Sveriges 100 mest populära podcasts

Gräns

Gräns

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda. Ansvarig utgivare: Anders Bäckström

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/grans

Avsnitt

Extremisterna som vill störta staten

Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige.

På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.Säpo ser anti-statliga idéerUnder allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.Medverkande:Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitetAhn-Za Hagström, analytiker på SäpoÅsa Wikforss, professor i teoretisk filosofiCarina Holmberg, Sveriges Radios IslandskorrespondentProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters
2023-01-25
Länk till avsnitt

Sverige skickar Archer till Ukraina

Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på.

Den 19 januari 2022 meddelar den moderatledda regeringen på en pressträff att de förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina ett system som stått högt upp på Ukrainas önskelista i flera månader. Jag skulle säga att det har en en en mycket mindre betydelse än vad vi tror, säger Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan frivärld.Mer än bara ArcherVad experterna reagerar desto mer på är regeringens besked om att Ukraina även kommer att få uppemot 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57. Om det kommer cirka ett femtiotal till Ukraina så gör det faktiskt en skillnad. Det är en ganska stor skillnad, viktig skillnad, säger Tomas Ries, forskare vid Försvarshögskolan.Medverkande:Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan Frivärld.Tomas Ries, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg.Producent: Karin Hållsten.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.
2023-01-19
Länk till avsnitt

Risken för krig mellan Nato och Ryssland

Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer.

När en missil slog ner på den polska landsbygden och dödade två människor höll världen andan. För en stund verkade det som att Rysslands krig i Ukraina spritt sig till ett annat land. Ett land som dessutom är medlem i Nato.Det finns flera historiska exempel på hur krig har växt och blandat in fler länder. Nu ställer sig många frågan: kommer det bli ett tredje världskrig? Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att kriget kan utvidgas, även om Nato gör allt för att det inte ska hända.Den röda linjenTvå ord som återkommer ofta i sammanhanget är röda linjer, händelser som skulle få bägaren att rinna över och göra att Nato faktiskt ger sig in i krig med Ryssland. Det kan vara att Ryssland använder kärnvapen i konflikten eller att ett av Natos medlemsländer blir angripet. Var Rysslands röda linjer går är svårt att säga, menar Sveriges tidigare försvarsattaché i USA, Bengt Svensson. De är inte kommunicerade lika tydligt. Ryssland anger något men när det inträffar händer inget.Medverkande:Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanBengt Svensson, tidigare försvarsattaché i USAInga Näslund, Östeuropaansvarig på PalmecentretProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergReporter: Jimmy HalvarssonProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, SVT, AP, Reuters
2023-01-11
Länk till avsnitt

Så kan fiender attackera vårt elnät

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.

Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.Medverkande:Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnätHenrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.  Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, CNN
2022-12-28
Länk till avsnitt

Sverige tar hem soldaterna som strider mot terrorn

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret.

Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.Slut på strid i Saharas sandDen här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter. Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman. Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.Medverkande:Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från Sveriges Radio och Youtube.
2022-12-14
Länk till avsnitt

Därför tar Putins militära spioner sikte på Sverige

En hemlig organisation tros ligga bakom flera spionfall i Sverige. Underrättelsetjänsten GRU är 80 år gammal och mer aktuell än någonsin.

Det pågår ovanligt många rättsfall kopplade till ryska spioner i Europa just nu. Och vi kan vänta oss fler också här i Sverige.Det är nog rimligt att tro att man kan se fler förundersökningar framöver också, säger Säpo:s kontraspionagechef Daniel Stenling.Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har kopplingar till båda de fall som är aktuella i Sverige nu: bröderna som misstänks ha spionerat på Säpo och Must och det svensk-ryska par som kan komma att åtalas för spionage som gynnat Rysslands militärindustri.Vad står GRU för?Förkortningen GRU står för "Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten" på svenska. Den militära spionorganisationen grundades av Stalin 1942, efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen.Bengt Nylander ledde Säpo:s kamp mot GRU under kalla kriget. Han menar att GRU representeras på mer eller mindre alla ställen där Ryssland har ambassad med underrättelseofficerare.Det finns flera anledningar till att Sverige är särskilt intressant för Ryssland och GRU nu. Bengt Nylander räknar med att Putin har väckt alla sina agenter för att hålla koll vid hamnar och gränsövergångar i hela Europa.Medverkande:Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.Michael Jonsson, forskningsledare vid FOI som studerat spionfall i Europa.Oscar Jonsson, Rysslandskännare och forskare vid Försvarshögskolan.Bengt Nylander, författare och tidigare chef för Säpos kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson
2022-11-30
Länk till avsnitt

Robotexplosionen som fick världen att hålla andan

Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato och Ryssland.

Under hela kriget har Ryssland använt sig av robotattacker för att anfalla ukrainska städer. Men den här gången träffar en robot inte i Ukraina utan slår ner vid en bondgård i grannlandet Polen.Flera nyhetsflashar lyser upp telefoner världen över under tisdagskvällen. Många funderar över hur ett Natoland som Polen kan ha attackerats.Sveriges miljardstöd till UkrainaSamtidigt som Polen höjer sin militära beredskap tillbakavisar Ryssland alla anklagelser. Mitt i allt kallar dessutom Sveriges regering till pressträff. Ulf Kristersson berättar man ska lämna över försvarsmateriel för tre miljarder kronor till Ukraina.Hör luftvärnsexperten och överstelöjtnanten Michael Reberg om dagen som fick världen att hålla andan. Och om beskedet från Nato som satte spekulationerna på paus.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio
2022-11-16
Länk till avsnitt

Kvantdatorerna som ska knäcka Sveriges hemligheter

Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen.

Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorerJust nu pågår två parallella race:Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.Det andra handlar om att bygga nya skydd sådana som håller också när kvantstormen kommer.Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".Medverkande:Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies
2022-11-16
Länk till avsnitt

Här är bevisen mot de spionmisstänkta bröderna

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in.

Åtalet mot "spionbröderna" är här. Gräns reder ut vad vi nu vet och vad det kan innebära.Det här ser ut att kunna bli ett av de största spionfallen i Sverige någonsin enligt Tony Ingesson, spionforskare vid Lunds universitet.Åtalet: Han var Rysslands mullvad i svensk underrättelsetjänstDen äldre brodern åtalas för att ha hjälpt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU att samla information från hans svenska arbetsgivare. Mannen har arbetat på Säpo, och enligt DN även på den hemliga, offensiva spionenheten hos Försvarsmakten: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Den yngre brodern misstänks för att i första hand ha hjälpt sin storebror att hålla kontakten med GRU och hantera 380 000 kronor samt guld.TIPS: Hör även vårt tidigare avsnitt om fallet.Medverkande:Tony Ingesson, statsvetare och forskar i underrättelseanalys på Lunds universitet. Micael Bydén, överbefälhavare, FörsvarsmaktenIntervjuade av Ekot:Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, säkerhetspolisenMats Ljungqvist, åklagare riksenheten för säkerhetsmålProgramledare: Bo Torbjörn EkProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio
2022-11-11
Länk till avsnitt

Svenska soldater ska kunna strida vid ryska gränsen

Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.

I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara ända fram till den finsk-ryska gränsen.Nordkalotten militärstrategiskt hettMed Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.Medverkande:Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonReporter: Per VallgårdaLjud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten
2022-11-02
Länk till avsnitt

Kamikazedrönare skapar krigets nya skräck

Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan.

När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.Sverige tar skydd mot drönareDrönarhotet tar hela tiden nya former i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.Medverkande:Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Björn NitzlerLjud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube
2022-10-19
Länk till avsnitt

Så här jagar Sverige Nord Streams sabotörer

Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner.

Just nu pågår en brottsutredning om de trasiga Nord Stream-ledningarnadär misstanken är grovt sabotage. Det är viktigt att få förstahandsinformation för de svenska och danska utredarna. Men även den ryska säkerhetstjänsten FSB har uppgett att man undersöker händelserna.På botten kan det finnas teknisk bevisning som leder till de misstänkta sabotörernas hemvist. Samtidigt kan detonationerna och strömmarna ha förstört mycket. Därför sätter en del experter nu sitt hopp till underrättelsetjänsternas arbete på helt andra håll.En uppgift som snappas upp av en spion kan vara en tråd att börja dra i. Jakten på Nord Streams sabotörer har startat.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina systemBjörn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid UI och VD på företaget PoliteaCarolina Angelis, säkerhetsrådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, tidigare på MUST och FRAProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten
2022-10-05
Länk till avsnitt

EXTRA: Nord Stream och det nya undervattenskriget

Det misstänkta sabotaget mot den ryska gasledningen Nord Stream kan vara en del av en hybridattack med syfte att skrämma och förvirra.

Allt tyder på att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har utsatts för ett sabotage.Explosionerna vid den ryska gasledningen ses som något extraordinärt, det krävs specialresurser för att lyckas. Men den här typen av attacker är något som militära rådgivare har varnat för.Attacker mot infrastruktur till havs, och i havsdjupen, är något som länder behöver räkna med.Det innebär Seabed WarfareAllt fler försvarsmakter börjar nu anpassa sig för att skydda viktiga gas- och elledningar, och den telekomtrafik som går i haven, som är avgörande för vårt sätt att leva.Den som anfaller under ytan är dold och kan förneka ansvar. Attacker mot djupens infrastruktur kallas Seabed Warfare, och en del förväntar sig att det kan bli allt vanligare i framtiden. Samtidigt är det en svår uppgift att skydda tusentals mil av viktiga kablar på havets botten.Medverkande:Jan Thörnqvist, tidigare insatschef och marinchef inom FörsvarsmaktenNiklas Wiklund, försvarsdebattör och bloggare under namnet "Skipper"Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten
2022-09-28
Länk till avsnitt

EXTRA: Därför trappar Putin upp kriget

Ryssland kallar nu in hundratusentals reservister. Det gör att kriget i Ukraina går in i ett än allvarligare läge. Och det får konsekvenser för Sverige.

Idag meddelade president Vladimir Putin det många varit rädda för: Ryssland mobiliserar. Han målar tydligt upp Nato och väst som det stora hotet.Beslutet kommer efter att en rad motgångar trängt in Ryssland i ett hörn, och nu ökar insatserna för alla.Medverkande:Ilmari Käihkö, krigsvetare vid FörsvarshögskolanCarolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin HållstenTekniker: Mats Jonsson
2022-09-21
Länk till avsnitt

Spelet bakom kärnvapenplanen över Sverige

Amerikanska bombplan flyger på låga höjder i svenskt luftrum. Sverige är nu en pjäs i ett strategiskt spel kallat avskräckning.

