Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Klotet i Vetenskapsradion

Klotet i Vetenskapsradion

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/vetklotet

Avsnitt

Kenyas nya energi ? det fossilfria valet (R)

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?

Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft. Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål. Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.  - Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren. Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år. Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning. I programmet medverkar Anders Arvidsson vid SIDAs afrikaavdelning och Francis Johnson, Stockholm environment institute. Nästa vecka, den 14 juli, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm. Programmet är en repris från den 1 maj.
2019-07-07
Länk till avsnitt

Jakten på de "gröna" metallerna (R)

Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?

En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller. Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år. Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid. Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas? Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier Vanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser. I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 13 februari 2019.
2019-06-30
Länk till avsnitt

Grön sommar med Klotet

Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt.

Plötsligt blev det påtagligt att mycket av det vi tar för givet, inte längre gäller när torkan slår till. Skogar stod i brand. Brunnar sinade, bevattningsförbud rådde. Skördarna blev små och inför vintern blev fanns det inte tillräckligt med foder till djuren. Sommaren 2018 blev forskarnas modeller av hur klimatförändringarna slår, verklighet framför våra ögon.  Många, många började prata om att vi måste ställa om våra sätt att leva, bort från de fossila koldioxidutsläppen till något annat. Och inte bara i Sverige. Då 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fick enorm uppmärksamhet och hennes initiativ spred sig som en löpeld över världen. Nu har ett år gått. Semestern står för dörren och vi kanske vill ut och resa eller i alla fall tuffa med en båt på en sjö eller längs kusten.I Klotets sommarprogram ger vi oss ut i grönskan för att blicka både bakåt och framåt tillsammans med våra gäster: Michael Tjernström, klimatprofessor vid Stockholms universitet och sommarpratare i Sveriges Radio den 11 augusti. Staffan Lindberg, ekotrubadur, koldioxidbantare, klimatdebattör mm. Jonas Åkerman, transportforskare vid KTH och en av de experter som svarar på lyssnarfrågor i Klotet, så även i detta program. Camilla Widebeck, producent för Vetandets värld och elbåts-nörd. Agneta Nordin, reporter vid Sveriges Radio, och en av journalisterna bakom programmen Klimatspår som sänds i P1 på torsdagar i sommar. Programledare är Marie-Louise Kristola.
2019-06-19
Länk till avsnitt

Klädernas mörka avigsidor (R)

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år.

Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. Fast fashion har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket, och Katarina Graffman, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 12 juni.
2019-06-16
Länk till avsnitt

Klädernas mörka avigsidor

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år.

Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. Fast fashion har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket, och Katarina Graffman, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse. Programledare är Mona Hambraeus.
2019-06-12
Länk till avsnitt

Cement - klimatomställningens betonghäck (R)

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?

Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE CBI Betonginstitutet, och Ingrid Westman, vd för Friendly Building.  Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 5 juni.
2019-06-09
Länk till avsnitt

Cement - klimatomställningens betonghäck

Cement är ett av världens mest använda material. Tillverkningen orsakar nästan lika stora koldioxidutsläpp som samtliga EU-länder tillsammans. Kan ny teknik göra cementen koldioxidfri?

Överallt omkring oss ser vi byggnader, broar, tunnlar och andra konstruktioner av betong. Det är det mest använda materialet som människan har skapat, men är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser globalt. För betong tillverkas av cement, och mellan 5 och 8 procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från cementtillverkning. Men branschen har insett att cementtillverkningen inte är hållbar. Flera initiativ är på gång, till exempel att ta fram betong som bara innehåller hälften så mycket cement som nu. Och i Sverige har Vattenfall och Cementa inlett ett gemensamt pilotprojekt vid cementfabriken i Slite på Gotland. Cementen bildas av lera och kalksten som värms upp till hög temperatur, 1 450 grader. Hettan gör att den koldioxid som finns bunden i kalkstenen avges till luften. Även bränslet som används för att hetta upp ugnen är till stora delar fossilt, och avger koldioxid. Vid upphettningen bildas så kallad klinker, som kyls och mals tillsammans med sand och gips till ett grått pulver - cement. När cementen blandas med ballast, det vill säga sand, grus och sten, och vatten, så bildas betong. I Sverige kommer 20 procent av industrins sammanlagda koldioxidutsläpp  från cementtillverkning. Projektet på Gotland går ut på att cementen ska framställas med förnybar el och att den koldioxid som ändå uppstår ska fångas in och lagras under jord. Hur långt fram i tiden ligger en sådan teknisk lösning? Och finns det andra metoder som kan minska cementens stora klimatbelastning på kort sikt? Medverkar gör: Arvid Stjernberg, Heidelberg cement, Mikael Nordlander, Vattenfall, Katarina Malaga, vd vid RISE Betonginstitutet.  Programledare är Marie-Louise Kristola.
2019-06-05
Länk till avsnitt

Många traumatiserade efter gruvolycka i Brasilien (R)

I januari i år brast en gruvdamm i Brumadinho i Brasilien. 300 personer begravdes och dränktes i en våg av framrusande gruvslam. Frågan är om den här händelsen kan bli startskottet för en förändring?

