I vårt fyrtioförsta avsnitt kommer ett efterlängtat inspelat samtal hemma hos Ann i hennes uterum med ett vackert klockspel låtandes i bakgrunden. Här talar vi ikapp om hur sommaren har varit med välbehövlig vila, paus och läkning inifrån ut.
Det berättas om privata lärdomar genom mötet med själar, våra inre läkningsprocesser och hur speglingar sker i våra liv medvetet som omedvetet. Genom att vara dem vi är, bärare av ljuset och kärleken, sprider vi detta ljus vidare till andra oavsett vart dem befinner sig i livet, fröet är sått och som gror i sin egna takt. Den allra viktigaste insikten i avsnittet är att vi ska alltid stå i vår egna kraft och inte dimma oss själva, men absolut bespara oss.