Filosofiska rummet

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället?

Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.

Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel?Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?

Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel ? smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

 

 

Vissa plågas av tanken på att lämna sin by. Andra kastar sig ut i världen och flyttar så långt bort som möjligt. Alla har vi någon relation till våra rötter och platsen vi kommer ifrån.

Men vad innebär det att ha rötter i vår globaliserade tid där människor, idéer, religioner, traditioner och tiktokfilmer ständigt rör sig över världen?

För Tobias Poggats, poet och journalist från Gällivare är hans samiska uppväxt och historia viktig. Han samtalar med författaren Karin Smirnoff som ser sig mer som en rastlös vagabond med en stark dragning till Västerbotten.

Är det viktigt att ha rötter, och vad händer om vi förlorar dem? Det är frågor i Filosofiska rummet: Livet ? en rotsak. Om människor och deras ursprung. Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld?

AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet?

AI och demokratin

Ledande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk.

Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.

Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.

Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021.

Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.

Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.

Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?

För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Filosofer som tas upp i programmet:

John Searle

Hubert Dreyfus

Filosofiska rummet intervjuar Hubert Dreyfus

René Descartes

När filosofer diskuterar etik blir det ofta på ett ganska teoretiskt plan. Men vad sker när en praktiker får ett filosofiskt verktyg i handen?

Lärarstudenter, läkare, klimatforskare eller programmerare som i konkreta situationer måste fatta moraliska beslut - vad kan de lära sig av filosofer? Och vad kan filosoferna lära sig av dem?

Umeåfilosoferna Sofia Jeppsson och Lars Samuelsson diskuterar med Dan Borglund som är kursansvarig för en kurs som heter Att utbilda för hållbar utveckling.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse.

I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.

Den svenska kristdemokratins idag

Idag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

 

Filosoferna talar om paritetsprincipen, andra tänker på äpple och päron. Hur kan man välja när alternativen verkar ojämförbara? Detta avsnitt handlar om svåra val, både privat och i samhällsplanering.

Filosofen Anders Herlitz är en av författarna till boken Value Incommensurability som undersöker ojämförbarhet. Kognitionsvetaren Annika Wallin arbetar också med frågor om hur människor fattar beslut. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist och författare och har via både buddhismen, stoicismen och utilitarismen försökt finna de bästa sätten att göra välgrundade val.

Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020.

Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt.
Programledare: Tithi Hahn
Producent Marie Liljedahl

Pandemin lärde oss att en hel del kan vi vara med om hemma från soffan: All världens musik kan strömmas in i våra telefoner; arbete och fest kan ske på länk. Men vad ensamt det skulle bli i längden!

Tänk dig istället euforin på den fullsatta VM-läktaren sekunderna efter mål eller att svettig klappa i takt till jublet av ditt favoritband. Där blomstrar gemenskap och empati mellan människor. Även fast samma kraftfulla vi-känsla kan få folk att storma Kapitolium och göra attentat i gruppens namn.

Vad gör dessa starka gemensamma upplevelser med oss? Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet. Vid mikrofonerna Anna Gavanas, dj och socialantropolog vid Uppsala universitet med fokus på kulturen i den elektroniska dansmusiken, sociologiprofessor Mikael Klintman vid Lunds universitet och Nadin Al Khalidi, sångerska i Malmöbandet Tarabband.

Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget med vår världsbild och hur påverkar det våra fri- och rättigheter?

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det globala säkerhetspolitiska läget förändrats radikalt och världen målas upp i svart-vita färger där ideologier står mot varandra. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, polisen har satt stopp för koranbränning och det införs nya lagar mot spioneri och terrorism. Vad kan vi göra avkall på utan att dagens demokratiska samhälle hotas? Hur påverkas vi av att leva under hot?