Det var en av de värsta olyckorna med en gruvdamm i modern tid. I Brasilien finns ett 80-tal dammar med liknande konstruktion, som när som helst kan brista. I flera andra länder finns flera tusen lika farliga dammar. Klotet har besökt den brasilianska olycksplatsen och talat med överlevande.  Det var som i en skräckfilm berättar 61-åriga byggjobbaren Luiz de Castro. Han har fortfarande sår kvar på överläppen efter olyckan. Luiz de Castro höll på att bygga på en stålkonstruktion intill den 85 meter höga dammväggen när han hörde ett muller som från en av de jättelika schaktmaskinerna med tremetershjul och så började marken skaka. Den 40 år gamla dammväggen av torkat slam hade lösts upp, sannolikt av regn, och brast. En gigantisk rödbrun lervåg, tillräcklig för att fylla 5000 simbassänger i OS-storlek, krossade allt i sin väg, under åtta kilometer. En bro, vägar, bostadshus, gruvbolagets kafeteria där många hade lunchrast och dränkte alla som inte hann undan. Enligt flera statsvetare i Brasilien så har dammolyckan ändrat den nye konservative presidenten Jair Bolsonaro och hans ministrars retorik kring att miljöregler måste slopas för att få fart på ekonomin. Presidenten twittrade att rättvisa måste skipas och att liknande tragedier ska förhindras framöver. Statliga gruvbolaget Vales VD har tillfälligt fått lämna sin post under utredning. Men juristen Suely Araújo statsvetarprofessor vid Universitetet i Brasilia och under tio år chef för IBAMA, Brasilianska Naturvårdsverket, hon tror inte att katastrofen i Brumadinho kommer att stoppa Bolsonaros mål att försvaga miljöregler i det långa loppet. I programmet hör du Sveriges Radios korrespondent i global hälsa Johan Bergendorffs reportage från platsen. Vi ställer också frågan om en liknande olycka skulle kunna hända i Sverige eller Europa. I programmet analyserar även statsvetaren Mattias Fridahl, vid Linköpings universitet, hur EU-valet påverkar klimatpolitiken, och veckans lyssnarfråga handlar om klimatutsläpp från digitalisering och datalagring. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 29 maj.
2019-05-29
Länk till avsnitt

Ett val för klimatet

Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken.

Mer än 75 procent av EU:s koldioxidutsläpp kommer från energisektorn.  För att få ner utsläppen behövs det politiska beslut inom de närmaste åren som banar väg för ett fossilfritt energisystem, enligt forskarna. Till 2050 bör nästan alla utsläpp vara borta, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Därför beskrivs årets val till EU-parlamentet som ett val för klimatet. Sveriges kandidater till EU-parlamentet lyfter fram olika lösningar: både kärnkraft och helt och hållet förnybara energikällor. Hur ska just deras politik leda till att utsläppen minskar? I Klotet svarar också energi- och klimatforskare på  vad som krävs för att EU-länderna ska kunna ställa om till fossilfritt energisystem. EU-kommissionen har föreslagit en strategi för en klimatneutral ekonomi som gör att målen i Parisavtalet ska uppnås till år 2050. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas väl under två grader. Det är en utförlig långtidsstrategi som har godkänts av parlamentet och stöds av åtta länder, däribland Sverige. Under kommande mandatperiod ska övriga 20 medlemsländer ta ställning till om strategin ska bli hela unionens mål. I så fall kommer parlamentet att få en viktig roll när strategin för 2050 ska omsättas till praktisk politik med konkreta åtgärder. I programmet medverkar Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU-politik, och Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH, tidigare aktiv inom miljörörelsen i EU. Programledare är Mona Hambraeus.
2019-05-22
Länk till avsnitt

Hur mår fiskarna i Östersjön? (R)

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.

Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Och om några veckor, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt. I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, Programledare: Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 12 september 2018.
2019-05-19
Länk till avsnitt

Hur mår fiskarna i Östersjön? (R)

På många håll lyser abborre och gädda med sin frånvaro. Torskfångsten är inte ens en tiondel jämfört med 1980-talet.

