Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Filosofiska rummet

Filosofiska rummet

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/filosofiskarummet

Avsnitt

Finns det en gräns mellan människan och naturen?

Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen?

Genom historien har tänkare uppehållit sig kring människans relation till naturen och hur människan kan förklara och försvara sin position. Vilken betydelse har det om människan ställer sig ovan naturen eller ser sig som ett med naturen? Klimatkrisen och pandemin hanteras av naturvetenskapen och politiken, men behöver vi också föra in filosofiska och etiska aspekter för på djupet förändra vårt förhållande till det vi kallar natur? Filosofiska rummet gästas av Tobias Alexius, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Ulrika Björksten, redaktionschef på vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl
2021-01-22
Länk till avsnitt

Rekommendation eller restriktion? Om frihet och paternalism i coronatider.

Vad biter bäst på befolkningen för att få ned smitto- och dödstalen i Covid 19-pandemin? Frihet under ansvar i form av rekommendationer, eller paternalism i form av pandemilag och andra restriktioner?

Lockdown i London och hårda regler runt om i Europa. För att få bukt med den grasserande pandemin har många regeringar tagit i med hårda handskar medan svenska politiker och myndigheter haft mer tillit till individens förnuft och förmåga att själv ta ansvar. Individens frihet är central i demokratin, men med pandemin blir friheten ifrågasatt. Är det rätt att ytterligare begränsa individens frihet för att skydda kollektivet? Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn svarar olika. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-01-15
Länk till avsnitt

Relationer i pandemins tid

Vilka utmaningar ställs våra relationer inför i tider av pandemi?

Människan är en social varelse. Corona-pandemin, med en påföljande sociala distansering, har påverkat våra relationer på många plan. Isolering har skapat ensamhet och skapat längtan efter medmänniskan. De digitala mötena har blivit vardag. Vi möts via skärmar med våra kroppars frånvaro. På ett samhälleligt plan har relationen  mellan medborgare stat och myndigheter påverkats/ifrågasatts och i pandemins kölvatten har också  ett vi och ett dem som ställts mot varandra fått fotfäste. Vad gör det med oss som människor om den andre kan vara ett potentiellt hot? Hur påverkar pandemin våra relationer? Vem blir jag i den digitala världen? Vilka spår lämnar pandemin för våra kommande relationer och synen på vad en människa är? Det är huvudfrågorna i Filosofiska rummet som gästas av Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik och författaren Wera von Essen. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl
2021-01-08
Länk till avsnitt

Rättvis omställning. Rättvis för vem?

Begreppet rättvis omställning försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist?

Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer har börjat arbeta utifrån idén om en just transition, rättvis omställning, sociala insatser för att tillvarata arbetstagarnas rättigheter och försörjningsmöjligheter i omställningen av ekonomin till klimatmässigt hållbar produktion. Ett dubbelt arbete mot fattigdom och klimatförändringar. Att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt är de flesta överens om, men hur och av vem? Vems är ansvaret när rättvisa tycks bero på egenintresse? Från kinesiskt perspektiv kan det vara rättvist att räkna allt ackumulerat utsläpp historiskt, medan västvärlden kanske menar att man bör räkna från här och nu - förr visste vi ju inte att det var skadligt! Samtal mellan Maja Aase, kommunikationsstrateg vid fackens biståndsorganisation Union to Union, nationalekonom Andreas Bergh vid Lunds universitet och filosof Magnus Jiborn, forskningsansvarig vid Global Challenges Foundation. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2021-01-01
Länk till avsnitt

Filosofi 2020

Vilka var de stora filosofiska frågorna 2020 och vilken roll har filosoferna kommit att spela i det offentliga samtalet?

