Sveriges 100 mest populära podcasts

P1:s Mellanösternpodd

P1:s Mellanösternpodd

Olle Wiberg möter Sveriges Radios skarpaste experter i P1:s Mellanösternpodd. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/mellanosternpodden

Avsnitt

Skandalerna bakom VM i Qatar

Hör om mutorna, kontrakten och korruptionsanklagelserna som ledde till att lilla Qatar fick fotbolls-VM.

När Qatar år 2010 utsågs till värdland för fotbolls-VM 2022 blev många förvånade eftersom landet var en nästan okänd fotbollsnation. Men bakom beslutet låg en väl utförd kampanj från kungadömet där stenrika Qatar gjorde enorma och strategiska investeringar i bland annat Frankrike. I stort sett alla de personer inom internationella fotbollsförbundet FIFA som fattade beslutet blev senare misstänkta för korruption och några har i efterhand sagt att de ångrar att Qatar får anordna VM. Flera personer i FIFAs ledning fick avgå i spåren av skandalen.Döda arbetare vid bygget av arenor till fotbolls-VMInför fotbolls-VM har Qatar byggt ett antal extraordinära arenor och ett nytt tunnelbanesystem. Arbetare har dött vid bygget av arenor. Människorättsorganisationer kritiserar bristen på rättigheter för utländska arbetare i det så kallade kafala-systemet som ses som en form av modernt slaveri i Gulfstaterna. Myndigheterna i Qatar hävdar däremot att arbetsvillkoren förbättrats.Lilla Qatar är diplomatisk stormaktTrots att Qatar är ett litet land så har kungadömet stor makt. Qatar har lett förhandlingar med talibanerna i Afghanistan, med Hamas i Gaza och har samtidigt goda relationer till både USA och Iran. Genom tv-kanalen al-Jazeera som ägs av Qatar har landet ytterligare stärkt sitt inflytande världen över. Under den förre ledaren Hamad bin Khalifa al-Thanis styre blev Qatar det rikaste landet i världen i förhållande till folkmängden. Qatar har enorma fyndigheter av naturgas och olja vilket lagt grunden till landets rikedomar. Landet har exklusiva shoppingvanor, till exempel har Qatar via sin investeringsfond köpt varuhuset Harrods i London samt världens då dyraste konstverk, Kortspelarna av Cézanne.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Richard Henriksson, fotbollsexpert Radiosporten. Sen podden spelades in har Richard Henriksson slutat på Sveriges Radio.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Sandra PetterssonAvsnittet publicerades första gången i januari 2022.
2022-11-24
Länk till avsnitt

Mahsa Jina Aminis plats i den kurdiska historien

Kurdiska Mahsa Jina Aminis död fick ilskan att explodera i Iran. Hör hur hennes död blivit symbolisk för kurder och enat proteströrelsen.

Mahsa Jina Amini kom från de kurddominerade delarna av Iran. Av sin familj kallades hon inte för Mahsa utan de använde det kurdiska namnet Jina. Kurder och andra minoriteter har länge kämpat för större rättigheter i den islamiska republiken Iran. Efter 22-åringens död så har det kurdiska slagordet jin, jian, azadi som betyder kvinna, liv, frihet hörts i demonstrationer över hela Iran. Samma talkörer har tidigare använts i kampen för kurders rättigheter i både Turkiet och Syrien. Bland kurder i Iran sprids nu musik och filmer som påminner om den korta tid under 1946 då det utropades en kurdisk republik i Mahabad i Iran. Drömmen om större kurdiskt självstyre har väckts på nytt.Så spreds protesterna efter 22-åringens dödEfter att Mahsa Jina Amini dog i huvudstaden Teheran har protesterna spridits över hela landet. I de kurddominerade delarna har det blivit nya omfattande demonstrationer bland annat 40 dagar efter hennes död. Men också i andra delar där stora andelar av befolkningen tillhör minoriteter så har det varit större protester. Samtidigt har bedömare pekat på att det skett något nytt där oppositionella i hela landet enas efter den kurdiska kvinnans död. Hör vad Mahsa Jinas Amini betytt för hela proteströrelsen och hur hon kommer att bli ihågkommen i de kurdiska historieböckerna.Medverkande: Nishtman Irandoust och Hewa Abdelzadeh, reportrar på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternProgramledare och producent: Katja Magnusson Tekniker: Hanna MelanderIntroduktion: Johar Bendjelloul
2022-11-15
Länk till avsnitt

Erdo?ans kravlista för att släppa in Sverige i Nato

Turkiets president kräver att Sverige agerar hårdare mot kurdiska milisgrupper i Syrien. Hör om priset för ett svenskt Nato-medlemskap.

Sveriges statsminister och utrikesminister har beskrivit den kurdiska väpnade YPG-milisen i Syrien som tvivelaktig på grund av nära band till den terrorstämplade gruppen PKK. Även Sveriges förra regering har i trepartsöverenskommelsen mellan Turkiet och Finland skrivit att den inte kommer att stötta milisen YPG eller dess politiska gren PYD. Men samtidigt som Turkiet och Erdoan försöker få världen att terrorklassa också YPG så har gruppen varit den starkaste väpnade kraften i den allians som stridit mot terrorgruppen IS. USA:s och en rad Nato-länders nära samarbete med kurdiska miliser i Syrien har länge varit ett rött skynke för Erdoan och nu försöker han pressa både Sverige och Finland till eftergifter. Hör vilken roll de kurdiska stridande grupperna spelat i kampen för att driva ut IS-terroristerna och hur långt Sverige är berett att gå för att blidka Turkiet. Den kurdiska administrationen i norra Syrien håller sen länge tusentals utländska IS-krigare och deras familjer inlåsta i fängelser och läger. Nu hotar kurdiska företrädare att inte längre hålla svenska medborgare i förvar om Sverige ger efter för Erdoans krav.Erdoan kräver att personer utlämnas från SverigeTurkiet har krävt att Sverige lämnar ut ett antal personer som Turkiet anser har kopplingar till terrorgrupper, men det finns många olika uppgifter om hur många det handlar om och om det ens är möjligt att utlämna dem. Vid en pressträff rättade Erdoan Sveriges Radios reporter och sa att det finns krav på att 73 personer utlämnas. Den senaste tiden har kraven på utlämningar inte framförts lika tydligt från Turkiets sida. Dessutom har Turkiet begärt att Sverige inte har några restriktioner mot turkisk försvarsindustri. I samband med att Turkiet invaderade delar av norra Syrien år 2019 avslog Sverige ansökningar från företag som ville exportera krigsmateriel till Turkiet och tidigare utrikesminister Ann Linde har drivit frågan om att EU borde ha ett vapenembargo mot Turkiet. Nu har Sverige svängt i frågan och har beviljat export av krigsmateriel till Turkiet. Hör om kritiken mot Sveriges eftergifter och vilken makt Turkiet har när det gäller att släppa in Sverige i försvarsalliansen Nato.Medverkande: Revend Shexo, reporter på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternIntroduktion: Johar BendjelloulProgramledare och producent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen
2022-11-08
Länk till avsnitt

Därför bromsar Erdo?an Sverige i Nato

Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå.

Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoan beskriver som terrorister. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoan?Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoanEfter att SVT i satirprogrammet Svenska nyheter gjort inslaget Vetoturken där Erdoan bland annat kallas för dåre, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit förolämpande uttalanden om Erdoan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.Erdoans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot
2022-10-25
Länk till avsnitt

Barnen som riskerar livet i protesterna i Iran

Efter Mahsa Jina Aminis död fortsätter andra flickor i Iran att protestera. Hör varför barn och tonåringar demonstrerar med livet som insats.

Protesterna i Iran har pågått i mer än en månad. Den tändande gnistan blev när 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha gripits av Irans moralpolis. Hon har blivit en symbol som fått skolflickor och äldre kvinnor att ge sig ut på gatorna. Flera andra unga kvinnor har också dött i samband med demonstrationerna. Bland dem finns 16-åriga Nika Shakarami som syntes på en film då hon brände sin sjal vid en demonstration i Teheran, en stund senare skrev hon till en vän att hon jagades av polisen. När Nika Shakaramanis kropp hittades bar den spår av våld, men polisen hävdar att hon fallit från en hög byggnad. Men trots att flera unga kvinnor gripits, misshandlats eller skjutits ihjäl så fortsätter andra att protestera. Hör varför kvinnor fått nog och hur slöjtvånget bara är en del av ett större systematiskt förtryck av kvinnors rättigheter. Vissa kallar det som sker nu för en feministisk revolution. Bland dem som protesterat finns också unga män och pojkar. En av de demonstranter som dödats är 12-årige Mohammad Rakhshani som enligt brittiska BBC tros vara den yngsta som har dött i samband med protesterna. På listorna över döda i demonstrationer finns en rad flickor och pojkar som bara är tonåringar eller barn.Våldsamt svar från säkerhetsstyrkor i IranFilmer inifrån Iran visar hur polisen brutalt griper demonstranter och skjuter mot människor som protesterar. Dramatiska bilder har i helgen spridits från en brand i det ökända Evin-fängelset där politiska fångar hålls inlåsta och där det finns otaliga vittnesmål om tortyr. Samtidigt som branden pågick hördes explosioner och skottlossning och anhöriga tilläts inte komma fram till fängelset. Människorättsorganisationer beskriver hur säkerhetsstyrkor har skjutit urskillningslöst till exempel i staden Sanandaj. Från andra delar av iranska Kurdistan har filmer spridits där säkerhetsstyrkor skjuter mot flyende med ett automatvapen som är monterat på en pickup-bil.Hör berättelsen om kvinnor, tonåringar och barn som med fara för sitt liv ändå fortsätter protestera i Iran.Medverkande: Fataneh Farahani, professor i etnologi, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
2022-10-18
Länk till avsnitt

Skolflickorna i första ledet i protesterna i Iran

Längst fram i protesterna i Iran står nu skolflickor och studenter. Hör om de otroliga bilderna där flickor tar av sig slöjan, ger fingret åt regimen och trotsar rädslan efter Mahsa Jina Aminis död.

