Svenska ikoner

Med sin hesa karaktäristiska stämma bjöd denne legendariske radioman i nära 40 år svenskarna på amerikansk storbandsjazz. Han ses idag som en sann folkbildare men själv kallade han sig underhållare.

Leif "Smokerings" Anderson hade en närmast magisk förmåga att presentera musiken i sina radioprogram. När tonerna av amerikansk jazz vävdes samman med Leif Andersons mörka skånska stämma var det för många som att förflyttas till nattklubbarna i Harlem, New York på 1930-talet, The Cotton Club eller The Savoy Ballroom. I hans radioprogram förflyttades lyssnaren både i tid och rum.

Under 39 år ledde Leif Anderson programmet ?Smokerings? i Sveriges Radio, där han främst spelade amerikansk, mjuk och melodiös storbandsjazz från swing-epoken. Han presenterade band som Ellington, Dorsey, Lunceford, Bunny Bergian, Count Basie, Artie Shaw och många andra.

Tre dagar före sin död slog han Svens Jerrings tidigare radiorekord med ?Barnens Brevlåda? genom att sända det 1786:e Smokerings-programmet. Det är svårt att idag avgöra hur enormt mycket han har betytt för jazz-intresset i Sverige.

? Hans stämma blev som ett med den musik han presenterade. Det blev till mer än prat och musik. Det förvandlades istället till ett slags blåtonad poesi som berörde mig djupt, säger Dan Kristensson som gjort programmet.

Leif dog den 17 november 1999. Han blev 74 år.

Medverkande: 
Frans Sjöström, musikproducent på Sveriges Radio
Sven-Erik Palmbring, god vän med Leif
Jan Olsson, journalist
Bo Nilsson, ljudtekniker och kollega
Carl-Otto Strandh, trumslagare med specialitet jazz och swing
Sara Ljunggren, sångerska i Smoke Rings Sisters
Anna-Maria Sernhult, jazz-sångerska från Göteborg

Programmet är gjort 2020 av Dan Kristensson
Exekutiv producent: Sofia Kottorp

Hon är 22 år och tycker nattlivet i Stockholm är torftigt. Och hon behöver en försörjning. Så hon startar Alexandras, Sveriges första moderna nattklubb, som lockar kändisar från hela världen.

? Invigningen blev väl en slags succé får man säga. Det talades vida om detta, säger Alexandra Charles von Hofsten.

Det var 1968 som Alexandras slog upp sin portar och Alexandra Charles kom att driva klubben i olika former i 20 år. Alexandra och hennes dåvarande fästman Noel Charles hade inspirerats av nattlivet i Paris, New York och framförallt London, som var blomstrande på 60-talet.

Och med Alexandras intåg i det svenska nattlivet kom nya kösystem, vip-gäster och gungande dansgolv. Och en blandning av gäster med olika bakgrunder, åldrar och stilar.

? På Alexandras var alla välkomna, minns radioprofilen och programledaren Ulf Elfving.

Alexandras har också blivit känt för alla kända människor som brukade besöka stället. Kungligheter, Benny Andersson, Ingrid Bergman, Björn Skifs och Povel Ramel är bara några av dem. Och bland de utländska gästerna fanns Rod Stewart, Mick Jagger och Earth, wind and fire.

Men medaljen har också en baksida och de 20 åren som nattklubbsdrottning var inte bara en fest.

? Man blir ju på något sätt en aktör på en arena, och man måste spela upp. För jag skulle givetvis glittra, säger Alexandra Charles von Hofsten.

I dag är hon ordförande för 1,6 och 2,6 miljonerklubben, en ideell organisation som arbetar för kvinnors hälsa och som hon grundade 1998. Och Alexandra som en gång var nattens ögon är nu själv på väg in i ett mörker. Hon har drabbats av en ärftlig ögonsjukdom och 2009 fick hon diagnosen glaukom. En sjukdom som Alexandra har lärt sig att leva med och försöker förlika sig med.

? Det är märkligt det här med nattklubbsdrottningen och att det här med ögonen gör att jag mår bättre när det är skymning och kväll, för då har jag lättare att se.

Programmet är gjort 2020 av Sally Henriksson.
Tekniker: Kristofer Krook.

[email protected]

Hon har spelat 21 år i svenska damlandslaget och varit förbundskapten för Sverige, USA och Brasilien. Genom hela karriären har hon mött många fördomar och kämpat för damfotbollens rättigheter.

Olivia Bons träffar Pia för en intervju i mellandagarna 2019 hemma hos Pias syster. Hon är i Sverige för att fira jul och nyår innan hon ska tillbaka till Brasilien igen och träna det brasilianska damlandslaget. I intervjun berättar Pia Sundhage om att hon sen hon var liten levt för fotbollen och om varför det är viktigt för henne att lyfta fram damfotbollen.

Medverkar i programmet gör även hennes assisterande och före detta lagkompis Lilie Persson och hennes storasyster Ingalill Sundhage.

Programmet är gjort 2020 av Olivia Bons på Umami produktion.

[email protected]

Utåt sett en arbetande familjefar. I sin ensamhet, klädd i kjol, kvinnan Eva-Lisa. I en tid då samhället såg på transpersoner som perversioner startade hon Sveriges första rörelse för transpersoner.

Eva-Lisa Bengtsson är ett välkänt namn bland HBTQ-aktiva i Sverige. Hon blev en mittpunkt för transpersoner så tidigt som 1964, då hon startade brevklubben Transvestia. Transvestiter och transsexuella, vilka tidigare inte haft någonstans att vända sig, hade nu en person att adressera sina tankar, känslor och funderingar till. Klubben blev så populär att den snart övergick till att bli en fysisk träffpunkt på söder i Stockholm.

Men det var långt ifrån problemfritt att dra igång en transrörelse i mitten på 1960-talet. Homosexualitet klassades som en sjukdom och så kallade ?könsöverskridare? ansågs vara perversa. Transvestia tvingades arrangera sina träffar bakom låsta dörrar och när hyresvärden till Spegelsalen, där de höll till, fick reda på vad som försegick i lokalerna bröts kontraktet.

I programmet berättar vännen och konstnären Sam Hultin om Eva-Lisas liv, med hjälp av arkivet Eva-Lisa lämnade efter sig, bestående av brev och bilder från Transvestias begynnelse. Dessutom medverkar psykiatern Lars Ullerstam, vän till Eva-Lisa som ställde sig bakom henne i kampen för lika rättigheter, och aktivisten tillika väninnan Maria Sundin.

Programmet är gjort 2020 av Aleksa Lundberg.

I över 40 år har han fått svenska folket att skratta åt bland andra Roy och Roger och Mor i skutan. Han har inga planer på att lägga av trots att det blir allt svårare att skriva nytt material.

Här får vi möta Claes Eriksson, som 2020 fyller 70 år, på hans hemmaplan, på scenen på Lorensbergsteatern i Göteborg där han för tillfället spelar enmansföreställningen Vardagsmat, en föreställning där han blandar gammalt och nytt material, men inspirationen tryter ibland.

? Det är med blandade känslor, det har väl att göra med åldern. Förråden sinar och det rinner inte till i den takt man önskar. Det kanske har att göra att man tittar på utvecklingen av samhället med en liten trött blick, säger Claes Eriksson.

I över 40 år har han underhållit svenskarna och nämns ofta i samma andetag som Hasse och Tage, Magnus och Brasse, Killinggänget och Grotesco.

I princip står han bakom manuset till alla Galenskaparna och After shaves produktioner, och han drivit gruppen framåt med en omvittnad envishet. En envishet som både har varit en tillgång och belastning.

? Ibland har jag väl drivit saker lite onödigt envist. Det har skapat irritation under vissa repetitioner.

Programmet är gjort våren 2020 av Peter Gropman, på produktionsbolaget Iris media.

