Många frågetecken innan koldioxiden kan begravas

Att lagra koldioxid långt nere under jord kan bli nödvändigt för att hejda klimatförändringen. Det har talats om tekniken i decennier, men först nu, när det blivit alltmer brådskande att minska utsläppen för att nå klimatmålen, så börjar någorlunda konkreta planer här i Sverige ta form.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tidigt ute är energi- och värmebolaget Stockholm Exergi, som nu bygger en testanläggning för att fånga in koldioxid från sina skorstenar.

Om projektet faller väl ut och övergår i storskalig infångning är tanken att koldioxiden ska skeppas till Norge för att där pressas ned under havsbotten. Även Cementa och Preem arbetar med planer på koldioxidlagring, medan flertalet av de andra stora utsläppande industrierna inte visat intresse.

Även i Sverige finns kapacitet att lagra koldioxid. I sydöstra Östersjön och sydvästra Skåne finns geologiskt lämpliga områden, med porös sandsten, och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, lämnade 2017 en rapport där de skriver att potentialen för lagring i Sverige är större än prognoserna för framtida behov.

Det vore vettigt att snarast utreda de möjligheterna noggrannare, för att i framtiden inte bli alltför beroende av Norge, anser en del bedömare.

Än så länge finns många frågetecken om det ska bli något av med koldioxidlagringen över huvud taget. Norska Stortinget har ännu inte fattat beslut om en nödvändig miljardinvestering, och det är fortfarande billigare att bara släppa ut koldioxiden än att lagra den.

Men det brådskar. 2045 ska Sverige ha det som kallas för netto-nollutsläpp. Det betyder att vi om bara 26 år – med hjälp av olika metoder – kunna "ta tillbaka" lika mycket koldioxid som släpps ut. Även med kraftiga utsläppsminskningar så kommer en del utsläpp att finnas kvar, och de behöver tas om hand på olika sätt. På så sätt ska totalen bli ett nollsummespel.

Vad behövs för att koldioxidlagring ska bli verklighet?

Klotet gästas av Lars Zetterberg på Svenska Miljöinstitutet IVL, som är expert på ekonomiska styrmedel och Åsa-Britt Karlsson, som leder den statliga utredningen om minusutsläpp.

Programledare: Marie-Louise Kristola