Protesterna i Iran fortsätter efter att 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av Irans moralpolis. Bland dem som demonstrerar finns nu skolflickor som syns på bilder och videofilmer där de tar av sig den obligatoriska sjalen och bokstavligen ger fingret framför bilder av Irans högste andlige ledare. Från en skola i Shiraz sprids en film som sägs visa hur kvinnliga elever omringar en medlem från moralpolisen Basij som bjudits in för att hålla föredrag på skolan. På andra platser marscherar flickor i skoluniform och viftar med sina sjalar i luften. Studenter demonstrerar på universitet i TeheranDet har också varit protester på flera universitet runtom i landet. Vid Sharif-universitetet i huvudstaden Teheran sattes kravallpolis in mot studenterna. På gatorna hörs slagord som kvinna, liv frihet och död åt diktatorn. Samtidigt som spektakulära bilder och filmer sprids är det svårt att bedöma filmernas äkthet och vad som verkligen händer inne i Iran.Hör om den unga generation kvinnor som tappat tålamodet och som öppet visar sin ilska i Iran.Medverkande: Parisa Höglund, programledare och producent på Ekot och Cecilia Uddén, MellanösternkorrespondentProgramledare: Johan Mathias SommarströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark
2022-10-07
Länk till avsnitt

Regimens taktik för att krossa motstånd i Iran

Mahsa Jina Aminis död har lett till massiva protester i Iran. Demonstranter har gripits eller skjutits ihjäl. Hör hur regimen slår ner på protester och opposition för att kunna ha kvar makten i Iran.

Protesterna fortsätter att rasa i Iran efter 22-åriga Mahsa Jina Aminis död. Hon greps av moralpolisen och avled senare. Samtidigt som iranska kvinnor bränner sina slöjor, dansar på gatorna och klipper sitt hår så har säkerhetsstyrkorna svarat hårt. Irans president har sagt att myndigheterna kommer att slå till med beslutsamhet mot dem som stör ordningen i landet. Demonstranter har fängslat eller skjutits ihjäl, men det är svårt att få fram information om hur många som har dödats på gatorna och vad som egentligen händer.Så har regimen slagit ner tidigare protesterSen den islamiska revolutionen 1979 har den iranska regimen flera gånger utmanats i gatuprotester. Ändå har regimen lyckats hålla kvar makten över landet. Efter valet år 2009 utbröt protester där unga demonstranter sköts ihjäl. En av dem var den unga kvinnan Neda Agha-Sultan, som sköts när hon passerade en demonstration. År 2017 ställde sig Vida Movahed på ett elskåp i Teheran och viftade med en vit slöja uppsatt på en pinne. Hon greps av säkerhetsstyrkorna men fler kvinnor följde efter med slöjprotester och de kom att kallas flickorna på Revolutionsgatan. År 2019 ledde ilska över höjda bränslepriser till demonstrationer och kravaller på en rad orter i landet. Samtidigt som människor nu utmanar regimen på gatorna så spekuleras det om att den högste andlige ledaren Ayatollah Ali Khamenei har vacklande hälsa. Frågan är vad som händer inom regimen den dag han dör och vem som kan tänkas efterträda honom. En av de möjliga kandidater som nämns är hans egen son.Hör hur den iranska regimen använder våld och repression för att hålla greppet om Iran och för att krossa motståndet.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator, Rouzbeh Parsi, programchef Utrikespolitiska institutetProgramledare: Johan Mathias SommarströmIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm
2022-09-30
Länk till avsnitt

Det vet vi om Mahsas död i Iran

Den 22-åriga kvinnan Mahsa Jina Amini dog efter att hon gripits av den ökända moralpolisen i Irans huvudstad. Hör varför hennes död får unga att riskera livet i protester mot tvånget att bära slöja.

Sen den islamiska revolutionen 1979 måste kvinnor i Iran täcka håret när de lämnar hemmet. Den 22-åriga kvinnan Mahsa Jina Amini, som kallades Jina av sin familj, var på besök i huvudstaden från den kurdiska regionen i landet. Hon greps efter att hennes hijab inte satt på rätt sätt enligt sedlighetspolisen. Vad som sen hände är omdebatterat. Enligt polisen föll hon plötsligt ihop, men hennes pappa beskriver att dotterns kropp bar spår av slag. Mahsa Jina Amini hamnade i koma och förklarades senare död på sjukhus. På bilderna från intensivvårdsavdelningen syns 22-åringen med bandage runt huvudet och slangar inkopplade. Myndigheterna har hävdat att hon fick en hjärtattack.Protester mot slöjtvånget i IranEfter Mahsa Jina Aminis död har det varit stora protester i en rad iranska städer. Enligt människorättsorganisationer har demonstranter dödats och hundratals personer har gripits. Kvinnor har spridit klipp på sociala medier där de bränner sin slöja, dansar på gatan utan sjal eller klipper av sig håret. Det är inte första gången som kvinnor i Iran protesterar mot slöjtvånget. Redan år 2017 tog den unga kvinnan Vida Movahed av sin slöja och satte upp den på en pinne i protest. Fler följde efter och de kom att kallas flickorna på Revolutionsgatan i Teheran. Hör om kvinnorna som riskerar sitt liv för att protestera mot tvånget att täcka håret i Iran.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Nishtman Irandoust, Ekots kurdiska grupp, Gilda Hamidi-Nia, reporter SVTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Lisa Abrahamsson
2022-09-23
Länk till avsnitt

Galna konspirationsteorier som sprids i Mellanöstern

I Mellanöstern är konspirationsteorier en del av vardagen. Hör osannolika rykten om allt från att israeliska attack-hajar placerats ut i Röda havet till att prinsessan Dianas död var iscensatt.

Över hela världen sprids konspirationer och rykten, men i Mellanöstern blandas konspirationer med verkliga skruvade händelser så att det ibland blir svårt att skilja på verkligheten och konspirationen. Ledare i arabvärlden återger ofta rena konspirationsteorier i sina offentliga tal.Rykten runt prinsessan DianaEfter att prinsessan Diana dog i en bilolycka började en konspirationsteori cirkulera om att hennes död egentligen var organiserad av brittiska säkerhetstjänsten eller brittiska kungahuset eftersom de ville stoppa hennes relation med den egyptisk-brittiske affärsmannen Dodi al-Fayed. Bland dem som spred dessa rykten fanns Dodi al-Fayeds egen pappa, miljardären Mohamed al-Fayed som ägde varuhuset Harrods. Trots att utredningar visat att den troliga orsaken till olyckan var att chauffören var berusad och körde för fort så fortsätter konspirationen att spridas.Antisemitiska konspirationerI Mellanöstern florerar en mängd antisemitiska och Israel-fientliga konspirationsteorier. Det handlar om allt från den gamla antisemitiska myten om att en judisk världskonspiration styr världen till att Israel skulle ha placerat ut hajar med syfte att attackera turister för att sabotera turismen i Röda havet. Blandat med de rena konspirationerna används ofta en hatisk och antisemitisk retorik från en rad ledare i regionen.Konspirationer om väst och USAEtt annat fält av konspirationsteorier handlar om hur USA och västvärlden i hemlighet styr utvecklingen i Mellanöstern. Det finns till exempel en teori om att USA ligger bakom jordbävningar i Turkiet eller att USA ska ha hjälpt till att skapa terrorgruppen den islamiska staten. Samtidigt som vilda konspirationer sprids om USA anser många att USA genom sitt verkliga agerande bidragit till att favorisera vissa ledare och försvagat demokratisträvanden i regionen.Historien om att syriska upproret var fejkI samband med den arabiska våren spreds konspirationsteorier om att demonstranterna egentligen inte var på plats i Syrien utan att till exempel protesterna i Homs iscensattes i en studio i Qatar.En annan spridd konspiration i Mellanöstern handlar om att den svenska socialtjänsten omhändertar muslimska barn. Hör om konspirationsteoriernas funktion och hur de blivit en del av vardagen i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Samar Hadrous, EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Monica Bergmark
2022-09-20
Länk till avsnitt

Förbjuden kärlek med livet som insats i Mellanöstern

I Saudiarabien förstörs leksaker i regnbågens färger och homosexualitet kan straffas med fängelse, spöstraff eller stening. Hör varför det kan vara livsfarligt för hbtq-personer i Mellanöstern.