Östersjön är ett av jordens mest förorenade hav. Det hotas av gamla miljösynder, övergödning och syrebrist. Och inte minst ett överfiske av framförallt torsk. Vad krävs för att fisken i Östersjön ska må bra igen? En annan fråga som diskuteras är om sälstammen nu har vuxit sig såpass stark efter ett framgångsrikt miljöarbete, att den på sina håll pressar både fiskare och vissa fiskbestånd, framför allt torsk. Dessutom sprids en parasit från sälen till torskarna. Är det dags att utöka säljakten? Det här är några av de frågor som diskuterades vid ett seminarium som Klotet arrangerade vid årets upplaga av Berwaldhallens Östersjöfestival, och som delvis sänds i veckans program. Och om några veckor, den 29 maj, kommer forskarna i Internationella havsforskningskommissionen (ICES) att ge sitt råd till EU:s fiskeministrar för hur torskfisket i Östersjön kan bedrivas uthålligt. I programmet ger sig Klotet ut i skärgården för att vittja ett fisknät. Blir det någon fångst? Medverkar gör Sara Hornborg, RISE, Sture Hansson, Stockholms Universitet, Henrik C Andersson, länsstyrelsen i Stockholm, Glenn Fridh, fiskare och innovatör, Gustaf Almqvist, länsstyrelsen i Stockholm, Programledare: Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 12 september 2018.
2019-05-15
Länk till avsnitt

Kenyas nya energi - en megasatsning på olja (R)

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.

  I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 8 maj.
2019-05-12
Länk till avsnitt

Kenyas nya energi - en megasatsning på olja

Hundratals miljarder kronor satsas på pipelines, vägar, flygplatser och en hamn där olja från Kenya ska skeppas ut. Lapsset-projektet ska öka Kenyas tillväxt, men även koldioxidutsläppen globalt.

  I Kenya kommer cirka 85 procent av elen från förnybara energikällor, mest från termisk energi. Och mycket pengar investeras i bland annat stora vind- och solkraftsparker.  Men parallellt med de förnybara satsningarna pågår ett megaprojekt som involverar Kenya, där oljeutvinning- och export är ryggraden i en  omfattande "utvecklingskorridor"genom Afrika. Det kallas Lapsset (Lamu Port Southern Sudan-Ethiopia Transport corridor) och syftet är en ekonomisk satsning i stora delar av östra Afrika som även involverar Etiopien och Sydsudan. Projektets mål är att öka den ekonomiska tillväxten med 10 procent om året fram till år 2030. I det här andra programmet om Kenyas energival, besöker vår reporter Anders Wennersten Lapssetprojektet. Kenya ska utvinna stora oljefyndigheter i Turkana i nordväst, och en pipeline ska transportera oljan till Lamu vid kusten där en djuphamn nu anläggs för att exportera oljan. Längs pipelinen planeras bland annat motorvägar, flygplatser, tåg och semesterorter. - Vi har hittat olja i Kenya, som vi vill exportera, säger Norman Muraya, chefekonom vid Lapsset corridor development authority. Det är den myndighet som har ansvar för infrastrukturprojektet som i sin komplexitet och omfattning är svår att finna någonstans i världen, möjligen med undantag för projekten kring Kinas nya sidenväg. Programledare är Mona Hambraeus.
2019-05-08
Länk till avsnitt

Kenyas nya energi ? det fossilfria valet (R)

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?

  Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft. Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål. Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.  - Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren. Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år. Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning. Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm. Programmet är en repris från 1 maj.
2019-05-05
Länk till avsnitt

Kenyas nya energi ? det fossilfria valet

Över hela världen växer andelen förnyelsebar energi. I östafrikanska Kenya kommer nu drygt 85 procent av elen från förnyelsebara energikällor. Men hur långt räcker det?

  Även i länder med stora klimatutsläpp från fossila bränslen, som Indien, Kina och arabländerna, pågår en massiv satsning inte minst på solenergi. På flera håll har solenergin blivit billigare än till exempel olja. I Kenya är nu drygt 85 procent av elen från förnybara energikällor och volymen väntas öka ytterligare de närmaste åren med hjälp av bland andra svenska företag inom solkraft. Vår reporter Anders Wennersten har besökt landet och rapporterar om framsteg som görs. Men också om de många utmaningar som kvarstår för att landets klimatmål. Stora summor investeras i förnybar energi. Även svenska företag har sökt sig till Kenya i sin jakt på nya marknader. Francis Kip-Utich Kaptich arbetar för ett av dem. Planen är att bygga några av de största solkraftsparkerna i landet.  - Här, säger han och pekar med handen ut över de lantliga kullarna i västra Kenya, här ska vi bygga en solkraftpark, till att börja med på 10 megawatt. Men ambitionen är att växa betydligt mer under de kommande åren. Satsningarna sker dock parallellt med stora investeringar även i fossila bränslen, och koldioxidutsläppen har fortsatt öka under senare år. I takt med att levnadsstandarden höjs, ökar också energibehoven. Dessutom växer befolkningen snabbt - hälften av landets invånare är idag under 20 år. Veckans program beskriver Kenyas fossilfria satsning. Och nästa vecka, den 8 maj, handlar Klotet om Kenyas fossila vägval. Där pågår samtidigt en enorm infrastruktursatsning, tillsammans med grannländerna, som omfattar oljepipelines, djuphamn, flygplatser mm.
2019-05-01
Länk till avsnitt

Skellefteås kamp för att klara Parisavtalet (R)

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.

