GÖTEPOD

Biskopsgården ska bli en trygg och levande stadsdel med goda kommunikationer, grönområden och fler bostäder ? både villor, radhus och lägenheter.

Stadsdelen är idag mest känd för sin utsatthet med otrygghet, gängkrig och segregation men nu ska Biskopsgården sättas på kartan på ett nytt sätt och bli en tillgänglig och trygg trädgårdsstad.

Det här avsnittet handlar om utmaningar och möjligheter med stadsutveckling.

Stadsarkitekt Björn Siesjö gästas av Christina Aylward Alvelin, förvaltningsdirektör socialförvaltningen Hisingen och Carl-Johan Carlsson, stadsbyggnadsförvaltningen.

På bara några år har Göteborgs skyline förändrats, det har poppat upp det ena höghuset efter det andra - Citygate, Kineum, Platinan, Gårda Vesta och Våghuset är bara några.

I år invigs Nordens högsta byggnad, Karlatornet med sina 73 våningar. Höghus och skyskrapor väcker ofta mer debatt än andra byggnader, varför? Främjar höghusen stadslivet? Och vad gör skyskrapor med oss människor på marken?

I vårsäsongens premiäravsnitt av Götepod samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med gästerna Per Bornstein, arkitekt och Ola Nylander, professor i arkitektur på Chalmers. 

Göteborgarna ska kunna idrotta och ha en aktiv fritid. När staden växer behöver också utbudet av idrottsmöjligheter öka.     Just nu sker en satsning på att bygga nya och rusta upp befintliga idrottsanläggningar, men hur skiljer sig olika delar av Göteborg åt vad gäller anläggningar och föreningsaktiva. Vilka för- respektive nackdelar finns det med att placera idrottsanläggningar i centrala Göteborg?     Hur kan vi utveckla Göteborgs idrottsområden och anläggningar så att de funkar för många olika aktiviteter och olika grupper?  

Gäster: Emma Svensson, idrottskonsulent på RF-SISU Västra Götaland och Johan Sävhage, förvaltningsdirektör på idrotts- och föreningsförvaltningen.  

Göteborgsregionen rankas högt i flera olika undersökningar ? attraktiv för både näringslivet, kvalificerad arbetskraft och studenter. Intresset att etablera sig i Göteborg är stort och staden erbjuder världsledande miljöer för forskning och innovationer.

Men hur kan Göteborg bli ännu mer attraktivt ? för såväl företag som människor? Finns det tillräcklig med mark för verksamheter och kontor? Hur står det till med bostäder och infrastrukturen?

I detta poddavsnitt får du svaren på dessa och andra spännande frågor, bland annat om hur det gick till när Göteborg vann kampen om batterifabriken.

Gäster: Henrik Einarsson, etableringschef på Business Region Göteborg; Maria Fuxborg, näringslivschef Västsvenska Handelskammaren

För många av oss är belysning i staden något som vi tar för givet, men vilken betydelse har egentligen belysningen i en stad? Vad är viktigt att tänka på vid ljussättning av en stad?

Teknikutvecklingen inom belysning går snabbt och det skapar nya möjligheter att energieffektivisera ljuset i staden och att få rätt belysning på rätt plats vid rätt tid. I det här avsnittet av Götepod pratar vi om förutsättningar, möjligheter och begränsningar i arbetet med att belysa en stad.

Gäster: Lars Ocklund, planeringsledare belysning på stadsmiljöförvaltningen och Frida Almqvist, Ljus i Alingsås.

Det bubblar på Lindholmen ? mycket är på gång; spårväg, nytt färjeläge, Lindholmsförbindelsen, ny gång- och cykelbro, bostäder, verksamheter, kontor med mera. Det sjuder av liv och rörelse och området utvecklas ytterligare som en levande och attraktiv innerstadsmiljö.

Den som idag besöker, arbetar eller kanske rentav bor på Norra Älvstranden har nog svårt att föreställa sig den enorma förändring som skett de senaste decennierna. Tidigare låg här några av världens största skeppsvarv, nu har området fyllts med moderna bostäder, hotell, skolor och företag inom olika branscher.

Lindholmen på Norra Älvstranden är idag ett av de stora innovationsklustren i Sverige inom tech, AI och mobilitet.

Gäster: Lena Baeza, programledare Lindholmen, Älvstranden Utveckling och Andreas Lundberg, affärsutvecklare, Atrium Ljungberg.