[email protected]

Djärv och orädd och alltid med skrivmaskinen i resväskan slog hon igenom som en av våra mest kända journalister. Men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plågade henne och ofta tog hon till spriten.

Barbro Alving slog igenom när hon, på uppdrag av Dagens Nyheter, rapporterade från OS i Berlin 1936.

Med sitt säregna tilltal blev hon Bang med hela svenska folket ? som kåsör, recensent och allmänreporter befann hon sig påfallande ofta mitt i händelsernas centrum. Hon rapporterade från inbördeskriget i Spanien, finska vinterkriget, från Indien och Hiroshima efter atombomben.

Redan som barn deklarerade Barbro Alving att hon ville bli journalist. Och journalist blev hon, men inte utan bekymmer. Djupa depressioner plågade henne och allt som oftast tog hon till spriten.

Här berättar Beata Arnborg, själv journalist och författare till biografin "Krig, kvinnor och Gud" och kvinnohistoriker Kristina Lundgren om journalisten Bang som inte tvekade att ge sig ut på uppdrag runt om i världen.

Barbro Alving levde 1909-1987.

Programmet gjordes 2020.
Reporter: Anna Berg

I början av 90-talet går en 20-årig Norrköpingsbo till historien som Sveriges första damsegrare i alpina VM någonsin. Det är början på en framgångssaga som saknar motstycke inom svensk alpin skidsport.

Det ska bli ett decennium kantat av den ena bragden efter den andra - men allt har sitt pris. I Pernilla Wibergs fall har priset bestått i ovanligt mycket skador då hon ständigt testat gränserna för sin kapacitet. Som ett led i att överträffa idolen från barndomen - Ingemar Stenmark - ger hon sig dessutom i kast med den alpina grenen störtlopp, trots de stora riskerna och omgivningens oro.

? För mig var viljan att åka fort och lära mig störtlopp mycket större än riskerna, säger Pernilla i programmet.

1994 skakas den alpina världen av den österrikiska utförsåkaren Ulrike Maiers dödskrasch i störtloppet i Garmisch-Partenkirchen. Tiden efter blir tuff för Pernilla men händelsen gör inte att hon ändrar inställning till sitt eget störtloppsåkande. Knappt två månader senare kraschar dock Pernilla Wiberg i störtloppet i Vail i Colorado och skidvärlden håller andan.

 I programmet berättar Pernilla även om skattedebaklet som fick henne att flytta från Sverige och om konflikten inom det svenska damlandslaget som tvingade henne att börja träna med Norge.

Pernilla Wiberg lade skidorna på hyllan 2002. Idag ser vi henne bland annat som alpin expert i programmet Vinterstudion i SVT.

Programmet gjordes 2019 av  Fredrik Johnsson.

[email protected]

Vem är han för dig? Killen i tigerdräkt, vilsen charterresenär, konstnär med eget museum eller artisten som sjunger om pelikaner och zvampar? Möt mannen som tycker att dålig humor alltid piggar upp.

Oavsett vad du förknippar honom mest med så kommer du känna igen honom i programmet Svenska ikoner när Henrik Olsson träffar honom i hans olika roller. Nu, vintern 2019, närmar han sig 80 år och håller fortfarande ett högt tempo. Varifrån kom idéerna till Stig-Helmer-filmerna och vad har han att tacka för att han fortfarande är i livet?

"Lite dålig humor då och då piggar upp", det är Lasses motto.

Programmet är gjort 2019 av Henrik Olsson.

Säg Saida och alla visste vem det var. Sierskan från Boden tog hela svenska folket med storm under 90-talet, alla ville alla ha en bit Saida. Men att alltid vara tillgänglig hade ett pris.

? Om man hade tappat bort något så var det till Saida man vände sig, det spelade ingen roll om man trodde på hennes förmåga eller inte, säger Madeleine Walles som jobbade på Hemmets journal när Saida hade en egen spalt i tidningen.

Året var 1988 och Saidas spalt blev startskottet för en intensiv karriär under 90-talet. Alla ville ha en bit av Saida; hon fick sin egen siarhörna i SVT:s Café Luleå, hon medverkade regelbunden i radions Efter tre, hon snackade till och med sex i Robert Aschbergs ?Diskutabelt?.

? Hon var väldigt färgstark och hon hade mycket ovanliga åsikter. På den tiden var hela redaktion svag för kufar, säger Robert Aschberg.

Hemmets Journal tog med Saida på turné och när man anordnare telefonväkteri brakade telenätet ihop. Alla ville ha tillgång till Saida. Men det hade ett pris.

? Det fanns en baksida som inte så många såg. Hon slet väldigt hårt och det fanns många öden som tog ganska hårt. Att folk med någon sorts självklarhet skulle ha tillgång till henne, det tror jag kunde störa henne. Att hon inte kunde dra ner gardinen, stänga dörren och vara i fred, säger Janne Walles, tidigare chefredaktör på Hemmets journal.

Programmet är gjort av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media.

I 30 år var han SVT:s julvärd och tände ljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. Här berättar han om naturfilmerna och ensamheten som smugit på. Arne Weise gick bort september 2019.

Programledaren Henrik Olsson träffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka på hans innehållsrika liv som programledare både på Sveriges Radio och SVT.

Arne Weise berättar att hans ser uppdraget som julvärd som höjdpunkten i karriären trots att det slet på familjen.

? Första gången jag fick frågan om att vara julvärd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gå med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kändes det oerhört kul att sitta där!

När Henrik Olsson träffar Arne Weise hösten 2018 lever han ensam i sin lägenhet i Stockholm och planerar för si 90-årsfest om ett par år.

? Jag har gjort en massa dumheter genom åren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rätt så grym mot vissa människor i mitt långa liv. Jag har hävdat mig jävligt starkt. Och visst ångrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron är inte lätt. Och det har varit lättare att gå fram med släggan än?vaddå? funderar han.

Programmet är gjort av Henrik Olsson 2018.

Arne Weise gick bort i september 2019.

Gullan Bornemark är upphovskvinna till många av våra mest populära barnvisor som "Sudda sudda" och "Är du vaken Lars". Hon har beskyllts för att vara präktig ut i fingerspetsarna men har själv en förklaring till det.

? Förr blev jag alltid kallad "tant Gullan" av barnen när jag var ute och spelade. Nu när jag verkligen är en tant är det ingen som kallar mig för tant, och det är ju bra. Barn idag vågar ifrågasätta mer.

? Herregud, idag skulle man ju aldrig låta barnen komma in marscherande på det där viset som vi gjorde i "Tut i rutan" till exempel. Och välrepeterade det var vi, men det var så barnen ville ha det, annars ville de inte vara med.

Med sina egna barn sjöng hon och lekte i både radio och tv. Vi träffar henne i hennes hem på Limhamn i Malmö.

Programmet är gjort 2014 av Karin Andersson, produktionsbolaget Munck.

I mars 2018 gick textförfattaren Kenneth Gärdestad bort. Här, i sitt livs sista intervju, berättar han öppenhjärtigt om det musikaliska samarbetet och vänskapen mellan honom och Ted.

Allt började med tjat om ett dragspel. Till slut sade pappan ja, och hans söner Ted och Kenneth Gärdestad stängde in sig i studion för att skriva låt efter låt ihop.

Tillsammans producerade de många av Sveriges mest omtyckta låtar. Ted kom på melodierna, och Kenneth satte ord på känslorna i musiken. Det blev ett livslångt samarbete fyllt av stark kärlek och kreativitet, men också präglat av mörka tankar och psykisk ohälsa.

Det var tänkt att Kenneth Gärdestad skulle vara sommarvärd i Sommar i P1 2018. Men cancern hann ta hans liv innan de sista inläsningarna i studion var klara.

