Sveriges 100 mest populära podcasts

Gräns

Gräns

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda. Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/grans

Avsnitt

Så förändrar Nato säkerheten för Sverige

Ukrainakriget ser ut att putta in Sverige och Finland i Nato. Det ändrar hela det säkerhetspolitiska landskapet i norra Europa - och kan orsaka strategisk stress i Ryssland.

Finland och Sverige gör gemensam sak och begär att få bli Nato-medlemmar.Beskeden kommer efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, och krävt en säkerhetszon runt landet.Den här historiska kursändringen för svensk säkerhetspolitik gör Östersjön till ett Nato-innanhav - och kan också sätta press på en av Rysslands viktigaste säkerhetszoner i Arktis.Medverkande: Malena Britz, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan, Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, Carolina Vendil Pallin, Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Joakim Paasikivi, lärare i strategi på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonLjud från: AP, CNBC, SR, CNN
2022-05-18
Länk till avsnitt

Spionutvisningar kan väcka sovande agenter

Ryska diplomater misstänkta för spioneri utvisas nu i rasande fart. Vi är på väg in i en ny tid av spioneri, de ryska underrättelseofficerarna blir färre men de som är kvar blir potentiellt farligare.

Det stora ryska anfallskriget i Ukraina ritar nu om spionkartan i Europa. Vi är på väg in i en mer osäker tid där underrättelsebehoven ökat både i öst och väst. Med ett beslut om Nato i dörren varnar militären för sabotage mot kartlagda mål och det finns risk för att vilande spionceller väcks till liv.Medverkande: Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och författare med bakgrund i den svensk underrättelsetjänsten, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Per Thunholm, strategisk rådgivare vid Försvarshögskolan, doktorand i statsvetenskap vid Åbo Akademi, Björn Nolén, major samt försvarstwittrare och bloggare under pseudonymen Jägarchefen, Jan Thörnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten. Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonLjud från: CNN, Sky News, Sveriges Radio
2022-05-04
Länk till avsnitt

PODDTIPS: Beredskap - om din plats i totalförsvaret

Om kriget kommer vill staten att du bidrar i försvaret. Men vet du din plats?

Poddtips om Beredskap med Erik Blix: Michael Malm som jobbar med totalförsvarsfrågor på Försvarsmakten berättar om vem som blir soldat, när den som är förskolelärare ska rycka in och dessutom reder vi ut varför din häst kan bli krigsplacerad. Och vad händer om du vägrar? En podd om Beredskap med P4 Extras Erik Blix 2018 uppmanade regeringen alla svenskar att göra sig bättre förberedda för en kris. För extremväder, svåra olyckor eller militära hot. Minst en vecka ska du kunna klara vardagen för dig och din familj, utan tillgång till vatten, värme, mat och kommunikation.Sedan dess har vi upplevt en pandemi och nu ett krig i Europa. Så hur har du det med din beredskap. Kanske har du eget skyddsrum, vevradio och sju dunkar vatten. Eller är du mer som alla andra. Som knappt har batterier hemma.Podden Beredskap, för dig som vill veta mer om vilka prylar och kunskaper vi behöver i en kris. Programledare Erik Blix.
2022-04-27
Länk till avsnitt

Rysslands hämnd mot de svenska forskarna

När Rysslands främste oppositionspolitiker förgiftas riktas fokus plötsligt mot en forskningschef i Umeå. Det svenska labbet kan avslöja förbjudna kemiska vapen och hamnar mitt i ett ryskt maktspel.

Förgiftningen av den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj hösten 2020 har likheter med det som händer idag i Ukraina. Det verkar handla om hämnd. Kanske kan den här berättelsen också lära oss något om hur det ryska svaret på EU:s sanktioner kommer att se ut i framtiden.Medverkande: Åsa Scott, avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (intervjun är gjord innan krigsutbrottet i februari 2022) och Rikard Norlin forskare vid Totalförsvarets forskningsinstituts labb i Umeå.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: Adult Swim, Sky News, Sveriges Radio, CBS, AP, AFP, BBC, Reuters. 
2022-04-20
Länk till avsnitt

Cyberkrigarna som strider mot Putin

Dagens krig förs inte bara på marken utan också i cyberrymden. Där kan även svenskar bli cyberkrigare i Ukrainas armé. Men det kan utsätta både dom själva och Sverige för allvarliga risker.

