Sveriges 100 mest populära podcasts

Gräns

Gräns

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Karin Grönberg

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/grans

Avsnitt

Generalens omöjliga uppdrag ? förgöra Hamas

Efter Hamas attacker mot Israel har den israeliska överbefälhavaren fått två uppdrag: Att hämta hem gisslan och att slå ut Hamas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israels överbefälhavare Herzi Halevi beskrivs av sina kollegor som en man som håller den moraliska fanan högt i krig. Nu har han och hans armé, IDF, fått i uppdrag av Israel att förgöra den palestinska terrororganisationen Hamas vilket lett till det blodigaste kriget på länge på Gazaremsan.

Hamas attackerade Israel den 7 oktober och dödade 1 200 israeler och tog över 200 personer som gisslan. De flesta ur gisslan är fortfarande kvar i händerna på Hamas men Israel är fast beslutet om att ta hem sina medborgare och att slå ut terrororganisationen.

Det har lett till en israelisk markinvasion på Gazaremsan. Området är både tätbebyggt och tätbefolkat och det är en svår miljö att strida i.

? Ingen militär som agerar i markdomänen vill gå in i den här miljön överhuvudtaget. Det här är ju som en enda stor fälla och kliva in i, säger överstelöjtnanten Anders Ekholm, som forskar i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Strider vid Al Shifa-sjukhuset

Israeliska IDF gick även in i Gazas största sjukhus Al Shifa efter underrättelseinformation bland annat om att Hamas höll gisslan där. Bilden av uppradade spädbarn vars kuvöser slutat fungera till följd av kriget och rapporter om att flera av dem dött fick omvärlden att reagera.

? Jag skulle nog hävda att det här är oerhört anmärkningsvärt att man går in med trupp i ett sjukhus, för sjukhus ska vara en fredad zon, säger Kristin Ljungkvist som är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Men många tror att det var Hamas kalkyl redan från början att få in IDF i Gaza.

? Man har mycket större koll än sin fiende. Man känner till varenda bakgata, varenda bakdörr, alla hus och så vidare. Där har de en enorm taktisk fördel, säger Kristin Ljungkvist.

Kriget tros hittills krävt över 14 000 döda på Gazaremsan och en fredlig samexistens mellan Israel och de palestinska områdena ser ut att vara långt borta. En lösning som det pekats på ända sedan 1948 då Israel utropade sig som självständig stat, och som både Sverige och FN tror på än idag, är tvåstatslösningen; att Israel och Palestina ska vara två länder som kan existera bredvid varandra fredligt.

Medverkande:

Anders Ekholm, överstelöjtnant och forskare i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Kristin Ljungkvist, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, CNN, CBS News, IDF, PBS, Expressen.

2023-11-29
Länk till avsnitt

Agenterna som lönnmördar i statens tjänst

I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När en man med indisk bakgrund skjuts till döds i Kanada sommaren 2023 pekas Indien ut som skyldigt av premiärminister Justin Trudeau.

Den mördade mannen, en kanadensisk medborgare med indiska rötter, var en religiös ledare, och sikh som stödde självständighetsrörelsen för Khalistan i Indien. Det är en kamp som ogillas av den indiska regeringen.

Om anklagelserna mot Indien stämmer har landet spelat ett högt spel. Och enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet så finns tecken på att stater blivit mer beredda att göra det på sistone. 

? Det är alltid svårt att uttala sig om vilket mörkertal som eventuellt finns. Av det som vi kan se så verkar det ju som att det har blivit varit en ökning.

Statliga lönnmord äger rum i ett ljusskyggt skuggland, men strider helt klart mot internationell rätt.

? Det är en helt grundläggande princip i folkrätten att andra stater inte kan agera på en annan stats territorium, säger Markus Gunneflo, docent i folkrätt vid Lunds universitet.  

Säpo känner till planer i Sverige

I Sverige finns planer på lönnmord, men som stoppats. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsberättelse att de avvärjt attentatsplaner på svensk mark efter 2019. Det ska ha varit kopplat till iransk underrättelsetjänst.

? Det handlar ofta om personer som auktoritära regimer upplever som hot mot deras egna regim och personer som finns i diasporan, säger Karin Lutz, presstalesperson på Säpo.

Medverkande:

Markus Gunneflo, docent i folkrätt, Lunds universitet.  

Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, Lunds universitet. .

Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys, Försvarshögskolan.

Björn Nolén, överstelöjtnant och militärbloggare, känd som signaturen ?Jägarchefen?.

Karin Lutz, presstalesperson,Säkerhetspolisen.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Kalle Glas

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: CTV News, ABC, CNN, C-Span, MSNBC samt Sveriges Radio.

2023-11-15
Länk till avsnitt

Oro för mördarrobotar driver länder att rusta upp

Vapen med artificiell intelligens, AI, kan förändra framtidens krig. Men kritiker kallar vapnen mördarrobotar och kräver förbud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hösten 2023 köper det svenska storbolaget Saab två företag, som använder AI i militära system. Dessutom investerar Saab i ett tredje AI-företag.

Man tror att tekniken ska förändra framtidens krigföring

? Jag ser framför mig att de här typen av traditionella strider som vi har sett under andra världskriget och i Irak och liknande, att de kommer nog bli lite mer science fiction-betonade framöver, säger Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.

Autonoma svärmar

Ett av Saabs nya bolag arbetar med att bygga autonoma drönarsvärmar, alltså flockar av drönare i luften, på land eller i vatten, som själva kan kommunicera, leta mål och sen attackera på order.

AI-svärmarna är svåra att försvara sig mot.

? Om man liksom blir jagad av av en stor elak fågel så kan man kanske försvara sig med en träpåk, men om man blir jagad av en getingsvärm så har man ingen möjlighet att skydda sig helt enkelt och man blir helt mättad, eller överbelastad, säger Petter Bedoire.

AI ny försvarstrend

Drönarsvärmar med AI är en tydlig trend i försvarsvärlden. USA har gått ut med man ska satsa stort på området, och i stormaktskonkurrensen anser många att Kina också ligger långt fram.

Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, följer utvecklingen, men kan inte säga om även Sverige ska köpa in såna här autonoma vapensystem.

? Det är väldigt svårt att säga, men vi strävar ju hela tiden efter att ha relevant materiel som bygger de förmågor som vi behöver.

Kritik mot mördarrobotar

Det finns en stark kritik mot autonoma vapen, det som en del kallar mördarrobotar, alltså maskiner som själva tar beslut om att döda. FN har diskuterat förbud och Petter Bedoire på Saab tycker att den debatten är bra.

? Vi tror ju att man inte ska stoppa teknologiutvecklingen därför att här pågår ju en kapplöpning med till exempel Kina och Ryssland, där vi i väst inte får riskera att hamna på efterkälken. Däremot tillämpningarna att bygga olika typer av autonoma vapensystem, där tror jag att man ska vara mycket försiktig.

Medverkande:

Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.

Rickard Stridh, överste och Försvarsmaktens forskningschef.

Anna Ponzio, samordnare för forskning och utveckling på Försvarets materielverk, FMV.

Björn Pelzer, AI-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Vincent Boulanin, senior forskare och forskningschef för programmet om Reglering av AI på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. 

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: CNBC, Youtubekanalen DarpaTV, Reuters, C-span, DigiU, Youtubekanalen Paradise Sverige

2023-11-01
Länk till avsnitt

Därför häktas FRA-kvinnan och toppmilitären

En kvinna som jobbar på FRA och en man som är hög officer häktas, misstänkta för brott mot Sveriges säkerhet. Nu börjar ett nytt fall där svenska hemligheter står på spel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fem minuter över fem på måndagsmorgonen bryter säkerhetspolisen upp en lägenhetsdörr i centrala Stockholm. En man och en kvinna grips misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.

? Värsta scenariot skulle vara att handlingar har hanterats på ett så vårdslöst sätt att främmande makt kommit över dem, säger Tony Ingesson, docent i underrättelseanalys vid Lunds Universitet.