Håller filosofin på att tränga ut självhjälpslitteraturen från bokhyllorna? Är det istället hos stoikerna, Marx, Sartre eller Martin Hägglund som vi hittar sätt att förhålla oss till livets utmaningar i tider av klimatkris och pandemier, där ändrade livsbetingelser och ovisshet blivit det nya normala? Vilka svar söker vi i filosofin och hos filosoferna i tider av kris? I årets sista Filosofiska rummet samtalar vi om filosofins och filosofernas roll i samhällsdebatten 2020. Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare är Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl.
2020-12-25
Länk till avsnitt

Har Bertrand Russell något att säga oss idag?

Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal.

Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal böcker och flera tusen artiklar och för en omfattande korrespondens med både tongivande ledare i världen och med allmänheten. Han pacifistiska övertygelse gör att hamnar i fängelse vid flera tillfällen, men lägger också grund till FN:s krigsförbrytardomstol. För 70 år sedan tog han emot Nobelpriset i litteratur. Vilka spår har han lämnat efter sig idag? Gäster i dagens Filosofiska rummet är Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Anna Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och Fredrik Stjernberg, professor i filosofi vid Linköpings universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl
2020-12-11
Länk till avsnitt

Transhumanismen ? en möjlighet att optimera människan eller ett hot mot det mänskliga?

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra?

Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi Hahn Producent Marie Liljedahl
2020-11-27
Länk till avsnitt

Moralfilosofi - Är det ens lönt att försöka?

Vad är poängen med moralfilosofin om olika etiska teorier ger helt motstridiga svar, och vi dessutom är alltför irrationella, alternativt egoistiska, för att handla moraliskt?

Den ena etiska teorin säger att ändamålen helgar medlen, eller annorlunda uttryckt: Man ska handla så att konsekvensen blir maximerad lycka. Den andra säger att det är tanken som räknas, alltså att det är den goda avsikten som räknas, eller principen eller dygden som ska bestämma, oavsett utgång. Hur ska vi tröga, irrationella och dessutom ganska själviska människor kunna lyckas välja det goda och rätta - särskilt när det kanske inte finns något som är självklart gott och rätt i varje enskilt fall? Kort sagt: Är det ens lönt att försöka bedriva moralfilosofi? Lars Mogensen samtalar med Björn Petersson, Tulsa Jansson och Anders Hansson; en filosof, en filosofisk praktiker och en filosofisk författare. Producent är Thomas Lunderquist.
2020-11-20
Länk till avsnitt

Unga filosofer tar sig an en klassisk fråga: Relationen mellan tro och vetande

Filosofiska rummet har bjudit in Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog och två som sökt sig till hans verksamhet för ett samtal om relationen mellan tro och vetande.

Det finns forskning som visar att kritiskt tänkande, problemlösning, ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt samt tolerans inför oliktänkande utvecklas genom filosofiska samtal. Runt om i landet pågår samtal där barn och ungdomar filosoferar tillsammans med en filosofisk praktiker eller en lärare. I dagens Filosofiska rummet får vi höra hur det kan låta. Vi ställer också frågan hur utbrett är det i Sverige, hur stor kunskap finns det kring barn och ungdomar och filosoferande och vad finns det för vinster med att låta barn från tidig ålder ägna sig åt filosofiska frågor? Filosofiska rummet gästas av studenterna Ines Linder och Betelihm Abraha, Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog.  Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl
2020-11-13
Länk till avsnitt

Vad är ljus?

Vad är ljus? En fysiker, en fotograf och en forskare och ljusdesigner försöker kasta ljus över frågan. Johannes Lindén, Lars Dareberg och Johanna Enger samtalar med programledare Lars Mogensen.

Kräver ljus ett öga, att någon ser det, för att finnas? Kan man säga att ljus finns över huvud taget? Lars Mogensen ställer frågor till tre ljushuvuden. Producent är Thomas Lunderquist.
2020-11-06
Länk till avsnitt

Polariseringens näring och motgift

USA går till val nästa vecka. Den mest polariserade valrörelsen någonsin enligt bedömarna. Vad gör polariseringen med ett samhälle och vad är dess motgift?'

