Vi forskar för livet

För att främja en personcentrerad vård bör staten genom sin styrning aktivt verka i denna riktning, samtidigt som regioner och privata aktörer ansvarar för att genomföra vården på ett personcentrerat sätt. Det krävs också att patienter, brukare och närstående får möjlighet att bidra med sina erfarenheter på alla nivåer i vårdsystemet. Precisionsmedicin understryker vikten av tidig patientinvolvering. Dock saknas tillräcklig kunskap om vilka faktorer som krävs för en effektiv patientmedverkan på systemnivå.

I det senaste avsnittet av podden Vi forskar för livet diskuterar vi just patientens möjlighet att vara delaktig i utvecklingen på systemnivå. 

Gäster: Axel Wolf, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa samt föreståndare för Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, (GPCC), och Oskar Ahlberg, vice ordförande i Riksförbundet Sällsynta Diagnoser. 

Programledare: Maria Arroyo   EM-165943  

Life Science as a political vision?

För att Sverige fortsatt ska vara en ledande life science-nation behöver den nationella life science strategin ses över. Regeringen ser behov av en uppdatering och i detta arbete är det av stor betydelse att ta del av vad sektorns aktörer tycker är mest angeläget inom området. I detta specialavsnitt av podden Vi forskar för livet, utforskar vi tre aktörers perspektiv och förväntningar på kommande uppdateringar av den nationella life science-strategin. 

Gäster: Marie-Louise Hänel Sandström, Marit Jenset och Pontus Holm.

Programledare: Maria Arroyo

EM-159039

Fokus på vårdansvarskommittén - med kikaren mot regionernas förväntningar och farhågor

I somras beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utreda ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. Det har varit en lång och krokig resa fram till kommitténs start. I det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet diskuterar vi tillsammans med Anna-Lena Danielsson, Marie Morell och Margareta Haag Vårdansvarskommitténs uppdrag, med ett extra fokus på vad regionerna och patienterna efterfrågar och förväntar sig. 

Gäster: Anna-Lena Danielsson, Marie Morell och Margareta Haag

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitsk chef på Johnson & Johnson

EM-157473

Vidareanvändning av hälsodata - bra eller dåligt, vad säger patienterna?

En viktig fråga som varit på tapeten i många år är möjligheten att dela hälsodata, eller kanske snarare bristen på möjligheten att dela data. Användning av hälsodata och digital infrastruktur för bland annat precisionsmedicin är centralt för framtiden, men det finns utmaningar.    Regeringen beslutade våren 2022 att ge en särskild utredare uppdraget att analysera befintliga möjligheter till sekundäranvändning av hälsodata men också att föreslå utökade möjligheter.    I det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet pratar vi om just sekundäranvändning av hälsodata, med ett fokus på vad patienterna tycker. Vi gästas av två experter, Katarina Nyström, som var särskild utredare i utredningen, och Andreas Jarblad, ordförande på Riksförbundet Cystisk Fibros.     Gäster: Katarina Nyström och Andreas Jarblad

Programledare för denna gång är Christina Hermanrud

EM-155627

Alla pratar om precisionsmedicin – men hur fungerar det på riktigt?

Precisionsmedicin är framtidens sjukvård, det möjliggör för en skräddarsydd prevention, diagnos, behandling och uppföljning. Vi på Janssen vill vara med och utveckla Sverige till en ledande life science-nation och bidra i arbetet med uppdateringen av den nationella life science-strategin. Vi är eniga med Jakob Forssmed som vid en presskonferens i slutet av 2023 sa: 

“Vi står inför stora utmaningar när det gäller sjukvården. Delning av hälsodata och digital infrastruktur för bland annat precisionsmedicin är centralt för framtiden”.  

Men för att förstå varför infrastruktur och delning av hälsodata är så viktigt för behandling med precisionsmedicin behöver vi först förstå vad precisionsmedicin är, och hur det fungerar på riktigt.  

För att reda ut detta gästas podden Vi forskar för livet av Richard Rosenquist Brandell, överläkare och professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och föreståndare för GMS (Genomic Medicine Sweden), och Anna Wedell, professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska institutet samt överläkare på Karolinska universitetssjukhuset tillika föreståndare på Precisionsmedicinskt centrum på Karolinska. 

Gäster: Richard Rosenquist Brandell och Anna Wedell 

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Janssen 

IMR: EM-151495

Se alla avsnitt av podden  

Tillbaka till Vi tycker 

Den betalningsmodell som används i Sverige idag är värdebaserad. I stället för att bara fokusera på själva kostnaden för ett läkemedel tittar man på hur effektivt och vilken nytta ett läkemedel har i förhållande till kostnaden.

Utvecklingen av nya läkemedel går konstant framåt, och dagens modell stöter på problem när det kommer nya läkemedel där osäkerheten kring effekten är stor.

