Stressforskningspodden

Kulturinslag: Litteraturexempel kring mage och tarm Magtarmkanalens koppling till stressforskningen har en lång och brokig historia. Betydelsen av stress för funktion och symptom från magen har sannolikt både överskattats och underskattats. Kan zebror få magsår och hur ser kopplingen mellan stress och magsår egentligen ut? Och beror ont i magen hos barn (och vuxna) på stressbelastning? I detta avsnitt diskuterar vi dessa och andra frågor kopplade till stress och magen med Anna Andreasson, forskare vid Stressforskningsinstitutet och Maria Lalouni, psykolog och forskare vid KI. Vi tar avstamp i litteraturexempel relaterade till mage och tarm och Mats träffar barnboksförfattaren Pernilla Stalfelt, författare till ”Bajsboken” för en caféintervju.

För den som vill höra mer om den utmaning och ansträngning som ligger i att skapa ny musik, och att undvika att plageria andras verk, finns här en längre intervju med Anders Hillborg.

Kulturinslag: Hal’s Daisy (ur Vaporized Tivoli) (Anders Hillborg) Sverige är det enda land i världen som har diagnosen utmattningssyndrom. Det är idag den enskilt vanligaste sjukskrivningsdiagnosen i Sverige och medför en enorm kostnad för samhället och ett stort lidande för de drabbade individerna. Men det är en relativt ny diagnos om vilken vi vet mycket lite. När är det en bra idé att skapa en ny diagnos? På vilket sätt kan och bör en diagnos verka för att patientens tillstånd förbättras? Hur kom diagnosen till och hur används den idag? I detta avsnitt pratar vi med Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska Institutet, och författare till boken “Olyckliga i paradiset”. Vi talar om diagnosens vara eller icke-vara och om de många kunskapsluckor som finns kring begreppet. Inledningsvis talar vi med kompositören Anders Hillborg vars stycke “Hal's Daisy” från ensamblestycket "Vaporized Tivoli" får illustrera utmattningsprocessen. Stycket spelas av Daniel Kåse från Kungliga Filharmonikerna i Stockholm i ett särskilt framförande för Stressforskningspodden. Stycket är inspirerat av den minnes- och energiförlust som datorn "Hal" genomgår i Stanley Kubricks film "2001 – ett rymdäventyr", då dennes ägare bit för bit monterar bort datorns minneskort. Tycker Christian Rück att det är en passande illustration av utmattningsprocessen?

Gäster: Gustav Nilsonne, Emma Frans och Magnus Lindgren Vad är ett plagiat och hur mycket får man låna i vetenskapliga sammanhang? Vad är forskningsfusk? Måste felaktiga forskningsresultat alltid tyda på oegentligheter? Och hur kan vi forskare arbeta för att kommunicera vetenskapliga fynd på ett balanserat sätt till allmänheten? I detta avsnitt diskuteras dessa frågor med Gustav Nilsonne, forskare på Stressforskningsinstitutet och KI samt Emma Frans, forskare på KI. Vi drar paralleller till plagiat inom musikindustrin och lyssnar på improvisationer av Magnus Lindgren, jazzmusiker, arrangör och dirigent. Klassiska fynd från stressforskningen som visat sig vara felaktiga lyfts och dessutom diskuteras metoder för öppnare forskning.

Konsten är full av beskrivningar av svåra psykologiska trauman, såsom flykt, krig och svält. Exempelvis skrevs och uruppfördes Olivier Messiaens Kvartett till tidens ände 1941 i ett tyskt fångläger. Men vad är ett trauma och när leder ett trauma till posttraumatiskt stressyndrom? Och finns det några likheter mellan de kval som en musiker kan genomgå när hen med krav på perfektion ställs inför en konsertpublik och ett trauma? Finns det ett överlevnadsvärde i att reagera starkt på ett trauma och att återuppleva det gång på gång? Vad spelar upplevelsen av tiden för roll i Messiaens stycke och i lidandet för en person med posttraumatiskt stressyndrom? Detta, och frågor kring hur PTSD kan behandlas eller till och med förebyggas, avhandlas med Maria Bragesjö, psykolog och forskare vid Karolinska Institutet och Martin Fröst, klarinettist och dirigent.

För den som vill djupdyka i Stressforskningsinstitutets tidiga historia – och hur man med skicklighet och envishet kan skapa ett forskningsinstitut – finns här hela den oklippta intervjun med den vältalige pionjären Lennart Levi, född 1930.

För lite mer än 60 år sedan skruvade den svenska stressforskningens fader, Lennart Levi, upp en skylt på sin dörr med namnet Laboratoriet för klinisk stressforskning. För att uppmärksamma detta och all den forskning som bedrivits vid det som så småningom utvecklades till Institutet för Psykosocial Medicin och sedermera Stressforskningsinstitutet har vi i detta avsnitt intervjuat alla tidigare föreståndare, i tur och ordning Lennart Levi, Töres Theorell, Louise Nordenskiöld, Torbjörn Åkerstedt, Hugo Westerlund och den nuvarande föreståndaren Göran Kecklund. Vi frågade dem om deras tid som föreståndare och om deras syn på stressforskningen i Sverige och internationellt under de senaste 60 åren. I sann Stressforskningspoddsanda bjuder föreståndarna även på några kulturminnen kopplade till institutet.