Att bo på husbåt har fått ett uppsving de senaste åren, inte bara utomlands, utan även i Sverige, där flera kommuner nu planerar för fler husbåtar, så görs även i Göteborg.

I det här avsnittet samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med Oskar Lundblad som provat på det flytande livet och Hans Linderstad från stadsledningskontoret som utrett möjliga platser för husbåtar i Göteborg.

Fram till 2040 ska det byggas 2 000 bostäder och 19 000 arbetsplatser i Centralenområdet - inte minst kvarteren närmast den utbyggda Centralstationen ska bebyggas.

Visionen är att området ska bli hela regionens centrum och mötesplats, och en betydligt mer levande stadsdel än idag.

Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Caroline Ahrnens Martin, Regionchef projektutveckling på Jernhusen, och Per-Anders Käll, huvudprogramledare för Centralenområdet på exploateringsförvaltningen, Göteborg Stad.  

I Göteborg har vi vattnet mitt i stan. Men hur är det egentligen; går det att ta ett dopp i älven från en brygga i Sannegården, från kajen vid Stenpiren eller varför inte i Frihamnen i Jubileumsparken?

Just detta att kunna bada mitt i stan var ett tydligt önskemål som framkom i dialoger med göteborgarna inför stadens 400-årsjubileum och byggandet av Älvstaden.

Men, på grund av att det råder badförbud i hamnen så kan vi inte bada var och hur som helst i älven. Det  finns dock undantag. Och drömmar om vad som skulle kunna bli.

Var du faktiskt kan ta ett bad i älven - i både söt- och saltvatten, vad som planeras och vilka visioner som finns om bad i älven. Det, och mycket mer, får du höra i det här avsnittet av Götepod, som är det första i en serie på temat ?Älvens betydelse?. 

Välkommen att lyssna till stadsarkitekt Björn Siesjö som samtalar med projektledare för bygget av det nya hamnbadet i Jubileumsparken, Amelie Sandow från exploateringsförvaltningen, Göteborgs Stad och oceanograf Anna Karlsson från Tyréns.  

Göteborg växer och behovet av bostäder är stort ? men vad byggs och hur bra är det? Vad är egentligen en god bostad och vad påverkar utformningen av bostäder i Sverige idag? Vad tar vi med oss framöver? Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Kajsa Crona, regionchef på Tengbom samt adjungerad professor i Boendets arkitektur på Chalmers och Lena Josgård, affärsområdeschef fastighetsutveckling på HSB Göteborg.  

Längs Avenyn och Götaplatsen pågår just nu ett stadsutvecklingsprojekt för upprustning där fastighetsägare och Göteborgs Stad samverkar.

Paradgatan inklusive Götaplatsen fyllde 100 år den 8 maj, men själva Avenyn anlades redan på 1800-talet. Det är kanske en av Nordeuropas mest kända gator och att mötas på Avenyn är ett begrepp särskilt under vår och sommar.

Men många anser att gatan har förlorat sin forna glans och ingen har egentligen tagit ett helhetsgrepp om den sedan ursprungstanken med de vackra förträdgårdarna utanför boningsradhusen luckrades upp och försvann.

Vad har Avenyn betytt för Göteborg? Och vilken betydelse kommer gatan kunna få i framtiden? Det diskuteras i det här avsnittet av Götepod. 

För 100 år sedan var Göteborg i fokus med den stora jubileumsutställningen som sägs ha lockat över 4 miljoner besökare. Och till sommaren är det dags igen! Då ska det firas ordentligt i Göteborg! Hur många besökare blir det i år? I det här avsnittet rör vi oss mellan 1923 och 2023, blickar framåt och bakåt och jämför då med nu. Och hur kom det sig egentligen att båda jubileumsfirandena senarelagts 2 år?

Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Therese Brusberg, Göteborg &co och Håkan Strömberg, Stadsmuseet i Göteborg.

Hur planera vi hållbart och bygger klimatsmart i Göteborg? Återbruk och cirkularitet är ord som förekommer flitigt när vi pratar om hållbar stadsutveckling, men vad är det egentligen, och hur får vi fart på det klimatneutrala byggandet?

Initiativ tas på olika håll, men en utmaning är att få omställningshjulet att börja snurra i den takt som behövs för att nå målen. Hur ska det gå till?

