Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Tendens ? kortdokumentärer

Tendens ? kortdokumentärer

Korta dokumentärer från nutiden. Nära samtal om människors liv och idéer. Ansvarig utgivare: Louise Welander

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/tendens

Avsnitt

Doktor Humla

Vi måste ta hand om våra pollinerande insekter bättre säger forskaren Natuschka Lee och ger sina humlor sockervatten. Om fler insekter utrotas finns en risk att hela vårt biologiska system kollapsar.

Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se
2019-06-18
Länk till avsnitt

Maskbonden

Nils Österström sa upp sig från jobbet och blev bonde men inte vilken bonde som helst utan insektsbonde. Han tror att insekter är framtiden på våra tallrikar.

Nils Österström är övertygad om att insekter är framtidens mat och just nu håller han på och bygger upp en mjölmaskfarm utanför Mora. Snart kan det nämligen bli tillåtet att sälja insekter som livsmedel i Sverige. Programmet gjordes 2019 av Sigrid Edsenius.
2019-06-17
Länk till avsnitt

Tillbaka till Hovsjö: Musiken räddade Gabriel 

För 6 år sedan var Gabriel Khajo 10 år och hade nästan gett upp hoppet om en fungerande tillvaro på Hovsjöskolan. När vi möter honom igen är han 16 år. Hur har det gått? Reporter Jonna Berglund.

Programmet gjordes 2019 av Jonna Berglund.
2019-06-11
Länk till avsnitt

Tillbaka till Hovsjö: Despina fixade betygen

När Despina Dib gick i trean saknade nära hälften av eleverna på skolan som gick ut nian betyg för att komma in på gymnasiet. Nu är vi tillbaka igen för något har hänt.

Programmet gjordes 2019 av Jonna Berglund. Slutmix: Nabaz Moheden.
2019-06-10
Länk till avsnitt

Del 4/4: Det kriminella systemet ? Medlaren

Han kallar sig medlare och domarna han förkunnar kan inte överklagas. Hans kunder är både brottslingar och offer som varken litar på polis eller rättssystem.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
2019-06-04
Länk till avsnitt

Del 3/4: Det kriminella systemet ? Skulden

Samirs bror rör sig i kriminella kretsar och har en förmåga att reta upp fel personer. Varje gång det händer måste Samir och familjen rycka in för att lösa brorsans problem. Och det kostar.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
2019-06-03
Länk till avsnitt

Lischöping Stories: Dream Village

Theresia bor högst upp i det som är Lidköpings allra första höghus. Här på åttonde våningen sitter hon och tittar ut över staden vid Vänern. Det har blivit dags att se vilka drömmar som slog in.

Min 16-åriga dröm var att jag skulle överleva döden genom att bli någonting som gör att folk inte glömmer mig när jag är död, berättar 83-åriga silversmeden Theresia. Och då har jag ju i alla fall lämnat efter mig ett arv i konkreta föremål som man kan ta och se på.  Så jag har lyckats uppfylla alla de drömmar som jag satt. Alla utom en. Möt Theresia som bor högst upp i Drömstan i ett program om allehanda drömmar, den eviga jakten på bekräftelse och att överleva en klassiskt taskig barndom. Detta är det tredje avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories. Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.
2019-05-29
Länk till avsnitt

Del 2/4: Det kriminella systemet ? Rånaren

Leo är bara 14 år när han dras in i den undre världen. Pengar, status och dyra märkeskläder lockar och Leo är beredd att göra vad som helst för att få det han vill ha, bara summan är den rätta.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Här hör du Karwan Faraj berätta om hur han arbetade med serien. Programmet är gjort 2018.
2019-05-28
Länk till avsnitt

Del 1/4: Det kriminella systemet ? Cannabisodlaren

Alex är småföretagare i drogbranschen och odlar cannabis i lägenheten. Han är på en marknad där konkurrensen är hård och många gånger dödlig.

Den här dokumentärserien skildrar den organiserade brottsligheten. Karwan Faraj möter personer högt upp i den kriminella hierarkin ända ner till langaren på gatan. Det handlar om droger, gatuvåld, upplevda kränkningar, anhöriga som drabbas och medlare som agerar domstol i ett parallellt rättssystem. Men serien handlar också om hur familjer ofrivilligt dras in i den kriminella världen och hamnar i klorna på lokala gangsters.  Reporter Karwan Faraj Producent Håkan Engström Programmet är gjort 2018. Här kan du höra Karwan Faraj berätta om varför han gjort serien.
2019-05-27
Länk till avsnitt

Lischöping Stories: Drömsmurfen

När Sara förlorade sin mamma blev hon hardcore-realist. För Sara ser saker som de är och inte vad hon vill att de ska vara. Så Sara tar dagen som den kommer och någon drömmare det är hon inte.

