Teologi i tiden

Hur har motiven till att bli konfirmand förändrats? Vilka gemensamma utmaningar i rekryteringen av ungdomar står Svenska kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer inför?

I ett samtal med Maria Wingård berättar Sara Fransson om den aktuella forskningsrapporten ”Konfirmation i förändringens tid”.

Vad sker vid gränser? Och varför är det viktigt att försöka se försoningens möjligheter vid tillvarons gränser?

Michael Nausner berättar om sitt kapitel i den nyligen publicerade antologin ”Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling” (Verbum)

Kan teologiska perspektiv som eskatologi ge hopp i dagens utmaningar,  som klimatkrisen eller kriget i Ukraina?

Lovisa Nyman berättar om den nya antologin ”Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling” (Verbum), i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Hur utbredd är matfattigdom i Sverige idag? Vilken roll spelar Svenska kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer för människor som behöver ekonomiskt stöd för att ha råd med mat?

I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin berättar Elinn Leo Sandberg, doktorand vid Lunds universitet, om sin aktuella forskning om matfattigdom i Sverige.

Upplevs gudstjänster som viktiga för dagens barn och ungdomar? Vad avgör om en gudstjänst uppfattas positivt? Caroline Klintborg berättar om aktuell forskning i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.

Vad kan vi egentligen veta om Gud utifrån kristen och muslimsk teologi? Vad säger de teologiska texterna och vilken roll spelar uppenbarelsen för hur vi förstår vem Gud är?

Utifrån de föreläsningar som Thomas Ekstrand och Mohammad Fazlhashemi höll vid konferensen Gudsbilder i förändring 27-28 oktober 2022 berättar de om kristna och muslimska gudsbilder och vad respektive tradition kan lära av den andre. I ett samtal med Maria Södling.

Hur påverkar bilder och språk våra föreställningar om Gud? Utifrån sin föreläsning som Linn Marie Tonstad höll vid konferensen Gudsbilder i förändring 27-28 oktober 2022 beskriver hon varför det är viktigt att traditionella gudsbilder utmanas, liksom hur queer teologi kan bidra med perspektiv som öppnar för andra och mer komplexa sätt att föreställa sig hur och vem Gud är. I ett samtal med Jenny Ehnberg.

Erik Sidenvall berättar utifrån sin nya bok ”Medarbetare. En historia om organisation och lekfolksuppdrag i Svenska kyrkan” (Verbum) hur det gick till när ideellt arbete växte fram inom Svenska kyrkan. Hur förändrades Svenska kyrkan som organisation på grund av den här framväxten? Hur möjliggjorde det för kvinnligt ledarskap? Och vad kan kyrkan idag lära av den utveckling som ägde rum under 1900-talet?

I avsnittet samtalar Erik Sidenvall med Kristina Helgesson Kjellin

Hur kan teorier om sociala nätverk hjälpa oss att förstå hur ideellt arbete i församlingar kan främjas? Och hur kan ideellas långsiktiga engagemang värnas?

I avsnittet samtalar Sara Fransson med Kristina Helgesson Kjellin om en ny artikel i Nyckeln till Svenska kyrkan som belyser just detta.

Hur har digitala samtalsgrupper anordnade av församlingar fungerat under pandemin? Hur sker ett lärande i dessa grupper och skiljer sig lärandet i digitala samtalsgrupper från det lärande som sker i fysiska samtalsgrupper? Simon Hallonsten berättar om den forskning han har bedrivit inom ramen för forskningsprojektet Kyrka i digitala rum. Simon Hallonsten samtalar med Kristina Helgesson Kjellin.

I avsnittet samtalar Kristina Helgesson Kjellin med Jonas Ideström om forskningsprojektet Kyrka i digitala rum som har genomförts i några församlingar i Stockholms stift. Vilka är erfarenheterna av att ha arbetat med digitala medier under pandemirestriktionerna? Vilka lärdomar finns det för kyrkan att dra av dessa erfarenheter? Och varför är det viktigt att se hur teologi och kommunikation hör ihop?

Vilket inflytande på Svenska kyrkans liv under 1900-talet hade den högkyrkliga rörelsen? Hur växte rörelsen som en del av svenskt kyrkoliv fram? Vilka spänningsförhållanden gällande den egna självförståelsen och omgivningens reaktioner, mellan att uppfatta sig själv som traditionell och av andra som kontroversiell, fanns? I det här avsnittet samtal Karin Rubenson med Carl Sjösvärd Birger om hans avhandling ”Den katolicerande riktningen i vår kyrka – Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909-1946”.