  På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.  Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.  För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs? Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 24 april.
2019-04-28
Länk till avsnitt

Skellefteås kamp för att klara Parisavtalet

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.

På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.  Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.  För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs? Programledare är Mona Hambraeus.
2019-04-24
Länk till avsnitt

Tre års torka - räcker vattnet i år? (R)

Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?

  De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU. Klotet besöker Sala som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men här börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud. Men det utvecklas också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 17/4.
2019-04-21
Länk till avsnitt

Tre års torka - räcker vattnet i år?

Sala är en av allt fler kommuner som ser över sin vattenförsörjning. Många grundvattenmagasin har inte fyllts upp under vintern. Är det dags att börja återanvända vårt vatten?

  De stora grundvattenmagasinen har under eller mycket under de normala vattenmängderna för årstiden, rapporterade Sveriges geologiska undersökning, SGU, i mars. Om det inte kommer mycket regn fram till sommaren kan grundvattennivåerna bli extremt låga i sommar i stora delar av Götaland, Svealand och södra Norrland, varnar SGU. Klotet besöker Sala som är en av många kommuner i Sverige som hittills inte har behövt oroa sig för tillgången till vatten. Men nu börjar man diskutera nya lösningar för att säkra dricksvattnet. Och redan nu överväger kommunen att nu införa ett bevattningsförbud. Men det utvecklas också teknik för att ta vara på och återanvända vattnet vi använder. Klotet undersöker bygget av bostadsområdet Oceanhamnen i Helsingborg och hur vattnet från lägenheterna ska tas till vara där, för att spara både energi och vatten. En plan är att det kan bli badvatten i badhuset där. Programledare är Marie-Louise Kristola.
2019-04-17
Länk till avsnitt

Fransk vår för klimatet

De Gula västarna i Frankrike fick regeringen att backa från höjd bensin- och dieselskatt. Men deras protester har också lett till mobilisering för en tuffare klimatpolitik.

  Hösten och vintern i Frankrike har präglats av de Gula västarnas demonstrationer, som var en reaktion bland annat mot planerna på höjd diesel- och bensinskatt. Regeringen Macron fick backa från skattehöjningen, men protesterna har också lett till en ny vår för klimatfrågan. Miljörörelser i många länder har tagit till sig budskapet att klimatomställningen också måste bli socialt rättvis för att den ska accepteras av så många som möjligt. Den franska regeringen svarade med att bjuda in alla medborgare till en tre månader lång nationell debatt, där alla skulle få säga sin mening. Nu är den debatten avslutad och de första resultaten visar att många fransmän är oroliga för, och engagerade i, klimatförändringar, luftföroreningar och utarmning av den biologiska mångfalden. Många kan tänka sig att ställa om samhället för att lösa de här frågorna, men det måste göras på ett rättvist sätt. Däremot verkar tilltron till att staten och myndigheterna ska kunna lösa dessa frågor inte vara särskilt stor. Samtidigt mobiliserar den franska miljörörelsen för en klimatvår (Le printemps du climat). Fyra stora organisationer har stämt den franska regeringen för klimatpassivitet. Och flera politiska partier placerar sina miljöföreträdare högt på listorna inför valet till Europaparlamentet. Klotets Marie-Louise Kristola rapporterar från Paris om den franska klimatvåren, tillsammans med Sveriges Radios korrespondent Margareta Svensson, Wojtek Kalinowski, chef för tankesmedjan Veblen Institute for Economic Reforms i Paris och andra gäster. Programledare är Mona Hambraeus.
2019-04-03
Länk till avsnitt

Upp till kamp för insekterna!

1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.

  I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag. Nu har delstatsregeringen i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning. Liknande initiativ har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk. En koalition av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030. Delstatsregeringen i Bayern har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll. Bakgrunden till medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet. Klotets reporter Marcus Hansson är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare.  I programmet medverkar också Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och Lena Tranvik, stf chef vid Artdatabanken, SLU.  Programledare är Mona Hambraeus.
2019-03-27
Länk till avsnitt

Mindre kött för klimatet - men hur bra är alternativen?