Polarisering har fått en allt bredare innebörd och bland annat lett till uppfattningen att den som inte är med dig är emot dig. Den som tycker annorlunda vill dig illa och med det följer misstro och rädsla. Lever vi i en särskilt polariserad tid med växande motsättningar? Vad är dess näring? Hur ska vi i så fall hantera det? Filosofiska rummet gästas av Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Erika Bjerström klimatkorrespondent på SVT som under många år följt utvecklingen i USA både som korrespondent och utrikeskommentator. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl
2020-10-30
Länk till avsnitt

Normkritik. Redskap för rättvisa eller tvingande dogm?

År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism.

Enligt andra har normkritiken förbluffande okritiskt blivit till en norm höjd över all kritik, ja, snarast till en tvingande dogm. Lotta Björkman är doktorand i pedagogik och var med och myntade begreppet. Emelie Bardon är dansare och ger en kurs i normkritisk dans på Musikhögskolan i Malmö. Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogik och aktuell med boken Genusdoktrinen tillsammans med Ivar Arpi. Thomas Steinfeld är kulturvetare och före detta kulturchef för Süddeutsche Zeitung. I Filosofiska rummet möts de i ett förutsättningslöst samtal om, för och emot normkritik, under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.
2020-10-23
Länk till avsnitt

Vilket samhälle kräver Vårt enda liv? Ett samtal om Martin Hägglunds filosofi

Martin Hägglunds bok Vårt enda liv sekulär tro och andlig frihet gör segertåg över världen och i USA har han fått en akademisk stjärnstatus. Frågan är om han blir profet i sitt eget land.

Hur kommer det sig att en bok om sekulär tro och socialism har blivit en sådan framgång? Vägen till  Martin Hägglunds politiska vision om en demokratisk socialism bygger på insikten om människans dödlighet och vårt ansvar att ta vara på det enda liv vi har. Hägglund utgår från Marx när han målar upp en ny världsordning, där han gör upp med dagens marknadsekonomiska lösningar och religiösa övertygelser om ett evigt liv. Är Gud och kapitalismen ett hinder för en demokratisk och ekologisk hållbar framtid? Filosofiska rummet gästas av teologen Petra Carlsson, författaren och chefsredaktören Göran Greider och kritikern och författaren Hynek Pallas. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl
2020-10-16
Länk till avsnitt

Tid för nya utopier?

I den rådande globala andhämtningen borde kunna finnas utrymme för nya framtidsvisioner. Bengt Brülde, Torill Kornfeldt och Dan Jönsson diskuterar värdet - och den eventuella frånvaron - av sådana.

Framtidsvisioner kan te sig olika mycket realistiska eller utopiska, och olika mycket optimistiska eller dystopiska. Behöver vi skapa sådana berättelser om framtiden för att ingjuta oss hopp och en känsla av mening och riktning, och är det i själva verket berättelserna, eller kanske snarare den slumpvisa politiska och teknologiska utvecklingen, som skapar framtiden? Filosofen Bengt Brülde samtalar med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt och kulturditon Dan Jönsson, inför publik på berättarresidenset Hedlandet i Torna Hällestad. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-10-09
Länk till avsnitt

Det moderna samhällets lidande

Hur ska vi förstå och hantera lidandet i en tid av välstånd och pandemi och hur förhåller sig ideologi och kultur till lidandet?

Meningen med lidandet tillhör mänsklighetens eviga frågor och varje tid och varje kultur söker sina svar. Idag är psykisk ohälsa mer eller mindre en folksjukdom. När vi dessutom drabbats av en pandemi, som begränsat våra möjligheter till ett liv vi vant oss vid har lidandet fått en allt större aktualitet. Men har lidandet verkligen ökat eller har vi andra krav på vad som är ett gott liv idag? När blir det existentiella lidandet en sjukdom? Filosofiska rummet gästas av psykiatrikern Christian Rück, idéhistorikern Karolina Enquist Källgren och filosofen Fredrik Svenaeus. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl
2020-10-02
Länk till avsnitt

Miniatyrvärldens värde

Vad är det som lockar så med förminskade saker och miljöer? Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist funderar högt.