I en rad länder i Mellanöstern är homosexualitet straffbart och i flera länder i regionen kan homosexualitet till och med straffas med döden. Samtidigt som hbtq-personer i Mellanöstern strider för ett erkännande och ökade rättigheter så svarar myndigheter med straff och hot. I Egypten till exempel dömdes två studenter till fängelse efter att de hade viftat med regnbågsflaggor vid en konsert. De lyckades fly till Kanada där lesbiska Sarah Hegazi senare begick självmord. I Irak har det varit flera uppmärksammade mord på homosexuella, dessutom har hbtq-aktivister kidnappats och torterats av väpnade miliser. Bland de grövsta exemplen finns då terrorgruppen IS knuffade homosexuella från hustak i Irak och i Syrien för att sen stena dem till döds. Terrorgruppen spred avskräckande bilder på männen i sina propagandakanaler.Räder för att förhindra homosexualitetI Saudiarabien och Qatar har myndigheterna gjort räder där de samlat in barnleksaker i regnbågens färger eftersom leksakerna anses uppmuntra till homosexualitet. Israel är ett positivt undantag i regionen där hbtq-personer har rättigheter och prideparader hålls, men flera andra länder har förbjudit prideparader och andra manifestationer för hbtq-personers rättigheter. Men det finns också en kulturell motrörelse som till exempel de libanesiska sångdivorna som klär sig i regnbågsfärger och gör musik med queer-referenser. Hör om hot och förföljelser som en del av vardagen för hbtq-personer i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström Mellanösternkorrespondenter, Trifa Shakely förbundsordförande RFSLProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tim Kellerman
2022-09-06
Länk till avsnitt

Så slår ledarens död mot terrorgruppen al-Qaida

Al-Qaidas högste ledare Ayman al-Zawahiri har dödats i en amerikansk räd. Han var en av världens mest eftersökta terrorister men beskrivs som ökänt tråkig. Hör hur hans död påverkar terrornätverket.

På morgonen den 31 juli 2022 gick en gråskäggig man ut på en balkong i Afghanistans huvudstad Kabul, det sägs att han brukade sitta där och läsa i sin ensamhet. Han levde gömd mitt i ett av Kabuls mest välbeställda kvarter. Ayman al-Zawahiri var som ledare för al-Qaida en av världens mest eftersökta terrorister. Han dödades när amerikanska drönare avfyrade missiler mot balkongen där han satt. Efter att al-Qaidas tidigare ledare Usama Bin Ladin också dödats i en amerikansk räd så tog Zawahiri över ledarskapet. Zawahiri var tidigare känd som Bin Ladins läkare och ideolog och tros ha deltagit i planeringen av ambassadbombningarna i Kenya och Tanzania och i terrrordåden den 11 september. Han hånades dock av vissa bedömare som ansåg att han var mindre karismatisk än sin företrädare.Så påverkas ett ledarlöst al-QaidaÄnnu har ingen efterträdare utsetts till Ayman al-Zawahiri, men det spekuleras om flera möjliga män i hans närmaste krets. Som ledare har Zawahiri framför allt kommunicerat utåt genom videomeddelanden och frågan är hur hans död påverkar terrorgruppens olika grenar. Medan al-Qaida delvis försvagats i Mellanöstern så har gruppen fortfarande starkare inflytande i flera afrikanska länder. Nyligen genomförde terrorgruppen till exempel al-Shabab som har band till al-Qaida en dödlig attack mot ett hotell i Somalias huvudstad Mogadishu. Hör hur en av världens mest fruktade terrorgrupper påverkas av ledarens död.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i Mellanöstern, Massood Qiam, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Hanna Melander
2022-08-30
Länk till avsnitt

Därför behöver Putin och Erdogan varandra | Radiokorrespondenterna Live 2022

Turkiets president Erdogan hotar med en ny militäroperation i Syrien. När han nyss mötte Rysslands president Putin försökte han få stöd för sina invasionsplaner. Hör om två maktmän i Mellanöstern.

Under sommaren har Turkiet och Rysslands presidenter mötts flera gånger för att diskutera nyckelfrågor som krigen i Syrien och Ukraina. Erdogan går dock en känslig balansgång, där Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé och samtidigt försöker ha goda relationer till Ryssland. Turkiet har också sagt att landet kan komma att blockera Sveriges Nato-ansökan på grund av kopplingar till kurdiska grupper som Turkiet hävdar är terrorister.Turkiet hotar att angripa kurdiska områden i SyrienPresident Erdogan har upprepat sitt hot om en ny militär invasion av kurddominerade delar av Syrien. Turkiet påstår att den kurdiska väpnade grupp som varit mest aktiv i striderna mot terrorgruppen IS är en gren av den terrorklassade gerillan PKK. Men utan president Putins godkännande riskerar Erdogans styrkor att angripas av den syriska regimen som är en nära allierad till Ryssland. Hör hur Erdogan försöker göra upp med Putin i en rad frågor som påverkar hela regionen och varför de två presidenterna behöver varandra.Det här avsnittet av P1:s Mellanösternpodd spelades in direkt på Kulturhuset i Stockholm under evenemanget Förstå världen möt Radiokorrespondenterna.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Beîr Kavak, reporter på EkotProgramledare: Jesper LindauProducent: Katja MagnussonTekniker: Fabian Begnert
2022-08-16
Länk till avsnitt

Berättelsen om den islamiska revolutionen i Iran

Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår.

1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell
2022-06-28
Länk till avsnitt

Kvinnorna som gjort revolution mot makten i Mellanöstern

Om kvinnorna som utmanat traditionella könsroller och satt sig upp mot makten. Hör om kvinnorna som trotsat körförbud, krävt stopp för militärens oskuldstester och genomfört nakenprotester.

Mellanösterns samhällen präglas av patriarkala strukturer och män har traditionellt sett haft den formella makten i de flesta länder i regionen. Men det finns kvinnor som på olika nivåer revolutionerat och protesterat mot makten. Flickorna på Revolutionsgatan tog av sig sjalen i IranI Iran ställde sig Vida Movahed på ett elskåp och satte sin huvudduk på en pinne och viftade med den. Trots att hon greps samma dag följde fler kvinnor efter och gjorde liknande protester. De kallades Flickorna på Revolutionsgatan.Samira Ibrahim krävde stopp för militärens oskuldstesterUnder den egyptiska revolutionen genomförde militären kränkande oskuldstester av unga kvinnor. Men den unga kvinnan Samira Ibrahim drog militären inför rätta och samma år slutade militären att genomföra dessa tester. Men samtidigt som Samira Ibrahim uppmärksammades för sin modiga kamp och bröt skammen runt testerna så friades männen som gjorde testerna.Loujain al-Hathloul trotsade bilförbudet i SaudiarabienTidigare var det förbudet för kvinnor att köra bil i det djupt konservativa saudiska samhället. Men aktivisten Loujain al-Hathloul och flera andra kvinnor körde bil ändå och sattes därför i fängelse. Hör också om bergsklättraren Nelly Attar som var en av de första arabiska kvinnorna som besteg Mount Everest och startat träningscenter för kvinnor.Aliaa Magda al-Mahdy genomförde nakenprotesterDen egyptiska aktivisten Aliaa Magda al-Mahdy publicerade en nakenbild på sin blogg i en protest mot våld och sexism, något som ledde till mängder med reaktioner och en hat- och hotkampanj mot henne. Hon har senare också protesterat barbröstad till exempel utanför Egyptens ambassad i Sverige där hon lever i exil. Hennes metoder har ansetts mycket kontroversiella.Shireen Abu Akleh blev palestiniernas röstDen palestinska journalisten Shireen Abu Akleh sköts till döds i Jenin på den ockuperade Västbanken i maj 2022. Som kvinna och palestinier revolutionerade hon journalistiken genom att vara en förebild för generationer av unga kvinnor som drömde om att bli journalister.P1:s Mellanösternpodd uppmärksammar kvinnorna som på olika sätt gjort revolution mot maktstrukturerna i Mellanöstern:Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson
2022-06-14
Länk till avsnitt

Historiska kriser där Turkiet setts som Natos svarta får

Turkiet hotar att stoppa Sveriges och Finlands ansökan till Nato. Men det är inte första gången det gnisslar. Hör om de historiska kriserna där Turkiets agerande skapat en spricka i försvarsalliansen.

Turkiet blev medlem i Nato år 1952 och har försvarsalliansens näst största armé. Genom åren har det varit flera tillfällen där Turkiet hamnat på kollisionskurs med andra länder i alliansen. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 utlöste det en av de värsta kriserna i Natos historia och Grekland lämnade alliansen under en period. Flera gånger senare har Nato-medlemmarna Turkiet och Grekland varit nära öppen militär konflikt.Turkiets invasion i SyrienÅr 2019 gick turkiska trupper in i de kurddominerade delarna av Syrien vilket ledde till nya spänningar inom alliansen. Att Turkiet också köpte ryska luftförsvarssystem gjorde att Nato-medlemmen USA år 2020 införde sanktioner mot Turkiet. Nu hotar Turkiets president Erdoan att blockera Sveriges och Finlands Natoansökningar eftersom han hävdar att framför allt Sveriges stöttar terrorgrupper. Hör hur de historiska kriserna kan förklara Turkiets roll i Nato idag och varför landet ibland beskrivs som försvarsalliansens svarta får eller problembarn.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Michael Sahlin, före detta Turkietambassadör och Wiktor Nummelin, Brysselkorrespondent på nyhetsbyrån TTProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tobias Carlsson
2022-05-31
Länk till avsnitt

Så skapade kurdfrågan sprickan mellan Sverige och Turkiet

Turkiets president Tayyip Erdogan hotar att säga nej till Sveriges Natoansökan eftersom han hävdar att Sverige stöttar kurdiska terrorgrupper. Hör varför Erdogan ser kurdiska miliser som terrorister.