Den 2 september dundrar enorma stridsflyg in över centrala Stockholm. Allas blickar riktas mot dånet från ovan. Tre svenska JAS Gripen ser små ut bredvid de stora amerikanska bombplanen som flyger lågt över huskropparna.Uppvisningen är del av en övning med syfte att skrämma Ryssland, lagom mycket. Strategin kallas avskräckning, och den går ut på att visa fienden vad man kan, utan att provocera.Misslyckad metod i UkrainaSverige nämns som de amerikanska bombflygens nya favorittillhåll och att se bombflygplan kan bli en allt vanligare syn för oss.  Men avskräckning som strategi är komplex, och metoden misslyckades i Ukraina. Varför är det egentligen så svårt att veta när avskräckning fungerar? MedverkandeHans Kristensen, chef för Nuclear Information Project inom Federation of American ScientistsStefan Lundqvist, kommendörkapten och lärare i krigsvetenskap vid FörsvarshögskolanKarl Sörenson, avskräckningsforskare och senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitutLisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitetProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist Producent: Karin Hållsten Tekniker: Mats Jonsson Arkivljud från: Sveriges radio, CNN, SVT, Euronews
2022-09-21
Länk till avsnitt

Svenskarna som krigar mot Ryssland

Hans vänner dödas i strid i Ukraina. Tobias överlever. Hör hans historia, och experter om Sveriges vägval. Hur långt är vi beredda att gå?

Kriget i Ukraina har pågått i ett halvår. Sverige skickar pengar och materiel till Ukraina men det finns också svenskar som går längre.I det här avsnittet av Sveriges Radios säkerhetspolitiska podd Gräns berättar Tobias Engqvist hur det är att vara frivillig soldat i Ukraina. Hör också experterna om hur farligt Ryssland kan bli om Putin får som han vill, och om Sveriges strategiska vägval.Sveriges roll i kriget för UkrainaStatsminister Magdalena Andersson har sagt att det är centralt för hela Europa att Ryssland inte vinner kriget. Men när Sverige beslutar om ett sjunde hjälppaket till Ukraina väljer man att skicka artilleriammunition, inte haubitsar att avfyra dem med.Tobias Engqvist vill själv bidra, och han reser till Ukraina för att kämpa mot Ryssland.Hör om livet som frivillig utländsk soldat, ett uppdrag som ger en månadslön på upp till 30 000 kronor, och om hur det är att överleva när två vänner dödas av rysk granateld. En av de som stupar är svensken Edvard Selander Patrignani.MedverkandeRoger Djupsjö, major i Försvarsmakten som utbildat militär i UkrainaTobias Engqvist, nyss hemkommen frivilligsoldat i UkrainaIlmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i StockholmGudrun Persson, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOIMollie Saltskog, underrättelseanalytiker vid Soufan Group Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin Hållsten och Carl-Johan UlvenäsTekniker: Glate Öhman Arkivljud från: SVT, Youtube och Sveriges Radio.
2022-09-07
Länk till avsnitt

Så hotar ensamma extremister Sverige inifrån

Terrorhotet i Sverige är förhöjt, och Säpo varnar för ensamagerande gärningsmän. Allt yngre personer hetsas till attacker online.

Ett misstänkt terrormord i Almedalen, attacker mot flera skolor och terrordådet på Drottninggatan.Hotet inifrån har enligt svensk säkerhetstjänst bestått av så kallade ensamagerande de senaste åren. Alltså personer som radikaliserats och som utför dåd på egen hand.Samtidigt ska Sveriges försvar växa med många nya värnpliktiga, och Försvarsmakten försöker stoppa extremister från att komma in och få militär utbildning.Medverkande: Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säkerhetspolisen, Hans Brun, terrorforskare, Åsa Erlandsson, författare och reporter på DN, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats Jonsson
2022-08-24
Länk till avsnitt

EXTRA: Krafterna som vill påverka svenska valet

SOMMAR: I september går vi till val i Sverige. Hur sannolikt är det att vi blir utsatta för tryck utifrån och vilka kan i så fall tänkas ligga bakom det?

Det har varit relativt lugnt en tid när det gäller desinformation och försök att påverka opinionen i Sverige. Den nybildade Myndigheten för psykologiskt försvar tror att det kan betyda att något större kan komma närmare valdagen 11 september.Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT, HBO.
2022-08-03
Länk till avsnitt

EXTRA: Svensk värnplikt i krigets skugga

SOMMAR: Snart börjar allvaret för flera tusen värnpliktiga som rycker in runtom i Sverige. Vilken framtid är det som väntar dem i ett instabilt Europa med Sverige som medlem i Nato?

Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio
2022-07-27
Länk till avsnitt

EXTRA: När rysk naturgas blir maktmedel

SOMMAR: Gasledningen Nord Stream är avstängd och Europa håller andan i väntan på att Ryssland ska öppna gaskranen. Spänt läge och upprustning i den ryska exklaven Kaliningrad, inte långt från Sverige.

Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio
2022-07-20
Länk till avsnitt

EXTRA: Civilt försvar i ett förändrat Sverige

SOMMAR: Efter årtionden utan krigshot ska Sverige bygga ett starkt civilt försvar igen, en process som kommer ta tid och kosta pengar.

För 40 år sedan hade Sverige ett utvecklat civilförsvar som gavs stora resurser. Men sedan det kalla krigets slut har det i princip försvunnit. Nu ska Sverige bygga upp ett nytt starkt civilt försvar, i ett helt förändrat samhälle med nya sårbarheter.Dessutom det senaste i Nato-processen, Ryssland avlägsnar sig från finska gränsen och Finland stiftar nya gränslagar.Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT.
2022-07-13
Länk till avsnitt

EXTRA: Sverige närmar sig Nato ? allt tystare från Ryssland

SOMMAR: Sverige tog ännu ett steg på vägen mot Nato-medlemskap. Samtidigt är det väldigt dämpat från rysk sida.

Medan Natoländernas parlament nu ska besluta om Sverige och Finland ska få bli medlemmar i försvarsalliansen pågår förhandlingar om hur Sveriges roll i Nato ska se ut.Samtidigt har det uppskruvade tonläget från Ryssland skruvats ner och blivit nästan tyst. Kommer det skruvas upp igen?Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns fortsätta hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio, SVT.
2022-07-06
Länk till avsnitt

Nato och Kinas sikte på Taiwan

Natos framtidsmöte pekar ut riktningen för Europas och Sveriges försvar. Men i skuggan av kriget i Ukraina växer en konflikt som kan ändra allt.