Vi måste odla vår trädgård. Titelkaraktären Candides konklusion efter att i upplysningsfilosofen och författaren Voltaires bok ha kuskat runt och betraktat all världens elände, kan tolkas som en uppmaning att vända den stora världen ryggen och istället skapa sig sin egen, i det lilla formatet. Men är det verkligen vad Candide vill säga? Oavsett budskapet tycks det ligga något oändligt fascinerande i betraktandet av miniatyren, den pyttelilla versionen av det som är stort i verkligheten. Att se världen i ett sandkorn, som William Blake uttryckte det i sin berömda dikt. I Filosofiska rummet begrundar trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist detta fenomen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-09-25
Länk till avsnitt

Demokratin under attack, men hur ska den överleva?

I en allt mer polariserad värld och med globala hot som pandemier och klimatkrisen lyfts frågan om demokratin är det styrelseskick som är bäst lämpat att klara av utmaningarna.

Det finns namnkunniga demokratikritiker som menar att det bästa vore att lämna folkstyret och låta experterna styra. Det finns tankar om en global demokrati, en sorts världsparlamentarism som kan ta sig an världens utmaningar. Andra menar att demokratin behöver få större gräsrotsförankring. Vad har globaliseringen betytt för demokratin? Vad innebär det att vara medborgare i ett demokratiskt samhälle idag? Kan demokratin rentav äventyra vår framtid? Filosofiska rummet gästas av Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och Daniel Lindvall, sociolog och huvudsekreterare i den senaste demokratiutredningen för att tala om demokratins utmaningar. Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl
2020-09-18
Länk till avsnitt

Kulturkrock. Om konkurrerande kulturella normer

De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter?

Många flyktingar till Sverige kommer från länder med bristfälliga statliga institutioner, och är vana vid att istället organisera de nödvändiga samhällsfunktionerna på egen hand, i familjen, släkten, byn, klanen. Organiseringen präglas ofta av religiösa och kulturella sedvänjor som ur ett västerländskt perspektiv kan uppfattas som patriarkala och odemokratiska med med en låg grad av rättssäkerhet. Kontrasten kan vara stark mot Sveriges extrema stats-individualism, där ingen ska behöva vara utlämnad åt familjeförhållandenas godtycke. Hur uppnå ett fungerande möte? Samtal mellan Qaisar Mahmood, författare, ledarskapskonsult och tidigare chef inom offentlig sektor. Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till den uppmärksammade boken Familjen samt islamologen Eli Göndör, verksam på Timbro och på Segerstedt-institutet vid Göteborgs universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-09-08
Länk till avsnitt

Tänka, konkret och abstrakt

Att tänka abstrakt, att höja blicken och se de större sammanhangen, innebär en analytisk förmåga och bildning. Men konkretion är nog en nödvändig förutsättning. Utan träd ingen skog.

Möjligen är det abstrakt tänkande som filosofin och vetenskapen i stort sysslar med. Slutmålet. Att röra sig från konkret till abstrakt: Genom att studera verkligheten i sina konkreta beståndsdelar kommer man fram till dess generella, abstrakta, principer. Kanske kan man säga att litteraturen och konsten går åt andra hållet; att den utgår från vedertagna sanningar och begrepp för att gestalta dem i sina unika, minsta beståndsdelar. Bara en tanke. Kognitionsvetaren och filosofen Peter Gärdenfors och författaren och akademiledamoten Anne Swärd luftar sina egna tankar, konkreta och abstrakta, tillsammans med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.
2020-09-04
Länk till avsnitt

Ett liv i osäkerhet

Psykiatern David Eberhard och sociologen Roland Paulsen, båda dessutom flitiga författare, diskuterar en möjlig baksida till den materiella välfärden: Man får tid över att oroa sig.