I avsnittet samtalar Johannes Zeiler och Kristina Helgesson Kjellin om antologin ”Svensk mission och kyrkorna som växt fram” (red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas), med ett särskilt fokus på hur svensk mission i olika länder har bidragit till framväxten av teologiska utbildningsinstitutioner. Hur gick det till när dessa utbildningar växte fram? Hur har relationer mellan olika aktörer, både lokalt och globalt, tagit sig uttryck inom fältet teologisk utbildning och hur ser det ut idag? Och har teologisk utbildning bidragit till att stärka kvinnors ställning runtom i världen?

Intervju med Johannes Zeiler, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Andreas Sandberg och Kristina Helgesson Kjellin berättar utifrån rapporten “En “riktig” begravning? Förändring i begravningsseden inom Svenska kyrkan 2010-2020" om några av de förändringar i begravningsseden som har accelererat under det senaste decenniet. Varför ökar antalet borgerliga begravningar? Vad vet vi om det som brukar kallas för “direktbegravningar”? Hur har coronapandemin påverkat begravningsseden? Och vilken roll kan Svenska kyrkans spela framöver när begravningspraktiker förändras?Intervju med Andreas Sandberg och Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Sara Fransson

Vad innebär det att “göra teologi”? Och varför är det viktigt? I avsnittet berättar Jonas Ideström om sin nyligen utgivna bok (Ikoniska kartor, Verbum 2021), där han utforskar teologi som något som görs i församlingars vardag. Han beskriver hur bibliska berättelser kan användas som “ikoniska kartor”, liksom varför den franske antropologen och sociologen Bruno Latours perspektiv kan hjälpa oss att bli medvetna om “den moderna blickens tudelningar” och hur det påverkar hur vi förstår vad teologi är och kan vara.Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Caroline Klintborg berättar utifrån sin nya bok “Avstånd Delaktighet Längtan. Gudstjänst i en tid av religiös förändring” (Artos förlag) om den gudstjänstsatsning i Asarums pastorat som hon som forskare har följt under två års tid. Satsningen gjordes med tanke på att öka antalet gudstjänstdeltagare, liksom deras upplevda delaktighet. Satsningen gav inte de effekter som man hoppades på i pastoratet, men hur blev det istället? Och vad kan församlingar som bär på liknande funderingar lära sig av den process som Asarums pastorat har gått igenom?Intervju med Caroline Klintborg, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Frida Mannerfelt och Alexander Maurits berättar utifrån boken ”Kallelse och erkännande – berättelser från de första prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan” (Makadam förlag) om det unika källmaterial med 34 av de första prästvigda kvinnorna som de har fått tillgång till och som har lett fram till den här boken. I breven framkommer berättelser om vägen fram till prästvigning och de första åren i församlingstjänst. Boken handlar om dessa kvinnors egna berättelser om kallelse och erkännande.

Cecilia Nahnfeldt berättar utifrån den nya antologin ”Contemporary Christian-Cultural Values. Migration Encounters in the Nordic Region” (redaktörer Cecilia Nahnfeldt och Kaia Rønsdahl Schulz, Routledge) om lokala exempel som visar på integration i praktiken, om maktdimensioner i gästfrihetspraktiker och hur begreppet dialogisk gästfrihet kan utmana rådande makthierarkier.

Jan Grimell berättar om sin postdoktorforskning i institutionssjälavård mot bakgrund av de två nyligen publicerade böckerna ”Uniformer, identiteter och militära själavårdare” och ”De osynliga krigarna i fredssamhället” (Artos). I avsnittet ger Jan glimtar från böckerna och beskriver bland annat de särskilda utmaningar som det innebär att verka som själavårdare i en militär kontext, samt hur begreppen moralisk skada och andlig skada kan bidra till förståelsen av veteraner som lider av PTSD.   

Redaktörerna Johanna Gustafsson Lundberg och Frida Mannerfelt berättar om antologin ”Människa och kristen idag”. Vad är skapelseteologi? Och hur kan den skapelseteologiska traditionen bidra med perspektiv på nutida utmaningar så som digitalisering, polarisering och pandemier? Antologin bjuder på kapitel som både knyter an till den skapelseteologiska traditionen, men som också utmanar den, vilket beskrivs närmare i samtalet.

Johanna Gustafsson Lundberg är docent i teologisk etik vid Lunds universitet och Frida Mannerfelt är doktorand i praktisk teologi med kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, samt präst. De intervjuas av Kristina Helgesson Kjellin.

Ett samtal om delaktighet som nyckelbegrepp för teologi och samhälle. Trons liv är ett liv i delaktighet både i skapelsens vånda och förnyelse. Teologins roll i några av vår tids stora utmaningar reflekteras: pandemi, klimatkris och migration. Med utgångspunkt i en ny bok om en delaktighetens teologi (”Eine Theologie der Teilhabe” Leipzig 2020) samtalar Jakob Wirén med Michael Nausner, systematisk teolog och forskare vid kyrkokansliet i Uppsala.

