber journalisten Ebba Kleberg von Sydow berätta om det här naturnära livets dolda klädkoder. För den tillsynes avslappnade och lite slitna sommarstilen kräver inte sällan åratal av finslipning och patinering för att bli helt rätt.

Dessutom kliver vi in i ett rum som tidigare var en självklarhet på varje sommartorp - nämligen dasset. Professor i historia Kalle Bäck, som kartlagt dess historia, berättar om varför det på många dass finns sittplats för mer än en person.

Veckans gäst är Eero Koivisto, arkitekt och en av grundarna till arkitektbyrån Claesson Koivisto Rune.

Konstnären Tamara de Lempicka skapade med klara lysande färger en helt egen stil under 1920-talet. Idag säljs hennes verk för fantasisummor och hennes konst hyllas av både modefotografer och designers.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tamara de Lempicka är mest känd för sina porträtt, hårt stiliserade och glamoriserade. Det är svala kvinnor klädda i vitt blankt siden med skyskrapor av stål som fond. Män i strama uniformer eller kostymer med knivskarpt skurna axlar. Det är porträtt i en stil som hamnade exakt rätt i en tid där man börjat vurma för det nya och moderna.

I veckans program berättar vi om den sällsynta Bugattin som just nu befinner sig på svensk mark, vi berättar också om hur det är att jobba som konstmodell.

Hör också om hur det gick till när blank hy med så kallat ”glow” blev trendigt istället för det gamla idealet om matt hy.

Gäst i studion är Karolina Peterson, museichef på Mjellby konstmuseum.

Vita, fluffiga och lätta. Men också mörka, täta och olycksbådande. Moln kan te sig på vitt skilda sätt. I alla tider har de laddats med människors fantasier och inspirerat såväl konst som mode.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Formationer av vattendroppar och iskristaller som svävar ovan jord, det vill säga moln, har en tendens att locka människor att blicka upp mot himlen för att tolka vad de ser. Inte konstigt att just moln ständigt varit återkommande i såväl konst, musik, som i modet. Till exempel ett av Sveriges mest populära textiltryck vid namn just "Moln", och föreställande detsamma, designades 1966 av Gunilla Axén och är fortfarande i tryck.

Inte undra på att molnen fått sitt alldeles egna sällskap. Medlemsklubben The Cloud Appreciation Society med ungefär 56 000 medlemmar världen över, har till och med fått en ny sorts moln godkänd och verkar för att höja molnets status. Vi ringer upp sällskapets grundare Gavin Pretor-Pinney. 

Vi tittar även närmare på klädesbutiken Gröna Moln och blått gräs som under 1970-talet räknades som en av Sveriges mest trendsättande. Bakom butiken stod modeskaparen Inger Svenneke, som blivit mest känd för de scenkläder hon skapade åt Abbas Waterloo-framträdande, men som under sin långa karriär hann verka inom en rad stiluttryck.

Moln används även som en symbol för något som är svårfångat och nära nog omöjligt att nå. Konstnären och forskaren Marie Luce Nadal, som länge fascinerats av just detta, bestämde sig för att försöka fånga moln. Vi ringer upp henne för att höra hon gick till väga för att hitta ett sätt att göra det omöjliga.

Vi får även ta del av hur livet som flygvärdinna på 1970-talet kunde se ut och träffar dessutom en av Sveriges största molnentusiaster.

Manhattan på speed. En skyline på crack. Mellanösterns Miami. Dubai har jämförts med mycket. På kort tid har en stad vuxit fram vars affärsidé vilar på en livsstil av nöje, njutning och shopping.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På 1990-talet fattade Dubais ledning ett, för många, förvånande beslut. Det var inte oljan shejkdömet skulle förlita sig på i framtiden. Det var turismen. Dubai skulle kunna locka till sig besökare med hjälp av sol, stränder – och exklusiv shopping. Sen dess har bland annat världens högsta byggnad, största galleria, såväl som en inomhusskidanläggning byggts. I takt med sociala mediers utbredning har även "instagram-vänliga" miljöer börjat skapas. 

Med Paris och New York som förebild strävar Dubai efter att bli världens huvudstad, det menar arkitekten och arkitekturhistorikern Rasmus Wærn som vi träffar i veckans avsnitt. För det är just med arkitektur Dubai bygger historien om sig själv.

Vi ringer även upp influencern och klubb-värdinnan Ellen Hellkvist, en av många, främst unga kvinnor, som blivit rekryterad för att komma till Dubai och arbeta inom professionen fest.

Vi tittar även närmare på vad ett sju-stjärnigt hotell innebär. Magnus Klasson är chefsinspektör på Svensk Klassificering och han berättar om hur det går till när hotell får sina stjärnor och om den högsta formen av "det där lilla extra"-service.

Veckans gäst är Mattias Hansson, programdirektör för den svenska paviljongen på världsutställningen Expo 2020 i Dubai.

Den okonventionella Caravaggio fick uppleva sitt konstnärskaps framgång, men blev minst lika känd för sin stökiga stil. Ännu idag fortsätter han att fängsla och fascinera inte minst modet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så sent som till årets vår- och sommarkollektion 2021, lät modehuset Dior skapa en reklamkampanj baserad på målningar av Caravaggio i mättat rött, blått och orange. Modehuset är långt från de enda som låtit sig inspireras av 1500-tals konstnären, som på sin tid inte var helt okontroversiell.

Caravaggio lät i det katolska Italien allt från tiggare, kriminella, till prostituerade få agera modeller till hans målningar med bibliska motiv. Något som fick tidens mer konservativa att gå i taket. Men Caravaggio stod på sig och lyckades under sin levnad fira stora framgångar som konstnär. Men hans temperament, och stökiga stil som privatperson, kom att ligga honom i fatet – och leda honom till en tidig död.

I veckans Stil beger vi oss till Dramatens kostymförråd för att titta närmare på ett i Caravaggios målningar återkommande plagg - den halvt avslitna, draperade vita skjortan. Vi närstuderar även frukternas inte helt oskyldiga symbolik i stillebenmåleriet och analyserar ett samtida konstnärskap som fått etiketten "fruktporr". Och i en tid av digitala konstutställningar, frågar vi oss vad som i skärmversionen kan gå förlorat och träffar konstnären Salad Hilowle som var övertygad om att hans konst inte skulle göras rättvisa digitalt.

Veckans gäst är Maj-Britt Andersson, konsthistoriker, forskare och universitetslektor – samt ett stort fan av Caravaggio.

Jag designar inte kläder för drottningen, utan för de människor som vinkar till henne när hon går förbi, så löd Willi Smiths framgångsrecept. I 1980-talets USA var märket WilliWear ett hushållsnamn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han har kallats historiens mest framgångsrika svarta designer. Med sitt märke WilliWear skapade han under 1980-talet coola och snyggt skurna vardagskläder för både kvinnor och män, och dessutom till rimliga priser. Han tyckte nämligen att "mode är till för folket" och det var ett koncept som minst sagt gjorde succé.

Willi Smith var en ung, öppet gay man i New York, med en omvittnad charm. Med både iver och ihärdighet tycktes hans karriär kunna gå hur långt som helst. Men mitt uppe i sitt värv, på en inköpsresa blev han sjuk. Strax efter sin hemkomst avled Willi Smith i AIDS-relaterade komplikationer, endast 39 år gammal. Hans så framgångsrika företag överlevde inte utom honom.

Över trettio år efter sin bortgång uppmärksammas Willi Smith på nytt. The Cooper Hewitt, Smithsonian Design Museum i New York satte förra året samman den första museiutställningen någonsin om honom. Vi ringer upp kuratorn Alexandra Cunningham Cameron, som genom samtal med Willi Smiths nära och kära lärt känna designern.

Vi tittar även närmare på en samtida modeskapare som verkar i Willi Smiths anda, nämligen Telfar Clemens. Telfarväskan har under det senaste året blivit otroligt populär, och till och med kopierad. Hans demokratiska ideal lyder "Not for you, for everyone".

Långt innan "collaborations" eller ja, samarbeten blev vardagsmat - styrde Willi Smith upp en rad projekt tillsammans med allt från koreografer, regissörer, till arkitekter. Idag är samarbeten mellan modehus och konstnärer inte längre nydanande och vi undersöker om samarbetsivern nu gått för långt.

Veckans gäst är Tom Hedqvist, formgivare.

Författaren Anaïs Nin har både höjts till skyarna och skjutits i sank. Hon skrev om det tabubelagda, om sådant som sex och abort, gav ut sina dagböcker och levde ett minst sagt utsvävande liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anaïs Nin beskrev sig själv som att: ”jag är en kamera, jag är en bandspelare, jag är ett öga”. Hon skrev hela tiden - överallt. Dagboken såg hon som ett redskap för att ”hantera livet”.

Hennes stil har beskrivits som "själva essensen av kvinnlighet". Hon bar vackra kläder, sminkade sig omsorgsfullt och bar prydliga hårband. Men det Anaïs Nin verkligen intresserade sig för var att på djupet försöka förstå sig på människor och deras drivkrafter, inte minst sina egna.

Hon blev först känd för sina erotiska berättelser, men det är just hennes dagböcker som på senare år har vunnit allt fler läsare. När dagböckerna först började ges ut, 1966, skapa dem sensation. Innehållet utforskade nämligen sådant som tidigare sällan omskrivits. Som incest, homosexualitet, aborter och utomäktenskapliga förbindelser med både män och kvinnor.

Idag har Anaïs Nin äntligen börjat få sin rättmätiga status, och säkrat sin plats i historien, som en banbrytare och något av en modern feministisk förebild.

I veckans Stil tittar vi närmare på det växande intresset för att skriva och även läsa andras dagböcker, vi ringer upp författaren Lydia Sandgren för att prata om psykoanalysens roll i Anaïs Nin liv och författarskap och så djupdyker vi in i håraccessoarernas värld.

Veckans gäst är Britt Arenander, författare och översättare - inte minst till Anaïs Nin dagböcker.

För 80 år sedan gjorde Orson Welles sensation med sin debutfilm "Citizen Kane, en film som än idag toppar listor på de bästa som gjorts.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Orson Welles var inte ”bara” regissör, producent, manusförfattare och skådespelare, utan ofta alltihop på en gång. Han var ett slags multisnille som behärskade olika genrer – teater, radio och film. Men hans många gånger grandiosa visioner delades inte alltid av de som satt inne med pengar att finansiera dem.

1938 blev han framröstad som USA:s populäraste radiopersonlighet i en tidning. Han blev inte bara utnämnd till “Outstanding New Radio Star of the Year”, utan fick också pris som en av 1938 års ”glamourkungar” med motiveringen – något tveeggad– att han med sin ”fulsnygghet hade satt en ny standard för vad som var attraktivt hos män”.

I veckans program tittar vi närmare på den hysteri som Orson Welles skapade 1938 med radiopjäsen War of the World. Eller, hur ligger det egentligen till med den saken? Det berättar vi mer om. Vi pratar också med mode- och filmvetaren Louise Wallenberg om filmen Citizen Kane. Vad är det som gör den så bra? Och så försöker vi reda ut vad pondus är och hur man kan få det.

Veckans gäst är Mårten Blomqvist, filmkritiker i Dagens Nyheter.

Hildegard av Bingen var en mäktig och inflytelserik tysk nunna under medeltiden. Hennes idéer om filosofi, mystik, musik, botanik, vetenskap och inte minst mode, inspirerar än idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyligen dök Hildegard av Bingens namn upp i modebranschen då modeskaparen Gabriela Hearst lyfte fram Hildegard av Bingen som en stor inspiratör i sin strävan efter att få lyxmodebranschen att bli bättre på miljövänligare produktion.

I veckans program pratar vi med historikern Eva Andersson som har forskat kring den medeltida klädseln. Vi berättar också om Hildegard av Bingens koppling till hälsokostindustrin. Och så tittar vi närmare på den amerikanska nunnan och konstnären Corita Kent som på 1960-talet fick stor uppmärksamhet för sin popkonst. Hon kallades för popkonstnunnan.

Veckans gäst är David Thurfjell, författare och professor i religionsvetenskap.

Med en sällan hörd glöd i sin sång och klädd i extravaganta klänningar och med en vit gardenia bakom örat banade Billie Holiday väg för både social kritik och populärmusik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Billie Holidays karriär kom att sträcka sig från tidigt 1930-tal fram till hennes död 1959, bara 44 år gammal. Nyligen hade filmen The United States vs. Billie Holiday premiär. I veckans program pratar vi med filmens kostymör Paolo Nieddu om hans kartläggning av Billie Holidays garderob. Vi berättar också om hur Billie Holidays sång Strange Fruit kom att bli en av 1900-talets viktigaste låtar. Och så fördjupar oss i hennes val av mikrofon.

Veckans gäst är Fransesca Quartey, VD på Västebottensteatern, samt regissör och skådespelare. Hon har gestaltat Billie Holiday på scen i föreställningen Lady Day.

Hemliga sällskap med öga för estetik, en universitetsklubb med pärlor som dresscode, modevärldens mest prestigefyllda organisation och svenska flickscouter med egen stil blir det i veckans program.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kanske krävs något särskilt för att överhuvudtaget bli insläppt. Du måste få en inbjudan, delta i en initiationsrit eller leva upp till högt ställda kvalifikationer för att bli medlem. Eller så räcker det med ett delat intresse – det är bara att lämna in en ansökan och betala medlemsavgiften och vips är du med i klubben.

I veckans specialprogram ska vi ta en närmare titt på just klubbar, hemliga sällskap och exklusiva sammanslutningar där stil och kläder spelar en särskild roll, på olika sätt.

Vi berättar om modevärldens mest prestigefyllda organisation Chambre Syndicale de la Haute Couture, som styr över vilka modeskapare som får lov att kalla sin design för haute couture. Vi berättar om varför stil och estetik är så viktigt inom hemliga sällskap, såsom Frimurarordern. Vi berättar om universitetsklubben som USA:s vicepresident Kamala Harris tillhörde på 1980-talet och som gör att hon alltid bär pärlor som en symbol för jämlikhet. Och så tar vi en titt på den svenska flickscoutrörelsen som blomstrade i början av 1900-talet, men sedan föll i glömska.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Rudi Gernreich betraktades som en av de mest uppfinningsrika, vågade och framsynta modeskaparna i USA under 1960-talet. Han ville driva modet framåt i en mer radikal stil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Man skulle också kunna kalla Rudi Gernreich för en av de mest skandalösa då han 1964 lyckades chockera puritanska amerikaner genom att lansera ett slags toplessmode genom sin så kallade ”monokini”, en baddräkt som lämnade brösten bara, endast ett par tunna snören löpte mellan dem.