Vad är sömn och varför sover vi? Och vad händer när en inte sover? Är akut sömnbrist lika farligt som rattfylleri och vad finns det för effektiva behandlingar för långvariga sömnproblem? I avsnittet diskuteras dessa och andra frågor som rör sömn, sömnbrist och insomni med Tina Sundelin, psykolog och sömnforskare vid Stockholms Universitet, Lie Åslund, psykolog och expert på sömnbehandling av unga, samt Stressforskningspoddens egna Sandra Tamm. Som utgångspunkt för samtalet hör vi en bit av hur John Lennon beskriver en sömnlös natt i låten I’m so tired, och vi får också höra Stressforskningsinstituets likaså egna Christian Portins nyskrivna låt Jag är så trött på samma tema.

Avsnitt 9 – Skolan som arbetsplats för elever och lärare. Kulturinslag: skolbeskrivningar i litteraturen Skolans arbetsmiljö medför många potentiella stressorer för både lärare och elever. Kraven kan vara höga, och hot och våld kan förekomma. Men vad kännetecknar arbetsmiljön för barn/lärare i skolan idag och vilka är de största skillnaderna mellan hur skolmiljön ser ut idag och hur den sett ut tidigare? Hur beskrivs till exempel miljön i klassiska skolskildringar som i böckerna om Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga, eller i nyare verk som Elena Ferrantes Neapelkvartett? Detta och mycket annat diskuteras med Anna Nyberg, som forskar om bland annat psykosociala faktorer och påverkan på hälsa i arbetslivet, ledarskapsfrågor och könssegregering och Erica Jonvallen, projektledare på Skolinspektionen med stor erfarenhet både som lärare och rektor.

Avsnitt 8: Psykologisk behandling av stressrelaterade sjukdomar – på filmduken och i terapisoffan Utmattningssyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar är vanliga i primärvård och som orsak till sjukskrivning. Men stämmer det att utmattningssyndrom bara finns i Sverige? Och hur mycket betyder vila för att man ska tillfriskna? Hur går en psykologisk behandling av utmattningssyndrom egentligen till? Och kan behandlingen verkligen ges över internet? Dessa frågor försöker vi ge svar på i ett samtal med Elin Lindsäter, legitimerad psykolog och forskare vid Karolinska Institutet. I programmet delar Margot Hinzdahl, som fått behandling i en av Elins studier, med sig av sina erfarenheter och avsnittet inleds med ett samtal med regissören och filmskaparen Ruben Östlund kring hur psykologisk behandling gestaltas på film. I sann smittskyddsanda genomfördes flera samtal per distans, vilket även den inte så uppmärksamme lyssnaren kan höra på ljudet.

Avsnitt 7: Att hålla den fysiologiska och psykologiska stressresponsen i form med fysisk aktivitet Att träning har med sig positiva hälsoeffekter är sannolikt ingen nyhet. Men kan fysisk aktivitet hålla stressresponsen i god form? Vad är skillnaden mellan att springa ifrån en sabeltandad tiger och att gå till gymmet? Kan fysisk aktivitet användas som behandling vid exempelvis depression och kan musik höja träningsprestationen? I avsnittet medverkar Maria Ahlsén, medicine doktor i fysiologi, Lina Martinsson, verksamhetschef för Psykiatri Sydväst och överläkare i psykiatri och Julia Åhlin, medicine doktor på Stressforskningsinstitutet. Vi har även intervjuat Carl Johan Sundberg, professor i fysiologi vid Karolinska Institutet. Gå in på https://mentalhealthrun.se/ för att delta i årets Mental Health Run och sök i Spotify på Stressforskningspodden: Mental Health Run för peppmusik från Stressforskningspoddmakarna med gäster.

Avsnitt 6: Ensamma mamman och livspusslet: om stress på arbetet och hemma Även om levnadsvillkoren på många sätt blivit starkt förbättrade i Sverige under många år innehåller en vanlig vardag ändå många utmaningar. En del hänvisar till ”livspusslet” för att uttrycka svårigheterna att hinna med både familjelivet och en yrkeskarriär. Vilka faktorer i arbetet har egentligen betydelse för hur mycket stress vi upplever? Och blir vi sjuka av att inte kunna påverka vår arbetssituation? Är det ok att svara på mail sent på kvällen och är det möjligt att kombinera en karriär med dagishämtning? Till detta avsnitt har vi bjudit in radioprataren, dramatikern, författaren och psykologen Per Naroskin för att diskutera Cecilia Torudds serie Ensamma mamman. Med detta som utgångspunkt deltar därefter forskarna Constanze Leineweber och Anna Nyberg i ett samtal om det som i forskningen benämns work–family conflict. Avsnittet avhandlar frågor om hur den psykosociala miljön påverkar hälsan, vad chefen har för roll i detta samband, och om goda egenskaper hos en chef. Visar forskningen att vardagliga frågor som dessa har betydelse för hälsan? Stressforskningspoddens jingel spelas den här gången inte bara av Sandra Tamm, Mats Lekander och Christian Portin, utan avslutningsvis också av professorn och pianisten Fredrik Ullén.