Producenten Håkan Lagher har här valt ut de bitar där Kenneth berättar om hans och Teds gemensamma resa.

Exekutiv producent Ulrika Lindqvist.

Under 90-talet blir Stina Lundberg Dabrowski känd som Sveriges intervjuare nummer 1, uppmärksammad för sina unika möten med kändisar och makthavare världen över.

Hon tar intervjugenren till nya nivåer med sitt sällsynta sätt att komma även de mest ljusskygga intervjupersonerna in på livet. Hon träffar Libyens diktator Muammar Khadaffi, finansmannen Erik Penser och Storbritanniens förre premiärminister Margret Thatcher. Men bakom framgångarna ligger både hårt slit och stor prestationsångest. Och själv har hon aldrig roats av att bli intervjuad. 

- Lika mycket som jag faktiskt älskade att intervjua, lika mycket hatar jag att bli intervjuad. Jag tror inte att det är sunt att ens innersta ska vara allmänt känt där ute. Och då kan man ju fråga sig varför jag har intervjuat folk och ställt frågor om deras innersta. Det är dagens motsägelse, skrattar Stina.

Idag kan hon se tillbaka på en framgångsrik karriär som även har kantats av prövningar och motgångar. Under en resa till Kuba, som delvis är ett försök att få Kubas president Fidel Castro att ställa upp på en intervju, råkar hennes son Ivan ut för en livshotande olycka under sin värnpliktstjänstgöring. När hon sätter sig på planet från Havanna vet hon fortfarande inte vad som har hänt hemma i Sverige.

- Hon skulle flyga hem och hade inte kunnat göra någonting. Så jag berättade ingenting, minns Kjell Dabrowski, Stinas man och mångåriga vapendragare i jobbet.

Programmet är gjort 2019 av Fredrik Johnsson.

[email protected]

Han gav oss klassiker som Båtlåt, Maria-Therese och Vatten och skrev över 500 låtar under sin karriär, men bakom och skratten och sången fanns ett djupt allvar och ett ständigt sökande efter sig själv.

Sommaren 2015 gick Robert Broberg ur tiden, han blev 75 år och lämnade efter sig fem barn och en stor låtskatt.

? Han var ett geni! Omdömet kommer från artisten Lill Lindfors som samarbetade med Robert Broberg under 60-talet. Hon framhåller låtklassiker som Båtlåt och hur ?Robban? vrängde och lekte med ord och meningar.

Under åren skiftade Robert Broberg namn och karaktär. Under 60-talet var han ?Robban? med hela svenska folket, sedan blev det Robert Karl Oskar Broberg och efter en mörk period kom han ut som Zero, nollpunkten.

? Det som blir hållpunkten och det som blir lugnet i mitten kallas för Zero av mig. Där blev det alldeles stilla. Där slutade detta vansinne som pågick i mig, säger Robert Broberg från en intervju år 1997.

Att leta efter sig själv kunde vara jobbigt, både för Robert själv och hans närmaste familjemedlemmar, särskilt efter turnéer.

? Jag är ingenting utan mina idéer, när mina idéer är slut vet jag inte vem jag är, sa Robert, berättar exfrun Eva Bohlin.

I programmet medverkar även musikerna Uffe Börjesson och Jannes Schaffer, och Louise Broberg, Robert Brobergs storasyster.

Programmet är gjort 2019 av Peter Gropman på produktionsbolaget Iris media

[email protected]

På 90-talet var Lasse Lindroth en av våra mest omskrivna komiker. Med sin gränslösa humor chockade han många när han som Ali Hussein häcklade skinnskallar och drev med invandrare - allt i humorns namn.

Lasse Lindroths karriär både börjar och slutar 90-talet. På bara några år lyckas han göra braksuccé men på scenen är det alter egot Ali Hussein som står för skämten - och han är inte rädd för att stöta sig med människor.  

? På samma sätt som man försvarar sig med våld kan man försvara sig med humor, säger Lasse.  

2019 är det 20 år sedan Lasse Lindroth omkom i en bilolycka 1999, 26 år gammal.

Ett program från 2019 av Sofia Pappa.

Han slog igenom med den gapig losern Svullo och blev både älskad och hatad. Den svenska humorkartan ritades om när Micke Dubois körde gasen i botten. Men det kostade på och livet blev svårt att leva.

? Jag tror det kostade på. Han kunde dra ner persiennerna och inte svara i telefonen, berättar regissören Ulf Malmros.

Alla Micke Dubois vänner beskriver honom som en mycket lugn person. Men när han drack och festade förvandlades han och allt kunde hända. Under perioder blev det också flera sena nätter på krogen i veckan enligt Gitte Nilsson som var sambo med Micke.

? Han var inte lätt på det sättet. Han var en individ som var helt omöjlig att styra, berättar Gitte Nilsson.

Alla som medverkar i programmet vittnar om att Micke Dubois hade ett väldigt gott hjärta och såg när människor hade det svårt. Micke Dubois orkade inte hela vägen utan avslutade sitt eget liv den 30 november 2005.

Medverkande: Hans Crispin, Susie Päivärinta, Ulf Malmros, Annika Jankell, Sven Hallberg, Peter Löfberg, Mikael Svensson, Conny Bloom och Gitte Nilsson.

Programmet gjordes 2019 och sändes första gången i P4 Stockholm.

Reporter Björn Lindberg.

I Folkhemssverige på 50- och 60-talen var en keramikfigur av Lisa Larson nästan ett måste. Idag, i nätauktionernas eldorado, är en figur av Lisa Larson ett säkert kort för upptrissad budgivning.

I nästan sju decennier har Lisa Larson skapat Sveriges populäraste keramikfigurer. Hundar, katter, lejon, ABC-flickor, all världens barnfigurer och luciatåg. Och mycket annat. Hennes popularitet har bara ökat med åren, inte minst i Japan, där hennes figurer har en strykande åtgång.

I ett samtal med Rigmor Ohlsson berättar den nu 87-åriga keramikern om sitt liv med leran.

1954, efter 5 års  studier på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg anställdes Lisa Larson på Gustavsbergs porslinsfabrik. Det var Stig Lindberg som blivit förtjust i hennes elevarbeten som övertalade henne att ta jobbet. I 26 år jobbade hon sen på Gustavsberg, men 1980 övergick hon till egen verksamhet.

Fortfarande är kärleken till leran lika stark och lusten obruten att skapa nya figurer.

Ett program från 2019 av Rigmor Ohlsson.

Han skivdebuterade 1955 med "Diverse julboogie"och 2017 deltog han i Melodifestivalen som den äldsta deltagaren någonsin. Möt mannen som introducerade rock´n´rollen redan innan den nästan fanns.

Owe Thörnqvist, sångaren, musikern och låtskrivaren, har skrivit låtar som "Varm korv boogie" och "Dagny" om nästan varje svensk kan sjunga med i. Han har gjort krogshower med Lill Lindfors och varit med i allt från Povel Ramels "Knäpp upp" till The Flintstones i USA.

? Man måste ha lust om man ska skriva, sjunga och spela! Frågan är bara var lusten sitter, i hjärtat eller i pallet? undrar Owe Thörnqvist som hösten 2018 planerar ny turné till våren. 

Vill du höra Owes största hit kan du göra det via Spotify här:

Vill du höra Owes tjusigaste hit kan du göra det via Spotify här:

Reporter: Jonas Thorell, Porter & Thorells Syndrom AB.
Exekutiv producent: Monika Bohman.
Slutmix: Nima Shams.
Programmet gjordes 2018.

I 30 år var han SVT:s julvärd och tände julljuset innan Kalle Anka. Ett uppdrag han först sa nej till. Här berättar han om naturfilmerna, en relativ okänd skivinspelning och ensamheten som smugit på.

Programledaren Henrik Olsson träffar Arne Weise hemma hos honom och tillsammans tittar de tillbaka på hans innehållsrika liv som programledare både på Sveriges Radio och SVT.