Rudi Gernreich var inte den ende som hade börjat röra om inom modet vid den tiden. Under mitten av 1960-talet höll modet på att i grunden förändras. Paris tidigare järngrepp om vilka trender skulle gälla började släppa till förmån för London, varifrån en långt ungdomligare stil kom.

Men i USA var Rudi Gernreich ganska så ensam om att försöka driva modet framåt i en mer radikal stil.

1970 bad tidningen Life Magazine honom att föreställa sig framtidens mode, tio år framåt. Han valde att istället tänka sig modet år 2000 och skakade fram två modeller, en man och en kvinna, som ställde upp på hans – ganska utmanande –idé. Han bad dem nämligen raka sina huvuden och kroppar rena, och klä sig i likadana kläder. Korta kjolar. Långa tunikor. Monikinis.

I veckans program tar vi en närmare titt på monokinin och annat baddräktsmode. Vi berättar också en modellen Léon Bing, som Rudi Gernreich arbetade tillsammans med under många år. Vi pratar också med Helen Jean, modeintendent på Phoenix Art Museum, där utsätllningen Fearless Fashion: Rudi Gernreich öppnar i början av april.

Veckans gäst är Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola.

Slingrande nakna kroppar, vassa tänder, horn i pannan och blottade könsorgan. Rosaleen Nortons konst var kontroversiell, så även hennes livsstil som bröt mot alla konventioner i Sydney på 1950-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rosaleen Norton hade en distinkt stil med svarta smala ögonbryn, hårt vinklade uppåt. Kroppen var smal och gänglig och kläderna svarta. Hennes konst kallades ofta dekadent eller obscen och ansågs kunna ge åskådaren samma chock som bevittnandet av en häxorgie. Därför gav media henne namnet "the witch of Kings Cross", häxan från Kings Cross.

I veckans program berättar regissören Sonia Bible, som är aktuell med dokumentären "The Witch of Kings Cross", om hur hon fick upp ögonen för Rosaleen Norton. Vi pratar också ögonbryn med skönhetsexperten Viola Holmgren, samt fördjupar oss i bilden av guden Pan.

Veckans gäst är Per Faxneld, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på ockultism.

Midjan har under pandemin fått svälla fritt i mjuka hemmakläder med välplacerad resår för smärtfri expansion. Den har varit dold när vi träffats digitalt. Men snart är den kanske tillbaka igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Midjan har genom modehistorien åkt både upp och ner, för att de senaste femton åren stabiliserats högt, men det ryktas om att den nu är påväg ner igen.

I veckans program träffar vi designern och midjefantasten Camilla Thulin, vi tittar också närmare på den platta och vältränade magen, samt tar reda på varför getingens midja är så smal.

Veckans gäst är Elina Grothén, modeansvarig på tidningen Elle.

Regentskapstiden (1811-1820) har beskrivits som en av av de mest häpnadsväckande i den brittiska historien och har satt spår som syns än idag inom kultur, litteratur, sport, spel, shopping och mode.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regentskapstidens mode är ständigt återkommande, inte minst tack vare flitiga filmatiseringar av Jane Austens romaner, som utspelar sig under den här tiden. Även om det just nu är den populära tv-serien "Familjen Bridgerton" som skapat yra kring kläderna och lett till ett nytt intresse för stilen som är både stram och sensuell.

I veckans program träffar Filippa Trozelli som syr upp och klär sig i mode från historiska perioder, vi tittar närmare på prinsregenten George (IV) och hans store modeintresse, och så undersöker vi skillnaderna mellan dueller på film och i verkligheten.

Veckans gäst är Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

Valfrid Palmgren satte stilen för hur våra bibliotek ser ut och fungerar. För många är hon ett okänt namn, men i bibliotekskretsar kallas hon "folkbibliotekens hjälte".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är Valfrid Palmgren som man i mångt och mycket kan tacka för att vi i Sverige har folkbibliotek där alla gratis kan låna böcker, läsa tidningar och ta del av föredrag. Hon var känd för sin energi och charm och tycktes inte bekymras nämnvärt av det faktum att hon ofta var den första, eller enda, kvinnan i olika sammanhang.

Hon blev tex 1905 den första kvinnan att anställas vid Kungliga Biblioteket i Stockholm och 1910 en av de första kvinnorna att väljas in till Stockholms Stadsfullmäktige, för högerpartiet Allmänna valmansförbundet. Som specialist på just biblioteksfrågor fick hon i uppdrag att utreda hur biblioteken kunde förbättras och hennes slutsatser lade grunden för dagens svenska biblioteksverksamhet.

1928, efter ett ihärdigt propagerande från Valfrid Palmgren, slog dörrarna till Stockholms Stadsbibliotek upp. Vi tittar närmare på den spektakulära byggnaden som idag är en av de mest kända i huvudstadens siluett.

Vi fördjupar oss också i bibliotekariestereotyperna med den amerikanska bibliotekarien Ruth Kneale, som i sin bok You Don't Look Like a Librarian gjorde upp med föreställningarna om sitt skrå.

Och så pratar vi med Elise By Olsen, initiativtagare till International Library of Fashion Research – ett internationellt modebiblioteket som lanserades i höstas. Det ska bli ett både digitalt och fysiskt bibliotek, med säte i Oslo. Här ska modevärldens tryckta material samlas, bevaras och arkiveras. Tanken är att biblioteket ska bli världens mest omfattande arkiv för samtida modepublikationer och specialiserad forskning.

Veckans gäst är Lena Lundgren, tidigare barnbibliotekarie och utvecklingsledare vid Stockholms stadsbibliotek, samt en av författarna till boken Böcker bibliotek bildning: Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv och verk.

En av de största innovationerna inom modet skapades inte av designers, utan av vetenskapsmän inom kemisk-teknisk industri. Stretch, eller elastan, kom att revolutionera bekvämligheten i våra kläder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under namn som "lycra" och "spandex" har de konstfiberbaserade materialen med elastisk förmåga gjort sig kända. Elastan uppfanns på slutet av 1950-talet och vi har sen dess kunnat vänja oss vid tillgången till bekväma mysbyxor och tajta t-tröjor.

Från att främst användas till underkläder och sportplagg, finns det idag allt från jeans, skjortor, till såväl kostymbyxor att hitta i stretchversioner.

Men att stretch skulle bli en sådan världsomspännande hit hade inte bara med materialet i sig att göra – det fick också draghjälp genom ett aktivt samarbete med människor i, och omkring, modebranschen.

I veckans Stil tittar vi närmare på ett elastiskt plagg som häromåret gjorde återkomst i modet: cykelbyxan. Vi tittar också närmare på den modehistoriska kampen mellan bekväma och obekväma plagg. Och så berättar vi om ett nytt fenomen som omskrivits i USA, "mask slipping", att bära sina ansiktsmask på ett slarvigt sätt.

Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare.

Mer än 35 miljoner läsare slukade veckovis det skvallerskribenten Hedda Hopper rapporterade från kulisserna i Hollywood. Med slipat sinne för skvaller tog hon makten över kändisarnas livsöden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hedda Hopper visste hur branschen fungerade, hon hade själv varit skådespelere innan hon som 52-åring sadlade om till skvallerskribent. Det hon skrev om var sällan några sockrade saker, för ”ingen är intresserad av det söta och ljusa”, som hon sade. Men Hedda Hopper hade också andra drivkrafter, som att försöka röka ut både vänsterprasslare och kommunister från Hollywood.

I veckans program berättar vi om skvallerfejden mellan Hedda Hopper och den dåvarande rivalen Louella Parsons. Vi pratar med den sydafrikanska filosofen Jason Van Niekerk som skrivit om skvallret som dygd. Och så tar vi en titt på det  moderna kändisskvallret.

Veckans gäst är Sten Hedman, reporter och journalist med många år i branschen.

Pandemin har fått många salonger att stå tomma och föreställningar att ställas in, men i veckans Stil beger vi oss in i teaterns värld, som många saknar, för att höra historier som utspelar sig där.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet pratar vi om en av våra största och mest älskade stjärnor, vars tidigare opublicerade dagboksanteckningar nyligen gavs ut i bokform – skådepelaren Lena Nyman. Under större delen av sitt liv skrev hon dagbok varje dag. Texterna finns nu samlade i boken Dagböcker och brev 1962 - 1974.

Vi pratar med skådespelaren Nina Dahn om varför drömmen om att arbeta som skådespelare kan vara så stark. Hon sökte till teaterhögskolan tretton gånger innan hon lyckades komma in. Vad är det som får folk att söka gång på gång för att uppnå sin dröm?

Vi besöker också New York för att berätta om en ovanlig dockteaterföreställning, som möttes med både stor uppmärksamhet och förvirring när den hade premiär 1998 – Symphonie Fantastique av Basil Twist. Det var en dockteater utan dockor. Istället var det tyger, fjädrar och lampor som rörde sig i akvariet till musik. Dockspelarna hängde i selar, klädda i våtdräkter, ovanför ett stort akvarium som rymde 2000 liter vatten och drog i vajrar för att få tygerna i vattnet att röra på sig i takt till musiken.

Och sist, men absolut inte minst, tar vi en titt på balettbulan – den runda formen mellan benen på balettdansande män. Den som både döljer och framhäver könet.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

På barer, restauranger och kaféer kan vi inte bara äta mat, dricka drinkar och beställa en kopp kaffe. Här kan också människor mötas, trender skapas, böcker skrivas och mytbildningar uppstå bland mycket annat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans program berättar vi fyra historier om alla utspelar sig på barer, kaféer och restauranger. Vi pratar om fenomenet med stamgäster – och hur man blir en stammis – med DN:s matredaktör Elin Peters och journalisten och komikern Ina Lundström. Vi besöker den ikoniska restaurangen The Odeon i New York och pratar med en av dess grundare, Lynn Wagenknecht. Vi tar en titt på 1920-talets trendiga mjölkbar och vad det var för något. Och så undersöker vi vad det är som får författare att sitta och skriva på kafé, inför öppen ridå och med en hel del störningsmoment i bakgrunden.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Smycken kan vara mycket mer än bara vackra dekorationer. De kan bli en viktig identitetsmarkör, verka som en länk till en förlorad släkting och samtidigt vara både undersökande och konceptuella.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tankar och idéer kring att smycken kan laddas med bärarens erfarenheter och egenskaper är ett uråldrigt och vanligt exempel på magiskt tänkande. Smycken har genom historien omgärdats av legender, om hur de kan såväl hjälpa som förgöra någon. Att smycken skulle kunna bära på förbannelser är det knappast någon idag som tror. Men för många är smycken fortfarande laddade med känslor och minnen av människor och tillfällen då de burits.

Smycken har sitt egna konstnärliga fält, där ting som är betydligt mer än prydliga och vackra skapas. Vi ber smyckekonstnärerna Hannah Blitz Heyman och Staffan Jonsson förklarar vad den konstnärliga inritningen inneburit för dem.

Under de senaste åren har Göran Kling blivit en av Sveriges mest internationellt uppmärksammade smyckesdesigners, med sina stora, skulpturala och inte sällan ansiktsprydda silversmycken. Vi pratar med honom om hur det är att samtidigt både respektera och strunta i traditioner inom ett traditionstyngt skrå.

Vi får också ta del av berättelsen om hur ett storslaget granathalsband på ett annorlunda och nyskapande sätt fick gå i arv. Och så gräver vi på djupet i en flod och återfinner en ring som ägaren sen länge trodde var förevigt förlorad.

Programledare är Viola Nilsson och Blenda Setterwall Klingert.

Författaren Eve Babitz skrev bättre, roligare och mer självutlämnande än många andra människor om stämningen i Los Angeles under det mytomspunna 1970-talet. Idag hyllas hon som en litterär stjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet är en repris från 20 november 2020.

Eve Babitz utsvävande livsstil och sätt att skildra den har fått henne att liknas vid en blandning av författaren F. Scott Fitzgerald och hans vilda hustru Zelda. Hon slog aldrig igenom stort under sina aktiva år, men nu har vinden börjat vända för Eve Babitz som idag, 76 år gammal, inte bara har fått se sina böcker och artiklar återutgivna, utan även hyllas av en ung generation som applåderar hennes livsstil, livslust – och sätt att skriva.

En av personerna som bidragit till den nya uppmärksamheten kring Eve Babitz är författaren och journalisten Lili Anolik. 2014 skrev hon ett stort reportage om henne för Vanity Fair och förra året kom boken Hollywood's Eve: Eve Babitz and the Secret History of L.A.

1963 fotograferades Eve Babitz när hon – naken – spelade schack tillsammans med konstnären Marcel Duchamp. Fotografiet är idag betraktat som en klassiker. I programmet tittar vi närmare på den senaste tidens stora schackintresse, väckt av tv-serien The Queen's Gambit, tillsammans med damschackredaktören Susanna Berg Laachiri och stormästaren i schack Pia Cramling.

Och så pratar vi om den amerikanska kulturelitens strid mellan New York och Los Angeles med New York Times-journalisten Alex Williams.

I veckans program gör vi en djupdykning i Stils reportagearkiv. Det blir berättelser om fascinerande fenomen i tiden och människor med spännande livshistorier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi träffar den inflytelserika textilformgivaren Wanja Djanaieff, som på 1960- och 70-talet knockade Sverige med sina färgstarka motiv. Vi pratar med Sue Tilley, som var bästa vän med den brittiska klubbikonen Leigh Bowery. Vi tar en titt på hockeytröjan som modeplagg och statussymbol. Och så berättar vi historien om musikfestivalen Festival of the Midnight Sun, som inspirerad av Woodstock skulle bli den största festivalhändelsen i Sverige någonsin – men istället blev ett stort fiasko.

Bjällerklang, tända ljus, tomtar, julklappar och glittrande snö. När det gäller julmusik är det okej att fläska på för att höja stämningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vår diversifierade och polariserade tid pratas det ofta om att vi saknar gemensamma nämnare att samlas kring. Men i julmusikens glada budskap om granar, glitter och tomtar i lättrallade melodier finns en enighet, en sorts tyst överenskommelse om att den ska finnas där och fungera som ett sockrat soundtrack till bittra och bistra tider.

I veckans program träffar vi musikern och kompositören Iiris Viljanen, som står bakom årets mest hyllade julskiva, En finsk jul. Vi pratar med journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius om den lite mer okända julmusiken – de konstiga, roliga och udda jullåtarna, som sällan spelas på radio eller i butiker. Och så reder vi ut varför butiksanställda upplever julmusik som tortyr.

Veckans gäst är Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.

