Sveriges 100 mest populära podcasts

Filosofiska rummet

Filosofiska rummet

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Ansvarig utgivare: Pia Lille

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/filosofiskarummet

Avsnitt

Politiska rummet: Om fascismen

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka?

Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik. Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 
2022-11-25
Länk till avsnitt

Otrohet - i sex och tanke

Otrohet förekommer överallt men det saknas konsensus om vad det innebär: är det handlingen att ligga med någon annan än sin partner, eller är flört lika illa? Börjar otrohet redan i fantasin om andra?

För att gå till grunden med dessa svek och felsteg kanske vi måste börja med att titta på vad en relation är, vilka uttalade och outtalade löften som finns och vad tvåsamhetsnormen gör med relationerna. Det gör vi i Filosofiska rummet: Otrohet i sex och tanke, från Dunkers Kulturhus i Helsingborg.På scenen har vi Marta Johansson Werkmäster och Jakob Werkmäster två filosofer som studerar otrohet och sexualitetens filosofi. Catrine Andersson är sociolog och forskar om intima relationer, sexualitet och polyamori.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist. Tekniker Christian Karström.
2022-11-18
Länk till avsnitt

Kan vi lära av historien?

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021.

Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer? I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2022-11-11
Länk till avsnitt

Vad skapar en konstnär?

En arkitekt ritar hus, en busschaufför kör buss och en kompositör skriver musik. Men vad gör egentligen en konstnär, vad är det att göra konst?

Med utgångspunkt i intrycken från den pågående utställningen, I staden växer ett fält på Malmö konsthall, diskuteras den konstnärliga processen, kreativiteten och konst som källa till kunskap.Gäster är konstnärerna Johan Nahoj, Jesper Veileby och António Leal samtsamt konstkritikern Linda Fagerström.Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.
2022-11-04
Länk till avsnitt

Kan värderingar vara objektivt sanna?

Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna?

Vi är vana att betrakta värderingar och moral som något subjektivt, att det är nåt personligt hur man förhåller sig till om dödstraff är rätt eller demokrati är bra. Men kanske mina värderingar är bättre än dina? Det finns filosofer som anser att även moraliska påståenden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i så fall, och hur, om det är objektivt sant att dödsstraff är rätt eller demokrati är bra? Vad händer med politiken om vi säger att det finns sanna moraliska värden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva värderingar kanske ska man hellre prata om kollektiva?  Filosofiska rummet handlar om värderingar, precis som fakta, kan vara sanna.Medverkande:  Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl
2022-10-28
Länk till avsnitt

Livsregler och principer

Vi är omgärdade av lagar och regler - juridiska, moraliska, religiösa och profana. En del är fästa på pränt medan andra är oskrivna. Som om det inte räckte hittar många människor på egna livsregler.

Det kan handla om LCHF-diet, veganism, handla klimatsmart eller traska tio tusen steg om dagen. Men dessa regler - styr de våra handlingar eller är de bara en moralisk snuttefilt? Kan jag hävda att jag har en viktig princip om jag inte följer den i handling? Att flyga på semestern till exempel, inte alls bra för klimatet, men visst måste jag väl ändå få unna mig en flygtur då och då? Cykla eller hyckla?Gäster i det här avsnittet är Toni Rönnow-Rasmussen som är professor i praktisk filosofi i Lund, psykologen Eugenia Rozenberg och prästen och psykoterapeuten Albin Tanke. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist
2022-10-21
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om nyliberalismen

Individens frihets i centrum och en marknad som skapar välstånd och mångfald. Eller en rå värld där avregleringar och privatiseringar skapar orättvisor och ökade klyftor. Idag går vi mot stängda gränser och hårdare tag från staten. Är det nyliberalismens logiska fortsättning eller en motreaktion mot en marknadsorienterad ideologi?