Forskning visar att vi behöver minska köttkonsumtionen radikalt för att nå klimatmålen. Men vad ska vi äta istället? Och är all vegetarisk mat lika bra?

Maten vi äter står för en betydande klimatpåverkan. Allra mest utsläpp blir det från köttproduktion, den står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, enligt Livsmedelsverket.  Ändrade matvanor kan alltså minska klimatpåverkan i stor utsträckning, men om man vill välja bort klimatbovarna, vilken mat är då bäst att välja?  Matbutikerna dignar numera av vegetariska alternativ till kött. Det går att äta både korv och biff utan att äta kött.  Klotet begav sig till Oxbacksskolan i Södertälje, där barnen serverades "Green taco", med baljväxtfärs gjord på bland annat sötlupin, en baljväxt som i liten skala börjat odlas i Sverige.  Vi har också besökt ett teknikföretag i finansbranschen, där en del av de anställda dricker en vegansk sorts välling till lunch.   Forskaren Hanna Karlsson från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU har hjälpt oss att räkna ut klimatpåverkan från olika varianter av spagetti och "köttfärssås".  Programledare: Marie-Louise Kristola.
2019-03-20
Länk till avsnitt

Klimatprotesterna växer - men när minskar utsläppen? (R)

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?

  Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i runt 100 länder världen över till fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska. Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader. Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.   Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen. Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från 13 mars.
2019-03-17
Länk till avsnitt

Klimatprotesterna växer - men när minskar utsläppen?

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?

  Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska. Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader. Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.   Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen. Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet. Programledare är Mona Hambraeus.
2019-03-13
Länk till avsnitt

Psykiskt svårt för bönder i torkans spår (R)

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.

  Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 6 mars.
2019-03-10
Länk till avsnitt

Psykiskt svårt för bönder i torkans spår

Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Depressioner, och även självmord, följer i torkans spår. Samtidigt växer ilskan över att landets regering inte vidtar kraftfulla åtgärder.

  Australien kallas ibland den globala uppvärmningens kanariefågel i kolgruvan. Kanariefåglarna var känsliga för ohälsosamma gaser och dog först när halterna av giftig giftiga gaser i gångarna blev för höga. Det var en signal för gruvjobbarna att fly. Januari månad var den varmaste månaden på 100 år i Australien, där temperaturen nådde upp mot 50-graders strecket på många håll och det gick att steka ägg i en panna inuti överhettade parkerade bilar. Samtidigt drabbades Queensland på östkusten efter sju års torka av enorma skyfall som dränkte uppskattningsvis en halv miljon kor. Australiens bönder är hårt prövade av klimatförändringen. Vissa drabbas av depression, i torkans spår ökar självmorden, samtidigt växer ilskan över att Australiens regering inte vidtar kraftfulla åtgärder. I maj är det nationellt val i Australien och många hoppas att de politiker som vinner radikalt minskar utsläppen och anpassar landet till en allt hetare framtid. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff har träffat Jim McDonald i år i ett hårt drabbat jordbrukslandskap i Quirindi.  Nu är fjärde skörden på väg att torka bort eftersom regnet uteblir och hettan håller sig över 40 graders-strecket vecka efter vecka. Jim McDonald är engagerad i Farmers for Climate Action som kräver att politikerna minskar utsläppen och anpassar samhället för en allt hetare framtid.    Programledare är Marie-Louise Kristola.
2019-03-06
Länk till avsnitt

Molnet slukar el - går det att lagra hållbart? (R)

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.

Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp. Mindre omdebatterat är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in. Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar. I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid. Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara? Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 27 februari.
2019-03-03
Länk till avsnitt

Vetenskapsradion Klotet Molnet slukar el - går det att lagra data hållbart? 2019-02-27 kl. 14.04

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.

2019-02-27
Länk till avsnitt

Den orättvisa omställningen (R)

Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.

  Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta. Omställningen till ett fossilfritt samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var rättvis omställning ett tema. Nyligen bildades den nya socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld. Och förra veckan bildades Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige. Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut? I veckans Klotet träffar vi bland annat familjen Löfholm på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk. I studion medverkar Kalle Sundin, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet. Programledare: Marie-Louise Kristola Repris från onsdag 20/2.
2019-02-24
Länk till avsnitt

Den orättvisa omställningen

Ökade klyftor mellan fattig och rik och en höjd bensinskatt på det. Klimatpolitiken kritiseras för att gynna medelklassen i storstäderna. Nu höjs nya röster för en rättvis klimatomställning.