Arne Weise berättar att hans ser uppdraget som julvärd som höjdpunkten i karriären trots att det slet på familjen.

? Första gången jag fick frågan om att vara julvärd i SVT ville jag tacka nej. Det skulle inte gå med familjen. Jag tyckte det var.. fasiken. Men sedan kändes det oerhört kul att sitta där!

Idag lever han ensam i sin lägenhet i Stockholm och planerar för si 90-årsfest om ett par år.   

? Jag har gjort en massa dumheter genom åren. Vad kan jag inte avslöja, men jag har varit rätt så grym mot vissa människor i mitt långa liv. Jag har hävdat mig jävligt starkt. Och visst ångrar jag ibland vissa uttryck och reaktioner. Men tillvaron är inte lätt. Och det har varit lättare att gå fram med släggan än?vaddå? funderar han.

Programmet är gjort av Henrik Olsson 2018.

Tyngdlyftaren Lennart Hoa Hoa Dahlgren vann elva SM-titlar men uppmärksamheten utomlands fick han för sina verbala kraftuttryck. Och så blev han oväntat en symbol för pappaledighet.

Han var bra på att hoppa och som ung starkast i Sverige under sjuttiotalet.

? Han blev ett  internationellt namn med all rätt för idrotten behöver karaktärer och han var verkligen i många fall större än idrotten, säger Ingvar Oldsberg, före detta sportreporter och programledare.

När Lennart "Hoa Hoa" Dahlgrens idrottskarriär började närma sig sitt slut hamnade han och en bebis i Försäkringskassans mest uppmärksammade reklamkampanj.

"Hoa Hoa" blev också känd i ett av SVT:s mesta succéprogram i den allmänbildande underhållningsgenren. Det visade sig att han hade ett välfyllt bibliotek i huvudet. Men att ha honom med i programmet var inte helt okontroversiellt eftersom det fanns de som trodde att han mest bara bestod av muskler.

Intresset för mat ledde Hoa Hoa så småningom in i krogbranschen och han har ägt flera restauranger. Hur vill han att en bra krog ska vara och är andra än människor välkomna?

Programmet gjordes 2018 av Anne Konstenius.

I en ständig kamp mot det förväntade och förlegade vände han upp och ner på allt han kunde, i en ständig jakt på lust och glädje. Kalle Lind tecknar här ett personligt porträtt av Povel Ramel.

Under en karriär som spände från 1930-talets slut till 2000-talets början hade kompositören och revyförfattaren Povel Ramel en huvudfiende: tråkigheten.

Den nöjeshistoriskt orienterade Kalle Lind tecknar ett personligt porträtt av tråkighetens svurnaste fiende - Povel Ramel.

Programmet är gjort 2018.

I sitt hus i Järvsö berättar Barbro Svensson som sitt liv. Om att vara knappt 20 år och försörja sin mamma, tre syskon och en dotter och om att växa upp med en alkoholist i familjen. Inspelat 2014.

När programmet spelades in, 2014, var Barbro 76 år och familjen utspridd.
– Jag vill ju inte sitta här själv och göra ingenting så just nu är jag helt nergrävd i jobb, säger Lill-Babs.

Hon reser jorden runt med olika välgörenhetsprojekt och håller shower på den spanska solkusten men hinner också med att mata fåglarna i trädgården och skypa med barnbarnen som vilken modern mormor som helst. 

– Jag ger alltid allt på scen. Fullt ös. En gång var det en norsk läkare som ville mäta min kondition. Jag fick sitta och cykla på en sån där konditions-cykel och efter ett tag frågade jag om vi kunde ta en paus för jag ville röka. Sen tappade han nästan hakan för jag hade samma lungkapacitet som det norska längdskidåkarna.

Barbro Svensson avled 3 april 2018.

Ett program av Karin Andersson och produktionsbolaget Munck.

50 av hennes låtar har snurrat på Svensktoppen och 13 gånger har hon deltagit i Melodifestivalen. Plus massor av turnéer, shower och revyer. Kalle Lind tecknar bilden av en artist som gjort allt.

Kalle Lind tecknar bilden av artisten Ann-Louise Hanson.
programmet är gjort våren 2018.

Han slog igenom på 60-talet när rockscenen var ny, och är en av få så tidigt tända stjärnor som fortfarande står kvar. Här åker Sveriges okrönte rockkung tillbaka till barndomens kvarter i Solna.

Hemma på Huvudstagatan brukade han stå i enrummarens kök och titta på flygplanen som lyfte från flygplatsen i Bromma. 

? Och då vet jag att jag tänkte: jag kommer nog aldrig att få flyga någon gång. Det är det bara de rika som gör, säger Jerry. 

Uppväxten i Solna har präglat hela Jerrys liv. Han fick inte bara vänner för livet och ett bandylag att hålla på, utan också sina röda värderingar och sitt brinnande intresse för musik. 

Strax innan det här programmet spelades in fyllde Jerry Williams 75 år och i sommar drar han ut på nya spelningar. Av de 60 åren på scenen har han bland annat lärt sig att aldrig kliva på scenen utan att "stridspissa", men än så länge har han inget svar på när han ska kliva av, berättar han.

? Så länge man får lira så spelar det ingen roll i vilka former. Bara det låter som man vill att det ska låta, och så länge som det är ett bra band. 

Programmet är gjort våren 2017 av Stina Ivansson, produktionsbolaget SMT Radio.

Redan som barn sålde Ingvar fröpåsar och tändstickor till farmor. När han gick bort i januari 2018 fanns hans varuhus i 49 länder. Vem var imperium-byggaren och hur uppstod t ex idén om platta paket?

Med hjälp av gamla intervjuer av entreprenören och miljardären Ingvar Kamprad tecknar Sven Börjesson bilden av  IKEAS grundare. 

Även författaren Bertil Torekull och Tage Tranqvist som jobbat många år för Ingvar Kamprad hjälper till att ge en bild av hur den unga smålänningen byggde upp en möbel-kedja som nu förknippas med Sverige i många länder.

Stämmer det att Kamprads anställda fick åka på Medelhavsresor? Vad menade han med uttrycket "de många människorna" och hur påverkade det honom när media avslöjade hans kopplingar i ungdomstiden till nazismen?

Programmet är gjort av Sven Börjesson våren 2018, strax efter Ingvar Kamprads bortgång.

Trots stora framgångar och priser ska varje ny film bli allt svårare att genomföra. Han anses kompromisslös och använder speciella arbetsmetoder. Ständigt spräckta tidsramar gör att motgångarna hopas.

Efter Bo Widerbergs stora framgångar både i Sverige och internationellt staplas nu motgångarna på varandra. Bilden av honom i filmsverige är en kompromisslös regissör som är skoningslös om inte alla uppfyller hans krav.

Sonen Johan Widerberg ska själv välja en bana inom film och tv, som skådespelare:

? Nio av tio skådespelare som jobbat med honom kommer säga att Bo är den bästa de någonsin jobbat med. Men många kan också vittna om hur oerhört elak han kunde vara mot den tekniska personalen när de inte svarade mot de krav han ställde, berättar Johan Widerberg.

I slutet av 70-talet tvingas Bo Widerberg söka sig utomlands för att hitta en producent som vill jobba med honom. En tysk producent antar utmaningen, men när även det samarbetet skär sig tvingas Filminstitutets VD Jörn Donner rycka ut för att medla:

? Widerberg hade temperament och kunde lätt säga saker som han efteråt kanske ångrade.

Samarbetssvårigheterna gör att det blir allt glesare mellan Bo Widerbergs filmer. I början av 90-talet, åtta år efter sin senaste film, får han chansen att regissera "Lust och fägring stor". Bo vill ha sin son Johan i den ena huvudrollen men vid den här tiden har Johan helt brutit kontakten med sin far. Det blir en kamp mot klockan för att övertala sonen att medverka, innan han blir för gammal för rollen.