Nyliberalismens ideologiska födelse brukar tillskrivas Mont Pelerin-sällskapet som bildades i en alpby i Schweiz 1947 med  Friedrich Hayek i spetsen. I en tid där socialistiska och kommunistiska strömningar växte sig allt starkare ville sällskapet forma ett intellektuellt försvar för den liberala marknadsekonomin i rädsla för ett allt för starkt folkstyre.Nyliberalismen i SverigeNyliberalismens tankegods tog sig in i politiken och den offentliga förvaltningen från 1980-talet och framåt. Privatisering av välfärden och utförsäljning av statliga företag var ett svar på tankar om att den offentliga sektorn hade blivit för stor och att statens inflytande behövdes minskas. Istället var det ord som valfrihet och konkurrens som fick allt större genomslag. Det som fanns kvar inom den offentliga sektorn skulle styras enligt marknadens principer. Var finns kvar av den nyliberala eran och var hittar vi nyliberalismen i svensk politik idag? Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria, Erik Angner, professor i praktisk filosofi, Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 
2022-10-14
Länk till avsnitt

En bedövande bekvämlighet

Bekvämt och behändigt lockas vi in i famnen på de stora techjättarna på internet. Vi ger dem vår tid och uppmärksamhet. Mycket av livet händer online. Det är där många pratar, bråkar och blir kära.

Författaren och journalisten Andreas Ekström menar i sin nya bok att den digitala revolutionen har blivit en bekvämlighetens tyranni.Men bekvämligheten och bristen på tålamod märks också i den fysiska tillvaron. Vad gör den omedelbara behovstillfredsställelsen med oss och våra relationer? Och med vår förmåga att ta till oss sådant som kräver lite tålamod - konst och litteratur till exempel.Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: En bedövande bekvämlighet med Melina Tsapos som är filosof och kognitionsvetare, Sigrid Combüchen författare och Andreas Ekström, författare till boken Bekvämlighetens tyranni. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.
2022-10-07
Länk till avsnitt

Friedrich Nietzsche ? filosofen som aldrig slutar vara aktuell

Gud är död, Det finns inga fakta bara tolkningar, Utan musik skulle livet vara ett misstag. 1800-talsfilosofen Friedrich Nietzsches citat och tankar lever vidare idag. Programmet sändes första gången den 14 november 2021.

Nietzsches filosofi diskuteras i högsta grad och drar nya generationer läsare och hans bitvis dramatiska livshistoria har blivit en del i uttolkandet av hans filosofi. Vi kan spåra Nietzsche i dagens kulturkrig, kulturrelativismen och diskussionen om maktstrukturer. Han var också en levnadskonstnär som försökte övervinna tillvarons meningslöshet med en sund diet, konst och munterhet. Nu kommer hans efterlämnade anteckningar ut som final på en utgivning av samtliga verk på svenska. Vad gör Nietzsche så angelägen på 2000-talet?Medverkande i veckans Filosofiska rummet är Hans Ruin, professor i filosofi, Uljana Akca, doktor i filosofi och Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl 
2021-11-12
Länk till avsnitt

Utblick: Amie Thomasson ? till filosofins försvar

Den amerikanska filosofen Amie Thomasson ser sig själv som en språk-ingenjör. Hon går till filosofins försvar och detta inom ett av disciplinens snårigaste fält metafysiken.

Naturvetenskapen har i stort sett tagit över uppgiften att undersöka vad som existerar och hur världen är beskaffad. Vad blir då kvar för filosofin? Amie Thomasson har kommit fram till att filosofin är bättre på att besvara frågor om vad vi bör göra, hur vi bör leva. Frågor som naturvetenskapen inte intresserar sig för. Hon menar att begreppen som vi använder gör en enorm skillnad för hur vi lever och vad vi gör, och hon kallar sitt filosofiska arbete med språket för conceptual engineering, alltså ungefär begrepps-ingenjörskonst.I det här avsnittet hör vi Amie Thomasson, som är verksam vid Dartmouth College i New Hampshire, utveckla sina idéer. I studion filosoferna Åsa Burman och Robin Stenwall. Programledare Lars Mogensen. Research och intervju Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.
2022-09-23
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om ideologiernas avtryck i valrörelsen

Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över?