I veckans program gör vi en djupdykning i Stils reportagearkiv. Där finns allt från berättelser om fascinerande fenomen i tiden till människor med spännande och oväntade livshistorier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi träffar en svensk dragstjärna, som är lite av en doldis. Hon går under namnet Leo B och är något ovanlig i sammanhanget, då hon både är kvinna och dragqueen.

Gruppen Consoul har kallats för "Sveriges första pojkband". Matthews Green var en av de fyra medlemmarna och han berättar historien om bandets storhetstid.

Vi pratar med regissören Matt Tyrnauer som har gjort dokumentärfilmen Scotty and the Secret History of Hollywood. Filmen handlar om Scotty Bowers som drev en bensinstation i Hollywood under 1940- och 50-talet. I en tid då det var svårt för homo- och bisexuella att leva öppet fungerande macken som en förmedlare av sexuella kontakter bland Hollywoods elit.

Och så besöker vi en agentur för hundar – och andra djur – som extraknäcker om skådespelare och fotomodeller.

Regissören Russ Meyers värld var full av tuffa kvinnor med smala midjor och stora bröst och en hel del våldsamheter. Trots en diskutabel kvinnosyn är det många som har låtit sig inspireras av Russ Meyers filmestetik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Russ Meyer har också, mot alla odds måste man nog säga, uppmärksammats som en föregångare ifråga om att skildra kvinnor som drivande och dominanta. Riktiga kraftpaket som inte tvekar att använda sina styrkor.

Det skulle sannolikt Russ Meyer själv ha ställt sig frågande inför. ”Jag har aldrig sett en snygg feminist”, som han sade. Snarare beundrade Russ Meyer kvinnor – eller snarare dess former – och föraktade en hel del män för att de inte insåg vilka härliga resurser de hade att göra med. Männen i hans filmer skildras ofta som korkade, halta, lytta och inte sällan med en skruv lös.

Men så beskrivs inte kvinnorna. Även om de är häpnadsväckande kurviga – och vet om sin det – så är de sannerligen inga mesar. De sitter aldrig still utan är ständigt på språng, på något sätt. Om de inte springer, dansar, hoppar, så bankar de skiten ur män eller tumlar runt med dem i sängen, eller någon annanstans.

Huvudrollen i Russ Meyers mest kända film Faster, Pussycat! Kill! Kill! från 1965 spelades av Tura Satana. Som den svartklädda, karatesparkande go-go-dansaren och gängledaren Varla blev hon en kultfigur med mängder av beundrare, bland andra regissörerna Quentin Tarantino och John Waters. I veckans program pratar vi med Tura Satanas manager och nära vän Siouxzan Perry, som idag äger rättigheterna till Tura Satanas namn och image.

Vi pratar också med instagramprofilen Henrik Wahlström om projektet "Tjejtidningsparaden", där han djupdyker i 90-talets så kallade tjejtidningar, som Frida och Veckorevyn, där idealen ofta var både motsägelsefulla och svåra att uppnå.

Och så ringer vi upp sexologen Malena Ivarsson för att prata om det stora intresset för bröst.

Veckans gäst är Orvar Säfström, populärkulturkännare.

Anne Glenconner tillhör de mindre kända, men nog så färgstarka, kretsarna kring det brittiska hovet. Under trettio år var hon hovdam till Prinsessan Margret, en så kallad lady-in-waiting.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra året publicerade Anne Glenconner en sorts självbiografi med titeln Lady in waiting – my extraordinary life in the shadow of the crown. Det blev en kioskvältare, en internationell bästsäljare, och inte bara för att den handlar om det brittiska hovet och ger nya inblickar i prinsessan Margarets liv, utan för att Anne Glenconner själv visar sig ha levt ett, milt uttryckt, händelserikt liv – som hon generöst delar med sig av.

Boken förde plötsligt Anne Glenconner ut ur skuggan och in i rampljuset, där hon verkar trivas som fisken i vattnet. Hon liksom lyser av glädje när hon gästar olika talkshows, där hon blivit en eftertraktad gäst genom sitt rättframma och roliga sätt att berätta de mest häpnadsväckande historier på, alla sanna.

I veckans program berättar vi om den karibiska ön Mustique som Anne Glenconners man Colin Tennant köpte 1958. Ön skulle med tiden bli känd som exklusivt tillhåll för kungligheter och celebriteter, som prinsessan Margaret, Mick Jagger och David Bowie.

Vi träffar Cecilia Andrén som är ansvarig för smycken på auktionshuset Bukowskis för att prata om den världsberömda och radikala juveldesignern Andrew Grima som under 1960 talet fick uppdraget som brittisk hovjuvelerare.

Vi berättar också om den svenska, men i Storbritannien födda, kronprinsessan Margareta som trots ett kort liv gjorde stort intryck i Sverige. Carl Otto Werkelid är medförfattare till boken Hon kallades Daisy och berättar mer om henne.

Veckans gäst är författaren och journalisten Susanna Popova.

Författaren Eve Babitz skrev bättre, roligare och mer självutlämnande än många andra människor om stämningen i Los Angeles under det mytomspunna 1970-talet. Idag hyllas hon som en litterär stjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eve Babitz utsvävande livsstil och sätt att skildra den har fått henne att liknas vid en blandning av författaren F. Scott Fitzgerald och hans vilda hustru Zelda. Hon slog aldrig igenom stort under sina aktiva år, men nu har vinden börjat vända för Eve Babitz som idag, 76 år gammal, inte bara har fått se sina böcker och artiklar återutgivna, utan även hyllas av en ung generation som applåderar hennes livsstil, livslust – och sätt att skriva.

En av personerna som bidragit till den nya uppmärksamheten kring Eve Babitz är författaren och journalisten Lili Anolik. 2014 skrev hon ett stort reportage om henne för Vanity Fair och förra året kom boken Hollywood's Eve: Eve Babitz and the Secret History of L.A.

1963 fotograferades Eve Babitz när hon – naken – spelade schack tillsammans med konstnären Marcel Duchamp. Fotografiet är idag betraktat som en klassiker. I programmet tittar vi närmare på den senaste tidens stora schackintresse, väckt av tv-serien The Queen's Gambit, tillsammans med damschackredaktören Susanna Berg Laachiri och stormästaren i schack Pia Cramling.

Och så pratar vi om den amerikanska kulturelitens strid mellan New York och Los Angeles med New York Times-journalisten Alex Williams.

Sedan stenåldern har kängor synts på människors fötter. Den slitstarka, stadigt stabila skon hade länge låg status, men har likväl lyckats bli en självklar del av modet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rent modehistoriskt har den grova kängan, till skillnad från tex stöveln, oftast varit förknippad med hårt arbete, hårda arbetsvillkor och hårda tider. I höst är den extra aktuell eftersom både 90-talet såväl som friluftskläder agerar modeinspiration. För de båda stilarna är just kängan central.

Stadiga kängor passar kanske också extra bra in i en tid där det månas om mode som är hållbart och slitstarkt. Kanske kan kängan betraktas som en sorts symbol för bistra tider där det gäller att rusta sig för att gå en osäker framtid till mötes.

I veckans Stil tittar vi närmare på den kanske den mest kultförklarade kängan. Vi undersöker också vilken roll kängan kan spela på scenen och så frågar vi oss om kängan verkligen är så bekväm att bära som det ibland påstås.

Veckans gäst är Jonathan Lindström, arkeolog, författare och chefredaktör för tidskiften Populär Arkeologi.

Tunga rörledningar av bly, gamla elledningar och sönderborrade väggar. Den amerikanska presidentbostaden är en av landets mest mytomspunna byggnader och kanske också den mest renoverade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 1 november år 1800 stod Vita huset klart. Presidentfamiljen Adams blev de första att flytta in, men de blev dock inte särkilt imponerade av det då iskalla huset. Sen dess har 43 presidentfamiljer bott i den anrika byggnaden och alla har gjort mer eller mindre lyckade renoveringar.

En kvinna som gjorde tydligt avtryck under sin korta tid i Vita huset var Jackie Kennedy. Bland annat anlade hon en uppskattad rosenträdgård, vars renovering nyligen väckte starka känslor. Det här pratar vi om med den amerikanska trädgårdsexperten Linda Jane Holden. Journalisten Britt-Marie Mattsson berättar om Vita husets jultraditioner och varför dess juldekorering inte är att förakta. Och så tar vi en närmare titt på den svenska statsministerbostaden Sagerska huset.

Veckans gäst är Alex Haridi, manusförfattare.

Klädd i rosa klänning och med hår som spunnet socker visste romantikromanernas drottning Barbara Cartland hur man skapade sig en stil som väckte uppmärksamhet och sålde miljontals böcker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren Barbara Cartland hann skriva 723 böcker, varav majoriteten kan sorteras in i den omåttligt populära genre som kallas för ”romance”. Hon var de romantiska kärlekshistoriernas obestridliga mästarinna. Men utöver sin litterära produktivitet så stack Barbara Cartland ut med sin extraordinära stil. Hon klädde sig i rosa, sminkade sig med blå ögonskugga, använde skokräm som mascara och hade livet genom samma voluminösa frisyr.

I veckans program dissekerar vi Barbara Cartlands frisyr. Vi tittar också närmare på den både älskade och avskydda tv-genren "dejtingsåpan" och undersöker hur författare och litteratur marknadsförs idag.

Veckans gäst är Cecilia Hagen, journalist och författare.

Filmen The Matrix är en storslagen dystopi som fortsätter att fascinera, inspirera och ge upphov till nya tolkningar och trender drygt tjugo år efter sin premiär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I somras blev filmen återigen aktuell, efter att en av dess upphovspersoner – Lilly Wachowski – bekräftade att teorierna om transsexualitet som ett underliggande tema i ”The Matrix” stämmer.

I veckans program pratar vi med kulturjournalisten Johanna Paulsson och modejournalisten Anna Blom om läderrocken. Vi träffar också kampsportsveteranerna Thabo Motsieola och Peder Finnsjö. Och så pratar vi med serietecknaren Steven Appleby, aktuell med serieromanen Dragman, om transsuperhjälten August Crimp a.k.a. Dragman.

Veckans gäst är Kent Werne, författare till boken Allt är en konspiration – en resa genom underlandet.

Skådespelerskan och politikern Melina Mercouri satte Grekland på en helt ny karta genom sitt passionerade engagemang för både kultur och politik. I år skulle hon ha fyllt 100.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans program djupdyker vi, tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, ner i Melina Mercouris rökiga ciggröst. Vi pratar med Christina von Arbin, styreleseledarmot i den Svenska Parthenon-kommittén. Och så tittar vi närmare på den grekiska musikpionjären Lena Platonos.

Veckans gäst är Alexandra Pascalidou, journalist och författare.

Hon föddes som Peggy Anne Freeman, men bytte namn till Donyale Luna när hon blev modell. På frågan om varifrån hon kom brukade hon inte svara Detroit, utan månen Im from the moon, darling.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Donyale Luna slog igenom redan 1964 då hon blev den allra första icke-vita modell att pryda omslaget på tidningen Harper’s Bazaar i USA, och året därpå den brittiska utgåvan av Vogue.

Men hon var inte bara en banbrytande modell, hon var också en firad celebritet som kom att lära känna, och ungås med, många av dåtidens kreatörer inom mode, konst, musik och film – en genre som hon själv gillade lite extra. Under sin karriär medverkade hon i flera filmer, bland andra Vem är du, Polly Maggo?, Skidoo, Salomé och Fellinis Satyricon. I veckans program tittar vi närmare på några av hennes filmer.

Vi pratar också med journalisten Wanda Bendjelloul om hennes debutroman Dalenglitter, som gestaltar känslan av mellanförskap. Vi beger oss också till Malmö för att träffa artisten Julie Chikane.

Veckans gäst är Jonna Bergh, chefredaktör för Styleby och Damernas värld.

Det kan kallas för outsider art, rå konst eller särlingskonst. Det handlar om självlärda konstutövare som inte nödvändigtvis ser sig själva som konstnärer, men som ändå skapar fascinerande konstverk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det genom tiderna mest ikoniska verk som skapats av en så kallad outsiderkonstnär finns i Hauterives i Frankrike. Här började brevbäraren Ferdinand Cheval en dag i slutet av 1800-talet bygga på sina drömmars fantasipalats, Palais Ideal, med stenar som han hittade på sin postrunda. Han byggde i 33 år. Idag är Palais Ideal en turistmagnet.

Ferdinand Cheval är bara en av många idag kultförklarade särlingskonstnärer, vars egensinniga verk aldrig upphör att fascinera. I veckans program berättar vi om fler.

Intresset för den här delen av konsthistorien sammanfaller med intresset för det undermedvetna i början av 1900-talet. Freudianskt orienterade psykiatriker och konstnärer gick i spetsen, något som kom att påverka den moderna konsten. En pionjär var konstnären Jean Dubuffet, som efter år av samlande grundade det allra första museet för särlingskonst i Lausanne i Schweiz i början av 1970-talet.

Och intresset är fortfarande stort för konst gjord av människor utan formell konstnärlig utbildning och kunskap om – eller ens en vilja att tillhöra – det etablerade konstlivet. Hur kommer det sig?

I programmet intervjuas Per Dahlström, intendent på Göteborgs konstmuseum; konstnären Jonas Liveröd; Staffan Backlund och Borghild Håkansson, kuratorer som anordnat flera utställningar med särlingskonstnärer; samt Brooke Anderson, f.d. intendent på American Folk Art Museum i New York.

Programmet är gjort av Samanda Ekman.

Sofia Gumaelius startade på 1870-talet firman Gumaelius annonsbyrå. Företaget blev mycket framgångsrikt och Sofia kallades för annonsdrottningen och tidningsvärldens mäktigaste kvinna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans program gräver vi i arkivet på Centrum för Näringslivshistoria tillsammans med arkivarien Margarita Feldman. Vi träffar Yasmine Winberg och Julia Lundin, författare till boken Badfluence? som kritisk granskar influencers och deras reklam. Vi pratar också med författaren och journalisten Lotta Lewenhaupt, som är en av personerna bakom utställningen om modeskaparen Agusta Lundin som just nu visas på Thielska Galleriet i Stockholm. Och så träffar vi de två svenska reklamkvinnorna Chris Gabriele och Gunnel Weström.

Tyler Perry har medvetet valt att vända sig till en publik som Hollywood under lång tid ignorerat. Det har lönat sig, idag är han med på finanstidningen Forbes lista över nya dollarmiljardärer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans program berättar vi om Tyler Perrys inte helt okomplicerade rollkaraktär Madea. Vi undersöker också hypen runt entreprenörskap i Hollywood med kändisexperten Michelle Hallström. Och så tittar vi närmare på afrofuturismen och dess potential.

