Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Filosofiska rummet

Filosofiska rummet

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/filosofiskarummet

Avsnitt

Thoreau - en tänkare för vår tid?

Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat.

Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen. Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2019-12-06
Länk till avsnitt

Schopenhauer, musiken och meningen

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn.

Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare. I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 1860) sina idéer om viljan till liv motsvarigheten till Kants tinget i sig. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2019-11-29
Länk till avsnitt

Språkets uppkomst

Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal.

1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium. Denna gren av lingvistiken är därför ung först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan. På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk? Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-11-22
Länk till avsnitt

Identitet

Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om?

Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs. Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och föränderligt? En källa till kraft och gemenskap eller något som begränsar och stänger ute? Eller både och - för är det inte också vårt behov av att kategorisera saker som just det ena eller andra som skapar och upprätthåller identitet? Och tycks inte vårt behov av att göra just detta öka i en tid präglad av tilltagande mångfald och frihet att själv välja vem och vad man vill vara? Filosofiska rummet dissekerar en av samtidens hetaste frågor tillsammans med författarna Helena Granström och Torbjörn Elensky samt filosofen Jonna Bornemark. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-11-15
Länk till avsnitt

Utblick: Martin Hägglund och det ändliga livet

Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA.

Från insikten om livets ändlighet spinner en ung svensk filosof och professor i litteraturvetenskap vid Ivy League-universitetet Yale i Connecticut, USA ett långt resonemang i sin tjocka och uppmärksammade nya bok This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom. Han argumenterar för att det är just vår ändlighet, livets skörhet, som ger livet värde. Vi måste organisera samhället annorlunda, tänker han vidare, så att inte vår socialt tillgängliga fria tid fortsätter att omvandlas till profit i ett kapitalistiskt system. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist intervjuar Martin Hägglund. Programledare är Lars Mogensen. Böcker av Martin Hägglund: Kronofobi, Essäer om tid och ändlighet (2002) Radical Atheism. Derrida and the Time of Life (2008) Dying for Time. Proust, Woolf, Nabokov (2012) This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom (2019)
2019-11-08
Länk till avsnitt

1989 och tidsandan

1989 var året då allting hände. Men hur såg tidsandan ut, och hur förändrades den av allt det som inträffade det året?

I utställningen 1989 på Nationalmuseum möter vi ett av förra seklets mest dramatiska år i helfigur. Vi påminns även om sådant som kanske hamnat i skuggan av de avgörande händelserna. Som att formgivningen växlade spår, från 1980-talets fräsiga postmodernism till en ny, mer avskalad stil med nostalgiska inslag. Och att många bildkonstnärer betraktade de dramatiska skeendena på distans, obenägna att engagera sig direkt i politiken. Vad är en tidsanda? Hur kommer den till uttryck i konst och populärkultur? Hur påverkade händelserna 1989 sin tids anda? Och kan vi få syn på vår egen tidsanda vid en jämförelse? Filosofiska rummet gästar Nationalmuseum tillsammans med konsthallschefen Mårten Castenfors, designprofessorn Sara Kristoffersson och idéhistorikern Sverker Sörlin.   Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-11-01
Länk till avsnitt

Människa och maskin - ett förhållande i förändring

Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning.

Redskap och verktyg är äldre än människan själv, och har hjälpt oss utvecklas till dem vi är idag. Utan kulramen hade vi inte kunnat tänka vissa tankar. Vilka vi är och vad vi kan göra beror på vår omgivning och på de redskap, maskiner, artificiell intelligens och autonoma system som vi uppfinner. Om förhållandet mellan människa och maskin i vår allt sinnrikare högteknologiska tid samtalar Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2019-10-25
Länk till avsnitt

Den goda skolan

Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på?

Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla bla Många stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!) Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2019-10-18
Länk till avsnitt

Det goda livet

Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag? 

För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få förunnade. Fler än någonsin kan leva längre och rikare liv än någonsin förr. Men är det ett gott liv om det sker på bekostnad av mänsklighetens långsiktiga överlevnad, eller bygger på andras underordning? Eller är det snarare ett liv i försakelse, där vi följer samvetets röst, som leder till lyckan? Filosofiska rummet dryftar det goda livet tillsammans med psykologen Katarina Blom, filosofen Niklas Möller och teologen Ola Sigurdson. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-10-11
Länk till avsnitt

Grunden till värdegrunden

Förnuft eller känsla: vad får oss att ta etiska hänsyn? Filosofiska rummet söker grunden till värdegrunden i veckans samtal.

Vad grundar sig moralen på? Sedan Nietzsche proklamerade Guds död har det varit en öppen fråga varför vi ska bete oss anständigt mot varandra. Högtidliga deklarationer, som FN:s om de mänskliga rättigheterna, erbjuder en plattform. En annan är begreppet värdegrund som sedan 1990-talet stått på stark tillväxt här i Sverige. Från att ha varit en punkt i läroplanen är det numera något varenda organisation med självaktning håller sig med. Riskerar vi att göra rätt, men ändå förlora etikens innebörd ur sikte om vi följer värdegrunderna till punkt och pricka? I sin nya bok Tänka ont finner den tyska filosofen Bettina Stangneth moralens grund i vårt förnuft. Är det den klara källa vi kan återvända till när värdegrundspratet blir för fluffigt? Filosofiska rummet diskuterar moralens grund tillsammans med företagsekonomen Mats Alvesson, aktuell med den värdegrundskritiska boken Extra allt!, samt filosoferna Olle Risberg och Sara Packalén. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-10-04
Länk till avsnitt

Vad säger kläderna?

Kanske bör vi tänka mer på vad vi sätter på oss. Filosoferande samtal om klädernas roll mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.

Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret, hävdade Oscar Wilde. Kanske är det därför som så många av oss inte bryr sig särskilt mycket om att följa modet slaviskt. För vissa verkar det rentav vara en hederssak att inte vara för fåfäng och bry sig om sitt utseende. Många väljer att mest bara klä sig i något för att hålla sig lagom varm och inte väcka anstöt i mötet med andra människor. Men också det är ett klädval, och faktum är att det är svårt att bortse från hur en människa tar sig ut när man möter henne för första gången. Att döma hunden efter håret verkar vara en djupt rotad mänsklig mekanism. Samtal, under ledning av Lars Mogensen, mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin. Producent: Thomas Lunderquist.
2019-09-27
Länk till avsnitt

Det naturligas återkomst?

Är det viktigt vad som är naturligt och inte? Filosofiska rummet diskuterar det naturligaste i veckans samtal.

Vad betyder det att någonting är naturligt? Motsatsen det onaturliga -  har inte sällan använts för att stigmatisera tankar och beteenden som ogillas. Betyder det att vi gör bäst i att avstå från att prata om naturlighet? Eller finns det en fara i det? Behöver vi rentav en idé om det naturliga för att förstå vad som är bra för oss? Å andra sidan: hur tillförlitlig kan den kompassen vara? Vi mår inte nödvändigtvis bra av godis bara för att kroppen har en naturlig böjelse för socker. Veckans gäster i Filosofiska rummet är Christian Rück, lektor i psykiatri på Karolinska Institutet, Lena Lennerhed, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och filosofen Fredrik Svenaeus - som nyligen utkommit med boken Det naturliga: en kritik av queerteorin, transhumanismen och det digitala livet. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Mårten Arndtzén.
2019-09-20
Länk till avsnitt

Varför skaffar vi barn?

Vissa självklarheter ifrågasätts aldrig. Nästan aldrig. Samtal mellan Jessica Abbott, Sara Eldén, Erik Angner och Alexandra Gómez.

Det brukar börja som ett skämt. Tänk om..? Kanske skaffar man först ett husdjur. För när ett par varit tillsammans ett tag uppstår ofta behovet av att få in någon mer i gemenskapen. Och med förväntningarna från föräldrar och övrig omgivning blir det kanske ett barn utan några djupare överväganden. Också icke heterosexuella, fruktsamma par kan numera välja att skaffa barn. Liksom ensamstående, för den delen. Men sedan p-pillret och andra preventivmedel är det också mycket lättare att välja bort. Så med tanke på dagens valfrihet borde kanske frågan ställas oftare och mer öppet och förutsättningslöst: Ska vi skaffa barn - och i så fall varför? Samtal mellan evolutionsbiolog Jessica Abbott, sociolog Sara Eldén, filosof Erik Angner och socionom Alexandra Gómez. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2019-09-13
Länk till avsnitt

Konst, mystik och kunskap

Violet Tengberg inspirerades i sin målarkonst av mystika upplevelser. Men vad äger sådana upplevelser för sanningshalt? Samtal mellan Anita Goldman, Antoon Geels och David Dunér.

Det är onekligen något mystiskt med mystik - det hör man på namnet. För det första: Vad är det? Vad kännetecknar mystika upplevelser? Om de ger en känsla av alltings enhet, till exempel: betyder det då att universum verkligen är ett, och att allting och alla faktiskt hänger ihop på ett fundamentalt sätt, eller är upplevelsen mest bara ren inbillning och självsuggestion? Mitt i vernissagen på en utställning av Violet Tengbergs målningar på Höörs konsthall under Höörs kulturnatt den 6 september, samtalar religionspsykologen Antoon Geels, författaren Anita Goldman och idéhistorikern David Dunér om dessa frågor med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.
2019-09-07
Länk till avsnitt

Surrogatmödraskap

Vad är en graviditet? Filosofiska rummet tar sig an den laddade frågan om surrogatmödraskap i veckans samtal.

Att bära och föda barn åt andra så kallade surrogatarrangemang är otillåtna i svensk sjukvård. Efter en utredning slog regeringen ifjol fast att förbudet ska gälla. Men i sommar har en debatt om surrogatmödraskap rasat på kultur- och ledarsidorna, och Moderaterna driver på för ändrad lagstiftning under devisen Min mage, mitt val, ert barn. Antalet svenska barn som föds genom surrogatarrangemang utomlands växer. Frågan är laddad och verkar inte vara på väg att försvinna. Så vad är en graviditet, egentligen? Är den något heligt som måste skyddas från tekniska landvinningar och mänskliga begär? Eller bara något djupt privat, som endast den gravida själv ska besluta om? Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Fredrik Svenaeus, professor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola, gästar  Filosofiska rummet för att bena ut vilka värden som står på spel i frågan om surrogatmödraskap. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-08-23
Länk till avsnitt

Miranda Fricker och orättvisan

Det sociala livet är fullt av maktförhållanden och vissa grupper tycks lättare bli offer för orättvisor än andra. Den brittiska filosofen Miranda Fricker pekar ut och namnger ett par olika sorter.

Fricker talar om epistemisk, eller kunskapsmässig orättvisa, som hon menar drabbar främst grupper som också annars är missgynnade, som kvinnor och etniska minoriteter. "Vittnesorättvisa" till exempel, är när ett vittne inte blir trott på grund av fördomar mot hennes kön, eller sociala eller etniska grupp. Filosofiska rummet har mött Miranda Fricker för en intervju, och hennes idéer diskuteras av filosoferna Lena Halldenius och Staffan Carlshamre. Programledare är Lars Mogensen, reporter och producent Thomas Lunderquist.
2019-08-20
Länk till avsnitt

Sommarläsning 2019

Klimatets idéhistoriska betydelse, Ryssland som idé och varför vi ska bry oss om främmande generationer: Ämnen för tre av boktipsen från Marta Johansson, Farshid Jalalvand och Svante Nordin.

Sommarledigheten erbjuder för den som vill möjlighet till läsning och förkovran. Men vad läsa? Det finns ju så många böcker! Filosofiska rummet låter tre kloka och vana läsare, Marta Johansson, filosof, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och Svante Nordin, idéhistoriker tipsa om och diskutera några som de tycker läsvärda tankeböcker: Roms öde: Klimatet, sjukdomarna och imperiets undergång, av Kyle Harper. Vi och dom. Ryssland som idé, av Bengt Jangfeldt. Aednan, av Linnea Axelsson. Why worry about future generations, av Samuel Scheffler. Brave Genius: A Scientist, a Philosopher, and Their Daring Adventures from the French Resistance to the Nobel Prize, av Sean Carroll Etikprofessorn, av Torbjörn Tännsjö. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2019-06-28
Länk till avsnitt

Tidens gåta

Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal.

Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter. Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler? Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-06-23
Länk till avsnitt

Yogafilosofi

Yoga betyder ok, praktik eller förening. Men vad är det egentligen, en sorts stretching, gymnastik, meditation, religion eller filosofi? Indologen Martin Gansten diskuterar med yogaläraren Åsa Hermansson.

Yoga är omåttligt populärt idag. Olika sorters yoga-studior poppar upp som svampar ur jorden runtom i landet. Men vad är yoga egentligen, och finns det någon enhetlig filosofi bakom företeelsen? Enligt Yoga-Sutra, en av de viktigaste antika texterna om yoga, som nyligen översatts till svenska av Måns Broo, är det hejdandet av sinnets rörelser. En annan viktig urkund är Bhagavad-Gita, översatt till svenska av indologen, sanskritläraren och religionshistorikern Martin Gansten. Här samtalar han om yogans väsen med yogaläraren och -eleven Åsa Hermansson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2019-06-14
Länk till avsnitt

Posthumanism

Har växter själ? Nya idéer om naturens egenvärde utmanar våra uppfattningar om människans särställning. Filosofiska rummet öppnar dörren mot naturen i veckans samtal.

Sedan urminnes tider har människan betraktat sig som överordnad naturen. Kritiken mot detta synsätt är inte heller ny - att det varit funktionellt i förhållande till den rovdrift på planetens resurser som utmynnat i vår tids globala uppvärmning är ingen orimlig tanke. Ändå finns andra idéer om vår plats i naturen redan hos Platon och Aristoteles. Och idag prövar filosofer och forskare nya tankar om naturens egenvärde, inom ramen för etiketter som posthumanism och eko-feminism. Är det en väg framåt eller ett slags eskapism, i klimatkrisens skugga? Filosofiska rummet diskuterar människans plats i skapelsen tillsammans med filosofen Jonna Bornemark, litteraturvetaren Erik van Ooijen samt genus- och miljövetaren Cecilia Åsberg. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-06-07
Länk till avsnitt

Människans värde

Det åberopas ständigt, men vad är människovärdet egentligen värt? Filosofiska rummet testar en av våra heligaste principer i veckans samtal.

Idén om alla människors lika värde har gamla anor, men har också förändrats genom historien. Vad är det som avgör hur vi betraktar människans egenvärde? Vad har det för betydelse i praktiken? Kan människans värde komma att urholkas när AI och robotisering gör vår arbetskraft överflödig, eller får den mänskliga värdigheten tvärtom en renässans? Är individens okränkbara egenvärde en civilisatorisk grundsten eller ett hinder för en lyckligare mänsklighet och ett rimligare förhållande till naturen? Är själva föreställningen om ett unikt människovärde rent utav felaktig? Filosoferna Lena Halldenius och Torbjörn Tännsjö samt historikern Lars Trägårdh prövar människans värde i Filosofiska rummet. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Mårten Arndtzén. Ett program om människovärdet ur trosperspektiv finns här.
2019-05-31
Länk till avsnitt

Epikurismen, njutningen och döden

Frukta inte gud. Oroa dig inte över döden. Det goda är enkelt att åstadkomma. Det onda är enkelt att uthärda. Se där tetrapharmakos, Epikuros fyrdelade kur och vägar till ett lyckligt liv.

Njutning är det högsta goda, men njutning uppnås inte genom orgier och frosseri utan med ett enkelt leverne, genom att begränsa av sin åtrå och eftersträva kunskap om hur världen fungerar. Allt enligt Epikuros, som för tvåtusen trehundra år sedan köpte en trädgård i utkanten av Aten, där han slog sig ner med sina vänner för att praktisera sin levnadskonst. Har Epikuros något att säga oss stressade, lycksökande, politiskt engagerade eller letargiska nutidsmänniskor? Filosofen Frits Gåvertsson samtalar med kulturjournalisten och OBS-redaktören Olof Åkerlund om den antika grekiska filosofens idéer. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2019-05-17
Länk till avsnitt

Det missuppfattade förnuftet

Människan är som mest rationell och förnuftig när hon tänker i grupp. Det hävdas i en ny bok, Förnuft och fördom av kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber.

Det är dags att skrota idén om det ensamma geniet. Människans irrationella bekräftelse-jäv, det vill säga tendens att ta till oss mer av den information som bekräftar våra föreställningar och övertygelser än sådant som talar emot det, är fullt rationellt om man ser det ur grupp-perspektiv. Det som kan få oss att tänka fel individuellt kan leda till de bästa kollektiva besluten. Bland annat detta hävdar kognitionsforskarna Hugo Mercier och Dan Sperber i sin bok som nyligen kommit ut på svenska, Förnuft och fördom. Utifrån denna idé samtalar filosoferna Åsa Wikforss och Ingar Brinck med kognitionsforskaren Peter Gärdenfors. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2019-05-10
Länk till avsnitt

Är jag mitt livs författare?

Författaren Fredrik Ekelund har kommit ut som transpersonen Marisol. Tillsammans med filosofen Hans Ruin och Jenny Maria Nilsson samtalar han om den mångtydiga frågan: Är jag mitt livs författare?

Att bestämma, föreställa sig, iscensätta sitt eget liv: det är ett alltmer spritt ideal. Frigjorda från traditionens bojor är vi idag många som försöker distansera oss från förväntningar och sociala konventioner för att forma oss en existens som verkligen liknar oss. Det innebär en svårighet, dock: Den att vara samtidigt penna och papper, samtidigt fjäder och bok, samtidigt den som ger form och den som får form, författare till en existens som för övrigt överraskar oss och övergår vårt förstånd. Så formulerade sig den franska filosofitidskriften Philosophie Magazine kring frågan som de hade som tema för ett nummer: Är jag mitt livs författare? Filosofiska rummet kittlades av frågans mångtydighet och bjöd in till ett samtal med samma rubrik. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2019-05-03
Länk till avsnitt

Vad skulle Derek Parfit ha sagt?

Vad har vi mest skäl att göra? - frågade sig den nyligen avlidne brittiske filosofen Derek Parfit. Hans uttolkare, författaren Anders Hansson, diskuterar med hans vän, filosofen Ingmar Persson.

Etikens grundproblem har att göra med relationen mellan partiska och opartiska skäl. Det vill säga, bör jag se till mina och mina närmastes intressen eller snarare hela mänsklighetens, i mina olika handlingar och val? Där gör vi många felslut, menade den berömda brittiske filosofen Derek Parfit (1942-2017). Han gjorde sig dock känd för att vara något av en filosofernas filosof, någon som man helst bör vara filosof själv för att förstå och uttyda. Nu har den före detta filosofistudenten och författaren Anders Hansson skrivit en bok där han gör Parfit mer tillgänglig för allmänheten: Vad vi har mest skäl att göra. Derek Parfits moralfilosofi. Till exempel utvecklar han Parfits syn på vårt individuella ansvar för klimatförändringarna. Här diskuterar han med filosofiprofessor Ingmar Persson, som var personlig vän till den brittiske filosofigiganten. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2019-04-26
Länk till avsnitt

Skam

Du borde skämmas! Men varför då? Diskussion mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth.

Skam kan lätt betraktas som lite pinsamt. Man ska våga ta för sig, inte vara blyg, inte skämmas. Samtidigt menar många att vår umgängeston i sociala medier präglas av en skandalös fräckhet. Varför har det blivit så? Borde vi skämmas mera? Lever vi i en skamlös och därmed omoralisk tid? Kanske fyller den rodnande skammen en nödvändig social funktion; kanske är den nödvändig för att vi ska handla moraliskt. Samtal mellan psykologen Linda Wiik, filosofen Björn Petersson och författaren Elisabeth Hjorth. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2019-04-12
Länk till avsnitt

Alexander Dugin

Han har kallats Putins hjärna och betraktas i väst som en slags nyfascist. Filosofiska rummet tittar närmare på en av världens mest kontroversiella tänkare.

Med sitt stora skägg och hårresande uttalanden i stil med Ukraina bör rensas från idioter. Behovet av ett folkmord på kretiner är uppenbart har den ryske tänkaren Alexander Dugin väckt anstöt och uppmärksamhet även i väst. I Ryssland har han inspirerat både gammelkommunister och högerpopulister, och under en period stod han Kreml nära. I sina böcker formulerar Dugin grunderna för en fjärde världsordning som ska ersätta 1900-talets dominerande ideologier den för honom så förhatliga liberalismen inte minst. Men är Alexander Dugin värd att ta på allvar, eller bara en populistisk pajas med känsla för effektfulla soundbites? Är han farlig eller marginaliserad? Med hjälp av statsvetaren Bo Peterson, filosofen Elena Namli och slavisten Maria Engström tar sig Filosofiska rummet an en av världens mest kontroversiella tänkare och den idétradition han verkar i. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-04-05
Länk till avsnitt

Parallella världar

Är det universum vi känner bara en av oändligt många, parallella världar? Vad betyder det i så fall för oss, i vårt universum?

1957 presenterade den amerikanske fysikern Hugh Everett III (1930-1982) kvantmekanikens flervärldstolkning: idén om ett oändligt antal parallella universum. Idén fick ett svalt mottagande och Everetts karriär gick i stå. Vetenskapligt har teorins problem varit att den varken kan bevisas eller vederläggas, men i den världsberömde fysikern Stephen Hawkings allra sista, vetenskapliga artikel argumenterar han för att parallella universum visst går att mäta - genom ett slags läckage mellan världarna. Om vi på så vis skulle kunna leda fleravärldar-teorin i bevis, hur skulle det förändra vår syn på världen, "multiversum" och oss själva? Och omvänt: finns det några risker med att låta fantasin spela med fysikaliska modeller som saknar belägg? I musikalen "Hugh och Nancys många världar" blåser Lars Rudolfsson och Dramatens ensemble liv i Hugh Everetts vetenskapliga hypotes och applicerar den på hans eget liv. I ett samtal inspelat på Dramaten diskuterar Filosofiska rummet parallella universum tillsammans med författaren Karin Tidbeck, fysikern Ulf Danielsson och filosofen Lars-Göran Johansson. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-03-29
Länk till avsnitt

Minnet och jag

När börjar och slutar jag att vara jag? Filosofiska rummet om jaget och dess gränser.

I nya boken Hon som var jag beskriver Wendy Mitchell de begynnande stadierna av sin egen demens. Titeln är talande: vilka är vi när våra minnen och förmågor berövas oss? Är jag fortfarande jag när jag inte längre känner igen mina närmaste, inte minns mitt eget liv. Och var tar jaget sin början, vid vår födelse eller redan innan vi ser dagens ljus? Vad är egentligen ett jag för något: en fast kärna djupt inom oss eller en process i samspel med andra jag? Filosofiska rummet gästas av filosofen Elinor Hållén, psykologen och psykoterapeuten Pia Risholm Mothander och hjärnforskaren Johan Eriksson. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-03-22
Länk till avsnitt

Om slutet har börjat

Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden? 

Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och tipping points utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat. Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som Roy Scranton, vars uppmärksammade essä Learning to Die in the Anthropocene kommer på svenska till våren. I Filosofiska rummet diskuterar vi undergångens innebörd med filosofen Karim Jebari, verksam vid Institutet för Framtidsstudier, Pella Thiel, ekolog och ordförande i Omställningsnätverket och Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-03-15
Länk till avsnitt

Världens utveckling

Går den globala utvecklingen åt rätt håll eller käpprätt åt det motsatta? Därom tvista de lärde, här närmare bestämt sociologen Roland Paulsen och filosofen Magnus Jiborn.

Den svenske folkbildaren och professorn i internationell hälsa Hans Rosling blev världsberömd för sina föreläsningar i vilka han ivrigt illustrativt framförde sitt budskap om att världen utvecklas åt rätt håll på en rad områden, såsom hälsa och välstånd. Hans vädjande till vetenskapliga fakta har dock inte stått oemotsagda, och nyligen startade sociolog Roland Paulsen en debatt i DN där han ifrågasatte mycket i denna positiva verklighetsbeskrivning. Här diskuterar Paulsen världens utveckling, samt underlaget för och värdet av sådana bedömningar, med filosof Magnus Jiborn. Programledare är Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2019-03-09
Länk till avsnitt

Kan min hund känna skam? Om att förstå djur

Kan vi undgå att använda mänskliga begrepp för olika känslor när vi beskriver djur? Lars Svendsen och Tomas Persson samtalar om vår förmåga att förstå djuren - och vice versa.

När man lever tillsammans med djur utvecklar man något slags gemensamt kommunikativt register, säger Lars Fr H Svendsen, norsk filosof som är aktuell med sin bok Å forstå dyr. Både hunden och dess ägare prövar ut olika sätt att uttrycka sig, och efterhand kommer de fram till vissa fungerande koder. Det krävs en tolkande erfarenhet för att förstå om isbjörnen är glad och vill bjuda ner dig i vattnet eller om den gör som den gör för att den vill äta upp dig, påpekar kognitionsforskaren Tomas Persson. Här samtalar de med varandra, och med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.
2019-03-02
Länk till avsnitt

Stoicismen och det goda livet

Kan ett stoiskt, upphöjt lugn vara en fruktbar attityd inför allt hemskt som händer i världen? Frits Gåvertsson och Jenny Maria Nilsson samtalar om stoicismen som livshållning och filosofi.

Det enda som det är helt upp till oss att styra över är våra åsikter, omdömen och normer, påstod den grekisk-romerske slaven och stoikern Epiktetos. Allt annat bestäms av ödet och är utom vår kontroll. Därför bör vi acceptera vad som än sker med lugn och jämnmod. Stoiska tekniker liknar i mycket dagens kognitiva beteendeterapi, KBT, särskilt i dess senare utveckling Acceptance and Commitment Therapy, ACT. Om filosofi som levnadskonst handlar det när kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Frits Gåvertsson vid Lunds universitet samtalar om stoicismen med Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.
2019-02-23
Länk till avsnitt

Flykten från ekorrhjulet

Läraren Åsa Axelsson har skrivit en bok om att hoppa av ekorrhjulet. Tillvaron är cyklisk, påpekar filosofen Johan Brännmark. Här samtalar de om det värdefulla i livet.

Många människor i dagens Sverige känner sig fast som i ett ekorrhjul. De är inte på väg nånstans, ändå går allting bara snabbare och snabbare. Läraren Åsa Axelsson blev utbränd, och bestämde sig för att hoppa av. Nu har hon skrivit boken Jag lämnar ekorrhjulet, där hon berättar om hur det går att leva utan vardagsstressen som det innebär att heltidsarbeta och samtidigt ha familj med flera barn. Tillsammans med filosofen Johan Brännmark och programledare Lars Mogensen vänder och vrider hon på den gängse uppskruvade livsstilen och diskuterar möjliga alternativ till den. Producent: Thomas Lunderquist.
2019-02-16
Länk till avsnitt

Existentialismen: frihetens filosofi

Existentialismen är en av 1900-talets mest inflytelserika, filosofiska riktningar. Vad kan den säga oss idag?

