Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Konflikt

Konflikt

Konflikt är Sveriges Radios fördjupande utrikesmagasin. Vi vill knyta ihop världspolitik och svensk vardag. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/konflikt

Avsnitt

Värdet av en åldrings liv

När trycket på intensivvården ökar i pandemins spår, när Covid 19 tar sig in på äldreboenden och när nedstängningar riskerar att leda till massarbetslöshet - vad är en äldre människas liv värt?

Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Reporter: Ivar Ekman Tekniker: Sandra Pettersson
2020-05-29
Länk till avsnitt

Olyckskorparnas revansch

Om en pandemi som egentligen inte var en svart svan det var många som varnade för den. Ändå var världen oförberedd. Hur ska vi bättre handskas med en alltmer komplex framtid?

Hör om finska förberedelser, framtidsstudier och försök att modellera en pandemi. Hur laddar vi bäst för nästa kris - ska vi lägga ärtor och konserver på hög, fixa en ny framtidsminister eller bygga avancerade datamodeller? Medverkande: Ida Bolander, läkarsekreterare i Molkolm, Nicklas Lundblad ansvarig för Googles framtidsstudier, David Bergman, doktorand vid Försvarshögskolan, Sebastian Hielm, Livsmedelssäkerhetschef på det finländska jord- och skogsbruksministeriet, Maria Höyssä, rådgivare till det finländska parlamentets Framtidskommission, Kristina Persson, tidigare Framtidsminister, Katarina Engberg, tidigare tjänsteman vid Försvaret och regeringskansliet, Matt Ridley, vetenskapsskribent, Jasmine Gardner, postdoktor Uppsala universitet, Tom Britton, matematikprofessor vid Stockholms universitet. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reportrar: Nathalie Rothschild och Lubna El-Shanti Tekniker: Marie Persson 
2020-05-20
Länk till avsnitt

Naturen slår tillbaka

Om handel med fladdermöss, grisfarmar och skövlade skogar. Har människan gått för långt i sin vilja att tämja och nyttja djur och natur? Är coronaviruset signalen på det?

Medverkande: Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram, Peter Daszak, orförande EcoHealth Alliance, Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, Tom Arnbom, docent i ekologi och naturvårdsexpert på Världsnaturfonden, Lukas Sterner, på NOA:s en speciella grupp för artkskyddsbrott, Diogo Veríssimo, forskare vid Oxfords universitet, Mama Mouamfoum, miljöaktivist i Kamerun, Sven-Erik Johansson, grisuppfödare Nibble gård   Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Reporter: Ulrika Bergqvist Tekniker: Elin Hagman
2020-05-15
Länk till avsnitt

USA:s och Kinas sjuka relation

Om hur viruset eldar på stormaktskampen. Amerikaner stämmer Kina. USA:s allierade hotas med kinesisk handelsbojkott. Och i Sydkinesiska havet blandas sång med krigstrummor. Hur illa kan det bli?

Under vårens virus-kris har tongångarna mellan stormakterna USA och Kina skärpts. Donald Trump har liknat virusutbrottet vid en attack som den mot Pearl Harbor under andra världskriget men det här är värre, sa han i en direkt anklagelse mot Kina. Och i den amerikanska presidentvalskampanjen tävlar kandidaterna nu om vem som är tuffast mot Peking. Det spända läget är extra kännbart i de länder som står i frontlinjen för en eventuell konfrontation som Filippinerna där Kina nu flyttar fram positionerna. Medverkande: Jeremy Alters på advokatbyrån Berman Law Group i Florida, John Fredericks, republikansk valstrateg med egen radioshow, Ray Bodine en av de privatpersoner som nu stämmer Kina, Renato De Castro, professor i internationell politik på De La Salle-universitetet i Manila, den franske diplomaten Pierre Vimont, Cecilia Malmström tidigare handelskommissionär för EU med flera. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reportar: Robin Olin, Hanna Sahlberg, Anja Sahlberg, Björn Djurberg och Fernando Arias. Tekniker: Elin Hagman, Ludvig Larsson och Brady Juvier.
2020-05-08
Länk till avsnitt

Migranter i limbo när världen stannar

Pandemin har satt ljuset på svåra förhållanden för världens arbetsmigranter, nu förlorar många jobbet och kan inte längre hjälpa familjerna därhemma. Samtidigt har asylrätten tillfälligt satts på paus.

Reportage från Ulvagubben, en av Mellansveriges största jordgubbsodlare och om migrantplockarnas villkor i Huelva i Spanien. Hör också om utebliven lön och coronasmitta från en indisk migrantarbetare i den lilla gulfstaten Bahrein och de "eviga migranterna" Amir, MJ och Sharam, en gång i Sverige, deporterade till Afghanistan och nu fast i Turkiet och på Samos. Medverkande: Ryszard Cholewinski, senior migrationsexpert på Internationella arbetsorganisationen, ILO,  Marie McAuliffe, på FN:s migrationsorganisation IOM, Ylva Johansson, Europakommissionär med ansvar för migration och gränser m.fl. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Reportrar: Ivar Ekman, Ulrika Bergqvist Tekniker: Stina Fagerberg
2020-04-30
Länk till avsnitt

Det kalla corona-kriget

Om säkerhetstjänster som säkrar respiratorer och möss som stoppas vid gränser i jakt på ett vaccin. Hur allianser, pengar och makt påverkar vem som står först i kön till ett liv efter virusutbrottet.

Medverkande: Arnon Afek, biträdande chef på Sheba-sjukhuset i Israel, Simplicio Araujo, handelsansvarig i delstaten Maranhao i nordöstra Brasilien, Jorge Kalil, vaccinforskare i São Paulo, Xiaoxing Xi, fysikprofessor vid Temple University, Philadelphia, USA, Frank H. Wu, juridikprofessor och tillträdande rektor vid Queens College, New York, Yanzhong Huang, expert på Kina och global hälsa vid Council on Foreign relation, Seth Berkley, Global Alliance for Vaccines and Immunization, finansierat av Bill och Melinda Gates-stiftelsen, Matti Sällberg, vaccinforskare vid Karolinska Institutet i Huddingen, Sophia Hober, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm,  samt läkare i Brasilien och Ecuador och ingenjörer vid Universidad de La Sabana i Bogotá i Colombia. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reportar: Lotten Collin och Robin Olin Tekniker: Jesper Timan och Elin Hjalmarsson.
2020-04-24
Länk till avsnitt

Frihetens pris i pandemin

Hur mycket kan personliga friheter inskränkas när världen står mitt i en pandemi? De flesta är överens om att åtgärder krävs. Men var går gränsen för när de börjar hota grundläggande rättigheter?

Medverkande: Raphaël Kempf, brottmålsadvokat i Paris, Giorgio Agamben, italiensk filosof och författare till "Undantagstillståndet", Jan Tore Sanner, finansminister i Norge, Mads Andenæs, norsk juridikprofessor, Staffan I Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet mfl Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Reportrar: Jens Möller, Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman Tekniker: Sandra Pettersson
2020-04-17
Länk till avsnitt

REPRIS: Cyberattackerna mot våra tankar

Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?

Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Marie Nilsson-Boij [email protected]
2020-04-09
Länk till avsnitt

Föregångslandet Kina

Om Kina, där livet återgått till någon form av vardag i kampen mot pandemin. Men vad är det nya normala? Är viruset verkligen besegrat? Och vad kan världen egentligen lära sig av Kinas erfarenheter?

Ny teknik för att hålla koll på folks hälsa och smittspridningen används för att underlätta vardagen för de kineser som så sakteliga har börjat jobba igen. Det här är lösningar som länder i hela världen nu tar efter. Kommunistpartiets Kina vill gärna ändra berättelsen och bli det land som visar världen framåt i krisen. Hett eftertraktat sjukvårdsmaterial från Kina säljs och ges bort som gåva till länder över hela jordklotet och naturläkemedel förs fram som en del av kampen mot viruset. Medverkande: Lars-Åke Severin, ordförande Svenska handelskammaren i Kina, Joerg Wuttke, ordförande Europeiska handelskammaren i Kina, Lucrezia Pogetti, analytiker vid Mercator Institute for China Studies, smittskyddsläkaren David Bonsall Oxfords universitet, Combus van Staden, analytiker på South African Institute of International Affairs, Dan Larhammar, farmakolog vid Uppsala universitet, Dan Wang, analytiker på Economist Intelligence Unit i Peking m.fl. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reportar: Björn Djurberg, Hanna Sahlberg, Robin Olin. Tekniker: Stina Fagerberg, Josef Reinhold
2020-04-03
Länk till avsnitt

Motståndskraft i coronakrisen

Coronaviruset har slagit mot hela världen - vad gör ett land motståndskraftigt när krisen kommer?

Konflikt ger sig ut på en resa genom Stockholm, som hittills drabbats värst av coronaviruset i Sverige, och blickar ut i världen till länder, som USA och Colombia, där nu ett varningsfinger höjs att de är särskilt sårbara, och riskerar att bli pandemins nya epicentrum. Medverkande: Christina Andersson, projektledare på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, professor emeritus Ann Enander vid Försvarshögskolan, Mary Travis Bassett, professor i folkhälsa på Harvard, Andreas Karlsson IT-analytiker och "prepper", Anna Maria Bounds, forskare i sociologi vid Queens College m.fl. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Reportrar: Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman, Lotten Collin och Jenny Carolina Gonzalez Tekniker: Marie Persson och Brady Juvier
2020-03-27
Länk till avsnitt

När världen faller samman

Vad händer med det internationella samarbetet och ledarskapet i corona-krisens spår? Alla för alla eller var nation för sig?

"Internationell solidaritet finns inte. Europeisk solidaritet existerar inte heller. Det var bara en saga". Det sa nyligen Serbiens president Aleksandar Vucic. När coronaviruset nu härjar över världen ställs samarbetet och solidariteten på prov. Om vi väljer isolering måste vi tillbaka till stenåldern, det säger den världsberömda historieprofessorn och författaren Yuval Noah Harari. Medverkande: Yuval Noah Harari, filosof, historiker och författare, Ylva Johansson, EU:s inrikeskommissionär (S), Hans Dahlgren, EU-minister (S), Adam Kamradt-Scott, biträdande professor i global hälsa och säkerhet vid the University of Sydney,  Fabian Zuleeg, chef för European Policy Centre, Silvia Mancini, epidemiolog Läkare utan gränser i Rom,  Lennart Öhman, författare och lokalhistorier i Arvidsjaur och Bengt Martinsson, folklivsforskare i Luleå, författaren Laura Spinney mfl. Programledare: Ivar Ekman  [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Reportrar: Andreas Liljeheden, Robin Olin, Anja Sahlberg Tekniker: Sandra Pettersson
2020-03-20
Länk till avsnitt

Cyberattackerna mot våra tankar

Om cyberkrigföringen och förvirringen. Hur effektiv är egentligen psykologisk krigföring? Var går gränsen för när rädslan att bli påverkad tar över?

2020-03-13
Länk till avsnitt

Corona: demokratin mot diktaturen

Vilket statsskick är bäst lämpat att tygla en potentiell pandemi?

Kina har hyllats för sitt resoluta agerande mot det nya viruset SARS CoV-2. I Peking följer medborgarna myndigheternas regler för att hindra smittspridning. Samtidigt gror både tvivel och kritik. Hur väl har Kina egentligen hanterat utbrottet i Wuhan? Hur klarar Europas demokratier corona-kampen? Italien blev det första landet som fick ett allvarligt möte med viruset, med många smittade och dödsoffer i landets norra delar. Medverkande: Anders Nordström, Sveriges globala hälsoambassadör, Ilaria Capua, italiensk virolog, Jonathan Schwartz, amerikansk professor i statsvetenskap, Bo Liu, svensk-kinesisk läkare Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Reportrar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg Tekniker: Stina Fagerberg
2020-03-05
Länk till avsnitt

Macron - den siste liberalen?