Obehörig befattning med hemlig uppgift innebär att man hanterat uppgifter man inte har rätt till, material som skulle skada Sveriges säkerhet om uppgifterna hamnade i orätta händer. Men de behöver inte ha gjort det.

Skillnaden mellan spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift är enkelt uttryckt att vid spioneri är uppsåtet att föra vidare hemliga uppgifter till främmande makt.

Topphemliga arbetsplatser

Den gripne mannen är en högt uppsatt militär som bland annat jobbat för den militära underrättelsetjänsten MUST. Kvinnan är anställd på FRA.

? De sysslar med signalspaning som är oerhört känslig verksamhet, säger Tony Ingesson.

Och det finns många typer av uppgifter som kan vara topphemliga.

? I lagen har man pekat ut uppgifter om försvarsverk, vapen, förråd, import , export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt. Så det är sådana typiska uppgifter som kan vara skadliga, säger Christoffer Wong, lektor i straffrätt vid Lunds universitet.

Mannen nekar till brott, och kvinnan bestred häktningen, enligt hennes advokat.

Medverkande:

Tony Ingesson, lektor i underättelseanalys, Lunds universitet.

Christoffer Wong, lektor i straffrätt på Lunds universitet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Reporter: Karl-Johan Glas

2023-10-20
Länk till avsnitt

Så blev svenskar terroristernas måltavla

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.

En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.

? Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.

Svenskar prioriterade mål

De senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.

? Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.

Statsministerns pressträff

Dagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.

I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.

? Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.

Medverkande:

Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.

Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Research: Karl-Johan Glas

Ljud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

2023-10-17
Länk till avsnitt

Därför misslyckades Israels spioner förhindra attackerna

Efter Hamas attacker mot Israel undrar många hur en av världens skickligaste underrättelsetjänster helt kunnat missa vad som var på gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lördagen den 7 oktober 2023 vaknar delar av Israel till ljudet av flyglarm. Tusentals raketer slår ned, samtidigt attackeras landet av marktrupper. Anfallaren är Hamas, den islamistiska, palestinska rörelsen som stämplats som en terrororganisation av både EU och USA.

? Hamas-grupperingarna har gått in i samhällen, i hemmen, och skjutit ihjäl folk. Det är den ena saken som helt sticker ut. Och den andra är ju kidnappningen. Man har fört med sig civila israeler och soldater in i Gaza på olika sätt, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.

Frågorna hopas 

Hamas-attackerna är välplanerade och snart riktas massiv kritik mot den israeliska underrättelsetjänsten, som helt verkar ha missat vad som varit på gång till priset av hundratals människoliv.

Brigadgeneralen och tidigare Försvarsmaktsmedarbetaren Anders Löfberg tror att Hamas kunnat hålla sina planer hemliga genom att jobba i celler, alltså små grupper, och genom att ha infiltrerat Israel.

? Min bedömning att man har haft folk inne i Israel under en tid innan själva operationen genomfördes för att identifiera lämpliga mål, säger han.

Fler inblandade

Det finns också teorier om att fler aktörer kan vara inblandade. Wall Street Journal har uppgifter om att Iran hjälpt till med planering. Mellanösternexperten Alexander Atarodi vid OECD i Paris understryker att mycket är oklart ännu, men konstaterar att många blickar riktas mot Iran, som förnekar inblandning.

? Det är ingen tvekan om att Iran och Israel har varit ärkefiender sedan många år tillbaka, säger Alexander Atarodi.

Israel väntar inte länge med att svara på attackerna utan flygbombar mål i Gaza. Efter mindre än ett dygn har hundratals civila mist livet och gator färgats röda av blod i både Israel och på Gazaremsan.

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, France 24, NBC News

2023-10-09
Länk till avsnitt

Diktatorn som går Putins ärenden mot Europa

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.

Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.

? Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.

Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.

Ryska kärnvapen i Belarus

Sommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.

Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik.  

? Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.

Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.

Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.

? Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

Medverkande:

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news

2023-10-04
Länk till avsnitt

LIVEPODD: Oscar Jonsson om ukrainska offensivens slutveckor

Ukrainska våroffensiven blev en lång sommarföljetong som fortsätter in i höstmörkret, men inte hur länge till som helst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Krigsvetaren Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan tror att det handlar om veckor innan striderna går in i en mer lågintensiv fas. Samtidigt varnar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att Ryssland håller på att driva fram ?det sista kriget?, men frågan är hur långt de ryska förmågorna räcker.

Oscar Jonssons boktips för att bättre förstå kriget:

War and punishment - Mikhail Zygar

Overreach - Owen Matthews

Putins krets - Catherine Belton

2023-09-30
Länk till avsnitt

Därför tar Irans spioner sikte på Sverige

Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar och attentat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensken Johan Floderus är gripen och fängslad i Iran sedan våren 2022, och fallet visar på hotbilden mot svenska medborgare som besöker Iran.

Men det finns säkerhetshot från Iran även i Sverige. Det handlar om underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.

? Det slår mot dom grundläggande värdena i den svenska demokratin med yttrandefrihet och organisationsfrihet, säger Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säpo.

Ett exempel är den man i Sverige som i mitten av 2010-talet blir spion för den iranska underrättelsetjänsten.

Genom att utge sig för att vara journalist får han tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA i flera europeiska länder.

ASMLA är en våldsbejakande organisation som slåss för att provinsen Khuzestan, eller Ahvaz, ska bli självständig.

Under flera år dokumenterar han deras personuppgifter och skickar dem vidare till sina kontakter i Iran innan han grips och döms.

Iran ? ett av tre stora hot

Iran är ett av de tre länder som särskilt pekas ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Ändå hamnar det lite i skuggan av de två andra; Ryssland och Kina.

Det bor 120 000 personer i Sverige som är födda i Iran eller har en förälder som är det. Det är en av flera anledningar till att Sverige är intressant för den iranska regimen och dess många spionorganisationer, bland annat Mois och IRGC.

? Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst. 

Relationen mellan Sverige och Iran är kylig. Svenska myndigheter har gripit en misstänkt iransk krigsförbrytare och i Iran avrättades i maj 2023 den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab, som dömts för inblandning i terrordåd.

Medverkande:

Hans-Jörgen Hanström, tidigare kammaråklagare på rikseneheten för säkerhetsmål

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Afrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet

Carolina Angelis, senior analytiker på säkerhetsföretaget Truesec, tidigare på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must

Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säkerhetspolisen

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Jimmy Halvarsson

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, TV4, NBC News

2023-09-19
Länk till avsnitt

Elon Musks rymdimperium ? en maktfaktor i kriget

När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elon Musk har skickat upp tusentals satelliter som förser stora delar av jorden med internet, Starlink, och eftersom det varken behövs master eller kablar passar det i ett krigsdrabbat land. I samband med Rysslands anfall ber Ukraina om hans hjälp.

? Det finns i dagsläget ingen statsaktör eller kommersiell aktör som kan matcha den infrastruktur och den typen av tjänster som Starlink har utvecklat, säger Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Musk har byggt upp ett rymdimperium, som gjort hans tjänster oumbärliga. Men när det visat sig vara möjligt för Musk att stänga av åtkomsten till Starlink har frågor hopat sig kring huruvida det är klokt eller inte att göra sig beroende av ett enskilt företag.

? Det yttersta man kan oroa sig för är naturligtvis att de stänger av tjänsten, och att de rent teoretiskt skulle kunna göra det aktivt i någon annan parts intresse, säger Gunnar Karlson, styrelseledamot i Swedish Space Corporation, som påpekar att det här än så länge är hypotetiska resonemang. 

Svenska satellitsatsningen

Dagens space race består bland annat i satsningar på satelliter. Där satsar Sverige nu stort, och i år invigdes Spaceport Esrange. Tanken är att det ska gå att skicka upp satelliter i omloppsbana ? från Kiruna.

? Jag skulle säga att det är en strategiskt viktig resurs för Europa för att det är Europas enda rymdhamn just nu, säger Ella Carlsson, flygvapnets rymdchef.