1995 har filmen biopremiär och blir en av Bo Widerbergs stora succéer.

Producent: Fredrik Johnsson.

[email protected]

Karriären inleds med ett frontalangrepp på svensk film - inte minst på den store Ingemar Bergman. Under 60- och 70-talet revolutionerar han filmen, trots att projekten blir allt svårare att genomföra.

Under 60- och 70-talet gör regissören Bo Widerberg mästerverk som Kvarteret Korpen, Elvira Madigan och Mannen på taket. 

Redan från början satsar han internationellt, inspirerad av nya vågen och regissörer som Cassavetes i USA. Widerberg gör sig känd för att skildra sin samtid och vanliga människors liv och problem.

Han är omtyckt bland skådespelare men hans speciella arbetsmetoder och tidsramarna som inte hålls gör det alltmer krävande för filmbyråkrater och producenter att jobba med Widerberg.   

Sonen Johan Widerberg spelade huvudrollen i Bos sista film, Lust och fägring stor, och minns de tuffa åren:

? Det påverkade ju hela hans familjs verklighet för han var i stark motvind. Efter att ha stått på den absoluta toppen av statuspyramiden går han ner sig i en ravin av moras, kvicksand, säger Johan Widerberg.

Skådespelaren Tommy Berggren var Bo Widerbergs vapendragare i många år:

- Det är en tragedi för svensk film att Bo Widerberg inte fick hjälp av producenter och filminstitut, menar han.

Producent Fredrik Johnsson.

 [email protected]

Under drygt två decennier försåg oss Hasse Alfredson och Tage Danielsson med larv, visdom och sanning i allt från limerickar och revyer till böcker och filmer. Vad gjorde dem så omåttligt populära?

? Som barn älskade jag att höra farbröder fnissa och tramsa, berättar skribenten och radioprataren Kalle Lind som i programmet söker svar på frågan hur Hasse & Tage blev så omåttligt populäre med hjälp av två personer som stod Hasse och Tage nära.

TV-och radio-producenten Carl-Uno Sjöblom, känd från TV-programmen Notknäckarna och Vem vet var?, samarbetade bland annat med Hasse & Tage i satirserierna Mosebacke Monarki.

? En stor anledning till att det Hasse och Tage gjorde blev allmängods och så legendariskt var televisionen, säger Carl-Uno Sjöblom.

Mona Haskel, kallad ?&:et i Hasse & Tage?, jobbade med Hasse Alfredson och Tage Danielsson i flera decennier. Hon var deras sekreterare, påkläderska, scripta, festfixare och ständiga påhejare.

? De testade ofta på mig. De kom ut till mig i vedboden där jag hade mitt kontor i Vitabergsparken och sa ?nu ska du få höra!? och så spelade de upp något eller sjöng något. Ibland tyckte jag det var okej. Och tyckte jag inte det var bra hade jag ingen humor, skrattar Mona Haskel.

Programmet innehåller kända och bortglömda sketcher och musik med många av dem som jobbade nära radarparet, som Monica Zetterlund, Birgitta Andersson, Povel Ramel och Gösta Ekman. Det tar även upp det enda egentliga fiaskot för Hasse och Tage ? helaftonsföreställningen ?Spader, Madame? 1969.

Hon växte upp i en renskötande nomadfamilj högt uppe i fjällvärlden men drömde om att få stå på scenen. Hon hade allt emot sig men siktade mot toppen.

Anna-Maria Blind är född 1937 i Karesuando längst upp i Sverige. Hennes föräldrar var renskötande nomader och familjen bodde i kåtor under sommaren. Men så en dag får Anna-Maria höra ett radioprogram där en teaterföreställning spelas. Hon får plötsligt en stark längtan att själv få finnas nära de starka känslorna på scenen.

Hennes mor som var djupt religiös och aldrig hade sett en teaterföreställning tyckte det var syndigt med teater.  

? Mor hade sett en bild av några can-can tjejer och bad mig att lova att aldrig sparka med benen på det viset. Det var väl hennes bild av vad teater var, berättar Anna-Maria.

Anna-Maria lämnar en besviken familj och söker in på olika teaterskolor. Så kommer hon in på Sveriges finaste teaterutbildning, Dramatens scenskola. Där har hon bland andra Ingmar Bergman som lärare.

När hon sedan söker jobb känner hon på svårigheterna med att ha samisk bakgrund men trots det arbetar ändå Anna-Maria Blind hela sitt yrkesliv som skådespelare.

?  Det har varit en fantastisk resa torts att jag har fått betala ett högt pris för mitt val men jag tycker att det har lönat sig på längre sikt. Jag har också fått vara så glad och lycklig och fått uttrycka känslor och jag tror inte jag passat i något annat yrke, säger hon.  

Programmet är gjort av Jenny Israelsson Skoglund.

En av artisten Rikard Wolffs husgudinnor är Dalida - en fransk nationalikon och enligt Wolff en 1900-talets viktigaste artister. Vem var hon? Och varför slog hon aldrig i Sverige?

? Mina damer jag älskar er ? Mesdames je vous aime?,  skrev Rikard Wolff på sociala medier i år. Damerna i fråga är artisterna Maria Callas, Dalida och Barbara. De knyts samman på ett mystiskt vis av siffran sju och är en slags husgudinnor för Rikard Wolff.

Maria Callas och Barbara är kanske bekanta för en svensk publik, men vem har hört talas om megastjärnan Dalida här?

-  Dalida är för mig en av de största och viktigaste artisterna från 1900-talet, säger Rikard Wolff som i många år har tolkat fransk chanson.

Dalida dog 1987 men fortsätter att leva som nationalikon i Frankrike. Hon står staty och har ett torg uppkallat efter sig i Montmartre. I år 2017 är det premiär för en ny film om hennes liv och det kommer ständigt nya artiklar och program om sångstjärnan.

Dalida är även superkänd i Nordafrika och Mellanöstern eftersom hon växte upp i Kairo, men levde senare i en palatsliknande byggnad i Paris.

Hennes liv glittrade i strålkastarljuset och applåderna ville aldrig sluta. Men privatlivet var dramatiskt och kantades av en rad stormiga relationer som Rikard Wolff berättar om, varvade med en rad sångpärlor ur hennes breda repertoar på franska och arabiska.

Programmet är gjort av Anne Konstenius.

Redan på dagis höll Christer shower och passionen för scenen har nu hållit i sig i över 50 år. Men nu gör han sin sista stora show-turné. Henrik Olsson möter honom i logen, bakom kulisserna.

Christer sätter upp håret och börjar att lägga make up.

? Jag är helt självlärd, svarar han på frågan hur många sminkkurser han gått. Om ett par timmar ska ridån gå upp och det är dags för en av de sista showerna i vad han säger är hans livs sista stora show.

? Sedan vet jag inte riktigt vad det blir. Jag kanske kommer att gilla pensionärslivet, skrattar han.

Här berättar Christer Lindarw om hur mottagandet som dragshowartist var på 70-talet och om hur hans intresse för kläder och design började. Men också om varför han aldrig har gillat alkohol och varför han dröjde så länge att offentligt prata om sin homosexualitet. 

Programmet är gjort av Henrik Olsson.

Hon revolutionerade förlossningsvården i Sverige och menade att kvinnan själv kan föda och inte behöver bli förlöst. Trots starkt motstånd lyckades hon genomdriva många radikala förändringar.

Hade förlossningsvården sett ut som den gör idag i Sverige om det inte vore för Signe Jansson? Troligen inte.