Liberalen Emmanuel Macron utmanas från alla håll, ilskan på de franska gatorna lägger sig inte och inom EU blåser politiska vindar i motsatt riktning.

De så kallade Gula Västarna demonstrerar i Paris och riktar sin ilska specifikt mot president Macron. Samtidigt delar övertygade "macronister" ut flygblad för att övertyga fransmännen om att presidentens reformer är nödvändiga. Även i Sverige har Macron hängivna supportrar. Men i andra delar av Europa gror missnöjet över de idéer och ideal Macron står för. Konflikt intervjuar Polens före detta utrikesminister Witold Waszczykowski som talar om en ideologisk strid som just nu utkämpas i Europa. Men om Macron är liberalismen personifierad, hur ska man då förstå att han öppnat för att föra in Vladimir Putin i värmen? Analyser av Jenny Andersson, professor vid Sciences Po i Paris, och Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU. Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Reporter: Margareta Svensson Tekniker: Maria Stillberg
2020-02-20
Länk till avsnitt

Hur Lukasjenko kom in i värmen

Om Belarus och president Aleksandr Lukasjenko som nu skakar hand med USA:s utrikesminister - och med Sveriges. Vad har hänt i relationen med mannen som kallats för Europas sista diktator? Och vad säger belarusierna om det?

Mike Pompeos besök i Minsk i början av februari var historiskt. Aldrig tidigare under Aleksandr Lukasjenkos 26 år vid makten har en amerikansk utrikesminister varit i landet. Och när Sveriges utrikesminister Ann Linde gjorde samma resa i höstas var det också mer än 20 år sedan sist. Så vad är det som har fått västvärlden att omvärdera sitt förhållningssätt till Belarus? I veckans Konflikt besöker vi Minsk och träffar bland annat oppositionspolitikern Mikalaj Statkevitj som är tveksam till att västledare nu skakar hand med landets president. Men vi hör också Minskbor som ser positivt på en mer öppen syn gentemot deras land. I Stockholm intervjuar vi Belarus Sverigeambassadör Dmitry Mironchik om hur han ser på det nya läget och vi frågar utrikesminister Ann Linde varför hon tycker det är viktigt att förbättra relationen med Belarus. Samtidigt får den nya svenska linjen kritik från Martin Uggla och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter Vi möter också två belarusier i Sverige som visserligen är kritiska till sin president men som just nu ser honom som en garant för landets självständighet. Varför då? Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Sandra Pettersson
2020-02-13
Länk till avsnitt

Spelet om Libyens framtid

Vilka bär ansvar för det krig som nu eskalerar i Libyen?

Krigslarmet är tillbaka på högsta nivå i Libyen. Ett fullskaligt krig har blossat upp mellan den FN-stödda regeringen i Tripoli och krigsherren Khalifa Haftar, som startade en militär offensiv mot huvudstaden i april i fjol. Läget är akut, men EU är splittrat och står utan större inflytande. Och de olika stater som blandat sig i Libyenkonflikten militärt, på de olika sidorna, verkar snarare intresserade av att positionera sig för att dra nytta av Libyen i framtiden, än att vara med och skapa en varaktig fred. I korselden hamnar civila libyer och de hundratusentals migranter i den stora flyktingström som passerar landet. Hör libyer på både Tripolisidan och Haftarsidan om det oroliga läget. Hör också de personer som fanns i migrantcentret Tajoura när det bombades av utländsk makt. Analyser av Jalel Harchaoui och Tarek Megerisi. Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson Tekniker: Elin Hagman
2020-02-06
Länk till avsnitt

Såren efter Brexit

Om polarisering och försök att hela i brexitomröstningens spår. Hur ska britterna gå vidare efter flera år av uppslitande debatt? Och vad har skilsmässan gjort med EU?

Efter flera år av svåra förhandlingar lämnar nu Storbritannien EU formellt. Kvar finns ett land som är delat mellan stad och land, britter och invandrare, folket och den politiska eliten. I veckans Konflikt hör vi om de försök som ändå görs för att läka såren efter brexit. Vi reser till Boston, en av de platser där EU-motståndet varit som allra starkast och till Londonstadsdelen Lambeth, där en majoritet tvärtom ville stanna i EU. Och vi hör hur arvet efter den mördade labourpolitikern Jo Cox nu används för att öka samsynen och mildra tonen i debatten. Författaren William Davies menar att brexitfrågan föddes ur ett missnöje som funnits i det brittiska samhället under lång tid. Kanske, säger han, kan brexit nu leda till en reformprocess som länge har behövts. Samtidigt menar journalisten Jonathan Isaby att polariseringen inte hade behövt bli så svår om politikerna redan från början accepterat majoritetens vilja att lämna EU. Också för EU har brexitförhandlingarna varit en uppslitande process men i motsats till vad många befarade har slitningarna i EU-samarbetet uteblivit. Tvärtom har EU svetsats samman i brexitfrågan, säger Paulina Dejmek Hack på EU-kommissionen som själv satt med och förhandlade det brittiska utträdesavtalet. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Reporter: Andreas Liljeheden Tekniker: Brady Juvier
2020-01-30
Länk till avsnitt

Sverige och kriget mot IS i Västafrika

Kriget mot Islamiska Staten i Sahara intensifieras när våldet mot både civila och militärer trappats upp. Hur ska det kriget föras? Och vad betyder det för oss svenskar och våra soldater på plats?

I en lyhörd militärcontainer i Malis huvudstad Bamako sitter den svenske generalen Dennis Gyllensporre med uppgift att hantera en av världens just nu mest akuta konflikter. Den här FN-insatsen är unik i det motto att andra afrikanska insatser under FN-flagg har varit fokuserade på konsekvenser i Afrika. Det här är en insats som har direkt koppling till säkerhet i Europa och andra delar av världen, säger Dennis Gyllensporre, som leder Minusma-missionen i Mali på 13 000 personer från ett 60-tal länder. Den bilden delas av Frankrikes president Emmanuel Macron, som den 13 januari samlade ledarna för de berörda västafrikanska länderna - Mali, Niger, Burkina Faso, Mauretanien och Tchad - i den sydfranska staden Pau för att presentera en ny militär strategi för kampen mot terrorismen i Västafrika. Det vi står inför i Västafrika är av allra största vikt för Afrikas framtid - och för vår - allas - gemensamma framtid, sa Emmanuel Macron som också meddelade att Islamiska Staten i Sahara från och med nu är prioriterad fiende i regionen. Svenskarna monterar nu ner Camp Nobel utanför Timbuktu i norra Mali, för att flytta till Gao, som anses vara en mer instabil - och farlig - region. Hur påverkar det deklarerade kriget mot IS i regionen de svenska soldaterna? Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Anja Sahlberg [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg
2020-01-23
Länk till avsnitt

Om cyberkriget kommer

Om cybersoldater och tangentbord som vapen när världen rustar för en ny typ av krigföring. Vad innebär det här för svensk del och hur ser förberedelserna ut när slagfältet flyttar ut i cyberrymden?

För ett år sedan lanserade Sveriges överbefälhavaren Micael Bydén en ny satsning på det som kommit att kallas det femte slagfältet, cyberdomänen. Och senare i år rycker de första svenska cybersoldaterna in som en del i ett stärkt svenskt cyberförsvar. Konflikt den här veckan ställer sig frågan hur det nya hotet ser ut och vem som får övertaget när tangentborden blir till vapen? På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm träffar vi Pontus Johnson, professor vid institutionen för nätverks- och systemteknik där framtidens cybersoldater ska få delar av sin utbildning. På Försvarsmaktens högkvarter berättar Charlotta Ridderstråle om vad som krävs av en cybersoldat. Och vi hör Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, analysera hotbilden mot Sverige. I Ukraina berättar landets före detta infrastrukturminister Volodymyr Omelyan om den allvarliga cyberattack som inträffade sommaren 2017. Men vad händer om ett lands cyberförmågor missbrukas och istället används mot journalister och människorättsförsvarare? Vi hör Ron Deibert, på Citizen Lab i Kanada.  Och så besöker vi Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Linköping dit svenska myndighetspersoner reser för att öva i att hantera cyberattacker. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Marie Persson
2020-01-16
Länk till avsnitt

I Qassem Soleimanis spår

Om en drönarattack som skakade världen. Och om en general vars död nu både firas och sörjs i Mellanöstern.

I iranska medier porträtteras Qassem Soleimani  generalen som dödades i en amerikansk drönarattack i januari 2020 som en nationalhjälte. Men i sociala medier sprids också kritiska budskap kring hans livsgärning och vissa vågar inte ifrågasätta honom öppet. Vem var egentligen Qassem Soleimani? Och vilken betydelse hade han i regionen? Bilden av honom skiftar. Från hyllningarna i generalens hemstad Kerman till demonstranternas slagord på Tahrir-torget i Bagdad.  I Stockholm träffar Konflikt en oppositionssyrier som ville bjuda vännerna på sötsaker när han hörde om Qassem Soleimanis död och så möter vi ordföranden för islamiska shiaförbunden i Sverige, som var i Irak på semester när drönarattacken skedde. I Washington resonerar Irankännaren Trita Parsi kring frågan om varför president Donald Trump alls fattade beslutet om att döda den iranske generalen. I Konflikts studio sitter Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Programledare: Robin Olin Producenter: Anja Sahlberg och Johanna Melén Reportrar: Babak Parham, Nathalie Rothschild och Kajsa Boglind Tekniker: Elvira Björnfot
2020-01-10
Länk till avsnitt

Konflikts julspecial: Hat, konspirationer och död

Om hur hat och föreställningar om en världskonspiration mot vita leder till blodiga angrepp mot oskyldiga.

Moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland där 51 personer mördades, attacken mot synagogan i tyska Halle som skördade två liv och moskédådet i Norska Bærum där gärningsmannen dödade sin adopterade lillasyster och där fler mord kunde förhindras tack vare en hjälteinsats. Det här är exempel på en växande typ av radikalnationalistiskt terrorhot som drabbat världen det senaste året och som SÄPO i somras varnade för ökar i Sverige. De som hotas av de här våldsbejakande extremnationalisterna är såväl muslimer som judar och kvinnor. Enligt det konspiratoriska pusselläggandet tros de hota den vite mannens överhet. Konflikt gjorde under hösten en serie om den här nya typen av terror, där kopplingarna mellan attacker mot helt olika mål är tydliga. I det här specialprogrammet får ni höra bitar ur de tre programmen, som tillsammans ger en överblick över den nya terrorn. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Marie Persson
2020-01-02
Länk till avsnitt

Konflikts julspecial: Knarkarna, skotten och vägen fram

Om hur drogerna göder det blodiga gängkriget och hur vi vänder utvecklingen.

Den unga kvinnan i Stockholm som sköts ihjäl i sitt hem,  den kvinnliga läkaren från Malmö som dödades med sin bebis i famnen,  politiska krismöten och polisens otaliga presskonferenser. Det samhällsproblem som dominerat 2019 är gängskjutningarna, som   även drabbat utomstående i en utsträckning vi inte tidigare sett. Den orsak som pekas ut som en av de viktigaste när man ska försöka förstå våldet är droghandeln. Konflikt har under året borrat djupare i den. Vi har träffat de som köper och säljer, de som håller i vapnen och de som drabbats av våldet, och så de som hittat en väg ut ur kriminaliteten I det här specialprogrammet har vi sammanfattat de viktigaste aspekterna ur avsnitten om gängkrigen och drogerna. Programledare: Robin Olin Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Marie Persson
2019-12-26
Länk till avsnitt

1989 - drömmen om ett enat Europa

Om murar som faller och byggs upp på nytt. Vad hände med visionen om ett enat Europa efter kommunismens fall och hur ser den drömmen ut idag?