Efter ett sista ryck i maratonförhandlingarna med Turkiet så släpps Sverige över tröskeln till Nato.Det sker vid Natos toppmöte i Madrid i juni 2022, och får stor uppmärksamhet.Men på det här mötet händer också något annat, som inte får lika stora rubriker.Kan Nato hamna i konflikt med Kina?Nato-länderna ska planera framtidens försvar, och då hamnar fokus på ett land som alltmer ses som ett hot: Kina.Och här har USA länge haft siktet inställt en potentiell konflikt som bubblar under ytan i Stilla havet.Medverkande: Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina på Utrikespolitiska Institutet. Jens Nykvist, Sveriges militära representant till EU och Nato.Jakob Gustafsson, analytiker Totalförsvarets Forskningsinstitut.Sofia Knöchel Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Carl-Johan Ulvenäs.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från: Antena 3, Nato, The Guardian, CNA, Fox News, Sveriges Radio, BBC, CNN, SVT
2022-06-29
Länk till avsnitt

Nato och den nya kärnvapenstressen

Sverige ska in under Natos kärnvapenparaply. Samtidigt kommer uppgifter om nya taktiska teorier, som kan sänka ribban för när vapnen ska användas.

Sverige vill söka skydd under Natos kärnvapenparaply men absolut inte ha vapnen på egen mark. Går det i ett skarpt läge? Vi tittar på hur det där paraplyet är konstruerat, men också på det hotfulla kärnvapentänkande som medger att man skjuter av ett mindre, taktiskt vapen.Medverkande: Paula Silfverstolpe, jurist på Försvarshögskolan. Jonas Haggren, viceamiral och chef för Försvarshögkvarterets ledningsstab. Thomas Jonter, professor i internationella relationer på Stockholms universitet. Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på FOI.Ljud från: TV4, Sky News, AP, ABC, SVT, Sveriges Radio.
2022-06-15
Länk till avsnitt

Lögnerna som ska skada Sverige

Påverkansoperationer kan hota Sverige. Det mantrat hör vi från både politiker och försvaret nu. Det som ska skyddas är inte längre bara territoriet utan våra omdömen. Vår syn på verkligheten.

Sedan Sverige lämnade in ansökan om Nato-medlemskap har de där varningarna duggat tätt: Vi riskerar att bli utsatta för påverkansförsök från främmande makt. Men hur går det där egentligen till och vad är det som står på spel här?Medverkande: Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan med fokus på säkerhetspolitik, Sofia Bard, enhetschef på Svenska Institutet, Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar. Ljud från: ABC News, Natos Youtube-kanal, BBC, SVT
2022-06-01
Länk till avsnitt

Så förändrar Nato säkerheten för Sverige

Ukrainakriget ser ut att putta in Sverige och Finland i Nato. Det ändrar hela det säkerhetspolitiska landskapet i norra Europa - och kan orsaka strategisk stress i Ryssland.

Finland och Sverige gör gemensam sak och begär att få bli Nato-medlemmar.Beskeden kommer efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina, och krävt en säkerhetszon runt landet.Den här historiska kursändringen för svensk säkerhetspolitik gör Östersjön till ett Nato-innanhav - och kan också sätta press på en av Rysslands viktigaste säkerhetszoner i Arktis.Medverkande: Malena Britz, docent i statsvetenskap på Försvarshögskolan, Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, Carolina Vendil Pallin, Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Joakim Paasikivi, lärare i strategi på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonLjud från: AP, CNBC, SR, CNN
2022-05-18
Länk till avsnitt

Spionutvisningar kan väcka sovande agenter

Ryska diplomater misstänkta för spioneri utvisas nu i rasande fart. Vi är på väg in i en ny tid av spioneri, de ryska underrättelseofficerarna blir färre men de som är kvar blir potentiellt farligare.

Det stora ryska anfallskriget i Ukraina ritar nu om spionkartan i Europa. Vi är på väg in i en mer osäker tid där underrättelsebehoven ökat både i öst och väst. Med ett beslut om Nato i dörren varnar militären för sabotage mot kartlagda mål och det finns risk för att vilande spionceller väcks till liv.Medverkande: Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare och författare med bakgrund i den svensk underrättelsetjänsten, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Per Thunholm, strategisk rådgivare vid Försvarshögskolan, doktorand i statsvetenskap vid Åbo Akademi, Björn Nolén, major samt försvarstwittrare och bloggare under pseudonymen Jägarchefen, Jan Thörnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten. Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Mats JonssonLjud från: CNN, Sky News, Sveriges Radio
2022-05-04
Länk till avsnitt

PODDTIPS: Beredskap - om din plats i totalförsvaret

Om kriget kommer vill staten att du bidrar i försvaret. Men vet du din plats?

Poddtips om Beredskap med Erik Blix: Michael Malm som jobbar med totalförsvarsfrågor på Försvarsmakten berättar om vem som blir soldat, när den som är förskolelärare ska rycka in och dessutom reder vi ut varför din häst kan bli krigsplacerad. Och vad händer om du vägrar? En podd om Beredskap med P4 Extras Erik Blix 2018 uppmanade regeringen alla svenskar att göra sig bättre förberedda för en kris. För extremväder, svåra olyckor eller militära hot. Minst en vecka ska du kunna klara vardagen för dig och din familj, utan tillgång till vatten, värme, mat och kommunikation.Sedan dess har vi upplevt en pandemi och nu ett krig i Europa. Så hur har du det med din beredskap. Kanske har du eget skyddsrum, vevradio och sju dunkar vatten. Eller är du mer som alla andra. Som knappt har batterier hemma.Podden Beredskap, för dig som vill veta mer om vilka prylar och kunskaper vi behöver i en kris. Programledare Erik Blix.
2022-04-27
Länk till avsnitt

Rysslands hämnd mot de svenska forskarna

När Rysslands främste oppositionspolitiker förgiftas riktas fokus plötsligt mot en forskningschef i Umeå. Det svenska labbet kan avslöja förbjudna kemiska vapen och hamnar mitt i ett ryskt maktspel.