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Anders Carlsson, FoU- och hållbarhetschef på Derome och Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef ekologisk hållbarhet på AB Framtiden

I en stadsdel finns och verkar olika aktörer med olika ansvarsområden, kompetenser, kunskaper och resurser. En väg att samverka är genom ett så kallat BID, Business Improvement District.

Idén med BID Gamlestaden har varit att skapa förutsättningar att tillsammans hantera problem och förverkliga möjligheter i den långsiktiga stadsdelsutvecklingen. Vilka effekter har BID som samarbetsform haft för stadsutvecklingen i Gamlestaden?

BID Gamlestaden har funnits i cirka 20 år och är det äldsta BID influerade samarbetet i Sverige. Det är ett formaliserat samarbete mellan 50 fastighetsägare och 11 förvaltningar i Göteborgs kommun samt polismyndigheten.

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Helena Holmberg, företrädare för BID Gamlestaden och Mattias Westblom, projektledare stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad. Båda har jobbat med utvecklingen av Gamlestaden i över 10 år.

Hur, och varför, är kultur viktigt för stadsutvecklingen? Trycket från urbanisering och exploatering har gjort att konst och kultur ofta trängs bort från centrala och attraktiva lägen. Kulturverksamhet är inte en kapitalstark bransch som genererar stora vinster och kan betala höga hyror. Trots det har kultur och god stadsutveckling ett tydligt samband ? kulturens roll i stadsutveckling handlar om att ta tillvara människors kreativa kraft och vidareutveckla platsers befintliga kvaliteter.

I detta avsnitt av Götepod gästas Björn Siesjö av Johan "Red Top" Larsson, stadsutvecklare på Business Region Göteborg, kulturentreprenör och Sara Schütt, chef på kulturstrategiska enheten på kulturförvaltningen Göteborgs Stad.

Frölunda var en av de första förorterna i Göteborg. För 60 år började höghusen torna upp sig, med stora parkeringsplatser emellan och området omgärdades av stora trafikleder. I ABC-staden skulle man bo när arbete och centrum. Men hur bra blev det egentligen?

Nu är byggkranarna på plats igen, slitna hus rustas upp och de planeras för 1 000-tals nya bostäder. Det pratas om att bygga en blandad, tät, dynamisk och levande stad.

I det här avsnittet pratar vi om historiens miljonprogram och framtidens Frölunda. Är det ABC-staden 2.0 vi planerar?

Göteborg har antagit ett ambitiöst miljö- och klimatprogram och har dessutom utsetts till en av EU:s 100 klimatneutrala städer. Det innebär att Göteborg ska vara en av föregångsstäderna i Europa och visa vägen för omställningen. Men vad krävs för att vi ska lyckas i klimatomställningen och vilken roll spelar stadsutvecklingen?

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Karin Bjerner, utvecklingsledare på miljöförvaltningen, Göteborgs Stad och Lena Holmberg, lärandestrateg inom innovationsprogrammet Viable Cities.

I tio år har arbetet med Älvstaden satt tydliga avtryck i Göteborg. Enligt visionen ska centrala staden dubbleras i storlek och växa med 25?000 nya lägenheter och 50?000 arbetsplatser. Göteborg ska växa ihop, kärnan ska bli starkare och staden ska möta vattnet, med alla möjligheter och utmaningar det innebär.  

Vad har hänt i centrala Göteborg under visionens första tio år och vad är på gång? Hur väl står sig visionen inför framtiden? Det diskuteras i höstsäsongens första avsnitt av Götepod. 

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Adelina Lundell, processledare hållbarhet på Älvstranden Utveckling och Ola Serneke, VD Serneke Invest.

Vi är mitt i en byggboom i Göteborg och förra året blev över 5 000 nya bostäder inflyttningsklara. Men hur påverkar den pågående stadsutvecklingen de av oss som är hemlösa idag och vilka insatser görs för att förebygga hemlösheten?

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Anna Holmqvist, avdelningschef boende och hemlöshet i Göteborgs Stad och Patrick ?Patti? Hansén, ansvarig hemlöshetsarbete på Räddningsmissionen.

Göteborg ska vara en hållbar stad, öppen för världen. Detta uppnås genom att planera för en nära, sammanhållen och robust stad. Det är utgångspunkten för ny översiktsplan för Göteborg. Men vilka möjligheter finns i staden och vilka är utmaningarna? Är översiktsplanen genomförbar?