Det har nu gått 30 år sedan den där hösten 1989 då kommunistdiktaturen föll i land efter land och öst skulle återförenas med väst. Nu präglas istället EU-samarbetet av splittring i allt från synen på migration till vad demokrati egentligen är. Så vad var det som hände längs vägen? Och vad säger människorna i de länder som fortfarande knackar på dörren och vill in i gemenskapen? Till vår hjälp tar vi bland annat några av de artister som med sin sång, i Eurovision song contest, symboliserade drömmen om ett enat Europa. Vi hör rocksångaren Dan Bittman från Rumänien, den ungerska artisten Friderika Bayer och så Muhamed Fazlagic, som med livet som insats flydde ut ur den belägrade staden Sarajevo för att få åka till Irland och tävla med sin sång. Några människor i den rumänska staden Cluj-Napoca tar oss tillbaka till de dramatiska decemberdagarna 1989 då friheten kom till Rumänien Statsvetarna Ivan Krastev och Florian Bieber hjälper oss att förstå historiens gång och den politiska utvecklingen i Europa de senaste 30 åren. Nordmakedoniens premiärminister Zoran Zaev talar om sin besvikelse över att återigen ha fått nej från EU och Christian Danielsson, generaldirektör vid EU-kommissionen, förklarar vad som händer nu. Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Reportrar: Caroline Salzinger och Lubna El-Shanti Tekniker: Stina Fagerberg
2019-12-19
Länk till avsnitt

Slaget om historieskrivningen

Om hur etablerade sanningar om krigsförbrytelser och folkmord utmanas och relativiseras.

Massakern på runt 8 000 bosniska muslimer pojkar och män i Srebrenica år 1995 var ett folkmord. Trots att det befästs i Haagtribunalen är slaget om historieskrivningen inte över än, något som blev tydligt när en demonstration hölls i veckan mot att författaren Peter Handke tilldelats årets Nobelpris i litteratur. Handke anklagas för att ha relativiserat och förminskat serbiska krigsförbrytelser på Balkan, bland annat folkmordet i Srebrenica. Själv säger han att han blivit feltolkad och inte alls förnekar historien. Att den etablerade sanningen om folkmord och krigsförbrytelser utmanas och att det råder oenighet kring vilka ord som ska användas för att beskriva sådana händelser är fenomen som dyker upp på flera håll. Veckans Konflikt fokuserar på två aktuella fall, Rwanda och Spanien. Två länder som hanterat sin blodiga historia på helt olika sätt men där nu, årtionden senare, alternativa historieskrivningar drabbar samman. Varför sker det och vad betyder det för de som sett sina nära och kära dö? Programledare: Robin Olin Producent: Nathalie Rothschild Reporter: Anna Maria Höglund Tekniker: Stina Fagerberg och Brady Juvier
2019-12-12
Länk till avsnitt

Spelet om Syriens framtid

Om kampen om naturresurser, geopolitiskt inflytande och lukrativa kontrakt för framtiden. Vem vinner och vem förlorar när slutspelet om Syrien nu närmar sig? Och vad säger de syrier som tvingades lämna sitt land och ge upp drömmen om en framtid där?

Medan miljoner syrier befinner sig på flykt har andra krafter klivit in, inte sällan samma aktörer som själva varit med och bombat sönder landet. I veckans Konflikt ställer vi oss frågan vilka spelarna är som skott sig på kriget och som nu hoppas få vara med när landet ska byggas upp igen. Vi hör om internationella storspelare som Ryssland, Iran och Turkiet men också om privata företag med egna militära förband, på plats för att strida om resurserna. Och vi möter exilsyrier här i Sverige, som nu ser sina framtidsdrömmar hemma i Syrien gå i kras. Medverkande i programmet: Exilsyrierna Hussam al-Homsi och Noor, Lina Khatib, chef för Mellanösternavdelningen på det internationella institutet Chatham House, Larisa Sereda och Natalja Kutsar vars bror Artjom Kutsar dog i Syrien, Denis Korotkov, undersökande rysk journalist, Michail Krutichin, rysk Mellanösternkännare och energianalytiker, Igor Matvejev, tidigare chef för handelsavdelningen på Rysslands ambassad i Damaskus, Anas Kelzie, syrisk byggentreprenör verksam i Turkiet samt Aydin Selcen, turkisk diplomat. Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Reporter i Turkiet: Frilansjournalist Tomas Thorén Tekniker: Stina Fagerberg
2019-12-05
Länk till avsnitt

Generationsklyftan och aktivisterna

Om ungdomsrörelser som präglas av oro, som inte sällan lägger skulden på de äldre och som samlas kring slagordet OK boomer.

När miljöpartisten Chlöe Swarbrick nyligen talade i Nya Zeelands parlament anklagade hon tidigare generationers politiska ledare för att ha mörkat klimatkrisen. Hon avfärdade en annan parlamentsledamot med orden OK boomer ett uttryck som blivit populärt bland unga i sociala medier på sistone och som hänvisar till babyboomers, efterkrigsgenerationen. Veckans Konflikt handlar om hur spänningar mellan generationer präglar några av de mest aktuella politiska frågorna just nu från den globala klimatfrågan till Brexit i Storbritannien och demokratiupproret i Hongkong. Enligt vissa forskare saknar dagens unga den framtidstro som funnits bland tidigare generationer. Vad beror det på? Och vad gör det med ett samhälle när unga präglas av pessimism och när generationer ställs mot varandra? Programledare: Robin Olin Producent: Nathalie Rothschild Reporter: Björn Djurberg Tekniker: Marie Persson
2019-11-28
Länk till avsnitt

Skogen - klimathjälte eller kassako?

Om skogens roll för att hindra en hotande klimatkris och om skogen som en näring som omsätter miljarder. Går det att alls kombinera jakten på vinst med skogens klimatnytta eller måste vi välja?

När världens länder snart samlas till klimattoppmöte i Madrid sätter man stort hopp till jordens skogar. Träden suger upp en fjärdedel av den koldioxid vi släpper ut varje år och spelar därför en viktig roll för att hålla den globala uppvärmningen nere. Men samtidigt som skogen ska bidra till att stävja klimatkrisen bär den också på stora ekonomiska intressen. Det är kring den intressekonflikten veckans Konflikt kretsar och vi gör nedslag på tre platser där frågan, på olika sätt, har ställts på sin spets. Vi besöker sojaodlingarna i Brasilien där jordbrukarna andas nytt hopp efter valet av Jair Bolsonaro som president. Vi möter änkan efter Liviu Pop, den rumänske skogvaktaren vars död åter satt fokus på den omfattande illegala avverkningen i landet. Och vi avslutar i våra egna svenska skogar där skogsnäringen hävdar att klimatnyttan går hand i hand med vinstintresset. Från Brasilien hör vi Alessandro Bahia och Henrique Silva från den statliga miljömyndigheten Ibama, sojaproducenten Gilberto Goellner, kongressledamoten Nelson Barbudo samt Fernando Cadore, vice ordförande för sojaböndernas intresseorganisation Aprosoja. I Rumänien möter vi Horea Petreus som forskar om biologisk mångfald och som arbetar för att bevara Rumäniens vildmark och djurliv, Ana Maria Pop, änka efter skogvaktaren Liviu Pop och Mihai Lesan, talesperson för det statliga skogsbolaget Romsilvas lokalavdelning i Maramuresregionen i norra Rumänien. Från Sverige medverkar Rolf Björheden, vid forskningsinstitutet Skogforsk, Otto Bruun, bioekonom vid Svenska Naturskyddsföreningen och Sten B Nilsson, skogsprofessor som bland annat suttit med i flera utredningar om skogens framtid. Programledare: Ulrika Bergqvist [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Reporter i Brasilien: Lotten Collin Tekniker: Stina Fagerberg
2019-11-23
Länk till avsnitt

Robotarna, invandrarna och de äldre

Om utmaningarna som länder i den rikare delen av världen ställs inför när befolkningar blir allt äldre och födelsetalen dalar. Vem ska ta hand om oss när vi blir gamla?

Samtidigt som vård- och omsorgsbehoven i länder som Japan, Italien och Sverige ökar har tillgången till arbetskraft stagnerat och frågan som börjar bli akut på alltfler platser är hur vi ska ta hand om de gamla. Konflikts resa genom äldrevårdens utmaningar börjar i Japan, fortsätter via Sverige och Rumänien och landar till sist i Italien. På vägen möter vi robotar, beslutsfattare, sköterskor, svenskar i nittioårsåldern, och migrerande vårdarbetare. Vi hör hur robotar ställs mot invandrare, om språkförbistringar, kulturkrockar och interkulturella möten, om vårdpersonalens arbetsförhållanden och om migrerande vårdarbetare som tar hand om andra utomlands medan de egna barnen växer upp utan sina mammor. Programledare: Ivar Ekman Producent: Nathalie Rothschild Reportrar: Johan Bergendorff, Alice Petrén, Johanna Melén Tekniker: André Stärnman
2019-11-14
Länk till avsnitt

Gängen och barnen - hur stoppar man våldet i tid?

Om småpojkar som springer ärenden åt grovt kriminella. Vad gick snett för 10 år sedan och vad görs nu för att hindra att en ny generation växer upp till gängkrigare?

En rapport från polisen i Stockholmsregionen visar att en majoritet av de kriminella nätverken använder personer under 16 år i sin brottsliga verksamhet. Unga som snart utvecklas till alltmer våldsamma gängkriminella. Och situationen ser liknande ut på andra håll i landet. Går det att stoppa den utvecklingen? Hör om exemplet Järva där Konflikts Rouzbeh Djalaie letar nycklar i det förgångna för att ta reda på vad som hade kunnat göras för att hindra de blodiga uppgörelser som pågår idag. I Malmö satsar man på metoder som ska förändra barns sätt att se på sig själva och omvärlden för att på så sätt skapa en alternativ framtid. Hör den amerikanske professorn bakom metoden Communities That Care, CTC, David Hawkins. I programmet medverkar också David Kennedy, professorn bakom projektet Sluta skjut, Hagi Farah, aktiv i Järva föräldraallians, Martin Marmgren, gruppchef för polisen i Järva, läraren Emma Stenfell Pavlovic och elever vid Oxievångskolan i Malmö, barnen Almir Rama och Deniz Cormusai i Rosengård, utbildningsledare Jimmy Petersson, Sara Kleijsen Åhlander, socialtjänstchef i Rosengård, Glenn Sjögren, kommissarie i Rosengård, Tomas Aggebrandt, områdespolis, och Anna König Jerlmyr, moderat finansborgarråd i Stockholm. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected] Tekniker: Marie Persson
2019-11-07
Länk till avsnitt

REPRIS: Maktspelet i Arktis

Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där.

När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av. Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar. Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet. Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament. En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en nära-Arktisstat. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför. Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i. Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna. Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis. På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel. Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse. Detta är en repris av ett program som sändes 7 september 2019. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg
2019-10-31
Länk till avsnitt

Den nya terrorn del 3 - hotet mot judarna

Om dödsskjutningar vid synagogor och konspirationsteorier som sprids på nätet och in i politikens finrum. Vad händer när hatet legitimeras från allra högsta nivå? Och hur ska de som drabbas skydda sig?