Jag låter deprimerad säger Sara när Mia spelar upp den intervju hon gjorde med Sara för tre år sedan då de träffades för första gången. Då var Sara djupt inne i sorgen efter att hennes mamma gått bort i bröst-cancer. Nu, mitt under intervjun tre år senare får Sara plötsligt ett sms från sin pappa Christer som vaknat till från en tupplur i rummet bredvid. Mia går ut för att hälsa och får då till sin stora förvåning se fyra vitrin-skåp fyllda med smurfar. Det finns en smurf som heter Drömsmurfen, berättar Christer, men den är nedpackad just nu. Möt Sara och hennes pappa Christer och några av smurfarna i bostadsområdet Drömstan i det andra avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories. Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.
2019-05-22
Länk till avsnitt

Harads ? ett osannolikt turistmål

Britta Jonsson Lindvall och hennes make hade kunnat starta hotell någonstans där det redan fanns turister. Men de valde att satsa i Harads.

Det har gått nio år sedan invigningen av trädhotellet i det lilla samhället Harads, några mil ifrån Boden. Verksamheten har utökats sedan dess, både med rum och fler anställda. Vi var fyra, fem stycken som jobbade i början. Vi är femton i dag, så jag tror vi är tredje största arbetsgivaren i byn, säger Britta Jonsson Lindvall. Sedan hotellets etablering har fler företagare satsat på besöksnäringen i Harads; nu finns det taxi, flera aktivitetsföretag och en mindre anläggning med hotellrum. En av företagarna är Kim Jonsson som kör turister i hundspann med sina Alaskan Huskies. Han har tidigare arbetat i området kring Kiruna, men säger att han trivs bättre i Harads där besökarna, än så länge, är färre.  Här är det mycket mindre grupper, på gott och ont. Det blir inte lika mycket pengar i slutänden. Men å andra sidan är det kul att hålla på med det. Britta Jonsson Lindvall säger att hon är stolt över att ha bidragit till att det finns jobb och framtidstro i hennes hemtrakter. Vi hade inga aktivitetsföretag här tidigare, ja vi hade inget hotell förresten heller. Så det betyder jättemycket. Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se
2019-05-21
Länk till avsnitt

Sorsele - det avfolkade paradiset

Christer Eriksson är en av de som bor i Sorsele - en av landets minsta kommuner invånarmässigt. Han och många andra ortsbor oroar sig över hur framtiden blir om kommunen fortsätter minska.

Vad händer när befolkningen blir allt äldre och när skattepengarna knappt räcker till att sköta det mest grundläggande som skola och äldrevård? Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se
2019-05-20
Länk till avsnitt

Lischöping Stories: Drömstan

Barakat är en av de människor som Mia Blomgren möter på sin vandring genom bostadsområdet Drömstan i Lidköping. För det var här som Mia tillbringade sin barndoms somrar och nu är hon tillbaka igen.

Mia går runt i Drömstan med sin bandspelare och ett foto taget runt 1975. På bilden står hon och hänger mot en klätterställning och i bakgrunden ser man ett av trevåningshusen i arbetarklass-området Drömstan där Mias farmor och farfar Ing-Britt och Ruben bodde. Det är härifrån Mia har sina allra första minnen av Lidköping eller Lischöping som det heter på västgötska. Jag är uppvuxen här i Drömstan säger Sandra när Mia ringer på, och här bor typ hela min familj. Drömstan är en plats jag trivs på och ja, jag lever min dröm. Men när Mia frågar om hon kanske ändå har någon dröm kvar så svarar Sandra att ja, det har hon. Möt Barakat, Ingrid och Sandra, några av invånarna i Drömstan i det första avsnittet av Mia Blomgrens påbörjade dokumentärprojekt Lischöping Stories. Programmet är gjort 2019. Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand & Petter Winnberg.
2019-05-15
Länk till avsnitt

Hotad av klimatet

Sanna Vannar och Julia Rensberg bor i Jokkmokk och är aktiva i Sáminuorra, samisk ungdomsorganisation, de beslutade att göra något åt de snabba förändringarna i klimatet de upplever.

I arktiska områden går den globala uppvärmningen dubbelt så fort och Jokkmokk, beläget precis ovanför polcirkeln, ligger i Arktis södra utkanter. Rickard Länta, renskötare, berättar om vintern som var. Den började bra men sen frös betet för renarna och Rikard var tvungen att ta sina renar ner mot kusten istället. Inget stämmer nå mer, det är galet någonstans.  Klimatförändringarna och exploateringarna av renbetesmarker rubbar balansen för rennäringen snabbt.  Renskötseln kommer gå in i en ny fas, den gamla traditionella renskötseln är förbi. Ett program om att leva och arbeta i en miljö som förändras snabbt.  En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se
2019-05-13
Länk till avsnitt

Torkans år

För lantbrukarparet Bo och Eva Petersson blev torkans år 2018 en prövning. Men efter en torr och varm vår tror de nu att 2019 kan bli ännu värre.

Bo och Eva Petersson på Öland drabbades hårt av torkan under sommaren 2018. Vi har följt dem under året som gått och för de öländska bönderna är krisen långt ifrån över.  Reporter Sigrid Edsenius. Programmet är gjort 2018-2019.
2019-05-13
Länk till avsnitt

Surrogatmamma i hemlighet

Allt fler barnlösa svenska par reser till Georgien. Där ställer många kvinnor upp som surrogatmammor. Men varför? Natela berättar att hon blev surrogatmamma i hemlighet.