Dessutom kollar Sverige på alternativa sätt att kunna skjuta upp satelliter via stridsflygplan.

? Vi har påbörjat en en studie nu där vi undersöker JAS Gripens förutsättningar att kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana, säger rymdchefen.

Medverkande:

Ella Carlsson, Flygvapnets rymdchef.

Gunnar Karlson, pensionerad generalmajor, tidigare Must-chef, i dag styrelseledamot i Swedish Space Corporation.

Effie Karabuda, tech-reporter på P3.

Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, Joe Rogan Experience, KCAL, WSJ

2023-09-06
Länk till avsnitt

Företagaren som ska ha sålt svensk teknik till ryska militären

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.

Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.

? Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.

Kopplingar till rysk underrättelsetjänst

Efter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.

? Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.

Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.

? Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.

Medverkande:

Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.

Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet. 

Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från Sveriges Radio.

2023-08-28
Länk till avsnitt

Kinas taktik för att få mer makt i Sverige

Kinesiska företagsuppköp och investeringar i Sverige leder till större inflytande och pekas ut som ett hot mot svensk säkerhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kina är ett av de stora hoten mot Sverige konstaterar politikerna i Försvarsberedningens rapport från juni 2023.

? Landet utvecklas i en allt mer sluten och auktoritär riktning, säger beredningens ordförande Hans Wallmark (M).

Konkurrensen mellan USA och Kina om makt och ekonomi kommer att påverka Sverige i framtiden. Samtidigt pågår det redan kinesiska företagsuppköp som kan hota svensk säkerhet, och spionage och forskningssamarbeten som stärker kinesiska intressen.

Kan vara ett säkerhetshot

Under hösten ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, börja granska utländska investeringar som kan skada svensk säkerhet, och kunna stoppa sådana affärer. Det kan handla om allt mellan avancerad teknologi och råvaror.

? Det är en rad aktörer, som Säpo, utländska regeringar och EU som entydigt pekar på att Kina har ett sätt när det gäller att förvärva företag som vi måste ha ögonen på, som kan utgöra säkerhetshot, säger Lars-Göran Larsson, enhetschef på Inspektionen för strategiska produkter.

Medverkande:

Oscar Almén, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Sofia Ledberg, universitetslektor på Försvarshögskolan

Gustav Sundqvist, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina

Lars-Göran Larsson, enhetschef, Inspektionen för strategiska produkter

Petra Berggren, reporter på P4 Västernorrland

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, Youtube, Timrå kommun

2023-08-23
Länk till avsnitt

Terrorhoten som skakar Sveriges säkerhet

Säpo har noga övervägt om terrorhotsnivån mot Sverige bör höjas. Till slut kommer beskedet: Sverige bedöms nu stå inför ett högt terrorhot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Vi går från en trea till en fyra på den femgradiga skalan, säger Säpo-chefen Charlotte von Essen på den presskonferens som myndigheten kallat till.

I praktiken innebär det att terrorhotet mot Sverige inte längre bedöms som förhöjt, utan istället högt. Säkerhetsläget är alltså försämrat.

Men det är ingen enskild händelse som ligger bakom höjningen av hotnivån. Istället handlar det om en sammanvägd bild och man bedömer att det kommer påverka Sverige en längre tid framöver.

Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögsskolan, menar att något som han kallar för "samarbeten i oheliga allianser" blir allt vanligare och att det präglar dagens hotnivåer mer än vad det gjort tidigare.

? Vi har statsaktörer som samverkar med terrorism som samverkar med organiserad brottslighet. Och det gör att det blir svårare att göra analysen vem som ligger bakom, av den enkla anledning att, det som kan verka vara en terrorattack kanske i själva verket är ett beställningsjobb av någon annan. Och det där ställer till det när vi ska försöka förstå och bygga en säkerhet, säger han. 

Medverkande:

Henrik Häggström, senior analytiker och biträdande chef på avdelningen för analysstöd på Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Ljuden i avsnittet är hämtade från Sveriges Radio.

2023-08-17
Länk till avsnitt

Koranbränningarna och terrorhotet mot Sverige

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.

? Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.

Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.

? Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.

Finns flera aktörer som utnyttjar situationen

Att det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.

? Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.

En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.

Medverkande:

Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet. 

Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.

Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.

Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.

Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara Sundberg

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet

2023-08-09
Länk till avsnitt

Så rustar Nato sitt försvar mot Ryssland

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.

I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.

? Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Återstår problem

Natos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.

? Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.

Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.

? Om en soldat går på en mina i Afghanistan ? en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Medverkande:

Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.

Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.

Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara Sundberg

Producent: Jimmy Halvarsson

Tekniker: Kalle Andersson

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar

2023-07-26
Länk till avsnitt

Wagnerkuppen som får Putin att tappa ansiktet

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.

? Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimos huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.

Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.

? Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.

Kommer Prigozjin avrättas?

Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.

? Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.

Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.

Medverkande:

Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan

Hanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i Belgien

Per Enerud, Rysslandskännare, journalist och författare

Programledare: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

Producenter: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

2023-07-12
Länk till avsnitt

När Sveriges ansökan satte Natos principer på prov

När Turkiet ställer krav och förhalar Sveriges medlemskap finns en risk att Nato framstår som svagt och principen om öppna dörrar ställs på sin spets.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Turkiet har gett grönt ljus för att släppa in Sverige i Nato. Det skedde på Nato-mötet i Vilnius efter mer än ett år av förhandlingar. Beslutet ska röstas igenom i turkiska parlamentet och Ungern måste också godkänna Sverige som medlemsland innan allt är klart.

? Att fullborda Sveriges anslutning till Nato är ett historiskt steg som gynnar säkerheten för alla Natoallierade i denna kritiska tid, det gör oss alla starkare och säkrare, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på en presskonferens.

Det innebär den största förändringen i svensk säkerhetspolitik på över 200 år när Sverige går ifrån sin alliansfrihet.

Nu får Sverige ett strategiskt djup i sitt försvar säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

? Det här blir en fundamental skillnad där vi plötsligt är en jämlike vid bordet, säger han.

Turkiet på tvären

Natos policy om att vara en öppen allians för länder i Europa har ställts på sin spets när Turkiet förhandlat och förhalat Sveriges ratificering.

? Det är svagt tycker jag. Det här har varit ett Natoproblem och det är problematiskt att det blev överlämnat åt Sverige. Här hade det varit smakligare och vettigare om Nato hade sett det som ett Natoproblem, säger Joakim Paasikivi.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, Överstelöjtnant och lärare på Försvagshögskolan

Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council

Proglamledare och producenter: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

Ljud från Sveriges Radio

2023-07-11
Länk till avsnitt

Naturkrafterna som blir ett vapen mot Ukraina

Ryssland försöker slå tillbaka Ukrainas motoffensiv. Nu har kriget gått in i en fas där naturen förvandlas till vapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Natten till den 6 juni 2023 brister Kachovkadammen efter en kraftfull explosion. Både Ryssland och Ukraina slår ifrån sig, men det finns misstankar om ett ryskt sabotage.

Flodvågen sveper ner mot samhällen efter rapporter om att den ukrainska motoffensiven startat, och bedömare kopplar ihop händelserna.

När den uppdämda naturkraften i floden Dnjepr blir fri skapas stora, långvariga sår i det ukrainska samhället. Miljöskador, civilt lidande och skador på byggnader och infrastruktur.

Minor ska stoppa motoffensiv

Ryssland försöker samtidigt forma om landskapet mot ukrainska styrkor med hjälp av massiva mineringar, som kommer ligga kvar länge och skada landet.

? Man gör ju naturen till ett vapen. Och att man är beredd att gå så långt i både försvar och anfall, det är ganska ovanligt, säger Peter Haldén, forskare på Försvarshögskolan.

I Sverige gäller skärpt uppmärksamhet vid dammar på grund av omvärldsläget. Här vill man skydda sig mot cyberangrepp och spioneri som skulle kunna leda till sabotage.