Sen 1984 har den kurdiska PKK-gerillan fört en väpnad kamp i Turkiet för större självstyre och ökade rättigheter för kurder, en konflikt som lett till tiotusentals dödsoffer. Gerillans ledare Abdullah Öcalan sitter fängslad på ön Imrali utanför Istanbul i Turkiet sen han greps av den turkiska säkerhetstjänsten och fördes till Turkiet år 1999. Sverige, Turkiet, USA och EU klassar PKK-gerillan som terrorister. Däremot har Sverige och Turkiet olika syn på den väpnade kurdiska milisen YPG som varit en av de mest effektiva väpnade grupperna i striderna mot terrorrörelsen IS i Syrien. Enligt Sverige och försvarsalliansen Nato har YPG varit en viktig partner i kampen mot IS-terrorister, men Turkiet anser att också YPG bör klassas som en terrorgrupp.Västs militära stöd till kurdiska miliserI Syrien har den internationella koalitionen mot terrorgruppen IS gett flygunderstöd till den väpnade gruppen SDF, en allians av bland annat kurdiska, arabiska och assyrisk/syrianska grupper. Den starkaste stridande gruppen inom alliansen är kurdiska YPG. USA:s försvarsmakt har samarbetat nära med YPG i Syrien och har inte klassat dem som terrorister. Detta har redan tidigare upprört Turkiets president Erdogan som sätter likhetstecken mellan PKK och YPG och anser att de alla ska ses som terrorister. Efter att Finland och Sverige sökt medlemskap i Nato så har splittringen inom alliansen blivit allt tydligare. Hör varför Turkiets president Erdogan anser att Sverige borde klassa fler kurdiska grupper som terrorister och om den kurdiska kampens historia.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo reporter på Ekot och Katja Magnusson, tidigare MellanösternkorrespondentProgramledare: Olle WibergProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
2022-05-24
Länk till avsnitt

Irans hot om att avrätta svenske forskaren Ahmadreza Djalali

Iran har hotat att verkställa dödsstraffet mot den svenske forskaren Ahmadreza Djalali inom kort. Hör varför länder i Mellanöstern utför de flesta av världens avrättningar, näst efter Kina.

Den svenske forskaren Ahmadreza Djalali fängslades i Iran 2016 och har dömts till döden anklagad för spioneri. Tidigare har den iranska nyhetsbyrån Isna uppgett att Iran haft för avsikt att avrätta honom senast den 21 maj, men det datumet kan nu komma att ändras uppger källor på Irans utrikesdepartement. Djalali har hållits fängslad i det ökända Evin-fängelset och hans avrättning har skjutits upp flera gånger tidigare.Ahmadreza Djalali tros ha torteratsEnligt flera vittnesmål har Djalali utsatts för tortyr och hans hälsa har förvärrats under tiden i fångenskap. Samtidigt som Iran hotar att avrätta forskaren har det pågått en rättegång i Sverige mot en högt uppsatt iranier som anklagas för krigsbrott och för att ha legat bakom massavrättningar i Iran år 1988. Enligt nyhetsbyrån Reuters kan hotet om att avrätta Djalali vara en metod från Iran för att sätta press på Sverige, något Iran förnekat. Enligt officiella iranska uttalanden är Djalalis dödsstraff fastlagt och kommer att verkställas.De länder i Mellanöstern där flest avrättasOm Kina undantas så står några länder i Mellanöstern för närmare 90 procent av alla avrättningar i världen, enligt rapporter från till exempel människorättsorganisationen Amnesty. Iran, Egypten, Irak och Saudiarabien är de länder i området som avrättar flest. I mars 2022 avrättade Saudiarabien 81 personer i en av de största massavrättningarna de senaste åren. I Mellanöstern har också ickestatliga aktörer som terrorgruppen IS genomfört avrättningar och spridit filmer av dödandet i propagandasyfte. IS har avrättat journalister som amerikanske James Foley men också koptiska kristna gästarbetare från Egypten och syriska soldater. Hör våra korrespondenter Johan Mathias Sommarström som kände den avrättade amerikanska journalisten och Cecilia Uddén som varit i byn som de kristna gästarbetarna kom ifrån.P1:s Mellanösternpodd om varför Mellanöstern fortsätter att använda sig av avrättningar trots att allt fler länder i världen överger dödsstraffet.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Kavoos Akhtari reporter på EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Joakim Persson
2022-05-17
Länk till avsnitt

Att bränna Koranen ? därför är det så känsligt

Pastor Terry Jones inledde år 2010 en kampanj för att bränna Koranen. Nu provocerar högerextreme Rasmus Paludan på samma vis. Hör varför det väcker så starka känslor att skada islams heligaste skrift.

Den amerikanske pastorn Terry Jones twittrade år 2010 att han tänkte göra en manifestation med titeln "burn a Koran day" nio år efter terrordåden den elfte september. I sista stund ställdes den aktionen in men senare brände pastorn en kopia av Koranen vilket ledde till protester i Afghanistan. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama varnade för att pastorns agerande kunde utsätta amerikanska soldater i Irak och Afghanistan för fara och leda till självmordsbombningar. 2013 greps pastorn med 2998 koraner dränkta i fotogen och en stor grill. Upplopp efter att Paludan bränt KoranenEfter att den danske högerextreme politikern Rasmus Paludan bränt Koranen eller i andra fall hotat med att bränna den har det under våren 2022 blivit våldsamma upplopp i flera svenska städer. Hör varför det har sådan sprängkraft att förstöra Koranen som enligt muslimer ses som Guds ord till människorna.Salman Rushdies SatansversernaÅr 1988 publicerade författaren Salman Rushdie boken Satansverserna", titeln syftar på några verser i Koranen. Irans högste andlige ledare ayatollah Khomeini utfärdade en dödsdom i en fatwa mot Rushdie, som fick leva gömd under en lång period. Boken ledde också till våldsamma protester i en rad länder och Satansverserna brändes vid demonstrationer.Mohammedkarikatyrerna och Lars VilksÅr 2005 publicerade den danska tidningen Jyllandsposten karikatyrer av profeten Mohammed, till exempel tecknade Kurt Westergård profeten med en bomb i turbanen. Det ledde till en våg av protester och beskrevs av den dåvarande danske premiärministern som den allvarligaste krisen i Danmarks internationella relationer efter andra världskriget. År 2007 tecknade den svenske konstnären Lars Vilks profeten Mohammeds ansikte på en rondellhund, bilden publicerades i Nerikes Allehanda. Mohammedkarikatyren bidrog till att Vilks dödshotades och utsattes för attentat. År 2021 omkom Lars Vilks i en bilolycka när han färdades tillsammans med sina livvakter.P1:s Mellanösternpodd analyserar varför det är så känsligt att bära hand på Koranen, häda och smäda profeten Mohammed.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Nishtman Irandoust, kurdiska gruppen på Ekot, Samar Hadrous, reporter EkotProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier
2022-05-08
Länk till avsnitt

Putins Syrientaktik används nu mot Ukraina

Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina.

I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOIProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang
2022-04-24
Länk till avsnitt

Brödkrisen efter Putins attack mot Ukraina

Ukraina kallas ibland världens kornbod. Efter Rysslands invasion har stora områden mark blivit obrukbara. Nu varnas för chockhöjda brödpriser och en orkan av hunger i Mellanöstern och Afrika.

Det gula fältet i Ukrainas blå-gula flagga symboliserar landets böljande gyllene vetefält. Ukraina och Ryssland producerar tillsammans runt 30 procent av världens vete och cirka hälften av all solrosolja, men kriget försvårar både produktionen och exporten. Länder som Egypten och Somalia är beroende av import av vete och andra jordbruksprodukter från Ukraina.Priset på bröd och mat stigerVärlden över skjuter priserna på basvaror som bröd och matolja i höjden. FN:s generalsekreterare har beskrivit det som att de fattiga ländernas brödkorg nu bombas i Ukraina och att det kan leda till en akut hungerkris. I till exempel krigshärjade Jemen riskerar ännu fler att drabbas av svält och i Västafrika hotar den värsta livsmedelsbristen på tio år.Brödbrist kan leda till revolutionI Egypten anses brödet vara så viktigt att bröd kallas för samma arabiska ord som liv- aish. Där ledde höjda brödpriser till kravaller år 1977 och ända sen dess har egyptiska regeringar inte vågat ta bort subventionerna på bröd. Protesterna under den arabiska våren handlade också delvis om om att unga ville ha drägliga levnadsvillkor och mat på bordet. Nu varnas för nya folkliga uppror om maten blir ohållbart dyr. Hör hur Ukrainakrisen kan leda till protester och förvärrad hunger i Mellanöstern och Afrika.Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondenter, Shaho Mwany Ekot, Richard Myrenberg, AfrikakorrespondentProgramledare: Helene BennoIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Klas Österman
2022-04-10
Länk till avsnitt

Därför behöver Putin syriska legosoldater

President Putin har godkänt att tusentals frivilliga från Mellanöstern kan kriga på Rysslands sida i Ukraina. Syriska milismän hävdar att de är redo för strid. Men är det mest ett propagandaspel?