En onsdag i oktober sätter sig en tysk man i en bil i staden Halle. Han vänder sig mot en kamera och säger följande hatiska ord: Feminismen driver ner födelsetalen, det används som ursäkt för massinvandringen och bakom allt står Juden. Sedan kör han, tungt beväpnad, mot stadens synagoga. I två tidigare Konfliktprogram har vi berättat om Säpos varningar för en ny form av radikalnationalistiskt terrorhot. Ett program har handlat om hotet mot muslimer, ett har handlat om hotet mot kvinnor. När det nu är dags för del tre i den här serien handlar programmet om hotet mot judarna.  Vad var det för slags idéer gärningsmannen i Halle gav uttryck för? Hur hänger hans hatiska tankegångar ihop med tidigare, liknande dåd? Och hur kommer det sig att det just är judarna som gång efter gång pekas ut? Idéhistorikern och författaren Stéphane Bruchfeld beskriver en antisemitisk föreställningsvärld med djupa historiska rötter och med tankar som känns igen från nationalsocialisterna på 1930-talet. Och vad som oroar honom extra mycket just nu är hur de här tankarna också börjar äta sig in i den bredare politiken. I Pittsburgh, i USA, har det gått ett år sedan en man gick in till synagogan Livets träd och sköt ihjäl elva människor. Precis som i tyska Halle drevs gärningsmannen av hat mot invandrare och mot judar. Efter terrordådet i Pittsburgh följde en debatt om vilket ansvar ledande politiker har för sin retorik. Bland annat anklagades president Donald Trump för att elda på hatet genom att tala om en hotande invasion och genom att kalla flyktingar och migranter från Latinamerika för inkräktare. Matthew Boxer, forskare på universitetet Brandeis, talar om ett mönster som vi sett tidigare där politiker mobiliserar sina anhängare genom att ge dem någon att skylla sina problem på. En sådan syndabock som det ofta talas om idag är den ungerskfödde amerikanske affärsmannen George Soros som också är jude. I Ungern har regeringen och premiärminister Viktor Orbán under flera landsomfattande kampanjer pekat ut just George Soros som roten till saker man tycker illa om, som invandringen till Europa. Kritiker menar att kampanjerna mot Soros bär tydliga antisemitiska drag, men det tillbakavisar regeringens talesperson Zoltán Kovács i en intervju i programmet. George Soros var tidigare representerad i Ungern genom stiftelsen Open society foundations. Men förra året flyttade de sitt kontor med sina anställda till Berlin. Inte bara för att det politiska klimatet gjorde det svårt att bedriva ett meningsfullt arbete utan också av rädsla. - Vi ville inte vänta på att någon skulle attackera oss. Vi flyttade innan det hände, säger chefen på Berlinkontoret, Goran Buldioski. I Stockholm resonerar Aron Verständig, ordförande för judiska centralrådet och Stockholms judiska församling över det ständigt återkommande hatet mot judarna. Ett hat som, menar han, inte stannar vid judarna. - Om vi alla judar skulle packa ihop och försvinna då skulle de rikta sitt hat mot andra minoriteter, mot kvinnor, mot homosexuella. Det finns väldigt få människor som bara hatar judar och som älskar alla andra. Det är det där hatet som vi måste få bort från samhället, säger Aron Verständig. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg
2019-10-24
Länk till avsnitt

Kryptovalutorna och världsordningen

Om digitala valutor med potential att förändra världen. Ett antal privata företag med Facebook i spetsen planerar för en ny global valuta. Världens makthavare vill stoppa den. Vad är dom rädda för?

I juni presenterade Facebook planer på att lansera en egen global valuta, Libra. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Den amerikanska kongressen, EU-kommissionen och centralbanker världen över har varnat för den digitala valutan, trots att den inte finns än. Varför? För att det kittlar en rå nerv hos nationalstaternas företrädare. Så säger Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves. En nation, en valuta, så har det sett ut sedan 1800-talet då centralbankerna och staten vann striden om sedelpressarna. Det som nu återigen står på spel är vem som får ge ut pengar. Bitcoin har satt kryptovalotorna på världskartan. Nathalie Rothschild träffar Linus Dunkers som ofta beskrivs som en profil inom kryptovalutavärlden och förklarar hur datorerna i en serverhall på en liten ort utanför Köping kan liknas vid små sedelpressar. Men kryptovalutor som Bitcoin har inte bara inneburit ett nytt sätt att skapa en förmögenhet. De har också bidragit till problem som finansiering av terror och knarkhandel, vilket gjort att FBI gått hårt åt Bitcoin-företrädare i USA. Robin Olin träffade en av huvudpersonerna i FBI:s stora Bitcoin-härva precis innan han fängslades för några år sedan, Charlie Shrem. Det kortsiktiga hotet från kryptovalutor, det handlar just om kriminalitet. Det menar Yaya Fanusie, tidigare CIA-expert med inriktning mot terrorfinansiering som nu jobbar som konsult och har fortsatt intressera sig för kryptovalutorna och de hot de kan innebära för nationalstaterna. På lång sikt handlar hotet om att världsordningen kan utmanas ifall dollarn får konkurrens på tronen som global valuta. Det kan bland annat leda till att USA:s möjligheter att införa sanktioner över världen begränsas, menar Yaya Fanusie. Så hur ska man då se på Libra, den digitala valuta som Facebook och ytterligare ett antal privata företag planerar att lansera nästa år? Att den rört upp känslorna är tydligt. Också Sveriges Riksbankschef, Stefan Ingves, har suttit i möte med företrädare för den nya valutan. Men det är inte främst marknaderna i västvärlden Libra riktar in sig på, utan Asien, Latinamerika och Afrika. Vår frilansreporter Shisia Wasilwa, tar bussen till Kibera utanför Kenyas huvudstad Nairobi för att ta reda på vad en sådan här ny digital valuta skulle betyda för de som bor där. Visst kan det här ses som en möjlighet på en kontinent där många inte har ett eget bankkonto samtidigt som dom sköter mycket av sina transaktioner via mobilen. Det säger Michael Kimani, utvecklare på block-kedjeföretaget Zippie, som funderat en hel del på kryptovalutornas betydelse för Afrika. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-10-17
Länk till avsnitt

Brännpunkt Ukraina

Om krig och fred och en komiker i stormens öga. Hur klarar Ukraina att manövrera genom det storpolitiska slaget om landets framtid?

Knappt hade komikern och tv-stjärnan Volodymyr Zelenskyj hunnit installera sig som president förrän USA:s ledare Donald Trump ringde upp honom, och bad om en tjänst. Samtidigt har Zelenskyj själv rivstartat sin presidentperiod med att försöka genomföra det han lovat sina väljare, att skapa fred i Ukraina. När Konflikt den här veckan dimper ner i Ukrainas huvudstad Kiev är det en stad i händelsernas centrum. Amerikanska journalister flockas kring presidentadministrationen för att få den ukrainska versionen av det nu världskända telefonsamtalet mellan Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj. Istället överraskar Zelenskyj den egna befolkningen med en fredstrevare som kritikerna tolkar som en ren kapitulation inför Moskva. Så var är Ukraina på väg och varför det stora intresset från omvärldens sida? Vi hör diplomaten och professorn från Columbiauniversitetet, Stephen Sestanovich, som inte vet om han ska skratta eller gråta över den senaste tidens röra i relationerna mellan USA och Ukraina. Och från universitetet i Birmingham säger professor Kataryna Wolczuk att EU har lämnat över det säkerhetspolitiska spelet om Ukraina till USA men också till enskilda medlemsländer som Tyskland och Frankrike. Och vilken är egentligen Rysslands och president Vladimir Putins plan för Ukraina? Vi träffar den Rysslandsvänlige ukrainaren och politikern Viktor Medvedtjuk, vars dotter har Putin som sin gudfar och som säger att Europa, och Ukraina, behöver Ryssland, vare sig de vill det eller inte. Samtidigt avslöjar han att det finns en sak som han och hans vän Vladimir Putin aldrig pratar om, den ryska annekteringen av Krim. På ett kafé i Kiev sitter journalisten och utrikeskommentatorn Ihor Solovej och säger att Ryssland fortfarande anser att Ukraina tillhör den ryska intressesfären och att Ryssland därför tycker sig ha rätten att lägga sig i hur ukrainarna utformar sin framtid. På Självständighetstorget i Kiev minns Ljudmyla Rozum den där vintern för fem år sedan då staden brann och kriget, det som fortfarande pågår, startade i östra delen av landet. Men i Kiev, säger hon, har livet återgått till det normala och nu sätter hon stor tilltro till den nya presidenten Volodymyr Zelenskyj, till helt nyligen komiker och känd tv-personlighet men utan tidigare politisk erfarenhet. Nu dominerar ledamöterna från Zelenskyjs parti Folkets tjänare i det ukrainska parlamentet, Radan. Därinifrån hör vi bland annat utrikeskommitténs ordförande Bogdan Jaremenko som säger att den som vill uppnå fred i Ukraina inte har något annat val än att tala med Rysslands president Vladimir Putin. Helt fel, säger landets tidigare infrastrukturminister Volodymyr Omelyan och varnar för att den som tror på sagor riskerar att bli uppäten av drakar. Vi avslutar programmet med läget i östra Ukraina, där kriget fortfarande pågår. Det krig som dödat över 13 000 människor. Vi möter Serhij från Luhansk som inte har sett sin hemstad på över fem år och vi träffar pensionärerna i byn Zaitseve nära fronten som vet exakt hur långt kulsprutorna kan nå. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg
2019-10-10
Länk till avsnitt

Oljespelet i Persiska viken

Om oljan som vapen i cyberrymden och på marken. Hör om beslagtagna fartyg, bombade oljefält och ett pressat Iran där sanktionerna får oväntade konsekvenser som försäljningen av en njure.

De senaste månaderna har pressen runt Persiska viken ökat. När två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien attackeras och delvis slås ut i mitten av september är det kulmen för en sommar med fartygskapningar och nedskjutna drönare där USA pekat ut Iran som de skyldiga. Ett svenskägt fartyg, Stena Impero, hamnar mitt i maktspelet kring oljan när iransk militär tar över fartyget den 19 juli. Vi följer företagets Stena Bulks vd, Erik Hånell, de sista veckorna innan fartygets till sist släpps, efter 2,5 månad i en iransk hamn. De ökande spänningarna som Stena Impero blev indraget i, har sin upprinnelse i USA och Donald Trumps beslut att riva upp det avtal hans föregångare slutit med Iran för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. USA har infört hårda sanktioner som i praktiken gjort det omöjligt för Iran att exportera sin olja i större skala nu. Det här är bakgrunden till en ny mer djärv strategi från iranskt håll, menar många. Så hur hårt pressat ekonomiskt är då Iran? Vår reporter Babak Parham ringer till en iransk företagsledare, akademiker och en snickare. Det är här vi stöter på en lite annorlunda historia om sanktionernas Iran den handlar om försäljningen av en njure. Samtidigt som ett pressat Iran tar järva strategiska kliv sätts ärkerivalen Saudiarabiens relation till USA på prov. Oljenalalytikern Samuel Ciszuk på konsultbolaget ELS analysis, specialiserad på geopolitik och olja i Mellanöstern, menar att attackerna mot oljan runt persiska viken lär fortsätta. Och sedan tidigare pågår redan ett krig i cyberrymden. Iran har ökat sin kapacitet på nätet på senare tid, det säger James Andrew Lewis, expert på cybersäkerhet på Center för Strategic and International Studies i Washington. Allison Wikoff på säkerhetsföretaget Securworks i London berättar hur en kvinnlig fotograf fick huvudrollen i ett intrång på ett saudiskt oljeföretag. Jemens blodiga inbördeskrig som pågått i fem år ses ofta som ett proxykrig mellan regionens jättar. Är Jemenkriget bara en föraning av det som komma skall? Eller är det som pågår nu en öppning mot fred? Hör 8-årige Muneeb som bor i Jemens huvudstad Sanaa om oljan som gåva eller förbannelse. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-10-04
Länk till avsnitt

Kriget, flyktingarna och Europas gränser

Om flygbomber över Idlib, flyktingtrötthet i Turkiet och överfulla läger i Grekland. Står Europa på randen till en ny flyktingkris eller fungerar EU:s mekanismer för att hålla migrationen på avstånd?