Varken Natelas mamma eller hennes tioåriga son fick veta att hon var surrogatmamma. Bara två vänner berättade hon för. Samhället dömer surrogatmammorna hårt, säger Natela. Nu när hon själv varit surrogatmamma känner hon många andra, och hon ger dem råd om hur de ska bli gravida och  tröstar dem när de är ledsna. Natela kan aldrig glömma stunden när hon mötte den biologiska mamman. Det var en av de lyckligaste dagarna i hennes liv. Men trots det skulle hon aldrig vilja bli surrogatmamma igen. Programmet gjordes 2017 Lollo Collmar.
2019-05-07
Länk till avsnitt

Vår dotter föddes av en surrogatmamma

Hanna Skanne föddes utan livmoder. Först tänkte hon adoptera. Men så träffade hon Ismaèl. Hans syster Mariela erbjöd sig att bära barnet åt dem. Men svensk lag stödjer inte surrogatmoderskap. 

Däremot är det inte förbjudet att resa utomlands och anlita en surrogatmamma. Hanna och Ismaèl reste till Georgien. Där föddes lilla Laura av en surrogatmamma. Enligt georgisk lag är Hanna mamma till Laura. Men enligt svensk lag är surrogatmamman Lauras mamma, eftersom hon burit och fött henne. Svenska lagar är inte utformade för att det ska gå att ta sig hem med barn som fötts av en surrogatmamma. Ändå väljer fler och fler barnlösa par att göra som Hanna och Ismaèl. Programmet gjordes 2017 av Lollo Collmar.
2019-05-06
Länk till avsnitt

Kärleken och steroiderna

Andreas Svensson bestämmer sig för att bygga muskler och börjar spruta i sig anabola steroider. Han blir stor som ett hus men också aggressiv och kall. Vilket är viktigast? Kärleken eller steroiderna?

Andreas Svensson är smal och tränar sporadiskt. Han är 23 år. Efter vad han uppfattar som en utmaning av sin svärfar, bestämmer han sig för att prova anabola steroider. Hans fru Mia hjälper honom med den första sprutan steroider. Sedan följer år av missbruk tills allt ställs på sin spets när Mia ställer ett ultimatum.  Här kommer du i kontakt med Dopingjouren Här kommer du i kontakt med Dopningsmottagningen Här finns kontaktuppgifter till dig som mår psykiskt dåligt Programmet sändes först i P4 Dokumentär 2019. Reporter Carina Galanou Ipsonius.
2019-04-30
Länk till avsnitt

Åtta år med anabola steroider

När "Johan" var 17 år tog han sin första spruta med anabola androgena steroider (AAS). Han gjorde det för att han sökte uppskattning, samhörighet och att bli omtyckt. Kroppen blev som ett levande labb.

När "Johan" var 17 år tog han sin första spruta med anabola androgena steroider (AAS) - han gjorde det för att han sökte uppskattning, samhörighet och att bli omtyckt.  Det blev åtta år med alla möjliga preparat, bland annat anabola steroider, amfetamin, insulin och samma substanser man tar vid kemisk kastrering. Kroppen blev ett labb han kunde testa preparaten på - allt för att bli så stor och "perfekt" som möjligt.  Perioderna utan var korta, för livet utan var synonymt med djupa svackor med tillhörande depressioner.  En kortdokumentär om att leva med och i en kropp full av preparat men också om hur man hittar tillbaka till ett liv utan anabola steroider.  Reporter: joseph.knevel@sr.se Här kommer du i kontakt med Dopingjouren Här kommer du i kontakt med Dopningsmottagningen i Örebro Här finns kontaktuppgifter till dig som mår psykiskt dåligt
2019-04-29
Länk till avsnitt

Tendens Farväl Björkå 2019-04-22 kl. 11.04

Korta dokumentärer från nutiden. Nära samtal om människors liv och idéer.

2019-04-22
Länk till avsnitt

Tendens Fosterfamiljen och utvisningen

2015 kommer bröderna Hamza och Zikrullah till familjen Niklasson på Gotland. Pappa Jonas tänker: de här pojkarna har jag för livet. Sen följer missförstånden och försoningen. Och 2019 utvisningen.

Lollo Collmar följde familjen under tre år. Programmet gjordes 2019.
2019-04-16
Länk till avsnitt

Guldkråkan och utvisningen

Hon är fem år när hon kommer med sin pappa till Gotland, börjar skolan och får kompisar. Efter tre år får asylansökan avslag. Guldkråkan vill inte åka men kan inte annat än att följa med sin pappa.