Lärdomar från kalla krigets dagar

Under det kalla krigets dagar mellan 1945-1991 stod USA och Sovjetunionen och deras allierade stater mot varandra där de ideologiska skiljelinjerna gick mellan kapitalism och kommunism och kärnvapenupprustningen pågick för fullt. Vad finns det för paralleller mellan dagens politiska klimat och det kalla krigets dagar och vilka lärdomar kan vi dra?
Medverkande: Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Aryo Makko, professor i historia vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

 

Fascineras du lika mycket av dikten om du vet att den är skapad av en dator? Kan artificiell intelligens förmedla mening, eller måste avsändaren vara mänsklig?

Det här avsnittet diskuterar mening och mänsklighet i AI-tider tillsammans med Julia Ravanis som är teknikhistoriker vid Chalmers, Amir Haj-Bolouri, som forskar i informatik och meningsfullt lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst och översättaren Thomas Andersson.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter.

Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals ? Our collective responsibility utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.

Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisa

Martha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.
Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?
Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?
Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Putins krig mot Ukraina tvingar oss att tänka efter: kan jag räkna med din hjälp om den vanliga tryggheten upphör? Kan du lita på mig? Solidaritet låter fint, men vad innebär det att vara solidarisk?

Har vi en plikt att vara solidariska? Mot vem och varför? Det diskuterar våra gäster Elin Jönsson, SVTs Ukrainakorrespondent, Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi och medlem av European Group on Ethics samt Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare Lars Mogensen.

Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen?

Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.
Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren.

 Freuds relevans idag

Hur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freuds för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?

Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna.

Improvisatörer försöker reducera det förutbestämda, det redan kända till en form som Emma Bigé kallar för ett ?tjockt nu?, något som inte bara är att vara i nuet utan att maximalt bemäktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.

Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat Emma Bigé för ett samtal om poängerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte.

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021.

Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva. 
Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?
Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och  Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Har människan en själ som andra levande varelser saknar? I sökandet efter själens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bättre att veta att man är troende än att tro att man vet.

Det är ämnet i det här avsnittet där vi också tar exemplet med vad som sker i en konstupplevelse. Vad är det som svajar till i människan när hon lyssnar på Beethovens tredje symfoni eller gråter till en stark film ? är det själen som väcks till liv eller kan även den mest ateistiske naturvetare försättas i samma existentiella gungning av konsten?

Gäster i samtalet är Eric Schüldt, kulturjournalist, bl a programledare i P2-programmet Text & Musik, Farshid Jalalvand, fil doktor i mikrobiologi och kulturskribent samt Per Eriksson, tidigare rektor för Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius.

Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023.

2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.

Filosofi 2023

Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023?
Medverkande:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021.

Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?

Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Skäl är ett grundläggande begrepp inom både etiken, den politiska filosofin och rättsfilosofin. Men vad får människor att handla som de gör?

De flesta beslut rör struntsaker men vi utför och bestämmer oss också för handlingar som får långsiktiga konsekvenser, som definierar oss själva och som i högsta grad påverkar andra.

Så hur gör man för att syna sig själv och de motiv som lett en hit eller dit? Vad finns det i grunden för olika slags skäl för handling?

Stina Björkholm, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Toni Rønnow-Rasmussen, professor i filosofi vid Lunds universitet, diskuterar detta, bland annat i termer av normativa, motiverande och förklarande skäl. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp.

Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ?aspiga?, eller drabbas av PTSD.
Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?
Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande?

I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.

En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.

Och om vi har ett perspektiv på en miljon år ? blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara ?små krusningar på ytan till livets stora hav?, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?

I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.

Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka?

Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?

Fascismens historia

I år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.
Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

 

Otrohet förekommer överallt men det saknas konsensus om vad det innebär: är det handlingen att ligga med någon annan än sin partner, eller är flört lika illa? Börjar otrohet redan i fantasin om andra?

För att gå till grunden med dessa svek och felsteg kanske vi måste börja med att titta på vad en relation är, vilka uttalade och outtalade löften som finns och vad tvåsamhetsnormen gör med relationerna. Det gör vi i Filosofiska rummet: Otrohet i sex och tanke, från Dunkers Kulturhus i Helsingborg.