Förgiftningen av den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj hösten 2020 har likheter med det som händer idag i Ukraina. Det verkar handla om hämnd. Kanske kan den här berättelsen också lära oss något om hur det ryska svaret på EU:s sanktioner kommer att se ut i framtiden.Medverkande: Åsa Scott, avdelningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Umeå, Johanna Melén, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan, Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (intervjun är gjord innan krigsutbrottet i februari 2022) och Rikard Norlin forskare vid Totalförsvarets forskningsinstituts labb i Umeå.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: Adult Swim, Sky News, Sveriges Radio, CBS, AP, AFP, BBC, Reuters. 
2022-04-20
Länk till avsnitt

Cyberkrigarna som strider mot Putin

Dagens krig förs inte bara på marken utan också i cyberrymden. Där kan även svenskar bli cyberkrigare i Ukrainas armé. Men det kan utsätta både dom själva och Sverige för allvarliga risker.

Våra samhällen blir allt mer uppkopplade och sårbara för attacker och det här märks inte minst i det pågående kriget. Det här ställer också nya krav på Sveriges försvar.Medverkande: Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg för den militära säkerhetstjänsten MUST, Patrik Ahlgren, chef för cyberförsvarssektionen vid Försvarshögkvarterets ledningsstab, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Marika Ericson, chef på centrum för operativ juridik och folkrätt på Försvarshögskolan.Programledare: Bo Torbjörn EkProgramledare: Ulrika BergqvistProducent: Carl-Johan UlvenäsReporter: Per VallgårdaTekniker: Mats JonssonLjud från: SR, MSNBC, "AnonymousTVyoutube"
2022-04-06
Länk till avsnitt

Omringad i kriget - så flydde Johan ut ur Ukraina

När kriget i Ukraina bryter ut evakueras svenska observatörer. Men Johan Chytraeus fastnar då en bro sprängs. Gruppen hade kunnat säkra bevis på brott mot civila men omringas snart av ryska soldater.

Civila blir beskjutna och dör i kriget i Ukraina. Nu startar utredningar om att Ryssland begått krigsbrott.Samtidigt måste neutrala observatörer lämna Ukraina, till exempel de från OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. De som skulle kunna säkra bevis på vad som händer på plats kan inte längre jobba.Hör om hur den svenske observatören Johan Chytraeus blir fast i Cherson då staden belägras av ryska styrkor, och hur han till slut tar sig ut.Medverkande:Johan Chytraeus, ställföreträdande chef vid OSSE:s lokalkontor i Cherson.Carina Lamont, universitetsadjunkt på Försvarshögskolan.Inger Österdahl, professor på Uppsala universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund
2022-03-23
Länk till avsnitt

EXTRA: Kriget, oron och makten över rädslan

Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige?

Försvarsmakten börjar med återkommande lägesuppdateringar på grund av kriget i Ukraina och säkerhetskrisen i Europa.Det svenska samhället är inte drabbat, men många är oroliga och det psykologiska maktspelet runt kriget måste hanteras av både privatpersoner och av försvaret.Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan. Misse Wester, professor i riskhantering på Lunds universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund
2022-03-16
Länk till avsnitt

Taktiken bakom ryska kärnvapenhotet

Vladimir Putin ökar pressen genom att hota med Rysslands stora kärnvapenarsenal. Vad är det som kan hända?

De ryska strategiska robottrupperna försätts i i slutet av februari i högre beredskap. Det här tolkas som ett politiskt påtryckningsmedel från Vladimir Putin.De stora, strategiska domedagsvapnen som skapade terrorbalansen under kalla kriget har dammats av, men få tror att de kommer att användas.Taktiska kärnvapenSamtidigt finns en annan arsenal: De taktiska kärnvapnen, såna som kan användas på ett slagfält, i ett krig. Och i den ryska planen för krigföring kan de komma in i ett relativt tidigt skede.Hur akut är kärnvapenhotet? Och vad har Sverige för beredskap för ett kärnvapenscenario?Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på Försvarshögskolan.Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning.Martin Goliath, forskare i kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistReporter & researcher:Per VallgårdaProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils EklundTekniker:Mats JonssonLjud från: ABC NEWS, BBC, Sveriges Radio, SVT
2022-03-09
Länk till avsnitt

EXTRA: Riskerna med svenska vapen till Ukraina

För första gången sedan 1939 skickar Sverige nu vapen till en krigszon. Vad betyder några tusen pansarskott för Ukraina och hur förändrar det här läget för Sverige?

Sveriges riksdag har beslutat att gå in med militärt stöd i Ukraina i form av 5000 pansarskott 86.- De kan användas för att stoppa eller hindra och fördröja en framryckning av bepansrade fordon.  Men de skulle också kunna användas i strid inne i städerna, säger Björn Fägersten, chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Kan stoppa 2.500 ryska stridsfordonVapnet är lätt att använda och kan sättas i händerna på en person utan någon längre militär utbildning. För att stoppa ett fordon krävs en träff från 1-2 pansarskott.- Det innebär ju i teorin att 2.500 fordon kan stoppas av de här pansarskotten, säger Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer. Men för att göra skillnad krävs att de här vapnen som nu utlovas från länder i och utanför Europa, når fram. Och här ser Björn Fägersten många och allvarliga risker längs vägen.Medverkande: Fredrik Jacobsson, arméns vapenofficer och Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram.Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Per Vallgårda, reporter och research.
2022-03-02
Länk till avsnitt

EXTRA: Rysslands krig ritar om hotbilden mot Sverige

Kriget har nått Ukraina i full skala. Nu förändras hotbilden i hela Europa snabbt och det här får konsekvenser också för Sverige och vårt försvar.

