London 1964. Roger Penrose är på väg till jobbet i centrala stan. Han samtalar med en vän och när han korsar gatan får han ett infall. Han förstår hur han ska bevisa att svarta hål existerar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rymdens svarta hål beskrevs först som rent hypotetiska märkliga platser i rymden, som man inte trodde fanns. Roger Penrose kunde visa att de faktiskt bildas - och det blev första steget till att tro på deras verkliga existens. I år får han Nobelpris i fysik.
Idén om svarta hål har funnits i flera hundra år, men det var först i och med Einsteins allmänna relativitetsteori 1915 som man började förstå varför de skulle kunna bildas. Att de faktiskt kan göra det under realistiska förhållanden i rymden blev tydligt först när Roger Penrose kommit till en avgörande insikt, när han korsade en gata i sällskap av en vän, i mitten av 1960-talet.
Därefter har observationer - inte i första hand av de svarta hålen, eftersom de per definition inte syns - gjort forskare gradvis mer övertygade om att de här märkliga platserna i rymden faktiskt existerar. Men fortfarande kvarstår många obesvarade frågor.
I programmet hörs: Roger Penrose, matematiker och teoretisk fysiker, 2020 års Nobelpristagare i fysik, samt Bengt Gustafsson, professor emeritus vid Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.
Länk till artikel i Quanta Magazine om en eventuell lösning på informationsparadoxen: https://www.quantamagazine.org/the-black-hole-information-paradox-comes-to-an-end-20201029/