På scenen har vi Marta Johansson Werkmäster och Jakob Werkmäster ? två filosofer som studerar otrohet och sexualitetens filosofi. Catrine Andersson är sociolog och forskar om intima relationer, sexualitet och polyamori.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist. Tekniker Christian Karström.

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021.

Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer?

I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

En arkitekt ritar hus, en busschaufför kör buss och en kompositör skriver musik. Men vad gör egentligen en konstnär, vad är det att göra konst?

Med utgångspunkt i intrycken från den pågående utställningen, I staden växer ett fält på Malmö konsthall, diskuteras den konstnärliga processen, kreativiteten och konst som källa till kunskap.

Gäster är konstnärerna Johan Nahoj, Jesper Veileby och António Leal samtsamt konstkritikern Linda Fagerström.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna?

Vi är vana att betrakta värderingar och moral som något subjektivt, att det är nåt personligt hur man förhåller sig till om ?dödstraff är rätt? eller ?demokrati är bra?.
Men kanske mina värderingar är bättre än dina? Det finns filosofer som anser att även moraliska påståenden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i så fall, och hur, om det är objektivt sant att dödsstraff är rätt eller demokrati är bra?
Vad händer med politiken om vi säger att det finns sanna moraliska värden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva värderingar ? kanske ska man hellre prata om kollektiva? 
Filosofiska rummet handlar om värderingar, precis som fakta, kan vara sanna.

Medverkande:  Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vi är omgärdade av lagar och regler - juridiska, moraliska, religiösa och profana. En del är fästa på pränt medan andra är oskrivna. Som om det inte räckte hittar många människor på egna livsregler.

Det kan handla om LCHF-diet, veganism, handla klimatsmart eller traska tio tusen steg om dagen. Men dessa regler - styr de våra handlingar eller är de bara en moralisk snuttefilt? Kan jag hävda att jag har en viktig princip om jag inte följer den i handling? Att flyga på semestern till exempel, inte alls bra för klimatet, men visst måste jag väl ändå få unna mig en flygtur då och då? Cykla eller hyckla?

Gäster i det här avsnittet är Toni Rönnow-Rasmussen som är professor i praktisk filosofi i Lund, psykologen Eugenia Rozenberg och prästen och psykoterapeuten Albin Tanke. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist

Individens frihets i centrum och en marknad som skapar välstånd och mångfald. Eller en rå värld där avregleringar och privatiseringar skapar orättvisor och ökade klyftor. Idag går vi mot stängda gränser och hårdare tag från staten. Är det nyliberalismens logiska fortsättning eller en motreaktion mot en marknadsorienterad ideologi?

Nyliberalismens ideologiska födelse brukar tillskrivas Mont Pelerin-sällskapet som bildades i en alpby i Schweiz 1947 med  Friedrich Hayek i spetsen. I en tid där socialistiska och kommunistiska strömningar växte sig allt starkare ville sällskapet forma ett intellektuellt försvar för den liberala marknadsekonomin i rädsla för ett allt för starkt folkstyre.

Nyliberalismen i Sverige

Nyliberalismens tankegods tog sig in i politiken och den offentliga förvaltningen från 1980-talet och framåt. Privatisering av välfärden och utförsäljning av statliga företag var ett svar på tankar om att den offentliga sektorn hade blivit för stor och att statens inflytande behövdes minskas. Istället var det ord som valfrihet och konkurrens som fick allt större genomslag. Det som fanns kvar inom den offentliga sektorn skulle styras enligt marknadens principer. Var finns kvar av den nyliberala eran och var hittar vi nyliberalismen i svensk politik idag?

Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria, Erik Angner, professor i praktisk filosofi, Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

 

Bekvämt och behändigt lockas vi in i famnen på de stora techjättarna på internet. Vi ger dem vår tid och uppmärksamhet. Mycket av livet händer online. Det är där många pratar, bråkar och blir kära.