Signe Jansson utbildade sig till barnmorska under en tid där den födande inte hade mycket att säga till om. Förlossningssalen var läkaren och barnmorskans revir. Kvinnor kunde spännas fast på gynstolar, drogas med kloroform och få sina barn dragna ut ur sig, för att sedan inte få se dem på flera timmar. Barnen tillhörde barnmorskorna, inte mammorna.

Signe Jansson såg allt detta och tyckte att det var fel att man inte tog hänsyn till de psykologiska aspekterna. Vid ett besök på en förlossningsklinik i Frankrike fick hon se en kvinna som födde av egen kraft och tog emot sitt barn med händerna, det var en omvälvande upplevelse för Signe.

När hon senare blev chef på förlossningen i Ystad påbörjade hon sitt arbete för att förändra vården och göra den mjukare och mer human. För Signe var det viktigt att få kvinnor att tro på sin förmåga ? att de faktiskt kunde föda. En bra födsloupplevelse stärkte föräldrarnas anknytningen till barnen, resonerade Signe som också var den som släppte in papporna på förlossningsrummen.

Programmet är gjort av Josefin Patzauer

[email protected]

Han är en av Sveriges främsta operasångare och skådespelare och har stått på några av de största scenerna i världen. Och han menar att den största konkurrenten i livet är han själv.

Loa Falkman upptäckte passionen för musiken och operan som 14-åring i familjehemmet i Danderyd.

- Det stod ju litegrann på mitt kretskort när jag föddes med musikaliteten, farfar var operasångare och vi musicerade ofta. Jag kunde cykla hem på frukostrasten och passa på att lyssna på Mozart, Don Carlos och Verdi, säger han.

Loa Falkman fyller 70 år i sommar (2017) och har inga planer på att lägga sången på hyllan.

- Jag ser inget slut, jag är fortfarande efterfrågad och utvecklas som konstnär och människa, jag har alltid piskan över mig och min stora konkurrent i livet är jag själv, säger han.

I Svenska ikoner berättar Loa Falkman om musiken, självförtroendet, melodifestivalen 1990 och magkänslan som han har följt under sin långa karriär.

Reporter är Max Landergård. Programmet produceras av Storstad Medieproduktion.

Han är en av filmvärldens mest hyllade regissörer, har vunnit fyra guldbaggar och flera internationella priser. Succé-receptet är noggrannhet. Efter den 20:e tagningen kommer pärlorna, säger han.

Med sin senaste film ?En duva satt på en gren och funderade över tillvaron? blev han historisk som förste svenske regissör att vinna det prestigefyllda guldlejonet. 

Regissören från Göteborg är mitt uppe i skapandet av filmen som går under arbetsnamnet ?Om det oändliga?.

? Jag ska göra färdigt filmen, den kommer ta ungefär tre och ett halvt år att göra och vi har väl gjort ett drygt år. Men det har gått ganska bra så procentuellt sett så har vi gjort en stor del av filmen, säger han.

Roy Andersson filmdebuterade med En kärlekshistoria som hade premiär 1979 och har sedan dess producerat hundratals reklamfilmer och fyra långfilmer som kännetecknas av långa drömska tagningar där regissören använder sig av outbildade skådespelare för att förvalta sina visioner.

? Det som utmärkt mig är att vi tar så många tagningar, till slut blir det bra. Men det går upp och ner, pärlorna brukar komma efter 20:e tagningen, säger Roy Andersson.

I Svenska Ikoner berättar Roy Andersson om sin passion för filmen, om hur många tagningar det krävs för att få fram det lilla extra i en scen och om framgångsdepressioner.

Reporter är Max Landergård. Programmet produceras av Storstad Medieproduktion.

Han slog igenom på 60-talet när rockscenen var ny, och är en av få så tidigt tända stjärnor som fortfarande står kvar. Här åker Sveriges okrönte rockkung tillbaka till barndomens kvarter i Solna.

Hemma på Huvudstagatan brukade han stå i enrummarens kök och titta på flygplanen som lyfte från flygplatsen i Bromma. 

? Och då vet jag att jag tänkte: jag kommer nog aldrig att få flyga någon gång. Det är det bara de rika som gör, säger Jerry. 

Uppväxten i Solna har präglat hela Jerrys liv. Han fick inte bara vänner för livet och ett bandylag att hålla på, utan också sina röda värderingar och sitt brinnande intresse för musik. 

Strax innan det här programmet spelades in fyllde Jerry Williams 75 år och i sommar drar han ut på nya spelningar. Av de 60 åren på scenen har han bland annat lärt sig att aldrig kliva på scenen utan att "stridspissa", men än så länge har han inget svar på när han ska kliva av, berättar han.

? Så länge man får lira så spelar det ingen roll i vilka former. Bara det låter som man vill att det ska låta, och så länge som det är ett bra band. 

Programmet är gjort av Stina Ivansson, produktionsbolaget SMT Radio.

Illustratören och författaren Cecilia Torudd blev själv blev mamma tidigt och levde ensam med två barn. Här berättar hon om hur hon använt humorn som ett slags medel för att attackera sina fiender.

Cecilia Torudds förmåga att humoristiskt skildra vardagen har gjort henne omtyckt i alla åldrar. Från barn som läst henne i Kamratposten till vuxna som fått både skratta och förfasas av igenkänning i serierna Familjeliv och Ensamma mamman.

Många upptäckte henne först när hon slog genom med Ensamma mamman som blev serie i Dagens Nyheter 1985.  Själv tycker hon genombrottet kom redan på sjuttiotalet då hon började på Kamratposten och tecknade den välkända masken Karl-Putte.

? Då kände jag mig som en riktig kändis, berättar hon.

Hon är upphovskvinna till både serier, böcker och teaterpjäser. Relationer och moderskap är centralt i hennes berättande, präglat av att hon själv blev mamma tidigt och levde ensam med två barn.

För mig är humor en överlevnadskost. En slags medel att att attackera mina fiender och att stå ut med allting.
? Har du många fiender?
? Ja, jag har nog alltid haft några fiender för att jag alltid gått min egen väg och alltid tagit ställning.

Numera är hon också farmor och har nyligen kommit ut med fyra barnbarnsböcker om hur äventyrligt det kan bli i vardagen när mormor ska hämta på förskola eller när man ska sova över hos morfar. Moderskapet tar alltså aldrig slut, du är mor också till dina vuxna barn.

? Jag tycker vi kan prata om moderskapet idag, det finns mycket man pratar alldeles för lite om när det gäller moderskap, säger Cecilia Torudd.

Programmet är gjort av Kicki Möller.

Han har formgivit Jerringpriset och var med och tog fram succén ljuslyktan Snöbollen. Hur kom han på idén att blåsa i snö? Och hur var det när han ofrivilligt fick sluta i Kostahyttan?

? När jag började med formgivning kände jag att det var som att jag kunde vara en världsförbättrare på något sätt. Om jag gör det här tinget riktigt bra så kommer människor att glädjas, men också att det bidrar till något bra i världen. Det låter krystat kanske, men det var så jag tänkte. Jag trodde på att om man lyckas få ljuset att leva i en bit, en glasbit, så är den viktig för människan, säger Göran Wärff.

Större delen av sitt liv har Göran Wärff arbetat i Kostahyttan som numera hör till Orrefors Kosta Boda. Genom åren har han gjort flera framgångsrika serier och ställt ut sina verk såväl i Sverige som utomlands. Han har också bott i Australien och startat upp en glasutbildning i England. Tillsammans med sin före detta fru, formgivaren Ann Wolff, var han med och tog fram miljonsuccén ljuslyktan Snöbollen. Idén att blåsa i snö föddes en aprildag när Göran fick ett infall att testa det.

I dag är Göran Wärff 83 år och lever på Hau gård på Gotland tillsammans med sin fru Lena. Det är nu fem år sedan han lämnade Glasriket och Kostahyttan som han har tillbringat stora delar av sitt liv i.   