Nu när valet är avgjort särskådar Politiska rummet de ideologiska inslagen i valrörelsen. Från vänster har det hetat att den liberala demokratins värden står på spel medan högersidan har tryckt på att Sverige är illa ute, med kriminalitet och energikris och att det behövs en förändring. Men hur ideologisk var valrörelsedebatten? Har konservatismen vunnit mark på liberalismens bekostnad? Och hur mår socialismen? Det är snart dags att bilda ett nytt styre i Sveriges riksdag. Vad finns det för ideologiska kollisionsrisker? Medverkande: Catarina Kärkkäinen, projektledare för borgerlig idéutveckling på Timbro, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 
2022-09-16
Länk till avsnitt

Fiktion och filosofi - två sätt att förstå världen

Det här avsnittet borrar i hur moralfilosofin kan uttryckas i skönlitteratur. Finns det en konflikt mellan spänningsmomentet i bra litteratur och tydligheten i bra filosofi? Eller kan romanförfattaren ge en bättre beskrivning av etikens dilemman än vad som sker inom moralfilosofins annars rätt schematiska och långsökta tankeexperiment?

Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn har båda ägnat sig åt de här frågorna och samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.
2022-09-09
Länk till avsnitt

Freden och rättvisan

I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa vad väger tyngst?

Det har föreslagits att Ukraina ska avstå landområden i utbyte mot fred med Ryssland. Många skulle slippa dö i ett förödande krig, men många ukrainare skulle förlora sin frihet och angriparen skulle belönas. Våld föder våld, och bara förhandlingar kan få slut på krig, säger pacifister. Är sanktioner och diplomati moraliskt bättre än militära insatser? När ett nytt krig i Europa är ett faktum och Sverige är på väg in i Nato förändrar det även vårt tänkande om krig och fred? Medverkande i samtalet är historikern och författaren Peter Englund, filosofen Magnus Jiborn och Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl
2022-09-02
Länk till avsnitt

Den kapitalistiska välviljan

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen.

Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte. 
2022-08-26
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om hur ideologi styr svensk politik

Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Programmet sändes första gången den 26 juni 2022.

Alla partier bekänner sig till någon ism när de presenterar sig: socialism, liberalism, grön ideologi, kristdemokrati, nationalism, konservatism och feminism i olika kombinationer. Hur ser balansen ut mellan ideologi och pragmatism i svensk politik?Ideologins historia och plats i svensk politikDe klassiska politiska ideologierna har flera hundra år på nacken. Är de fortfarande applicerbara på dagens moderna samhälle? Redan på 50-talet sa den tongivande statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten att ideologierna var döda och demokratin istället tagit över som en slags överideologi. Idag är det få som skulle skriva under på detta, men frågan är vilken plats ideologierna har i dagens svenska politiska landskap. Ser vi stora skillnader mellan partierna? Är det lättare att vara ideologisk när man befinner sig i opposition? Och är det rakryggat att vara ideologisk eller kan man bli dum av ideologi? Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i praktisk filosofi och Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl
2022-06-24
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om populismen och demokratin

Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Programmet sändes första gången den 19 juni 2022.

Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?Populismens och demokratins historia och plats i svensk politikDet som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten?  Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 
2022-06-17
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om feminism, intersektionalitet och identitetspolitik

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Programmet sändes första gången den 12 juni 2022.

Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna. Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politikNär man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle? Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips: Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red) Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari Feminsm - Lena Gemzöe Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld
2022-06-10
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om nationalismen

Svenska flaggor är tillbaka i svensk politik och det talas om ett uppsving för nationalismen. Vad är det för slags nationalism och hur syns den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 5 juni 2022.

