Under havsytan

Inifrån blåvalen på Göteborgs naturhistoriska museum börjar en spännande resa genom historien på museet. Som guide på färden har Marcus och Lina museets vetenskapliga intendent Kennet Lundin. Resan tar oss genom tid och rum bland museets marina samlingar och det naturhistoriska arv som bokstavligen sitter i både väggar och tak. Kennet har ett särskilt intresse för nakensnäckor och vad som egentligen går att äta i havet. Men vilken doldis är det som kallas ”havets mygg” och varför är det en naken man målad i taket inne på museet? Häng med på resan så får ni svaren!

I det här svarta avsnittet har Lina och Marcus med sig ekotoxikologen Maria Granberg från IVL, Svenska miljöinstitutet. Hon berättar otäcka historier om oljekatastrofer och andra giftiga mardrömmar: gamla synder som lurar i bottnar och sjöskum med PFAS, som osynligt kan ta sig in i djurs och sedan människors kroppar. Men allt är inte totalt mörker! Vi får även höra om förbättringar som gjorts, kunskap som tas fram och ny teknik som kan hjälpa.

Våra poddare får finbesök av kändisbiolog Stefan Edman och filmproducent Peter Muld, som gjort den rykande aktuella dokumentären Sveriges saltaste kust. Vi får höra om hur filmen kom till – ”vi ville visa både det vackra och det skrämmande, att det finns svårigheter men hopp för Västerhavet” – om eldsjälarna som medverkar och hur produktionen gick till. Undra på att Marcus är lite starstruck! Vill du se filmen kan du bland annat göra det på Naturum, på Kosterhavets nationalpark under Västerhavsveckan.

I detta avsnitt tar vi ett långt simtag ut från Marcus och Linas trygga marinbiologiska hamn och följer med ner bland gömda skatter och tickande miljöbomber förpackade inom sjunkna fartygsskrov. Som ljuset av en fyr i fjärran har vi med oss experterna Josephine Rubia och Fredrik Lindgren från Havs- och vattenmyndigheten som berättar om hur olja och andra sjunkna synder tas om hand. Och Länsstyrelsen Västra Götalands egen kulturminnesexpert Thomas Bergstrand talar sig varm om förlista skepp från Hansans storhet och världskrigens tid. Hur många förlista fartyg har vi i Västerhavet egentligen och vilka är de mest spännande?

23. Havsmiljön och politiken i praktiken Vi har nu tagit oss in i maktens korridorer och följer med riksdagspolitikern och ordföranden i Miljö- och jordbruksutskottet Emma Nohrén. Hon ger oss en inblick i det demokratiska hantverket och hur havsfrågor tacklas i Rosenbad och EU. Marcus får höra mer om sin favoritrapport ”Havet och Människan” som Emma och hennes kollegor i Miljömålsberedningen sammanställt. 1600 sidor om hållbart nyttjande av våra havsresurser, och något så ovanligt som en analys som alla riksdagspartier är överens om. Vi får också en inblick i hur våra fiskekvoter sätts och – äntligen – en förklaring av det märkliga begreppet slipstorsk.

Västerhavets vanligaste däggdjur förtjänar väl ändå ett specialavsnitt tycker vi! Därför har vi bjudit in professor Karin Hårding från Göteborgs Universitet. En ”sälsynt” inbiten forskare som följt svenska sälbestånd sedan slutet av åttiotalet. Växtbiologen Lina tror att sälar lägger kut och Marcus kanske ändå är ett av de få däggdjur förutom säl som käkar glyskolja? Hur ser det ut egentligen, har vi för många sälar eller för få? Hur stor utbredning har dessa hemkära solbadare? Och hur ser framtidens sälövervakning ut? Häng med ut till ”sälstänkta” kobbar och skär och lär dig mer om dessa långlivade fridykare, eller varför inte bidra till forskning och ta en ”Sälfie”? www.salfieid.com

Marcus och Lina riktar blicken långt upp på land och följer vattnets kretslopp baklänges, ända upp i dalafjällen. Med på färden har de Erika Kvarnlöf och Amanda Jemsund som jobbar med landsbygdsfrågor på Länsstyrelsen. På vägen passerar vi diken, strandkossor, konstbevattning och avloppsbrunnar. Och våtmarker förstås, de fantastiska våtmarkerna!

Året var 2023 och även om Marcus satt lugnt i båten på sin Informationscentral var det som vanligt ett händelserikt år för Västerhavet. Men hur gick det sedan? Den folkkära vitvalen Hvaldimir – var han en spionval? Vad hände efter stora räkdöden i Gullmarsfjorden och efter stormen Hans? Lina kommer med årets brugdrapport – inget avsnitt utan brugd! Vi får också julhälsning från Sjöfartsmuseet i Göteborg, som fått hem hajsystrarna Hajdi och Vega, och från våra tonfiskforskare på SLU. Häng med på årets återblick!

På botten i Kosterhavets mörka djup jobbar just nu en liten AI med att hålla utkik efter främmande arter. Och ungefär som polisen, använder forskarna DNA för att spåra olika organismer i havet: har det rört sig en sjöhäst i den här viken? Havet är inte så lätt att ha koll på – det är djupt, glesbefolkat och flyter omkring. Marcus och Lina har bjudit in Leon Green, forskare vid Göteborgs universitet, för att få veta mer om hur senaste tekniken kan användas i miljöövervakningens tjänst och vad som kanske kan komma i framtiden. En egen liten ubåt, hoppas Lina på. Så att forskaren själv kan åka ned under ytan och hälsa på hos sina kalkalger.