Det som händer i Ukraina har redan ritat om den säkerhetspolitiska kartan i Europa.- Det vi ser nu är ju det värsta scenariot som man har spekulerat i på förhand, en massiv attack från många olika håll, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.Nytt läge i EuropaKriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 förändrade säkerhetsläget och Sverige ställde om politiken för att återigen satsa på ett nationellt försvar i nära samarbete med andra som Nato och länderna kring Östersjön. Sverige ska ställa upp solidariskt om andra blir angripna. Vad betyder detta nu?- Vi har ju länge sagt att vi inte ska stå passiva om något annat EU-land eller nordiskt land blir angripet. Så bara för att vi själv inte har någon landgräns mot Ryssland så betyder det ju inte att Sverige kan se på sin egen säkerhet från ett isolerat svenskt håll, säger Jacob Westberg.Hur långt sträcker sig den där solidariteten i ett läge där Baltikum nu känner sig hotat och oron växer även i Finland, Sveriges närmaste försvarspartner?Medverkande: Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Per Vallgårda, research.
2022-02-24
Länk till avsnitt

EXTRA: Putins order ökar risken för anfall

Vladimir Putin erkänner områden i östra Ukraina som självständiga och beordrar in ryska styrkor. En försämring av säkerhetsläget, som ökar risken för strider.

Utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk förklaras som självständiga av Ryssland, och det handlar även om områden som Ukraina kontrollerar.In i detta skickar Vladimir Putin "fredsbevarande styrkor", alltså rysk militär. Det innebär ju att man riskerar nu ganska snart att få en direkt kontaktyta mellan ukrainska och ryska stridskrafter, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.Större ryska målRyssland hotas med sanktioner, men det här påverkar inte Putins strategi för Ukraina, tror bedömare. Det handlar om hela Ukraina så att han kommer att använda det här på något sätt för att skapa en regimförändring eller att tillskansa mer territorium från Ukraina, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet.Medverkande: Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker och doktor i freds- och konfliktforskning. Av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, programledare Carl-Johan Ulvenäs, producent
2022-02-22
Länk till avsnitt

EXTRA: Därför varnar USA:s spioner för rysk attack

USA går ut med att en rysk attack kan komma inom dagar. Vad är syftet med det och kan man lita på underrättelsetjänsternas uppgifter?

Ett ryskt anfall mot Ukraina kan inledas i mitten av februari 2022.De här uppgifterna har kommit från Vita huset, både från officiella och inofficiella källor. Jag har svårt att ta det på riktigt allvar, det där exakta, men däremot ett fönster på kanske två, tre veckor. Det tar jag på stort allvar, säger Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet.Ryssland har hela tiden dementerat uppgifter om en attack och säger att de drar tillbaka delar av trupperna nu. Men ordkriget fortsätter parallellt med de diplomatiska ansträngningarna.Sanningen oklar Vi kan inte lita på någon utav sidorna. Men västsidans information ligger närmare en rimlig sanning än ryssarnas information, säger Jan Hallenberg.Men vad är USA:s syfte med att gå ut med det här? Hallenberg tror att det handlar om taktik och erfarenheter från Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014. Då hade den amerikanska säkerhetstjänsten mängder med information men de gick nästan inte ut med någonting. Och detta har både politikerna i Washington och underrättelsetjänsterna lärt sig. Denna gången kommer vi att varna på förhand.Medverkande: Tidigare försvarsattachén i Washington Bengt Svensson och Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet. Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund
2022-02-15
Länk till avsnitt

Planen bakom Rysslands nya krigföring

Hemliga operationer, gråzoner och dold påverkan. En rysk toppgeneral har målats ut som hjärnan bakom Rysslands moderna krigföring. Vem är han och vad är strategin i Europas säkerhetskris?

Den svenska regeringen flaggar för cyberattacker mot finansväsendet, och kallar bland andra riksbankschefen till möte.Säkerhetsexperten Katarina Engberg bedömer att bakgrunden är de omfattande sanktioner som ska sättas in mot Ryssland, om de väpnade styrkorna attackerar Ukraina. Det kan ju då hända att man från rysk sida vidtar motåtgärder av olika slag också mot det västliga finanssystemet. Och då finns ju cyberattacker som en del i ett sådant scenario, säger hon.HybridkrigföringCyberattacker är en av metoderna i gråzonsområdet, eller den hybrida krigföringens konst. Här har den ryske toppgeneralen Valerij Gerasimov fått ge namn åt strategin bakom rysk, modern krigföring. Det där är ju en föreställning som är ganska brett utspridd. Att Gerasimov kommer in och revolutionerar hela den ryska militära tänkandet. I synnerhet med fokus på det vi kallade hybridkrigföring, säger Oscar Jonsson, forskare på Försvarshögskolan.Men är bilden sann? Och vad innebär den så kallade Gerasimovdoktrinen? Gräns går på djupet med tänkandet bakom den pågående konflikten mellan Ryssland, USA och EU.Medverkande: Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, Katarina Engberg, oberoende konsult och senior rådgivare vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan, Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2022-02-09
Länk till avsnitt

EXTRA: Ryska krigsfartyg brickor i spelet om säkerheten

Tre ryska landstigningsfartyg i Östersjön påverkade Sverige att förstärka trupperna på Gotland. Men vart de tog de vägen sen? Gräns följer hur brickorna rör sig i ett säkerhetspolitiskt spel.