Vi lever i en tid när globalisering, migration och krig utmanar nationsgränserna. De politiska ideologierna ger olika svar på vad som förenar en nation, vem som får vara med och hur nationen ska förhålla sig till andra stater. Kan vi prata om EN nationalism eller ska vi snarare prata om nationalismer? Hur syns den i svensk politik? Och hur står sig idén om världsmedborgaren, som inte gör skillnad på människor efter nationalitet, när rättigheter och resurser ska fördelas?Nationalismens ideologiska historia och plats i svensk politikNationalismen har varit en ism som många har ryggat för efter historiens många lärdomar om att en aggressiv nationalism kan leda till krig och folkmord. Men faktum är att vi lever i en nationalstat. Vilka ska inkluderas och hur ska nationens VI förhålla sig till övriga världen? Frågor som bland annat den stora migrationen till Sverige och kriget i Ukraina sätter fingret på. Medverkande: Gina Gustavsson, docent i statskunskap vid Uppsala, Björn Östbring, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlLästips: Stat, nation, nationalism - Ernest Gellner Nationalism and Morality - Per Bauhn Nations and Nationalism since 1780 - Eric Hobsbawm National identity - Anthony D. Smith Nations and Nationalism in a Global Era - Anthony D. Smith Why Nationalism - Yael Tamir Nationalism. Five Roads to Modernity - Liah Greenfeld Banal Nationalism - Michael Billig Nations and States - Hugh Seton-WatsonPer Bauhn - Universella rättigheter och partikulära skyldigheter, Filosofisk Tidskrift 30:4 (1932) Per Bauhn - Nationalism and Universal Rights. I G. Bexell & D. E. Andersson (red), Universal Ethics: Perspectives and Proposals from Scandinavian Scholars Gina Gustavsson - Liberal national identity: Thinner than conservative, thicker than civic? Gina Gustavsson - Can we trust the natives? Exploring the relationship between national identity and trust among immigrants and their descendants in Denmark Gina Gustavsson - National identity, a blessing or a curse? The divergent links from national attachment, pride, and chauvinism to social and political trust Björn Östbring - Det nya Sverige behöver liberal nationalism
2022-06-03
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om klimatet och ekoideologierna

Miljö- och klimatfrågan innehåller ödesfrågor som alla partier idag har tagit till sig. De ideologiska svaren på hur vi ska lösa dessa frågor råder det dock inte enighet om. Programmets sändes första gången den 1 maj 2022.

Miljön och klimatet är akuta frågor för oss idag, men också något som människor har förhållit sig till under lång tid. Vad säger de politiska ideologierna om hur vi ska hantera vår planets ändliga resurser? Den stora ideologiska skiljelinjen går mellan dem som brukar kallas teknikoptimister och dem som menar att vi måste begränsa vår konsumtion. Ska vi fortsätta leva som nu med hjälp av ny teknik och nya skatter eller skapa ett nytt samhälle som utgår från miljön och gör avkall på tillväxt? Miljö- och klimatfrågans ideologiska historia och plats i svensk politik Politiska rummet lyfter fram ideologierna som sprungit ur de gröna frågorna, som t ex ekologismen. Vi synar hur de klassiska ideologierna förhåller sig till frågor som t ex om tillväxt, köttätande och kärnkraft och hur frågorna har tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter grön ideologi hos dagens riksdagspartier och lyfter fram viktiga tänkare och trender. Vilken fråga ska jag ställa mig för att ta reda på vilken ideologi som ligger närmast min syn på lösningen av miljö- och klimatfrågan? Medverkande: Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, Julia Nordblad, docent i idé- och lärdomshistoria och Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent Marie LiljedahlLitteraturtips:Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World - Kimberly Nicholas
2022-04-29
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om socialismen

Socialismen är drömmen om det klasslösa samhället, en ny värld av jämlikhet och solidaritet. Hur ser den socialistiska visionen ut idag och var hittar vi den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 24 april 2022.

Klasskamp, jämlikhet och rättvisa är centrala ord inom socialismen. Socialismen menar att samhället måste analyseras utifrån kollektivet när ekonomiska och sociala problem ska lösas. Historiskt delades den upp i en revolutionär och en reformistisk gren. Idag ser inte arbetarklassen i Sverige ut som vid socialismens födelse, välståndet har ökat och arbetarna själva vänder sig gärna åt andra håll än åt vänster. Samtidigt ser vi kritik mot växande klyftor och globalisering. Vilka grupper är det socialismen talar för idag?Socialismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram socialismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter socialismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom socialismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är socialist?Sven-Eric Liedman, nestor i politisk idéhistoria, ger oss socialismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap tar socialismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta socialistiska idéer. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlLitteraturtips: Kommunistiska manifestet - Karl Marx och Friedrich Engels Karl Marx - en biografi - Sven-Eric Liedman If youre an egalitarian, how come youre so rich? - G. A. Cohen Varför inte socialism, och om den egalitära rättvisans valuta - G. A. Cohen Kapitalet i tjugoförsta århundradet Thomas Piketty Chockdoktrinen Naomi Klein Det här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet Naomi Klein Vårt enda liv Martin Hägglund   
2022-04-08
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om konservatismen

Konservatismen har plötsligt medvind efter att länge ha fört en slumrande tillvaro i svensk politik. Men vad är det att vara konservativ? Programmet sändes första gången den 17 april 2022.