I veckans Konflikt gör vi en resa utmed den flyktväg som hundratusentals människor tog under några intensiva månader 2015. Hur ser det ut längs den vägen nu, fyra år senare? Vi börjar i den syriska provinsen Idlib där småbarnsmamman Ameena Tarraf och hennes familj nu flyr från plats till plats, undan bomber och hot om en ny storoffensiv. Vi rör oss vidare över gränsen till Turkiet och ett samhälle där alltfler har tröttnat på de 3,6 miljoner syriska flyktingar som finns i landet. Vi hör om rädslan bland syrier för att bli deporterade tillbaka till krigets Syrien och vi hör turkar som anklagar syrierna för att ta deras jobb. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har förklarat att situationen är ohållbar och kräver omvärldens hjälp för att skapa en säkerhetszon för flyende syrier i Syrien. Om inte det går hotar han med att öppna portarna och låta flyktingarna ta sig vidare till Europa. Den turkiska journalisten och Mellanösternkännaren Cengiz Candar säger att man ska ta presidentens hot på allvar. Till skillnad från 2015 är Erdogan politiskt kraftigt försvagad och en försvagad Erdogan kan göra vad som helst för sin överlevnad, enligt Cengiz Candar. Från Turkiet tar vi oss vidare över havet till den grekiska ön Lesbos där läget i de överfulla flyktinglägren beskrivs som värre än någonsin. Och i huvudstaden Aten, dit många nu tar sig från öarna, börjar situationen bli alltmer spänd. Yonous Muhammadi från organisationen Greek forum of refugees oroas över en framväxande trend i Grekland att se på flyktingarna som i första hand ett problem och en börda. Men i Bryssel vill EU-kommissionens talesperson Tove Ernst inte tala om någon ny flyktingkris. Det avtal som EU tecknade med Turkiet 2016, för att få ett slut på den stora flyktingströmmen, fungerar anser hon. Genom att också i fortsättningen bidra med stora summor pengar räknar man med att den turkiska sidan ska hålla sin del av avtalet och hindra en ny migrationsvåg till Europa. Samtidigt är arkitekten bakom EU-Turkietavtalet, Gerald Knaus vid tankesmedjan Europen Policy Initiative, inte lika nöjd. Han menar att den humanitära situation som råder i de grekiska flyktinglägren inte är i linje med den asylrätt och de mänskliga rättigheter som Europa står upp för. Vi avslutar programmet i Sverige, en slutdestination för många av de flyktingar och migranter som tog sig upp genom Europa för fyra år sedan. I Eskilstuna minns kommunens tidigare integrationsstrateg Vedad Begovic med glädje den stora hjälpvilja som fanns bland många kommuninvånare när flyktingarna kom dit hösten 2015. Nu, säger han, har tongångarna förändrats samtidigt som flyktingkrisen finns kvar bara någon annanstans. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected]
2019-09-27
Länk till avsnitt

Gängen, tystnaden och rättsstaten

Om att komma åt grova brott i en miljö skrämd till tystnad, utan att tumma på grundläggande rättsprinciper. Går det?

"Sebastian" var länge medlem i ett kriminellt gäng. Från början var det kärlek, sedan blev det övergrepp. Tillslut fanns det två utvägar, "skjuta huvudet av dem" eller lämna. Han valde att lämna. Hör hans historia om hur det var att skrämma vittnen, och om att själv bli skrämd. I Vivalla skedde förra sommaren två mord. Den ena mördaren går fortfarande fri. För det andra mordet sitter två personer i fängelse. Mordutredningen är både ett exempel på hur kriminella skrämt Vivallaborna till tystnad, men också på att de nu börjar tröttna på att de kriminella sätter dagordningen. Vittnar är "nåt man bara gör" säger Elisabeth. Ayan tycker inte att det är lika lätt, med tanke på att du inte vet vilka konsekvenserna av ditt vittnesmål blir.  Hör kammaråklagare Martina Winslow, om betydelsen av vittnesmål för en fällande dom. Hon berättar också om erfarenheterna av en tystnadskultur i området. Något som kan vara orsaken till att det andra mordet fortfarande inte har resulterat i en gärningsman bakom lås och bom.  Våra politiker diskuterar nu olika metoder för att få slut på gängskjutningarna. Införandet av anonyma vittnen är ett. I Storbritannien har man länge tillämpat sådana. Till viss del har det visat sig framgångsrikt, men det har inte löst problemen. Gängmorden ökar. Utredaren Noel McHugh säger att möjligheten att använda anonyma vittnen, kronvittnen och att locka med ekonomiska belöningar till vittnen har hjälpt honom. Men det är inte tillräckligt. Det som behövs är att bygga förtroende med dom boende också. Gängens grepp om vissa områden är stort och han möts av en "en mur av tystnad", säger han till Robin Olin. Ronke Badrus son skulle i år ha fyllt 27, men mördades för ett år sedan. Familjen misstänker att orsaken är en hämnd för att han tidigare vittnat i en grov gängvåldtäkt. Hör Joshua Rozenberg, tidigare mångårig juridisk korrespondent för BBC om dragkampen mellan principer och pragmatism, rättssäkerhet och politik, för införandet av anonyma vittnen i Storbritannien skedde inte utan debatt. Neidealine Da Cruz jobbar på en telefonlinje i Hackney dit man kan ringa och tipsa anonymt. Enligt henne hjälper inte anonyma vittnen, för de som vill listar ut vem som vittnat ändå. Den enda lösningen för att komma åt våldet är att erbjuda alternativ, menar hon. För gängkriminaliteten handlar om något mycket djupare än pengar och status. Det handlar om längtan efter gemenskap och kärlek. Ett annat land som testat anonyma vittnen är Colombia, där staten på 90-talet var inbegripen i en blodig kamp mot Medellín-kartellen, ledd av narkotikakungen Pablo Escobar. Vår reporter Lotten Collin träffar Tomás Serrano, tidigare så kallad "domare utan ansikte". Han berättar att domarna varje morgon samlades för att be för sina liv.  "La justicia sin rostro", rättvisa utan ansikte, inrättades 1990 i Colombia, då landet hade runt 80 mord per 100 000 invånare. Det var bland de högsta siffrorna i världen, och kriget mot knarkkartellerna krävde drastiska åtgärder, berättar Andres Gonzales, dåvarande justitieminister. Den ansiktslösa rättvisan avskaffades dock år 2000. Perioden då det tillämpades är en skamfläck i Colombias historia, menar människorättsadvokaten Alirio Uribe. När han får reda på att Sverige funderar på att inrätta anonyma vittnen på grund av svårigheterna med att bekämpa gängvåldet brister han ut i skratt. - Om ni inte kan ta fast ett gäng mördare utan att tillgripa såna extrema metoder så är ni nog körda, säger han. I Vivalla har polisen lyckats vända utvecklingen de senaste åren. Polisinspektör Tobias Löfström menar att metodiskt polisarbete genom att kartlägga de kriminella och sedan bura in eller behandla ett antal tongivande personer har gett god effekt. "Vi har tagit tillbaka gatan." Området kommer inte länge till att klassas som särskilt utsatt, menar han. I samband med morden i Vivalla förra sommaren visade befolkningen att de tröttnat på att gängen haft befälet. Många samarbetade med polis. Resultatet blev att två personer har dömts, i både tingsrätt och hovrätt, för det ena mordet och sitter nu i fängelse.
2019-09-19
Länk till avsnitt

Den nya terrorn del 2 ? hotet mot kvinnorna

Om kvinnohat, radikalnationalism och terrordåd med kvinnor som mål. Hur ser kopplingarna mellan Incel-rörelsen och högerextremismen ut? Och hur blev en norsk livmoder mål för Breiviks raskrig?

Den norska författaren och journalisten Marte Michelet blev varse terrorn när Anders Behring Breivik utsåg henne som en måltavla för sin attack på Utøya och den norska demokratin 2011. Hennes kropp, mer specifikt livmodern, får en central roll i berättelsen om kvinnorna, terrorn och dom radikalnationalistiska ett hot som inte stoppar vid Breivik. De senaste åren har vi sett flera terrordåd där kvinnor som grupp varit mål för attackerna. Säkerhetstjänster, analytiker och politiker varnar för att forum som hatar kvinnor växer och har blivit en rekryteringsbas för radikalnationalister. Hur ser det här hatet ut? Vilka riktar det sig mot? Och vad driver dom som begår dåd mot kvinnor som grupp? För snart ett år sedan, den 2 november 2018, kliver en man in i yogastudion Hot Yoga Tallahassee i Florida. Han bär på en yogamatta och en pistol. Scott Beierle har under flera års tid tampats med sin relation till kvinnor. Den här dagen har han bestämt sig för att ta några  honom okända kvinnor med sig in i döden. Två kvinnor skjuts till döds innan Scott Bierele till sist tar sitt eget liv, juridikstudenten Josh Quick berättar historien. Scott Beierle tillhörde den sammanslutning av män som kallar sig själva Incels, som lever i ofrivilligt celibat. Flera terrodåd den senaste tiden har utförts av män i den här gruppen, som mötts i forum på Internet där de odlat sitt kvinnohat för att till sist ta det yttersta steget att genom våldshandlingar mörda kvinnor de ofta inte känner som en del av en hämndaktion mot att kvinnor som dom ser det förvägrat dom sex. När Alek Minassian körde ihjäl tio personer och försökte köra ihjäl 16 personer i Toronto i april ifjol, i ett dåd som motiverades av ett uttalat kvinnohat, hade forskaren Jessica Reaves redan börjat intressera sig för den extremism som drivs av kvinnohat. Hon leder det redaktionella arbetet på ADL, Anti-Defamation League som till en början bildades för att bekämpa anti-semitism. Reaves bestämde sig för att titta närmare på kopplingarna mellan den här kvinnohatande, misogyna världen och högerextrema forum och kom fram till att nazisterna hittat en ny rekryteringsbas bland kvinnohatarna. Stefan Krakowski är överläkaren i psykiatri vid Danderyds sjukhus och har träffat patienter som uttrycker kvinnohat och delar Incel-världens tankar. Han har också jobbat med gärningsmannaprofiler på Försvarsmakten och Krakowski menar att det är svårt att veta vem som är benägen att gå från ord till handling. Det här är idéer som tar allt större plats i dagens samhälle och vi har alla ett ansvar för att upptäcka illdåd i tid, vi kan inte överlämna det här till polisen, säger han. Hur ser då hatet ut? En som både mött och studerat det är författaren Maria Sveland som skrev boken Hatet sedan hon fick hem ett brev med ett dödshot riktat mot sig underskrivet av en man som refererar till sig själv som en medlem i Breiviks fanklubb. Opinionsbildaren Kristina Wicksell Bukhari tar emot hot när hon skriver en debattartikel eller håller ett föredrag om sexuella övergrepp och rasism. Drevet mot henne startar ofta i nazist-miljöer men tar inte stopp där, det sprids av långt många fler. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-09-13
Länk till avsnitt

Maktspelet i Arktis

Om jakten på inflytande kring norra polcirkeln och vilka konsekvenserna blir för människorna som bor där.