Medverkande:

Peter Haldén, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan

Per Åkerblom, överste och regementschef på Göta ingenjörregemente, Ing 2

Ann-Sofie Fahlgren, chef för dammsäkerhet på Svenska kraftnät

Marina Buskas, som flytt från Nova Kachovka till Gotland

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producenter: Karin Hållsten och Bo Torbjörn Ek

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Sky News, YouTube

2023-06-28
Länk till avsnitt

Spelet om sanningen bakom Nord Stream-sprängningarna

Åklagaren tror att det kommer att gå att säga vem som sprängde Nord Streams ledningar. Samtidigt skapar olika aktörer sina egna sanningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av september 2022 sprängs Nord Stream-ledningarna i Östersjön. Gasläckan blir enorm och kraftiga strömmar spolar runt spillror i havet. Spekulationerna om sabotaget startar direkt, det blir en kamp om att forma historien om vad som hänt.

Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna via bolaget Gazprom. Att spränga skulle kunna vara ett sätt att sätta energipress på Tyskland och Europa inför vintern.

Vem sprängde Nord Stream?

Men efter några månader kommer andra bilder. Den kontroversielle journalisten Seymour Hersh pekar ut USA, men hans uppgifter avfärdas som fiktion. Flera medier börjar rapportera om en pro-ukrainsk grupp som ska ha hyrt en segelbåt i Rostock, och tyska utredare ska ha hittat sprängämnen i båten.

Ukrainas statsledning slår ifrån sig, och utredningarna av sabotaget måste hantera möjliga villospår och vilseledning. Den svenske åklagaren Mats Ljungqvist säger att misstanken om att en stat ligger bakom har blivit starkare - och att han tror att det kommer att gå att slå fast vem som är ansvarig.

Medverkande:

Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål

Hans Liwång, docent och universitetslektor i försvarssystem på Försvarshögskolan

Kirill Filimonov, journalist och forskare inom kommunikationsvetenskap.

Patrik Hulterström, lärare på Försvarshögskolan och före detta attackdykare för marinen

Ljud från: Sveriges Radio, ABC News, CNN, Skynews, Reuters

2023-06-14
Länk till avsnitt

Nya drönarkriget mitt i Moskva

Explosioner i Moskva. Drönarattacker djupt inne i Ryssland. Ukraina slår ifrån sig ansvar, men kriget har fått en ny form och ingen vet var det slutar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 30 maj anfaller flera drönare Moskva. Många skjuts ner av det ryska luftvärnet, men bilder i sociala medier visar också explosioner på marken.

Ryssland utsätts nu allt oftare för attacker från luften, även långt inne i landet.

Flera av de drönare som når fram till Moskva verkar ha riktat sig mot ett finare område, där eliten har sina stora villor.

? Det känns ju troligt att det inte är en slump att drönarna hamnar just där, säger Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.

Ligger Ukraina bakom attackerna i Moskva?

Drönarna mot Moskva kommer samtidigt som Ryssland genomför stora luftanfall mot Kiev.

Ukraina har inte velat medge att man ligger bakom anfallen mot Moskva, men säger att de "ser på med glädje". Den ryske presidenten Vladimir Putin har däremot fördömt det han kallar terror.

Attacker har skett på fler ställen, som i staden Kursk. För att lyckas måste de som hanterar drönarna kommit på sätt att undgå tidig upptäckt över ryskt territorium.

? Uppenbarligen har man ju hittat någon lucka här, säger Michael Reberg, expert på luftvärnssystem.

Medverkande:

Michael Reberg, överstelöjtnant och militär lärare på Försvarshögskolan

Hugo von Essen, analytiker på Centrum för Östeuropastudier

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Pernilla Kommes

Ljud från Sveriges Radio, SVT, ukrainska Freedom, ABC News

2023-06-02
Länk till avsnitt

FBI-attacken som slog ut ryska spionprogrammet

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.

? Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod. 

Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.

För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.

FBI pekar ut ryska FSB

I Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros.

Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.

Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB ? med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.

FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna.

Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.

Medverkande:

Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare Truesec

Carolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Patrik Fältström, säkerhetsskyddschef på Netnod

Ola Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRA

Roger Wilson, USA-korrespondent

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Pernilla Kommes

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire

2023-05-31
Länk till avsnitt

Järngeneralens våroffensiv som ska slå Putins styrkor

Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter 15 månaders krig meddelar Ukrainas försvarsminister att man är redo för en ny offensiv, ett försök att ta tillbaka ockuperad mark. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att landet behöver mer tid och utrustning.

Spekulationerna är många och frågan är hur mycket som är taktiskt spel. Men de ryska styrkorna är beredda, de har byggt befästningar, stridsvagnshinder och skyttegravar.

Valerij Zaluzjnyj, kallad järngeneralen, är Ukrainas överbefälhavare och den som just nu står i centrum för en rad avgörande beslut. På kort tid har han blivit populär, mytomspunnen och lite av en levande legend. Bilden av honom som en stark, patriotisk ledare sprids genom sociala medier.

Valerij Zaluzjnyj försöker förnya sina styrkors sätt att strida. Han har studerat Natos krigskonst, och läst allt av Rysslands chef för generalstaben, Valerij Gerasimov.

? Hela offensiven är en möjlighet för Ukraina att tvinga Ryssland att inse att den "särskilda militäroperationen" kommer att misslyckas, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

Putins styrkor har lärt av sina misstag

Efter förra årets blixtoffensiv, där Ukraina tog tillbaka områden vid Charkiv och Cherson, ser det nu ut att bli något helt annat.

Ryssland vill inte låta sig luras igen ? och för Valerij Zaluzjnyj står mycket på spel. Ukraina vill visa att landets armé är framgångsrik och att man kan nå framgång med vapen från väst.

Staden Bachmut har fått starkt symbolvärde i kriget, här har den ryska Wagnergruppen försökt tröska sig framåt meter för meter, många har dött. En del menar att Ukraina försökt låsa fast och decimera ryska styrkor medan de förbereder sin våroffensiv.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan

Maria Engqvist, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI 

Johan, frivillig i Ukraina

David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan, major och författare

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Pernilla Kommes

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, AFP, Tiktok

2023-05-17
Länk till avsnitt

Så pressat blir Ryssland när Nato tar över Östersjön

Östersjön blir ett Natodominerat hav när Finland nu är medlem och Sverige står i väntrummet. Det som kallats fredens hav, beskrivs inte längre som lugnt av Putin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Våren 2023 är det flera militärövningar vid Östersjön: Aurora 23 i Sverige, med tiotusentals soldater, och polsk militär övar försvaret av en nybyggd kanal i närheten av ryska Kaliningrad.

? Om man tittar generellt på maktbalansen i Europa så har fokus skiftat norrut och österut i och med Rysslands invasion av Ukraina. Det gör ju att Östersjön hamnar mer i blickfånget, säger Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Dessutom finns ytterligare en aspekt som förändrar det militära läget i Östersjön. De två länder med längst kust till innanhavet, Finland och Sverige, har beslutat sig för att gå med i försvarsalliansen Nato. Finland är redan med, Sverige väntar fortfarande på Turkiets och Ungerns godkännande.

Så ser Ryssland på nya läget

Den nya maktbalansen påverkar Ryssland. Landet har, trots sin storlek, få hamnar och Östersjön är avgörande rent strategiskt, både militärt och för handel.

? Man kan bara säga att den är viktig och att Ryssland naturligtvis vill kunna påverka den och ha någon form av kontroll och inflytande på den, säger Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI.

Medverkande:

Henrik Larsson, överstelöjtnant och planeringschef för Aurora 23 

Emelie Thorburn, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI 

Peter Lidén, överstelöjtnant och militär lärare i krigsvetenskap på Försvarshögskolan

Johan Norberg, Rysslandsanalytiker på FOI

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten och Pernilla Kommes

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Vita Huset, TVP World, news.com.au.

2023-05-03
Länk till avsnitt

Putins maktspel för en ny världsordning

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.

Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.

? Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.

En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om ? både politiskt och militärt.

? Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.

Ryssland skapar nya kontakter

Rysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.

Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.

? Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Medverkande:

Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.

Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).

Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. 

Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Reporter: Jimmy Halvarsson

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

2023-04-19
Länk till avsnitt

21-åringen som greps för Pentagon-läckan

En 21-årig man misstänks ha läckt topphemlig information från USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Uppgifterna är graverande och drabbar Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter flera dagars intensiv jakt kan amerikanska myndigheter till slut gripa Jack Teixeira ? en anställd i flygvapnet. Han misstänks ha läckt hemligstämplad information på en chatapp för gamers, och anklagas nu för brott som går under spionerilagarna i USA.

? Det finns en status i att ha insiderinformation så det förvånar mig inte, säger David Lindahl på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Avslöjar uppgifter om Ukrainas försvar

Dokumenten uppges innehålla information som kan spela Ryssland i händerna gällande deras krig mot Ukraina. Bland annat står det att ammunitionen till Ukrainas viktigaste luftvärnssystem riskerar att ta slut inom kort.

? Det är ju uppseendeväckande att en person så pass långt ut i det militära systemet i USA kan ha tillgång till så mycket hemlig och känslig information, säger Jan Hallenberg på Utrikespolitiska institutet.

Medverkande:

Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet

David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Effie Karabuda, tech- och spelreporter på P3.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio och CNN.

2023-04-14
Länk till avsnitt

Stridsflygen som kan stötta Zelenskyjs offensiv

Volodomyr Zelenskyj vädjar om stridsflyg från Sverige och väst. Experter menar att planen kan bli avgörande men då måste de slå mot mål inne i Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allt fler talar om en ukrainsk våroffensiv i kriget, men för att kunna återerövra landets östra delar anser en del att behövs ett övertag i luften.

Tidigare flygvapenchefen Mats Helgesson menar att Ukraina kan använda stridsflyg för att trycka tillbaka Ryssland genom att anfalla baser och flygfält inne i Ryssland.

Först då får Ukraina ett luftövertag som gör att landets armé kan ta tillbaka de områden som invaderats i öst.

Men såna luftanfall skulle Ryssland se som en eskalering ? och mycket står på spel.

Svenska Jas Gripen till Ukraina?

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber om flyg från väst, och Polen och Slovakien skickar tillsammans ett tjugotal Mig-29, en modell som togs fram i Sovjetunionen.

När Sverige byggde Jas, efterföljaren till Viggen, var det just med tanke på att kunna försvara sig mot sovjetiska vapensystem.

Men när Ukraina vill ha just Jas 39 Gripen säger regeringen nej. Försvarsminister Pål Jonson (M) motiverar det med att Ryssland har kvar det mesta av sitt flygvapen, och att Jas behövs för att försvara Sverige.

Medverkande:

Mats Helgesson, pensionerad generalmajor och tidigare flygvapenchef

Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan

Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, C-SPAN, CNN, Sky News, Reuters, Youtube

2023-04-05
Länk till avsnitt

Spionmisstankarna mot Tiktok

Flera länder förbjuder statsanställda från att ha appen Tiktok i sina telefoner. Anledningen: Misstänkta säkerhets- och spionrisker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Orosmolnen kring Tiktok har hopat sig det senaste halvåret; det handlar om misstankar om datainsamling, påverkanskampanjer och anklagelser om spionage.

I Sverige får anställda på regeringskansliet inte längre ha appen i sina jobbmobiler, och liknande förbud haglar i olika västländer, vilket inte gillas av Kina.

? Man kritiserar EU och USA för att själva hävda att man är världens mest öppna marknader. Men återkommande inför man istället handelshinder och försvårar framfarten för kinesiska företag utomlands, säger Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. 

Tiktok slår ifrån sig anklagelser

Tiktok menar att mycket av anklagelserna mot dem består i missuppfattningar. De hävdar att kinesiska staten aldrig begärt data från dem, och aldrig skulle få ta del av data om de någon gång skulle efterfråga det.

Det finns också experter som menar att Tiktok inte är särskilt mycket värre än andra sociala medier när det gäller att samla in användardata. Dessutom kan fokuset på specifika appar skymma en annan riskprodukt: själva mobilen i sig.

? Det är absolut ett hot att man använder smarta mobila enheter på ett felaktigt sätt, säger Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg på Must.

Medverkande:

Fredrik Börjesson, IT-säkerhetsstrateg, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must. 

Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot.

Erika Staffas Edström, analytiker på Nationellt kunskapscentrum om Kina. 

David Lindahl, cybersäkerhetsexpert, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten och Pernilla Kommes

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, CNN, CBS News, ABC News, Tiktok

2023-03-22
Länk till avsnitt

LIVEPODD: Joakim Paasikivi om slaget om Bachmut

Striderna runt ukrainska Bachmut har pågått i över ett halvår. Överstelötjnant Joakim Paasikivi om varför ingen vinner slaget. Live från Poddfest 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har beskrivits som en stad som inte har någon större militärstrategisk betydelse. Ändå fortsätter de ryska försöken att ta över Bachmut dag efter dag, månad efter månad. Varför det är så ? det är ett ämne som vi tar oss an på scen på poddfest 2023, vi diskuterar Rysslands och Ukrainas strategier med Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

En annan pågående diskussion är huruvida det kommer att komma en ukrainsk våroffensiv eller inte. Eller om det är Ryssland som kommer att genomföra en ny offensiv. Det går vi också igenom.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

2023-03-18
Länk till avsnitt

PODDTIPS: Dagens Eko ? Hör Bo Torbjörn Ek om spioner

Hör om så kallade illegalister personer som lever under falsk identitet runtom i världen över men som egentligen är spioner utsända av Ryssland.

Vi på Gräns vill tipsa om podden Dagens Eko och i synnerhet avsnittet där Bo Torbjörn Ek berättar hur spioner skapar en täckmantel för att kunna smälta in som vanliga medborgare. Både Säkerhetspolisen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must varnar för att hotet från illegalister riskerar att öka efter att ryska diplomater och underrättelseofficerare utvisats från Sverige.

Programledare: Robin Olin

2023-03-13
Länk till avsnitt

Så slår ryska hackare och Anonymous Sudan mot Sverige

Efter koranbränningen vid Turkiets ambassad blir svenska hemsidor attackerade av gruppen Anonymous Sudan. Men ryska intressen verkar ligga bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I februari 2023 släcks hemsidor som tillhör stora svenska företag, myndigheter och institutioner ned. Bland annat drabbas SAS, SVT, flera universitet och sjukhus.

Snart står det klart att hackergruppen Anonymous Sudan ligger bakom överbelastningsattackerna.

? Min första reaktion var ju "yeah, right", och ganska mycket skepsis till att det här verkligen skulle vara en rörelse från från Sudan, säger IT-säkerhetsexperten Leif Nixon.

Misstänka kopplingar till Ryssland

Företaget Truesec som jobbar med datasäkerhet lyfter fram en annan aktör bakom Anonymous Sudan, hackergruppen Killnet. En grupp som är tydligt pro-rysk, och som har genomfört flera attacker mot länder som stödjer Ukraina.

? Det följer väl ett ganska tydligt ryskt modus operandi på så sätt att att den ryska underrättelsetjänsten länge har jobbat med med aggressiva cyberoperationer på många olika sätt, säger Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Mycket pekar alltså mot att gruppen Anonymous Sudan är en del av något större än protesterna mot koranbränningarna.

Medverkande:

Therese Naess, chef för Nationellt cybersäkerhetscenter.

Leif Nixon, IT-säkerhetsexpert.

Per-Erik Nilsson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. 

Anton Linné, cybersäkerhetsexpert.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, Youtube, The Guardian, Telegram

2023-03-08
Länk till avsnitt

Därför pressar Putin för revansch

Efter ett år av misslyckanden i Ukraina söker Ryssland nya framgångar i kriget och alla spekulerar i när, eller om, storoffensiven kommer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

FN-chefen Antonio Guterres säger att vi inte ens går i sömnen - utan med ögonen vidöppna - mot en bredare konflikt. 