Förändra med försiktighet, förvalta och förädla skulle kunna definiera konservatismen. Konservatismen är inte en ideologi som ser likadan ut i hela världen utan den utgår ifrån de lokala sammanhangen där historien, traditioner, nationen och familj och andra gemenskaper är viktiga kärnvärden. Det talas om ett konservativt block och en konservativ våg. Vad är svensk konservatism och var hittar vi den idag?Konservatismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram konservatismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter konservatismen hos dagens riksdagspartier och lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom konservatismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är konservativ?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politikens idéhistoria, ger oss konservatismens historia och kärnvärden. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria tar konservatismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta konservativa idéer. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlLitteraturtips:Reflektioner om franska revolutionen - Edmund Burke A Political Philosophy: Arguments for Conservatism - Roger Scruton The meaning of conservatism - Roger Scruton De konservativa idéerna - Herbert Tingsten The conservative mind - Russell Kirk Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia Sven-Eric Liedman 
2022-04-08
Länk till avsnitt

Politiska rummet: Om liberalismen

Det är svårt att vara liberal idag. Vad innebär liberalism och var hittar vi den i svensk politik? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Programmet sändes första gången den 10 april 2022.

Frihet, rättvisa och marknad är tre ord som förknippas med liberalismen. Men liberalismen har många ansikten. Det som förenar de olika inriktningarna är att individens frihet står i centrum och det som skiljer dem åt i hårda drag är synen på statens och marknadens roll i samhället . Kan vi prata om liberalismen som EN ideologi? Liberalismens historia och plats i svensk politikPolitiska rummet lyfter fram liberalismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter liberalismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom liberalismen. Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är liberal?Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politisk idéhistoria, ger oss liberalismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi och redaktör för Liberal debatt tar liberalismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta liberala idéer. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlLitteraturtips: Om friheten - John Staurt Mill Anarki, stat och utopi Robert Nozick The Lost History of Liberalism - Helena Rosenblatt Vi är alla individualister Jesper Ahlin Marceta Kapitalism och frihet Milton Friedman En teori om rättvisa John Rawls Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia Sven-Eric Liedman
2022-04-08
Länk till avsnitt

Individualismen och människans öde

Hur fria är vi att välja vår väg genom livet, och hur bundna är vi till det som vi skulle kunna kalla vårt öde?

Vi lever i en individualistisk tid, skriver psykologiprofessor Svend Brinkmann i sin nya bok Vi blir det liv vi lever. Brinkmann tror att om vi omfamnar allt det vi själva inte har valt i livet och accepterar det som ödet, då kan vi bli mer fria. I vilken mån är vi ansvariga för det liv vi föds in i? Stämmer det att vi vår egen lyckas smed? Vid mikrofonerna Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och Lena Anderson, fri skribent och författare och så möter vi den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher och reporter Paulina Witte. 
2022-05-17
Länk till avsnitt

Indoktrinering på gott och ont

Salladen står strategiskt längst fram i buffén, Systembolaget stänger tidigt på helgen och barnen har sin skolplikt. Normer präglar samhället utan att vi märker det. Kanske är du redan indoktrinerad?

Filosofiska rummet tar hjälp av 1600-talstänkaren och rationalisten Baruch Spinoza för att få syn på manipulation och påverkan, i skolan och i politiken. Med gästerna Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och Johan Dahlbeck, forskare i pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. 
2022-05-13
Länk till avsnitt

Frågan är svaret!

I debatter, forskning och intervjuer söker vi ofta svaren. Men kanske är det frågan som är viktigast.

I boken Frågvisare Människans viktigaste verktyg skriver filosofen Fredrik Stjernberg och debattören Niklas Berild Lundblad om frågornas betydelse. Att våga veta är att våga fråga inte bara varför utan också varför inte?Kring mikrofonerna Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, förhörsledaren och mordutredaren Monica Olhed och Nicklas Berild Lundblad som i många år jobbat med samhällsfrågor och teknik på Google.Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.
2022-05-06
Länk till avsnitt

Språket och världen. Ett samtal om hur orden får mening.