Spänningarna i Europa fortsätter. Ryssland skickar kravbrev, Storbritannien varnar och tidigare händelser glöms fort då allt snurrar snabbt.I mitten av januari kom tre ryska landstigningsfartyg in i Östersjön, och bidrog till den svenska förstärkningen på Gotland. I det här läget när vi har en helt annan situation i omvärlden med mer osäkerhet så är det naturligt att en sån här avvikelse från normalbilden ges större uppmärksamhet, säger Jonas Kjellen på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Fartygen lämnade Östersjön och reser nu mot en ny plats, där de kan komma att spela en roll i situationen runt Ukraina och Europa. I just marinens krafter så finns det ju ett stort signalvärde. Det finns tydliga signaler som andra stater förstår, säger Jonas Kjellén.
2022-02-02
Länk till avsnitt

Sveriges laddade relation till Nato

Sverige har länge varit ett militärt alliansfritt land. Samtidigt samövar försvaret med Nato. Sveriges geografiska läge gör landet strategiskt viktigt. Men vart ringer överbefälhavaren om det smäller?

Svensk trupp förstärker på Gotland mitt i den säkerhetspolitiska krisen i Europa. Det är en markering om att Sverige är berett att skydda sitt eget territorium. Men det är tydligt att vi inte förväntar oss att göra det helt på egen hand åtminstone inte under någon längre tid. Nu har vi valt en linje där vi gärna ser att vi gör det tillsammans med andra, säger Jan Törnqvist, tidigare insatschef i Försvarsmakten.Tabubelagd kontaktI dag har Sverige ett omfattande försvarssamarbete med andra länder. Vi samövar med Nato och andra och våra förmågor har anpassats så att de effektivt kan delta i gemensamma insatser.Det finns de som hävdar att Sverige står så nära Nato det går utan att vara uttalad medlem i försvarsalliansen. I praktiken är vi en del av väst och har ju varit det under hela det kalla kriget. Mycket av det som då skedde dolt sker idag helt öppet, säger Mikael Holmström, författare och journalist. Landet mitt emellanSamtidigt lever bilden av Sverige som ett land som inte ska provocera kvar i många svenskars medvetande. Det finns ju en väldigt stark föreställning kring neutralitetsbegreppet. Att Sveriges neutralitet har hållit oss utanför krig, säger Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Medverkande: Mikael Holmström, författare och journalist, idag på Dagens Nyheter, Eva Hagström Frisell, forskningsledare på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, Jan Törnqvist, tidigare insatschef för Försvaret.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Per Vallgårda, researcherCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2022-01-26
Länk till avsnitt

EXTRA: Ödesveckan för Europa

Ryssland ställer ultimatum om framtiden för Europa. Efter tre toppmöten väntas nu ett svar som kan avgöra säkerhetsläget.

I början på januari 2022 hålls tre intensiva toppmöten för att undvika upptrappning i den redan spända säkerhetssituation som bottnar i Ukraina - men som nu handlar om Europa. Det här handlar framför allt från den ryska sidan om att komma överens med USA, säger Gudrun Persson på Totalförsvarets forskningsinstitut.Mötena sker under intensiva dagar: USA och Ryssland, Nato och Ryssland och sist ett möte i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.Det är en ödesvecka för Europa - men vad gav de här mötena egentligen? Avspänning eller upprustning?Militär förstärkning på GotlandI anslutning till den här krisen gör Sveriges försvarsmakt en beredskapsanpassning - och plötsligt patrullerar soldater Visby hamn.Nästa steg i den pågående krisen kommer nu. Denna vecka har Ryssland krävt att få skriftliga svar på sina krav om stopp för nya Nato-medlemmar och tillbakadragande av trupper och vapensystem. Vi får se om det kommer några skriftliga svar. Och om Ryssland nöjer sig med det. Vilket jag ärligt talat har svårt att se, säger Gudrun Persson.Ljud är hämtat från: Sveriges Radio, SVT, Deutsche Welle, NATO.Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporterCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2022-01-17
Länk till avsnitt

Avlyssningsprogrammet som skakade världen

Ett israeliskt spionprogram som utvecklats för att stoppa terrorism och kriminalitet ertappas med att istället användas mot människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.

Sommaren 2021 uppmärksammas spionprogrammet Pegasus med att ha avlyssnat människorättsaktivister, journalister och världspolitiker.Tiotusentals personer misstänks enligt Amnesty vara intressanta för programmet som kallats det mest avancerade avlyssningsverktyget någonsin.Pegasus har utvecklats av israeliska NSO Group, ett företag med rötter i den israeliska underrättelsetjänsten.Spionprogrammet Pegasus Det är klart att det här är ett problem, säger Anders Edholm som är överstepå Försvarsmaktens avdelning som ansvarar för cyberförsvar. Enligt Anders Edholm kan Pegasus utgöra ett hot, även om det ännu inte identifierats några kopplingar till avlyssnade svenska medborgare. Det finns väldigt många som är intresserade av att övervaka journalister, oliktänkande, den allmänna befolkningen. Det här är en marknad och det är därför den här typen av programvaror finns och den kommer att fortsätta finnas, säger Anders Edholm.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, France 24, ABC, CBS 60 Minutes.Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Alexander Gagliano, reporterAnsvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2022-01-12
Länk till avsnitt

SPECIAL: De misstänkta spionbröderna och Säpo

Nya pusselbitar om höstens stora spionhistoria de två bröder som misstänks för grovt spioneri. Den ene har arbetat i svensk underrättelsetjänst, och där finns mycket känsliga uppgifter.