Samtidigt bedömer experter att Ryssland kraftsamlar och vill ha en revansch efter år av misslyckade taktiker och utbytta generaler.

Ukraina och president Volodomyr Zelenskyj har stått emot kriget på ett sätt som Vladimir Putin inte hade räknat med.

Kriget påverkar svenska försvaret

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat, och försämrat, det säkerhetspolitiska läget och även i Sverige har försvarsmakten fått nya insikter om förmågor ? och brister.

? Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare på Försvarshögskolan.

Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning.

Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. 

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten, Pernilla Kommes

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, CNN, Reuters, AFP, The Telegraph, Ryska försvarsministeriet

2023-02-22
Länk till avsnitt

Det vet vi om ex-militärerna som gripits av Säpo

En vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant grips i februari 2023 för olovlig kårverksamhet en brottsrubricering få känner till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En måndag i februari görs ett tillslag i en villaidyll. Personal från Säpo och Must har samarbetat i en utredning om ett udda brott.

? Det var insatser som genomfördes i Stockholmsområdet och där just två personer hämtades till förhör och ett antal husrannsakningar genomfördes, säger Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo.  

Ovanlig brottsrubricering

SVT och Svenska Dagbladet avslöjar att de båda männen, en vapenhandlare och en tidigare överstelöjtnant, har en bakgrund i Försvarsmakten. De misstänks nu för olovlig kårverksamhet, och nekar till alla anklagelser.

Brottsrubriceringen har nästan 90 år på nacken, men har sällan tillämpats. Det kan handla om att man deltagit i en sammanslutning som kan utvecklas till ett maktmedel i samhället, som en militär trupp eller polisstyrka. 

Medverkande:

Oskar Jönsson, reporter SVT Nyheter.

Fredrik Hultgren-Friberg, pressekreterare på Säpo. 

Thomas Roth, första intendent på Armémuseum i Stockholm. 

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Reporter: Pernilla Kommes

Ljud från: Sveriges Radio och SVT.

2023-02-17
Länk till avsnitt

Nya nedskjutningar i USA:s ballongjakt

En kinesisk ballong, som flyger nära en militärbas där USA har kärnvapen, skjuts ned. Fler luftfarkoster dyker upp och tonläget skruvas upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kinesisk ballong, stor som flera bussar, svävar högt i stratosfären. Kina menar att den råkat hamna i amerikanskt luftrum och att den är där i forskningssyfte.

Men USA menar att det rör sig om en spionballong och de skjuter ned ballongen. Ett drag som får den redan kyliga relationen mellan Kina och USA att bli allt mer spänd.

Fler farkoster flyger runt

Det dröjer inte länge efter att den så kallade spionballongen skjutits ned innan det dyker upp fler föremål i luften. Även de skjuts ned.

Nu oroar sig bedömare för vad det kan innebära om även de senare flygande objekten visar sig komma från Kina.

Medverkande:

Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare, Utrikespolitiska institutet

Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan. 

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio och CNN.

2023-02-13
Länk till avsnitt

Strategiska spelet bakom Turkiets Nato-nej

Turkiet blockerar Sveriges inträde i Nato. Bakgrunden är ett spel om stridsflyg, makt och om skydd mot ett nytt, möjligt kärnvapenhot.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Turkiets president Erdogan avvisar Sverige gång efter gång, och statsminister Ulf Kristersson (M) manar till nationellt lugn för att inte trissa upp stämningen.

Det som såg ut som en hyfsat snabb resa in i Nato har blivit en långbänk av utrikespolitiskt lidande.

Rasmus Paludans koranbränning och den hängda Erdogandockan i Stockholm blev bränsle för påverkanskampanjer som drabbar den svenska Natoprocessen.

Nya stridsflygplan spelar roll

Många bedömare säger att Erdogan använder processen för att samla väljare inför det turkiska valet. Men i bakgrunden finns också stora, strategiska intressen.

Det handlar bland annat om Turkiets behov av nya stridsflygplan, amerikanska F-16. Men också om Natos behov av Turkiet som en sköld mot möjliga robotangrepp från Iran ? en stat som verkar komma allt närmare egna kärnvapen.

Medverkande:

Ingemar Adolfsson, tidigare försvarsattaché i Turkiet

Helin Sahin, Turkietexpert på Palmecentret

Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på Försvarshögskolan

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Youtube.

2023-02-07
Länk till avsnitt

Extremisterna som vill störta staten

Mobbar stormar parlament, grupper skaffar vapen för att störta regeringar. Händelserna utomlands når till Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På Island startar i januari en rättegång mot två män som misstänks för terrorplaner. Männen nekar, men har enligt polisen högerextrema åsikter, och ska ha planerat en väpnad attack mot bland annat Alltinget, den isländska riksdagen.

Hotet inifrån har även synts i Brasilia och Washington, men då i större skepnad, när folksamlingar stormat Brasiliens och USA:s parlament.

Säpo ser anti-statliga idéer

Under allt sjuder en samhällshotande mix av konspirationsteorier och extremistiskt tankegods, där syftet är att skapa misstro mot staten, och få demokratin att vackla.

Det är Säkerhetspolisen, Säpo, som ska skydda mot sån här brottslighet. Även om de inte ser samma hot här som i USA och Brasilien, så ser de hur samma grundläggande idéer diskuteras i Sverige. De pratar om ett ökat författningshot.

Medverkande:

Christer Mattsson, forskare på Göteborgs universitet

Ahn-Za Hagström, analytiker på Säpo

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi

Carina Holmberg, Sveriges Radios Islandskorrespondent

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters

2023-01-25
Länk till avsnitt

Sverige skickar Archer till Ukraina

Nu kommer beskedet: Sverige skickar artillerisystemet Archer till Ukraina. Men det är inte det som experter reagerar mest på.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 19 januari 2022 meddelar den moderatledda regeringen på en pressträff att de förbereder för att skicka artillerisystemet Archer till Ukraina ? ett system som stått högt upp på Ukrainas önskelista i flera månader.

? Jag skulle säga att det har en en en mycket mindre betydelse än vad vi tror, säger Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan frivärld.

Mer än bara Archer

Vad experterna reagerar desto mer på är regeringens besked om att Ukraina även kommer att få uppemot 50 stycken stridsfordon 90 samt pansarvärnsrobot 57.

? Om det kommer cirka ett femtiotal till Ukraina så gör det faktiskt en skillnad. Det är en ganska stor skillnad, viktig skillnad, säger Tomas Ries, forskare vid Försvarshögskolan.

Medverkande:

Patrik Oksanen, säkerhetspolitisk expert, som är knuten till den näringslivsfinansierade tankesmedjan Frivärld.

Tomas Ries, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg.

Producent: Karin Hållsten.

Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

2023-01-19
Länk till avsnitt

Risken för krig mellan Nato och Ryssland

Natochefen fruktar ett storkrig där Nato och Ryssland ställs mot varandra. Oron för att fler länder blir direkt inblandade i kriget växer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När en missil slog ner på den polska landsbygden och dödade två människor höll världen andan. För en stund verkade det som att Rysslands krig i Ukraina spritt sig till ett annat land. Ett land som dessutom är medlem i Nato.

Det finns flera historiska exempel på hur krig har växt och blandat in fler länder. Nu ställer sig många frågan: kommer det bli ett tredje världskrig? Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger att kriget kan utvidgas, även om Nato gör allt för att det inte ska hända.

Den röda linjen

Två ord som återkommer ofta i sammanhanget är röda linjer, händelser som skulle få bägaren att rinna över och göra att Nato faktiskt ger sig in i krig med Ryssland. Det kan vara att Ryssland använder kärnvapen i konflikten eller att ett av Natos medlemsländer blir angripet. Var Rysslands röda linjer går är svårt att säga, menar Sveriges tidigare försvarsattaché i USA, Bengt Svensson.