Författaren och journalisten Andreas Ekström menar i sin nya bok att den digitala revolutionen har blivit en bekvämlighetens tyranni.

Men bekvämligheten och bristen på tålamod märks också i den fysiska tillvaron. Vad gör den omedelbara behovstillfredsställelsen med oss och våra relationer? Och med vår förmåga att ta till oss sådant som kräver lite tålamod - konst och litteratur till exempel.

Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: En bedövande bekvämlighet med Melina Tsapos som är filosof och kognitionsvetare, Sigrid Combüchen författare och Andreas Ekström, författare till boken Bekvämlighetens tyranni. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Gud är död, Det finns inga fakta bara tolkningar, Utan musik skulle livet vara ett misstag. 1800-talsfilosofen Friedrich Nietzsches citat och tankar lever vidare idag. Programmet sändes första gången den 14 november 2021.

Nietzsches filosofi diskuteras i högsta grad och drar nya generationer läsare och hans bitvis dramatiska livshistoria har blivit en del i uttolkandet av hans filosofi.
Vi kan spåra Nietzsche i dagens kulturkrig, kulturrelativismen och
diskussionen om maktstrukturer.
Han var också en levnadskonstnär som försökte övervinna tillvarons meningslöshet med en sund diet, konst och munterhet.
Nu kommer hans efterlämnade anteckningar ut som final på en utgivning av samtliga verk på svenska. Vad gör Nietzsche så angelägen på 2000-talet?

Medverkande i veckans Filosofiska rummet är Hans Ruin, professor i filosofi, Uljana Akca, doktor i filosofi och Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

 

Den amerikanska filosofen Amie Thomasson ser sig själv som en språk-ingenjör. Hon går till filosofins försvar och detta inom ett av disciplinens snårigaste fält metafysiken.

Naturvetenskapen har i stort sett tagit över uppgiften att undersöka vad som existerar och hur världen är beskaffad. Vad blir då kvar för filosofin? Amie Thomasson har kommit fram till att filosofin är bättre på att besvara frågor om vad vi bör göra, hur vi bör leva. Frågor som naturvetenskapen inte intresserar sig för. 

Hon menar att begreppen som vi använder gör en enorm skillnad för hur vi lever och vad vi gör, och hon kallar sitt filosofiska arbete med språket för ?conceptual engineering?, alltså ungefär begrepps-ingenjörskonst.

I det här avsnittet hör vi Amie Thomasson, som är verksam vid Dartmouth College i New Hampshire, utveckla sina idéer. I studion filosoferna Åsa Burman och Robin Stenwall. Programledare Lars Mogensen. Research och intervju Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över?

Nu när valet är avgjort särskådar Politiska rummet de ideologiska inslagen i valrörelsen.
Från vänster har det hetat att den liberala demokratins värden står på spel medan högersidan har tryckt på att Sverige är illa ute, med kriminalitet och energikris och att det behövs en förändring.
Men hur ideologisk var valrörelsedebatten? Har konservatismen vunnit mark på liberalismens bekostnad? Och hur mår socialismen?
Det är snart dags att bilda ett nytt styre i Sveriges riksdag. Vad finns det för ideologiska kollisionsrisker?
Medverkande: Catarina Kärkkäinen, projektledare för borgerlig idéutveckling på Timbro, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

 

Det här avsnittet borrar i hur moralfilosofin kan uttryckas i skönlitteratur. Finns det en konflikt mellan spänningsmomentet i bra litteratur och tydligheten i bra filosofi? Eller kan romanförfattaren ge en bättre beskrivning av etikens dilemman än vad som sker inom moralfilosofins annars rätt schematiska och långsökta tankeexperiment?

Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn har båda ägnat sig åt de här frågorna och samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa vad väger tyngst?