Programmet är gjort av Sally Henriksson genom produktionsbolaget Munck.

Homosexualitet är ingen sjukdom slog hon fast som ny generaldirektör på Socialstyrelsen. Idag är hon riksdagens äldsta ledamot. Men hennes arbete i kontroversiella frågor har inte varit utan motstånd.

Barbro Westerholm är läkaren och politikern som inte räds att ta sig an även de mest kontroversiella frågorna ? som till exempel abort och makten över vår egen död.

Inte minst är Barbro Westerholm hyllad inom HBTQ-rörelsen, sedan hon som ny generaldirektör på Socialstyrelsen befriade homosexuella från sjukdomsstämpeln efter en ockupation av myndighetens trappa 1979. Sedan drev hon igenom partnerskapslagen.

? Jag tyckte det var absurt att kärlek mellan två människor skulle betraktas som en sjukdom, säger Barbro Westerholm.

Som kvinna i en maktpositionsvärld dominerad av män, så har hon många gånger fått kämpa extra hårt för att göra sin röst hörd.

? Det fanns en ryggmärgsreflex hos männen att när en kvinna talar då är det inte värt att lyssna på, då är det lovligt att göra något annat.

Med åren har Barbro Westerholm blivit alltmer på sin vakt och talar av säkerhetsskäl inte om sin familj i intervjuer. Både hon själv och hennes familj har hotats till livet.

Idag är hon, med sina 83 år, riksdagens äldsta ledamot och hon brinner särskilt mycket för att göra livet lättare för just de äldre ? eller årsrika som hon insisterar på att vi ska säga.

Programmet är gjort av Lena Resborn genom produktionsbolaget Munck.

Med ett stiligt yttre och en djup barytonröst knockade Gunnar Wiklund både publik och kritiker på 50-talet. Men hur kom det sig att jätteidolen mer eller mindre glömdes bort? Vad hände?

Under 50- och 60-talet då folkparkerna fortfarande lockade en stor publik gjorde Gunnar Wiklund succé. I och med genombrottet började en lång karriär på sångestrader och revyscener.

- Vilken humor han hade! Det kan man inte tro när man ser honom, säger sångerskan och skådespelerskan Ewa Roos som sjöng med Gunnar i folkparkerna.

Men det var inte självklart att han skulle bli artist. Gunnar Wiklund arbetade under den här tiden också i en bilverkstad i Luleå långt ifrån storstadens nöjespalats. Han var en tillbakadragen norrlänning som trodde gott om människor vilket han senare ödesdigert fick sota för. Så småningom började även hans hälsa att vackla.

- Han gick ju aldrig på en massa event, glittergrejer och prylar, premiärer och sånt där utan han ägnade sig åt sitt jobb, säger Kenneth Sevenheim, som länge arbetade som musiker tillsammans med Gunnar Wiklund.

Julian Olin är en ung sångare som nu har tagit upp Gunnar Wiklunds repertoar, skapat en hemsida och har fått ärva många av Wiklunds tillhörigheter. Han fascineras oupphörligen av Gunnar Wiklund. Men även han ställer sig frågan hur man kan vara så populär och ändå  glömmas bort? Vad hände egentligen och varför blev det så?

Programmet är gjort av Anne Konstenius.

Han föddes svag, sjuklig och man funderade på slakt. Men det slutade med att Legolas med sin stora charm tog 19 raka segrar och blev travsportens mest betydande häst i början av 1980-talet.

? Ingen annan häst har betytt så mycket för svensk travsport som Legolas, säger dåvarande marknadsdirektör för ATG, Remy Nilson.

Som föl var Legolas svag, ofta sjuk och hade ett hett humör. Om det inte varit för att travtränare Thomas Nilsson ville hjälpa sin vän, som födde upp hästar, hade Legolas troligtvis gått till slakt. I stället blev han den mest kända travhästen genom tiderna och satte svensk travsport på kartan.

Legolas, som fått sitt namn efter alvprinsen från Sagan om ringen, blev snabbt en storfavorit och när ATG gick in med reklampengar och började marknadsföra Legolas tog svenska folket snabbt den opålitliga hästen till sina hjärtan.

Trots återkommande skador vann Legolas sina första 19 lopp på raken. 1983 deltog han i VM-loppet på Roosevelt Raceway i New York.

Under sin karriär sprang Legolas in över 3 miljoner i prispengar.

I Svenska ikoner berättar tränare Thomas Nilsson, skötare Lotta Nilsson, ATGs dåvarande marknadsdirektör Remy Nilson och radiosportens Uno Hedin om en makalös travhäst som tog svenska folket med storm.

Programmet är gjort av Anna Berg genom produktionsbolaget SMT Radio.

Lennart Hylands storhet som programmakare är de flesta överens om. Som kollega var han betydligt mer ifrågasatt. Hans med åren förvärrade alkoholism gjorde det allt svårare att jobba med honom.

I dag är det lätt att buga och bocka för Lennart Hylands idérikedom, hans arbetskapacitet och hans förmåga att få människor att berätta.

Men det finns förstås ett men. Han var inte okontroversiell. Bakom alla succéer och glada miner fanns en pedantisk kontrollmänniska som kunde vara direkt elak mot kollegor han inte tyckte höll måttet. Han kunde avfärda idéer som obegåvade eller gjorda för länge sen och han kunde vara en förfärlig besserwissertyp.

Det fanns kollegor som älskade Hyland, inte minst på radions sportredaktion och det fanns dom som helt enkelt vägrade jobba med honom.

Det blev inte lättare med åren. När Lennart Hyland avled 1993 hade uppdragen för public service i princip upphört.

I programmet medverkar Bengt Feldreich, som kom till radion några år efter Hyland, Siv Malmqvist som slog igenom i Stora famnen som leddes av Hyland, Lena Fürst som producerade flera hörnor,

Sam Nilsson, VD för SVT i många år och Tommy Engstrand, sportreportern som blev en av Hylands pojkar.

Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson.

På 1960-talet rankades Lennart Hyland som Sveriges kändis nummer ett. Alla visste vem han var, Tv- och radiomannen som kunde allt. Men med åren gjorde hans alkoholism honom allt svårare att jobba med

I mångas ögon är Lennart Hyland den person som betytt mest för svensk radio och television. Fenomenet Hyland, som förnyade socialreportaget och wallraffade med dold mikrofon innan begreppet ens var uppfunnet. Som slängde manus och refererade ishockey lika snabbt som pucken for fram på isen och bildade skola för kommande sportreportrar.

Inte minst gjorde han underhållningsprogram som fick i stort sett hela svenska folket sitta bänkade runt radioapparaterna på femtiotalet för att lyssna på Karusellen och framför TV:n på sextiotalet för att titta på Hylands hörna.

I programmet medverkar Bengt Feldreich, som kom till radion några år efter Hyland, Siv Malmqvist som slog igenom i Stora famnen som leddes av Hyland, Lena Fürst som producerade flera hörnor, Sam Nilsson, VD för SVT i många år och Tommy Engstrand, sportreportern som blev en av Hylands pojkar.

Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson.

Musikern och tonsättaren Georg Riedel har skrivit musik som nästan varenda kotte i det här landet känner igen. Ändå tvivlar han på sin egen förmåga.

Georg Riedel har tonsatt våra skolavslutningar med "Idas sommarvisa, skrivit signaturmelodin till  Alfons Åberg och musik till tex Emil i Lönneberga, Karlsson på taket och Pippi Långstrump. Han har anlitats flitigt av författares om Astrid Lindgren, Gunilla Bergström, Barbro Lindgren och Lennart Hellsing.

Han har också stått på scenen med internationella celebriteter som Stan Getz och Duke Ellington och med tunga svenska namn som Lars Gullin, Arne Domnérus och inte minst Jan Johansson. Dessutom har han skrivit balett, opera, körverk och tonsatt dikter av Tomas Tranströmer.