När USA:s president Donald Trump nyligen uttalade en önskan om att köpa Grönland sågs det av många mest som ett skämt. Och idén avfärdades snabbt av regeringen i Danmark, som Grönland är en autonom del av. Men stormakternas växande intresse för det Arktis, som Grönland är en del av, är på riktigt. Med smältande isar öppnas nya möjligheter för utvinning av naturresurser och för att finna nya handelsvägar. Veckans Konflikt börjar i Island som liksom Grönland alltmer hamnat i fokus för omvärldens uppmärksamhet. Vi möter getbonden Johanna Bergmann Thorvaldsdóttir som från sin egen gård kan se hur isarna smälter på bergstopparna. Vi hör alltingsledamoten Rósa Björk Brynjólfsdóttir om irritationen över ett USA som fattar beslut över huvudet på Islands parlament. En annan stormakt som de senaste åren börjat intressera sig för Arktis är Kina, som numera kallar sig för en nära-Arktisstat. På den kinesiska ambassaden i Reykavik möter vi ambassadör Jin Zhijian som förklarar varför. Och som ordförande i Arktiska rådet berättar Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson om en verklighet som det blivit allt svårare att navigera i. Antingen, säger han, fortsätter utvecklingen i Arktis på fredlig väg. Eller så går vi mot växande konflikter om naturtillgångarna. Med sin 24 000 kilometer långa kuststräcka mot Arktis är Ryssland ett annat land med stora intressen i regionen. Vi hör forskaren Anatolij Sagalevitj som för tolv år sedan placerade den ryska flaggan på havsbotten, vid Nordpolen och som säger att Ryssland alltid har varit och alltid kommer att vara den självklara ledaren i Arktis. På Totalförsvarets forskningsinstitut i Kista, säger forskningsledaren Niklas Granholm att regionen kring norra polcirkeln hamnat mitt i en ny verklighet av dels ett förändrat klimat och dels en världsordning som håller på att sättas ur spel. Åsa Larsson Blind, ordförande för Samerådet och för Svenska samers riksförbund, oroar sig över vad en tilltagande maktkamp i Arktis kan innebära för de urfolk som bor där. Och inuiten och skådespelaren Elisabeth Heilmann Blind berättar om den kluvenhet som finns på Grönland inför stormakternas växande intresse. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected]rigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg
2019-09-05
Länk till avsnitt

Den nya terrorn del 1 ? hotet mot muslimerna

Om moskéattacker och den nya terrorismen i en politisk kontext. Säpo varnar nu för våldshandlingar - från extremhögern. Terroristerna hyllar och kopierar varandra. Hur hänger allt ihop? 

Vi besöker Norges rikaste kommun, Bærum väster om huvudstaden Oslo. Där blev en lokal moské det senaste exemplet på attacker inspirerade av radikalnationalismen.  Konservative Høyres partiledare, statsminister Erna Solberg sluter upp vid en manifestation mot den nya terrorn. Det här är en ideologisk gemenskap, vi kan inte längre tala om ensamma vargar. Inspirationen och påhejarna finns där, dom är en del av ett mycket organiserat nätverk, säger hon till Konflikts Ulrika Bergqvist. Dåden mot den lokala moskén avvärjdes innan någon medlem i församlingen dödades. Men den ses i skuggan av Norges stora nationaltrauma, Anders Behring Breiviks attacker den 22 juli 2011 då 77 norrmän dödades. De tankar han uttryckte i sitt manifest går nu igen hos andra våldsverkare, och många har haft kontakt med varandra via olika forum på Internet. Det är hög tid att vi börjar kartlägga hur de här nätverken ser ut och hur den globala islamofobin stöper om våra egna samhällen, menar Iselin Frydenlund, forskare på MF vetenskaplig högskola för teologi, religion och samhälle i Oslo och initiativtagare till det tvärvetenskapliga projektet INTERSECT som drar igång i höst. 24-årige Shan Mohammed är medlem i församlingen som attackerades utanför Oslo. Visst har han känt av att hatet mot muslimer har vuxit men han trodde inte att något sådant här skulle kunna hända i hans lilla stad. Mahmoud Khalfi, imam i och direktör för Stockholms moské, visar upp pärmar med exempel på hot mot församlingen. Hotbilden bekräftas i en studie från Uppsala universitet förra året där 59 procent av landets muslimska församlingar uppger att dom utsatts för någon form av fysiskt angrepp. En bild av ökande utsatthet som också speglas i det större, politiska sammanhanget. Den 22 augusti gick Säpo ut med en varning för en förhöjd risk för våldsbrott från högerextrema kretsar. Och säkerhetspolisen skriver i sin pressrelease att: Utvecklingen där den våldsbejakande högerextrema ideologin riskerar att gå från något som uppfattas som extremt till något normalt gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det måste bemötas av hela samhället, på alla nivåer. Ivar Ekman träffar Säkerhetspolisens chefsanalytiker Ahn-Za Hagström som förklarar hur de högerextrema miljöernas långsiktiga planer nu börjar bära frukt och att dagens debattklimat spär på den utvecklingen. För 24-årige Gaute Børstad Skjervø är terror inte något abstrakt, han har själv upplevt den. Han är en av de överlevande från högerextremisten Ander Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets ungdomsläger på Uttoya den 22 juli 2011. Breivik gav också uttryck för ett starkt hat mot muslimer. Efter den 22 juli hoppades Geute att dådet, som berövade honom bäste vännen, skulle bli början på något nytt. Men istället har han sett hur Norge, liksom Sverige, har gått i en helt annan riktning. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-08-29
Länk till avsnitt

Putins Ryssland - 20 år av frågor

Om frågetecknen som hopats under Vladimir Putins 20 år vid makten. Vad är sant och vad är falskt i dagens Ryssland och hur handskas människor med att inte veta?

Konflikt den här veckan tar sin början den dramatiska hösten 1999 då Vladimir Putin gjorde entré i den ryska storpolitiken. Det var en höst som präglades av terror och krig, som ledde till mänskliga tragedier men som också lämnade många frågetecken för framtiden. Den slags frågetecken som präglat Putins 20 år vid makten och som gett grogrund för alternativa sanningar och konspirationsteorier. Vad gör det med ett samhälle när sanningen är relativ - och hur påverkar det människorna som lever mitt i det? Vi möter Maksim Misjarin som överlevde en av de spektakulära hussprängningarna i Moskva hösten 1999 men som samtidigt förlorade sina föräldrar i terrordådet och som än i dag inte med säkerhet kan säga vem som låg bakom. Vi hör journalisten och författaren Peter Pomerantsev, som för några år sedan skrev boken Ingenting är sant och allting är möjligt det nya Rysslands surrealistiska själ och som nu är aktuell med en ny bok. Han menar att det ligger i den ryska maktens eget intresse att låta konspirationsteorierna gro för i ett samhälle där ingen vet vad som är sant eller falskt blir människor passiva och därmed enklare att styra över. Men det finns i dagens Ryssland också en motrörelse av människor som trotsar passiviteten och som kämpar för den objektiva sanningens sak. Vi har bland annat träffat företrädare för ryskspråkiga Wikipedia som tagit strid mot de som försöker sprida propaganda istället för fakta. Och även om det inte går att påverka vem som sitter i Kreml finns en växande grupp ryssar som börjat engagera sig i politiken på den allra mest lokala nivån. Sveriges radios utsände Fredrik Wadström har träffat Grigorij Tolkatjov som lyckats förändra på riktigt i Moskvastadsdelen där han bor. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Johanna Melén [email protected]
2019-08-22
Länk till avsnitt

Kinas magiska vapen

Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot.

Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill. Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Ivar Ekman besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar Chen Jiliang som är chef för den politiska avdelningen. Men Ann-Marie Brady, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland som har ägnat 30 år åt att studera det kinesiska kommunistpartiets påverkansarbete, hon håller inte med. Hon vittnade nyligen inför Nya Zeelands parlament för att förklara hur Kina försökt infiltrera landets politik för att påverka frågor som rör både försvar och ekonomi. I en rapport med namnet Kinas magiska vapen, beskriver hon detaljerat hur Enhetsfrontens strategi ser ut och den gäller inte bara närområdet i Stilla havet, utan hela världen. De senaste åren har det här arbetet intensifierats också i Europa, säger forskaren Marieke Olberg vid MERICS, Mercator Institute for China Studies. Hon har bland annat tittat närmare på hur Kina tagit hjälp av politiskt perifera organisationer, så som LaRouchrörelsen, för att bland annat bedriva lobbyarbete kring Xi Jinpings enorma infrastrukturprojekt, Belt and Road Initiative eller Sidenvägsprojektet. Här hittar vi en nystartad svensk organisation, BRIXSweden. Konflikts reporter Sara Olsson tar sig till Nacka tillsammans med Sveriges Radios nyligen hemkomna Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg, för att träffa styrelsen och försöka reda ut vad dom har gemensamt med Kinas ambassad. Här hittar vi också en kinesiskfödd kristdemokratisk lokalpolitiker, Lydia Liu som inte ser det som särskilt problematiskt att hon ena dagen pratar familjepolitik med väljare i Nacka och andra dagen är värdinna för möten med ledare för Enhetsfronten. Manyan Ng ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-08-15
Länk till avsnitt

Det vita pulvrets pris ? om kokainet och ansvaret

Om klass och kokain, kicksökande missbrukare och drogkrigens offer. Kokainet i Europa och Sverige ökar, så vem har blod på sina händer?

Möt unga partysnortare i Danderyd, prestations-kokainister i finansvärlden, spanska knarkkungar, före detta langare och oroliga anhöriga. Tidigare i år gjorde vi på Konflikt ett program om hur cannabis blivit en basinkomst för gängen och göder konflikter och dödsskjutningar i Sverige. Samtidigt ökar nu kokainet. Större produktion i Latinamerika, färre mellanhänder i Europa och ny teknik som förenklar langningen är förklaringar till att det vita pulvret blir vanligare. Veckans Konflikt följer det vita pulvret från över- och medelklassens kicksökande till hur kokainet göder grov kriminell verksamhet och har direkt koppling till vissa av de dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. I den socioekonomiskt starka Stockholmskommunen Danderyd träffar Konflikts Sally Henriksson två unga kvinnor som har egen erfarenhet av hur tillgängligt kokain är där. Danderyd är den Stockholmskommun som toppar statistiken i undersökningar om narkotikaanvändning bland unga. Vanligast är cannabis, men även kokain förekommer. En av kvinnorna har tagit kokain regelbundet i festsammanhang i ett par år nu och kvinnorna beskriver hur det är en del av deras och flera av deras vänners vardag och hur lätt de kan få tag i kokain om de önskar. Risken för någon som tar kokain i till exempel Danderyd, Täby eller Lidingö är statistiskt sett lägre än för någon i exempelvis Södertälje. Men det finns ett fall där polisen satte dit ovanligt många kokainköpare, Taxi Tony-fallet från 2013. Efter en längre tids spaningsarbete dömdes sammanlagt 19 köpare och säljare som varit inblandade. Bland köparna fanns PR-konsulter, journalister, mäklare och företagare, och en och annan kändis. Bakom Taxi Tony fanns det kriminella nätverket Lejonen. Några år efter domen dödades en av de inblandade, skjuten i huvudet i en bil i Kista i norra Stockholm. Konflikts Rouzbeh Djalaie berättar historien om Taxi Tonys uppgång och fall. Hör också Sven Granath, kriminolog vid polisen, om kopplingen mellan kokainet och det dödliga våldet. I Storbritannien pågår en livlig debatt om köparnas ansvar för den kriminalitet som kokainförsäljning göder och som i vissa fall leder till dödligt våld. Här i Sverige har frågan lyfts men debatten har inte tagit samma fart. I London har stadsledningen initierat ett nytt projekt, riktat mot företag i stadskärnan, för att ta itu med kokainproblematiken bland anställda. En av de inblandade drogexperterna beskriver det som att kokainet är en del i en risktagarkultur i stan, där idealet att jobba hårt och festa hårt växt fram. Konflikt Robin Olin träffar David Lindström, en svensk tidigare bosatt i London som varit en del av den kulturen. På andra sidan finns säljarna. De som tjänar pengar på festfolket, men också tar stora risker. Rouzbeh Djalaie har mött en före detta kokainlangare, Maher Turkie, som under flera år försåg Malmös kokainister med det vita pulvret, tills han en dag åkte dit med ett halvt kilo kokain. Och så de anhöriga, de som oroar sig för att deras barn eller syskon eller vänner ska dras in i kriminalitet och bli offer i drogkrigen. Från London kommer rapporter om att allt fler föräldrar, som en sista utväg, tar sina söner ut ur landet för att rädda dom från dödligt våld. Hundratals unga män ska till exempel ha skickats till Somalia. Och det händer att även föräldrar här i Sverige tar det beslutet. En som oroade sig för sin son så mycket att hon bestämde sig för att skicka honom till hemlandet Somalia är Nasteho Weheliye, i Tensta även kallad Mamma Tensta. Kokainets historia är en historia om våld och klass. Där de som säljer drogen ofta börjar på botten och försöker ta sig uppåt, men inte sällan kraschlandar på vägen. Och det är inget nytt. Robin Olin ringer en av dem som var med när kokainet på allvar gjorde sitt intåg i Europa, via den spanska Atlantkusten på 80-talet, den före detta knarkkungen Laureano Oubiña som efter sammanlagt 33 år i fängelse nu berättar om sin fattiga bakgrund. Hör också journalisten Nacho Carretero som skrivit den uppmärksammade boken Fariña om den galiciska kokainmaffian. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg
2019-06-27
Länk till avsnitt

