Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén

Den amerikanska börsen går mot sin sämsta april sedan den stora depressionen 1930.

Men står något större på spel? ”Sälj USA!” är ropet som går genom marknaderna. Dollar! Obligationer! Och aktier.

Och inte hjälper det att Trump har hotat med att sparka Fed-chefen Jerome Powell. Bara för att ta tillbaka allt tre dagar senare.

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om Donald Trumps stora svängningar. I förra veckan sa han att han ville sparka Fed-chefen Jerome Powell. Nu hävdar han, trots att allt finns filmat, att han aldrig sagt så.

Dessutom verkar han backa på tullarna mot Kina. Från skyhöga tullar har det nu börjats prata om inga tullar alls. Var i Trumps bok ”The art of the deal” går det att läsa om att lägga sig platt?

13 timmar efter att Donald Trumps nya tullar hade implementerats backade han.

Den whiplashskadade världsekonomin lunkar vidare i väntan på nästa kast. Men vad fick den amerikanska presidenten att ändra sig?

Det var inte aktiemarknaden. Men kan det ha varit obligationsmarknaden?

I veckans avsnitt av Världsekonomin fortsätter Katrine Kielos och Claes Måhlén att prata om tullkaoset och världsekonomin som just nu kastas fram och tillbaka beroende på hur stark eller svag Donald Trump känner sig varje dag.

Kina har satt hårt mot hårt och infört höjda tullar på allt från USA. Problemet är bara att Kina köper väldigt lite från USA. USA däremot är storkonsumenter av saker från Kina.

Just nu säljer marknaden det som brukar kallas för “världens säkraste tillgång”, det vill säga amerikanska statsobligationer, som om det brann.

Trump-kraschen verkar vara här. Eller är det bara en brandövning?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om det fortsatta kaoset med tullarna. Donald Trump har lagt 104 procents tullar på Kina. Nu har bjässen i öst svarat med att börja sälja av lite av de amerikanska statsobligationerna som landet äger. Det som såg illa ut tidigare kan snabbt eskalera till något ännu värre om ingen bestämmer sig att vara den vuxna i rummet.

Donald Trump verkar planera för den största skattehöjningen i världshistorien. För det är ju vad tullar är. Skatter på import.

Men vem är det som ska betala för kalaset? Och vad blir konsekvenserna?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om Liberation day. Det är vad Donald Trump har valt att kalla dagen då han med största sannolikhet kommer införa sina efterlängtade tullar. Hur de kommer se ut och vem som kommer att påverkas är högst oklart. Hur som helst kommer det vara den största skattehöjningen i världshistorien. Det är ju alltid något.

Inflationen verkar vara tillbaka. Men den är nog bara ”tillfällig” enligt den amerikanska centralbanken. Och det har de sagt förr. Och då hade de fel.

Rentav mer fel än de haft på många decennier.

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om det kanske mest infekterade ordet en centralbank kan använda idag, nämligen “transitory” eller “tillfällig” på svenska. Samma ord användes i samband med pandemin 2020-2021 – vilket visade sig vara fel. Så varför använder man ordet idag och riskerar vi samma ekonomiska kollaps den här gången?

USA har som bekant höjt tullar på varor. Men stannar det där? Nu pratas det om tullar på pengar – alltså kapitalkontroller är nästa steg. Dessutom pratas det en hel del om en rapport som publicerades i november förra året. En rapport som kan ligga bakom den tillbakarullning av världsekonomin som Donald Trump ser ut att genomföra.

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om rapporten ”A User’s Guide to Restructuring the Global Trading System” av Stephen Miran som släpptes i november förra året. Det är en rapport som å ena sidan fascinerar många ekonomer, å andra sidan skrämmer livet ur dem. Är det här rapporten som Donald Trump baserar hela sin ekonomiska politik på? Om så är fallet, hur rädda ska vi vara?

Donald Trump påstods vara bra för Wall Street. Men nu rasar den amerikanska börsen.
De fem miljardärer som stod bakom Trump när han svors in som president vid Kapitolium för sju veckor sedan har sedan dess tillsammans förlorat 209 miljarder dollar. Vad tusan hände?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om handelskriget som varken ser ut att avta eller försvinna. Snarare tvärtom. USA införde 50-procentiga tullar mot Kanada bara för att några timmar senare backa. Osäkerheten kring vad USA ska göra härnäst har dessutom fått den amerikanska börsen att rasa.