Veckans gäst är komikern Jonathan Rollins.

Skyltdockan är ett fenomen som länge hängt med modet, men som i våra alltmer digitaliserade tider kanske börjar sjunga sin svanesång, eller?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna konstgjorda kvinna eller man har inte bara fått klä sig i det allra senaste modet, utan också fått klä skott för kritik. Skyltdockor har anklagats för att ha fel form, färg och storlek, och därmed bidragit till skeva kroppsuppfattningar.

Men under årets pandemi har somliga av dem fått andra arbetsuppgifter än att locka till köp av kläder. En del barer och restauranger, i både Europa och USA, provade att under sommaren placera ut skyltdockor bland borden, så att gästerna skulle hålla rätt avstånd. Och kanske också för att ge en illusion av de levande gästerna var fler än de faktiskt var.

I veckans program ringer vi upp skyltdocksexperten Judi Townsend som driver butiken och bloggen Mannequin Madness i Oakland, Kalifornien. Vi har träffar sexologen Susanne Larsdotter för att ta reda på det senaste inom den växande trenden med sexdockor. Och så undersöker vi varför tjocka skyltdockor drar till sig så mycket uppmärksamhet – och kritik.

Veckans gäst är Marie Gelang, docent i retorik som tillsammans med sin kollega Emma Engdahl har studerat skyltdockors kroppsspråk.

2020 är det femtio år sedan Diane Keaton debuterade på film. Vid 74 års ålder gör hon ännu en gång succé. Nu som modeinfluerare på Instagram.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var med filmen ”Annie Hall” i regi av Woody Allen, som Diane Keaton 1977 blev ett namn, och det till stor del beroende på hennes personliga klädstil, som kom att slå världen med häpnad.

En modehistoriker på Metropolitan Museum of Arts berömda kostymavdelning i New York har till och med sagt att hennes look i den filmen kom att bli förlaga till hur människor i stort kom att klä sig under 1900-talets sista kvartal.

Och det som fått hennes stjärna att lysa starkare än någonsin på sistone har, än en gång, med hennes klädstil att göra. För Diane Keaton har åter igen, vid 74 års ålder, gjort succé som ”modeinfluerare” – fast nu på Instagram. Med avväpnande humor och säker stil har hon blivit mångas favorit.

I veckans Stil reser vi till Österlen och träffar skådespelaren Ewa Fröling. Även hon har har hittat ett sätt att uttrycka sin alldeles egna kreativitet på Instagram, utan att vara beroende av teater, regissör eller motspelare.

Vi pratar också med sportjournalisten Olof Lundh om varför han alltid bär stora bältesspännen, ofta prydda med döskallar – en detalj som sticker ut från hans välklädda kostymstil.

Och så tar vi en titt på den moderna bokcirkeln, som under de senaste åren har fått ett rejält uppsving.

Veckans gäst är Jane Magnusson, regissör och filmkritiker.

Vi ska bege oss till en plats som somliga är glada att slippa gå till i dessa tider, medan andra inte kan vänta tills den dag då de får komma tillbaka. Det är förstås kontoret vi ska titta närmare på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kontoret har under årens lopp fått stå som fond för mycket mer än bara arbete. Kontorsmiljön har visat sig vara lämpad för allt från statusjakt till kärleksaffärer – och inte minst mode.

I programmet pratar vi med författaren Christer Hermansson som i sina böcker ofta skildrar kontorsmiljön. Vi diskuterar också uppförandekoder vid firmafester med den före detta chefen och numera psykologen Björn Hedensjö. Och så tar vi en titt på den ikoniska sekreterarlooken.

Veckans gäst är Christina Bodin Danielsson, arkitekt med specialintresse för hur kontor utformas och påverkar oss människor.

1972 gav sig politikern Shirley Chisholm in i kampen om att bli USA:s president. Hon ville visa att det inte var omöjligt för en kvinna att gör det en svart kvinna, dessutom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Shirley Chisholm ställde upp som presidentkandidat 1972 visste hon att hon att det skulle bli svårt att vinna. Det gjorde hon inte heller. Det demokratiska partiet, vilket hon tillhörde, valde istället George McGovern. Han förlorade – stort – mot den sittande presidenten, Richard Nixon.

Men någonstans måste man ju börja, tänkte Shirley Chisholm. Och hon gick i bräschen för den våg av kvinnor – av olika etnicitet – som idag börjat ta plats inom politiken, framförallt i USA. En av dem är Kamala Harris, som nyligen utsågs till Joe Bidens vicepresidentkandidat.

Men det var inte lätt för Shirley Chisholm. Trots att hon hade arbetat länge inom den högsta politiska sfären i Washington – 1969 blev hon den första svarta kvinnan som valdes in till en plats i det amerikanska representanthuset – var det många som inte trodde sina ögon, eller öron, när hon tillkännagav sin kandidatur. Under hela sin karriär tvingades Shirley Chisholm att kämpa mot både rasism och sexism, där det senare faktiskt var värst, menade hon.

I veckans program pratar vi med Niambi Carter, docent i statsvetenskap vid Howard University och Zinga Fraser, lektor i africana studies vid Brooklyn College, samt ledare för The Shirley Chisholm Project. De märker ett tydligt ökat intresse för Shirley Chisholms liv och karriär just nu.

Vi träffar också historikern Kirsti Niskanen som berättar om Sveriges första kvinnliga statsråd, Karin Kock. Och så pratar vi med skribenten Barbro Hedvall om varför det är relevant att analysera vad politiker har på sig.

Veckans gäst är Björn af Kleen, DN:s korrespondent i Washington.

I veckans specialprogram ska vi dyka ner i havets djup och titta närmare på vatten som källa till inspiration, kreativitet, drömmar och fantasi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vatten – och havet – har alltid utövat en särskild dragningskraft på människan. Havet har fått symbolisera både skönhet och naturens vilda urkraft och inspirerat allt från mode och musik till konst och litteratur. I programmet berättar vi fyra historier som alla – på olika sätt – har med vatten att göra.

Vi pratar med artisten Ana Diaz, som tidigare i år debuterade med albumet Tröst och vatten. Mitt i en kris märkte Ana Diaz att hon kunde finna tröst i just vatten. Vi besöker paradisön Puerto Rico i Karibien dit många kommer för att uppfylla en dröm som många bär på – att få leva nära havet. Vi tar också en närmare titt på sjöjungfrun, ett mytologiskt väsen som gått från farligt havsmonster till barnvänlig Disneyfigur. Och så tar vi reda på vad det innebär att arbeta med sjustjärnig service ombord på en lyxyacht.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

I höstsäsongens första Stil ska vi titta närmare på vad blommor kan locka fram i oss människor, inte minst när det gäller kreativitet och något så enkelt som glädje och förundran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I alla tider har blommors skönhet och färgprakt inspirerat allt från modeskapare, konstnärer, poeter och författare till botaniker, trädgårdsentusiaster och allmänt romantiskt lagda typer som hänfört beundrat och begrundat blommans mystiska väsen.

Otaliga är människans försök att kommunicera med blommor och växter och när det inte fungerat har vi själva istället uppfunnit ett romantiskt språk åt blommorna – blomsterspråket – så att de ändå ska kunna tala till oss.

I det här specialprogrammet ska vi få höra fyra historier om blommor och växter – och människorna som älskar dem.

Vi träffar konstnären Linda Spåman, som i sitt konstprojekt De dödas blommor samlade in krukväxter från dödsbon. Vi berättar historien om systrarna Jobs, som i mitten av 1900-talet gjorde succé med sina textila blommönster. Vi träffar smyckedesignern Frances Rivera och konstnären Vero Rivera som både är verksamma på den karibiska ön Puerto Rico och hämtar inspiration från öns blommor. Och så förklarar vi vår kärlek till den vilda ängsblomman.

Programledare är Erik Sjölin.

Täta publikhav, delade musikupplevelser och genomtänkta festivalutstyrslar. De senaste 50 åren har festivalerna blivit stilbildande tillställningar som påverkat såväl populärkulturen som modet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det blir ingen festivalsommar 2020. En efter en har arrangörerna kastat in handduken och ställt in. Men det blir i alla fall en festivalspecial i Stil. För när fälten, skogsdungarna och vip-områdena ligger öde tar vi tillfället i akt att titta närmare på festivalkulturen. För att se vad det är som hänt de senaste 50 åren och vad det är vi kommer sakna.

Journalisten Natalia Kazmierska ligger bakom boken Popkulturens Död, med henne pratar vi om festivalens historia. Från den legendariska Woodstockfestivalen 1969 som lockade hundratusentals hippies, till dagens lyxigare tillställningar med både konst och yoga.

På festivalerna har inte bara musiken stått i fokus, minst lika viktigt har festivallivet och ja, själva festivalstilen varit. Med journalisten Jonna Bergh djupdyker vi in i festivalmodet. Hur festivalklädseln sett ut, vilka dess utmaningar varit och hur stilen påverkat modet i övrigt.  

På en liten ort i Dalarna såg en liten, naturnära festival sin uppgång och sitt fall. Festivalen i Gagnef omskrevs i media som trygg och våldsfri, men kallades även raljant för "hornstullsveckan i Dalarna". Vi ber grundaren Mattias Nordström och bokaren Johanna Beckman att berätta historien om festivalen i Gagnef.

I sommar blir det 20 år sen en filmproduktion begav sig till Arvikafestivalen för att under pågående festival spela in en ungdomsfilm. Den fick rätt och slätt titeln "Festival" och har på senare år fått något av en kultstatus. Vi ringer upp filmens regissör Karl-Johan Larsson och huvudrollsinnehavare Ebba Stragne.

Programledare är Viola Nilsson och Blenda Setterwall Klingert.

Han kallades för playboy, frotterade sig med kändisar och hade skandalomsusade kärleksrelationer. Skeppsredaren Ari Onassis gav med sin flärdfulla stil Grekland en fläkt av internationell glamour.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Aristoteles Onassis signaturstil var eleganta dubbelknäppta kostymer, bakåtslickat hår och tjockbågade glasögon. Men det de flesta sammanknippar honom med är hans omtalade kärleksrelationer. Han var under en tid tillsammans med den berömda operasångerskan Maria Callas, för att 1968 gifta sig med presidenthustrun Jackie Kennedy. Det var då hon blev ”Jackie O”, till mångas förtrytelse, och förfäran.

Ari Onassis föddes 1906 i turkiska Smyrna, men flydde staden under det grekisk-turkiska kriget 1922 och hamnade i Argentina. Där gjorde hans familj sig en förmögenhet på tobak och Ari kunde återvända till Europa och Grekland som en rik man. När han började uppmärksammas som en ”player”, och lekkamrat till kända kvinnor, hade han en lång och framgångsrik karriär bakom sig. Redan i början av 1930-talet hade han börjat köpa begagnade fraktfartyg som han byggde om till tankfartyg. Han ägde också sitt eget flygbolag, även om det kanske mest var för att visa att han kunde. ”Havet var hans hustru, och himlen hans älskarinna”, som en av hans vänner konstaterade.

När det gäller båtar så hade Ari Onassis privat en favorit. Det var den yacht som han gav namnet ”Christina”, döpt efter sin dotter. I sommar när det för de flesta svenskar inte är aktuellt med utlandsresor har intresset för båtar istället skjutit i höjden. Tidigare har det funnits en oro i båtvärlden att unga inte skulle vara intresserade av det hårda arbete som en båt innebär, men det finns fortfarande många unga personer som drömmer om att äga en båt. Vi ringer upp journalisten Niklas Gyberg Ivarsson som bland annat skriver om båtlivet.

Malcolm McLean hette mannen som kom på att man kunde frakta varor i containers. Det var en innovation som gav Ari Onassis konkurrens ifråga om topplaceringen på olika listor över ”århundradets män” i rederibranschen. McLean skapade också - kanske något oväntat - ett alldeles speciellt byggmaterial för hus. Idag finns det nämligen restauranger, hotell och butiker gjorda av just containers. Trenden att bygga hus av stållådor sträcker sig världen över och vi tittar närmare på den.

Något som alltid har förknippats med livet vid havet är snäckor. De återfinns bland de äldsta smycken människor burit, och har påverkat både mode och smink i form av pärlemorskimmer, ostronfärg och snäckmönster. Det är också ett material i tiden. Den hårda kalken, som bearbetas av små havsdjur i behov av skydd, är både ekologiskt och förnyelsebart – så länge snäckorna samlas på ett hållbart sätt förstås. Vi pratar med konstnärerna Pompe Hedengren och Sheila Pinas som använder snäckor i sin konst.

Veckans gäst är Alexandra Pascalidou, journalist och författare med en nära relation till Grekland.

Varje år när vädret blir soligt och varmt så gör de åter entré stråhattarna och korgväskorna. Hantverkstekniken har funnits i tusentals år och de flätade accessoarerna tycks aldrig bli omoderna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det hör sommaren till att det lanseras stråhattar och korgväskor i naturmaterial, med en entusiasm som om dessa ting vore en modemässig nyhet. Och 2020 är inget undantag. Skillnaden är möjligen att allt fler lyxmodemärken har börjat göra accessoarer av just strå och korg som säljs till svettframkallande höga priser.

Den här hantverkstekniken är ett minst sagt uråldrigt fenomen. Men kruxet med naturmaterial är att det har en förmåga att förmultna och försvinna. Därför är det svårt att exakt säga hur länge som människor ägnat sig åt att fläta saker av strå. Men det finns fynd från egyptiska gravar som tyder på att det redan 5000 år före kristus användes korgar.

Under många århundraden var lyxfaktorn obefintlig. Korgar var vardagsvaror. Billiga och praktiska att frakta grejer i – och överallt förekommande. Korgflätning har funnits världen över och gjorts i lokala material. Sverige är inget undantag, tvärtom. Men kunskaperna i korgflätning har gått stadigt nedåt i Sverige, när korgar importeras och säljs billigt hos de stora kedjorna. Vi pratar med Helena Åberg, hemslöjdskonsulent på Sörmlands museum som med en ny utställning hoppas vända den trenden.

Under våren när umgänge utomhus med lagom avstånd varit det som rekommenderats har picknicken seglat fram som ett av de främsta umgängessätten. Det som behövs är en plats i naturen, en filt och något att äta, förslagsvis transporterat i en korg. Vi ringer upp mathistorikern Richard Tellström för att reda ut picknickens historia och med Dagens Nyheters matredaktör Elin Peters kartlägger vi dess för- och nackdelar.

På 1920-talet skakades New York av de så kallade "halmhattsupploppet", då vuxna män fyllde Manhattans gator för att försvara sitt val att bära hatt. Vid samma tid utspelar sig romanen The Great Gatsby, som filmatiserats otaliga gånger. Men den mest ikoniska versionen, inte minst modemässigt, är antagligen den från 1974. För det blev en film där kläder, stil och yta spelar en stor roll, vilket vi tittar närmare på.

Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, dräkthistoriker och författare till flera böcker om mode och dess historia.

Madame Blavatsky, som hon kallades av sina fans, var en sorts superstjärna vid förra sekelskiftet. Och det i en speciell genre ockultism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helena Petrovna Blavatsky var en bastanta kvinna, som drog grova skämt, skrattade högt och kedjerökte 200 – eller fler – cigaretter om dagen. Men framför allt var hon en av förgrundsfigurerna inom den västerländska esoteriska  rörelsen som växte fram på slutet av 1800-talet och som kom att påverka en mängd konstnärer och författare.

1875 var Helena Blavaysky med och grundade det Internationella Teosofiska samfundet och blev dess chefsideolog. Vid den här tiden hade naturvetenskapen vunnit allt mer mark och Charles Darwins utvecklingslära fått den gamla kristna världsbilden i gungning. Det skapade ett enormt intresse för spiritualism och mysticism, i ett sätt att bibehålla en tro på något oförklarligt, och större. Seanser för att få kontakt med avlidna släktingar och vänner i andevärlden blev trendigt.

I den världen verkade Madame Blavatsky, som sedan barnsben varit intresserad av andevärlden. Hon har anklagats för lurendrejeri, men på senare år blivit ett namn som omtalas med vördnad. Hennes största avtryck gjorde med sin roll inom teosofin. Hon skrev den massiva boken Isis Unveiled där samfundets filosofi förklaras. Eller, hon sade sig bara ha skrivit ner de kunskaper hennes andliga lärare förmedlade till henne på trådlös, andlig, väg.

En av konstnärerna som starkt influerades av teosofin är Tyra Kleen. Under sitt liv var hon välkänd och framgångsrik som konstnär, författare och äventyrsresande. Men efter sin död föll hon delvis i glömska, för att under senare år få stor uppmärksamhet igen, som en av Sveriges främsta symbolister. Vi pratar om henne med konsthistorikern Niclas Franzén.

Vi ringer upp fotografen Elin Berge, som nyligen belönades med Lars Tunbjörkpriset för sin samlade fotokonst. I hennes senaste projekt ville hon undersöka svensk nyandlighet och hittade en grupp kvinnor som hyllar och uppvärderar femininiteten - i vad som kallats ett "kvinnligt uppvaknande". I fotoboken Awakening skildras hur utövarna genom andliga ritualer undersöker vad är att vara kvinna.

Kristaller har varit viktiga i många spiritualistiska kretsar sedan flera hundra år tillbaka. De sägs ha välgörande, mystiska egenskaper och har återigen ökat i popularitet. De säljs som smycken, prydnader och finns som massageverktyg. De dyker till och med upp i pulvriserad form, i smink och hudkrämer. Men kristallerna utvinns oftast helt oreglerat i fattiga länder och barnarbete är inte ovanligt. Om det här pratar vi med journalisten Caroline Hainer.

Veckans gäst är Per Faxneld, docent i religionshistoria, aktuell med boken Det ockulta sekelskiftet: esoteriska strömningar i Hilma af Klints tid. 

Många flyr verkligheten in i tv-seriernas värld. Men det är inte bara spännande karaktärer eller häpnadsväckande intriger som lockar, även kläderna och accessoarerna väcker känslor och inspirerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många är de som då och då fastnar i timtal framför tv:n, sträckkollande på en ny favoritserie med en känsla av att de bara måste se ett avsnitt till. De senaste åren har tv-serierna fått högre status och blivit allt mer omdiskuterade. Men det är inte bara seriernas handling som skapar diskussion, det gör också kläderna, accessoarerna och ja, själva modevalen.

Till exempel den finstämda serien Normala Människor, baserad på Sally Rooneys roman med samma namn. I den har kläderna en underordnad roll, likafullt har en tunn halskedja som bärs av den manliga huvudpersonen uppmärksammats speciellt med ett eget instagramkonto, som nått över hundratusen följare. Det här är bara ett i raden av exempel på där tv-seriers modedetaljer skapar engagemang.

Tv-serien Seinfeld hade premiär 1989 och lyckades bli trendsättande för en ny typ av "feel-good-serier" som får tittaren att känna sig rätt normal i jämförelse med huvudkaraktärerna. Journalisten Parisa Amiri är något av en Seinfeld-expert och med henne pratar vi om de gånger klädesplagg fått stå i fokus i serien.

Rederiet är den svenska serie som sänts under längst tid, nämligen 10 år. 2002 lades den ner, men sen den återpublicerades av SVT 2013 har en andra våg av popularitet sköljt över den. Vi ringer upp manusförfattaren Camilla Ahlgren som jobbade med Rederiet i sju år och dessutom frågar vi skådespelaren Tess Paulsen hur en av seriens bäst klädda karaktärer, Rebecca Dahlén, hittade sin stil.

Idag är det inte bara utbudet av olika tv-serier som är större än någonsin, även antalet säsonger kan bli många och pågå under flera år. Har vi blivit dåliga på att avsluta historier? Vi pratar med manusförfattarna Cilla Jackert och Wille Behrman om det här. Den senare ligger bakom manuset till succén Kalifat, en serie som många ropar efter en fortsättning på.

Veckans gäst är Malin Nevander, utvecklingsansvarig på SVT Drama och en av personerna bakom tv-serien Vår tid är nu.

Kläder och estetik har alltid vara en viktig del av artisters uttryck. En visuellt slående stil kan göra minst lika starkt intryck som en fantastisk låt och för evigt etsa sig fast på våra näthinnor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans specialprogram ska vi få höra historier om musiker och deras garderober, men också om några av de personer som arbetar bakom artisterna, genom att klä dem och skapa spektakulära scenframträdanden.

Vi pratar med Mariam Wallentin från duon Wildbirds & Peacedrums, samt soloprojektet Mariam the Believer; stylisten Marimerce Santiago, som arbetat med världsstjärnor som Ricky Martin, Jennifer Lopez och Mick Jagger; koreografen och creative directorn Sacha Jean-Baptiste, som fått stor uppmärksamhet för sina välproducerade scenshower i Eurovision Song Contest; och Viv Albertine från det ikoniska postpunkbandet The Slits.

Känna, lyfta eller trycka händerna får röra vid mycket . Även för handen finns skönhetsideal och nästan alltid avslöjar händerna något om personen de tillhör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Händerna har i år hamnat i fokus, ständigt ska de tvättats och spritats. Många har därför i vår haft ovanligt rena men också extra torra och spruckna händer. Men mot narigheten finns det otaliga krämer, handmasker och andra behandlingar att tillgå. Händerna är inte förskonade från skönhetsideal. För den som vill föryngra sina händers utseende har det på senare tid börjat erbjudas skönhetsingrepp. Med en injektion hyaluronsyra återfås slätheten på handens ovansida, i alla fall tillfälligt. För det sägs ju att det är händerna och inte ansiktet som kan avslöja hur gamla vi egentligen är.

Vi tittar närmare på en yrkeskår som förblivit rätt så anonym – handmodellerna. Vi pratar med Delphine Jean-Gilles och Thomas King, vars händer ofta syns i såväl reklamfilm som tv-serier. Som handmodell kan man tjäna stora pengar, utan att exponera sitt ansikte. Men man måste också göra uppoffringar: inga styrkelyft på gymmet, inget påtande i trädgården eller något annat som riskerar att skada den värdefulla kroppsdelen.

Händerna är fulla med kännetecken för vilka vi är och det finns de som intresserar sig extra för just andras händer och lägger deras utseende på minnet. Författaren och journalisten Åsa Linderborg har tänkt mycket kring just händernas betydelse och för konstnären Martha Ossowska Persson är de ett återkommande motiv.

Det kan också vara skönt att fylla händerna med något att göra. Under vårens isolation har många börjat ägna sig åt handarbete. Broderi är en teknik som tidigare bland vissa haft lite dålig rykte, som något överflödig och prålig. Men de senaste åren har sociala medier exploderat med bilder på handbroderade alster. Vi pratar med broderifantasten Olivia Molin och tidskriften Hemslöjds redaktör Maria Diedrichs om broderi.

Veckans gäst är Veronica Hejdelind, konstvetare.

Friedrich Engels skrev Kommunistiska manifestet tillsammans med Karl Marx, men privat uppskattade han det goda livet och tackade inte nej till varken hummersallad, champagne eller rävjakt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 200 år sen Friedrich Engels föddes, in i en välbärgad tysk textilfabrikörsfamilj. Han kom att hamna i en av tidens största industristäder; Manchester i England. Där blev han vittne till eländiga arbetsförhållanden för de anställda och skrev vid 24-års ålder den banbrytande boken Den arbetande klassens läge i England. Boken imponerade på en viss Karl Marx.

Friedrich Engels och Karl Marx blev vänner och så småningom kom Engels att göra en omtalad uppoffring för sin vän. Han valde bort sitt eget skrivande för att istället försörja Marx, så att den senare skulle få arbetsro att färdigställa sitt livsverk, boken Kapitalet. Friedrich Engels tog därför ett jobb han aldrig velat ha – det som chef på familjens bomullsfabrik i Manchester. Han avskydde det, men ägnade hela 20 år av sitt liv som fabrikschef.

Men vid sidan av sitt politiska engagemang var Friedrich Engels omtalad för sin fåfänga, han var mån om hur han såg ut och beskrevs av vänner som ”välvårdad och ytterst renlig”. Med sin fina bakgrund var han van vid välskräddade kostymer och livet igenom behöll han sin humor, elegans och smak för det exklusiva.

Sedan Engels tid har tankarna kring upp- eller nedklädda politiker hunnit gå flera varv. Inte minst i USA där normen blivit att se närmast plastigt polerad ut. En amerikansk politiker som på senare tid däremot vågat se rufsigt vanlig ut är Bernie Sanders. Om hans stil pratar vi med Björn af Kleen, författare, journalist och Dagens Nyheters korrespondent i Washington.

Vi tittar också närmare på en subkultur som växte fram i Sovjet och det kommunistiska Östeuropa efter andra världskriget: den socialistiska dandyn. Det var unga, fåfänga män med androgyn stil, som älskade jazz och swing och ungdomskultur från väst. I en tid då män och kvinnor skulle vara starka och robusta och kultur och underhållning stram och uppfostrande stod den socialistiska dandyn i skarp kontrast till de rådande idealen. Vi pratar med kultur- och modevetaren Djurdja Bartlett om vem den socialistiska dandyn var.

Vi ringer också upp teaterchefen Maria Sid som regisserar Kulturhuset Stadsteaterns uppsättning av Kulla-Gulla. Bokserien har på senare år kallats arbetarlitteratur för barn och dess författare Martha Sandwall-Bergström för proletärförfattare. Vi pratar också med modehistorikern och författaren Erika Lunding, hon menar att just kläderna har en nyckelroll i böckerna om Kulla-Gulla.

Veckans gäst är Göran Greider, journalist och författare.

Journalisten Gloria Steinem var en av frontfigurerna för "den andra vågens feminism". Men hon uppmärksammades inte bara för sin aktivism, hon uppdaterade också synen på hur en feminist får se ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna idag 86 år gamla amerikanska journalist, aktivist och feminist har  stått i rampljuset ända sedan det sena 1960-talet. Men just nu har Gloria Steinem aktualiserats tack vare den amerikanska tv-serien ”Mrs America”. Det är en dramatisering om hur den kvinnorörelse i New York, som Gloria Steinem tillhörde, försökte driva igenom ”The equal rights amendment” på 1970-talet, något som mötte motstånd av konservativa kvinnor på högerflanken.

Det var på 1960-talet som Gloria Steinem hade sitt feministiska uppvaknande. Hon skulle bevakade en sammankomst där kvinnor vittnade om sina aborter, som då var illegala i New York. Gloria Steinem reagerade med att skriva en artikel med rubriken "After Black Power, Women’s Liberation”.

Artikeln uppmärksammades i feministiska kretsar och gav Gloria Steinem möjligheten att skriva feministiskt färgade texter i en rad olika tidningar. Men intresset var vid tiden ändå begränsat bland landets redaktioner. Det väckte tanken om att starta en egen tidskrift. Mot alla odds fick Gloria Steinem och hennes kollegor igenom idén och tidningen Ms skapades.

I år tilldelas Gloria Steinem den svenska utmärkelsen Gilel Storch Award, ett pris som delas ut till personer som ”genom sin verksamhet har bidragit till att främja demokratiska, universella och humanistiska värden”. Vi pratar med Lizzie Scheja, VD för Gilel Storch Award och Judisk kultur i Sverige, om varför Gloria Steinem får priset.

På omslaget till den första riktiga utgåvan av Ms syns superhjältinnan Wonder Woman. I arbetet med tidningen upptäckte Gloria Steinem att superhjältinnan var på nergång. Männen på serieförlaget DC Comics hade tagit bort hennes krafter och uniform. Det fick Gloria Steinem att protestera. Vi pratar med serietidningsexperten Fabian Nordlander om hur Gloria Steinem gav Wonder Woman återupprättelse.

Vi berättar också om när Gloria Steinem wallraffade som "Playboy Bunny" på Hugh Hefners Playboyklubb i New York i början av 1960-talet. Under en månad arbetade Steinem på klubben, under falsk identitet, för att sedan skriva ett reportage om sina upplevelser. Vi pratar med journalisten Rachel Chang som fördjupat sig i Gloria Steinems månad som Playboy Bunny.

Och så tittar vi närmare på Gloria Steinems signaturlook – pilotbågar med tonade glas, som hon brukade bära med håret innanför skalmarna.

Veckans gäst är Maria Pia Boëthius, författare, journalist och debattör.

Kurortsbesökarna flydde stadens jäkt, för en fashionabel tillvaro inrutad av rutiner. Det som lockade var frisk luft, hälsosamt vatten, läcker mat och inte minst spännande socialt umgänge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vistelse på kurtort vid förra sekelskiftet handlade inte bara om att bota mer eller mindre lindriga krämpor. Lika lockande var avbrottet som erbjöds från dåtidens vardagsstress. På kurorten erbjöds en schemalagd tillvaro i en vacker miljö, med olika hälsofrämjande behandlingar och inte minst umgänge över både klass- som könsgränserna. Tidens strikta sociala regler var inte lika hårda på kurorterna. Det som i det vanliga samhället hade gjort skandal kom man undan med på kurorten.

Plasterna har omskrivits av en rad författare som fått sina läsare att drömma om att lämna allt för att under några månader leva utan press och måsten, omgiven av natursköna utsikter och med chansen att hitta en tillfällig förbindelse bland de övriga gästerna.