TLV presenterade i september resultatet på en utredning som berörde just detta, utvärderingsmetoder och betalningsmodeller för nya läkemedel som avancerade läkemedelsterapier, så kallade ATMP och precisionsmedicin. TLV presenterade förslag på två övergripande handlingsvägar: 

1.  Att utveckla verktygen genom förändringar inom dagens system på kort sikt  

2.  Att göra en övergripande förändring av systemet för läkemedel på längre sikt.   

Betalningsmodeller och osäkerhet pratar vi mer om i det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet. Denna gång gästas studion av ViktorDansk, ansvarig för hälsoekonomi på Janssen, Oskar Frisell, hälsoekonom och research manager på Institutet för hälsoekonomi, och Lars-Åke Levin, professor inom hälsoekonomi vid Linköpings universitet. 

Gäster: Oskar Frisell, Viktor Dansk och Lars-Åke Levin.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Janssen.

18 minuter

EM-149187

Se alla avsnitt av podden

Tillbaka till Vi tycker

Den betalningsmodell som används i Sverige idag är värdebaserad. I stället för att bara fokusera på själva kostnaden för ett läkemedel tittar man på hur effektivt och vilken nytta ett läkemedel har i förhållande till kostnaden.

Utvecklingen av nya läkemedel går konstant framåt, och dagens modell stöter på problem när det kommer nya läkemedel där osäkerheten kring effekten är stor.

TLV presenterade i september resultatet på en utredning som berörde just detta, utvärderingsmetoder och betalningsmodeller för nya läkemedel som avancerade läkemedelsterapier, så kallade ATMP och precisionsmedicin. TLV presenterade förslag på två övergripande handlingsvägar: 

1.  Att utveckla verktygen genom förändringar inom dagens system på kort sikt  

2.  Att göra en övergripande förändring av systemet för läkemedel på längre sikt.   

Betalningsmodeller och osäkerhet pratar vi mer om i det nya avsnittet av podden Vi forskar för livet. Denna gång gästas studion av Viktor Dansk, ansvarig för hälsoekonomi på Janssen, Oskar Frisell, hälsoekonom och research manager på Institutet för hälsoekonomi, och Lars-Åke Levin, professor inom hälsoekonomi vid Linköpings universitet. 

Gäster: Oskar Frisell, Viktor Dansk och Lars-Åke Levin.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Janssen.

41 minuter

EM-149187

Se alla avsnitt av podden

Tillbaka till Vi tycker

Kliniska prövningar - en viktig pusselbit för vårdpersonalen

Antalet kliniska prövningar minskar i Sverige och vi hamnar efter våra nordiska grannar. En av utmaningarna för Sverige är resursbristen i hälso- och sjukvården.  

De resurser som finns måste ofta prioritera annat än forskning. Forskningssjuksköterskor får lägga forskningen åt sidan för att det saknas resurser som tar hand om patienterna som behöver hjälp nu. Vi har under ett antal poddar pratat om vikten av kliniska prövningar utifrån olika perspektiv, idag ska vi prata med professionen.

Gäster: Edvard Abel, överläkare och medicine doktor i onkologi och centrumföreståndare för Sahlgrenska Comprehensive Cancer Center. Ing-Marie Nilsson, kontaktsjuksköterska och forskningssköterska inom lungcancer i region Skåne.

Programledare: Maria Arroyo, Samhällspolitisk chef på Janssen.

27 minuter

EM-147277

Se alla avsnitt av podden

Tillbaka till Vi tycker

Kliniska prövningar och vägen framåt

I mars presenterade Peter Asplund sin utredning om åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar. Antalet ansökningar har minskat, något som inte bidrar till en stark och modern sjukvård här i Sverige.  

Enligt utredningen finns det en stor samsyn kring lägesbilden och vad som behöver göras för att vända trenden. Det stora förslaget i utredningen är att det bör skapas ett nationellt tvärsektoriellt partnerskap, i utredningen kallat SweTrial. Förslaget är att Socialdepartementet samlar företrädare inom life science-sektorn och de sex hälso- och sjukvårdsregionerna i ett permanent partnerskap. Utredningen föreslår att det är staten som finansierar projektet.  

Gäster:  Peter Asplund, Verksamhetschef ANIVA Region Örebro och utredare för Näringsdepartementet. Malin Sjöberg Högrell, Regionråd för Liberalerna i region Uppsala.  

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

19 minuter

CP-412310

Vikten av kliniska prövningar - fokus patient

Förra månaden pratade Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i region Stockholm, och Frida Lundmark, sakkunnig vid Lif, om vad som krävs för att fler ska förlägga sina kliniska prövningar i Sverige utifrån deras perspektiv. De var rörande överens om att fler studier behövs för att vi ska kunna ligga i framkant för att innovationer ska implementeras i vården och nå ut till patienterna. 

