"Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum". Edith Södergrans rader hör till den svenskspråkiga litteraturhistoriens mest bevingade. Med sin lika kroppsliga och bildstarka som komplexa lyrik banade Södergran väg för modernismen. Allt ryms i signaturdikten "Vierge moderne" från 1916. Vad är det som gör dikten så stark? Vem är egentligen titelns "moderna jungfru"? Och hur togs de radikala raderna emot i sin egen samtid? Litteraturvetaren Boel Hackman gästar klassikerpodden Verket och närläser dikten, i samtal med Paulina Helgeson.
Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson.
Ljudproduktion: Martin Joviken / Anekdot.
Producent: Magnus Bremmer