Fler människor än någonsin har inte råd att köpa tillräckligt med mat till sina familjer. 828 miljoner personer lägger sig hungriga varje kväll. Vad beror det här på, och vad får det för konsekvenser?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
828 miljoner människor går och lägger sig hungriga varje kväll. Antalet människor i världen som lever med akut matosäkerhet är nu 345 miljoner – vilket är en ökning från 135 miljoner bara sen 2019. Närmare 50 miljoner människor lever på gränsen till svält som dödar.
Faktorer som brukar nämnas för att förklara bakgrunden till den här situationen är klimatförändringarna, coronapandemin, höjda matpriser, inflation och konflikter. Coronapandemin har lett till en ökad fattigdom i världen och konflikter och klimatförändringar leder till att miljoner människor tvingats lämna sina hem, vilket ytterligare ökar matosäkerheten.
Samtidigt säger experter att det finns tillräckligt med mat i världen för jordens åtta miljarder invånare. Och att svältkatastrofer i princip alltid kan härröras till politiskt agerande, eller brist på agerande.
I dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa tittar vi närmare på hungersituationen. Hur kan den förklaras, när så mycket folkhälsoarbete trots allt gått framåt de senaste decennierna? Och vad innebär begreppen matosäkerhet, undernäring och svält? Vilka blir konsekvenserna av för lite mat – för den enskilda individens hälsa men också för en befolkning, och för den unga generationen, som ska växa upp och bli den som försörjer nästa?
Medverkande i programmet är Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och hälsospecialist vid Unicef Sverige och Camilla Orjuela, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet som bland annat forskar om minne och ansvarsutkrävande efter svältkatastrofer.