Donald Trump menade allvar. Hoten om fullskaligt handelskrig mot USA:s tre största handelspartners Kanada, Kina och Mexiko var på riktigt. Det var ingen förhandlingstaktik.

Och handelskriget drar igång samtidigt som orosmolnen växer över den amerikanska ekonomin. Trump var kanske inte alls sådär bra för börsen som alla sa?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om det rådande ekonomiska läget i USA och världen. Dels ställer tullarna till det för många, och Trumps och Vances utspel mot Zelenskyj i katastrofmötet i det Ovala rummet har bidragit till att USA:s militärindustriella komplex börjat klaga samtidigt som obligationsmarknaden ser ut att stå på tur.

Det tyska valet gick av stapeln i helgen och kristdemokraten Friedrich Merz ser ut att bli ny kansler i Europas största ekonomi. Men vilka är de fyra viktigaste konsekvenserna av detta?

I veckans specialavsnitt av Världsekonomin rattar Katrine Kielos ensam skutan då Claes Måhlén befinner sig på sportlov. Nästa vecka är Världsekonomin tillbaka med ett vanligt avsnitt.

Europa har fruktat två ting sedan Donald Trump blev president. För det första generella amerikanska tullar som tvingar in oss i ett handelskrig. För det andra att Trump själv skulle lyfta luren till Putin i Moskva gällande Ukrainas framtid. Utan att konsultera europeiska huvudstäder.

Förra veckan blev båda dessa skräckscenarier verklighet. Det första på måndagen. Det andra på onsdagen. Vad betyder det här för Europas ekonomi? Finns det plats för innovation om kapitalet måste öronmärkas för militären?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om JD Vance tal till Europa och hur USA:s inställning och handlingar påverkar Europa och dess ekonomi. Måste EU bilda en gemensam militär och vad skulle det kosta och varifrån skulle pengarna komma?

Handelskriget i världen eskalerar. USA ska införa 25 procentiga tullar på all import av stål och aluminium, och den här gången tror marknaden inte att Donald Trump kommer att backa.
I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om handelskriget, som USA för dels mot sina grannar men också Kina, som riskerar att eskalera när Trump på riktigt planerar att införa sina berömda tariffer eller tullar.
Vad blir konsekvenserna? Och vad kommer Kina göra och vad vore det absolut sämsta som skulle kunna hända?

Donald Trump har annonserat de mest radikala protektionistiska åtgärder som någon amerikansk president har vidtagit på över ett århundrade. Världen befinner sig i handelskrig. Men vad betyder det för den globala ekonomin?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om Donald Trumps planer att införa 25-procentiga tullar på både Kanada och Mexiko. Varför gör han så här och vilken effekt kommer det få? Trump hoppas naturligtvis på att det ska gynna amerikansk ekonomi, men experterna säger tvärtemot.

OBS. Direkt efter inspelningen lät Mexikos president, Claudia Sheinbaum, meddela att Donald Trump har gått med på att tillfälligt pausa införandet av handelstullar mot Mexiko i en månad i utbyte ​​mot att Mexiko placerar 10 000 soldater vid landets norra gräns mot USA för att förhindra narkotikahandel.

1 000 miljarder dollar gick upp i rök i måndags när amerikanska tech-aktier rasade. Den kinesiska startupen Deepseek påstår ha lyckats bygga en AI-modell som är minst lika bra som de amerikanska. Men till en bråkdel av kostnaden.

Betyder detta är AI-bubblan är över? Eller tvärtom, att det är nu som den verkliga guldruschen börjar? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om kinesiska Deepseek, konsekvenserna av dess introduktion och betydelsen för AI:s framtid.

Men vi inleder 1957, på en vindpinad stäpp i dåvarande Sovjetunionen, där raketingenjören Sergej Koroljov och hans sidoprojekt som skulle visa sig få en stor inverkan på omvärlden.

