En text som sätter fingret på hur det är att vara höstdeppig eller en varning för jordens undergång? Där tar samtalet om evangelietexten för andra advent mellan Moa Karlsson och Ida Wreland avstamp och fortsätter med jordbävningar, domedag, fikonträd, tolkningstraditioner och #metoo.
Och så ställs frågan: är det ok att inte vara konsekvent i sin tolkning av Bibeln? Eller går det ens att vara det?