Vad ska man kalla det som ännu inte har något namn? Vår kommunikation flyter på nästan automatiskt om vi befinner oss i ett språkområde som vi behärskar. Men hur går det till när vi tolkar språket?

Om vi stannar upp ett ögonblick, om vi slutar att ta språket för givet en stund. Hur går det till när orden får mening? Hur mycket formar språket vår värld och hur kan vi ens prata med varandra? Detta diskuterar språkfilosofen Hana Kalpak, författaren Torbjörn Elensky och kognitionsvetaren Peter Gärdenfors. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.
2022-04-01
Länk till avsnitt

Sanningen och kriget

Det pågår en kamp om sanningen, om berättelsen eller narrativet gällande kriget i Ukraina. Finns det en sanning?

Stora delar av det ryska folket serveras en bild av att Ryssland har en moralisk plikt att skydda sig mot fienden och fascisterna i Ukraina som hotar Ryssland. I Sverige och EU har vi en helt annan världsbild. Finns det rätt och fel, sant och falskt om bakgrunden till detta krig eller bara olika världsbilder, olika perspektiv och narrativ? Med filosofiska termer: Värde- och kunskapsrelativism eller -objektivism? Nietzsche hävdade att Sanningen är i likhet med moralen, något relativt. Det finns inga sanningar, bara tolkningar.
2022-03-25
Länk till avsnitt

På låtsas och på riktigt. Om eskapism.

Flykten från verkligheten: är det något fel i att ibland dra sig undan när pressen eller tristessen blir för stor? Fegt att stänga av nyheterna från Ukraina där det pågår en verklig massflykt?

Veckans Filosofiska rummet handlar om eskapism. Kanske gör sociala medier och teveserier oss passiva inför sådant som vi borde ta tag i. Lurar vi oss själva eller är viss verklighetsflykt en förutsättning för att orka med livet? Gäster Amir Haj Bolouri som med koppling till filosofi forskar i informatik och lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst, Niklas Schiöler, författare och Linda Wiik, psykolog. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.
2022-03-18
Länk till avsnitt

Hur formbar är människan?

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet?

Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.
2022-03-11
Länk till avsnitt

Det goda straffet ? om straffets funktion och mening (repris)

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021.

Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2022-03-04
Länk till avsnitt

Människan mellan ordning och kaos

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson.

Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret? Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.
2022-02-25
Länk till avsnitt

Vad är ett rättfärdigt krig?

Den 24 februari 2022 gick Ryssland in i Ukraina och kriget var ett faktum. Kriget hade föregåtts av cyberattacker och desinformation. Ställer vår moderna tids krigsföring nya etiska frågor?

Säkerhetsläget i Europa har inte varit så här spänt sedan andra världskriget och krigs- och försvarsfrågor står högst upp på agendan. Bilder från krigets Ukraina visar på krigets brutala konsekvenser. Idag ser vapnen också annorlunda ut: Drönare kan styras som i dataspel, det pågår desinformation och hackerattacker och det talas om hybridkrig. Det här programmet spelades in veckan före Rysslands invasion av Ukraina och där ställde vi frågor som: Vad är krig idag? Och när är det krig? Behövs det nya definitioner? Ställs nya etiska frågor, ihop med den eviga: Hur kan det ens vara rätt att döda i krig när det är fel att mörda i fred? Och hur kan man se på pacifismen  - en skadlig dagdröm eller nödvändig motkraft?Medverkande i programmet är: Peter Haldén, docent i statsvetenskap och lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Johanna Ohlsson, doktor i etik vid Uppsala universitet och Marika Ericson, chef för centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2022-02-18
Länk till avsnitt

Pengarna eller livet?

Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba?

Vad är pengar och vad borde de vara när det bästa i livet är gratis? Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, nationalekonomen Andreas Bergh och filosofen Joakim Sandberg diskuterar.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.
2022-02-11
Länk till avsnitt

De dödas styre ? om beslut som påverkar kommande generationer (repris)

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021.

Nyligen sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2022-02-04
Länk till avsnitt

Poängen med att filosofera

Filosofen Ingmar Perssons nya bok Out of the world är sannolikt hans sista. Efter 50 års filosofiska studier ifrågasätter han om filosofin alls påverkat hur vi lever våra liv. Är filosofin onödig?

