Bra podcast

Sveriges 100 mest populära podcasts

Konflikt

Konflikt

En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag. Ansvarig utgivare: Olle Zachrison

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/konflikt

Avsnitt

Kärnvapenhotet som glömdes bort

Om stormakter, atombomber och svenska skyddsrum. Betyder det uppsagda nedrustningsavtalet INF att vi återigen behöver oroa oss för kärnvapen i Europa? Hur påverkar det oss i Sverige?

För att förstå de nya stormaktsspänningarna i Europa åker Robin Olin till byn Redzikowo i Polen. Där bygger USA en robotförsvarsbas, som Ryssland påstår även kommer att kunna användas offensivt. De boende är oroade. Kommunsekreteraren i Slupsk Adam Sdziski berättar om amerikanska grillfester som en positiv sidoeffekt av bygget. Kapten Pawe Sebzda som jobbar på basen är stolt och säger att folkets oro bara beror på risken för minskat markvärde. Niklas Granholm på FOI bekräftar att kärnvapenhotet är tillbaka, i en ny tappning, som ett reellt alternativ för att visa musklerna i en begränsad attack. Det tidigare nedmonterade civilförsvaret är nu på väg att byggas upp, men det är långt kvar berättar Fredrik Nyström - handläggare på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, när han visar runt Marie Nilsson Boij i ett av Sveriges 65000 skyddsrum. Mikael Tovesson, tillförordnad biträdande chef på operativa avdelningen på MSB, säger att vår krisberedskap är god, men för en atombombsattack är vi inte beredda, än. Daniel Ellsberg, visselblåsaren som nu är aktuell med en ny bok om USA:s kärnvapenstrategi, menar att hotet från kärnvapen är större än vad allmänheten vetat om och trott. Ivar Ekman träffar honom när han är på besök i Stockholm för att övertyga den svenska regeringen att skriva på FN:s kärnvapenförbud. Så kärnvapenhotet är tillbaka och kanske större än tidigare. Hur är det med det folkliga motståndet idag? Det som var så stort under kalla kriget. Marie Nilsson Boij åker till Henån på Orust där en av Sveriges mer aktiva fredsföreningar har bjudit in till en föreläsning med fredspolitikern Maj Britt Theorin. Kakorna är utsökta och medelåldern hög. Var är de unga? Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Marie Nilsson Boij marie.nilsson-boij@sverigesradio.se Tekniker: Stina Fagerberg
2019-03-22
Länk till avsnitt

Kinas makt ? häkten, himmelsnät och svenskt rättssystem

Om Kinas makt, korruptionsjakt och himmelsnät. Vad gör en av Kinas mest eftersökta i ett häkte i Huddinge? Och ska Sverige lämna ut honom till Kina?

I ett häkte i Huddinge sitter en man vi kallar Herr Wang. Han är Kinas mest eftersöka i korruptionsjakten just nu, misstänkt ekobrottsling anklagad för att ha förskingrat hundratals miljoner kronor. