Sveriges 100 mest populära podcasts

Filosofiska rummet

Filosofiska rummet

Filosofiska rummet om klassiska filosofiska frågor såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella och politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Karin Lindblom

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/filosofiskarummet

Avsnitt

Den hemliga donationen

Idag förbjuder sjukvårdssekretessen kontakt mellan donatorns familj och mottagaren av t ex ett nytt hjärta eller en ny lever. Varför är det så? Det finns de som vill kunna uttrycka sin tacksamhet.

Medverkande är Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv, filosofen Cathrine Felix och journalisten Andreas Ekström som räddats till livet tack vare en ny lever och gärna skulle vilja komma i kontakt med donatorns efterlevande. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2021-10-22
Länk till avsnitt

Humör och hunger styr våra beslut oftare än vi tror - Om Daniel Kahnemans bok Brus

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel.

Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall? Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-10-15
Länk till avsnitt

Wittgenstein, orden och världen

Ludwig Wittgenstein är en av den västerländska filosofins stora 1900-talsikoner. Vad kan han säga oss idag, vad går att uttrycka i ord och vad är omöjligt att tala om?

Wittgensteins postumt utgivna Filosofiska undersökningar har kommit i en ny svensk översättning och i veckans program möter vi filosofen och översättaren Martin Gustafsson vid Åbo Akademi och litteraturvetaren Toril Moi vid Duke University. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist.
2021-10-08
Länk till avsnitt

Det goda straffet ? om straffets funktion och mening

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället?

Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-10-01
Länk till avsnitt

De dödas styre ? om beslut som påverkar kommande generationer

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år.

I Sverige ska vi fatta beslut om slutförvaringen av kärnavfallet. Ett beslut som har tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv. Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021? Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-09-17
Länk till avsnitt

Elizabeth Anderson och poängen med jämlikhet

Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck.

Programmets producent Thomas Lunderquist talar med professor Anderson, och i studion samtalar filosofen Lena Halldenius med nationalekonomen Andreas Bergh och författaren och översättaren Anders Hansson, om poängen med jämlikhet, delvis utifrån Andersons idéer. Programledare Lars Mogensen.
2021-09-10
Länk till avsnitt

Kan vi lära av historien?

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig?

Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer? I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-09-03
Länk till avsnitt

Humor och det mellanmänskliga

Humor och skratt kan vara ett sätt att överskrida gränser mellan människor. Stina Bäckström och Ola Sigurdson intresserar sig båda för humorns vara och verkan.

Människor skrattar åt olika saker och av olika anledningar. Kanske handlar det om skillnaden mellan instrumentell humor och om humor som existentiell strategi. Det är termer som teologen Ola Sigurdson vid Göteborgs universitet använder sig av i sitt nya stora verk Gudomliga komedier - humorns filosofi och idéhistoria. Han gästar Filosofiska rummet tillsammans med filosofen Stina Bäckström vid Södertörns högskola som också snart kommer med en bok om humor. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-08-27
Länk till avsnitt

Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir - existentialismens fixstjärnor

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring paret Sartre och de Beauvoir och deras filosofi om frihet och att människan är vad hon själv gör sig till.

December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som Existensen föregår essensen och Man föds inte till kvinna, man blir det skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum. Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången den 10 februari 2019
2021-07-02
Länk till avsnitt

David Hume - filosofernas favorit som lyfte känslornas betydelse

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro.

David Hume brukar beskrivas som ett av de viktigaste namnen inom den västerländska filosofins historia och en av den skotska upplysningstidens mest betydelsefulla tänkare. Han var skeptikern som argumenterade för att vi endast kan hänvisa till erfarenhet när vi beskriver vår upplevda verklighet och betonade känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser att David Hume är en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin dogmatiska slummer av att läsa Hume. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 1 maj 2011
2021-07-02
Länk till avsnitt

Martha Nussbaum - om vredens destruktiva kraft

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram den amerikanska Martha Nussbaum - en av vår tids mest kända filosofer som bland annat har ägnat sig åt känslor som äckel och sorg.

Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan. Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin bok Anger and Forgiveness förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon var på Sverigebesök 2017 passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen. Producent och reporter: Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 26 mars 2017
2021-07-02
Länk till avsnitt

Mary Wollstonecraft - 1700-talsfeministen som utmanade sin samtid

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande.

Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden. Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 18 december 2016 Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius
2021-07-02
Länk till avsnitt

Paul Virilio - om höghastighetssamhället

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den moderna tänkaren Paul Virilio som utformade teorier om hur teknologins fysiska hastighet påverkar hela samhället.

Varje ny uppfinning bär på en ny olycka. Tåget medförde urspårningen och flygplanet flygkraschen. Med flygplanet försvann dessutom Atlanten, åtminstone ur våra medvetanden. För vem har tid att ta båten till Amerika, i vårt tidseffektiviserade tidevarv? Den nya informationsteknikens realtid suddar på sätt och vis helt ut både tid och rum. Mer information än vad du någonsin orkar ta till dig ligger bara ett musklick bort. Filosofiska rummet tar sig an den franske stadsplaneraren och hastighetstänkaren Paul Virilio. Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 20 februari 2005 Boktips: Paul Virilio: Försvinnandets estetik, Korpen 1996; Ground Zero, Verso 2002; Speed and Politics. An Essay on Dromology, Autonomedia 1986. Steve Redhead: Paul Virilio - Theorist for an Accelerated Culture, Edinburgh University Press 2004 Thomas Hylland Eriksen: Ögonblickets tyranni - Snabb och långsam tid i informationssamhället, Nya Doxa 2001
2021-07-02
Länk till avsnitt

Blaise Pascal - 1600-talsfilosofen vars aforismer förför och förbryllar

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens.

Pascals bok  "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare? Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 2 maj 2010
2021-07-02
Länk till avsnitt

Hannah Arendt - filosofen som myntade begreppet den banala ondskan

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring efterkrigsfilosofen Hannah Arendt vars filosofi upplever något av en renässans idag.

Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. Många förknippar Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter sin död. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Programmet sändes första gången 10 maj 2020 BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt Zur Person, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4
2021-07-02
Länk till avsnitt

Robert Musil - författare till den stora idéromanen Mannen utan egenskaper.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten?

Möjlighetsmänniskor lever liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar. Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. Det här är ett av tre program där Filosofiska rummet utifrån "Mannen utan egenskaper" lät filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson resonera om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist Programmet sändes första gången 3 juli 2015
2021-07-02
Länk till avsnitt

Sommarläsning: Tre böcker, tre läsare och många filosofiska tankar

Filosofiska rummet bad filosoferna Karim Jebari, Fredrik Svenaeus och Lyra Koli att välja tre böcker som ska inspirera till läsning och filosofiska samtal i sommar.

Sommar innebär oftast långledighet och tid för läsning. I veckans Filosofiska rummet har våra gäster valt tre mycket olika böcker men som alla inspirerar till filosofiska samtal. Fredrik Svenaeus har valt Peter Godfrey-Smiths "Metazoa: Animal Minds and the Birth of Consciousness" som väcker frågor om vad det innebär det vara vid medvetande och på vilket sätt  olika djurs livsformer kan bidra till förståelsen av vad medvetande är och hur olika nivåer av medvetande kan urskiljas? Lyra Koli har vänt tillbaka till Karin Boyes relativt okända bok För lite som ställer en fråga som en gång var central inom filosofin: Hur ska man leva? Vad är det goda livet? Varför väljer människor att vara olyckliga, och att göra sig mindre än de är? Karim Jebari har valt Isabel Wilkersons bok Caste där Wilkerson plockar upp begreppet kastsystem men befriar det från kopplingen till Indien och omvandlar det till ett analytiskt verktyg som hon använder för att förstå den amerikanska södern och tredje riket.  Funkar det att göra så?  Vad får det för följder för analysen om man anlägger systemperspektiv istället för ett individuellt perspektiv på rasism och diskriminering? Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-06-25
Länk till avsnitt

Vad är en medborgare?

Vad ligger i begreppet medborgare, hur har synen på medborgarskap sett ut historiskt och hur påverkas den av att vi lever i en tid av ökad migration och globalisering?

Medborgare, ett ord som andas plikt, ansvar och sammanhang. Redan Aristoteles ställde sig frågorna: vem är medborgare och vad är en medborgare? Genom historien har synen och tankarna kring medborgarskap utvecklats. Under 1990-talet, i takt med den ökande internationella migrationen, fick diskussionen om vad en medborgare är och bör vara ny näring. I Sverige talas det idag om att höja statusen på medborgarskapet, att införa test i språk och samhällskunskap. En rörelse som ses på fler håll i världen.  Svenska medborgare har rätt att vara i landet och att rösta i riksdagsval, men vad har medborgarskap för betydelse för sammanhållningen i ett samhälle?  Och vad är en god medborgare? Medverkande i veckans Filosofiska rummet är: Patricia Mindus, professor i praktisk filosofi Filosofi vid Uppsala universitet, Jonas Hultin Rosenberg, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Karin Borevi, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-06-11
Länk till avsnitt

Hur stor är risken? Om att fatta rationella beslut

Vågar jag vaccinera mig? Vågar jag låta bli? Kraschar börsen? Kraschar planet? Valen är många och svåra, och det är livsfarligt att leva. Betyder det att vi inte lever om vi undviker alla risker?

Vågar man vaccinera sig? Vågar man inte vaccinera sig? Ska börsen gå upp eller kraschar den? Både som individer och samhälle har vi människor ständigt att förhålla oss till olika svårbedömda scenarier sannolikheter som vi ibland kallar för risk. Hur klarar vi detta och hur kan vi bli bättre på att värdera och hantera risk. Det är frågor som diskuteras i veckans avsnitt av Filosofiska rummet. Gäster är risk- och krisforskaren Misse Wester och filosofen Wlodek Rabinowicz, båda vid Lunds universitet samt Olle Alexandersson som sysslar med vuxenutbildning och forskningsfrågor för gymnasieskolan. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-06-04
Länk till avsnitt

Vilken makt ska vi ge experterna? Om balansen mellan expertstyre och demokrati

I tider av klimatkris och pandemi tar Filosofiska rummet upp den eviga filosofiska frågan om vilken roll experterna ska spela i en demokrati.

Att kunskap behövs för att fatta kloka beslut är okontroversiellt, men hur mycket ska experterna säga till om? Balansen mellan demokrati och expertstyre är en evig filosofisk fråga och svaren har sett olika ut genom historien. Under coronapandemin har den svenska regeringen anklagats för att ha gömt sig bakom myndigheterna, andra hävdar Sverige har tack och lov lyssnat på kunskapen och inte låtit politisk populism styra. Var går gränsen för experternas makt i en demokrati? När ska politikerna ta över?  Och vem sak man lyssna på  när experterna är oeniga? Filosofiska rummet- om experternas makt kontra politikerna och därmed folket. Medverkande i programmet är: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Mikael Carleheden, lektor i sociologi vid Köpenhamns universitet och Peter Strandbrink, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl Tänkare och böcker som nämns i programmet: Jason Brennan: Against Democracy (Princeton University Press, 2016) Hélène Landemore, Democratic reason: Politics, collective intelligence, and the rule of the many, Princeton, Princeton University Press, 2017. Max Weber
2021-05-28
Länk till avsnitt

Att göra eller icke göra. Om paus, passivitet och prokrastinering

Tar vi en paus för att sedan kunna bli mer effektiva? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal.

Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Ett alltför spritt uppskjutande-beteende; prokrastinering. En del av oss vill vänta på inspiration medan andra ser den snarare som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men vad ryms det för positiva värden i att ingenting göra? Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och Martin Gustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskar vid KI. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-05-21
Länk till avsnitt

Hur kan filosofin användas för att avgöra middagsmenyn?

Hur och vad ska vi äta? Om vi inte bara ska ta in smaken, priset och vad orken räcker till, utan också vad våra val får för betydelse för omvärlden och vår framtid - vilka etiska dilemman stöter vi då på?

Maten har också blivit en del av vårt identitetsbyggande. Vad händer med gemenskapen kring måltiden när de individuella valen blir viktigare? Filosofiska rummet samtalar om matens filosofi med Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, Henrik Lagerlund, professor i filosofi vid Stockholms universitet, Payam Moula chefredaktör för tidskriften Tiden och fd etikforskare vid KTH. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-05-14
Länk till avsnitt

Rätten till ett gott liv

Det behövs mer av kritiskt tänkande och mindre av känslor och löst tyckande i moralfrågor. Det hävdar Per Bauhn, professor i filosofi vid Linnéuniversitetet i sin senaste bok Leva fritt och leva väl.

