Vetenskapligt med Häggström & Livh

Ola Helenius utsågs förra året till professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik vid Göteborgs universitet. I detta avsnitt pratar vi med honom om den besvärliga skolmatematiken, om skolans roll i samhället och vad som behövs för att göra den bättre och meningsfull för alla.

I detta avsnitt talar vi med Anna Dreber Almenberg, som är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Tillsammans med henne pratar vi om det som kan kallas forskning om forskning, det vill säga forskning som handlar om hur pålitliga forskningsresultat inom olika områden är, om hur statistiska metoder används och ibland felanvänds inom olika vetenskaper, och om hur praxis kan förbättras för att göra vetenskapen mer pålitlig

Thore Husfeldt är professor, datalog och algoritmforskare både vid Lunds universitet och vid IT-universitetet i Köpenhamn. I ett vindlande samtal med honom försöker vi få grepp om den akademiska friheten och på vilka sätt den eventuellt är hotad i Sverige, Danmark och USA.

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, ledamot i såväl Svenska Akademien som Kungliga Vetenskapsakademien, och mottagare av 2020 års Årets folkbildare-pris. I detta avsnitt pratar vi med henne om demokrati- och samhällsfrågor med utgångspunkt från hennes nya bok "Därför demokrati: om kunskapen och folkstyret".

Det sägs ofta att vetenskapen kräver att vi måste minska utsläppen av växthusgaser. Det låter som ett övertygande argument, men i det här avsnittet varnar professor Christian Azar för den retoriken. Vetenskap handlar om att ta reda på hur världen är beskaffad, inte vad vi ska göra åt den. Det är i grunden etiska och
politiska frågeställningar, betonar han.

I avsnittet diskuteras också vad vi vet och inte vet om klimatfrågan, den senaste IPCC rapporten belyses och vissa påståenden i klimatdebatten problematiseras.

I avsnittet diskuteras också argument om att vi måste lita på forskningen. Det är så klart rätt, men Azar påminner också om att tvivlet är nödvändigt. Tvivlet är en central del av den vetenskapliga metoden för att söka sanning om världen. Vetenskapens framväxt handlade till och med om rätten att tvivla och ifrågasätta den tidens auktoriteter, t ex kyrkans män. Frågan handlar alltså om när det är rimligt att tvivla och när man ska lita på det som sägs. I avsnittet diskuteras hur man kan hitta en rimlig balans här.

Christian Azar är professor i Energi och miljö vid Chalmers Tekniska Högskola, och har medverkat i IPCCs arbete som lead author (arbetsgrupp II, 2001), och som expert i olika roller, nu senast vid slutförhandlingarna av markanvändningsrapporten 2019. Han har också varit rådgivare/medverkat i rådgivande grupperingar till statsministrarna Göran Persson och Fredrik Reinfeldt, samt Margot Wallström då hon var EUs miljökommissionär. Han är författare till boken ”Makten över klimatet” och utnämndes till Sveriges miljömäktigaste år 2009 av tidningen Miljöaktuellt.

Om boken "Tänkande maskiner" av Olle Häggström.

Vad är egentligen Artificiell Intelligens, och vad finns det för fördelar och faror? Kan vi människor hantera superintelligens eller kan den göra sina egna val, kanske till nackdel för oss människor?

Med utsikt från Jorden betraktar vi stjärnor som tänds, solar som slocknar och letar efter jordlika planeter. Ska vi bosätta oss på månen och Mars, eller ska vi se till så vi kan stanna kvar på denna fantastiska planet?