Ingmar Persson har fyllt 70 år och är en moralfilosof som gjort visst avtryck också utanför landets gränser, under många år kopplad till Oxford, ofta i samarbete med sin brittiske kollega Derek Parfit.I Filosofiska rummet samtalar Ingmar Persson med filosofen Stina Bäckström som arbetar vid Södertörns högskola. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.
2022-01-28
Länk till avsnitt

Biografier - att berätta en människas liv

Vi slukar berättelser om andra människors liv: biografier, dokumentärer, dagböcker. Hur fångar vi en människas liv? Är det ens möjligt?

De senaste åren har vi kunnat läsa om bland andra Zlatan, Avicii, Dante, Birgitta Stenberg och Marcus Ehrenpreis. Vi har kunnat se dokumentärer om Lena Nyman, Olof Palme och Freddy Mercury och många fler. Hur mycket har berättelsen om en människa att göra med verkligheten? Vad finns det för etiska dilemman när man skriver om en annan människas liv? Vad betyder våra livsberättelser för oss själva? Och varför är vi så hungriga på biografier? Filosofiska rummet från Stadsteatern i Göteborg med gästerna: filosofen Bengt Brülde, författaren Göran Rosenberg och författaren och psykologen Lydia Sandgren. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2022-01-21
Länk till avsnitt

Minoriteten i majoritetsstyret

Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion.

Kanske är rentav minoriteternas kulturer en del av majoritetssamhällets kulturarv? Om förhållandet mellan majoriteten och minoriteterna samtalar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius med professor emeritus i socialpsykologi Lasse Dencik och Marie Hagsgård, jurist och president i Europarådets rådgivande expertkommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.
2022-01-14
Länk till avsnitt

Är framtiden redan här?

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den?

Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid? Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka? Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser. Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer? Går det att skapa nya framtidsvisioner? Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss? Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2022-01-07
Länk till avsnitt

Nybörjaren och modet att misslyckas

Vilka är de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling och vad innebär det egentligen att misslyckas?

En vuxen människa förväntas lyckas och leverera, inte snubbla och famla. Men tänk om hon, i all sin fumlighet, just är i färd med att flytta gränsen för sitt vetande framåt? I det här avsnittet söker deltagarna de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling.Hör om nefofili, om en 50-åring som börjar spela tennis och om livet som en lärresa. Vi diskuterar Aristoteles olika kunskapsbegrepp och om vad konst och skönlitteratur kan göra med människor.Vi möter kognitionsvetaren Gustaf Lindblad vid Göteborgs universitet, Petra Ragnerstam kultur- och framtidsforskare vid Malmö Universitet och Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan. Programledare: Lars Mogensen, Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.
2021-12-31
Länk till avsnitt

Konsten att bemöta motståndarens bästa argument

Det är en utmaning att byta perspektiv och sätta sig in i sin meningsmotståndares position. Vad krävs av oss för att lyssna välvilligt på andra som utmanar oss och uppnå konstruktiva samtal?

Vi frågar oss också om det är något som står i vägen för fruktbara offentliga samtal och debatter? Till vår hjälp med samtalets och argumentationens utmaningar har vi Melina Tsapos, filosof och doktorand vid Lunds universitet Anders Sigrell, professor i retorik, också i Lund och Navid Modiri, poddare som kallar sig samtalsaktivist. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.
2021-12-17
Länk till avsnitt

Hur mycket styr slumpen våra liv?

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet?

Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien? Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll? Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar? Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor? Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-03-19
Länk till avsnitt

Vägar till visdom

Det är först när vi fokuserar ordentligt på frågan som vi har användning av svaret, menar filosofiska praktikern Tulsa Jansson, aktuell med boken Visdomshinder och visdomsnycklar.

Hon guidar människor till att ställa rätt frågor i sitt beslutsfattande och meningssökande, genom att sokratiskt plocka isär frågan och synliggöra kärnan i problemet.I det här samtalet diskuteras vad det egentligen är att vara en vis eller klok person och vad som krävs för att uppnå klokhet. Tulsa Jansson demonstrerar sin sokratiska arbetsmetod på gästerna Gabriel Bohm Calles som är konstnär och musikern Ingrid Lundquist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte.
2021-12-03
Länk till avsnitt

Tvångsvård - en omodern rest i en tid av ökad individualism och autonomi?