I månadens avsnitt av podden Vi forskar för livet kommer vi prata mer om just patienternas medverkan i prövningar. 

Förutom att delta är det också viktigt att få med patientperspektivet när studier planeras. Om detta pratar vi mer om tillsammans med

Gäster:  Karin Liljelund, vice ordförande för Lungcancerföreningen. Eva Adås, chef för kliniska prövningar på Janssen.

Programledare: Eva Lund, samhällspolitisk sakkunning på Janssen

23 minuter

EM-133233

I Sverige har vi goda förutsättningar för att bedriva kliniska prövningar. Kliniska studier ger patienterna möjlighet att testa nya effektiva läkemedel samtidigt som hälso- och sjukvården får den kompetens som behövs för att ge den modernaste och bästa vården. 

Tyvärr ser vi en oroande trend där antalet läkemedelsprövningar minskar i Sverige. Om Sverige inte kommer med i de kliniska studierna i samma grad som andra länder får det stora konsekvenser för patienterna eftersom det försvårar möjligheten att få ta del av nya behandlingar och den svenska hälso- och sjukvården får inte tillgång till kunskap om nya läkemedel och behandlingar som ligger i forskningsfronten. 

I mitten av mars presenterade utredaren Peter Asplund bland annat ett förslag om ett nationellt partnerskap för samverkan inom kliniska prövningar – Swetrial. Är detta en lösning?  

Om detta har vi pratat med Clara Hellner, forsknings- och innovationsdirektör i region Stockholm och Frida Lundmark, sakkunnig inom Life Science vid Lif. 

IMR: CP-391884

Identifiera behandlingsresistens tidigt vid depression

De flesta kommer någon gång i livet i kontakt med psykisk ohälsa, antingen om man själv upplever det eller genom att en närstående gör det. Psykisk ohälsa innefattar ett brett spann med många olika typer av symtom och diagnoser. Får man rätt behandling behöver en diagnos inte påverka vardagen i större utsträckning, medan vissa psykiska besvär kan påverka vardagen väldigt mycket även om det är relativt kortvarigt.  

Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och hur man fungerar i vardagen.  

Vad innebär egentligen en svår depression och vad kan SKR bidra med för att personer ska hamna på rätt vårdnivå och få en mer strukturerad uppföljning och tydlig behandlingsplan? 

Gäster:  Martin Rödholm, specialistläkare inom psykiatri och verksam inom psykisk hälsa och Nära Vård vid Sveriges Kommuner och Regioner.  Mikael Själin, Medical Lead inom neuroscience vid Janssen.

Programledare: Eva Lund, samhällspolitisk sakkunning på Janssen.

19 minuter

EM-127264

Snabb tillgång på ett jämlikt sätt

Tack vare framgångsrik forskning kan svårt sjuka patienter idag behandlas med avancerade läkemedelsterapier, som förlänger liv och till och med botar sjukdomar som tidigare var dödliga. Men medan förutsättningarna för vård har förändrats är systemet för prissättning, finansiering och betalning för behandlingar i stort sett detsamma. Ett föråldrat sätt att utvärdera dessa läkemedel riskerar att drabba patienterna som inte får tillgång till nya innovativa behandlingsalternativ. Det innebär ett ojämlikt införande.  

Det ställer också regionerna inför svåra prioriteringar vilket medför att behandlingsalternativ kan bero på vilken region patienten bor i.  

Hur kan ansvaret för värdet av medicinska genombrott fördelas mellan parterna, samhälle, företag och patient? Behöver vi utöka den nationella samordningen eller införa färre regioner?  

Gäster:  Christian Carlsson, ordförande i socialutskottet. Lise-lott Eriksson, ordförande Blodcancerförbundet. 

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

20 minuter

EM-125419

Ministerrådet och Sveriges ordförandeskap

Vård och hälsa diskuteras på många ställen i vårt avlånga land. Beslut som påverkar patienterna tas på statlig till regional nivå samt i ett flertal myndigheter. Men även beslut på EU-nivå får inverkan för patienten och det svenska vårdsystemets vardag.     Till årsskiftet intar Sverige rollen som ordförande i EU:s Ministerråd. Det innebär att svenska ministrar håller i ordförandeklubban i de viktigaste mötena, och att svenska experter och tjänstemän är de som förhandlar och förbereder besluten. Vilka frågor på hälso- och sjukvårdsområdet står på högkant, hur går förhandlingarna till, och hur kommer vi att märka av att Sverige är ordförandeland i EU? 

Gäster:  Håkan Jonsson, tidigare  statssekreterare för EU-frågor och även svensk förhandlare i ministerrådet. Anders Blanck, VD för Lif. 