Han möter Nora Hämäläinen, etikforskare och filosof vid universiteten i Helsingfors och i Pardubice, Tjeckien, i ett samtal om frihet, välbefinnande och grunden för människors rättigheter. Frågan är också om en del av dessa rättigheter är hotade, som en konsekvens av pandemin. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-05-07
Länk till avsnitt

Är könet kropp eller identitet?

Hur har synen på kön förändrats? Och hur påverkar det oss som människor och vad får det för följder för samhället?

Trenden går mot att det är upp till dig att definiera vem du är, samtidigt som begreppet kön har vidgats från att enbart avse män och kvinnor till att omfatta transpersoner med en mångfald av identiteter. Transpersoners rättigheter har stärkts och många fler har de senaste åren sökt sig till vården för att inte kroppen stämmer med identiteten. Men den förändrade synen på kön har också lett till en laddad debatt, bland annat kritik från feminister som menar att den nya synen, med en förskjutning från biologin till identitet, försvårar kampen för jämställdhet och att kvinnor osynliggörs. Medverkande i detta samtal är Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare och aktuell med boken "Om könets existen: tankar om den nya synen på kön", Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, Anna Petronella Foultier, doktor i teoretisk filosofi vid Stockholm universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-04-30
Länk till avsnitt

De döda och vi

Han är dessvärre inte med oss längre, kan vi säga. Men stämmer det? En viss närvaro av dem som gått före oss kan vi väl ändå känna, vi som ännu lever?

Om de döda verkligen påverkar våra liv i någon konkret mening, är det då korrekt att säga att de inte existerar? I det här samtalet rör vi oss mellan irrationell skrockfullhet och filosofisk rationalitet. Vi undersöker vår relation till de döda, våra nära och kära såväl som historiska och i viss mån odödliga gestalter. Inspirationen kommer till stor del från Hans Ruins bok Being With the Dead. Vid mikrofonerna historikern Malin Thor Tureby, Malmö universitet, teologen Jayne Svenungsson, Lunds universitet och filosofen Hans Ruin, Södertörns högskola.
2021-04-23
Länk till avsnitt

Behöver den mänskliga faktorn uppvärderas?

När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom, människan som får den fyrkantiga tekniken att funka?

Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik. Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av. Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer tekniken någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar? För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl Filosofer som tas upp i programmet: John Searle Hubert Dreyfus Filosofiska rummet intervjuar Hubert Dreyfus René Descartes
2021-04-16
Länk till avsnitt

Varför just två? Om det bästa antalet föräldrar till ett barn

Varför kan en familj inte lika gärna bestå av en eller fem föräldrar? Filosofiska rummet försöker tänka bortom familjenormen med filosofen Kalle Grill och psykologen Elia Psouni.

Juridiskt sett kan ett barn i Sverige ha högst två föräldrar. Just nu arbetar en utredare på regeringens uppdrag med att modernisera föräldrabalkens regler. Utredaren ska bland annat undersöka om barnets rätt till s k sociala föräldrar behöver stärkas och om de familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar, behöver ges bättre förutsättningar. Ponera att normen och idén om mamma, pappa, barn bygger på en överdriven tro på romantik och biologi. Många barn växer ju redan upp i bonusfamiljer och stjärnfamiljer, och barn kommer till på många olika sätt. Vi gör ett tankeexperiment: Varför just två? Om det bästa antalet föräldrar i en familj. Vid mikrofonerna Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Elia Psouni, docent i psykologi vid Lunds universitet som i sin forskning undersöker hur små barn mår i olika familjekonstellationer.
2021-04-09
Länk till avsnitt

Vilket samhälle kräver Vårt enda liv? Ett samtal om Martin Hägglunds filosofi (Repris)

Martin Hägglunds bok Vårt enda liv sekulär tro och andlig frihet gör segertåg över världen och i USA har han fått en akademisk stjärnstatus. Frågan är om han blir profet i sitt eget land.