Sara Fransson berättar utifrån den nyss publicerade forskningsrapporten ”Svenska kyrkan online” om de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen innebär för Svenska kyrkan både nu och framöver. Coronapandemin har påskyndat denna process och Sara berättar om hur den svenska situationen skiljer sig från andra länder. Studien är en del av det internationella och ekumeniska forskningsprojektet Churches Online In Time Of Corona (CONTOC).

Intervju med Sara Fransson, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Jakob Wirén ger några inblickar i sin stora bok ”Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet”. I denna bok ger Jakob en uppdaterad överblick över den religionsteologiska diskursen, för en kritisk diskussion om kristendomens förhållande till judendom och islam och undersöker hur religionsmöten fungerar i några av Sveriges interreligiösa råd.

Jakob Wirén är docent i systematisk teologi och teologisk sekreterare till ärkebiskopen. Han intervjuas av Michael Nausner.

Karin Johannesson, biskop i Uppsala stift, berättar om sitt intresse för ledarskapsfrågor, där hon ser likheter mellan att coacha skidåkare och att vara biskop. I ett samtal utifrån antologin  ”Så är det inte hos er. Kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld” (Verbum 2020) förklrara hon varför ett andligt ledarskap även är ett teologiskt ledarskap.

Intervju med Karin Johannesson, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin

Utifrån sin nyligen publicerade artikel (DN 19 juni 2020) reflekterar Mikael Kurkiala över den rådande coronapandemin och dess konsekvenser. Innebär pandemin en möjlighet att förändra hur vi lever våra liv och hur vi relaterar till varandra? Eller kommer vi, när pandemin klingar av, att återgå till samma livsmönster som innan? Går det att känna hopp i den situation som vi befinner oss i? Och vilken roll kan kyrkan spela?

Intervju med Mikael Kurkiala, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.

Utifrån fältstudier som har genomförts i en svenskkyrklig församling dit det kommer många kristna från Irak och Syrien berättar Kristina Helgesson Kjellin om olika förståelser av och uttryck för gästfrihet. Måltidens viktiga betydelse, kyrkans rum som ett möjligheternas rum men också som ett sårbart rum, liksom vikten av att positionerna ”gäst” och ”värd” får variera, är teman som lyfts i samtalet.

Intervju med Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Jan Grimell.

Kristina Helgesson Kjellin samtalar med Jan Grimell om när identiteter förändras. De diskuterar vad identiteter kan vara, hur de kan ta sig uttryck och hur de kan förändras i övergångsprocesser, kriser eller existentiella konflikter. Detta illustreras med exempel tagna både ifrån det levda livet och ifrån Bibelns berättelser. Jan menar bland annat att Bibelns karaktärer kan levandegöras genom att betrakta dem ur ett identitetsperspektiv. De diskuterar bland annat hur detta kan användas i själavård.

Intervju med Jan Grimell, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.

Samtalet handlar om pågående forskning om prästers professionella lärande i Sverige, Norge och Danmark. Samtalet belyser bland annat hur man kan förstå lärande och om skillnader mellan de tre olika folkkyrkokontexterna.

Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Cecilia Nahnfeldt.

Samtalet handlar om pågående forskning om social innovation i Svenska kyrkan. Vad är social innovation och hur ser det ut i Svenska kyrkan?

Intervju med Cecilia Nahnfeldt, intervjuare Jonas Ideström.

Ninna Edgardh berättar i denna podd om sin bok Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning (Verbum 2019). Kyrkans omsorgsansvar beskrivs som en central del av evangeliet och att det behöver uppvärderas. Det är ett ansvar som blir än viktigare i en tid som präglas av en ”omsorgens utmattning”. Ett led i att kunna bli en ”diakonins kyrka” är också att uppmärksamma ett underordningsmönster vad gäller kön.

Ninna Edgardh intervjuas av Michael Nausner.

Vårt samhälle är bättre på att tillgodose våra biologiska behov än våra andliga. Med sekularisering har ett gemensamt existentiellt språk allt mer nedmonterats och människans meningsskapande förvisats till samhällets marginaler och privata rum. Med utgångspunkt i boken När själen går i exil: modernitet, teknologi och det heliga (Verbum 2019) kretsar detta samtal kring människoblivandets villkor i en tid präglad av växande andlig språkförbistring.

Jonas Ideström samtalar med bokens författare, Mikael Kurkiala.