Det har föreslagits att Ukraina ska avstå landområden i utbyte mot fred med Ryssland. Många skulle slippa dö i ett förödande krig, men många ukrainare skulle förlora sin frihet och angriparen skulle belönas. Våld föder våld, och bara förhandlingar kan få slut på krig, säger pacifister.
Är sanktioner och diplomati moraliskt bättre än militära insatser?
När ett nytt krig i Europa är ett faktum och Sverige är på väg in i Nato ? förändrar det även vårt tänkande om krig och fred?
Medverkande i samtalet är historikern och författaren Peter Englund, filosofen Magnus Jiborn och Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen.

Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?

Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.

Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte. 

Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Programmet sändes första gången den 26 juni 2022.

Alla partier bekänner sig till någon ?ism? när de presenterar sig: socialism, liberalism, grön ideologi, kristdemokrati, nationalism, konservatism
och feminism i olika kombinationer. Hur ser balansen ut mellan ideologi och pragmatism i svensk politik?

Ideologins historia och plats i svensk politik

De klassiska politiska ideologierna har flera hundra år på nacken. Är de fortfarande applicerbara på dagens moderna samhälle? Redan på 50-talet sa den tongivande statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten att ideologierna var döda och demokratin istället tagit över som en slags överideologi. Idag är det få som skulle skriva under på detta, men frågan är vilken plats ideologierna har i dagens svenska politiska landskap. Ser vi stora skillnader mellan partierna? Är det lättare att vara ideologisk när man befinner sig i opposition? Och är det rakryggat att vara ideologisk eller kan man bli dum av ideologi?
Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i praktisk filosofi och Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl

Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Programmet sändes första gången den 19 juni 2022.

Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?

Populismens och demokratins historia och plats i svensk politik

Det som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten? 
Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

 

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Programmet sändes första gången den 12 juni 2022.

Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna.
Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?

Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politik

När man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle?
Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier. 
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl

Lästips:
Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red)
Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari
Feminsm - Lena Gemzöe
Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse
Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld

Svenska flaggor är tillbaka i svensk politik och det talas om ett uppsving för nationalismen. Vad är det för slags nationalism och hur syns den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 5 juni 2022.

Vi lever i en tid när globalisering, migration och krig utmanar nationsgränserna. De politiska ideologierna ger olika svar på vad som förenar en nation, vem som får vara med och hur nationen ska förhålla sig till andra stater. Kan vi prata om EN nationalism eller ska vi snarare prata om nationalismer? Hur syns den i svensk politik? Och hur står sig idén om världsmedborgaren, som inte gör skillnad på människor efter nationalitet, när rättigheter och resurser ska fördelas?

Nationalismens ideologiska historia och plats i svensk politik

Nationalismen har varit en ism som många har ryggat för efter historiens många lärdomar om att en aggressiv nationalism kan leda till krig och folkmord. Men faktum är att vi lever i en nationalstat. Vilka ska inkluderas och hur ska nationens VI förhålla sig till övriga världen? Frågor som bland annat den stora migrationen till Sverige och kriget i Ukraina sätter fingret på.
Medverkande: Gina Gustavsson, docent i statskunskap vid Uppsala, Björn Östbring, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Lästips:
Stat, nation, nationalism - Ernest Gellner
Nationalism and Morality - Per Bauhn
Nations and Nationalism since 1780 - Eric Hobsbawm
National identity - Anthony D. Smith
Nations and Nationalism in a Global Era - Anthony D. Smith
Why Nationalism - Yael Tamir
Nationalism. Five Roads to Modernity - Liah Greenfeld
Banal Nationalism - Michael Billig
Nations and States - Hugh Seton-Watson

Per Bauhn - Universella rättigheter och partikulära skyldigheter, Filosofisk Tidskrift 30:4 (19?32)
Per Bauhn - Nationalism and Universal Rights?. I G. Bexell & D. E. Andersson (red), Universal Ethics: Perspectives and Proposals from Scandinavian Scholars
Gina Gustavsson - Liberal national identity: Thinner than conservative, thicker than civic?
Gina Gustavsson - Can we trust the natives? Exploring the relationship between national identity and trust among immigrants and their descendants in Denmark
Gina Gustavsson - National identity, a blessing or a curse? The divergent links from national attachment, pride, and chauvinism to social and political trust
Björn Östbring - Det nya Sverige behöver liberal nationalism

Miljö- och klimatfrågan innehåller ödesfrågor som alla partier idag har tagit till sig. De ideologiska svaren på hur vi ska lösa dessa frågor råder det dock inte enighet om. Programmets sändes första gången den 1 maj 2022.