I september häktas en man misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, brottsrubriceringen ska senare ändras och det rapporteras att att mannen har befunnit sig djupt inne i den svenska säkerhetsapparaten. Om en sådan person visar sig ha arbetat för en främmande makts räkning så kan väldigt mycket utav känslig information har läckt ut, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds universitet.Både den här mannen och hans bror blir senare häktade för grovt spioneri, men de nekar till brott.Spionage i SverigeTidigare i höstas inleddes det första åtalet på 18 år mot en man som senare dömdes för att ha spionerat mot fordonstillverkaren Scania.Att nu två spioneriärenden uppmärksammas samma höst tror Wilhelm Agrell handlar om att säkerhetspolisen de senaste åren har avbrutit spioneriförsök snarare än att spioneriet har legat på paus. Man vill hellre avstyra brott än att dra fram saker i ljuset. Avslöjande spionerifall som man måste föra vidare till åtal, det kräver stora resurser och det har ju också utrikespolitiska konsekvenser, säger Wilhelm Agrell.
2021-12-29
Länk till avsnitt

EXTRA: Maktspelet om Ukraina

Spänningarna ökar i Europa. Ryssland vill skriva säkerhetsavtal för att stoppa Nato från att utvidga sig och ett sånt avtal skulle påverka Sveriges självbestämmande.

Under hösten har spänningarna mellan Ryssland och väst ökat, och läget vid gränsen mellan Ukraina och Ryssland har kallats den farligaste situationen på 30 år.Ryssland har nu lagt fram förslag till säkerhetsavtal, som ska stoppa Nato från att ansluta nya länder. Ryssland vill ha det dom kallar säkerhetsgarantier. De känner sig hotade av Natos utvidgning, säger Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.Avtal skulle påverka SverigeEtt sånt här avtal skulle påverka även Sverige, menar han, eftersom man då inte själv väljer vilka allianser man vill ingå i. Vi väntar hela tiden på nästa ryska utspel. Och det tror jag kan också vara en en en del av dom här två avtalen. Ryssland tar initiativet, säger Johan Norberg.
2021-12-22
Länk till avsnitt

Miljarder på spel när Finland nobbar Jas

Hundra miljarder kronor står på spel när Sveriges viktigaste försvarspartner ska köpa nya stridsflygplan. Det säkerhetspolitiska spelet står i fokus och valet kan få följder för Jas-planets framtid.

Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen lämnar i december 2021 ett besked som Sverige väntat på i fem år. Det blir inte vad man hoppats på. Finlands regering har beslutat att anskaffa 64 Lockheed Martin F35-plan, säger han.Som ett av få länder tillverkar Sverige egna stridsflygplan, men den strategin är riskabel om inte Sverige lyckas hitta andra länder att dela utvecklingskostnaderna med.Finland väljer inte JasFörsvarsminister Peter Hultqvist säger att beslutet är tråkigt men att samarbetet med Finland fortsätter som vanligt. Jag är dessutom övertygad om att vi har ett mycket bra erbjudande. Men jag kan inte göra annat än att konstatera att Finland har fattat det här beslutet.Hör hur Jas påverkas av beslutet och om framtiden för projektet.Ljud i avsnittet är från: Sveriges Radio, YLE, Sveriges Television och Saab. Bo Torbjörn Ek, programledareCarl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson
2021-12-15
Länk till avsnitt

GRU:s hackerattack mot Idrottssverige

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför?

Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist. Flytande gränserBåde kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning. Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen. Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.  Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson 
2021-12-01
Länk till avsnitt

Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland i november 2021 spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Men inte bara stormakter vill hävda sig här.

Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats Jonsson Ljud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library
2021-11-17
Länk till avsnitt

EXTRA: Hybridattacken mot EU

Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack.

Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem. "Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan."Destabilisering utav Europa" Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta.
2021-11-11
Länk till avsnitt

Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

Kina rustar upp och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige.

Hör om det som kallats för kampen om framtidens världsordning, kraftmätningen mellan Kina och USA.Retoriken är uppskruvad kring Taiwan efter Kinas flygningar, och USA har tillsammans med Storbritannien och Australien bildat försvarspakten Aukus.Samtidigt är Taiwan en av världens största producenter av halvledare, något som får ytterligare konsekvenser för världen.  Upprustningen i det som kallas den indopacifiska regionen är omfattande.Följderna för SverigeUSA och Nato är försvarspartners till Sverige, och bedömare tror att det som nu händer på andra sidan jorden kommer att få följder här. Tyngdpunkten och inte minst uppmärksamheten, den kommer att förskjutas och det har stor betydelse för Sverige och för Europa, säger Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i Washington.Nyhetsljuden i programmet kommer från Channel 4 och South China Morning Post.
2021-11-03
Länk till avsnitt

När Sverige avlyssnades av NSA

USA ertappades att med hjälp av Danmark avlyssna svenska försvarsintressen och politiker. Hör om spelet bakom signalspaningen.

Tidigare i år avslöjade Danmarks Radio och SVT att USA med hjälp av Danmark har avlyssnat svenska politiker. Vem eller vilka den här avlyssningen var inriktad mot, är fortfarande inte klarlagt. USA:s avlyssning av Sverige Historien har många frågetecken, och det har aldrig kommit någon officiell version av vad som hände. Men avlyssning, eller signalspaning som man säger, pågår egentligen i den här världen mer eller mindre hela tiden. Sverige håller också just nu på att få en ny lagstiftning i de här frågorna. Något som i framtiden kan förbättra Sveriges position på marknaden för underrättelseinformation. Nyhetsljud i programmet är taget från: Sveriges Television och France24 Medverkande: Lisbeth Quass, journalist på Danmarks Radio Knut Kainz Rognerud, journalist på SVT David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef i Försvarsmakten Ett program av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund
2021-10-20
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.