Rysk TV har visat klipp med syriska stridande med kamouflagekläder och vapen. De står framför banderoller med bilder av Rysslands president Vladimir Putin och Syriens president Bashar al-Assad. Den ryska försvarsministern har hävdat att 16 000 volontärer från Mellanöstern redan har anmält sig. Källor P1:s Mellanösternpodd intervjuat hävdar att milismän är beredda och enligt NY Times har runt 300 syriska soldater redan anlänt till Ryssland för att få militär träning. Vissa bedömare säger att stridande också rekryteras från Mellanöstern via den ökända Wagnergruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att Ryssland hyrt syriska huliganer för att delta i invasionen av Ukraina. Samtidigt finns syriska rebeller som hävdar att de vill strida på Ukrainas sida. Men uppgifterna är osäkra, det är svårt att bekräfta hur många legosoldater som verkligen rekryterats eller om det framför allt är en del av propagandakriget.Mellanösterns länder går balansgångFlera länder försöker balansera mellan Ryssland och Ukraina. Förenade Arabemiraten tillhör de länder som lade ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och flera oljerika Gulfstater har vacklat mellan stormakterna Ryssland och USA. I Egypten hyllas Putin som en stark ledare på statlig TV. I Israel finns pro-ryska grupper inom befolkningen samtidigt som många judiska flyktingar från Ukraina nu söker skydd i Israel. Dessutom har oligarker från både Ryssland och Ukraina israeliskt medborgarskap. När president Zelenskyj talade inför det israeliska parlamentet och jämförde situationen i Ukraina med Förintelsen så blev reaktionerna starka i Israel. Hör hur länder i regionen försöker manövrera mellan Ryssland och USA i Ukrainafrågan.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Samar Hadrous, reporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Olle Wiberg,Introduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Jocke Persson
2022-04-03
Länk till avsnitt

Så har Putins krigsmaskin övat skarpt i Syrien

År 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien. Ryska befäl har tjänstgjort i Syrien och nya vapen har testats. Vad har Rysslands krigsmakt lärt sig i Syrien som Putin kan använda i Ukraina nu?

De senaste åren har ryska stridsflygplan och soldater deltagit i kriget i Syrien - och fått militär övning i skarpa strider. Ryssland har upprepade gånger anklagats för att ha bombat civila mål som sjukhus och skolor, något Ryssland förnekar trots att människorättsorganisationer lagt fram bevis för att just sjukhus attackerats. I dag har Ryssland en flygbas och en flottbas i Syrien. Majoriteten av alla ryska militära befäl och stridspiloter har tjänstgjort i Syrien under någon period och nya vapen har testats där. Ryssland har bjudit in utländska journalister att följa de ryska trupperna och ge en positiv bild av Rysslands roll i Syrien. Till exempel när en rysk symfoniorkester flögs in för att uppträda i världsarvet i Palmyra efter att platsen återtagits från terrorgruppen IS. Dirigenten var en Putinanhängare som tidigare stöttat presidentens annektering av Krim-halvön i Ukraina. Med Rysslands hjälp lyckades Syriens president Bashar al-Assad åter ta kontrollen över nästan hela landet. I dag är president Assad en av Vladimir Putins mest hängivna anhängare och en av få världsledare som hyllat Putins invasion av Ukraina. Hör vad president Putin kan ha dragit för militära och diplomatiska lärdomar av Syrienkriget som han nu kan utnyttja i Ukraina.Rysslands roll i Syrien:Hösten 2015 inleddes ryska flygbombningar av mål i Syrien.Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.Medverkande: Aron Lund, analytiker vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Johanna Melén, Rysslandskorrespondent och Cecilia Uddén MellanösternkorrespondentProgramledare: Jesper LindauIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonLjudekniker: Jacob Gustavsson
2022-03-11
Länk till avsnitt

Historien om terrorgruppen IS återkomst

Nyligen dödades IS högste ledare i en amerikansk räd. Men tre år efter att kalifatet krossades så utför terrorsekten nya attacker i Irak, Syrien och Afrika. Hör varför IS ännu är en farlig maktfaktor.

I januari 2022 gick terrorgruppen IS till plötsligt angrepp mot ett fängelse i staden Hassakah i Syrien, med målet att släppa ut IS-anhängare. Det blev en flera dagar lång strid mellan IS och kurdledda styrkor som fick stöd från amerikanskt stridsflyg och amerikanska soldater. Unga pojkar som varit barnsoldater för IS togs som gisslan. Hundratals personer dödades i striderna. Det här var en av de största och mest avancerade attackerna sen IS förlorade sitt sista fäste i Syrien för tre år sen. IS-anhängare världen över jublade. Också i grannlandet Irak har IS dödat polismän, soldater och andra som ses som fiender och förrädare av terrorgruppen.Ledarna har dödats men IS fortsätter attackeraI februari 2022 gjorde amerikanska specialstyrkor en nattlig räd mot ett hus i Idlib i Syrien och dödade Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi mannen som pekats ut som IS ledare. 2019 dödades terrorgruppens mest kände ledare Abu Bakr al-Baghadi i en liknande operation i samma område. Men trots att de högsta ledarna eliminerats så går det inte att räkna ut IS. Terrorgruppen fortsätter nästan dagligen att angripa mål i till exempel Syrien, Irak och delar av Afrika.Terrorgruppen IS expanderar i AfrikaAfrika pekas ut som ett av de områden i världen där IS nu utökar sin makt. IS-anknutna grupper har legat bakom terrordåd och försöker även kontrollera landområden bland annat i Västafrika. Lokala jihadistgrupper har svurit lojalitet till IS. Mali, där det finns svensk militär på plats har stora problem med jihadister, och så långt söderut som Mocambique finns det uppgifter om IS-kontakter. P1:s Mellanösternpodd beskriver IS globala strategi och varför gruppen fortfarande är ett hot.Programledare: Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondentIntroduktion: Johar BendjelloulMedverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Richard Myrenberg, AfrikakorrespondentProducent: Katja MagnussonTekniker: Brady Juvier
2022-02-27
Länk till avsnitt

Så blev Erdo?an Turkiets mäktigaste man

President Tayyip Erdoan älskas av vissa men ses som en maktgalen sultan av andra. Hör varför det är förbjudet att förolämpa honom och hur pojken som sålde sesamkringlor tog sig till toppen av makten.

Recep Tayyip Erdoan föddes i arbetarklasskvarteret Kasimpasa i Istanbul och började tidigt jobba med att sälja varor som den turkiska sesamkringlan simit på stadens gator. Senare blev han en duktig fotbollsspelare och idag är fotbollsarenan i hans uppväxtkvarter döpt till Recep Tayyip Erdoan stadium.Erdoans politiska karriärErdoan startade sin politiska bana inom islamistpartier och sattes en kort tid i fängelse efter att ha läst en dikt som ansågs vara islamistisk hatretorik. Som borgmästare i Istanbul förbättrade han till exempel sopsorteringen och försökte minska korruptionen. Tayyip Erdoan var 2001 en av grundarna av det konservativa Rättvise och utvecklingspartiet- AKP. Partiet har kommit att dominera turkisk politik fullständigt sen dess. Som premiärminister tog Erdoan bort det tidigare förbudet mot att bära slöja på turkiska universitet och strävade mot att Turkiet skulle gå med i EU. År 2014 blev Erdoan Turkiets förste folkvalde president.Utrensning av motståndareÅr 2013 ledde protester mot Erdoans planer att bygga en moské i den så kallade Geziparken i Istanbul till protester i flera turkiska städer. Demonstranterna möttes med tårgas och gummikulor. Efter att Erdoan hamnat på öppen koalitionskurs med den islamistiska Gulenrörelsen fängslades tusentals kritiker och meningsmotståndare. Guleniströrelsen pekades ut som den drivande kraften bakom militärkuppförsöket år 2016. Därefter har det varit en våg av massarresteringar och människorättsorganisationer anser att oppositionella fängslats utan lagliga grunder. Den turkiske presidenten beskrivs som allt mer paranoid och auktoritär. Tusentals personer har åtalats eftersom de påstås ha förolämpat presidenten.Programledare: Cecilia Uddén, introduktion Johar BendjelloulMedverkande: Johan Mathias Sommarström, Turkietkorrespondent, Besir Kavak, kurdiska gruppen på Ekot, Katja Magnusson, tidigare TurkietkorrespondentProducent: Katja MagnussonTeknik: Hanna MelanderMusik i avsnittet: Hasat Vakti Maher Zain
2022-02-13
Länk till avsnitt

6500 döda ? berättelsen om hur Qatar fick fotbolls-VM

Tusentals migrantarbetare tros ha omkommit vid arbetet med att bygga de nya arenorna inför VM i fotboll. Hör om mutorna, kontrakten och korruptionsanklagelserna inför att lilla Qatar fick fotbolls-VM.