Vatten hade en central roll på kurorterna, både för att dricka men också för att bada i. Just bad, både varma och kalla, har länge setts som välgörande för hälsan. De senaste åren har just kalla bad blivit allt populärare. Vi ringer upp psykologen och författaren Helena Kubicek Boye som skrivit boken Wild Swimming - bada för livet, som beskriver en ökande vurm för bad mitt i naturen året om.

Vi pratar också med måltidshistorikern Richard Tellström om maten som serverades på kurorterna. Kosten och brunnsvattnet var viktiga komponenter i vistelsen, men det som stod till buds var nödvändigtvis inte det vi idag skulle kalla "nyttig mat". Viktigt var däremot mängden mat - man skulle äta mycket och bli mätt.

Och så tar vi en titt på plagg - och fenomen - som suddar ut gränsen mellan inne och ute, som pyjamasen - ett inomhusplagg som det blivit helt okej att bära även utanför hemmets väggar.

Veckans gäst är Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms Universitet och författare till boken Ett paradis på jorden: om den svenska kurortskulturen 1680-1880. 

Hon har kallats "the Queen of Rockabilly" och varit banbrytande såväl musikaliskt som stilmässigt. I en tid då countrysångerskor förväntades vara väna vågade Wanda Jackson bryta mot reglerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Wanda Jackson säger i sin självbiografi hon var ”den första kvinnliga countryartisten att bära sexiga kläder och anta en glamorös image”. När hon började sin karriär 1955 skulle kvinnliga countryartister vara söta och prydliga, men Wanda Jackson bröt mot de rådande normerna.

När hon annonserade sin pension förra året, 81 år gammal, hade hon turnerat mer eller mindre non stop i nästan 65 år. När allt började på 1950-talet var Elvis Presley en av hennes närmsta kollegor. Han uppmanade henne att ta steget från countryn in i den nya stilen rock'n roll, som Presley var övertygad om skulle bli nästa stora grej. Wanda Jackson hade den rätta attityden och inte minst rösten. Hon har inte sällan omnämnts som ”the sweet lady with the nasty voice" – den söta damen med den fräcka rösten. Till det har hon ofta svarat "Vem har påstått att jag är söt och rar?"

I fransiga klädesplagg har Wanda Jackson under sin långa karriär banat väg för en ny generation kvinnliga artister, såsom Dolly Parton, Faith Hill och Shania Twain, som nu tillåts vara både sexiga och "good country girl".

Vi zoomar in på fransarna som fått en comeback i modevärlden och blivit det nya heta bland hip hop-stjärnorna. Vi pratar med modeskaparna Carin Rodebjer och Chris Pearson som båda driver modemärken som friskt använder sig av just fransar. Den senare står bakom de uppmärksammade fransprydda plagg som rapparen Lil Nas X burit.

Vi tittar också närmare på historien om företaget Gibsons gitarrmodell "Banner", som i hemlighet producerades i USA i början av 1940-talet. Fabrikens manliga anställda var ute i krig och istället var det kvinnor med handarbetsvana som ersatte dem och kom att producera ovanligt välgjorda gitarrer. Men länge var det här en oberättad historia. Vem som låg bakom gitarrerna var det ingen som visste.

Wanda Jackson har i nästan hela sitt liv haft sitt hem på samma plats i Oklahoma. I södra Sverige hittar vi Halland och småstaden Falkenberg som nu uppmärksammas i tv-serien Falkenberg Forever. Bakom den står tv-producenten Johanna Runevad som både skrivit, regisserat och spelar huvudrollen. Hon ville skildra småstaden på ett nytt sätt, där den som valt att stanna i hemstaden fick stå i centrum.

Veckans gäst är Anna Charlotta Gunnarsson, frilansjournalist och författare till boken Kvinnorna som formade pophistorien.

Den har kallats "ett stort mästerverk" såväl som "katastrof". Rockoperan som gör Jesus till välklädd rebell var inte helt okontroversiell när den kom, men har blivit en modern klassiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var 1970 som konceptalbumet Jesus Christ Superstar släpptes som LP-skiva. Upphovsmännen Tim Rice och Andrew Lloyd Webber hade fått kämpa för sin idé att göra en musikal, eller ja, rockopera, om Jesus sista dagar i livet. Många tyckte att idén var motbjudande och värdelös. Men på försök spelades en singel vid namn Superstar in och låten blev en stor hit. Fullängdsalbumet kom att toppa Billboardlistan, vilket banade väg för såväl scenuppsättningar som långfilms-version.

Jesus Christ Superstar är idag en av de musikaler som spelats allra mest. En modern klassiker som gång på gång sätts upp runt om i världen och där Jesus tolkas mer eller mindre modemedvetet. Den banade väg för så kallade "megamusikaler" – stora påkostade uppsättningar som till exempel Cats eller Fantomen på Operan, också de skrivna av Tim Rice och Andrew Lloyd Webber. 

På originalskivan från 1970 fick sångaren och skådespelaren Murray Head rollen som Judas. Historien berättas från Judas perspektiv och han skildras som mänskligt nyanserad. Vi pratar med Murray Head om hur det var när allt startade.

Den 10 april är det 60 år sedan kvinnor för första gången prästvigdes i Sverige. Då var de tre stycken som tillsammans blev de första. Idag däremot är kvinnorna i majoritet på prästutbildningarna. Det har skapat större behov av prästkläder anpassade till kvinnor. Vi pratar med modeskaparen Maria Sjödin som specialiserat sig på att designa arbetskläder åt präster.

Dessutom tittar vi närmare på hur Jesus skildrats i konsten tillsammans med konstvetaren Carina Jacobsson. Jesus är en av de allra mest avbildade personerna, men det finns inget facit på hur han ska se ut. Genom historien har det gått olika trender i hur Jesus har skildrats, som involverat mer eller mindre lidande. 

Veckans gäst är Ronny Svensson, filmkritiker och musiker.

Våra hem kan idag sägas vara minst lika viktiga som våra kläder när det gäller att visa upp vilken stil man har eller snarare strävar efter. Hur kommer det sig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidigare var det adeln som genom exklusiva böcker hade för vana att visa upp sina slott och herresäten, för att betona hemmens historiska värde. Idag kan däremot vem som helst visa upp sin genomtänkt inredda bostad i sociala medier.

Samtidigt har "hemma hos-reportage" blivit allt populärare som journalistiskt grepp. Inte minst uppslag som kombinerar personporträtt, av mer eller mindre kända människor i deras hemmiljö. Val av mattor, tapeter, såväl som prydnadssaker undersöks in i minsta detalj för att dissikera personens karaktärsdrag. 

Det är framför allt de stora mode- och kulturplattformarna, som Vogue och The New York Times månadsmagasin T, som populariserat denna form av konsumtions- och stilvurmande personporträtt. Vi pratar med Vogue Paris moderedaktör Eugénie Trochu och T:s design- och inredningsredaktör Tom Delvan, som båda specialiserat sig på hemma hos-reportage.

Vi tar också en titt på bokhyllan. Dess innehåll av böcker har länge varit ett vanligt sätt att visa upp sin personlighet och smak, men när digitala litterära lösningar blir allt vanligare har den fysiska boken börjat sälja sämre och bokhyllan får inte längre en lika självklar plats i hemmet. Vi frågar Kristofer Ahlström, författare och kulturreporter på Dagens Nyheter, hur den moderna bokhyllan ser ut. Dessutom ringer vi upp arkitekten Gert Wingårdh som berättar hur staten tidigare uppmuntrade till bokhyllor i hemmet.

Dessutom pratar vi med Marco Velardi, en av grundarna till den hajpade tidskriften Apartamento. När den grundades 2008 var ambitionen att bli en motvikt till alla glassiga inredningsmagasin som visade perfekt renoverade och inredda hem, men där en sak ofta fattades – spår av vardagligt liv.

Veckans gäst är Maria Perers, designhistoriker och gästlärare på Konstfack, som just nu arbetar med en avhandling om det ideala hemmet.

Sophia Loren är en av de sista nu levande stjärnor från tiden som kallas "the golden age of Hollywood". Då gjorde hon sig känd för sin skönhet och glamour och 85 år gammal är hon fortfarande aktuell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sophia Loren kan blicka tillbaka på en karriär som sträcker sig över 70 år. I höst har filmen Med livet framför sig – med stjärnan i en av huvudrollerna – premiär på Netflix. Att Sophia Loren återvänder till skådespeleriet har förstås väckt viss uppmärksamhet. Inte bara för att det är drygt tio år sedan senast hon hade en filmroll, utan för att Sophia Loren är just Sophia Loren.

Sophia Loren gjorde inte bara succé i Italien och Europa. Hon är också den enda italienska skådisen som även lyckades få en karriär i USA. Hon växte upp i ett Italien präglat av andra världskriget. Hennes mamma var ensamstående och familjen hade det svårt. Men i puberteten förunnades Sophia Loren med en kurvig kropp som stämde in på de rådande italienska idealen. Efter krigets svält och fattigdom ville man understryka att Italien var ett välmående land, genom att lyfta fram kurviga kvinnor på film. Sophia Loren upptäcktes när hon deltog i skönhetstävlingar. I juryn satt nämligen både filmregissörer och producenter. Det blev starten på en ikonisk karriär.

Sophia Lorens timglasformade kroppstyp har de senaste åren återigen blivit populär. För att få till siluetten finns hjälpmedel, omformande underkläder eller "shapewear" som de också kallas. Dessa plagg har tidigare framställts som pinsamma men har nu blivit trendiga och moderna. Vi ringer upp Emma Severinsson, lektor i modevetenskap och doktor i historia och frågar hur det kommer sig.

Italiens idag mest uppmärksammade filmare är regissören Luca Guadagnino, känd för filmer som Call Me By Your Name. Hans senaste film Suspiria är en nytolkning av den ikoniska italienska skräckfilmen med samma namn. I filmen syns den svenska konstnären och fotografen Mikael Olsson i en liten roll och hans fotografier från inspelningen har också kommit att bli japanskt mode. Vi pratar med dem om processen.

Sophia Loren har utöver sin filmkarriär också gett ut en rad kokböcker som hyllar det italienska köket. Men det är inte alla filmstjärnor som har samma avslappnade attityd till mat. Vi tittar närmare på boken I'll Have What She's Having: My Adventures in Celebrity Dieting. I den följer den amerikanska journalisten Rebecca Harrington noggrant tolv kända personers dieter, för att se hur det påverkar henne – och hur maten smakar.

Veckans gäst är Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.

Genom att basera sitt företag på landsbygdsromantik á la Jane Austen, fast i modern tid, lyckades designern Laura Ashley skapa ett världsomspännande mångmiljonimperium inom mode och inredning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För somliga inger namnet rysningar då ”Laura Ashley” i mångt och mycket är förknippat med rysch och pysch, volanger, småblommiga mönster och klänningar i en stil som skulle få vilken sektledare som helst att jubla över den sippa sedesamhet många av dem utstrålar.

Vi talar långa klänningar med puffiga ärmar med hög hals och barnkammarsöta blommönster. Fast, förstås, inte bara. För Laura Ashley textilmönster användes också till möbeltyger och tapeter.

Första butiken i London öppnades i South Kensington 1968 och i Times kunde man läsa att där fanns ”glatt mönstrade klänningar för både mödrar och döttrar, med matchande förkläden, ugnsvantar, bordstabletter och hemtextiler till rimliga priser.”

Idag går företaget Laura Ashley på knäna, men gamla originalklänningar från Laura Ashleys heydays är hårdvaluta på andrahandsmarknaden. För själva stilen med viktorianskt anstrukna klänningar har fått ett uppsving. Somliga frågar sig förstås varför det suktas efter en kysk, mormorsstil med långa, ljusa, blommiga klänningar, höga halsar, puffärmar och volanger, 2020.

I veckans program tar vi en titt på begreppet "man repeller", mode som anses frånstötande för män. På senare år har uttrycket tagits över och populariserats av kvinnor som medvetet inte klär sig för mäns uppmärksamhet, och ser det som frigörande. Vi pratar med skådespelaren Hedda Stiernstedt och stylisten Nadia Kandil om vad som lockar.

Vi träffar också den svenska textilformgivaren Wanja Djanaieff, vars livsverk snart uppmärksammas i en stor utställning på Marabouparken i Sundbyberg. Och så pratar vi med litteraturvetaren Isabel Kranz, som skrivit boken "Talande blommor: blomsterspråkets ABC".

Veckans gäst är Tonie Lewenhaupt, författare och dräkthistoriker.

Vi ska bege oss till Bayern i Tyskland för att följa i de fotspår som lämnats av en man som beskrivits som en stilbildande sagokung Ludvig II av Bayern. Programmet är en repris från december 2018.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ludvig II av Bayern har också kallats för spritt språngande galen. Han skulle säkerligen ha gått till historien som bara en av många mindre kända kungligheter med knasiga idéer som det kryllade under 1800-talet i Europa, som då var fyllt av olika kungadömen, kejsardömen och furstendömen.

Men Ludvig II av Bayern kom att utmärka sig, redan då. Till en början för att han vid sin kröning 1864 bara var 18 år och modellsnygg. Han var nästan två meter lång, slank och vältränad efter att ha ridit mycket. Hyn var blek, håret var mörkt och lockat (av locktänger, skulle det visa sig) och hans ögon var blå.

Men hans skönhet avtog. Ludvig den andre av Bayern blev ganska snart tämligen fet, och tappade tänderna gjorde han också. Liksom sitt förstånd, anser en del.

Men bestående blev de tre fantasifulla slott han lät uppföra – Neuschwanstein, Herrenchiemsee och Linderhof. Slott som blivit en sorts prototyper för hur sagoslott ska se ut.

I veckans program besöker vi slottet Linderhof, som ligger i en dal mitt i de bayerska alperna cirka nio mil utanför München. Det var en plats som Ludvig valde med stor noggrannhet. Det var på Linderhof som Ludvig kom att tillbringa de sista åren av sitt liv och trots att detta slott är hans minsta, så rymmer det flera olika fantasivärldar.

Ludvig II älskade inte bara pampiga slott. Han älskade också Richard Wagners musik. Varför är det så många som blir besatta av Wagners verk? Det tar vi också reda på i programmet.

Veckans gäst är Svante Nordin, professor i idéhistoria vid Lunds universitet.

Det har talats om en stark keramiktrend de senaste åren. Intresset för keramik och handgjorda objekt har ökat och de har setts i inredningstidningar, på gallerier och museer och i trendiga butiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans specialprogram får vi höra fyra historier om saker som går att skapa med lera som utgångspunkt – vaser, skulpturer, figuriner, porslin och mosaikverk. Vi möter människor som både skapar och samlar på dessa saker.