Vad hände egentligen på Plaza Hotell 1985? Och på vilket sätt är det kopplat till Donald Trump?
I veckan svors Donald Trump återigen in som USA:s president. Den stora fråga som många har är vad som kommer att hända nu? Ska han ta Grönland från Danmark? Kommer han på riktigt försöka döpa om Gulf of Mexico till Gulf of America? Och kanske främst: Kommer han införa de där handelstullarna som han pratade vitt och brett om under kampanjen?
I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om Donald Trump och den handelspolitik som han vill genomföra. Och på vilket sätt den handelspolitiken är kopplad till ett specifikt möte som skedde på Plaza Hotell i New York hösten 1985.
På grund av tekniska problem är delar av podden filmat med sämre kvalité. Vi ber om ursäkt för det och vi jobbar på att lösa det.

Som Göran Persson en gång uttryckte saken: ”den som är satt i skuld är inte fri”.
Så länge en stat lånar pengar på marknaden kan marknaden säga att den vill ha mer betalt för pengarna.

Storbritannien betalar mer i ränta på sin statsskuld per år än vad det kostar att driva hela landets utbildningssystem. Och det var innan den senaste veckans marknadsrörelser. För obligationsmarknaden verkar ha tagit på sig rollen som statsskuldspolis igen. Något som drabbar Keir Starmer i Storbritannien, den snart tillträdande Donald Trump i USA och ja… vem är det egentligen som just nu styr Frankrike?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om obligationsmarknaden, James Carvilles klassiska citat om reinkarnation och hur en av de osannolika förslagen i förra avsnittet redan har möjlighet att slå in.

Nytt år, nya chanser till felaktiga spådomar kring ekonomin. Det är den vanliga vägen att gå när det kommer till nyårsavsnitt. Men Världsekonomin är ingen vanlig podd. Istället vänder vi på det och tar ut svängarna genom att diskutera vad som är mest sannolikt av två osannolika scenarion. Kommer USA och Kina överens gällande handel eller kommer dollarn krascha?
Får Donalds Trump Nobels fredspris eller når oljan 100 dollar fatet?

Vi på Världsekonomin ser fram emot att bjuda er tittare och lyssnare på ytterligare ett år av smarta, intressanta, underfundiga och kanske ibland dumma diskussioner kring världens ekonomier och dess påverkan på omvärlden.

Julen har kommit och gått och kvar är bara 2024 års sista dagar. Mycket har hänt i världsekonomin under året som har gått men långt ifrån allt, väldigt lite till och med, lyckades alla professionella prognosmakare att förutspå. Det har gått så illa att många nu drar sig för att spå in i 2025.

I årets sista avsnitt av Världsekonomin blickar Katrine Kielos och Claes Måhlén tillbaka för att se vilka förutsägelser som gjordes inför 2024 och hur väl de höll upp.

Innan den stora finanskrisen 2008 var världens totala skulder 198 procent av globalt BNP.Idag är världens totala skulder uppe i 331 procent. Börsen rusar trots att den blivande presidenten i världens största ekonomi signalerar handelskrig.

Kryptoentreprenören som nyligen köpte en banan för 6,2 miljoner dollar åt upp den inför publik i Hong Kong. Eftersom han kan.

Hur länge är det egentligen hållbart? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om statusen på världens ekonomi.

Samtidigt som världens börser går bättre än på länge och inflationen sjunker så tisslas och tasslas det om ospecifika bubblor. Men vart står världsekonomin idag egentligen?

Populism brukar vara dåligt för ekonomin. Men i Argentina har Javier Milei på drygt ett år fått ner inflationen från femton till tre procent. Något i hans okonventionella recept biter uppenbarligen? Vad säger detta om vad vi kan vänta oss rent ekonomiskt från andra populister? Inte minst nästa år…

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om Argentinas ekonomi. När Javier Milei valdes till president satte han ut att skära i den argentinska budgeten. Rejält. Men hur har det egentligen gått för den populistiske Milei? Har han lyckats? Det är nämligen ett land långt norr om Argentina som nyligen valt en ny president som också vill skära ner i den statliga budgeten.

Europas två största ekonomier har länge gått två olika vägar. Tyskland sparar. Frankrike slösar. Men nu krisar bägge länderna! Hur är det möjligt?

I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om hur Frankrikes spenderande satt landet i skiten till den grad att landets statsobligationer nu har högre ränta än de grekiska. För första gången någonsin.

Samtidigt är det inte mycket bättre för Tyskland som valt att spara trots att infrastrukturen behöver investeringar på 400 miljarder euro. Hur illa ställt är det egentligen med EU:s två stora ekonomier?