Flickan och pappan kommer till Sverige 2015. Flickan är fem år och får smeknamnet Guldkråkan. Hon lär sig snabbt svenska, älskar skolan och hittar kompisar.  Men hennes pappa mår dåligt, dels av oro på grund av ovissheten hur resten av familjen, som inte kommit med till Sverige, har det i Iran dels på grund av fysiska åkommor. När det tredje avslaget på asylansökan kommer känner han att han inte orkar kämpa längre. Han beslutar sig för att han och dottern ska åka till Afghanistan. För Guldkråkan finns inget annat alternativ än att följa med sin pappa.  Genom telefonkontakt får Guldkråkans vuxna vän Eva veta vad som händer familjen i Afghanistan. Familjen hamnar mitt i kriget, får fly upp i bergen och kämpar för sin överlevnad. Hur går det för Guldkråkan?  Programmet är gjort av Stina Kätting 2019.
2019-04-15
Länk till avsnitt

Del 2/2. Reporterns val med Gunilla Nordlund: Ingers långa dialysresor

Inger sätter sig i taxi tre gånger i veckan för att åka 60 mil och få en livsnödvändiga dialysen. Nio timmar senare är hon hemma. Reportern Gunilla Nordlund väljer dokumentärer vi borde höra igen.

I reportens val väljer reportrarna själva kortdokumentärer de tycker vi borde höra igen. Du kan också hör Gunilla Nordlund själv berätta om sin fascination inför frågor om liv och död och kyrkogårdar i det föregående Repoterns val som du hittar länkar till här under. Producent: Gunilla Nordlund Gunilla.nordlund@sr.se
2019-04-08
Länk till avsnitt

Tendens 2019-04-03 kl. 11.04

Korta dokumentärer från nutiden. Nära samtal om människors liv och idéer.

2019-04-03
Länk till avsnitt

Del 1/2. Reporterns val med Gunilla Nordlund: 30 år i skuggan av hiv

Eva-Britt fick sitt hiv-besked 1987, för exakt 30 år sedan. Då fick hon fem år på sig att leva. När sedan bromsmedicinerna kom skulle hon lära sig leva igen. Reportern Gunilla Nordlund presenterar.

Varje år uppmärksammas den internationella aidsdagen den 1 december, däremellan är det nästintill tyst om de som lever med hiv i vårt land, säger Eva-Britt. Eva-Britt smittades av en spruta och vägrade till en början förstå att hon fått hiv när läkaren kom med beskedet. När hon sedan insåg att hon hade fem år kvar att leva bestämde hon sig för att rätta en del saker i sitt liv. Gunilla Nordlund har valt ut ut två kortdokumentärer hon tycker vi bör höra igen och berättar också för Ola Hemström om sin fascination inför kyrkogårdar och just frågor om liv och död.   Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se
2019-04-01
Länk till avsnitt

Min spegel: Christoffer, jävla mobboffer

När Christoffer tittar sig i spegeln ser han en ung man som är mobbad. Mobbningen började dag ett i skolan och fortsatte på jobbet. Det är först nu han fått en arbetskamrat som visar ömsesidig respekt.

Jag stack väl ut från mängden kanske. Jag tror helt enkelt att andra människor anser att man är konstig och annorlunda och då är det nästan fritt fram att behandla en illa, säger Christoffer. Christoffer är 27 år och en så kallad nörd vars största intresse är att spela tv-spel och åka motorcykel. Han kan sitta och läsa om grejor i timmar och tror att andra tycker att han är tråkig. De kompisar han har är de han gejmar med online. De är också mobbade och utan dem tror Christoffer inte att han skulle överlevt. Möt Christoffer i serien Min spegel - De mobbade där Mia Blomgren pratar med människor om hur de påverkats av mobbning. Denna serie ingår i Mias pågående dokumentärprojekt Min spegel. -Aftonbladet 2016: "Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande."   Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand. Programmet gjordes 2018. Hit kan du vända dig om du behöver hjälp: OMM - Organisationen mot mobbning Friends - Tillsammans mot mobbning mia.blomgren@sverigesradio.se
2019-03-27
Länk till avsnitt

Fyra pass om dagen, sex dagar i veckan

Som tonåring tränade Lina Johansson 40 timmar i veckan för att bli världens bästa konståkare. För tio år sedan fick hon nog. Hon avslutade karriären abrupt. Först nu ser hon hur bra hon faktiskt var.

-När jag tränade som mest var det fyra pass om dagen, sex dagar i veckan. Och däremellan gick jag i skolan. Söndagar var min lediga dag men då hade jag ju plugget att ta igen och var helt slut, säger Lina Johansson, 30, från Malmö. Under början och mitten av 00-talet var hon det stora svenska hoppet inom svensk konståkning. Hon gjorde en snabb internationell karriär och tränade nästan jämt. Vardagen var extremt inrutad och krävde hård disciplin. -Som singelåkare i konståkning blir livet väldigt ensamt. Man är ensam på isen och ensam med sin tränare. Man har ingen tid att träffa kompisar. Man har bara tid för konståkningen, säger Lina. Strax före OS 2006 bröt hon foten, under ett träningspass i balett. Hon missade sitt livs stora tävling men kom tillbaka och var bättre än någonsin på träning. Men på tävlingar misslyckades hon och en dag sade det bara stopp. Ett program av lotta.malmstedt@sverigesradio.se
2019-03-26
Länk till avsnitt

Joel Bergström, 11 år, med sikte på Formel 1

En pojkdröm som håller på att bli sann!