December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som Existensen föregår essensen och Man föds inte till kvinna, man blir det skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum. Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-02-10
Länk till avsnitt

Den fria viljan

Har vi en fri vilja? Filosofiska rummet tar sig an en av de riktigt stora frågorna.

Vad styr våra handlingar: medvetna val eller elektriska impulser i hjärnan? Den fria viljan har alltid varit föremål för filosofiska diskussioner, men sedan några decennier tillbaka finns också empiriska data att ta ställning till. Redan på 1980-talet observerade forskare hur medvetna beslut föregås av omedvetna impulser i hjärnan, vilket togs till intäkt för att den fria viljan skulle vara en illusion, en tolkning som är långt ifrån okontroversiell. Men spelar det egentligen någon roll hur blixtarna far i våra huvuden? Besluten måste ju ändå fattas. Vad krävs för att vi ska kunna tala om en fri vilja? Utesluter den kausala orsakssamband? Är endast rationella val fria? Och om någon faktiskt skulle presentera obestridliga bevis för viljans ofrihet: vad finge det för konsekvenser, i våra liv och samhällen? I Filsofiska rummet om den fria viljan medverkar författaren Lena Andersson; Sofia Jeppsson, lektor i praktisk filosofi och Peter Århem, professor emeritus i neurovetenskap. Programledare: Tithi Hahn  Producent: Mårten Arndtzén
2019-02-03
Länk till avsnitt

Tålamod i en otålig tid

När så mycket finns ett klick bort och vi inte längre behöver vänta, vad händer då?

Allt oftare påstås det att nutidsmänniskan är stressad, inte orkar kämpa och bara vill ha allt nu, nu, nu. Utan ansträngning och utan väntetid. Filosofiska rummet funderar på det där med tålamod. Har vi förlorat tålamodet? Vad gör det med oss att vi kräver omedelbar tillfredsställelse? Vad är det egentligen vi måste ha mod att tåla?  Men kanske är vi inte så otåliga som det ibland påstås. Religionspsykologen Owe Wikström, som 2001 gav ut boken "Långsamhetens lov", upplever att vårt behov av långsamhet och eftertänksamhet är konstant, samma då som nu. Och kognitionsvetarna Alva Appelgren och Fredrik Ullén menar att vi inte kan skylla allt på den ökade skärmtiden.  Medverkande: Alva Appelgren, som doktorerat på Karolinska institutet i kognitiv neurovetenskap och skrivit boken "Motiverad", Fredrik Ullén, konsertpianist och professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, och Owe Wikström, teolog, tidigare professor i religionspsykologi och författare bland annat till boken "Långsamhetens lov" (2001). Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.
2019-01-19
Länk till avsnitt

Går det att vara optimist i dag?

Lever vi i den sämsta eller bästa av världar? Filosofiska rummet funderar på synen på optimism i dag.

Med utgångspunkt i den franske 1700-talsfilosofen Voltaire och hans roman "Candide eller optimismen" från 1759 samtalar Filosofiska rummet om optimism i filosofihistorien och i samhället i dag.  Går det att vara optimist när vi så ofta pratar om jordens kollaps, att apokalypsen är nära? Är det kanske bättre att vara lite lagom pessimistisk? Medverkande: Karin Bradley, klimatforskare vid institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH i Stockholm som har forskat och skrivit böcker om utopiskt tänkande, Johan Norberg, idéhistoriker, liberal debattör och författare bland annat till boken Framsteg tio skäl att se fram emot framtiden och Svante Nordin, kulturdebattör, författare och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.
2019-01-12
Länk till avsnitt

2018 ? en filosofisk tillbakablick

Filosofiska rummet tittar tillbaka på året som har gått med hjälp av fyra filosofer.

Filosofiska rummet har pratat med fyra filosofer som har varit bokaktuella (lästips!), hörts mycket i debatten och som alla dessutom har medverkat i Filosofiska rummet under 2018. Vad säger de om året som har gått och vad tror de om 2019? Och vilken roll skulle filosofin kunna ha i samhället?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken Etikprofessorn, Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola som under året uppmärksammats för boken "Det omätbaras renässans", Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet och författare till boken "Alternativa fakta" och Svante Nordin, filosof och professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet och författare till boken "Hitlers München". Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.
2018-12-30
Länk till avsnitt

Den konsumerande människan

Vi fostras till konsumenter. Men vilka blir vi om vi inte köper? Mitt i julhandeln diskuterar Filosofiska rummet den konsumerande människan.

Under året som gått har intensiv kritik än mer och återigen riktats mot vår konsumtion. Konsumtionen måste minska om det ska finnas en framtid, menar många. Slutar vi inte köpa prylar och flyga kors och tvärs på nöjesresor världen över kommer jordens resurser snart att vara slut.  "Vi är vad vi köper" är titeln på Katarina Graffmans och Jacob Östbergs bok som kom tidigare i år. Men vilka är vi om vi inte köper? Vad skulle hända om människan faktiskt slutade konsumera? Hur skulle vi må då? Och vilka är egentligen "vi" när det pratas om konsumtion? Mitt under pågående julhandel tar Filosofiska rummet sig an det stora och svåra  ämnet konsumtion, både på individnivå och på den större globala nivån.  Medverkande: Örjan Sjöberg, kulturgeograf, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare vid Mistra center for sustainable markets, Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet som bland annat skrivit böcker om lyckoforskning och klimatetik och Katarina Graffman, kulturantropolog med fokus på konsumtion och en av författarna till boken "Vi är vad vi köper". Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.
2018-12-23
Länk till avsnitt

Kärlekens väsen och mening

Mycket av det vi kallar kärlek är inte kärlek över huvud taget, hävdar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson i samtal med filosofen Bengt Brülde, aktuell med en filosofibok om kärlek.