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård?

Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva.  Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen? Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och  Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg, producent: Marie Liljedahl
2021-11-26
Länk till avsnitt

Utblick: Thomas Metzinger och meningen med medvetandet

Alla tycker sig ha ett jag men ingen - vare sig medvetandefilosofer eller neuropsykologer - kan riktigt förklara vad jaget är.

Filosofiska rummet talar med den tyske filosofen Thomas Metzinger som nyligen var i Lund och presenterade sin forskning samt Peter Gärdenfors, filosof och kognitionsvetare och Mathias Osvath, som forskar på kognitiv evolution genom att jämföra olika djurarters förmågor. Programledare är Lars Mogensen, reporter Paulina Witte och producent Thomas Lunderquist.
2021-11-19
Länk till avsnitt

Pornografi - fantasivärld eller filmat sexköp?

Är porr ett problem för utövare som konsument, eller en möjlighet till fantasi, utforskande och lust? Samtal mellan filmregissör Ninja Thyberg, filmvetare Mariah Larsson och statsvetare Max Waltman.

Är det en fantasivärld eller filmat sexköp som erbjuds i det enorma utbud av internetporr som finns en knapptryckning bort i var mans dator? Enligt Folkhälsomyndigheten uppger 70 procent av alla män att de konsumerar porr. Även kvinnor tittar, men i betydligt mindre utsträckning.Vad är egentligen pornografi? Vad gör den med tittarna och vad gör den med dem vi tittar på?I det här avsnittet av Filosofiska rummet samlar vi tre personer som i år på olika sätt undersöker pornografin: Ninja Thyberg, regissör till filmen Pleasure, Mariah Larsson, filmvetare och en av författarna till boken Såra tukt och sedlighet hundra år av porr i Sverige samt statsvetaren Max Waltman som skrivit boken Pornography - The Politics of Legal Challenges, utgiven på Oxford University Press. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-11-05
Länk till avsnitt

Åter till friheten ? vilka värdekonflikter har pandemin blottlagt?

Sverige har öppnat upp. Människor som har jobbat hemma är på plats igen, vi kan gå på bio och äta middag hos varandra. Men vad är det för samhälle vi återvänder till?

Pandemin slog extra hårt mot låginkomsttagare, människor med utländsk bakgrund och äldre som var beroende av samhällets hjälp. Samtidigt som andra njöt av att få mer tid hemma eller jobbade i branscher som blomstrade. Är samhället mer splittrat nu? Har åsikter om hanteringen spätt på polariseringen? Frågan om tvång eller frivillighet när det gäller vaccination av vårdpersonal har gått het.  Många har velat att staten ska lägga sig i mer. Och vi har förundrats, och kanske skrämts av, hur anpassningsbara vi är. Medverkande i detta samtal är:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och Joakim Palme professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-10-29
Länk till avsnitt

Den hemliga donationen

Idag förbjuder sjukvårdssekretessen kontakt mellan donatorns familj och mottagaren av t ex ett nytt hjärta eller en ny lever. Varför är det så? Det finns de som vill kunna uttrycka sin tacksamhet.

Medverkande är Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv, filosofen Cathrine Felix och journalisten Andreas Ekström som räddats till livet tack vare en ny lever och gärna skulle vilja komma i kontakt med donatorns efterlevande. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.
2021-10-22
Länk till avsnitt

Humör och hunger styr våra beslut oftare än vi tror - Om Daniel Kahnemans bok Brus

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel.

Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall? Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-10-15
Länk till avsnitt

Wittgenstein, orden och världen

Ludwig Wittgenstein är en av den västerländska filosofins stora 1900-talsikoner. Vad kan han säga oss idag, vad går att uttrycka i ord och vad är omöjligt att tala om?

Wittgensteins postumt utgivna Filosofiska undersökningar har kommit i en ny svensk översättning och i veckans program möter vi filosofen och översättaren Martin Gustafsson vid Åbo Akademi och litteraturvetaren Toril Moi vid Duke University. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist.
2021-10-08
Länk till avsnitt

Det goda straffet ? om straffets funktion och mening

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället?

Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl
2021-10-01
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.