  Höjd skatt på fossila bränslen omfamnas inte av den som saknar fungerande kollektivtrafik. Och ett avdrag för elcykel hjälper inte den som pendlar åtta mil till jobbet. En elbilsbonus i samhällen utan laddstolpar är inte heller till någon större nytta. Omställningen till ett fossilfritt samhälle kritiseras nu för att blunda för att de politiska åtgärderna leder till orättvisor. Vid FN:s senaste klimatmöte, som hölls i Katowice, mitt i polska kolgruvedistriktet Schlesien, var rättvis omställning ett tema. Nyligen bildades den nya socialdemokratiska tankesmedjan Gröna folkhemmet som formulerar problemet så här i en artikel på DN Debatt: Svensk politik är hård mot den som saknar resurser att leva klimatvänligt. Den bestraffar och beskattar men stärker alltför sällan möjligheterna att ställa om i gengäld. Och förra veckan bildades Partiet Vändpunkten som vill bemöta klimathotet och de växande klyftorna i Sverige. Hur ser en rättvis, jämlik klimatpolitik ut? I veckans Klotet träffar vi bland annat familjen Löfholm på Trägsta gård utanför Östersund som oroar sig för hur  den nya regeringens klimatpolitik ska påverka deras möjligheter att bedriva sitt krav-märkta jordbruk. I studion medverkar Kalle Sundin, initiativtagare till tankesmedjan Gröna folkhemmet, och Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores, som stöttas ekonomiskt av bland annat Centerpartiet. Programledare: Marie-Louise Kristola
2019-02-20
Länk till avsnitt

Vetenskapsradion Klotet 2019-02-17 kl. 16.03

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

2019-02-17
Länk till avsnitt

Jakten på de "gröna" metallerna

Metaller till solceller och elbilsbatterier ska hjälpa oss att klara klimatkrisen. Men lokalboende och miljöintressen protesterar mot brytning i Sverige. Går konflikten att lösa?

  En ny gruvboom kan vara på gång i Sverige, i jakten på så kallade omställningsmetaller som ska möjliggöra den nya gröna tekniken som bilbatterier och solceller. Även metaller och mineraler för elektronikvaror som mobiltelefoner och datorer är åtråvärda eftersom vissa av dem spås bli bristvara inom några år. Men boomen handlar framför allt om undersökningstillstånd inte en enda gruva har öppnats och satt igång under senare tid. Forskare, gruvföretag och fackföreningar anser att de långa handläggningstiderna för tillstånd riskerar gruvindustrins framtid. Samtidigt varnar miljörörelsen, lokalbefolkning och svenska myndigheter för att både natur och människor hotas om de nya gruvorna tillåts öppna. Hur kan denna konflikt lösas? Klotet besöker Brickagruvan i Hälsingland som är rik vanadin en metall som används inom stålindustrin, men också i tillverkningen av elbilsbatterier Vanadin finns också med på EU:s lista för kritiska metaller som bedöms som extra värdefulla för vårt samhälle, men som sällan bryts inom EU:s gränser. I programmet medverkar Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, och Arne Müller, journalist och författare till flera böcker om gruvindustrin i Sverige. Programledare: Marie-Louise Kristola.
2019-02-13
Länk till avsnitt

"Ska jag färga mina urtvättade svarta jeans?"

Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.

  "Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?" Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt. Medverkade gjorde bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor: Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan. Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter. Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar. Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert. Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.
2019-02-10
Länk till avsnitt

"Ska jag färga mina urtvättade svarta jeans?"

Klotet bjuder på bitar från "En kväll om klimatet" - ett samarbete mellan Klotet i P1 och Annika Lantz. De uppträdde tillsammans i Radiohuset i måndags kväll, inför publik.

  "Jag har en hög med svarta jeans som inte är utslitna mer än i färgen, så de är egentligen fullt användbara, men de ser för slitna ut för att jag ska vilja ha dom på jobbet. Så vad är bäst för miljö och klimat; Att köpa ett par nya svarta byxor eller färga om dom vi redan har?" Det här är en av de många lyssnarfrågor som besvaras i veckans specialprogram. Klotets programledare Marie-Louise Kristola  har sällskap av komikern Annika Lantz från Lantzkampen och Kära Annika i P1. Programmet är en inspelning från i måndags kväll då de bägge höll i "En kväll om klimatet" på Radiohuset i Stockholm, på ett upplysande och underhållande sätt. Medverkade gjorde bland annat flera  experter som  brukar svara på lyssnarfrågorna i Klotet och som i veckans program besvarar en lång rad nya frågor: Hanna Karlsson, SLU, om matens klimatpåverkan. Erik Kjellström, SMHI, om klimatförändringens orsaker och effekter. Björn Sandén, Chalmers, om hur vi kan ställa om samhället och om hur cirkulär ekonomi fungerar. Åsa Stenmarck, IVL, avfallsexpert. Även Johanna Nilsson, bloggare/influencer och en av tre grundare till Klimatklubben och Kalle Nilvér, en av grundarna till en klimatkompenseringstjänst medverkar.
2019-02-06
Länk till avsnitt

Minskat skydd för arter i skog och kring strand

Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.