Hur kommer det sig att en bok om sekulär tro och socialism har blivit en sådan framgång? Vägen till  Martin Hägglunds politiska vision om en demokratisk socialism bygger på insikten om människans dödlighet och vårt ansvar att ta vara på det enda liv vi har. Hägglund utgår från Marx när han målar upp en ny världsordning, där han gör upp med dagens marknadsekonomiska lösningar och religiösa övertygelser om ett evigt liv. Är Gud och kapitalismen ett hinder för en demokratisk och ekologisk hållbar framtid? Filosofiska rummet gästas av teologen Petra Carlsson, författaren och chefsredaktören Göran Greider och kritikern och författaren Hynek Pallas. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl Programmet sändes första gången 18 oktober 2020
2020-10-16
Länk till avsnitt

Meritokrati ? Om rättvisan i att bedömas efter förtjänst

Ligger förklaringen till populismens frammarsch i en arrogans mot folket från de bildade och framgångsrika från meritokraterna?

Meritokrati att det är meriterna och individens lämplighet som ska räknas, inte börd eller rikedom det är ett begrepp som använts av bland andra filosofen Hannah Arendt men mest är det förknippat med den brittiske sociologen och författaren Michael Young som 1958 skrev en framtidsdystopisk roman kallad The Rise of the Meritocracy. På svenska heter den Intelligensen som överklass. I det här avsnittet undersöker vi begreppet meritokrati och dess konsekvenser tillsammans med Sofia Nerbrand, politisk redaktör på liberala Kristianstadsbladet, Kaj Landberg, historiker och skribent bland annat i tidningen Arbetaren och Lars Lindblom, etikforskare vid Linköpings universitet. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen.
2021-03-26
Länk till avsnitt

Hur mycket styr slumpen våra liv?

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet?

Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien? Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll? Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar? Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor? Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-03-19
Länk till avsnitt

Välgörenhet eller välfärd? Om filantropi och demokrati

Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt?

Vad är egentligen filantropi och välgörenhet för slags företeelser och hur påverkas samhällskontraktet av en ökad vilja att ge? Det är frågor som diskuteras av etikforskaren Elisabeth Gerle, historikern Lars Trägårdh och Benjamin Gerber, "maggid" - judisk andlig ledare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-03-12
Länk till avsnitt

Har vi en samhällelig plikt att vaccinera oss mot covid19?

Vad väger tyngst, individens rätt till sin egen kropp eller den kollektiva samhälleliga nyttan?

Nu har vaccinationerna mot covid19 påbörjats och med det en debatt om de etiska och moraliska utmaningar som vaccination innebär. Hur långt ska staten gå för att få människor att vaccinera sig och vad är det som motiverar människor att vilja följa statens uppmaningar? Flera länder är nu också på väg att införa vaccinationspass. Vilka risker finns det att koppla vaccination med fördelar i samhället? Medverkande i programmet denna vecka är Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Björn Rönnerstrand, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-03-05
Länk till avsnitt

Tradition eller utveckling: Om skäl för handling

"Sinnets kollektiva arkiv". Så heter Gloria Mähringers färska doktorsavhandling i filosofi vid Lunds universitet. Filosofiska rummet ordnar en alternativ disputation.

Förnuftet är en social förmåga. Vi argumenterar för att övertyga andra om våra skäl för handling. Denna moderna kognitiva insikt är utgångspunkt för en ny avhandling i filosofi vid Lunds universitet. För att kunna leva tillsammans i samhällen krävs en tro på objektiva värden, trots att sådana troligen inte finns. Att argumentera och agera med traditionen gör det lättare att förstå sig själv och att vara självbestämmande. Så argumenterar avhandlingens författare Gloria Mähringer. Vad hon menar och vad det kan få för konsekvenser förklarar och diskuterar hon med filosofen Johan Brännmark och kulturskribenten och författaren Jenny Maria Nilsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-02-26
Länk till avsnitt

Representativitet - fler perspektiv eller splittring?

Vilken betydelse har representativitet för demokratin och ett jämlikt samhälle?