Joel är i stort sett uppväxt med gokart, eller karting som det heter, han var 3 veckor första gången han var med på en tävling.  Familjen Bergström (mamma Jennie och pappa Dennis) flyttade från Piteå till norra Italien sommaren 2018, de ville prova livet långt från kalla Norrbotten och samtidigt vara nära Joels elitsatsning. Då visste de inte att många följde deras flytt och att den där drömmen om Formel 1 faktiskt skulle visa sig vara mer realistisk än vad de någonsin hade kunnat drömma om.  Vi möter familjen på plats i Italien under en tävlingshelg för att prata drömmar, Formel 1 och tävlingsnerver men också om hur det är att gå i ny skola med både nytt språk och nya vänner.  En kortdokumentär av joseph.knevel@sr.se
2019-03-25
Länk till avsnitt

Min spegel: Inte ska väl vuxna mobba vuxna?

Rigmor blev mobbad på sin arbetsplats. Hennes mer introverta personlighet passade inte gruppens krav på småprat. Att vara kreativ men udda var inte uppskattat så Rigmor fick sluta arbetet hon älskade.

Det som är svårt med mobbning är att folk vill inte att det ska finnas. Att vuxna mobbar varandra det vill man helst sopa under mattan för man ska ju vara vuxen nog att inte mobba en annan människa svarar Rigmor på frågan om varför det verkar så svårt att lösa mobbning på arbetsplatser.   Björn som också blev mobbad på sin arbetsplats funderar efter nederlaget på om det kan vara gruppens sätt att sålla bort den som kanske inte skulle ha varit där i första hand? Möt Rigmor och Björn i serien Min spegel - De mobbade där Mia Blomgren pratar med människor om hur de påverkats av mobbning. Denna serie ingår i Mias pågående dokumentärprojekt Min spegel. -Aftonbladet 2016: "Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande." Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand. Programmet gjordes 2018. Hit kan du vända dig om du behöver hjälp: OMM - Organisationen mot mobbning Friends - Tillsammans mot mobbning mia.blomgren@sverigesradio.se
2019-03-20
Länk till avsnitt

Del 2/2 Män som hotar, män som slår: Jag tog stryptag på min sambo

John drog sin sambo i håret och hotade henne till livet. Det slutade med ett stryptag innan han polisanmäldes. Nu möter han, varje onsdag, andra män som liksom han frivilligt sökt hjälp.

De sex männen anser sig vara helt vanliga svenssons som har insett att det en dag kanske går över gränsen och gör något det får ångra resten av livet. Man skulle kanske kunna beskriva det som att det blir helt svart, och det är inte synen då som blir helt svart utan tänket, säger John när han försöker beskriva känslan innan ett våldsutbrott. Du agerar i ren impuls bara. Idag går John på gruppterapi på Utväg Skaraborg. En gång i veckan träffar han män i samma situation som han som vill bli fri från sin aggresivitet. Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén. Johns röst är utbytt i programmet och han heter egentligen något helt annat i verkligheten. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.
2019-03-19
Länk till avsnitt

Del 1/2 Män som hotar, män som slår: Jag kastade in mina barn i duschen

Sebastian skrek och hotade ofta sina barn och så en dag, efter ett långt bråk med mycket skrik och slag i väggar, kastade han in dem i duschen. "Jag ska duscha er i kallvatten!" skrek han.

Sebastian växte upp i en familj med mycket hot och våld och när han själv fick barn blev han allt mer aggressiv mot sina barn. Den äldsta sonen triggade igång mig och då började jag gapa och skrika, säger Sebastian. Jag utövade fysiskt våld mot min fru men i backspegeln ser jag att det också var mycket psykiskt våld, berättar Niklas. Både Sebastian och Niklas går idag på gruppterapi på Utväg Skaraborg. Där får de stöd av varandra och för att hitta strategier att undvika psykiskt och fysiskt våld.   Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.
2019-03-18
Länk till avsnitt

Min spegel: Jag knäckte näsan på min mobbare

En dag fick Carina nog och slog tillbaka. Men mobbningen som barn har ändå format hela hennes liv och det som hände är svårt att glömma. Men svårast av allt är ändå att våga lita på en annan människa.

Jag har inga riktigt nära vänner för jag har inte vågat släppa människor inpå livet, säger Carina när Mia ringer upp för att prata om brevet Carina skrivit till henne. Man börjar förakta sig själv när man blir mobbad, fortsätter Carina. I Min spegel De mobbade pratar Mia Blomgren med människor om hur man påverkas av att ha varit mobbade. Och vad tror folk själva är anledningen till mobbningen?   Efter programmen Min spegel - De ensamma, berättar Mia, så fick jag mycket respons från lyssnarna och i var och vartannat mail så såg jag återigen kombinationen ensamhet och mobbning. Så jag började som vanligt ringa upp folk som skrivit och även om jag naturligtvis vet hur förödande det är för människor att ha blivit utsatta för mobbning så kanske jag ändå inte hade förstått det till fullo. Mobbning kan knäcka en människa för livet och få förödande konsekvenser. Och ofta står vi helt handfallna för det när det händer. Så jag började fundera på mobbningens mekanismer och varför det verkar vara så svårt att göra något åt mobbning? Det verkar finnas en motsättning mellan individen och gruppen som jag ville utforska i samtalen med lyssnarna.  Möt Carina, Ellinor och Björn i serien Min spegel - De mobbade som ingår i Mia Blomgrens pågående dokumentärprojekt Min spegel. Aftonbladet 2016: "Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande."   Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand. Programmet gjordes 2018. Hit kan du vända dig om du behöver hjälp: OMM - Organisationen mot mobbning Friends - Tillsammans mot mobbning mia.blomgren@sverigesradio.se
2019-03-13
Länk till avsnitt