  Ett stopp för en kartläggning av de mest skyddsvärda arterna i skogen finns med bland de 73 punkterna i det nya budgetsamarbetet mellan Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är Skogsstyrelsens så kallade nyckelbiotops-inventering som har stoppats. Miljöorganisationer är kritiska till stoppet eftersom de anser kartläggningen handlar om utökad kunskap om vilka områden som har högst skyddsvärde. Men en del skogsägare har fått problem med när dessa biologiskt värdefulla arter hittas på markerna eftersom virket då blir nästan omöjligt att sälja. I regeringssamarbetet ingår också nya utredningar som ska stärka skogsnäringen och ha fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn. En annan punkt på listan över budgetsamarbetet är att strandskyddslagstiftningen ska göras om i grunden. Det ska bli lättare att bygga nära stränder på landsbygden, och det lokala inflytandet ska öka. Grunda vikar och stränder är ofta viktiga för ekosystemet, bland annat för att fiskar ska hitta mat och bli många och välvuxna Klotet är ute i skogen med professor Lena Gustafsson som forskar om nyckelbiotoper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I programmet medverkar också riksdagsledamöter från Miljöpartiet och Centerpartiet.  Programledare är Niklas Zachrisson.
2019-01-30
Länk till avsnitt

Så blir den nya miljöpolitiken

En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?

  Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter. Ett tjugotal miljö- och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar. - Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger Sverker Sörlin professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet. Men i överenskommelsen finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro. Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, MP, Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och Mikael Karlsson, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson Rickard Nordin intervjuas. Av överenskommelsen framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli?    Programledare är Marie-Louise Kristola.
2019-01-23
Länk till avsnitt

Biodrivmedel på väg

Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.

  Biodrivmedel är ett huvudspår för att ersätta bensin och diesel när Sveriges fordon ska bli fossiloberoende till år 2030. Men idag importerar vi uppåt 90 procent av de förnybara bränslen som används. Trots decennier av forskning och flera pilotprojekt finns det bara några få stora anläggningar som tillverkar biodrivmedel i Sverige. Klotets reporter Niklas Zachrisson besöker en av de få anläggningar som tillverkar biodrivmedel i kommersiell skala.  Utvecklingen hittills har gått trögt. Men nu verkar en förändring vara på gång. Den så kallade reduktionsplikten, en lag som började gälla förra året, innebär att drivmedelsleverantörerna måste se till att utsläppen av koldioxid från bränslet successivt minskar fram till år 2030. Och de leverantörer som inte lyckas reducera utsläppen tillräckligt mycket måste betala en straffavgift, enligt lagen. Med de nya och mer långsiktiga kraven på renare bensin och diesel ökar nu intresset från företag och investerare för att satsa på nya produktionsanläggningar. Klotet tar reda på vad som krävs för att produktionen i Sverige ska ta fart. Gäster i veckans Klotet är Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Per-Arne Karlsson, ansvar för förnybar energi på drivmedelsbolaget St1. Programledare är Marie-Louise Kristola.
2019-01-16
Länk till avsnitt

Här blir den ena fabrikens avfall den andras resurs

Att ta vara på restprodukter lyfts allt oftare fram som centralt för att nå miljömålen. Men då måste hanteringen också vara smidig och resurseffektiv.

  I danska Kalundborg har fabrikerna i ett halvt sekel kopplat in sig på varandras avloppsrör och skorstenar och sett varandras avfall som resurser. Ett exempel är enzymtillverkaren Novozymes jästankar som innehåller både biomassa och fosfor som restprodukter när processen är klar. I nästa fabrik blir biomassan till biogas och fosforn görs om till gödningsmedel. Genom handfast infrastruktur och skrivna avtal försäkrar företagen sig om att den så kallade industriella symbiosen kan fortsätta även i framtiden. (Symbios betyder att samarbetet är mer gynnsamt för bägge parter än om de skulle verka var för sig.) Kommunen är en aktiv del i det hela och även inkopplad med sitt kraftverk och med vattenreningsverket, som är ett av Danmarks mest avancerade, och symbiosen här har nyligen belönats med flera priser. Hur bra är vi hemma i Sverige på att utnyttja avlopp, avfall och avgaser för ny produktion? Och vad står i vägen för mer industriell symbios? I programmet medverkar Michael Martin, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Maria Sunér Fleming, miljöansvarig vid Svenskt Näringsliv. Programledare är Niklas Zachrisson.
2019-01-09
Länk till avsnitt

Klotets årskrönika: Vargskogen, regnskogen och skogen där det brann

När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?