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

23 minuter

CP-362866

Patientinflytande och patientengagemang via egenmonitorering

Nya digitala vårdtjänster skapar möjligheter för både vården och patienten. Ett exempel på det är egenmonitorering, som tillåter patienten att själv registrera och/eller följa sin hälsodata. Egenmonitorering efterfrågas allt mer av såväl patienter som hälso-och sjukvård, och kan bidra till ökad trygghet, högre livskvalitet och bättre kunskap om sin egen hälsa som patient.

För flera sjukdomar som KOL, diabetes och högt blodtryck används egenmonitorering redan flitigt. Men ett av de områden som halkat efter är cancervården.

Vad skulle egenmonitorering kunna betyda för patienter och vårdgivare inom cancervården? Inte minst med bakgrund av att vissa cancerdiagnoser idag kan betraktas som kroniska sjukdomar, tack vare den utveckling som har skett, och sker, gällande behandlingar.

Finns det fallgropar? Är underlagen jämförbara och användbara? Vad finns det för initiativ för att få till egenmonitoreringen?

Gäster:  Margareta Haag ,ordförande för Nätverket mot cancer. Mattias Elg, professor och centrumchef för HELIX Competence Centre vid Linköpings Universitet.

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

24 minuter

EM- 115228

Förutsättningar för kliniska prövningar

En viktig del av den kliniska forskningen är de prövningar som utförs inom vården. Kliniska prövningar är undersökningar som studerar effekten av nya läkemedel eller andra behandlingar genom kontrollerade prövningar på friska eller sjuka människor. Resultat från kliniska prövningar bör innebära att patienten får ta del av innovationer och att vården kontinuerligt utvecklas. Samtidigt har antalet kliniska läkemedelsprövningar minskat med 43 procent mellan 2007-2020. Regeringen vill att fler prövningar som bedrivs i samarbete med näringslivet ska ske i Sverige. Men har vi rätt förutsättningar för detta? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige? Och får verkligen patienterna ta del av forskningsresultaten?

Gäster:  Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård vid SKR. Marie-Louise HänelSandström (M), läkare och ledamot i Rifo samt ersättare i socialutskottet. .

Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.

31 minuter

CP-345990

Nu är det bara några dagar kvar till valet den 11 september. Enligt Demoskops junimätning är sjukvården den näst viktigaste valfrågan. För oss på Janssen är det den allra viktigaste och därför vill vi veta mer om hur partierna tänker ta sig an de utmaningar som vården står inför. I denna sista och avslutande valspecial av Vi forskar för livet fördjupar vi oss i Moderaternas vårdpolitik. Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige – en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste? Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Camilla Waltersson Grönvall, som är Moderat riksdagsledamot och medlem i socialutskottet. Lyssna gärna!

EM-108051

Det är inte långt kvar till valdagen och vi har bara ett par valspecialer kvar. Det svenska vårdsystemet står inför många utmaningar och din röst kan avgöra hur vi som land kommer att ta oss an de utmaningarna. Därför vill vi veta mer om hur de politiska partierna ser på vården i Sverige – den här gången träffar vi Socialdemokraterna.  Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige – en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste? Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Kristina Nilsson som representerar Socialdemokraterna i riksdagen och socialutskottet. Lyssna gärna!

EM-108066

Valdagen är snart här och vårdpolitiken står högt på agendan. Vi vill veta mer om hur partierna ser på de utmaningar det svenska vårdsystemet står inför. Därför ska vi prata med ytterligare tre partier innan valet – i detta avsnitt tar vi tempen på Kristdemokraterna.  Vad behöver göras för att patienter i Sverige ska få ta del av nya innovativa behandlingar snabbare? Vad krävs för att vi ska få fler företagsinitierade kliniska studier till Sverige – en av målsättningarna som även satts upp i den nationella life science-strategin? Och vilken hälso- och sjukvårdspolitisk fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste? Detta, och mycket mer, samtalar vi om tillsammans med Pia Steensland, Kristdemokratisk riksdagsledamot och medlem i socialutskottet. Lyssna gärna!

EM-108048

I vår tredje valspecial gästas Vi forskar för livet av Lina Nordquist från Liberalerna. Lina är riksdagsledamot och medlem i socialutskottet.

Riksdagsvalet i höst kommer närmare varje dag och vårdfrågorna står högt på agendan. Därför vill vi samtala med partierna och se vad de tycker om dessa viktiga frågor. Som i tidigare valpoddar pratar vi om förutsättningar för klinisk forskning, tillgång till nya innovativa terapier, och patienters rätt att bestämma över sin egen vård.

Hur ska vårdpolitiken möta de här frågorna? Och vilken fråga tycker vår politiker är den absolut viktigaste inom hälso- och sjukvårdspolitiken inför valrörelsen? Lyssna vidare så får du veta vad Lina har att säga om detta!

EM-103414