Våra samhällen blir allt mer uppkopplade och sårbara för attacker och det här märks inte minst i det pågående kriget. Det här ställer också nya krav på Sveriges försvar.Medverkande: Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg för den militära säkerhetstjänsten MUST, Patrik Ahlgren, chef för cyberförsvarssektionen vid Försvarshögkvarterets ledningsstab, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Marika Ericson, chef på centrum för operativ juridik och folkrätt på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: SR, MSNBC, "AnonymousTVyoutube"
2022-04-06
Länk till avsnitt

Omringad i kriget - så flydde Johan ut ur Ukraina

När kriget i Ukraina bryter ut evakueras svenska observatörer. Men Johan Chytraeus fastnar då en bro sprängs. Gruppen hade kunnat säkra bevis på brott mot civila men omringas snart av ryska soldater.

Civila blir beskjutna och dör i kriget i Ukraina. Nu startar utredningar om att Ryssland begått krigsbrott.Samtidigt måste neutrala observatörer lämna Ukraina, till exempel de från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. De som skulle kunna säkra bevis på vad som händer på plats kan inte längre jobba.Hör om hur den svenske observatören Johan Chytraeus blir fast i Cherson då staden belägras av ryska styrkor, och hur han till slut tar sig ut.Medverkande:Johan Chytraeus, ställföreträdande chef vid OSSE:s lokalkontor i Cherson.Carina Lamont, universitetsadjunkt på Försvarshögskolan.Inger Österdahl, professor på Uppsala universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund
2022-03-23
Länk till avsnitt

EXTRA: Kriget, oron och makten över rädslan

Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige?

Försvarsmakten börjar med återkommande lägesuppdateringar på grund av kriget i Ukraina och säkerhetskrisen i Europa.Det svenska samhället är inte drabbat, men många är oroliga och det psykologiska maktspelet runt kriget måste hanteras av både privatpersoner och av försvaret.Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan. Misse Wester, professor i riskhantering på Lunds universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund
2022-03-16
Länk till avsnitt

Taktiken bakom ryska kärnvapenhotet

Vladimir Putin ökar pressen genom att hota med Rysslands stora kärnvapenarsenal. Vad är det som kan hända?

De ryska strategiska robottrupperna försätts i i slutet av februari i högre beredskap. Det här tolkas som ett politiskt påtryckningsmedel från Vladimir Putin.De stora, strategiska domedagsvapnen som skapade terrorbalansen under kalla kriget har dammats av, men få tror att de kommer att användas.Taktiska kärnvapenSamtidigt finns en annan arsenal: De taktiska kärnvapnen, såna som kan användas på ett slagfält, i ett krig. Och i den ryska planen för krigföring kan de komma in i ett relativt tidigt skede.Hur akut är kärnvapenhotet? Och vad har Sverige för beredskap för ett kärnvapenscenario?Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan.Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning.Martin Goliath, forskare i kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter & researcher:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils EklundTekniker:Mats JonssonLjud från: ABC NEWS, BBC, Sveriges Radio, SVT
2022-03-09
Länk till avsnitt

EXTRA: Riskerna med svenska vapen till Ukraina

För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige?

Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon.  Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordonVapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer. Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Per Vallgårda, reporter och research.
2022-03-02
Länk till avsnitt

EXTRA: Rysslands krig ritar om hotbilden mot Sverige

Kriget har nått Ukraina i full skala. Nu förändras hotbilden i hela Europa snabbt och det här får konsekvenser också för Sverige och vårt försvar.

Det som händer i Ukraina har redan ritat om den säkerhetspolitiska kartan i Europa.- Det vi ser nu är ju det värsta scenariot som man har spekulerat i på förhand, en massiv attack från många olika håll, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Nytt läge i EuropaKriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 förändrade säkerhetsläget och Sverige ställde om politiken för att återigen satsa på ett nationellt försvar i nära samarbete med andra som Nato och länderna kring Östersjön. Sverige ska ställa upp solidariskt om andra blir angripna. Vad betyder detta nu?- Vi har ju länge sagt att vi inte ska stå passiva om något annat EU-land eller nordiskt land blir angripet. Så bara för att vi själv inte har någon landgräns mot Ryssland så betyder det ju inte att Sverige kan se på sin egen säkerhet från ett isolerat svenskt håll, säger Jacob Westberg.Hur långt sträcker sig den där solidariteten i ett läge där Baltikum nu känner sig hotat och oron växer även i Finland, Sveriges närmaste försvarspartner?Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Per Vallgårda, research.
2022-02-24
Länk till avsnitt

EXTRA: Putins order ökar risken för anfall

Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider.

Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär. Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Större ryska målRyssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare. Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning. Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare Carl-Johan Ulvenäs, producent
2022-02-22
Länk till avsnitt

EXTRA: Därför varnar USA:s spioner för rysk attack

USA går ut med att en rysk attack kan komma inom dagar. Vad är syftet med det och kan man lita på underrättelsetjänsternas uppgifter?

Ett ryskt anfall mot Ukraina kan inledas i mitten av februari 2022.De här uppgifterna har kommit från Vita huset, både från officiella och inofficiella källor. Jag har svårt att ta det på riktigt allvar, det där exakta, men däremot ett fönster på kanske två, tre veckor. Det tar jag på stort allvar, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.Ryssland har hela tiden dementerat uppgifter om en attack och säger att de drar tillbaka delar av trupperna nu. Men ordkriget fortsätter parallellt med de diplomatiska ansträngningarna.Sanningen oklar Vi kan inte lita på någon utav sidorna. Men västsidans information ligger närmare en rimlig sanning än ryssarnas information, säger Jan Hallenberg.Men vad är USA:s syfte med att gå ut med det här? Hallenberg tror att det handlar om taktik och erfarenheter från Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014. Då hade den amerikanska säkerhetstjänsten mängder med information men de gick nästan inte ut med någonting. Och detta har både politikerna i Washington och underrättelsetjänsterna lärt sig. Denna gången kommer vi att varna på förhand.Medverkande: Tidigare försvarsattachén i Washington Bengt Svensson och Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund
2022-02-15
Länk till avsnitt

Planen bakom Rysslands nya krigföring

Hemliga operationer, gråzoner och dold påverkan. En rysk toppgeneral har målats ut som hjärnan bakom Rysslands moderna krigföring. Vem är han och vad är strategin i Europas säkerhetskris?

Den svenska regeringen flaggar för cyberattacker mot finansväsendet, och kallar bland andra riksbankschefen till möte.Säkerhetsexperten Katarina Engberg bedömer att bakgrunden är de omfattande sanktioner som ska sättas in mot Ryssland, om de väpnade styrkorna attackerar Ukraina. Det kan ju då hända att man från rysk sida vidtar motåtgärder av olika slag också mot det västliga finanssystemet. Och då finns ju cyberattacker som en del i ett sådant scenario, säger hon.HybridkrigföringCyberattacker är en av metoderna i gråzonsområdet, eller den hybrida krigföringens konst. Här har den ryske toppgeneralen Valerij Gerasimov fått ge namn åt strategin bakom rysk, modern krigföring. Det där är ju en föreställning som är ganska brett utspridd. Att Gerasimov kommer in och revolutionerar hela den ryska militära tänkandet. I synnerhet med fokus på det vi kallade hybridkrigföring, säger Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Men är bilden sann? Och vad innebär den så kallade Gerasimovdoktrinen? Gräns går på djupet med tänkandet bakom den pågående konflikten mellan Ryssland, USA och EU.Medverkande: Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, Katarina Engberg, oberoende konsult och senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2022-02-09
Länk till avsnitt

EXTRA: Ryska krigsfartyg brickor i spelet om säkerheten

Tre ryska landstigningsfartyg i Östersjön påverkade Sverige att förstärka trupperna på Gotland. Men vart de tog de vägen sen? Gräns följer hur brickorna rör sig i ett säkerhetspolitiskt spel.

Spänningarna i Europa fortsätter. Ryssland skickar kravbrev, Storbritannien varnar och tidigare händelser glöms fort då allt snurrar snabbt.I mitten av januari kom tre ryska landstigningsfartyg in i Östersjön, och bidrog till den svenska förstärkningen på Gotland. I det här läget när vi har en helt annan situation i omvärlden med mer osäkerhet så är det naturligt att en sån här avvikelse från normalbilden ges större uppmärksamhet, säger Jonas Kjellen på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Fartygen lämnade Östersjön och reser nu mot en ny plats, där de kan komma att spela en roll i situationen runt Ukraina och Europa. I just marinens krafter så finns det ju ett stort signalvärde. Det finns tydliga signaler som andra stater förstår, säger Jonas Kjellén.
2022-02-02
Länk till avsnitt

Sveriges laddade relation till Nato

Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller?

Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid. Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.Tabubelagd kontaktI dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen. I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist. Landet mitt emellanSamtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande. Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2022-01-26
Länk till avsnitt

EXTRA: Ödesveckan för Europa

Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget.

I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa. Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning eller upprustning?Militär förstärkning på GotlandI anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem. Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2022-01-17
Länk till avsnitt

Avlyssningsprogrammet som skakade världen

Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.

Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.Spionprogrammet Pegasus Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överstepå Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar. Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare. Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Alexander Gagliano, reporterAnsvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2022-01-12
Länk till avsnitt

SPECIAL: Spionbröderna och Säpo

Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter.

I september häktas en man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, brottsrubriceringen ska senare ändras och det rapporteras att att mannen har befunnit sig djupt inne i den svenska säkerhetsapparaten. Om en sådan person visar sig ha arbetat för en främmande makts räkning så kan väldigt mycket utav känslig information har läckt ut, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds universitet.Både den här mannen och hans bror blir senare häktade för grovt spioneri, men de nekar till brott.Spionage i SverigeTidigare i höstas inleddes det första åtalet på 18 år mot en man som senare dömdes för att ha spionerat mot fordonstillverkaren Scania.Att nu två spioneriärenden uppmärksammas samma höst tror Wilhelm Agrell handlar om att säkerhetspolisen de senaste åren har avbrutit spioneriförsök snarare än att spioneriet har legat på paus. Man vill hellre avstyra brott än att dra fram saker i ljuset. Avslöjande spionerifall som man måste föra vidare till åtal, det kräver stora resurser och det har ju också utrikespolitiska konsekvenser, säger Wilhelm Agrell.
2021-12-29
Länk till avsnitt

EXTRA: Maktspelet om Ukraina

Spänningarna ökar i Europa. Ryssland vill skriva säkerhetsavtal för att stoppa Nato från att utvidga sig och ett sånt avtal skulle påverka Sveriges självbestämmande.

Under hösten har spänningarna mellan Ryssland och väst ökat, och läget vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland har kallats den farligaste situationen på 30 år.Ryssland har nu lagt fram förslag till säkerhetsavtal, som ska stoppa Nato från att ansluta nya länder. Ryssland vill ha det dom kallar säkerhetsgarantier. De känner sig hotade av Natos utvidgning, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Avtal skulle påverka SverigeEtt sånt här avtal skulle påverka även Sverige, menar han, eftersom man då inte själv väljer vilka allianser man vill ingå i. Vi väntar hela tiden på nästa ryska utspel. Och det tror jag kan också vara en en en del av dom här två avtalen. Ryssland tar initiativet, säger Johan Norberg.
2021-12-22
Länk till avsnitt

Miljarder på spel när Finland nobbar Jas

Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid.

Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på. Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.Finland väljer inte JasFörsvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt. Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab. Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2021-12-15
Länk till avsnitt

Cyberattacken mot Idrottssverige

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför?

Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist. Flytande gränserBåde kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning. Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen. Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.  Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson 
2021-12-01
Länk till avsnitt

Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland i november 2021 spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Men inte bara stormakter vill hävda sig här.

Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson Ljud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library
2021-11-17
Länk till avsnitt

EXTRA: Hybridattacken mot EU

Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack.

Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem. "Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan."Destabilisering utav Europa" Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta.
2021-11-11
Länk till avsnitt

Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

Kina rustar upp och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige.

Hör om det som kallats för kampen om framtidens världsordning, kraftmätningen mellan Kina och USA.Retoriken är uppskruvad kring Taiwan efter Kinas flygningar, och USA har tillsammans med Storbritannien och Australien bildat försvarspakten Aukus.Samtidigt är Taiwan en av världens största producenter av halvledare, något som får ytterligare konsekvenser för världen.  Upprustningen i det som kallas den indopacifiska regionen är omfattande.Följderna för SverigeUSA och Nato är försvarspartners till Sverige, och bedömare tror att det som nu händer på andra sidan jorden kommer att få följder här. Tyngdpunkten och inte minst uppmärksamheten, den kommer att förskjutas och det har stor betydelse för Sverige och för Europa, säger Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i Washington.Nyhetsljuden i programmet kommer från Channel 4 och South China Morning Post.
2021-11-03
Länk till avsnitt

När Sverige avlyssnades av NSA

USA ertappades att med hjälp av Danmark avlyssna svenska försvarsintressen och politiker. Hör om spelet bakom signalspaningen.

Tidigare i år avslöjade Danmarks Radio och SVT att USA med hjälp av Danmark har avlyssnat svenska politiker. Vem eller vilka den här avlyssningen var inriktad mot, är fortfarande inte klarlagt. USA:s avlyssning av Sverige Historien har många frågetecken, och det har aldrig kommit någon officiell version av vad som hände. Men avlyssning, eller signalspaning som man säger, pågår egentligen i den här världen mer eller mindre hela tiden. Sverige håller också just nu på att få en ny lagstiftning i de här frågorna. Något som i framtiden kan förbättra Sveriges position på marknaden för underrättelseinformation. Nyhetsljud i programmet är taget från: Sveriges Television och France24 Medverkande: Lisbeth Quass, journalist på Danmarks Radio Knut Kainz Rognerud, journalist på SVT David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef i Försvarsmakten Ett program av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund
2021-10-20
Länk till avsnitt

Nätverket som kartlade försvarets hemligheter

Hör om männen som fängslats för att på dolda forum ha samlat information som riskerar Sveriges säkerhet.