HELCOM – är det ett skönt dödsmetallband? Eller? Här plumsar vi rakt ned i den torra myndighetsvärlden, bland paragrafer, direktiv och konventioner. Ganska coolt ändå, tycker våra poddare Marcus och Lina. Det handlar ju om pengar och makt! Hur används de – på ett demokratiskt sätt och med den bästa kunskap vi har tillgänglig – för att skydda haven? Och vilka fler än HELCOM är medlemmar i vattenförvaltningens maskineri?

Mitt ute i det annars rätt glesbefolkade havet, sticker utsjöbankarna upp som myllrande artrika oaser, med kelpskogar, bubbelrev och kalkalgsbäddar. De är ack så viktiga för livet i havet, men även för fisket, försvaret, havsbaserad vindkraft och Linas forskning! I detta avsnitt letar Lina kalkalger och DNA-testar fiskbeståndet på Fladen, och Marcus kastar ljus över hur vi alla ska kunna samsas om utsjöbankarnas sprakande rikedom!

Från Tjärnö marinbiologiska forskningsstation beger sig Lina och Marcus ut på Idefjorden och rotar i den svarta bottenleran, tillsammans med studenter och deras lärare Michael Tedengren från Stockholms universitet. Under Idefjordens bruna ytvatten gömmer sig en unik och spännande havsmiljö präglad av älven Tista och Svinesunds undervattenströsklar. Det här är nakensnäckornas förlovade land och sportdykarnas eldorado. För inte länge sedan var hela fjorden nästan död, efter hundra års utsläpp från Europas största pappersmassaindustri. Än är inte faran över, men tänk att den gick att rädda!

Marcus och Lina är åter på Naturum Kosterhavet för att i ett unikt live-avsnitt snacka allsköns marinbiologi i anslutning till FN:s Världshavsdagen. Vad har egentligen hänt sedan förra årets besök? Hur går det med våra kallvattenskorallrev? Och vad hände med den otäcka filtsjöpungen efter fyndet utanför Kosteröarna förra året? Experterna Anita Tullrot och Örjan Karlsson gör en djupdykning i Kosterrännan medan Marcus blottar sin förtjusning för Jason ”Aquaman” Momoa och Lina konstaterar krasst att man måste gilla havet om man gillar att andas. Häng med oss tillbaka till Koster!

Plötsligt klyvs Kattegatts lugna yta när en bjässe till fisk hoppar i ett glitter av fjäll och vattenstänk. En tonfisk! På senare år har de blivit fler i Västerhavet, vår största och – menar somliga – coolaste benfisk. Men hur försvann den och varför är den nu tillbaka? I det här avsnittet har Lina och Marcus med sig två garvade tonfiskexperter från Sveriges Lantbruksuniversitet som delar med sig av senaste forskning och vilda fiskehistorier. Eller kan det vara sant ändå, det där om att märka en fisk på flera hundra kilo?

Få djur har genom historien blivit så mytomspunna som hajar. Det är inte så konstigt för några som varit här sedan före dinosaurierna och som dessutom håller till i planetens minst utforskade ekosystem: havet. I detta avsnitt får du bekanta dig med några av våra svenska hajar. Lina är väldigt upphetsad över att få prata mer om brugden och valhajen och Marcus delar med sig om sin självlysande favorithaj.

I detta avsnitt blir det både sjö och fart när Marcus och Lina får en snabb genomgång av Sjöfartsmuseet Akvariets 100-åriga historia, samtid och framtid. Akvariets utvecklingsledare Björn Källström lotsar oss genom de fascinerande ekosystem som vi finner under havsytan i Västerhavet och vid varmare breddgrader, fast som i detta fall ligger under markytan i det nybyggda akvariet. Vi får även följa med bakom kulisserna och se vad som försiggår bortom besökarnas blickar, en spännande grej du inte får missa!

Årets första avsnitt av Under havsytan går verkligen på djupet och har många bottnar. Men vad?! undrar du, har det blivit en pod om psykologi och filosofi? Näej, det snackas om mjukbottnar och djupbottnar förstås! Lina och Marcus har bjudit in kollegan Anna Dimming som berättar om sina favoriter havsborstmaskarna och andra fascinerande bottenvarelser. Vad gör de där nere? Och vad kan de och deras livsmiljöer spela för roll för oss? Fina bilder på lyrsjöborre, havsborstmask och ormsjöstjärna finns på Informationscentralen Västerhavet:s Facebooksida.

I årets sista avsnitt plockar Marcus och Lina upp höjdpunkter från året som gått med podden och Informationscentralen för Västerhavet och berättar hur det gick sen. Vad hände efter oljeutsläppet vid Vinga? Och valrossen Freja utanför Smögen? Marcus gör en djärv spaning in i framtiden och Lina är på väg att byta karriär. Eller? Lyssna så får du alla svaren.

I avsnitt 9 filosoferar Lina och Marcus om hur man egentligen sätter pris på havets resurser och varför detta är nödvändigt. Lina, som även går under epitetet Doktor Sjögräs, tappar tid- och rumsuppfattning när hon får fria tyglar att sjunga ålgräsets lov och nästan går upp i falsett i ren lycka. Vill du höra detta och oh så mycket mer lyssna på senaste avsnittet!

Visste du att det idag finns ungefär 50 mil bryggor längs kusten i Västra Götaland? Alltså lika lång sträcka som det är från Göteborg till Sveg. Och det som ligger ända upp i Härjedalen! Mängden bryggor ökar stadigt och det påverkar såklart livet i havet och även livet för oss som älskar att vistas vid strandkanten. Med hjälp av experterna och kollegorna Aster och John gör Lina och Marcus en djupdykning i ämnet kustnära exploatering där det diskuteras bryggor, muddringar och båtplatser på land så det står härliga till.