Min farmor världsmästarinnan

Nyss fyllda 90 år, bestämmer Kerstin Gjöres sig för att tävla i världsmästerskapet i Mastersimning i Budapest. Det senaste året har åldern börjat göra sig påmind och frågan är hur det ska gå.

När Kerstin, som heter Åkerberg som ogift, är 12 år vinner hon Dagens Nyheters tävling för unga simmare och det blir startskottet för en simmarkarriär som ska leda nästan hela vägen till OS. Under de kommande åren blir hon flerfaldig svensk mästarinna och lite av en kändis. När hon gifter sig och bildar familj, hamnar simningen på hyllan. Men efter drygt 30 år slutar äktenskapet i en tung skilsmässa och Kerstin förlorar det liv hon levt. En dag får hon ett samtal som kommer att avgöra resten av hennes liv. Hon återupplivar simningen, reser runt i hela världen, vinner medaljer och slår världsrekord. Och 90 år gammal bestämmer hon sig för att åka till ännu ett världsmästerskap.   Dokumentären är gjord 2018 av Anna Gjöres och sändes första gången i P4 Dokumentär.
2019-03-12
Länk till avsnitt

Efter kulceremonin

Aina Lesse deltog i dokusåpan Paradise hotel. Stora pengar stod på spel och löften gavs. Men vad betyder det om allt är ett spel? För Aina slutade äventyret i en mardröm och påverkar henne än idag.

Aina Lesse var en av de förväntansfulla unga människorna som 2013 vandrade in i det Mexikanska lyxhotellet inför TV3:s kameror. När 30 dagar under övervakning gått var det bara hon och en kille kvar i spelet. Vad händer när verkligheten man byggt upp spricker? Hur var det att komma hem och gå från 200 till 20 000 följare över en natt? Och kan man förlåta ett svek bara för att det var ett spel? Programmet är gjort 2019 av Astrid Mohlin. Vi har upprepade gånger sökt Jesper Johansson för att få hans sida av historien.
2019-03-11
Länk till avsnitt

Del 2, Arbetsmarknadens skuggsidor: Cleo klär av sig för pengar

Behovet av snabba pengar lockade henne till stripp-branschen. Men klubben där Cleo jobbade fifflade med skatten och gick i konkurs. Två år senare jobbar hon av sina skulder på en ny strippklubb.

Cleo halkade in i strippbranschen av en händelse. På klubbarna har hon mött tafsande kunder, olaglig alkoholförsäljning och regelrätt prostitution. Nu vill hon bara ut.  Men räkningarna betalar inte sig själva. Cleo försörjer en dotter och behöver pengar till en bostad. Drömmen om att jobba med ungdomar har fått sättas på paus. I februari 2019 är Cleo på slutspurten.  Cleo klär av sig för pengar är den andra delen i programserien Arbetsmarknadens skuggsidor.  Programmet är gjort av Martin Jönsson
2019-03-05
Länk till avsnitt

Del 1, Arbetsmarknadens skuggsidor: Svartjobb på vägarna

"Sam" ska gifta sig och planerar ett stort bröllop. För att få ihop pengarna jobbar han svart som lastbilschaufför. Nu är det sju veckor sedan han sov hemma i sin säng. 

En kortdokumentär från 2019 av Sigrid Edsenius och Akon Baker.
2019-03-04
Länk till avsnitt

Jag vill klara mig själv men är beroende av andra

Annika Ödling från Lycksele blev förlamad i nedre delen av kroppen efter en älgolycka. Tack vare familj och vänner klarar hon sig utan assistans men oroar sig vad som kommer att hända i framtiden.

Ett program av Gunilla Nordlund 2019 gunilla.nordlund@sverigesradio.se
2019-02-26
Länk till avsnitt

Förälder på nåder

När Tinna Romlin Woreema saknade assistans stannade 12-åriga Axel hemma från skolan. Han sa att han var sjuk eftersom han var rädd att lämna mamma ensam. 

Hur påverkas barnen när föräldrar med funktionshinder mister assistansen? En kortdokumentär av Lollo Collmar.
2019-02-25
Länk till avsnitt

Var ska alla hotade kvinnor bo?

I kvinnojourens lägenhet bor en kvinna med sin nyfödda bebis. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Telefonen ringer hela tiden från andra jourer som också söker platser på kvinnojouren.