Den senaste tiden har ett flertal män dömts mot sitt nekande för att ha samlat information om försvarets hemliga anläggningar. I dolda forum på internet har männen kartlagt militära skyddsobjekt och diskuterat uppgifter om anläggningarna. Kartlade försvarets hemligheter Informationen som männen ska ha samlat in kallas av den militära underrättelsetjänsten för en guldgruva för främmande makt. - Vi har ju saker som allmänheten inte ska veta om. Vissa hemligheter är ju hemligheter av en anledning. Exakt hur försvaret ska göra i händelse av krig, det ska inte gemene man veta, säger David Bergman, doktor i psykologi och major och forskare på Försvarshögskolan. Medverkande:  Mats Ljungqvist, Åklagare riksenheten för säkerhetsmål  David Bergman, Doktor i psykologi, major och forskare på Försvarshögskolan  Kim Hakkarainen, Säkerhetsskyddsstrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Ett program av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig Utgivare: Nils Eklund
2021-10-06
Länk till avsnitt

EXTRA: Toppchef på myndighet greps av Säpo

Hör om toppchefen som greps i en Säporäd och som häktats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

En man som greps för spioneri tidigare i veckan har nu häktats, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Nekar till brott Mannen, som nekar till brott, har själv uppgett att han arbetat inom Säpo och Försvarsmakten och är idag verksam som chef på en statlig myndighet. Fler fall kan vänta Ett antal brott mot rikets säkerhet har fått rubriker på sistone, och åklagaren Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål tror att ett försämrat säkerhetsläge kan göra så att det blir fler fall i framtiden. Medverkande: Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål. John Granlund, reporter som bevakar säkerhetsfrågor på Aftonbladet. Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Ansvarig utgivare: Nils Eklund
2021-09-24
Länk till avsnitt

Arktis och det nya kalla kriget

När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet.

I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur. En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis. K4 i Arvidsjaur I det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter. Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank. Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen. Medverkande: Morgan Gustafsson, stabschef på K4. Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör. Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund
2021-09-22
Länk till avsnitt

De flög det sista svenska planet ur Afghanistan

När talibanerna återtar makten över Kabul tvingas Sverige evakuera människor på plats. Hör piloterna som planerade och genomförde evakueringen.

I veckan är det 20 år sen 9/11. Terrorattacken som blev starten på USA:s krig mot terrorismen och även Sveriges intåg i Afghanistan. Sverige avslutade sin militära närvaro i Afghanistan tidigare i år. Men när talibanerna till världens förvåning, på kort tid återtar makten över landet, tvingas Sverige skicka tillbaka militären för att evakuera människor på plats. Samtidigt som det bara är dagar kvar tills USA lämnar landet, ökar hotbilden mot flygplatsen. När terrordådet som alla befarar till slut sker, står ett av de svenska planen kvar på landningsbanan. Evakueringen av Kabul Gräns träffar piloterna som planerade och genomförde evakueringen av Kabul, i en kamp mot klockan och i ett säkerhetsläge som bara blir sämre och sämre för varje dag. Medverkande:  Per Carlemalm, chef för transportflygenheten på Skaraborgs flygflottilj, F7 Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj "Martin", pilot på TP84/Hercules Pär Eriksson, försvarsanalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Av:  Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund
2021-09-08
Länk till avsnitt

Spioner i Sverige

Första spioneriåtalet på 18 år, hur ser hoten ut och hur skyddar vi oss?

I slutet av augusti 2021 inleds förhandlingarna i det första spioneriåtalet i Sverige på 18 år. En svensk man som arbetat för Scania och Volvo ska enligt åtalet ha värvats som agent för Ryssland. Hur ser hotbilden mot Sverige ut och hur skyddar vi oss? Medverkande: Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen. Jan Thörnqvist, f.d. insatschef vid Försvarsmakten. Bengt Nylander, f.d chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen. Författare till boken "Säpo inifrån" Programledare: Bo Torbjörn Ek Researcher och reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Ansvarig utgivare: Nils Eklund Tekniker: Mats Jonsson
2021-08-25
Länk till avsnitt

TRAILER: Gräns

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda.

2021-08-20
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.