Sommarhettan och klimatet - bränderna torkan och politiken

Om heta somrar nu och i framtiden. Följ med på en resa i brändernas och torkans spår, till Hälsingland, Australien, Grekland och Skåne. Förändrar en uppbrunnen skog eller en död ko synen på klimatet?

Hur ser de direkt berörda, de som verkligen kommit nära bränder och torka, på vår värld i förändring? Det hör till sakens natur att den globala uppvärmningen är ett fenomen som förklaras med sannolikheter, svårfångat och utdraget över tid. Det ger utrymme för viss osäkerhet och olika uppfattningar om vad problemet är, vad som orsakat det och vem som ska göra något. Klimatförändringarna beskrivs ju ofta som en vetenskaplig utmaning. Men kanske är de också en psykologisk utmaning. Så vad tänker de som mött och möter stora väderhändelser som kanske, men inte alltid givet, beror på klimatförändringarna och hur förhåller dom sig till det som sker? Vår första resa går till Hälsingland. Skogsbränderna där ifjol sommar var de värsta som drabbat Sverige i modern tid. Vad händer i en människa när hon förlorar det en familj byggt upp i generationer? En skog där dina händer och farfars händer planterat skog som inte längre finns. Konflikts Johanna Melén besöker skogsägarna Anders och Ingrid Jonsson i Laforsen vars viloplats gick upp i rök under några sommarveckor. Campingägaren Marco Hassholdt kämpar för att få turisterna att stanna trots att stubbarna nu står där svedda i den tidigare så lockande grönskan. Och medan Kårbölebon Per Persson filosoferar över bränderna som en väckarklocka för klimatet, är andra mer tveksamma till vad som verkligen behöver göras åt saken. I Queensland i nordöstra Australien är klimatförändringarna inte en fråga utan ett faktum. På 8 år har antalet mjölkbönder som lagt ner sina lantbruk minskat från 1100 till 370. Mjölkbonden Luke Stoke är en av de som fortfarande kämpar medan många andra har gett upp. Flera har blivit av med sitt vatten och har tvingats slakta sin boskap. Gert och Brita Petersson i Mästocka i Halland har haft mjölkkor nästan hela sitt vuxna liv. Men något har hänt med vädret, det är inte lika förutsägbart längre. I regeringens senaste klimatanpassningsstrategi nämns Skåne som ett av de områden där marktorkan kan drabba hårt i framtiden. Utanför Hörby på den skånska slätten kämpar Jill och Heidi Svensson på Jima Lantbruk dagligen med konsekvenserna av fjolårets torka. Fodret till korna tog slut i april. Dom tvingas skörda oftare och det kostar i diesel. Så hur ska man då prioritera klimatfrågorna, köra traktor och ha mat till djuren eller minska koldioxidutsläppen för att hejda klimatförändringarna som kanske kommer att ge mer torka? Flera av de val som hållits i världen i år har beskrivits som klimatval. Valet i Danmark, EU-parlamentsvalet till viss del, och valet i Australien där fjolårets sommar slog rekord. Men hur röstar då en befolkning i ett land där klimatförändringarna blivit uppenbara och kostsamma? David Schlosberg, professor i miljöpolitik vid Sydney universitetet är en aning förvånad, kanske till och med chockad, över det australiensiska valresultatet. I Grekland som också snart går till val nu, förlorade omkring 100 människor livet när en brand hastigt svepte in över samhället Mati ifjol sommar. Johanna Melén träffade Christophoros Kokkalis som lyckades rädda sin lilla dotter och sin fru medan andra brändes ihjäl. Han funderar över vad det klimatförändringarna betyder för oss alla, för framtiden, barnen och politiken. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-06-20
Länk till avsnitt

Porträtt av en polariserad tid ? bensinpriser, polskt politikermord och metoo

Om sambandet mellan en pickup i Rättvik, en skjutbana i Prag, ett valmöte i Skåne och ett minnesskrin i Polen polariseringen. Konflikt återvänder till reportage från året som gått.

Polarisering är något som statsvetare brukar definiera som att politiska attityder rör sig från mitten mot extremerna, i en nästan självgödande process. Det finns i dag mycket forskning som visar att det här sker hur den politiska mitten i Europa försvagas och polerna förstärks, hur Republikaner och Demokrater i USA allt mindre överlappar i sina åsikter, hur sociala medier fungerar som filterbubblor där många allt mer sällan möter idéer och ståndpunkter som ifrågasätter de man redan har. Men Konflikt är ju inte ett forskningsseminarium vår metod är istället att ge oss ut i den verklighet som forskningen samlar i sina rapporter. Och just det här fenomenet polarisering är något som vi stött på i många olika sammanhang under året som gått. Dagens program är en klippsändning där vi återutsänder reportage från några av de platser vi besökt och där polariseringen märkts tydligt. Vi börjar med att tillsammans med Ulrika Bergqvist sätta oss på ett tåg mot Rättvik, i Dalarna. Hon åkte dit för programmet "Bakslag vid bensinpumpen", som handlade om koldioxidskatt som styrmedel för att få ner utsläppen av koldioxid en metod som forskarna säger är den mest effektiva, men som politiskt visat sig känslig. Priset på bensin låg ju bakom gula väst-upproret i Frankrike tidigare i år, och motsättningarna mellan bilkörande och klimatpolitik, mellan land och stad, de märks även här i Sverige. Konflikts Robin Olin reste också till Tjeckiens huvudstad Prag. För polariseringen sker ju inte bara i det folk säger eller tycker den sker också vid valurnan. Och till det EU-val som hölls i slutet av maj gjorde Konflikt ett program om värderingar mer specifikt om de värderingar som alla EU-länder undertecknat i Lissabonfördraget, men som i allt större utsträckning ifrågasätts i dag. Och till programmet "EU och värderingsvalet" hamnade Konflikt på en konsert. Ett annat område där polariseringen har märkts tydligt under de senaste åren, och då i synnerhet i kölvattnen efter Metoo-rörelsen, är relationen mellan kvinnor och män jämställdhet. Inför det svenska valet, och även inför mellanårsvalet i USA, gjorde Konflikt i höstas programmet "Metoo och valen", om hur Metoo påverkar politiken. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte bland annat ett valmöte för Feministiskt initiativ i Skåne. Men polarisering är inte bara ord och åsikter, vad händer när ord går till handling? I programmet "Polen och polariseringens pris" beskrevs den här utvecklingen i detalj. Programmet tog avstamp i det mord som på många sätt kommit att fånga riskerna med polariseringen, och som fick många runtom i Europa att stanna upp och betrakta den här samtiden med ny blick nämligen mordet på Gdansk borgmästare Pawel Adamowicz på en välgörenhetsgala i januari i år. Konflikts Robin Olin reste till Gdansk. Vapen är en fråga som länge haft en stark politiskt polariserande laddning i USA, som ju har sitt second amendment det andra tillägget till konstitutionen som garanterar rätten att bära vapen. Här i Europa finns inte den laddningen, eller håller det på att ändras?  Programmet "Beväpnat Europa" handlade till stor del om det vapendirektiv som EU började arbeta fram som en reaktion på terrorattackerna i Paris 2015, och som syftade till att minska den lagliga tillgången till vissa sorters vapen. Det här förslaget stötte snabbt på starkt motstånd i flera medlemsländer och starkast reagerade man i Tjeckien. På en skjutbana i Prag träffade Robin Olin en ung kvinna som lärde sig skjuta pistol, i självförsvar. Programledare och producent: Ivar Ekman [email protected] Tekniker: Sandra Pettersson  
2019-06-13
Länk till avsnitt

Den korrupta vården - på liv och död

Om patienter som drabbas när pengar hamnar i fel fickor. Hör berättelser från Uganda, Ukraina och Sverige.

Att bekämpa korruptionen har blivit en av de viktigaste frågorna i val efter val på olika håll i världen, från Afrika till Asien, Latinamerika och Östeuropa lovar politiska ledare förändring. Och på inget annat område är nog konsekvenserna av mutor och annan korruption så tydliga, som i vården, när pengar hamnar i fel fickor istället för att gå till att hjälpa sjuka. I veckans Konflikt berättar vi några olika berättelser om korruption och kampen mot den. Uganda har länge brottats med korruption, inte minst i vården, men det är också ett land där politikerna i alla fall säger sig ta det på allvar, och där åtminstone viss typ av korruption inom vården har minskat kraftigt efter att en hälsoövervakningsmyndighet instiftades 2009. Sveriges Radios korrespondent för globala hälsofrågor, Johan Bergendorff, har mött biträdande hälsominister Sarah Opendi, fyrbarnspappan Nasser Matovu Kadunabbi som råkade ut för korrupta läkare när hans dotter var sjuk, experten Heather Marquette vid universitetet i Birmingham som menar att Uganda har satt världsrekord i att minska vårdkorruption snabbt, journalisten Barbara Among som har vunnit pris för sina undersökande reportage kring vårdkorruption i Uganda, Okwaro Obuku, ordförande för ugandiska läkarförbundet och Pius Gumisiriza som är korruptionsforskare på det statliga universitetet i Uganda. Ett annat land som kämpar mot vårdkorruption är Ukraina - men med helt andra metoder. Där har man outsourcat upphandlingen av läkemedel och vårdutrustning till internationella organisationer för att man helt enkelt inte litar på det egna systemet. En av huvudpersonerna i korruptionskampen där är hälsoministern Ulana Suprun. Konflikts Robin Olin talade med henne om den hårda kampen som bland annat lett till en knivattack mot henne. Och journalisten Oliver Bullough, som skrivit boken "Moneyland", om korruption över världen, som menar att Ukraina kommit en bit på vägen med att stävja vårdkorruptionen. Men att problemet generellt över världen är att det är de små fiskarna som åker dit, inte de högt uppsatta personerna med mycket makt i samhället. Men Sverige då, finns det korruption inom vården här? Sverige är ett land med generellt låg korruption, men det betyder inte att det inte förekommer, säger Nathalie Phalén på näringslivsorganisationen Institutet mot mutor.  Vården är en särskilt utsatt sektor, menar hon, och då framförallt den personnära vården där vårdgivare och vårdtagare många gånger kommer nära varandra.  Konflikts Robin Olin och Sally Henriksson skildrar två olika fall av dömda mutbrott inom hemtjänsten. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Stina Fagerberg och Joel Löf
2019-06-06
Länk till avsnitt

Kina internerar hundratusentals ? världen ser på

Om Kinas makt och de som vill bryta tystnaden. Massinterneringen av etniska minoriteter i Xinjiang är inte längre en nyhet allt fler talar om ett försök att radera en hel kultur. Vad gör världen?