Kvinnojourernas största problem idag är boendefrågan. Kvinnor som bor på jourerna stannar längre än tidigare och de som behöver ett akut boende har därför svårt att hitta ett skyddat boende på landets kvinnojourer. Eva har jobbat i 30 år på en kvinnojour i norra Sverige. Hon och kollegan Frida ser hur våldet blivit grövre med åren och hur kvinnor söker sig till skyddat boende både i sin hemstad, men ocks?långt från familj och vänner. En av anledningarna till att kvinnor inte flyttar ut från kvinnojourens skyddade boende är svårigheten att hitta ett annat boende. - Kanske en lösning vore att låta mannen få besöksförbud i det egna hemmet under en tid eller att kvinnan får ta över hyreskontraktet efter misshandel. På så sätt skulle kvinnor inte riskera att bli hemlösa, säger Eva. Programmet gjordes våren 2017. Ett program av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se
2019-02-19
Länk till avsnitt

Min förövare tolkade åt mig på sjukhuset

"Mirjams" man misshandlade henne och knuffade henne nerför trappan. Sedan tog han henne till sjukhuset och var hennes tolk. Han sa att hon hade ramlat.

"Mirjam" låstes in i hemmet av sin man. Hon hade ingen nyckel till sitt hem och ingen mobil. Mannen misshandlade henne så hårt att hon behövde gå till sjukhuset. Där tolkade han åt henne och till läkarna sa han att hon hade ramlat och gjort illa i sig. Efter tre år lyckades 20-åriga Mirjam ringa polisen och de kom och bröt upp låset. Men mannen dömdes inte för misshandel. Det fanns inga bevis mot honom. Jag hade ingen mobil att ta bilder med och på sjukhuset tolkade han åt mig och hittade på vad han ville, berättar "Mirjam". Har du utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp? Kontakta stödtelefonen Kvinnofridslinjen på 020- 50 50 50 för hjälp. Programmet gjordes våren 2017. Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
2019-02-18
Länk till avsnitt

Isolerade i stormen Alfrida

Den 2 januari drar stormen Alfrida in över Östra Svealand. I Roslagen vaknar man upp isolerade från omvärlden. Vad händer när det moderna samhället slutar fungera? En kortdokumentär av P4 Stockholm.

P4 Stockholms Ylva Bogegård berättar om livet för några stormdrabbade i Roslagen efter stormen Alfrida i januari 2019. "Man kanske tänker att det jobbigaste skulle vara att inte ha ström eller vatten, men det jobbigaste var ju det här med telefonerna för det gick inte att ringa till larmnumret", berättar Desirée Rijns Tjälldén på Blidö. Man var utlämnade åt sig själva och nu måste något göras. Stormen Alfrida drog med sig träd och elledningar, hundratusentals människor blev utan ström och hemtjänstlarm slutade att fungera. Som mest var över 100 000 hushåll på morgonen utan ström, innan reparationer kunde påbörjas. Främst i Stockholmsregionen. Det skulle ta många veckor av strömlöshet innan alla fick tillbaka elen. Vad händer mellan oss människor när det moderna samhället omkring oss upphör att fungera, bara några mil bort från Sveriges huvudstad. Producent: Ylva.bogegard@sverigesradio.se
2019-02-12
Länk till avsnitt

Del 2/2. Reporterns val: Stormen Gudrun

Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. En serie vald och presenterad av Ola Hemström.

"Stormen efter stormen  är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari2005.  Så, under natten, svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.  Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till byn Nässja där Mats Helge för första gången möter sin skog efter stormen. Och mitt i allt detta kommer kungen! Vi tar oss också till samhället Unnaryd i Hallands län där Rolf i Nickelsbo inte kan sluta tänka på det som höll på att hända den natten stormen kom. Del 2 - Kungen kommer! Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se
2019-02-11
Länk till avsnitt

Del 1/2. Reporterns val med Ola Hemström: Stormen Gudrun

Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. Serien är vald och presenterad av Ola Hemström.

"Stormen efter stormen  är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun i en vecka då vi även besöker Roslagen efter stormen Alfrida. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari2005.  Så, under natten, svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.  Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till den lilla byn Lyngsåsa i Småland och familjen Lind, ensamma i mörkret som råder under strömlösheten. Deras tankar finns i skogen men ocksådet som hände deras dotter den natten. Del 1/2 - Saknad Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se
2019-02-10
Länk till avsnitt

Samiska för min dotters skull

Som liten hörde Sara Aira Fjellström de vuxna prata Lulesamiska sinsemellan, men med henne pratade de svenska. Nu har hon återerövrat språket för att kunna ge det vidare till sin dotter Jonna.

Sara Aira Fjellström har alltid identifierat sig med arvet från sin samiska pappa, och har följt med honom till renskiljningar och kalvmärkningar så länge hon kan minnas. Trots det lärde hon sig aldrig att tala Lulesamiska som liten.  De som pratade samiska, det var min farmor tillsammans med hennes syster och hennes bror. De äldre pratade samiska, men inte till mig.  Även om Sara Aira Fjellström gick sina första sex skolår i sameskola, säger hon att den språkundervisning som fanns där inte var tillräcklig för att språket skulle bli användbart.  Jag kunde säga vad jag hette och fjäll och hund. Typ så. Kött och ren, kalv och vaja. Ord, men jag kunde inte föra en dialog.  När sågverket där hon jobbade gick i konkurs, började hon studera Lulesamiska parallellt på Umeå universitet och Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk.  Hon hade själv förlorat språket, och ville inte att ytterligare en generation skulle behöva uppleva en sådan förlust.  När jag började läsa så var det en stark drivmotor att: Om jag någon gång får barn så vill jag ju ge dem språket. De ska inte behöva gå samma väg som jag.  I dag är Sara Aira Fjellström själv lärare i Lulesamiska på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk och talar Lulesamiska med sin dotter Jonna Aira som är tre och ett halvt år.  Språket är en jätteviktig del av vår historia. Det räcker inte med renen och kolten. För min del gör det inte det. Programmet gjordes 2019. Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se
2019-02-06
Länk till avsnitt

Romskan är min identitet

Elin börjar som tonåring att intressera sig för sitt romska ursprung. Hur ser hennes släkthistoria ut? Varför har hon inte lärt sig språket? I sökandet på svar finner hon både mörker och stolthet.

Här möter du också Maria som liksom Elin är halvrom och som erövrade sitt romska ursprung med hjälp av romska kompisar på högstadiet. För henne har språket varit nyckeln till den romska identiteten.   Programmet är gjort 2019 av Margrethe Balok.
2019-02-05
Länk till avsnitt

Jag drack min första vodka när jag var 12

Kim, var bara 12 år när hon snodde en vodkaflaska från sina föräldrar. Det brus som alltid funnits i hennes huvud blev för första gången tyst när hon drack. Det var en känsla hon ville åt fler gånger. Och bara några år senare var hon alkoholist.

Jag hade mina största fyllor hemma, själv på mitt rum. Så deppig var jag. Varför skulle jag ha vänner när min bästa relation var till alkoholen? berättar Kim. När Kim är 18 år ställs hon inför ett ultimatum av sin mamma och det blir vändnigen i hennes liv. Programmet gjordes 2017. Behöver du hjälp med alkoholen? AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. Tel: 08-720 38 42  www.aa.se/unga-i-aa http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
2019-02-04
Länk till avsnitt

13 år och alkoholist

Jessica var bara 12 år när hon blev full för första gången på en parkbänk på en lekpark. Efter det fortsatte hon att dricka flera gånger i veckan. Som 13-åring var hon alkoholist.

Jag festade varje helg. Ibland så kunde vi börja redan på torsdagen. Jag kommer ihåg att vi kunde låsa in oss på skoltoaletten på tiorasten och shotta vodka, berättar Jessica, som idag är 22 år. Jessica var bara ett barn när hon blev alkoholist. Då visste hon inte att hon kunde bli beroende av alkohol. Hon drack i många år och det påverkade familjen som hon alltid bråkade med, vännerna som började ta avstånd och skolan som gick dåligt. Men till slut hände något som fick henne att inse att hon hade problem med alkoholen. Programmet gjordes 2017. Behöver du hjälp med alkoholen? www.aa.se/unga-i-aa AA:s telefonjour är öppen dygnet runt. 08-720 38 42  http://mariaungdom.se/ Maria ungdoms akut är öppen dygnet runt. Tel: 08-123 474 10 Sukran Kavak sukran.kavak@sverigesradio.se
2019-01-30
Länk till avsnitt

Del 2/2 Rolf och tiggarna: Välgörare eller kriminell?

Efter att ha gett en grupp tiggare tak över huvudet hamnar 76-årige Rolf mitt en människohandelshärva. Och inte nog med det - nu riskerar han själv att dömas för medhjälp till människohandel.

Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Rolf har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Efter ett tag står det klart att polisen misstänker även Rolf för inblandning. Men trots polisförhör och misstankar om brott ångrar inte Rolf att han lät gruppen tiggare flytta in. Programmet gjorde 2019 av Sigrid Edsenius.
2019-01-28
Länk till avsnitt

Del 1/2 Rolf och tiggarna: En misstänkt liga flyttar in

10 poliser stormar in i Rolfs hus i Hultsfred. Flera av hans inneboende tiggare grips. Några misstänks för att ha lurat och utnyttjat andra tiggare. Har Rolf hamnat mitt i en människohandelshärva?

Det är i början av december 2017 då poliserna kommer till Rolf. Han har i flera år haft bulgariska tiggare boende hos sig. Nu finns det alltså misstankar att Rolf huserat både brottslingar och brottsoffer.  Det han inte vet är att polisen misstänker även honom. Programmet är gjort 2019 av Sigrid Edsenius.
2019-01-28
Länk till avsnitt

Jag längtar tillbaka till Damaskus

Sarah sms:ar ständigt med sina vänner i Syrien medan lillasyster Ghazal väljer att inte svara på deras sms. Hemlängtan är svår för dem båda och de tacklar den på olika sätt.

Sarah och Gahzal har bott i Sverige i fyra år och ser båda sin framtid här. Men båda två längtar ständigt tillbaka till Damaskus i Syrien.   Vi är i mitten. Inte integrerade men inte heller utanför, säger Sarah. Programmet är gjort december 2016 av Isabelle Swahn.
2019-01-15
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.