Georg Riedel har över 1800 verk registrerade hos STIM men tvivlar ändå på sin förmåga. Hur kommer det sig?

Ett program om att fly till Sverige, om kärleken till musiken och om prestationsångest.

Programmet är gjort av Karin Forsmark.

Buskis- och revydrottningen Sonya Hedenbratt kunde inte läsa noter, gav sångläraren sparken efter bara en lektion och älskade bingo och pingviner. 

Sonya filmade med Ingmar Bergman och sjöng med Hasse & Tage, Gösta Bernhard, Putte Wickman, Charlie Norman och Beppe Wolgers. Hade hon kanske slagit igenom ännu bredare om hon inte hade valt bort Stockholm och utlandslansering?  

? Ska man synas och finnas i det allmänna medvetandet, då ska man vara i Stockholm, men Sonya sket i det, säger Sven-Eric Dahlberg, som spelade piano till Sonya Hedenbratt i över 30 år.

Artisten Sonya Hedenbratt var buskis- och revydrottningen som många förknippar med tv-succéerna ?Jubel i busken? och ?Låt hjärtat va med? som hon gjorde tillsammans med Sten-Åke Cederhök. Hon var också en av Sveriges vassaste jazzsångerskor och för många synonym med staden Göteborg. 

? Man kunde blunda och nästan vara i himlen när Sonya sjöng, minns vännen och författaren Viveca Lärn.

? Spännvidden mellan den sprödaste jazzballad och när hon står och är Sofie Propp i något revysammanhang, den spännvidden ser inte jag någonstans i dag, säger skådespelaren Tomas von Brömssen som bland annat jobbade med Sonya Hedenbratt under Jubel i busken-turnén på 80-talet.

Programmet är  gjort av Karin Forsmark, mångårig medarbetare på Sveriges Radio, musikjournalist i grunden och som nu jobbar på Kulturnytt i P4. Karin belönades tillsammans med Rickard Nerbe med Stora Radiopriset  för ?Tyst för fan-historien om Ebba Grön? 2010.

Hon börjar på TV när televisionen är helt ny i Sverige och blir snabbt en av landets mest framstående TV-profiler. Men mitt i karriären drabbas hon av en stor sorg.

Karin Falck börjar på TV 1955. Succéerna avlöser varandra. Program som Estrad, Halvsju och Gäster med gester är bara några exempel ur hennes digra reportoar.

1975 får hon det prestigefulla uppdraget att leda Eurovision Song Contest från Stockholm. Men bakom den professionella fasaden, som miljontals TV-tittare möts av, finns en sorg som överskuggar allt: maken och kollegan Åke Falcks plötsliga bortgång.

Programmet är gjort av Fredrik Johnsson.

[email protected]

Ett misstag vid uthoppet och en alldeles ny stil inom backhoppning är född. Men innan "V-stilen" blir accepterad blossar en bitter fejd upp och Jan Boklöv hamnar i skottlinjen.

I slutet av 80-talet ska en 22-årig yngling från Koskullskulle i Lappland sätta svensk backhoppning på världskartan för första gången. Jan Boklöv överraskar alla genom att vinna den totala världscupen, detta med en alldeles egen stil.

Några år tidigare har Jan på en träning gjort ett fel vid uthoppet som leder till att skidorna glider isär och bildar ett V under honom i luften. Resultatet blir att han hoppar 15-20 meter längre och den så kallade V-stilen är född. Därefter följer en lång period av träning och smärtsamma fall innan Jan är mogen att utmana världseliten.

Men att revolutionera en hel sport ska visa sig lättare sagt än gjort. De konservativa domarna, med den norske domarbasen i spetsen, ger Boklöv kraftiga poängavdrag och snart har en bitter fejd blossat upp mellan Sverige och Norge.

Idag är V-stilen den rådande tekniken inom backhoppningen. Vi möter Jan Boklöv i Belgiens huvudstad Bryssel där han lever med sin familj. Det är ett liv fjärran från den hektiska idrottskarriären för över 20 år sedan.

Programmet är gjort av Fredrik Johnsson

[email protected]

- Jag ville visa att jag dög någonting till och jobbade i motvind eftersom jag inte hade den formella kompetensen. Och så har det varit i hela mitt liv.

Så berättar Kjell Lönnå om hur han blev folkkär dirigent, kompositör och programledare.

Programmet är gjort av TullaMaja Fogelberg.

Mannen bakom "Kalles klätterträd" var på 80-talet en av världens mest eftertraktade gitarrister och har levt ett riktigt jetsetliv. Men livet i USA skavde.

Mitt lilla barn och Kalles klätterträd - Jojje Wadenius uppträder fortfarande ibland med låtarna från en av Sveriges populäraste barnskivor genom tiderna, "Godá goda´". Men oftast  spelar han för vuxna och han har haft en internationell musikkarriär som slår de flestas. 

I USA spelade Jojje Wadenius med artister som James Brown, Diana Ross och Steely Dan och åkte på turné med Simon & Garfunkel. För pengarna som rullade in köpte han ett stort hus med pool och hade grillfester. Men han var varken lycklig eller tillfreds. 

I Svenska ikoner berättar Georg "Jojje" Wadenius om hur musiken blev en fristad för honom som alltid haft en dålig självkänsla, om hur det var att spela med några av världens största och om hur viktigt mötet med den stora kärleken blev i arbetet med att bryta onda cirklar. Nyss fyllde han 70 år och han tycker fortfarande att spela är "det roligaste man kan göra med kläderna på." 

Programmet är gjort av Micha Arlt genom produktionsbolaget Munck.

Han vände tre krisande storföretag från förlust till vinst och blev SAS-Janne med hela folket. Men framgången hade en baksida också.

- Jag har varit med och förändrat världen. Det är klart att jag är stolt, säger Jan Carlzon.

Efter att ha vänt tre krisande storföretag höjde han statusen för de som jobbade med service och skickade personalen på charmkurs. Janne Carlzon blev själv nästan omåttligt populär. Men hur upplevde Jan själv framgången? Och hur kändes det att lämna SAS 1993?

I Svenska Ikoner berättar Janne Carlzon hur en musikälskande slarver från Nyköping kunde hamna i vd-stolen på SAS och bli en av Sveriges mest framgångsrika företagsledare.

Programmet är gjort av Micha Arlt, produktionsbolaget Munck.

Ilon Wikland har gett liv åt de flesta av Astrid Lindgrens figurer. Tack vare henne vi vet hur Körsbärsdalen och på Bråkmakargatan ser ut. Men hennes eget liv har varit långt ifrån en bullerby-idyll.

Ilon Wikland kom till Sverige i september 1944, som ensamkommande flyktingbarn från andra världskrigets Estland. Hon skaffade sig snart ett liv i Stockholm med familj och en ljus karriär som barnboksillustratör. Det var 60 år sedan nu, som Ilon Wikland gick in på Rabén och Sjögrens kontor i Stockholm med en bunt teckningar på ena armen och första dottern på den andra. Hon fick direkt sitt första uppdrag: att illustrera Mio min Mio.

- Astrid Lindgren var chef för barnboksavdelningen där. Jag hart inte varit utan jobb sedan dess, säger Ilon Wikland. 

 I 40 år arbetade Ilon Wikland och Astrid Lindgren tillsammans, och efter det har hon tecknat åt andra författare, bland annat hennes kompis Mark Levengood. 

- Att teckna åt Mark är något helt annat. Jag känner mig inte som en barnboksillustratör längre!

Men hon har även gjort egna mer eller mindre självbiografiska böcker om sin uppväxt i Estland. Boken "Den långa långa resan" handlar om en flicka som heter Ilon som redan i väldigt tidig ålder får se baksidorna med att vara människa. 

Reporter Lena Resborn