Lyssna på ett samtal om stadens övergripande plan när det kommer till stadsutveckling.

Stadsarkitekt Björn Siesjö gästas av Anna Olsson, projektledare för Göteborgs nya översiktsplan och Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på KTH.

Göteborg är inne i sitt största utvecklingssprång i modern tid. Staden växer snabbt och 2040 väntas vi vara 120 000 fler göteborgare. Därför förtätar vi och bygger bostäder, arbetsplatser, parker och infrastruktur. Men riskerar vi samtidigt bygga bort vårt kulturhistoriska miljöer? Hur gör vi för att behålla stadens historiska förankring i en tid av snabb omvandling?

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Ylva Berglund, antikvarie på Göteborgs stadsmuseum och Hans Bjur, arkitekt, professor i stadsbyggnad på Chalmers.

Göteborg växer så det knakar vilket innebär att utmaningar kring samordning, samsyn och kommunikation blir allt viktigare. Inte bara för att fatta välgrundade beslut utan också för att bättre kunna förstå, analysera och kommunicera utvecklingen.

Det är en av anledningarna till att det nu tas fram en digital tvilling av Göteborg. En virtuell 3D-modell av Göteborgs hela kommun motsvarande hela 700 kvadratkilometer, byggd på stadens egen geografiska information. Till nytta för boende, besökare och näringsliv.

Politik för gestaltad livsmiljö antogs av riksdagen 2018. Målet är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Gestaltad livsmiljö handlar om helheten i stadsmiljön; om gator, parker och torg lika mycket som byggnaderna, och om rummet mellan husen. Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Helena Bjarnegård, riksarkitekt Boverket och Daniel Holmén, fastighetsutvecklare på Elof Hansson Fastigheter

Ett av Göteborgs mest centrala lägen består i dag mest av asfaltsparkeringar och storhandel. Men Backaplan är i förändring. Just nu pågår arbetet med att skapa plats för 10 000-tals människor att leva, bo och arbeta.

Vägen till det nya Backaplan kommer ta många år. I detta poddavsnitt avhandlas många av de utmaningar som finns, med allt från handel i förändring till framtida klimatförändringar.

Vem ska bo på Backaplan i framtiden och hur skapar man en helt ny stadsdel som är hållbar över tid?

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Camilla Lidholm, huvudprogramledare Backaplan på Göteborgs Stad och Linus Theorin, projektchef på Skandia Fastigheter AB.

Vad karakteriserar en levande stadskärna och varför är det viktigt för Göteborg? Måste vi välja mellan p-platser och sköna stadsmiljöer?

Göteborg sticker ut bland landets stadskärnor med en liten andel av kommunens befolkning boendes i stadskärnan ? i programmet hävdas att det behövs 10 000 nya bostäder i stadskärnan.

Men fler bostäder ställer också krav på förskolor och skolor med uteytor i city. Hur löser vi det?

I avsnitt nio av Götepod har vi fokus på tillgänglighet i staden. Vad innebär det att staden ska funka för alla, och hur funkar Göteborg egentligen?

I detta avsnitt diskuteras både kullersten, Brunnsparken och Masthugget. Och stadsarkitekten bjuds in att rulla stol genom stan för att få insikter från nya perspektiv. Poddavsnittet är en samproduktion med konferensen Staden ska funka för alla (Universell utformning - Göteborgs Stad (goteborg.se).  

Stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Anders Westgerd, VD GIL och funktionsrättsaktivist, och Lilian Muller, doktorand på Certec vid Lunds universitet och tillgänglighetsrådgivare.

I det här avsnittet sätter vi barn och ungdomar i fokus. Barnkonventionen som blev lag i Sverige förra året slår fast att barn och unga ska få uttrycka sin mening och bli lyssnade på. Det låter ju bra. Men gör vi det i praktiken? Och hur kommer de unga till tals när framtidens Göteborg planeras? 16-årige Charlie Arby samtalar med Mie Svennberg, översiktsplanerare (social hållbarhet och barnperspektiv) och Björn Siesjö, stadsarkitekt.

Göteborgs läge, vid Göta Älvs mynning, har genom tiderna skapat fantastiska förutsättningar för handel, industri, boende och rekreation. Med höjda havsnivåer och mer extremväder till följd av klimatförändringar riskerar samma läge att försämra förutsättningarna för staden och dess utveckling.