Tog mig in i din dröm inatt Smög runt i din hjärnbark Kröp intill varenda nerv du har Sa "Tänk på mig, tänk på mig, tänk på mig, tänk på mig" Så börjar Annika Norlins (artistnamn ”Säkert!”) låt Influensa. Vid många ohälsotillstånd förekommer beteendeförändringar som gemensamt kallas för sjukdomsrespons. Där ingår bl a trötthet, sjukdomskänsla, ökad smärtkänslighet, minskad aptit, nedstämdhet och undandragenhet, och är ett slags stressreaktion som utlöses när en fara upptäcks i kroppen. Symptomen orsakas av inflammatoriska ”sjukdomssignaler” från kroppen till hjärnan. Vad händer när immunsystemet börjar signalera mer än vad som behövs och fortsätter trots att faran egentligen är över? Sist men inte minst: vad händer när ett sjukdomshot upptäcks utanför den egna kroppen, kanske hos en kollega som ser sjuk ut? Avsnittet handlar om beteenden som utvecklats för att hjälpa oss att undvika smitta i tider av sjukdom och beteenden som hjälper oss att bli friska när vi väl blivit sjuka. Medverkande forskare är vår egen poddprofessor Mats Lekander. Avsnittet spelades in den 6:e mars 2020, när Covid-19 utvecklats till ett globalt hot om sjukdom men ännu inte klassats som en pandemi av WHO.

Många människor, inte minst forskare, kan beskriva hur effektivt en arbetar när deadline för exempelvis en ansökan närmar sig. Trots risken att musikern slinter på fingrarna, lyssnar vi också hellre på en livekonsert än en inspelning. Båda dessa situationer är exempel på när stress kan vara en positiv drivkraft som tillfälligt ökar prestationsförmågan. Evolutionärt finns det också fördelar med att snabbt kunna mobilisera energi för kamp eller flykt. Hur kan vi tämja och utnyttja stressreaktionen utan att riskera vår hälsa? Bidrar stress till ”flow”? I detta avsnitt pratar Mats Lekander och Sandra Tamm med Fredrik Ullén, professor på Karolinska Institutet och konsertpianist. Musik i programmet: Frédéric Chopin: Opus 25: No 1. Étude i ass-dur och Béla Bartók: Pianosonat, Sz. 80, sats 1 (utdrag).

Att arbeta från 9 till 5 ses ofta som en norm i samhället, men för många grupper ser arbetstiderna ut på ett helt annat sätt. På lång sikt finns ett samband mellan minskad och oregelbunden sömn och bland annat hjärt-kärlsjukdomar, men ofta överdrivs de negativa konsekvenserna av enstaka nätter utan sömn. Hur påverkas egentligen hälsan av skiftarbete? Hur påverkas återhämtningen av att kroppens vila sker på oregelbundna tider, och vet vi att minskad arbetstid leder till ökad återhämtning? Professorerna Torbjörn Åkerstedt och Göran Kecklund guidar lyssnarna kring vad vi vet om hur vi påverkas av sömnbrist. Dolly Partons 9 to 5, i tolkning av Ida Wiklund inleder programmet.

Stressforskningsinstitutet får ofta frågor om stress i samband med särskilda högtider eller årstider, så som vid jul, skolstart och semester. Bör en oroa sig för den typen av stress? Är julstress ett verkligt folkhälsoproblem? Professorerna Hugo Westerlund och Töres Theorell förklarar varför stress bör ses som något naturligt, även om forskningen visar samband mellan viss typ av stress och förekomst av sjukdom. Ett annat ämne som diskuteras är hur mycket belägg som finns för att hjärnan krymper av stress. Psykologen och forskaren Lie Åslund pratar om ungdomars stress samt vad man vet om betydelsen av sociala medier. Avsnittet inleds med Mer jul, och Tomas Adolphson och Anders Falk deltar i samtalet.

I detta avsnitt diskuteras hur vi kan definiera stress, den kroppsliga stressreaktionen, vad som skiljer akut från kronisk stress samt hur man kan mäta stress. Utöver Sandra, Mats och Christian gästas podden av Hugo Westerlund, professor i epidemiologi vid Stressforskningsinstitutet och Andreas Gerhardsson, doktorand vid Stressforskningsinstitutet och Psykologiska Institutionen vid Stockholms universitet. Skådespelaren Sissela Kyle läser ur Momo – eller kampen om tiden.

Stressforskningsinstitutet har blivit med podd! I denna korta introduktion berättar Mats och Sandra om syftet med den kommande podden samt diskuterar hur kultur kan främja forskningskommunikation med Per Naroskin, psykolog, radioprofil och dramatiker.