När Qatar år 2010 utsågs till värdland för fotbolls-VM 2022 blev många förvånade eftersom landet var en nästan okänd fotbollsnation. Men bakom beslutet låg en väl utförd kampanj från kungadömet där stenrika Qatar gjorde enorma och strategiska investeringar i bland annat Frankrike. I stort sett alla de personer inom internationella fotbollsförbundet FIFA som fattade beslutet blev senare misstänkta för korruption och några har i efterhand sagt att de ångrar att Qatar får anordna VM. Flera personer i FIFAs ledning fick avgå i spåren av skandalen.Döda arbetare vid bygget av arenor till fotbolls-VMInför fotbolls-VM har Qatar byggt ett antal extraordinära arenor och ett nytt tunnelbanesystem. Enligt undersökningar från tidningen the Guardian har minst 6500 arbetare omkommit i byggarbetet. Människorättsorganisationer kritiserar bristen på rättigheter för utländska arbetare i det så kallade kafalasystemet som ses som en form av modernt slaveri i Gulfstaterna. Myndigheterna i Qatar hävdar däremot att arbetsvillkoren förbättrats.Lilleputtlandet Qatar är diplomatisk stormaktTrots att Qatar är ett litet land så har kungadömet stor makt. Qatar har lett förhandlingar med talibanerna i Afghanistan, med Hamas i Gaza och har samtidigt goda relationer till både USA och Iran. Genom Tv-kanalen al-Jazeera som ägs av Qatar har landet ytterligare stärkt sitt inflytande världen över. Under den förre ledaren Hamad bin Khalifa al-Thanis styre blev Qatar det rikaste landet i världen i förhållande till folkmängden. Qatar har enorma fyndigheter av naturgas och olja vilket lagt grunden till landets rikedomar. Landet har exklusiva shoppingvanor, till exempel har Qatar via sin investeringsfond köpt varuhuset Harrods i London samt världens då dyraste konstverk, Kortspelarna av Cézanne.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Richard Henriksson, fotbollsexpert RadiosportenProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Sandra Pettersson
2022-01-30
Länk till avsnitt

Inlåsta prinsessor ? skandalerna i Mellanösterns kungahus

Prinsessor på flykt från emiren av Dubai, desperata videomeddelanden i husarrest och prinsar som sviker varandra. Hör allt om de rafflande palatsintrigerna som skakar kungafamiljerna i Mellanöstern.

Prinsessan Latifa i Dubai gjorde ett dramatiskt flyktförsök på en vattenskoter men fördes tillbaka till landet med tvång. Hon började smuggla ut hemliga videoklipp om att hon hölls fången av sin familj. En tid senare rymde prinsessan Haya som var gift med Latifas pappa. I centrum för anklagelserna står Mohammed bin Rashid al-Maktoum, härskare i Dubai och en av världens rikaste kungligheter. Efter skilsmässan har emiren tvingats betala enorma summor till sin exfru, OS-ryttaren prinsessan Haya, som hävdar att hon fruktat för sitt och barnens liv. Mohammed bin Rashid al-Maktoum påstår att prinsessan var otrogen och skrev dikten du levde, du dog som uppfattats som ett hot mot prinsessan Haya.Jordaniens prins släpper inspelningI Jordanien publicerade prins Hamza en video våren 2021 där han anklagade sin halvbror kung Abdullah för att ha satt honom i husarrest i palatset. Det påstods att Hamza skulle ha försökt organisera en statskupp med hjälp från Saudiarabien.Saudiarabiens härskare manövrerar ut sin kusinI Saudiarabien motade den nuvarande kronprinsen Mohammed bin Salman bort sin äldre kusin Mohammed bin Nayef från makten under förnedrande former. Strax efteråt tvingades den äldre kusinen svära sin trohet till landets härskare Mohammed bin Salman framför rullande TV-kameror.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Samar Hadrous, EkotProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Sandra Pettersson
2022-01-16
Länk till avsnitt

Efter IS-terrorn ? nu firar de jul igen

Julmiraklet började i Mellanöstern, men de senaste decennierna har det varit massflykt av kristna. Hör berättelsen om dem som stannat kvar och åter firar jul i kyrkorna terrorgruppen IS attackerade.

P1:s Mellanösternpodd berättar om glimrande, överdådiga jultraditioner i Betlehem där Jesus ska ha fötts och om blinkande juleljus i neon i Bagdad och Kairo. Men trots att julen av vissa beskrivs som en tid för glädje och samexistens mellan religioner så har de kristna grupperna krympt i Mellanöstern. Islamistiska terrorgrupper som IS och al-Qaida har vandaliserat kyrkor, försökt utplåna kristna och fördömt julfirandet. Men nu tänds julgranarna i de städer och byar i Syrien och Irak där assyrier, syrianer och kaldéer levt i tusentals år. Hör vår medarbetare Sam Edward sjunga en julsång på arameiska, språket Jesus ska ha talat. Dessutom om att tomtens grav tros ha hittats i Turkiet och om koptisk midnattsmässa i Kairo.Medverkande: Sam Edward P4 Kronoberg, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterMusik i avsnittet: Fairuz Laylet EidProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elin Hagman
2021-12-22
Länk till avsnitt

Trumps grandiosa plan för fred i Mellanöstern ? del 2 av 2

USA:s förre president Donald Trump utlovade århundradets deal för att skapa fred mellan Israel och Palestina. Men palestinier såg planen som århundradets svek en fred utan palestinierna.

En rad amerikanska presidenter har haft ambitionen att lösa konflikten mellan israeler och palestinier. Donald Trump gick ut hårt och sa att han skulle klara det alla andra före honom misslyckats med. Men inte heller han fick parterna att sluta fred. Trump började med att erkänna Israel som Jerusalems huvudstad vilket gladde israeliska politiker men upprörde palestinier. Trump-administrationen nådde dock en diplomatisk triumf då Israel och Förenade Arabemiraten återupptog diplomatiska relationer i det så kallade Abraham-fördraget. När det första flygplanet lyfte mellan länderna var flygplanskroppen smyckad med orden shalom, salam, peace fred på tre språk. P1:s Mellanösternpodd tecknar fredsförhandlingarnas historia från det dystra 2000-talet fram tills idag.Om Israel/Palestinakonflikten:Handlar om mark, historia, religion och identitetOsloavtalet 1993 blir en milstolpe och det första direkta avtalet mellan parterna2000 hålls nya fredsförhandlingar under ledning av Bill Clinton i Camp David2017 erkänner Donald Trump Jerusalem som Israels huvudstad2020 lanserar USA:s president Donald Trump sin fredsplan för MellanösternI september 2020 sluter Israel "Abraham-fördraget" med Förenade Arabemiraten och Bahrain. Sen tidigare har Israel fredsavtal med Egypten och JordanienMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Teknik: Ludvig Widman
2021-12-17
Länk till avsnitt

Förlorade fredsförsök mellan israeler och palestinier? del 1 av 2

År 1993 skakade en israelisk och en palestinsk ledare för första gången hand och lovade att ge freden en chans. Men så blev det inte. Hör varför alla fredsförsök havererat och om ett tappat hopp.

Konflikten mellan Israel och Palestina är sårig och mycket svårlöst. Den 13:e september 1993 skrev den israeliske premiärministern Yitzhak Rabin och PLO-ledaren Yasser Arafat under ett historiskt avtal, det så kallade Osloavtalet. Det var den första direkta överenskommelsen mellan israeliska och palestinska ledare och ett första historiskt handslag. Sen dess har en rad världsledare försökt mäkla fred men ännu har ingen lyckats. Hör berättelsen om fredsförhandlingar och framsteg, misslyckanden och krossade drömmar om fred. I del 1 beskriver vi vägen från Osloavtalet 1993 fram till 2000-talets bakslag. Om Israel/Palestinakonflikten:Handlar om mark, historia, religion och identitetOsloavtalet 1993 blir en milstolpe och det första direkta avtalet mellan parterna1994 tilldelas Yasser Arafat, Shimon Peres och Yitzhak Rabin Nobels fredspris1995 mördas Yitzhak Rabin vid en fredsdemonstration i Tel AvivMilitanta palestinska grupper utför självmordsbombningar i flera israeliska städerÅr 2000 hålls nya fredsförhandlingar under ledning av Bill Clinton i Camp DavidÅr 2000 bryter den andra palestinska intifadan/upproret utÅr 2004 avlider Yasser ArafatUnder 2000-talet utbryter flera krig mellan Hamas i Gaza och IsraelIsrael bygger fler bosättningar på den ockuperade Västbanken2020 lanserar USA:s president Donald Trump sin fredsplan för MellanösternI september 2020 sluter Israel "Abraham-fördraget" med Förenade Arabemiraten. Sen tidigare har Israel liknande fredsavtal med Egypten och JordanienMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Ludvig Widman
2021-12-12
Länk till avsnitt

Historien om Kairo och pyramiderna i Giza

Följ med Cecilia Uddén på en historisk resa genom Kairo. Hör om pyramiderna och det faraoniska arvet, moskéer och befrielsetorg och varför Kairo verkligen förtjänar namnet staden som aldrig sover.