Hör den oberoende tyske forskaren som upptäckte lägren och har sett dem växa, antropologen Adrian Zenz. I början av 2017 började han förstå vad som var på väg att hända i Xinjiang i västra Kina. Zenz hörde vittnesmål om att personer ur den etniska, muslimska gruppen uigurer började försvinna in i nybyggda läger. Men det fanns inga konkreta bevis för vare sig kring antalet personer det rörde sig om eller vad de utsattes för. Tills Adrian Zenz började rota bland de överraskande många dokumenten kring byggen och upphandlingar, polisförstärkningar och beställningar av taggtråd som kinesiska myndigheter lagt ut på nätet. Snart kunde han konstatera att hundratusentals, kanske så många som 1 miljon, personer internerats i läger i Xinjiang. Det som pågår nu är ett kulturellt folkmord, säger Adrian Zenz. Listan över försvunna uiguriska popmusiker, poeter och professorer fylls på varje månad. Den brittiska folkmusikforskaren Rachel Harris, vid University of London, började förstå omfattningen av det som hände när kända uiguriska musiker som hon spelat med och uiguriska professorskollegor plötsligt greps för att aldrig höras av igen. Det här handlar inte längre om en kampanj mot separatister eller religiösa extremister. Om man fängslar de som undervisar i poesi och historia kan jag inte se något annat syfte än att det här är ett försök att radera uigurernas minne, säger hon. Randi Mossige-Norheim träffar en uigurisk poet som hittat sitt eget sätt att bevara kulturen. Han sitter i en lägenhet i Stockholm och översätter uiguriska poeters dikter till svenska. Och skriver brev till svenska politiker, som Margot Wallström. Ivar Ekman frågar Sveriges utrikesminister hur hon ser på det där begreppet som allt fler börjat använda när de beskriver interneringslägren i Xinjiang: Koncentrationsläger. Vad är det som händer och vad gör Sverige? Mediarapporteringen kring lägren har varit massiv det senaste året och frågan har diskuterats i FN. Men några mer konkreta aktioner i form av sanktioner eller ekonomiska bestraffningar av Kina har inte genomförts. Kina förnekade till en början lägrens existens men har under det senaste året erkänt att de finns. Centren är internatskolor och studenterna har fritt boende och gratis mat, de lär sig språk och färdigheter, sa en representant för kommunistpartiet tidigare i år då man också bjöd in media att besöka utvalda läger. Avradikalisering för att bekämpa terrorhot tillhör också Kinas förklaring till varför personer grips och sätts i läger. Samtidigt rapporteras att definitionen av vad som ses som religiös extremism blivit så bred att den omfattar religiösa vardagsuttryck så som att be ofta eller att bära slöja eller skägg. Nury Turkel är advokat i Washington D.C. med rötter i Xinjiang. Han följer frågan nära och har varit direkt inblandad i att få världen att göra något. Han sätter inte mycket hopp till FN eller EU. Kanske kan det hända något i USA, om inte handelsförhandlingarna trumfar frågan om mänskliga rättigheter i Xinjiang. Kinas ekonomiska makt märks både i väst och den muslimska världen. Frilansjournalisten Tomas Thorén berättar historien om hur ryktet om en känd uigurisk folkmusikers död i läger i Xinjiang ledde till en politisk konflikt mellan Turkiet och Kina. Om det är något land i regionen som skulle kunna tänkas ta strid för uigurerna är det Turkiet, där ses den turktalande gruppen som både religiösa och turkiska bröder. Han besöker också en skola i Istanbul där barnen genom sång och högläsning gör sitt bästa för att bevara sin egen kultur för framtiden. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-05-30
Länk till avsnitt

En kamera i varje gathörn?

Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen?

Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn. Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu. I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras. I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden. Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är Husby i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område.  Konflikts Sally Henriksson promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen Björn Forslind, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen Rami Al-Khamisi, Ailin Moaf Mirlashari på den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby och boende i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem. Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? Pia Glenvik, ansvarig för kameraprojektet på NOA pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av. En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är Janne Flyghed professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige. Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, Axis.  På företagets experience center i Lund visar pressansvariga Kristina Tullberg och Björn Kallenfors, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror. I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren Martin Gren som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper. Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade San Francisco - som första stad i USA - för ett förbud för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning.  Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor riskerar att identifieras felaktigt. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias reste till San Francisco och Oakland där han bland andra träffade Brian Hofer, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Maria Stillberg
2019-05-23
Länk till avsnitt

EU och värderingsvalet ? demokrati, mångfald och frihet

Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm.

På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån? Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat. Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar på svenska. Programledare: Ivar Ekman [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-05-17
Länk till avsnitt

Beväpnat Europa - vapen, lobbying och populism

Om hur vapnen blivit politik i EU. I kölvattnet av terrordåden i Paris 2015 införde EU striktare vapenlagar, men många kämpar emot. För vissa handlar det om rätten att utöva sitt intresse, för andra om rätten att försvara sig.

I Sverige har vapenfrågan kommit att handla om rätten att utöva intressen som jakt och skytte.  Konflikts Sally Henriksson har träffat sportskytten Pia Clerté, en av de starkaste rösterna mot striktare vapenlagar bland svenska vapenägare. Hennes engagemang började när hon såg sin sport hotad av EU-kommissionens förslag till striktare vapenlagar men handlar idag om att försöka påverka den svenska implementeringen av EU:s direktiv. I en del andra länder i Europa handlar diskussionen om rätten att bära vapen om något annat, nämligen rätten att försvara sig.  En tongivande i frågan är Italiens inrikesminister Matteo Salvini som är partiledare för nationalistiska och högerpopulistiska La Lega, som pratat mycket om säkerhet och vapen.  Ivar Ekman reste till norra Italien för att försöka förstå den politiska utvecklingen i vapenfrågan där.  I byn Gugnano, söder om Milano, träffade han restaurangägaren Mario Cattaneo som sköt ihjäl en inbrottstjuv. Själv säger han att skottet gick av av misstag. Salvini är en av många som öppet har visat honom sitt stöd. Nu hoppas Mario Cattaneo att Salvinis nya självförsvarslag ska rädda honom från att bli dömd. Hör även borgmästaren i en intilliggande staden Lodi, Sara Casanova, som är en av många Lega-politiker som besökt Mario Cattaneo för att ge honom sitt stöd, och Giorgio Baretta, sociolog och vapenforskare vid OPAL, ett institut i Brescia som verkar för ökad vapenkontroll.  Vi berättar också om turerna kring EU:s tilläggsdirektiv för striktare vapenlagar. Hör EU-kommissionens chef i Sverige, Katarina Areskoug Mascarenhas, tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt och inrikesminister Mikael Damberg (S). Det är fortfarande fler än 20 medlemsländer som inte har implementerat EU:s tillägg till vapendirektivet, trots att det skulle ha gjorts senast i september förra året. Däribland Sverige. Men det land som verkligen har satt sig på tvären är Tjeckien. Påhejat av Ungern och Polen har Tjeckien utmanat det som kommit att kallas EU:s "gun ban" - i EU-domstol. Det är alltså samma Visegradländer som är på kollisionskurs med komissionen också i andra frågor, framför allt migrationen.  Robin Olin reste dit för att få en bild av motståndet.  På ett valmöte för den tjeckiska högernationalistiska partiet träffar han kampanjarbetaren Paul Janouch, på en skjutbana en ung kvinna som övar på att skjuta för att kunna försvara sig, på ett kafé möter han säkerhetsexperten Radko Hokovsky, vid den politiskt obundna tankesmedjan European Values och på ett kontor advokaten Klara Kalibova som via en klient fått se vapnens baksida. Programledare: Robin Olin [email protected] Producent: Sally Henriksson [email protected] Tekniker: Elin Hagman
2019-05-09
Länk till avsnitt

Indiens val ? heliga kor och hindunationalism

Om ko-lynchningar och nationalsången på bio. Hur har hindunationalismen format Indien under premiärminister Narendra Modis fem år vid makten? Vem får vara indier i dagens Indien?

  Vissa ser honom som en garant för att hinduerna ska få ett eget hem i världen. Andra som ett hot mot det Indien som hittat sitt eget sätt att rymma många olika identiteter: Under Narendra Modis tid vid makten har Indien blivit polariserat. Vi har delats in i två kategorier, hinduerna och de andra, säger studenten Arjun som Sveriges Radios utsända Caroline Kernen träffar i Bangalore. Vårens parlamentsval i världens största demokrati beskrivs som ett ödesval mellan pluralism och nationalism. Hindunationalismen, som är den ideologi som Narenda Modis parti BJP har sin grund i, menar att Indien är hinduernas hemland och det är majoriteten och deras intressen som ska ha företräde framför minoriteternas rättigheter. I praktisk politik har det inneburit förslag om att förbjuda ko-slakt och att hedersbetygelsen mot Moder Indien blivit vanligare inslag i det dagliga livet. Men vissa av de förslag som lagts fram av BJP går emot den nuvarande indiska konstitutionen som skrevs i en tid då mångfalden sågs som en grundläggande förutsättning för Indien som land. Det var på många sätt ett ovanligt land som föddes när Indien blev självständigt 1947, det menar Sunil Khilnani, chef för Indieninstitutet på Kings College i London. Det speciella, enligt Khilnani, var att Indiens nya konstitution lyfte fram en idé om nationell identitet som saknade alla dom markörer som finns i klassisk europeisk nationalism, den betonade istället mångfalden som en viktig princip. Än har BJP inte ändrat den indiska konstitutionen men det kan vara det som står på spel i det pågående valet, säger Sunil Khilnani till Ivar Ekman. Bland dom som pekas ut som dom stora förlorarna på den nuvarande politiken finns Indiens många muslimer som utgör ungefär 15 procent av befolkningen. De senaste åren har vi sett en ny form av våld mot religiösa minoriteter, säger Hilal Ahmed, forskare vid med fokus på Indiens muslimska befolkning, till Sveriges Radios Naila Saleem. Hatbrotten mot muslimer ökar och lynchningar av personer som hanterat eller misstänks ha ätit ko-kött har ökat markant. Den här typen av dåd är inte så många till antalet men får ändå stor effekt eftersom de sprids på sociala medier och skapar en rädsla bland muslimer på många håll i landet, säger Hilal Ahmed. Hör också Henrik Chetan Aspengren, Indienkännare vid Utrikespolitiska Institutet som säger att de frågor hindunationalismen rör upp, tar fokus från det Indien borde fokusera på, att skapa jobb och lyfta fler ur fattigdom.   Programledare: Sharon Jåma [email protected] Producent: Ulrika Bergqvist [email protected]
2019-05-02
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.