I USA har Biden format sin regering med visionen om att den ska se ut som USA. Här på SR har ett upprop utifrån tankar kring representativitet och hur den påverkar journalistiken satt igång en debatt. Vi ser även att näringslivet allt oftare anammar vikten med representativitet i bolagsstyrelser. Vad kan jag som människa representera? Ger en större representation per automatik fler perspektiv? Om vi fixerar oss på bakgrund, finns det en risk att vi splittrar samhället istället för att skapa gemenskap? Medverkande i programmet denna vecka är Elin Naurin, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Insitutet för framtidsstudier, Torbjörn Elensky, författare. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl Texter och böcker som nämndes i programmet: Hanna Pitkin "The Concept of Representation" Jane Mansbridge "Rethinking Representation" Jane Mansbridge "Political representation" Jämlikhetsdata; Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi. En pilotstudie
2021-02-19
Länk till avsnitt

Mening i den virtuella verkligheten

Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal.

Vad sker med identitets- och meningsskapande när vi lever allt större del av våra liv i sammanhang där platsen, doften och kroppen saknar betydelse? Vad är verkligheten i förhållande till den virtuella verkligheten? Amir Haj-Bolouri, universitetslektor i informatik vid högskolan Väst och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.
2021-02-12
Länk till avsnitt

John Rawls och "En teori om rättvisa"

50 år efter att filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa kom ut fortsätter den att stå i centrum för diskussionen om vad som är ett rättvist samhälle.

Filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa blev ett viktigt bidrag för en förnyad diskussion om mänskliga rättigheter och rättvisa. Boken har blivit ett standardverk inom politisk filosofi och har haft ett stort inflytande på samtida teorier om rättvisa. Nu i februari är det också 100 år sedan John Rawls föddes och därför sänder Filosofiska rummet en repris där John Rawls och hans bok En teori om rättvisa är i fokus. Medverkande: Lena Halldenius, filosof och numera professor i mänskliga rättigheter, Lars Bergström, numera professor emeritus i praktisk filosofi och författaren och journalisten Anders Ehnmark. Programledare: Olle Hägg Producent: Joanna Rose Programmet sändes första gången 5 november 1999.
2021-02-05
Länk till avsnitt

Vår inre rasist

Med utgångspunkt i två nya böcker, Vit skörhet och Så blir du en antirasist, diskuterar sociologen Bo Isenberg och förläggaren Lawen Mohtadi strukturell rasism och identitetspolitik.

Vad är rasism? Är vi alla rasister? Är alla vita rasister, eller är det påståendet i sig rasistiskt? Om rasismen är ett samhällsproblem, hur kan vi komma tillrätta med det? Genom upplysning och självrannsakan? Genom identitetspolitik? Frågorna hopar sig i ett samtal utifrån två amerikanska böcker som väckt mycket debatt och som nyligen översatts till svenska: Robin DiAngelos Vit skörhet och Ibram X Kendis Så blir du en antirasist. (En fråga till: Går böckerna alls att översätta till svenska förhållanden?) Gäster är förläggaren Lawen Mohtadi och sociologen Bo Isenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-01-29
Länk till avsnitt

Finns det en gräns mellan människan och naturen?

Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen?

Genom historien har tänkare uppehållit sig kring människans relation till naturen och hur människan kan förklara och försvara sin position. Vilken betydelse har det om människan ställer sig ovan naturen eller ser sig som ett med naturen? Klimatkrisen och pandemin hanteras av naturvetenskapen och politiken, men behöver vi också föra in filosofiska och etiska aspekter för på djupet förändra vårt förhållande till det vi kallar natur? Filosofiska rummet gästas av Tobias Alexius, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Ulrika Björksten, redaktionschef på vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl
2021-01-22
Länk till avsnitt

Rekommendation eller restriktion? Om frihet och paternalism i coronatider.

Vad biter bäst på befolkningen för att få ned smitto- och dödstalen i Covid 19-pandemin? Frihet under ansvar i form av rekommendationer, eller paternalism i form av pandemilag och andra restriktioner?

Lockdown i London och hårda regler runt om i Europa. För att få bukt med den grasserande pandemin har många regeringar tagit i med hårda handskar medan svenska politiker och myndigheter haft mer tillit till individens förnuft och förmåga att själv ta ansvar. Individens frihet är central i demokratin, men med pandemin blir friheten ifrågasatt. Är det rätt att ytterligare begränsa individens frihet för att skydda kollektivet? Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn svarar olika. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-01-15
Länk till avsnitt

Relationer i pandemins tid

Vilka utmaningar ställs våra relationer inför i tider av pandemi?

Människan är en social varelse. Corona-pandemin, med en påföljande sociala distansering, har påverkat våra relationer på många plan. Isolering har skapat ensamhet och skapat längtan efter medmänniskan. De digitala mötena har blivit vardag. Vi möts via skärmar med våra kroppars frånvaro. På ett samhälleligt plan har relationen  mellan medborgare stat och myndigheter påverkats/ifrågasatts och i pandemins kölvatten har också  ett vi och ett dem som ställts mot varandra fått fotfäste. Vad gör det med oss som människor om den andre kan vara ett potentiellt hot? Hur påverkar pandemin våra relationer? Vem blir jag i den digitala världen? Vilka spår lämnar pandemin för våra kommande relationer och synen på vad en människa är? Det är huvudfrågorna i Filosofiska rummet som gästas av Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik och författaren Wera von Essen. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl
2021-01-08
Länk till avsnitt

Rättvis omställning. Rättvis för vem?

Begreppet rättvis omställning försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist?

Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer har börjat arbeta utifrån idén om en just transition, rättvis omställning, sociala insatser för att tillvarata arbetstagarnas rättigheter och försörjningsmöjligheter i omställningen av ekonomin till klimatmässigt hållbar produktion. Ett dubbelt arbete mot fattigdom och klimatförändringar. Att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt är de flesta överens om, men hur och av vem? Vems är ansvaret när rättvisa tycks bero på egenintresse? Från kinesiskt perspektiv kan det vara rättvist att räkna allt ackumulerat utsläpp historiskt, medan västvärlden kanske menar att man bör räkna från här och nu - förr visste vi ju inte att det var skadligt! Samtal mellan Maja Aase, kommunikationsstrateg vid fackens biståndsorganisation Union to Union, nationalekonom Andreas Bergh vid Lunds universitet och filosof Magnus Jiborn, forskningsansvarig vid Global Challenges Foundation. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-01-01
Länk till avsnitt

Filosofi 2020

Vilka var de stora filosofiska frågorna 2020 och vilken roll har filosoferna kommit att spela i det offentliga samtalet?

Håller filosofin på att tränga ut självhjälpslitteraturen från bokhyllorna? Är det istället hos stoikerna, Marx, Sartre eller Martin Hägglund som vi hittar sätt att förhålla oss till livets utmaningar i tider av klimatkris och pandemier, där ändrade livsbetingelser och ovisshet blivit det nya normala? Vilka svar söker vi i filosofin och hos filosoferna i tider av kris? I årets sista Filosofiska rummet samtalar vi om filosofins och filosofernas roll i samhällsdebatten 2020. Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare är Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl.
2020-12-25
Länk till avsnitt

Har Bertrand Russell något att säga oss idag?

Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal.

Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal böcker och flera tusen artiklar och för en omfattande korrespondens med både tongivande ledare i världen och med allmänheten. Han pacifistiska övertygelse gör att hamnar i fängelse vid flera tillfällen, men lägger också grund till FN:s krigsförbrytardomstol. För 70 år sedan tog han emot Nobelpriset i litteratur. Vilka spår har han lämnat efter sig idag? Gäster i dagens Filosofiska rummet är Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Anna Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och Fredrik Stjernberg, professor i filosofi vid Linköpings universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl
2020-12-11
Länk till avsnitt

Transhumanismen ? en möjlighet att optimera människan eller ett hot mot det mänskliga?

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra?

Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi Hahn Producent Marie Liljedahl
2020-11-27
Länk till avsnitt

Moralfilosofi - Är det ens lönt att försöka?

Vad är poängen med moralfilosofin om olika etiska teorier ger helt motstridiga svar, och vi dessutom är alltför irrationella, alternativt egoistiska, för att handla moraliskt?

Den ena etiska teorin säger att ändamålen helgar medlen, eller annorlunda uttryckt: Man ska handla så att konsekvensen blir maximerad lycka. Den andra säger att det är tanken som räknas, alltså att det är den goda avsikten som räknas, eller principen eller dygden som ska bestämma, oavsett utgång. Hur ska vi tröga, irrationella och dessutom ganska själviska människor kunna lyckas välja det goda och rätta - särskilt när det kanske inte finns något som är självklart gott och rätt i varje enskilt fall? Kort sagt: Är det ens lönt att försöka bedriva moralfilosofi? Lars Mogensen samtalar med Björn Petersson, Tulsa Jansson och Anders Hansson; en filosof, en filosofisk praktiker och en filosofisk författare. Producent är Thomas Lunderquist.
2020-11-20
Länk till avsnitt

Unga filosofer tar sig an en klassisk fråga: Relationen mellan tro och vetande

Filosofiska rummet har bjudit in Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog och två som sökt sig till hans verksamhet för ett samtal om relationen mellan tro och vetande.