På savannen levde vi ur hand i mun. Det var när människan ställde om från jägare och samlare till jordbrukare som det började. Nödvändigheten av att planera långsiktigt för att skörden inte skulle slå fel förde också med sig en oro för framtiden, befogad eller ej. Sociologen Roland Paulsen utgår från denna historiska vändning i sin nya bok Tänk om - en studie i oro, i vilken han försöker förstå sig på den grasserande oron, individuell såväl som samhällelig, för allt som kan gå så fruktansvärt snett. I Filosofiska rummet diskuterar han med psykiatern och författaren David Eberhard, känd bland annat för sin bok I trygghetsnarkomanernas land om Sverige och det nationella paniksyndromet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-08-28
Länk till avsnitt

Roger Scruton

Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton.

I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån. Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade oikofobi: en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst. Programmet sändes första gången i februari. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-02-01
Länk till avsnitt

Förnuft och känsla

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt?

Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den? Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-08-16
Länk till avsnitt

Lögnen

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.

Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet? Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker bara ljuger är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap? Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-08-09
Länk till avsnitt

Sommarläsning 2020

Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal.

Den här våren har många av oss fått anledning att fundera mer än vanligt på livet. Med förändrade livspussel har djupare tankar kunnat ta plats. Coronaviruset har gjort det politiska personligt, och bakom inställda resor och studentkalas visar sig... ja, vadå? Framför oss har vi en sommar med inställda festivaler, stängda turistattraktioner och umgänge under ansvar. Därmed kan både behovet av, och tiden för, lite mer krävande litteratur vara inne. I Filosofiska rummets säsongsavslutning ger psykologen Katarina Blom, författaren Lena Andersson och kognitionsforskaren Mathias Osvath sina bästa lästips inför den långa sommaren 2020. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén BOKTIPSEN: > Kärlekens väg av Alain de Botton. Översatt av Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn 2018. > Att förstå medvetandet hos människor och andra djur av Daniel C. Dennett. Översatt av Leif Åberg och Benny Kullinger 1999. > Skrifter 1-6 av Platon. Översatt av Jan Stolpe, 2018.
2020-06-18
Länk till avsnitt

Plikt eller lust? Om varför vi gör saker

Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi.

På håll kan det te sig futilt. Från en viss höjd torde mänsklig aktivitet på jorden te sig ungefär som en myrstack, fast utan ett högre, gemensamt mål. Vi ränner hit och dit, träffas och skiljs, bär på saker, vilar lite ibland men på det stora hela far vi runt i full färd med olika projekt. Varför? Till sist ska vi ändå dö, och då är allting lika oviktigt som det i livet tett sig nödvändigt. Eller åtminstone lustfyllt. Drivs vi av plikt eller lust? Filosofen Bengt Brülde gillar inte den dikotomin, utan nämner istället fem andra motsatspar som drivkrafter till sitt handlande: Långsiktiga mål mot lust i stunden, för andras skull eller för sin egen, för att uppnå nåt gott eller för att undvika nåt ont, för dess egen skull eller för vad det leder till samt ibland för att göra världen lite bättre Det viktiga för honom är balansen mellan motiven. Tillsammans med musikterapeuten och musikern Kirsti Øibakken Pedersen/Kirsti Meiers och prästen och satirtecknaren Kent Wisti diskuterar han förutsättningslöst frågan varför vi gör saker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-06-12
Länk till avsnitt

Våra gemenskaper

Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i tillsammans - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal.