Vi pratar med keramikerna Tove Tengå och Anders Arhoj om tjusningen med lera och keramik. Vi berättar också hur svenskt porslin från 1950-talet blev hett eftertraktade samlarobjekt. Vi pratar med Otilia Bogen, porslinssamlare, och Viveca Carlsson, chefredaktör på magasinet Scandinavian Retro, som vet mer om den saken.

Vi träffar även konstnären och keramikern Alexander Tallén. Han har fått stor uppmärksamhet för sina figuriner, som skildrar moderna människor i frysta ögonblicksbilder. Han inspireras av 1700-talets porslinsfiguriner i rokokostil. Och så beger vi oss till Puerto Ricos huvudstad San Juan och träffar mosaikkonstnären Celso Gonzales som har skapat över 200 mosaikverk runt om i världen.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Jenny Linds sångröst kom att förtrolla en hel värld och göra henne till en av de första superstjärnorna i mitten av 1800-talet. I år skulle "Den svenska näktergalen" ha fyllt 200 år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jenny Lind kom från fattiga förhållanden och det var egentligen en lycklig slump som gjorde att hennes sångtalang upptäcktes. Sittandes i ett fönster sjöng hon, kanske sju eller åtta år gammal, högt och ljudligt så det klingade ut på gatan. Förbi gick då en tjänsteflicka anställd av Kungliga Teaterns premiärdansös och upptäckte begåvningen.

Men från Stockholms fattiga kvarter kom Jenny Lind att lägga först Europa och sen USA under sina fötter och bli kanske den allra första stora internationella stjärnan. När hon anlände till USA 1850 väntade ett folkhav på 30 000 personer i New Yorks hamn för att få en glimt av sångerskan. Det här var en ny typ av stjärnkult, där också artistens privatliv blev omskrivet. Jenny Lind lyckades få till en för tiden perfekt image och blev beundrad inte bara för sin sångröst, utan också för sin blygsamhet, godhet och välgörenhet.

Tidigt fick Jenny Lind smeknamnet Näktergalen, eftersom hon var duktig på att "drilla" likt fågeln. Näktergalen har i alla tider beundrats för sin starka sång och inspirerat poeter och kompositörer. Vi pratar med Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet, och Bethan Roberts, litteraturvetare som skrivit om näktergalen i kulturen. 

Under Jenny Linds glansdagar producerades det också en rad "merch" att kränga till hennes fans. Däribland blev Jenny Lind en av de första  kändisarna att avbildas som klippdocka. Vi träffar en av världens främsta klippdockssamlare – Malin Fritzell. Hon har samlat på klippdockor sedan 1970-talet och just nu ligger samlingen på 9 100 dockor, men den fortsätter att växa.

Jenny Lind var bara 18 år när hon fick ställa sig på Kungliga Operans scen, men hon hade framträtt ända sen tioårsåldern. Sen 1800-talet har kraven på operasångerskor förändrats. Vi träffar det svenska operastjärnskottet Cornelia Beskow som ger oss en inblick i den nutida operavärlden.

Veckans gäst är Ingela Tägil, forskare i musikvetenskap och författare till den kommande boken Näktergalen – en biografi över Jenny Lind.

Klimatdebatten har fått oss att ifrågasätta hur vi konsumerar mode. Som svar dyker det nu upp koncept för att hyra, byta och låna plagg, något som kan komma att förändra våra framtida garderober.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från överfulla klädkammare och massiva "walk in closets" ifrågasätts nu hur vi förhåller oss till våra kläder. Det är inte längre självklart att man ska skryta med en stor garderob. Idag är det istället medvetna och hållbara val som är i fokus och begreppet cirkulär ekonomi har hamnat på tapeten. I takt med att urbana modeentusiaster tar miljöfrågan på allt större allvar lanseras också fler nya tjänster som ruckar på våra traditionella sätt att förhålla oss till garderoben.

I veckans Stil tittar vi närmare på den nischade andrahandsmarknaden som vuxit fram på nätet. Där samlas personer med förkärlek för liknande märken i olika grupper för att köpa eller sälja vidare sina kläder. Vi träffar Ida Malmén som driver en populär Facebookgruppen där privatpersoner kan sälja vidare kläder av ett visst märke, samt Vendela Ragnarsson som nyligen lanserade en ny plattform för second hand-mode.

Vi tittar också närmare på den växande hyrmarknaden för kläder. Under hösten poppade det upp en rad olika initiativ, även från stora klädkedjor, för att istället för att köpa kläder, hyra dem. Entreprenören Emelie Gustafsson Maistedt lanserade i förra veckan den senaste i raden av hyrtjänsten – en plattform som beskrivs som ett Airbnb för kläder. Vi pratar också med Madlén Fondén, som drivit en kläduthyrningstjänst under fler år. De tror båda att vår syn på ägande är på väg att förändras.

Vi närmar oss också något som förr var en självklarhet - nämligen att lappa och laga våra plagg. Skräddaren och författaren Kerstin Neumüller har skrivit en bok med just titeln "Lappat och lagat" och hon håller kurser i hur man bäst lagar sina kläder.

Veckans gäst är Kristian Åström, ekonomikommentator för Sveriges Radio. 

Popundret Harry Styles har med transparenta chiffongblusar, glittrande byxdressar och skimrande pärlhalsband luckrat upp gränserna mellan dam- och herrmode och på kuppen blivit en ny modestjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Harry Styles slog som 16-åring igenom via den brittiska talangjakten X-Factor. Där skapades pojkbandet One Direction, och med det blev han snabbt en favorit inte bara bland flickor. Men det är på egna ben, som soloartist, som Harry Styles blivit en favorit även i modevärlden. Artiklar om hans stil har inte sällan haft rubriker som “Harry Styles är en världens bästa klädda män”, ”Hur Harry Styles blev en ostoppbar modekraft” och ”Harry Styles är kungen av mode”.

Legender som Mick Jagger säger sig se en ung version av sig själv i Harry Styles ifråga om androgyn stil, med halvlångt hår, utsvängda satängbyxor, höga kackar, smycken och ringar. Harrys könsöverskridande klädval kan till viss del kopplas till det samarbete han haft med Gucci sedan 2018. Märket har genom sin chefsdesigner Alessandro Michele satsat på en androgyn look full med färg, broderier, spetsar och rosetter för både män och kvinnor.

I veckans Stil pratar vi med systrarna Michelle och Simone DeFacendis som sedan 2014 på sina sociala medier-konton Harry Wore What dokumenterat och dissekerat alla outfits stjärnan burit. Systrarna är hängivna Harry-fans sedan pojkbandstiden. Men det var inte bara musiken de föll för, lika viktig var sångarens stil.

Vi träffar också Andrej Thiseus, snart 16 år och med ett brinnande modeintresse. Vad han gillar ändras fort, men i höstas började Andrej specifikt intressera sig för tantstilen. På second hand införskaffade han damkostym, pärlhalsband och tanthandväska. Stilen fick Andrejs mamma Hannah att mejla Stil-redaktionen med frågan om tantlooken måhända var det nya i modesvängen.

Vi tittar också närmare på gruppen Consoul som kallats "Sveriges bästa 90-talspojkband" – de var nämligen det enda. Matthews Green var en av de fyra bandmedlemmarna och han berättar historien om det svenska pojkbandets storhetstid.

Veckans gäst är Philip Warkander, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.

RuPaul har kallats världens största dragqueen. Med sitt tv-program RuPaul's Drag Race, där dragdrottningar tävlar mot varandra, har han gjort dragkonsten till en global megabusiness.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I november fyller RuPaul Andre Charles 60 år och det är inte lite han hittills hunnit åstadkomma i livet. Släppt skivor, skrivit böcker och skådespelat. Men hans främsta bedrift måste ändå ses som skapandet av RuPaul's Drag race. 2009 hade talangjaktsdokusåpan premiär på en smal amerikansk HBTQ-vänlig tv-kanal.

Sedan dess har tv-programmet exploderat i populäritet och om några veckor har säsong 12 premiär. Dessutom har konceptet gett upphov till en rad franchisevarianter, stora fan-konferenser och världsturnerande shower med de mest populära deltagarna. RuPaul har lyckats cementera sig som en ikon i showbiz och gjort drag mer kommersiellt än någonsin.

I veckans Stil tittar vi närmare på den stora fankultur som tv-serien skapat. Anna Södergran är ett superfan som går på shower, "meet and greets" och har specialiserat sig på att sminka sig för att efterlikna sin favoritdragqueen. Genom RuPaul's Drag Race fick hon nya vänner och blev del av en stark gemenskap.

Vi träffar också en svensk dragstjärna, som är något av en doldis. Hon går under namnet Leo B och är något ovanlig i sammanhanget, då hon både är kvinna och dragqueen. Från att ha varit del av After Dark och drivit sin egen draggrupp Cunigunda, har hon idag två parallella liv. Dels en tillbakadragen privat tillvaro och dels ett fartfyllt, fräckt dragliv.

Vi tittar också närmare på en av historiens dragqueen-pionjärer; Divine. Till skillnad från RuPaul, som representerar ett mer bildskönt och glamouröst dragideal, så blev Divine istället känd för sin farliga, gränslösa och ofta groteska persona. Vi pratar med regissören Jeffrey Schwarz, som har gjort dokumentärfilmen I Am Divine.

Veckans gäst är Petter Wallenberg, författare, konstnär och grundare av projeket Bland Drakar & Dragqueens, där dragqueens läser för barn.

Napoleon var ingen trendig modekille, men han förstod värdet av att bygga sitt varumärke. Med mode och lyx satte han återigen Frankrike på kartan, likväl som sig själv. Ett pr-snille, kort sagt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Napoleon Bonaparte brukade klä ner sig, för att framstå som en i gänget, när han var ute på fälttåg. Han bar inga pråliga uniformer, som andra höga militärer. Men nämnas bör att den franska armén ändå var väldigt snyggt klädda. För även om Napoleon personligen inte utmärkte sig för något intresse för kläder, så fattade han det symboliska värdet med att bära en viss sorts plagg. Även om han själv föredrog kläder som var utpräglat enkla i sin form, och bekväma – så saftade han på när det gällde att skapa iögonfallande uniformer för den franska armén.

Han förstod också värdet av att få igång den franska lyx- och modeindustrin för att bygga upp landets ekonomi. Frankrike hade många skickliga hantverkare som behövde jobb, och med Napoleon vid makten fick tygproducenter, sömmerskor, brodöser, modister och tillverkare av spets, och siden fullt upp. Ryktet om att Frankrike – återigen – hade något alldeles extra ifråga om mode och lyx spreds över världen.

Under sin storhetstid beställde Napoleon en rad porträtt av sig själv, men tavlorna som målades liknar honom egentligen inte. Genom historien har det tillhört vanligheterna att de avmålade velat framställas annorlunda än sitt verkliga utseende. Samma fenomen finns även idag. "Instagram Face" är namnet på ett speciellt utseende som under de senaste åren blivit att vanligare på sociala medier. Vi frågar skönhetsexperten Camilla Söderlund vad fenomenet innebär.

Napoleon var mån om symbolspråket och valde efter noga överväganden houngsbiet som sitt symboldjur. Till sin kröning bar han en röd sammetsmantel med bin broderade i guldtråd på. Vi ringer upp författaren Lotte Möller som skrivit boken Bin och människor.

"Napoleonkomplex" är ett begrepp som Napoleon fått ge sitt namn till. Korta män som uttrycket aggressivitet och maktfullkomlighet, pga komplex för sin kroppslängd. Om Napoleons längd, 1.69 cm, var ett problem för honom går inte att säga. Men för många är längden ett laddat ämne. Vi tittar närmare på marknaden för skor med dolda lösningar för att ge bäraren några extra centimeter över marken. 

Veckans gäst är Martin Hårdstedt, professor i militärhistoria vid Umeå universitet.

I så gott som alla garderober hänger de galgarna. Trots att den har hängt med oss ganska länge dröjde det innan den uppmärksammades, i alla fall som ett designat objekt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Innan det fanns galgar hängde man plagg på knoppar och krokar, lade dem över stänger eller förvarade dem i kistor, skåp och lådor. Så gjorde man under större delen av 1800-talet. Men i takt med att modet utvecklades, gjorde också sättet att förvara kläder på. Vem som “uppfann” galgen råder det delade meningar om, men klart står att det var först under mitten av 1800-talet som den började bli vanlig och olika patent på galgar började tas.

Idag är galgen en självklar del av hemmet, såväl som modeindustrin. Det uppskattas att omkring 85 miljarder galgar slängs i världen varje år. Detta har fått röster att höjas om att plastgalgen borde uppmärksammas som miljöbov på samma sätt som sugröret och plastpåsen gjort tidigare.

I veckans Stil ringer vi upp Sjoerd Fauser som är VD för det nederländska galgföretaget Arch & Hook. Företaget säger sig vilja ställa om modeindustrins galganvändning. När plagg ska flyttas från fabriker görs det ofta på billiga plastgalgar som efter transporten slängs. Företaget har tagit fram en ny sorts transportgalge tillverkad av återvunnen plast, som samlats ihop i några av världens mest nedskräpade floder.

Vi tittar också närmare på galgen som symbol. När supermodellen Gigi Hadid syntes i en hoodie med en liten galge tryck på framsidan fick de norska modeskaparna Holzweiler, som stod bakom plagget, internationell uppmärksamhet. De hade valt symbolen från en tatuering och just en sån liknande tatuering har i en annan del av världen kommit att bli symbol för den politiska kampen för rätten till fri abort.

Galgar är också ett föremål som fått representera en rad olika klädmärken, hotell och olika slags firmor. Det finns helt enkelt enormt många unika galgar med alla möjliga tryck. Vi träffar Helena Hansson, som helt enkelt bestämde sig för att börja samla på galgar, och så ringer vi upp Sveriges enda galgmuseum, som finns i Olofström.

Veckans gäst är Petter Skantze, VD för galgföretaget Instore Agency.

Louisa May Alcott ville egentligen inte skriva en bok om flickor, när hon fick uppdraget. Men romanen Little Women kom att förändra hennes liv och dessutom bli en stilförebild, ännu 150 år senare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ungdomsromanen Little Women, eller Unga kvinnor som den heter på svenska, publicerades 1868. Den har kallats för ”en av de mest betydelsefulla böcker som någonsin skrivits om hur det är att växa upp som kvinna”. Romanen och dess många tolkningar har gett upphov till diskussioner om såväl kön och klass, likväl som kläder. Trots att romanen hunnit fylla 150 år är den i USA fortfarande en av de mest kända och älskade historierna.