I utkanten av Egyptens huvudstad Kairo ligger några av världens mest berömda byggnadsverk, de faraoniska pyramiderna och sfinxen. Vi berättar varför vissa tror att det vilar en faraonisk förbannelse över platsen och hur dagens ledare försöker återknyta till faraonernas tid. P1:s Mellanösternpodd vandrar genom Kairos historia, via islamiska Kairo, till de dödas stad och till platsen där alla megastadens sopor sorteras av gruppen som kallas för sopfolket. Dessutom lyssnar vi på Kairos ljud, seglar på Nilen och tar pulsen på ett nattliv som aldrig någonsin tystnar i Mellanösterns största stad. Hör också varför Egyptens president i faraonisk anda vill bygga en helt ny administrativ huvudstad. Fakta om Kairo: En av världens största städer med mer än 20 miljoner invånareKänd för pyramiderna, sfinxen och det egyptiska muséetDöptes till al-Qahira under den fatimidiska dynastin år 986Under den arabiska våren blev Tahrirtorget centrum för proteströrelsenNu byggs en ny egyptisk administrativ huvudstad i öknen utanför KairoMedverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter och Shaima Madboly vid Ekots arabiska grupp. Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot
2021-12-05
Länk till avsnitt

Det brutala slutet för Saddam Hussein ? del 2 av 2

Berättelsen om hur Saddam Hussein störtades, dömdes till döden och avrättades genom hängning. Hör om invasionen som tvingade bort Saddam från makten och hur hans arv präglar Irak än idag.

I mars 2003 gav USA:s dåvarande president George W. Bush ett ultimatum till Saddam Hussein att diktatorn och hans söner måste lämna Irak inom 48 timmar. Men Saddam Hussein stannade kvar och den USA-ledda invasionen inleddes. Hör om Iraks dåvarande informationsminister Bagdad-Bob som förnekade att amerikanska trupper fanns i landet trots att stridsvagnarna rullade in i Irak. När den forne diktatorn sen hittades i ett hål utanför staden Tikrit var han skäggig, smutsig och ovårdad, långt ifrån den ledare irakier var vana att se med stor mustasch, svartfärgat hår och i välstruken uniform. Under rättegången protesterade Saddam Hussein in i det sista, men han dömdes till döden anklagad bland annat för brott mot mänskligheten. Arvet efter Saddam Hussein Tiden efter Saddam Husseins fall kom att prägas av sekteristiskt kaos och interna strider. Vissa tidigare höga generaler i Saddam Husseins armé anslöt sig till terrorgrupper som IS. Den förre IS-ledaren Abu Bakr al-Bagdhadi är en av många som suttit i ett amerikanskt fångläger. Amerikanernas rykte under ockupationen svärtades framför allt efter tortyrskandalerna i fängelset Abu Ghraib. Snart 20 år efter Saddam Husseins fall finns det fortfarande irakier som lyfter fram Saddam Husseins styre som en tid av stabilitet, medan andra minns hans tid vid makten med fasa. Om Saddam Hussein: Född utanför Tikrit i Irak.Tog makten 1979 och började en blodig utrensning inom det styrande Baathpartiet.Anföll Iran och Kuwait och drev en brutal kamanj mot den kurdiska minoriteten.Avsattes efter den USA-ledda invasionen 2003.Hittades gömd i ett hål utanför sin födelsestad Tikrit.Dömdes till döden och avrättades genom hängning år 2006.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Shaho Mwany som själv upplevde Saddam Husseins angrepp mot den kurdiska staden HalabjaProgramledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja MagnussonTekniker: Lisa Abrahamsson
2021-11-28
Länk till avsnitt

Saddam Hussein styrde Irak med järnhand ? del 1 av 2

När Saddam Hussein tog makten läste han upp en lista med namn på förrädare som skulle avrättas. Hör om Saddams brutala styre, krigen mot grannländerna och dödliga giftgasattacker mot kurdiska byar.

Iraks ledare Saddam Hussein blev ökänd för sitt förtryck av oliktänkande och minoriteter. I Anfal-kampanjen som riktades mot den kurdiska minoriteten bombades byar och tusentals dödades med kemiska stridsmedel. Han ledde landet i krig mot Iran och Kuwait, krig som tros ha kostat miljontals människors liv. Saddam Hussein själv levde i överdåd i gyllene lyxiga palats. Han kändes igen på sin stora mustach, bar ofta en fet cigarr i mungipan och avlossade gevär i luften med en hand på massmöten. Som president förstatligade han landets oljeindustri och ökade levnadsstandarden i Irak men gynnade framför allt den egna sunnimuslimska gruppen. Hans äldste son Uday Hussein beskrevs som en symbol för det brutala styret, han våldtog kvinnor, straffade fotbollsspelare som inte levererade i landslaget och sägs ha haft en egen tortyrkammare. Efter den USA-ledda invasionen år 2003 störtades Saddam Hussein. Trots att många ser Saddams tid vid makten som ett skräckvälde hyllas han än i dag som en stark ledare i delar av Mellanöstern. I del 2 i berättelsen om Saddam Hussein hör du om rättegången mot honom, avrättningen och arvet han lämnade efter sig i Irak. Om Saddam Hussein: Född utanför Tikrit i Irak.Tog makten 1979 och började en blodig utrensning inom det styrande Baathpartiet.Anföll Iran och Kuwait och drev en brutal kamanj mot den kurdiska minoriteten.Avsattes efter den USA-ledda invasionen 2003.Hittades gömd i ett hål utanför sin födelsestad Tikrit.Dömdes till döden och avrättades genom hängning år 2006.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Shaho Mwany som själv upplevde Saddam Husseins angrepp mot den kurdiska staden HalabjaProgramledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja MagnussonTekniker: Lisa Abrahamsson
2021-11-21
Länk till avsnitt

Om att svära och älska på tre språk med Johar Bendjelloul

I Mellanöstern används svordomar och kärleksbetygelser med samma passion. I vår språkskola hör du varför det är en grov smädelse att säga du son av en sko och varför älsklingen kallas min lever.

Vi berättar om de mest poetiska kärleksuttrycken och de smutsigaste förolämpningarna på arabiska, kurdiska och turkiska. En av de mest kända offentliga smädelserna var när Syriens dåvarande försvarsminister kallade den palestinske ledaren Yassir Arafat för son av 60 000 hundar, du son av 60 000 prostituerade. År 2008 fick USA:s president George W Bush ducka då en man kastade sin sko mot honom i Iraks huvudstad Bagdad. I Turkiet har president Tayyip Erdogan förbjudit förolämpningar av honom och tusentals har dömts efter att ha ansetts förolämpa presidenten. Samtidigt finns en överdådig flora av kärleksuttryck, i sånger beskrivs den älskade som mina ögons ljus, min killing och min ålder. Vi serverar svordomar och svärmerier,  kötteder och kärlek.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, och Ekots Samar Hadrous och Besir Kavak från den kurdiska gruppen.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja Magnusson Tekniker: Lisa Abrahamsson
2021-11-14
Länk till avsnitt

Mordet på Muammar al-Gaddafi ? berättelsen om Libyens diktator

När Muammar Gaddafi dödades bar han en guldpistol. Han stödde terrorgrupper, festade med Berlusconi och hade en kvinnlig livvaktsstyrka. Hör om Gaddafis arv och kaoset i Libyen tio år efter hans död.

Libyen styrdes av Muammar al-Gaddafi i mer än 40 år. Han förstatligade oljan och ökade landets välstånd och lanserade en egen politisk filosofi i skriften "Den gröna boken". Gaddafi var känd för sin excentriska klädstil och att han till exempel reste sitt eget beduintält på internationella möten. Men han anklagades också för att stödja flera internationella terrordåd, som då ett plan sprängdes i Lockerbie och 270 personer dog. Efter attacken var Libyen internationellt isolerat och under sanktioner. Gaddafis regim kritiserades upprepade gånger för att bryta mot mänskliga rättigheter och kväsa opposition. Under den arabiska våren slog Gaddafis styrkor till hårt mot alla motståndare. Han tillfångatogs och dödades av rebeller hösten 2011. Libyen efter GaddafiDe senaste tio åren har präglats av maktstrider och kaos, vid en punkt hade Libyen tre rivaliserande regeringar. Krigsherrar, klaner och rebellgrupper tävlar om inflytandet. Julafton 2021 hålls val,  många hoppas att det ska bli en väg ut ur röran men det ryktas också att en av Gaddafis söner försöker göra politisk comeback. Om Muammar al-Gaddafi:Född 1942 nära Sirt i Libyen.Tog makten vid en militärkupp 1969.Har tio barn, den mest kända är sonen Saif al-Islam. Flera barn dödades under upproret i Libyen.Efter att Libyen betalade ut kompensation för Lockerbie-attentatet hävdes landets isolering gradvis.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Sveriges Radios MellanösternkorrespondenterProgramledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Gardar Hansen
2021-11-07
Länk till avsnitt

Bashar al-Assad ? ögonläkaren som blev en ökänd despot

Bashar al-Assad var inte tänkt att bli Syriens president, han sågs som alltför ovan och utan karisma. Men han har hållit sig kvar vid makten genom ett av de blodigaste kapitlen i Syriens historia.