Miljön och klimatet är akuta frågor för oss idag, men också något som människor har förhållit sig till under lång tid. Vad säger de politiska ideologierna om hur vi ska hantera vår planets ändliga resurser? Den stora ideologiska skiljelinjen går mellan dem som brukar kallas teknikoptimister och dem som menar att vi måste begränsa vår konsumtion.
Ska vi fortsätta leva som nu med hjälp av ny teknik och nya skatter eller skapa ett nytt samhälle som utgår från miljön och gör avkall på tillväxt?
Miljö- och klimatfrågans ideologiska historia och plats i svensk politik
Politiska rummet lyfter fram ideologierna som sprungit ur de gröna frågorna, som t ex ekologismen. Vi synar hur de klassiska ideologierna förhåller sig till frågor som t ex om tillväxt, köttätande och kärnkraft och hur frågorna har tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter grön ideologi hos dagens riksdagspartier och lyfter fram viktiga tänkare och trender.
Vilken fråga ska jag ställa mig för att ta reda på vilken ideologi som ligger närmast min syn på lösningen av miljö- och klimatfrågan?
Medverkande: Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, Julia Nordblad, docent i idé- och lärdomshistoria och Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent Marie Liljedahl

Litteraturtips:

Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World - Kimberly Nicholas

Socialismen är drömmen om det klasslösa samhället, en ny värld av jämlikhet och solidaritet. Hur ser den socialistiska visionen ut idag och var hittar vi den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 24 april 2022.

Klasskamp, jämlikhet och rättvisa är centrala ord inom socialismen. Socialismen menar att samhället måste analyseras utifrån kollektivet när ekonomiska och sociala problem ska lösas. Historiskt delades den upp i en revolutionär och en reformistisk gren.
Idag ser inte arbetarklassen i Sverige ut som vid socialismens födelse, välståndet har ökat och arbetarna själva vänder sig gärna åt andra håll än åt vänster. Samtidigt ser vi kritik mot växande klyftor och globalisering. Vilka grupper är det socialismen talar för idag?

Socialismens historia och plats i svensk politik

Politiska rummet lyfter fram socialismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter socialismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom socialismen.
Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är socialist?

Sven-Eric Liedman, nestor i politisk idéhistoria, ger oss socialismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap tar socialismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta socialistiska idéer.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Litteraturtips:
Kommunistiska manifestet - Karl Marx och Friedrich Engels
Karl Marx - en biografi - Sven-Eric Liedman
If you?re an egalitarian, how come you?re so rich? - G. A. Cohen
Varför inte socialism, och om den egalitära rättvisans valuta - G. A. Cohen
Kapitalet i tjugoförsta århundradet ? Thomas Piketty
Chockdoktrinen ? Naomi Klein
Det här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet ? Naomi Klein
Vårt enda liv ? Martin Hägglund

 

 

Konservatismen har plötsligt medvind efter att länge ha fört en slumrande tillvaro i svensk politik. Men vad är det att vara konservativ? Programmet sändes första gången den 17 april 2022.

Förändra med försiktighet, förvalta och förädla skulle kunna definiera konservatismen. Konservatismen är inte en ideologi som ser likadan ut i hela världen utan den utgår ifrån de lokala sammanhangen där historien, traditioner, nationen och familj och andra gemenskaper är viktiga kärnvärden. Det talas om ett konservativt block och en konservativ våg. Vad är svensk konservatism och var hittar vi den idag?