Romanen handlar om de fyra systrarna March – Margaret, Jo, Amy och Beth, som växer upp i New England under det amerikanska inbördeskriget. Alla har de olika personligheter och framtidsdrömmar. Deras namn är i USA lika kända som Pippi och Emil är i Sverige.

Den sjunde Hollywoodadaptionen, med Greta Gerwig som regissör, har nominerats till hela sex Oscarstayetter. Det går dessutom att se hur filmens kostym går helt i linje med den populära "präriestilen". Det är långa kjolar och klänningar, gärna med mönster och volanger. Blusar med långa puffiga ärmar, som inte sällan är höga i halsen. Just filmens kostym har chansen att belönas med en Oscar i februari.

I veckans avsnitt pratar vi med filmkritikern Mårten Blomqvist om varför samma historia spelas in gång på gång. På engelska kallas det här för "remake", på svenska nyinspelning.

I Unga Kvinnor läggs stort fokus på huvudpersonen Jos hår. Det beskrivs som hennes stora skönhet. Idag är håret återigen i fokus, eller kanske håraccessoarerna. Vi tittar närmare på hur den tidigare så föraktade scrunchien kom in i värmen igen. 

Vi ringer också upp två kvinnor som starkt influerats av Louisa May Alcotts roman. De amerikanska författarna Anne Boyd Rioux och Virginia Kantra är några av de senaste att ge ut böcker som på olika sätt tar avstamp i Unga kvinnor.

Veckans gäst är Daniel Lindström, modechef på tidskriften Café.

I veckans Stil Special ska titta närmare på den nära relation som finns mellan våra kläder och våra jag helt enkelt hur vi formar oss själva genom plaggen vi bär och stilarna vi väljer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I programmet får vi höra fyra historier som alla, på olika vis, handlar om hur kläder och stil påverkar de vi är – eller de vi vill vara.

Vi träffar artisten och musikern Beatrice Eli som slog igenom 2014 med albumet Die Another Day. Inte bara hennes musik väckte uppmärksamhet. Det gjorde även hennes hårda stil. Men att hitta fram till den tog tid. Hur den processen såg ut berättar hon om i programmet.

Vi pratar med journalisten och författaren Rebecka Åhlund som berättar om varför hon valde att skaffa en tand av guld och vad den symboliserar för henne.

Vi beger oss till Edsbyn i södra Hälsingland för att träffa Ulla-Marie Nilsson, som blivit något av en lokal profil tack vare sin extravaganta stil.

Och så reser vi till Puerto Rico för att träffa Raquel Berrios och Luis Alfredo Del Valle från den elektroniska popduon Buscabulla. Genom sin musik och sina kläder vill de visa att Puerto Rico fortfarande är att räkna med.

Veckans programledare är Erik Sjölin.

Vi ska glänta på garderobsdörren hos en kvinna som tidigt hade modet att på flera sätt stå emot tidens trender och, framförallt, markera vikten av att ha egen stil Greta Garbo. Repris från maj 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Greta Garbo var en person vars förhållningssätt till livet länge betraktades som lite märklig, men som mer och mer framstår som modernt och framsynt, till och med ganska sunt.

Istället för att fortsätta odla bilden av sig själv som ”den gudomliga”, en ouppnåeligt vacker kvinna som hyllades för sin stora skönhet och eleganta stil på vita duken valde hon att ge fingret till Hollywood för att istället sätta på sig fotriktiga skor och odla sin själ i lugn och ro. Trots att hon tjänade enorma pengar på visionen av henne.

Greta Garbos karriärval har förbryllat en hel del sedan hon 1941 – efter sammanlagt 27 filmer, fyra Oscarsnomineringar och status som en av de allra mest välbetalda kvinnliga skådisarna i Hollywood – flyttade till New York och slutade att jobba professionellt, bara 36 år gammal.

Hon värnade tidigt om sin rätt att få vara ifred, och själv välja vad hon ville säga och göra. Och när. Det innebar att hon ibland kunde uppfattas som ganska brysk mot dem som inte respekterade hennes gränsdragningar, och kanske var hon det också. Hon snoppade en gång av en inbjudan till en middag hon inte hade lust att gå på med orden ”hur ska jag veta om jag är hungrig nästa vecka?”

I veckans program pratar vi med författaren Moon Laramie, aktuell med boken Spirit of Garbo, där han tittar närmare på Greta Garbos andliga resa och personliga utveckling.

Vi berättar också om när Greta Garbos gamla kläder såldes på auktion i Stockholm för fyra år sedan. Och så träffar vi modisten Lise Disley. Hennes stora stilförebild är Greta Garbo.

Dessutom berättar vi historien om Mercedes de Acosta. Hennes namn dyker upp lite här och var i historien, ofta tillsammans med stora kvinnliga filmstjärnor, som Greta Garbo, med vilken hon strulade under många år.

Programmet är en repris från 3 maj 2019.

Så här i slutet av året ska vi fyra av ett reprisfyrverkeri med reportage om och med några färgstarka personer och företeelser som har med stil att göra, på det ena eller andra viset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi träffar den brittiska designern Zandra Rhodes, som skapat färgsprakande kläder sedan mitten av 60-talet. Vi undersöker den moderna häxan i dagens populärkultur – vem är hon? Vi berättar också om den mystiska friluftsrörelsen Kibbo Kift, som var aktiv i England under 1920-talet. Och så tar vi en titt på renässansens inslagna överraskningar.

Gott nytt år önskar vi på Stil i P1!

För jul- och nyårsstilen är det lite annorlunda regler som gäller. Under nyår är skimrande glitterexplosioner till plagg helt normalt. Under jul har en knasigt ful tröja blivit allt mer populär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans Stil dyker in i en värld av blinkande elektriska lampor, rödnosade renar och söta små tomtar. Under jul och nyår blir helt enkelt normen att ge extra allt i både pynt av hus och hem såväl som av oss själva. Vad sägs som en tröja med en enorm snögubbe eller varför inte ett diadem med skimrande renhorn - helt rimligt i jultider. Vill du klä dig som en mänsklig discokula till nyår? Du kommer inte vara den enda paljett-gnistrande vid tolvslaget. Att kollektivt klä upp sig för speciella tillfällen är något som människan har gjort under tusentals år, på olika sätt. Men för att summera jul- och nyårsstilen 2019 kan man säga - desto mer, desto bättre.

I veckans Stil tittar vi närmare på den fula jultröjan som blivit enormt populär på senare år. Från att tidigare varit närmast osäljbara i vintagebutikerna är de nu närmast kultförklarade. Vi ringer upp författaren Brian Miller som varit med och skrivit boken Ugly Christmas Sweater Party Book.

Vi träffar också paret som julpyntar sitt hem till den grad att det spekulerats kring om deras lägenhet är den mest pyntade i Sverige. Pehr och Richard Hante lägger all ledig tid i närmare tre månader för att få allt pynt på plats och har av lokaltidningen förärats titeln "Julkungarna av Kungsholmen".

Vi närmar oss också den av våra svenska celebriteter som kanske glittrat allra mest; revystjärnan Git Gay. När hon gick bort 2007 var det många som menade att Sverige hade förlorat sin sista stora primadonna.

Veckans gäst är Jonas Engman, etnolog vid Nordiska Museet i Stockholm.

I veckans Stil ska vi göra en resa på räls och ta en titt på några stilfulla företeelser som skett i tågens spår. Programmet är en repris från maj 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tåget, detta alltmer populära transportmedel i miljömedvetna tider, har gett upphov till en hel del under årens lopp – inte bara gnöl om förseningar och dyra biljettpriser.

För före bilar och flyg var tåg länge det enda – och därmed ett mycket exklusivt – sätt att snabbt förflytta sig på. Resandet med tåg omfamnades därför tidigt av dåtidens förmögna, som inte ville ge avkall på sin bekväma livsstil. De såg därför tidigt till att kunna resa med stil.

För denna exklusiva skara skapades en sorts ”lyxtåg” som kommit att bli mytomspunna, inte minst tack vare sin koppling till mode. Under det tidiga 1900-talet blev till exempel Coco Chanel förknippad med det så kallade ”Blå tåget” – ”Le train bleu” – ett fashionabelt tåg som gick från Paris till Rivieran. Där fanns förstås också ännu mer omsusade tåg, och tåglinjer, som Orientexpressen.

Det är också  tack vare tågen vi har många grandiosa byggnader som väcker vördnad världen över för sin vackra och sinnrika arkitektur, det vill säga centralstationer.

I veckans program besöker vi Stockholms centralstation, som stod klart 1871. Det här var under tågets första stora utbyggnadsfas och Stockholms centralstation var juvelstationen i kronan. Stationen skulle vara både storslagen och funktionell. Den grunden finns fortfarande kvar och om man höjer blicken hittar man både originaldetaljer, landskapsmålningar och modern konst.

Vi tittar också närmare på fenomenet med tågluff och Interrailkort. 1991 såldes hela 71 000 tågluffarkort i Sverige, men sedan kom populariteten av sig, men idag är intresset på väg uppåt igen.

Vi berättar också om rallarna, männen som byggde de svenska järnvägarna. Det gjordes inte bara med hårt arbete, utan även med hjälp av sång. Vi pratar om rallarvisor med folkmusikern Johanna Bölja.

Veckans gäst är Per J Andersson, journalist och författare, aktuell med boken Ta tåget: På spåret genom historien, samtiden och framtiden.

Programmet är en repris från 10 maj 2019.

Före sin tid stod filosofen och socialisten Edward Carpenter för ett enklare leverne, vegetarianism och allas rätt till kärlek. Han förespråkade en friare klädstil och framför allt fotens befrielse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Edward Carpenter har kallats ”The gay godfather of the British left”. På många sätt var han en man före sin tid. Bland annat för att han kämpade för homosexuellas rättigheter i ett samhälle där homosexualitet fortfarande var förbjudet enligt lag.

Han växte upp i Storbritannien under mitten av 1800-talet, i en bättre bemedlad familj. Ett stort arv möjliggjorde att han kunde välja vilket typ av liv han ville leva. Det han valde, och kom att förespråka, var enkelhet. Ett liv med färre ägodelar, närmare naturen. Han blev vegetarian för djurens skull, i en tid då det inte tillhörde vanligheterna.

Dessutom hade Edward Carpenter tankar och känslor kring 1800-talets mode för män. Han menade att tidens kostymer var allt för obekväma och lät de kostymer han ägde brännas. Istället valde han att klä sig i mer lössittande, skönare nya kostymer. Viktigt var också fötternas frigörelse, han tyckte att skor var ett "läderfängelse för fötter". Det kom att ge honom ytterligare ett smeknamn; "The saint of sandals" - sandalhelgonet.  Han föredrog nämligen sandaler och klädde sig i dem helst med strumpa.

I veckans Stil pratar vi med författaren bakom den främsta Edward Carpentere-biografin. Sheila Rowbotham är en av Storbritanniens främsta feministiska tänkare och för 10 år sen släpptes hennes bok ”Edward Carpenter - A Life of Liberty and Love”.

Sen Edward Carpenters tid har vegetarianismen normaliserats och idag beräknas 10% av Sveriges befolkning vara antingen vegetarianer eller veganer. Veganismen stannar inte vid kosten, i livsstilen ingår att även byta ut alla andra saker med animaliskt ursprung. Såsom smink och skor. Vi träffar entreprenören Nina Färdig som startat en skobutik för veganer.

Vi tittar även närmare på det mode som präglade 70-talets vänsterrörelse. Utanför butiken Klara arbetarbod kunde det vissa dagar bildas en lång kö. Den lilla butiken hade haft samma utbud av slitstarka arbetskläder sedan 20-talet, men plötsligt hade kläderna blivit mode.

Veckans gäst är Katrine Marçal, journalist på Dagens Nyheter och boende sedan åtta år i London.

I 1950-talets Hollywood var platinablont hår, stora bröst och smal midja idealet. Jayne Mansfield hade alla dessa attribut och förstod hur hon kunde använda sig av dem för att nå sin dröm berömmelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jayne Mansfield har kallats allt från "bystdrottning" till "den fattiga mannens Marilyn Monroe", men kanske framför allt "den smartaste dumma blondinen i Hollywood". Hon hade en intelligens över genomsnittet, behärskade många språk och spelade flera instrument. Men det hon drömde om var att bli en berömd filmstjärna och hon insåg att för att uppnå det behövde hon använda sig av sitt utseende.

På vägen mot Hollywood och ett lukrativt filmkontrakt tog Jayne Mansfield alla småroller hon kunde få både i film och teater. Hon deltog och vann också en lång rad skönhetstävlingar innan hennes tidiga äktenskap och graviditet satte stopp för skönhetstävlandet.

Genombrottet kom 1955 med Broadwayuppsättningen av Will Success Spoil Rock Hunter? Den blev även film 1957 med Jayne Mansfield i huvudrollen och i den spelade hon en parodi på Marilyn Monroe. Hon gjorde rollen så bra att den typen av roll nästan uteslutande blev det hon fick spela. 

Omskrivet blev också Jayne Mansfields privatliv. Hon gifte sig tre gånger och fick fem barn. Att vara både mamma och filmstjärna var något ovanligt i Hollywood vid den här tiden. Med Marilyn Monroes bortgång 1962 trodde många att Jayne Mansfields karriär skulle ta ytterligare fart, men istället kom hennes stjärna att dala. Bara fem år efter Monroe förolyckades Jayne Mansfield, endast 34 år gammal, i en bilolycka.

I veckans Stil träffar vi en kvinna som likt Jayne Mansfield också intresserat sig för skönhetstävlingar. Efter år av kritik lades Fröken Sverige-tävlingen ner 2009. Men det många kanske har missat är att en ny tävling har ersatt den. Lina Ljungberg kröntes i slutet av september till "Miss Universe Sweden". Hon reste i veckan till USA för att representera Sverige i världens största skönhetstävling. Vi har träffat henne.

Vi får också ta del av en intervju med Jayne Mansfield från när hon för första gången besökte Sverige hösten 1957. Hon var i Stockholm för att göra reklam för filmen Åh, en så'n karl! Jayne Mansfield hade ett späckat schema, men hon hann ändå med en intervju för Sveriges Radio.

Vi frågar oss också varför vi i vår tid snarare vill ha "feel bad" än 50-talets "feel good"? Ett exempel på det är den omtalade boken Three Women (eller på svenska Tre Kvinnor) av författaren Lisa Taddeo, som vi träffat. Hon reste USA runt för att ta del av hundratals kvinnors berättelser och det hon fann var långt från ett lyckligt Hollywoodfilm slut.