Är det kärlek om jag älskar min man så mycket att jag vill låsa in honom? frågar Jenny Maria Nilsson Bengt Brülde, som dock aktar sig för att definiera kärleken. I sin nya bok Kärlek och vänskap intresserar han sig mer för på vilka olika sätt som vi människor använder ordet. Den romantiska kärleken är en social konstruktion, eller kanske snarare olika sorters konstruktioner, påpekar Brülde. Vissa tror inte att det är riktig kärlek om deras partners inte är svartsjuka på dem. Programledare än Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2018-12-08
Länk till avsnitt

Arkitekturens filosofi

Filosofiska rummet utforskar idag rummets filosofi med Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet.

Den självlärde schweizisk-franske arkitekten, konstnären och författaren Le Corbusier har hävdat att ett hus är en maskin för att bo i. Vad är det arkitekten gör när hon ritar ett hus? Förverkligar sina visioner och filosofiska ideal, försöker skapa kosmos ur kaos, eller skapar hon helt enkelt ett ställe för folk att bo? Julia Svensson, chefredaktör på tidningen Arkitektur och Christer Malmström, arkitekt och chef för arkitektutbildningen vid Lund universitet, diskuterar hus och människor med programledare än Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.
2018-12-01
Länk till avsnitt

Fredliga och inkluderande samhällen - utopi eller mänsklig rättighet?

Fredliga och inkluderande samhällen: det låter ju fint och bra. Frågan, som Björn Petersson, Hanin Shakrah och Magdalena Bexell diskuterar, är vad dessa FN:s globala mål egentligen betyder?

Agenda 2030 kallas FN:s sjutton globala mål för en hållbar framtid. Det vore ett under om alla verkligen kunde uppfyllas under de kommande tolv åren. Snart nog alla upptänkliga problem skulle bokstavligen vara ur världen. Filosofiska rummet koncentrerar sig på ett av dessa mål, det sextonde, som i sig rymmer många höga ambitioner: att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. Stora ord väcker stora frågor: Blir världen bättre genom att sådana mål formuleras? Är det inte mest bara läpparnas bekännelse? Vad betyder de? Och om mänskligheten verkligen ska kunna förverkliga målen: Hur bör vi gå tillväga? Samtal inför publik på biograf Spegeln i Malmö, mellan Magdalena Bexell, Björn Petersson och Hanin Shakrah. Programledare än Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2018-11-24
Länk till avsnitt

Utblick: Emmanuel Levinas och vårt ansvar för varandra

Den Andres ansikte: Den litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas ville inte skapa moralregler, utan var mer intresserad av att lista ut vad det är som får oss att handla etiskt.

Tro är inte en fråga om existensen eller icke-existensen av Gud. Det är uppfattningen att Kärlek utan belöning är meningsfull. Så har den judiske litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas (1906-1995) skrivit i en av sina böcker. Filosofiska rummet har rest till Litauen och träffat Levinas-fantasten och filosofen Viktoras Bachmetjevas, som översatt, studerat och skrivit om Levinas, och som arbetar med att färdigställa ett Levinas-center i filosofens födelse- och uppväxtstad Kaunas. Utifrån intervjun med Bachmetjevas samtalar Lars Mogensen på Södertörns högskola med två filosofer som också har hängivit sig åt Levinas tankevärld: Ramona Rat och Carl Cederberg.
2018-11-17
Länk till avsnitt

Ondska på scen ? och i verkligheten

Vem är ond i dag? Och vad händer med ett samhälle som allt mer delas upp i onda och goda? Filosofiska rummet diskuterar ondska och en ny Faustpjäs, där Faust själv lyser med sin frånvaro.

Historien om Faust, mannen som sålde sin själ till djävulen, har under seklerna återberättats i många olika versioner, av författare som Johann Wolfgang von Goethe och Thomas Mann. Människor har förfasats och tagit avstånd ­ eller känt igen sig i Fausts agerande. Om och om igen har Faust också satts upp på teatrar världen runt. Och nu är det dags igen, i en nyskriven pjäs av Jens Ohlin och Hannes Meidal på Dramatenscenen Elverket i Stockholm. Duon har gjort klassikerbearbetningar förut, bland annat av Hamlet i en flerfaldigt prisbelönt föreställning på Teater Galeasen i Stockholm häromåret. Och de tar sig alltid stora friheter med de gamla texterna. I den nya uppsättningen har de gått så långt att Faust själv inte är med på scenen. Men ändå svävar den där, ständigt närvarande, den eviga frågan om ondskan. Filosofiska rummet besökte en repetition av Faust på Elverket för ett samtal om ondskans ansikten i dag. Finns ondska? Vem är i så fall ond? Har vi ett ansvar att begränsa onda handlingar och vad finns det för risker med ett samhälle som pekar ut människor som onda? Medverkande: Jens Ohlin, regissör, Hannes Meidal, skådespelare, Katarina Howner, forskare och specialist i psykiatri och rättspsykiatri vid Karolinska institutet och Rättsmedicinalverket i Stockholm och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och aktuell med den självbiografiska boken Etikprofessorn. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg. Uppsättningen av Faust på Elverket i Stockholm har premiär 15 november.
2018-11-10
Länk till avsnitt

Så skapas en moder

Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar?

Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman Moderskap, som kom på svenska tidigare i höstas. I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap eller inte är ganska ny. Hon har dessutom citerat en vän som konstaterat att om män kunde föda barn hade det här varit en central fråga inom filosofin. Då hade redan Platon skrivit om det. I Filosofiska rummet tar vi avstamp i Sheila Hetis autofiktiva roman för ett samtal om moderskapet 2018. Vi lägger extremt mycket i moderskapet som vi inte hade behövt. Vi ska göra att barnen är lyckliga, och människan är ju inte lycklig. Så det är en omöjlig uppgift, säger författaren Agnes Lidbeck, som själv har skrivit om en mamma i hyllade romanen Finna sig. Ulrika Björk, lektor i filosofi, funderar på författaren och filosofen Simone de Beauvoirs tankar om moderskap i dag. Och vad kan man säga om frågan att skaffa barn eller inte i skenet av klimatförändringarna? Då får vi prata om Moder Jord och lyfta hela frågan till något annat än den enskilda människans beslut, menar etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson. Medverkande: Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, Agnes Lidbeck, författare till romanerna "Förlåten" och "Finna sig" och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm, som också medverkar i antologin Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet (2013). Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.
2018-11-03
Länk till avsnitt

Jag mäter ? alltså finns jag

Siffror, siffror, siffror. Om vi mäter skaffar vi oss kontroll. Eller? Hur mår egentligen den mätbara människan? Och vad har den franske filosofen Descartes med det att göra?

Vi lever i en mätbarhetens tidsålder. I sin omtalade bok Det omätbaras renässans En uppgörelse med pedanternas världsherravälde tar filosofen Jonna Bornemark spjärn emot tre renässansfilosofer, Nicholas Cusanus, Giordano Bruno och René Descartes, för att försöka förstå vår samtid och vad som lett till denna besatthet av att spalta upp, kvantifiera och beräkna. Hon funderar vidare på vad som händer med människan när allt ska gå att mäta och konstaterar att till och med hennes egen utbrändhetsrehabilitering innehöll mätbarhetskrav. Arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren berättar om hur mätandet har accelererat i arbetslivet och debattören Stina Oscarson pratar om det ohållbara med mätbarhet i kulturlivet och tycker att det finns något "vackert" i att så många blir sjukskrivna för utmattning. "Det är ju ett tecken på att det mänskliga fortfarande fungerar." När började det här och hur kan vi stoppa det? Samtal under ledning av Tithi Hahn, programledare för Filosofiska rummet under hösten 2018. Medverkande: Filosofen Jonna Bornemark, Södertörns högskola, arbetsmiljöforskaren Calle Rosengren, Lunds universitet, samt debattören och dramatikern Stina Oscarson. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.
2018-10-27
Länk till avsnitt

Bildning i bildsamhället

Det sägs behövas mer än tusen ord för att beskriva en effektiv bild. Tänk då hur mycket text som skulle gå åt för de uppemot 20 000 bilder som vi bombarderas av dagligen i vår visuella värld!

Bilder, inte minst rörliga, tycks oerhört mycket mer effektiva än text för att förmedla viss information, kanske särskilt känslor. Enligt Ruben går filmens budskap rakt in i oss utan att processas mentalt på det sätt som sker när man läser en text. För ungdomar är det roligare att leka med de känslospäckade rörliga bilderna än med text, påpekar Beatrice. Frida å sin sida framhåller att vi måste tänka på hur de arrangerade, idealiserade bilderna på till exempel Instagram påverkar dagens ungdom: I ett textsamhälle kan man förmedla sig med sitt intellekt, medan man i ett bildsamhälle hela tiden måste använda kroppen och ansiktet. Samtal mellan filmaren Ruben Östlund, konstteoretikern Beatrice Persson samt serietecknaren och psykologen Frida Malmgren, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.
2018-10-13
Länk till avsnitt

Charmen med skärmen - det digitala livet

Kan vi längre läsa en krävande bok, när olika skärmar pockar på vår ständiga uppmärksamhet? Dilsa Demirbag-Sten, Gustav Martner och Siri Helle diskuterar digitaliseringens effekter.

All denna bortkastade tid med mobilen, paddan, datorn och teven! De flesta som har barn oroar sig för hur ständiga dopaminkickar med (a-)sociala medier påverkar deras avkommor - utan att kanske alltid tänka lika mycket på hur deras egna vanor och livsmönster förändras. Om nu de flesta av oss tillbringar timmar framför olika skärmar varje dag, måste vi kanske börja fundera på vad vi egentligen sysslar med, vad vi tjänar och vad vi förlorar, vad vi gör med medierna och vad medierna gör med oss. Samtal mellan författaren och debattören Dilsa Demirbag-Sten, medieexperten och entreprenören Gustav Martner och författaren och psykologen Siri Helle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2018-10-06
Länk till avsnitt

Meningen med rytm

Rytm, timing, sväng och groove: Vad är det som låter som fångar oss så, vad är det som pulsen vill få oss förstå? Rasmus Bååth, Johanna Österling och Guy Madison filosoferar.

Vissa älskar att dansa, andra föredrar att marschera i takt. Vi människor är meningsskapande och sociala varelser. Kanske hjälper musikens rytm oss att inrätta oss i ledet, att skapa en ordning och struktur i en i grunden kaotisk tillvaro. Värdet av och meningen med rytm diskuteras av Rasmus Bååth, kognitionsvetare som forskar om chimpansernas taktkänsla, Johanna Österling, rytmikpedagog som doktorerat i musikvetenskap om hur kroppen griper musik och hur musik griper kroppen, och Guy Madison, professor i psykologi som bland annat forskar om rytm, musik, tid och tajming. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2018-09-29
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.