Ett samtal om hur nation, stat och världsmedborgarskap förhåller sig till varandra. Om det en gång fanns tvång till tro har det nu bytts mot krav på icke-tro. I ett pluralistiskt samhälle blir det viktigt att sträva efter porösa gränser och ifrågasätta egocentrisk etno-nationalism. Luther kan här läsas mot Luther för att betona en pågående skapelse och alla människors helighet, som en framtidsvision för större delaktighet.

Här blir skapelsens och gudsrikets överflöd något som bryter in och utmanar människors instängdhet. Eftersom globala skeenden, som klimat, handel och migration påverkar oss lever vi glokalt med flera olika tillhörigheter.

Intervju med Elisabeth Gerle, intervjuare Michael Nausner.

Vad är samhällsteologi och vad är samhällsteologisk forskning? I det här avsnittet samtalar Jenny Ehnberg (redaktör) och Mikael Larsson om vad det innebär att bedriva forskning i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och kyrka. Och om vad det betyder att samhälle, religion och teologi kan förstås som ”sammanvävda”.

Intervju med Jenny Ehnberg, intervjuare Mikael Larsson.

Det här samtalet handlar om bruket av religiösa traditioner i Lars von Triers film Nymphomaniac (2014). Den samhällsteologiska problematiken gäller religionens fortlevnad i en ”post-sekulär” värld och fokus ligger på samspelet mellan religion och föreställningar om kön och sexualitet. Samtalet berör bland annat varför det är viktigt att granska också anstötliga delar av kulturarvet och landar i en övergripande reflektion över de förhållningssätt mellan ”kultur” och ”religion” som filmen aktualiserar.

Intervju med Mikael Larsson, intervjuare Jonas Ideström.

Michael Nausner och Jenny Ehnberg pratar om hur migrationen påverkar den allmänna förståelsen av kulturella gränser och hur den utmanar vår förståelse av delaktighet. Gränser beskrivs här som orter där identitet formas och förhandlas snarare än absoluta skiljelinjer. I samband därmed måste delaktighet förhandlas gång på gång på nytt. Kan kyrkan så som en del i den vidare skapelsegemenskapen vara en gemenskap vars gränser möjliggör öppenhet?

Intervju med Michael Nausner, intervjuare Jenny Ehnberg.

Samtalet handlar om hur det vi talar om som samhället framträder i praktiken. Med utgångspunkt i erfarenheter från samverkan mellan Svenska kyrkan och socialtjänsten i Mölndal diskuterar vi hur religiöst, sekulärt, tro, övertygelser och en mängd andra faktorer och aktörer samverkar i täta och komplexa nätverk. Med hjälp av exemplet och antropologen Bruno Latour diskuterar vi problem och utmaningar med att begreppet samhälle ofta används på sätt som inte förmår göra rättvisa åt de praktiska erfarenheterna. Det skapar problem när vi vill tänka och prata konstruktivt om kyrkan som välfärdsaktör.

Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Urban Claesson.

Ett samtal om att arbeta samhällsteologiskt utifrån teologen Emilia Fogelklou, som i många sammanhang reflekterade över aktuella samhällsfrågor. Ett exempel som lyfts är Fogelklous bok ”Hat och människomekanisering” där hon skriver om hat och rädslor som fanns kvar efter andra världskriget. Trots att texten är över sjuttio år gammal känns den aktuell än idag.

Intervju med Cecilia Nahnfeldt, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.

Kristina Helgesson Kjellin och Michael Nausner diskuterar erfarenheter av makt och maktlöshet i relation till samhällsteologi. Utifrån fyra individers livsberättelser, dels i Sydafrika, dels i Sverige, synliggörs hur den religiösa erfarenheten och den personliga tron är intimt sammanvävt med ett samhälles olika strukturer och sammanhang. Hur kan strukturer utmanas? Och hur kan motstånd uttryckas? Och vad har det med teologi att göra?

Intervju med Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Michael Nausner.

Ett samtal om centrala lutherska teologiska begrepp som har haft relevans i nordisk historia. Syftet är att bidra till vidare samhällsteologisk analys av nordiska samhällsbyggen, där den teologiska dimensionen ofta varit osynliggjord. I får vi även exempel på hur nordiska länder blivit lutherska på olika sätt.

Intervju med Urban Claesson, intervjuare Cecilia Nahnfeldt.

I det här samtalet lyfts frågan om hur forskning kan vara samhällskritisk och hur det hänger ihop med samhällsteologi. Andra frågor som diskuteras är vilken roll luthersk politisk etik kan spela i samhällsdiskussioner idag. Dessutom: vad är egentligen ”svenska värderingar” — och varför är de problematiska inom det politiska samtalet i dagens samhälle? Intervju med Jenny Ehnberg, intervjuare Mikael Larsson.