Konservatismens historia och plats i svensk politik

Politiska rummet lyfter fram konservatismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter konservatismen hos dagens riksdagspartier och lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom konservatismen.
Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är konservativ?

Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politikens idéhistoria, ger oss konservatismens historia och kärnvärden. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria tar konservatismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta konservativa idéer.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Litteraturtips:

Reflektioner om franska revolutionen - Edmund Burke
A Political Philosophy: Arguments for Conservatism - Roger Scruton
The meaning of conservatism - Roger Scruton
De konservativa idéerna - Herbert Tingsten
The conservative mind - Russell Kirk
Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin
Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia ? Sven-Eric Liedman

 

Det är svårt att vara liberal idag. Vad innebär liberalism och var hittar vi den i svensk politik? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Programmet sändes första gången den 10 april 2022.

Frihet, rättvisa och marknad är tre ord som förknippas med liberalismen. Men liberalismen har många ansikten. Det som förenar de olika inriktningarna är att individens frihet står i centrum och det som skiljer dem åt i hårda drag är synen på statens och marknadens roll i samhället . Kan vi prata om liberalismen som EN ideologi?

Liberalismens historia och plats i svensk politik

Politiska rummet lyfter fram liberalismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter liberalismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom liberalismen.
Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är liberal?

Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politisk idéhistoria, ger oss liberalismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi och redaktör för Liberal debatt tar liberalismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta liberala idéer.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Litteraturtips:
Om friheten - John Staurt Mill
Anarki, stat och utopi ? Robert Nozick
The Lost History of Liberalism - Helena Rosenblatt
Vi är alla individualister ? Jesper Ahlin Marceta
Kapitalism och frihet ? Milton Friedman
En teori om rättvisa ? John Rawls
Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin
Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia ? Sven-Eric Liedman

Hur fria är vi att välja vår väg genom livet, och hur bundna är vi till det som vi skulle kunna kalla vårt öde?

Vi lever i en individualistisk tid, skriver psykologiprofessor Svend Brinkmann i sin nya bok Vi blir det liv vi lever. Brinkmann tror att om vi omfamnar allt det vi själva inte har valt i livet och accepterar det som ödet, då kan vi bli mer fria. 

I vilken mån är vi ansvariga för det liv vi föds in i? Stämmer det att vi vår egen lyckas smed? Vid mikrofonerna Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och Lena Anderson, fri skribent och författare och så möter vi den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher och reporter Paulina Witte. 

Salladen står strategiskt längst fram i buffén, Systembolaget stänger tidigt på helgen och barnen har sin skolplikt. Normer präglar samhället utan att vi märker det. Kanske är du redan indoktrinerad?

Filosofiska rummet tar hjälp av 1600-talstänkaren och rationalisten Baruch Spinoza för att få syn på manipulation och påverkan, i skolan och i politiken. 

Med gästerna Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och Johan Dahlbeck, forskare i pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. 

I debatter, forskning och intervjuer söker vi ofta svaren. Men kanske är det frågan som är viktigast.

I boken Frågvisare ? Människans viktigaste verktyg skriver filosofen Fredrik Stjernberg och debattören Niklas Berild Lundblad om frågornas betydelse. ?Att våga veta är att våga fråga inte bara varför utan också varför inte??

Kring mikrofonerna Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, förhörsledaren och mordutredaren Monica Olhed och Nicklas Berild Lundblad som i många år jobbat med samhällsfrågor och teknik på Google.

Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Vad ska man kalla det som ännu inte har något namn? Vår kommunikation flyter på nästan automatiskt om vi befinner oss i ett språkområde som vi behärskar. Men hur går det till när vi tolkar språket?

Om vi stannar upp ett ögonblick, om vi slutar att ta språket för givet en stund. Hur går det till när orden får mening? Hur mycket formar språket vår värld och hur kan vi ens prata med varandra? Detta diskuterar språkfilosofen Hana Kalpak, författaren Torbjörn Elensky och kognitionsvetaren Peter Gärdenfors.

Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.