Ett virus har spridit sig över världen. Det har tagit många människoliv och förändrat livet i grunden för många av oss. Men vem åsyftas med detta oss? Vad betyder den aktuella - globala - krisen för de gemenskaper vi ingår i och för det mesta tar för givna? Vilka av dem stärks och vilka stressas? Är det familjen, nationen eller FN vi kan ty oss till när stormarna går? Har den svenska hanteringen av pandemin något att göra med vårt speciella sätt att se på det gemensamma? Och vad händer när den omedelbara faran är över? Vilka kollektiv är bäst lämpade att klara framtidens utmaningar? Filosofiska rummet tar sig denna vecka an våra gemenskaper, deras grund och gränser, tillsammans med Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet; Daniel Lindvall, sociolog och föreläsare i demokrati och klimatfrågor samt Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-06-05
Länk till avsnitt

Framtiden som forskningsfält

Framtiden tycks ha tagit paus. Men hur ska vi ta oss an den, när den kommer stormande igen? Filosofiska rummet diskuterar framtidsforskning i veckans samtal.

Framtiden är ett tvetydigt fenomen. I en mening är den fullständigt oåtkomlig för oss, i en annan det som så mycket av våra strävanden går ut på att förändra eller förutsäga. I Sverige har så kallade framtidsstudier bedrivits sedan 1960-talet; en tvärvetenskaplig forskningsgren som länge var direkt knuten till politiken men som idag är mer fristående och beroende av finansiering från olika källor. Vår aktuella belägenhet är också tvetydig. Ett virus har fått framtiden att verka mer avlägsen än någonsin samtidigt menar de allra flesta klimatforskare att framtiden snabbt rycker närmare och kräver att vi snabbt tar ställning. Men hur ser framtidsforskningen ut idag? Vem betalar för den och vad betyder det för dess rön? Kan forskning om framtiden vara opartisk eller bör den tvärtom stå så nära politiken som det bara går, så att kunskapen också kan leda till handling? Filosofiska rummet lägger framtiden på bordet i veckans samtal med Gustaf Arrhenius, professor i filosofi och VD för Institutet för Framtidsstudier; Lars Ingelstam, professor emeritus i teknik och social förändring samt Åsa Svenfelt, forskare inom strategiska hållbarhetsstudier på KTH. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-05-29
Länk till avsnitt

Romanen som filosofiskt redskap

Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet.

Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen? Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-05-22
Länk till avsnitt

Förnuft och känsla

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt?

Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den? Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-05-15
Länk till avsnitt

Varför ska vi läsa Hannah Arendt?

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför?

Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961. I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet den banala ondskan, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker bara i Sverige som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik. I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död. BOKTIPS I PROGRAMMET: Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013. Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson) Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970) Hannah Arendt Zur Person, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4 Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-05-08
Länk till avsnitt

Hopp - motivation eller snuttefilt i en osäker tid?

Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar.

I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede. Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-05-02
Länk till avsnitt

Lusten att äga - om konstnärliga och andra värden

Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar.

I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk. Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen? Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-04-24
Länk till avsnitt

Vad krisen lär oss

Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några.

Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det rädde sig den som kan eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten? En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft? Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-04-03
Länk till avsnitt

De svåra prioriteringarna

Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar.

Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler. Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen? Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve? Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-03-26
Länk till avsnitt

Kartan och terrängen

Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik?

I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i.  Ändå bekräftas teorierna av experiment och framgångsrika förutsägelser. Betyder det att fysikens matematiska modeller av världen är världen, medan vår upplevelse av den är en slags illusion? I sin nya bok Världen själv argumenterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för att hans vetenskap är heltäckande att allt i världen är möjligt att beskriva som fysikaliska fenomen. Men att förväxla det matematiska redskap man då använder med själva verkligheten är ett misstag och ett farligt sådant, hävdar han. I Filosofiska rummet möter han författaren Helena Granström, magister i teoretisk fysik, i ett samtal om medvetandets egenart, kunskapens gränser och förhållandet mellan kartan och terrängen. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-03-20
Länk till avsnitt

Att tänka med tragedierna

Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande.

Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där filosoferna ska regera har de ingen plats. Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon? Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller missförstått? Den brittiske filosofen Simon Critchley menar det, och i boken Tragedy, The Greeks and Us söker han grunderna för ett tragiskt tänkande. Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet, som gästas av Charlotta Weigelt, professor i filosofi på Södertörns högskola som bland annat översatt Aristoteles till svenska, Johan Tralau, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om antiken, och Leif Zern, mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-03-13
Länk till avsnitt

Våra verkliga värderingar? Om implicita fördomar

Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet.

Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas implicit bias på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är. Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar? Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.
2020-03-06
Länk till avsnitt

Uppmärksamhet

Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare.

Uppmärksamhet är ett annat ord för kärlek, säger Elisabeth Hjorth, och det är motsatsen till förakt. Hon är inspirerad av den franska filosofen Simone Weil. För konstnären Etta Säfve handlar uppmärksamhet om att vara närvarande och att delta i livet. Kognitionsvetaren Christian Balkenius menar att uppmärksamhet är centralt för nästan allt som har med kognition och tänkande att göra. Den är vägen in i huvudet, men visar också vart man är på väg och vad man är intresserad av. Och det handlar mycket om att stänga ute. Här möter vi dem i ett samtal under ledning av Lars Mogensen Producent är Thomas Lunderquist.
2020-02-28
Länk till avsnitt

Kvinnorna och yttrandefriheten

Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari. En filosof diskuterar sitt påstående med en evolutionsbiolog och en genusvetare.

Kvinnor har en i genomsnitt större benägenhet att vilja förbjuda yttranden, påstår filosofiprofessor Erik J Olsson. Tankegången är att en feminin kultur grundad i bland annat biologiska könsskillnader skapat ett ängsligt och slutet klimat på svenska lärosäten. Är det ett problem att allt fler lärare och studenter vid högskolorna är kvinnor? Hur många kvinnor tål universiteten? Att sprida misstro mot halva befolkningen genom att formulera en sådan frågeställning kan tyckas skandalöst. Ändå: Nog finns det biologiska skillnader mellan kvinnor och män, och nog skapas olika kulturer i olika miljöer? Nog borde man kunna diskutera och kritisera olika sociala normer, särdrag i olika kulturer? Full yttrandefrihet råder när Filosofiska rummet med en filosof, en evolutionsbiolog och en genusvetare - Erik J Olsson , Jessica Abbott och Rebecca Selberg - försöker bringa reda i frågan. Programledare: Lars Mogensen Producent: Thomas Lunderquist
2020-02-21
Länk till avsnitt

Nonsensforskning

Har universiteten reducerats till betygsproducerande fabriker? Mats Alvesson hävdar att mycket av dagens samhällsforskning är meningslös. Här samtalar han med Ebba Lisberg Jensen och Tapio Salonen.

En stor del av den forskning som produceras inom dagens samhällsvetenskaper är meningslöst nonsens. Åtminstone enligt tre samhällsforskare, Mats Alvesson, Yiannis Gabriel och Roland Paulsen, som skrivit en frän debattbok i ämnet: Return to Meaning. A Social Science with Something to Say. De presenterar argumentet att forskare har ett ansvar att etablera en mening med sin forskning, och bör kunna påvisa dess sociala värde bortom upphovspersonernas smala egenintresse. Företagsekonomen Mats Alvesson diskuterar sina påståenden med två andra samhällsforskare, humanekologen Ebba Lisberg Jensen och socionomen Tapio Salonen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet är en repris från 2017.
2017-09-30
Länk till avsnitt

Lögnen

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.

Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet? Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker bara ljuger är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap? Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-02-07
Länk till avsnitt

Barnets rätt

I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn?

Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt? Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus? Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering? Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2020-01-24
Länk till avsnitt

Kropotkin, evolutionen och samhällsbygget

Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft.

År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet. Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper? Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare. Producent: Thomas Lunderquist.
2020-01-17
Länk till avsnitt

Det gemensamma - tragedi eller möjlighet?

Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet?

Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta. Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att allas ansvar är ingens ansvar, lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.
2020-01-10
Länk till avsnitt

Vänner efter döden

Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör.

När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av sorgearbetet; ett sätt att inse att den älskade släktingen eller vännen inte finns kvar bland de levande längre. Men nu står allt fler avlidnas hem i sociala medier kvar, eller förvandlas till något slags digital minneslund. Vackert så, eller ligger det möjligen något integritetskränkande i det? Vad blir effekterna av att  förverkliga den tidigare transcendentala idén om evigt liv i ett sekulärt men högteknologiskt tidevarv? Om detta samtalar filosofen Cathrine Felix med etnologen Lynn Åkesson och teologen och begravningsentreprenören David Heith Stade. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2020-01-03
Länk till avsnitt

Kön

Könskorrigeringar har varit på tapeten under 2019. Men vad är det egentligen som ska korrigeras? Filosofiska rummet avslutar året med ett samtal om kön.

Vad är kön? Har man ett eller blir man ett? Kan man ha fler än ett? Vem bestämmer? Under 2010-talet har synen på kön förändrats snabbt. 2015 hamnade det könsneutrala pronomenet hen i Svenska Akademiens ordlista och nu vill regeringen inrätta ett tredje, juridiskt kön för de som inte känner sig hemma i någon av de två traditionella. Transsexualitet betraktas inte längre som en marginell företeelse och diagnosen könsdysfori har den senaste tiden blivit föremål för en bitvis hätsk debatt. Men är trans så nytt som det verkar? I Filosofiska rummet utforskar könets mysterier tillsammans med litteraturhistorikern Sam Holmqvist, genus- och teatervetaren Tiina Rosenberg och teologen Philip de Croy. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-12-29
Länk till avsnitt

Litteratur

Kanske blir det en filosofibok under granen i år? Filosofiska rummet läser av den litterära terrängen och bjuder på filosofiska boktips.

Filosofi är i hög grad en bokburen verksamhet. Men hur ser utgivningen av filosofisk litteratur på svenska ut idag? Har vi tillgång till de tankar vi behöver eller saknas viktiga titlar? Vilken efterfrågan finns och vad gör förlagen för att nå läsare bortom de akademiska seminarierna? Och vilka är förläggarnas egna lästips inför helgerna? Filosofiska rummet pratar böcker tillsammans med David Stansvik, förläggare på Nya Doxa, Martina Stenström, operativ förlagschef på Fri tanke och Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och redaktör för Thales. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén Några titlar som nämns i programmet: Maskiner som jag av Ian McEwan (roman) Serotonin av Michel Houellebecq (roman) Om friheten av John Stuart Mill (filosofi) Upplysning Nu! av Steven Pinker (filosofi) History of Philosophy without any gaps (podcast) Edge.org (sajt)
2019-12-20
Länk till avsnitt

Bildning

Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk?

Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhällsklasser. Men vad betyder det att vara bildad i slutet av 2010-talet? Och varför är det eftersträvansvärt att vara det? I sin nya bok Till bildningens försvar försöker idéhistorikern Sverker Sörlin lägga grunden till ett nytt bildningsbegrepp som rymmer både kunskap och värderingar, och på vilket man kan bygga en samhällsgemenskap kanske rentav rädda klimatet. Men är det klokt att blanda fakta och värderingar? Filosofiska rummet bjuder denna vecka på ett bildat samtal mellan Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss, tillträdande ledamot i Svenska Akademien. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
2019-12-13
Länk till avsnitt

Thoreau - en tänkare för vår tid?

Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat.

Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen. Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2019-12-06
Länk till avsnitt

Schopenhauer, musiken och meningen

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn.

Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare. I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 1860) sina idéer om viljan till liv motsvarigheten till Kants tinget i sig. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
2019-11-29
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.