Berättelsen om hur den blyge ögonläkaren Bashar al-Assad kom att bli Syriens hårdföre härskare. Assadklanen har styrt Syrien i snart 50 år. När Bashar al-Assad efterträdde sin far fanns förhoppningar att sonen skulle genomföra reformer. Men Bashar al-Assad kom att styra landet med hårdhet. Under Syrienkriget har Assads styrkor slagit ner nästan all opposition, byar och städer har bombats och regeringsarmén anklagas för att ha använt kemiska vapen mot sitt eget folk. Bashar al-Assad själv beskriver sina motståndare som terrorister. Hör om maktkamp och intriger inom familjen, hur Ryssland räddade Assad och varför Bashar al-Assad kan vara på väg in i den internationella värmen igen. Om Bashar al-Assad: Född 1965 i Syriens huvudstad Damaskus. Har styrt Syrien sen år 2000 då han efterträdde sin far Hafez al-Assad. Gift med Asma al-Assad och har tre barn. Tillhör den alawitiska minoriteten i Syrien. En rad länder har ifört sanktioner mot Bashar al-Assad och hans innersta krets, de anklagas för krigförbrytelser och brott mot mänskligheten. Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondenter i Mellanöstern, Lorin Ibrahim Berzinci, kurdiska gruppen på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Jakob Lalér
2021-10-31
Länk till avsnitt

De lever i världens farligaste väder

Samtidigt som det varit rekordvärme med över 50 grader plågas länder i Mellanöstern av elkris. Hör om ständiga strömavbrott och hur hettan känns då luftkonditioneringen slutar fungera.

Extrem hetta är det farligaste vädret som skördar flest människoliv. Sommaren 2021 var det mer än 50 grader varmt i sex länder i Mellanöstern. Här är klimatkrisen redan ett faktum. Men i till exempel Irak är elnäten mest som trassliga nystan och det är konstanta elavbrott. I Libanon har de största elkraftverken stängt och hela landet riskerar att mörkläggas. Elkris och bensinbrist i Libanon I Libanon är dessutom bensinen på väg att ta slut, köerna till bensinstationerna är milslånga och sjukhusen varnar för att bränslebristen kan tvinga dem att stänga av livsviktiga maskiner. Det här är historien om hur extremvärme och elkris blivit ett explosivt vardagsproblem. Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, korrespondenter i Mellanöstern, Firas Jonblat Ekots arabiska grupp Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Susanne Martinsson och Ylva Björkander
2021-10-24
Länk till avsnitt

Soft Power ? när TV-såpor och fotboll blir storpolitik

Om den mjuka maktkampen där Mellanösterns stater tävlar genom drama, musik och sport. Hör om turkiska och israeliska TV-succéer och varför oljeshejker köar för att köpa europeiska fotbollsklubbar.

Idag är Turkiet världens näst största producent av TV-drama, där berättelser om sultaner, kärlekskaos och maktstrider sprids över världen. Genom TV-serier som "Det magnifika århundradet/Muhteem Yüzyl" exporterar Turkiet sin version av historien. Från Israel kommer serien Shtisel som handlar om ultraortodoxa judars liv i Jerusalem. Soft Power genom fotbollsklubbar Vi beskriver också varför stenrika oljeländer vill äga europeiska fotbollslag och hur Lionel Messi blivit en del av Saudiarabiens propagandaspel. Hör dessutom hur hårtransplantationer stärkt Turkiets rykte så att flygbolaget till och med fått smeknamnet "Turkish Hairlines". En berättelse om hur stater i Mellanöstern inte bara tävlar ekonomiskt och militärt utan också genom drama, musik och sport, så kallad Soft Power eller mjuk makt. Medverkande: Johan Mathias Sommarström, Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondenter. Amr Bitar Ekots arabiska grupp. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Matilda Eriksson
2021-10-17
Länk till avsnitt

Historiska fiender ? maktkampen mellan Saudiarabien och Iran

Konflikten mellan ärkerivalerna Iran och Saudiarabien spelas ut i Jemen, Syrien, Irak och Libanon. För att förstå osämjan återvänder vi till rötterna och splittringen mellan sunni- och shiamuslimer.

När profeten Mohammed dog på 600-talet uppstod en strid om vem som skulle efterträda honom. Världens muslimer delades i två huvudgrenar, sunni och shia. I århundraden har sunni- och shiamuslimer levt sida vid sida, men politiska krafter har eldat på spänningarna mellan dem. Sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran Idag kämpar två mäktiga stater om inflytandet i Mellanöstern, sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran. Hör hur deras maktkamp driver blodiga konflikter i Syrien, Jemen, Irak och Libanon. Om väpnade shiamiliser, extremistiska sunnigrupper och hur vissa städer delats upp i sunni- och shiamuslimska kvarter. En berättelse om hur religion, makt och politik blandas samman och leder till våld. Hör också varför minnet av fältslaget i Karbala i Irak år 680 är ett öppet sår än idag. Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Firas Jonblat arabiska gruppen på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson  Tekniker: Johanna Carell 
2021-10-10
Länk till avsnitt

Kronprins Mohammed bin Salman ? och styckmordet som skakade världen

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman hyllades för reformer som att låta kvinnor köra bil. Men efter styckmordet på journalisten Jamal Khashoggi pekas prinsen ut som den som godkänt mordplanen.

Historien om den 36-årige saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, ofta kallad MBS. Om palatsintriger och maktspel. För att nå makten lät han avsätta sin kusin och låste in flera hundra prinsar och andra makthavare på lyxhotellet Ritz-Carlton. Mohammed bin Salman har kallats för en visionär drömprins som tillåtit konserter och förbättrat villkoren för landets kvinnor. Men hans rykte svärtades efter det brutala styckmordet på journalisten Jamal Khashoggi inne på Saudiarabiens konsulat där spåren pekar direkt mot kronprinsen. Numera sägs det också att initialerna MBS står för "Mister Bone Saw", en hänvisning till verktyget som användes vid mordet. Prinsen själv förnekar att han skulle ha beordrat mordet. Om Mohammed bin Salman: Född 1985 i Jeddah. Utsågs till försvarsminister och vice kronprins när hans far blev kung. Manövrerade ut sin kusin Mohammed bin Nayef som var kronprins tidigare. Gift med prinsessan Sarah Bint Mashour och har fyra barn. Har lanserat en plan för hur Saudiarabien ska förändras till år 2030. Fick hård kritik internationellt efter mordet på journalisten Jamal Khashoggi. Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondenter Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson  Tekniker: Sandra Pettersson
2021-10-01
Länk till avsnitt

Historien om hummuskriget och kebabkampen

I Mellanöstern är till och med maten djupt politisk. Hör om couscous-striden, kebabkampen och varför libaneser, israeler, syrier och palestinier hävdar att hummusen är deras och att de gör den bäst.

Om maten som splittrar och förenar. Vi berättar om de läckraste rätterna och de mest spännande smakupplevelserna, som när våra korrespondenter åt fåröga och hjärna. Hör om fantasieggande namn på maträtter som "det som bränner fingret", "fågelns huvud" och "hans mammas mjölk". Desssutom om turkisk soft-power genom stjärnkocken Salt Bae som styckar gigantiska stekar och slänger salt på köttet med en teatralisk gest. Johar Bendjellouls recept på hummus:  Lägg tahini, sesampasta, citronsaft, vitlök och salt i en matberedare. Mixa i någon minut, tills tahinin tjocknar. Häll i kikärtorna - fortsätt mixa - samtidigt som du långsamt, långsamt spär ut med vatten - tills konsistensen blir len och krämig, som flytande sammet. (spiskummin och olivolja efter smak) Medverkande: Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondenter, Revend Shexo, Ekot i Malmö Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson  Tekniker: Andreas Ericsson Musik i avsnittet: Su Getir Bahoz 
2021-09-26
Länk till avsnitt

Så fostras IS-krigarnas barn till att bli framtidens jihadister

Om barnen till IS-krigare som uppmuntras att följa i sina fäders fotspår. Hör om lägren i Syrien och Irak där jihadisternas tankar lever vidare och om svenskarna som anslöt sig till terrorgruppen.

Om terrorsekten IS rötter och vad som händer nu. Hör om barn som beskrivs som "tickande bomber" och hur mammorna uppmuntrar barnen att hämnas sina fäder. Vi berättar om lukten på parfymen vår korrespondent fann på övergivna IS-baser och om den svenske jihadisten som förbjöd musik på sitt bröllop, men hur släktens kvinnor trotsade honom. Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter och Samar Hadrous reporter på Ekot som följt svenskar som rest till IS. Programledare: Johar Bendjelloul  Producent: Katja Magnusson  Tekniker: Tim Kellerman
2021-09-19
Länk till avsnitt

Arvet efter Usama Bin Laden

Historien om hur terrorledaren Usama Bin Laden format generationer av jihadister. Så lever hans arv vidare 20 år efter attackerna den 11 september.

Om den globala jihadismens uppgång, fall och återkomst. Hör hur vår korrespondent hamnade hos al-Qaida av misstag och trodde han skulle dö, om att få lift med talibaner till badsjön och varför idéerna om heligt krig lever vidare trots att terrorgrupperna krossas militärt. Hör också varför IS-krigare och talibaner älskar vita Toyota-pickups och varför pussel med Usama Bin Ladens bild finns i leksaksbutiker i Gaza. Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent, Massood Qiam, expert på Afghanistan Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Tor Sigvardson Musik som spelas i avsnittet: Capharnaüm Khaled Mouzanar, Beirut Taxi Alexandre Desplat
2021-09-10
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.