Det finns forskning som visar att kritiskt tänkande, problemlösning, ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt samt tolerans inför oliktänkande utvecklas genom filosofiska samtal. Runt om i landet pågår samtal där barn och ungdomar filosoferar tillsammans med en filosofisk praktiker eller en lärare. I dagens Filosofiska rummet får vi höra hur det kan låta. Vi ställer också frågan hur utbrett är det i Sverige, hur stor kunskap finns det kring barn och ungdomar och filosoferande och vad finns det för vinster med att låta barn från tidig ålder ägna sig åt filosofiska frågor? Filosofiska rummet gästas av studenterna Ines Linder och Betelihm Abraha, Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog.  Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl
2020-11-13
Länk till avsnitt

Vad är ljus?

Vad är ljus? En fysiker, en fotograf och en forskare och ljusdesigner försöker kasta ljus över frågan. Johannes Lindén, Lars Dareberg och Johanna Enger samtalar med programledare Lars Mogensen.

Kräver ljus ett öga, att någon ser det, för att finnas? Kan man säga att ljus finns över huvud taget? Lars Mogensen ställer frågor till tre ljushuvuden. Producent är Thomas Lunderquist.
2020-11-06
Länk till avsnitt

Polariseringens näring och motgift

USA går till val nästa vecka. Den mest polariserade valrörelsen någonsin enligt bedömarna. Vad gör polariseringen med ett samhälle och vad är dess motgift?'

Polarisering har fått en allt bredare innebörd och bland annat lett till uppfattningen att den som inte är med dig är emot dig. Den som tycker annorlunda vill dig illa och med det följer misstro och rädsla. Lever vi i en särskilt polariserad tid med växande motsättningar? Vad är dess näring? Hur ska vi i så fall hantera det? Filosofiska rummet gästas av Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Erika Bjerström klimatkorrespondent på SVT som under många år följt utvecklingen i USA både som korrespondent och utrikeskommentator. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl
2020-10-30
Länk till avsnitt

Normkritik. Redskap för rättvisa eller tvingande dogm?

År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism.

Enligt andra har normkritiken förbluffande okritiskt blivit till en norm höjd över all kritik, ja, snarast till en tvingande dogm. Lotta Björkman är doktorand i pedagogik och var med och myntade begreppet. Emelie Bardon är dansare och ger en kurs i normkritisk dans på Musikhögskolan i Malmö. Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogik och aktuell med boken Genusdoktrinen tillsammans med Ivar Arpi. Thomas Steinfeld är kulturvetare och före detta kulturchef för Süddeutsche Zeitung. I Filosofiska rummet möts de i ett förutsättningslöst samtal om, för och emot normkritik, under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.
2020-10-23
Länk till avsnitt

Vilket samhälle kräver Vårt enda liv? Ett samtal om Martin Hägglunds filosofi

Martin Hägglunds bok Vårt enda liv sekulär tro och andlig frihet gör segertåg över världen och i USA har han fått en akademisk stjärnstatus. Frågan är om han blir profet i sitt eget land.

Hur kommer det sig att en bok om sekulär tro och socialism har blivit en sådan framgång? Vägen till  Martin Hägglunds politiska vision om en demokratisk socialism bygger på insikten om människans dödlighet och vårt ansvar att ta vara på det enda liv vi har. Hägglund utgår från Marx när han målar upp en ny världsordning, där han gör upp med dagens marknadsekonomiska lösningar och religiösa övertygelser om ett evigt liv. Är Gud och kapitalismen ett hinder för en demokratisk och ekologisk hållbar framtid? Filosofiska rummet gästas av teologen Petra Carlsson, författaren och chefsredaktören Göran Greider och kritikern och författaren Hynek Pallas. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl
2020-08-23
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.