Tre av åtta vetenskapliga nobelpristagare är kvinnor, dessutom synnerligen aktiva och i femtioårsåldern. Två av priserna ropade vi "äntligen!" om, och alla tre priserna var begripliga. Eftersnack om ett ovanligt nobelår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medicinpriset för upptäckten av hepatit-C-viruset har räddat miljoner liv, och i deppiga coronatider kan det vara upplyftande med en succéhistoria från virusforskning.
Fysikpriset fick vetenskapsradions chef att vilja ropa äntligen, särskilt för den del av priset som gick till Roger Penrose, som gjort teorier om svarta hål, som bekräftar det Einstein gjort teorier om men själv inte riktigt trodde på. Penrose är en riktig nestor inom fysikvärlden, och han kom på hur det hela gick ihop redan på 60-talet.
Hör också om hur viktigt det kan vara för en pratkvarn att hålla tyst några sekunder, i alla fall om man går bredvid en blivande nobelpristagare.
Att priset någon gång skulle gå till genkniven eller gensaxen CRISPR-Cas9 har många trott. I år skedde det, och eftersom den ena av pristagarna, franska Emmanuelle Charpentier, var verksam i Umeå när hon gjorde sin upptäckt så är en liten del av kemipriset svenskt.
Dessutom möter vi Jan-Olof Olsson från Malung, en lyssnare som är superintresserad av nobelpris och nobelpristagare. Han kan namnet och årtalet på varenda en sedan 1901.