? De är inte kommunicerade lika tydligt. Ryssland anger något men när det inträffar händer inget.

Medverkande:

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan

Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i USA

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Reporter: Jimmy Halvarsson

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från Sveriges Radio, SVT, AP, Reuters

2023-01-11
Länk till avsnitt

Så kan fiender attackera vårt elnät

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.

Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.

Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.

Cyberattack mot elnätet

Energi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.

Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.

Medverkande:

Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnät

Henrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.  

Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.

Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.

Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från Sveriges Radio, CNN

2022-12-28
Länk till avsnitt

Sverige tar hem soldaterna som strider mot terrorn

Insatsen i Mali beskrivs som en av de farligaste i modern tid. Nu åker soldaterna hem - och Sverige stänger dörren till insatsförsvaret.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under flera år var en av försvarets viktigaste uppgifter att skydda Sverige i utlandet, och skaffa allierade i samma veva.

Det var en av poängerna med insatsen i Afghanistan och nu senast i Mali i Västafrika. Där har Sverige deltagit både i FN:s styrka Minusma och i den mer offensiva, fransk-ledda insatsen Task Force Takuba, som bekämpat terrorister i Sahel-regionen.

Ungefär 4 000 svenska soldater har funnits på plats genom åren och även om just de har klarat sig, så har många andra dött i strid.

Slut på strid i Saharas sand

Den här vintern packar Sverige ihop insatsen i Mali och det blir samtidigt slutet på en era. Världen förändras snabbt och fokus flyttas från insatsförsvar till försvar på svensk mark.

Mali är ett tydligt exempel där Sverige deltagit i flera internationella samarbeten, bland annat för att visa att vi ställer upp, men också för att få inflytande och skaffa militära bundsförvanter.

? Tittar vi på det säkerhetspolitiskt skulle jag säga att Mali varit väldigt lyckat, säger Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.

Men ser man till situationen i Mali, där en militärjunta har makten och situationen snarare har förvärrats, är frågan mer komplex menar Lars Wikman.

? Det är ju väldigt stora målsättningar. Och de lyckades man inte uppfylla, säger han.

Medverkande:

Dennis Löfvenborg, stabschef på K3, som arbetat i Mali under två perioder.

Lars Wikman, forskare och lärare i militär strategi på Försvarshögskolan.

Elin Hellquist, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.

Producent: Karin Hållsten.

Tekniker: Mats Jonsson.

Ljud från Sveriges Radio och Youtube.

2022-12-14
Länk till avsnitt

Därför tar Putins militära spioner sikte på Sverige

En hemlig organisation tros ligga bakom flera spionfall i Sverige. Den ryska underrättelsetjänsten GRU är mer aktuell än någonsin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det pågår ovanligt många rättsfall kopplade till ryska spioner i Europa just nu. Och vi kan vänta oss fler ? också här i Sverige.

?Det är nog rimligt att tro att man kan se fler förundersökningar framöver också?, säger Säpo:s kontraspionagechef Daniel Stenling.

Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har kopplingar till båda de fall som är aktuella i Sverige nu: Bröderna Peyman och Payam Kia som misstänks ha spionerat på Säpo och Must och det svensk-ryska par som kan komma att åtalas för spionage som gynnat Rysslands militärindustri.

Vad står GRU för?

Förkortningen GRU står för "Huvudstyrelsen för underrättelsetjänsten" på svenska. Den militära spionorganisationen grundades av Stalin 1942, efter att Tyskland anfallit Sovjetunionen.

Bengt Nylander ledde Säpo:s kamp mot GRU under kalla kriget. Han menar att GRU representeras på mer eller mindre alla ställen där Ryssland har ambassad med underrättelseofficerare.

Det finns flera anledningar till att Sverige är särskilt intressant för Ryssland och GRU nu. Bengt Nylander räknar med att Putin har väckt alla sina agenter för att hålla koll vid hamnar och gränsövergångar i hela Europa.

Medverkande:

Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage.

Michael Jonsson, forskningsledare vid FOI som studerat spionfall i Europa.

Oscar Jonsson, Rysslandskännare och forskare vid Försvarshögskolan.

Bengt Nylander, författare och tidigare chef för Säpos kontraspionage.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

2022-11-30
Länk till avsnitt

Robotexplosionen som fick världen att hålla andan

Två personer dör efter att en robot slår ner i Polen. Sociala medier ryker av spekulationer och oro. Nu riktas alla ögon mot Nato och Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under hela kriget har Ryssland använt sig av robotattacker för att anfalla ukrainska städer. Men den här gången träffar en robot inte i Ukraina utan slår ner vid en bondgård i grannlandet Polen.

Flera nyhetsflashar lyser upp telefoner världen över under tisdagskvällen. Många funderar över hur ett Natoland som Polen kan ha attackerats.

Sveriges miljardstöd till Ukraina

Samtidigt som Polen höjer sin militära beredskap tillbakavisar Ryssland alla anklagelser. Mitt i allt kallar dessutom Sveriges regering till pressträff. Ulf Kristersson berättar man ska lämna över försvarsmateriel för tre miljarder kronor till Ukraina.

Hör luftvärnsexperten och överstelöjtnanten Michael Reberg om dagen som fick världen att hålla andan. Och om beskedet från Nato som satte spekulationerna på paus.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio

2022-11-16
Länk till avsnitt

Kvantdatorerna som ska knäcka Sveriges hemligheter

Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.

Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorer

Just nu pågår två parallella race:

Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.

Det andra handlar om att bygga nya skydd ? sådana som håller också när kvantstormen kommer.

Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".

Medverkande:

Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.

Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.

Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.

Producent: Karin Hållsten.

Tekniker: Mats Jonsson.

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies

2022-11-16
Länk till avsnitt

Här är bevisen mot de spionmisstänkta bröderna

Mycket är fortfarande hemligt, men Gräns har hittat flera nya uppgifter som framkommer nu när åtalet lämnats in.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åtalet mot "spionbröderna" Peyman och Payam Kia är här. Gräns reder ut vad vi nu vet och vad det kan innebära.

Det här ser ut att kunna bli ett av de största spionfallen i Sverige någonsin enligt Tony Ingesson, spionforskare vid Lunds universitet.

Åtalet: Han var Rysslands mullvad i svensk underrättelsetjänst

Den äldre brodern Peyman Kia, åtalas för att ha hjälpt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU att samla information från hans svenska arbetsgivare. Peyman Kia har arbetat på Säpo, och enligt DN även på den hemliga, offensiva spionenheten hos Försvarsmakten: Kontoret för särskild inhämtning, KSI. Den yngre brodern, Payam Kia, misstänks för att i första hand ha hjälpt sin storebror att hålla kontakten med GRU och hantera 380 000 kronor samt guld.

TIPS: Hör även vårt tidigare avsnitt om fallet.

Medverkande:

Tony Ingesson, statsvetare och forskar i underrättelseanalys på Lunds universitet. 

Micael Bydén, överbefälhavare, Försvarsmakten

Intervjuade av Ekot:

Nina Odermalm Schei, kommunikationschef, säkerhetspolisen

Mats Ljungqvist, åklagare riksenheten för säkerhetsmål

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio

2022-11-11
Länk till avsnitt

Svenska soldater ska kunna strida vid ryska gränsen

Sverige förstärker styrkorna i norr och soldaterna blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I augusti 2022 händer något oväntat i Sverige. Försvarsmakten testar armén genom att skicka in ungefär 800 soldater i Finland, där de skjuter skarpt under finsk ledning.

Det är en övning som visar på en förändring i det svenska försvaret.

Soldaterna i norr ska bli fler. Tidigare skulle de strida vid den egna gränsen, men i dag när Ryssland ses som ett allt större hot, är det Finland man ska försvara ? ända fram till den finsk-ryska gränsen.

Nordkalotten militärstrategiskt hett

Med Finland får Nato drygt 130 mil ny gräns mot Ryssland, och det här kan öka spänningar i ett område som redan är viktigt för Ryssland.