  I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol. Skogen var också i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig. I de rovdjurstäta Dalaskogarna radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Och en befarad rovdrift av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso. I programmet spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam. Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.
2019-01-01
Länk till avsnitt

Den svenska solcellsboomen (R)

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.

Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 21 november 2018.
2018-12-30
Länk till avsnitt

Jul, jul, natursmarta jul!

Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar.

I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa. Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet. I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet. Programledare är Niklas Zachrisson.   Medverkande: MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.  ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
2018-12-19
Länk till avsnitt

FN:s klimatmöte i kolets hjärta

Bara några få dagar återstår av FN:s klimatmöte i Katowice. Det är ont om tid för delegaterna att hinna ta de viktigaste besluten. Hur går det? Klotet rapporterar direkt från konferensen.

  Världens länder är samlade i polska Katowice för att enas om hur alla ska bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det är en akut fråga, för utsläppstrenden går för närvarande åt fel håll: Förra året 2017 började utsläppen av växthusgaser öka igen efter tre år på en stabil nivå, enligt  Internationella energirådet IEA. Framför allt är det länderna i Asien, främst Kina och Indien, som står för ökningen. Och 2017 nådde koldioxidhalterna i atmosfären toppnivåer, de högsta under människans historia. Klotets programledare Niklas Zachrisson och producent Susanna Baltscheffsky är på plats vid Cop24 (det vill säga den 24:e konferensen för länderna som skrivit på FN:s klimatkonvention) i Katowice och rapporterar om händelseutvecklingen där med hjälp av gäster och delegater.
2018-12-12
Länk till avsnitt

Läckande vrak ett nytt hot mot havsmiljön

Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.

  17 000 fartygsvrak ligger utspridda längs den svenska kusten. Många av dem är harmlösa, och har blivit populära både för havsdjur, fiskare och sportdykare - konstgjorda rev, med en spännande historia. Men det finns undantag. Av vraken som vi känner till bedöms runt 300 vara miljöfarliga, och ett trettiotal innebär en akut miljöfara, enligt Sjöfartsverket. Det handlar i många fall om vrak  som sänktes i slutet av andra världskriget så att fienden inte skulle kunna ta dem. Flera av fartygen hade stora mängder bunkerolja och kemiska stridsmedel ombord när de begravdes i havet. Allt sedan dess har de legat på havsbotten och långsamt rostat sönder, vilket ökar risken för att deras farliga last ska läcka ut i havsmiljön. Tidigare undersökningar har funnit spår av arsenik i nordhavsräkor och havskräftor, som bedöms komma från vrak som läckt kemiska stridsmedel. Nu visar preliminära resultat i en ny studie från Chalmers Tekniska högskola att senapsgas har spridit sig längs havsbotten i ett område med många  vrak. Frågan är nu om det går att hantera dessa gamla synder och om det ens är möjligt att sanera.  Programledare är Niklas Zachrisson.
2018-12-05
Länk till avsnitt

Hur ska vi leva för att klara klimatkrisen?

Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier.

Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor. - Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin. Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år. En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande." Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren  Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel. - Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela. Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat. Programledare är Niklas Zachrisson. Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"
2018-11-28
Länk till avsnitt

Den svenska solcellsboomen

Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg.

Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson.
2018-11-21
Länk till avsnitt

Mangrovens återkomst

Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.

  Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle. Vid tsunamikatastrofen 2004 visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen. Men trycket på kusterna i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering. Sri Lanka är det första landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december. Klotets reporter Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat. I programmet medverkar Madelene Ostwalds, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och Max Troell, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson. Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka
2018-11-14
Länk till avsnitt

Naturen som verktyg i kampen mot klimatförändringar

Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?

  En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften. Idag fångar den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd. Även jordbruket kan brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden. Klotet är ute i skogen och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC.  Programledare är Niklas Zachrisson.
2018-11-07
Länk till avsnitt

Brasiliens nya president och miljön

Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut?

  Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro.  Brasilien är världens största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark.  Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet. Över hälften av Amazonas regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än. I Klotet medverkar professor Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och Mikael Román, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien.   Programledare är Niklas Zachrisson.
2018-10-31
Länk till avsnitt

Det hållbara företaget ? en utopi?

Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp?

  Frossa i senaste nytt och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning. Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet. Det finns 355 varuhus i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop? Preem är Sveriges största drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också grön bensin som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga. Klotet besöker ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen?  I studion intervjuas Svenne Juncker, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Nina Ekelund, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och Lisen Schultz hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson.
2018-10-24
Länk till avsnitt

Kan Östersjövatten rädda bondens grödor?

Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?

  Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt. Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet. I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar vilket leder till att övergödningen minskar. Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna. Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas. Programledare är Niklas Zachrisson.
2018-10-17
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.