I det här avsnittet av Götepod samtalar Björn Siesjö med Lisa Ekström, klimatstrateg på Stadsbyggnadskontoret och Anna Denell, hållbarhetschef Vasakronan om vad är det vi gör och behöver göra för att klimatsäkra Göteborg? Vilken hänsyn tar vi till de stigande vattennivåerna när vi planerar för nya byggnationer? Och är det egentligen så klokt att bygga så mycket längs älven?

Göteborg fortsätter att växa och förtätas, vilket tar mark i anspråk till fler bostäder, kontor, näringsverksamheter och utbyggd infrastruktur. Men risken med en alltför tät stad är att värdefulla vatten- och grönytor försvinner, vilka är mycket viktiga för stadens klimat, dagvattenhantering, biologiska mångfald och inte minst för människors hälsa och välmående. Vi människor mår bra av grönt. Det gäller därför att på olika sätt utveckla grön och blå infrastruktur i staden.  Hur löser vi den ekvationen: tätare men också grönare städer? I detta avsnitt samtalar Björn Siesjö med Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare, och Sofia Thorsson, professor vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Björn Siesjö samtalar med trafikdirektör Kristina Lindfors och Västtrafiks VD Lars Backström om hur vi kan och bör resa i framtidens Göteborg. Hur kommer vi kunna ta oss fram i en stad som fortsätter att växa och förtätas? Hur skapar vi förutsättningar för ett mer hållbart resande, vilket är helt nödvändigt för att klara våra klimatåtaganden och för att skapa goda livsmiljöer i staden? Och hur stärker vi och gör kollektivtrafiken mer attraktiv? Exempel på saker som nämns i samtalet: Västlänken, Koll2035, Miljö-och klimatprogrammet, nya tunnlar och broar över älven, elbussar, framtidens färjetrafik.

I detta avsnitt fokuserar vi på arkitektur och gestaltning ? vad är fint och vad är fult? Och vem avgör det? Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Rickard Stark, grundare av Okidoki arkitekter och Karolina Keyzer, f d stadsarkitekt i Stockholm och nu ägare av OKK+.

Arkitektur väcker starka känslor och i Göteborg förs nu en livlig debatt om det som byggs. Vem äger arkitekturen? Vem ska få rita? Och vem är det som bestämmer egentligen? 

Läs mer om stadsutvecklingen i Göteborg på www.stadsutveckling.goteborg.se

Cyklandet i Göteborg ökar stadigt. Men vad krävs för att Göteborg ska bli en riktig cykelstad typ Malmö och Lund? Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Malin Månsson, cykelstrateg på trafikkontoret och Johan Fahlnaes, cykelentusiast, om stadens cykelsatsningar och om hur den pågående stadsutvecklingen kan bana väg för ett ökat cyklande. Pumpstationer, cykelgarage, pendelcykelbanor och frånvaron av stopp- och svängtecken är några av de ämnen som avhandlas.   Läs mer om hur vi arbetar med hållbar mobilitet på: https://stadsutveckling.goteborg.se/hallbar-mobilitet/

I avsnitt två av Götepod tar vi upp en av Göteborgs största utmaningar: bostadsbyggandet. Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Marina Fritsche, vice vd på Wallenstam, och Martin Blixt, vd på Framtiden Byggutveckling AB. Samtalet går från 1960-talets miljonprogram till dagens bostadsbrist. Hur mycket bostäder byggs det i Göteborg? Varför byggs det inte billigare? Och var tycker göteborgarna egentligen det är bäst att bo i Göteborg?    Läs mer om stadsutveckling i Göteborg på www.stadsutveckling.goteborg.se

I premiäravsnittet tas ett helhetsgrepp kring Göteborgs stadsutveckling. Stadsarkitekt Björn Siesjö samtalar med Kerstin Elias, avdelningschef på trafikkontoret, och arkitekten Gert Wingårdh om det som byggs och planeras och vad som kommer att utmärka det framtida Göteborg. Hur tätt kan vi bo? Hur ska vi ta oss fram? Hur skapar vi en mer sammanhängande stad? Och vad är egentligen skillnaden mellan en aveny och en boulevard? Redaktörer: Ann Bergermark Rintala och Peter Wannding. Redigering: Alexander Ljungqvist

Läs mer om stadsutvecklingen i Göteborg på www.stadsutveckling.goteborg.se