Det handlar om Nordkalotten, de nordligaste bitarna av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Här finns Kolahalvön, där stora delar av de ryska kärnvapnen är utplacerade i u-båtar och på fartyg.

Medverkande:

Karl Engelbrektson, generalmajor och arméchef.

Anna Wieslander, Nordeuropachef för Atlantic Council och generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen.

Nils Johansson, överste och chef för I19 i Boden.

Jan Mörtberg, överste och ledamot i Krigsvetenskapsakademien.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Reporter: Per Vallgårda

Ljud från: Sveriges Radio, YLE, Försvarsmakten

2022-11-02
Länk till avsnitt

Kamikazedrönare skapar krigets nya skräck

Kamikazedrönare detonerar i Kiev och i sociala medier sprids brutala drönarfilmer. Nu måste Sverige försvara sig från hotet från ovan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När bron mellan det ryska fastlandet och den annekterade Krimhalvön sprängs, svarar Vladimir Putin med anfall mot Ukrainska städer.

Bland missilerna mot civila finns iranska självmordsdrönare. Och drönare har en stor roll i kriget i Ukraina, inte minst i propagandan.

På till exempel Twitter kommer hela tiden nya filmer där drönare släpper granater på ryska soldater, som en del i informationskriget.

Sverige tar skydd mot drönare

Drönarhotet tar hela tiden nya former ? i framtiden tror experter att svärmar kommer bli svåra att försvara sig mot. Och i Sverige jobbar Försvarsmakten med att stärka skyddet mot drönare, som kan spionera, sabotera och slå ut samhällsfunktioner.

Medverkande:

Ulf Lepp, överstelöjtnant och huvudman för Försvarsmaktens drönarskydd.

Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Martin Hagström, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Björn Nitzler

Ljud från: Sveriges Radio, CNN, Sky News, AFP, Youtube

2022-10-19
Länk till avsnitt

Så här jagar Sverige Nord Streams sabotörer

Säkerhetstjänster letar radarekon och spår på havets botten i Nord Stream-utredningen. Men viktiga ledtrådar kan komma från spioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu pågår en brottsutredning om de trasiga Nord Stream-ledningarnadär misstanken är grovt sabotage.

Det är viktigt att få förstahandsinformation för de svenska och danska utredarna. Men även den ryska säkerhetstjänsten FSB har uppgett att man undersöker händelserna.

På botten kan det finnas teknisk bevisning som leder till de misstänkta sabotörernas hemvist. Samtidigt kan detonationerna och strömmarna ha förstört mycket. Därför sätter en del experter nu sitt hopp till underrättelsetjänsternas arbete på helt andra håll.

En uppgift som snappas upp av en spion kan vara en tråd att börja dra i. Jakten på Nord Streams sabotörer har startat.

Medverkande:

Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system

Björn Fägersten, säkerhetspolitisk analytiker vid UI och VD på företaget Politea

Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, tidigare på MUST och FRA

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

2022-10-05
Länk till avsnitt

Nord Stream och det nya undervattenskriget

Det misstänkta sabotaget mot den ryska gasledningen Nord Stream kan vara en del av en hybridattack med syfte att skrämma och förvirra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allt tyder på att gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har utsatts för ett sabotage.

Explosionerna vid den ryska gasledningen ses som något extraordinärt, det krävs specialresurser för att lyckas. Men den här typen av attacker är något som militära rådgivare har varnat för.

Attacker mot infrastruktur till havs, och i havsdjupen, är något som länder behöver räkna med.

Det innebär Seabed Warfare

Allt fler försvarsmakter börjar nu anpassa sig för att skydda viktiga gas- och elledningar, och den telekomtrafik som går i haven, som är avgörande för vårt sätt att leva.

Den som anfaller under ytan är dold och kan förneka ansvar. Attacker mot djupens infrastruktur kallas Seabed Warfare, och en del förväntar sig att det kan bli allt vanligare i framtiden. Samtidigt är det en svår uppgift att skydda tusentals mil av viktiga kablar på havets botten.

Medverkande:

Jan Thörnqvist, tidigare insatschef och marinchef inom Försvarsmakten

Niklas Wiklund, försvarsdebattör och bloggare under namnet "Skipper"

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten

2022-09-28
Länk till avsnitt

Därför trappar Putin upp kriget

Ryssland kallar nu in hundratusentals reservister. Det gör att kriget i Ukraina går in i ett än allvarligare läge. Och det får konsekvenser för Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag meddelade president Vladimir Putin det många varit rädda för: Ryssland mobiliserar. Han målar tydligt upp Nato och väst som det stora hotet.

Beslutet kommer efter att en rad motgångar trängt in Ryssland i ett hörn, och nu ökar insatserna för alla.

Medverkande:

Ilmari Käihkö, krigsvetare vid Försvarshögskolan

Carolina Vendil Pallin, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

2022-09-21
Länk till avsnitt

Spelet bakom kärnvapenplanen över Sverige

Amerikanska bombplan flyger på låga höjder i svenskt luftrum. Sverige är nu en pjäs i ett strategiskt spel kallat avskräckning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 2 september dundrar enorma stridsflyg in över centrala Stockholm. Allas blickar riktas mot dånet från ovan. Tre svenska JAS Gripen ser små ut bredvid de stora amerikanska bombplanen som flyger lågt över huskropparna.

Uppvisningen är del av en övning med syfte att skrämma Ryssland, lagom mycket. Strategin kallas avskräckning, och den går ut på att visa fienden vad man kan, utan att provocera.

Misslyckad metod i Ukraina

Sverige nämns som de amerikanska bombflygens nya favorittillhåll och att se bombflygplan kan bli en allt vanligare syn för oss.  

Men avskräckning som strategi är komplex, och metoden misslyckades i Ukraina. Varför är det egentligen så svårt att veta när avskräckning fungerar? 

Medverkande

Hans Kristensen, chef för Nuclear Information Project inom Federation of American Scientists

Stefan Lundqvist, kommendörkapten och lärare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan

Karl Sörenson, avskräckningsforskare och senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut

Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist 

Producent: Karin Hållsten 

Tekniker: Mats Jonsson 

Arkivljud från: Sveriges radio, CNN, SVT, Euronews

2022-09-21
Länk till avsnitt

Svenskarna som krigar mot Ryssland

Hans vänner dödas i strid i Ukraina. Tobias överlever. Hör hans historia, och experter om Sveriges vägval. Hur långt är vi beredda att gå?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriget i Ukraina har pågått i ett halvår. Sverige skickar pengar och materiel till Ukraina men det finns också svenskar som går längre.

I det här avsnittet av Sveriges Radios säkerhetspolitiska podd Gräns berättar Tobias Engqvist hur det är att vara frivillig soldat i Ukraina. Hör också experterna om hur farligt Ryssland kan bli om Putin får som han vill, och om Sveriges strategiska vägval.

Sveriges roll i kriget för Ukraina

Statsminister Magdalena Andersson har sagt att det är centralt för hela Europa att Ryssland inte vinner kriget. Men när Sverige beslutar om ett sjunde hjälppaket till Ukraina väljer man att skicka artilleriammunition, inte haubitsar att avfyra dem med.

Tobias Engqvist vill själv bidra, och han reser till Ukraina för att kämpa mot Ryssland.

Hör om livet som frivillig utländsk soldat, ett uppdrag som ger en månadslön på upp till 30 000 kronor, och om hur det är att överleva när två vänner dödas av rysk granateld. En av de som stupar är svensken Edvard Selander Patrignani.

Medverkande

Roger Djupsjö, major i Försvarsmakten som utbildat militär i Ukraina

Tobias Engqvist, nyss hemkommen frivilligsoldat i Ukraina

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm

Gudrun Persson, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Mollie Saltskog, underrättelseanalytiker vid Soufan Group

 

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist

Producent: Karin Hållsten och Carl-Johan Ulvenäs

Tekniker: Glate Öhman 

Arkivljud från: SVT, Youtube och Sveriges Radio.

2022-09-07
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.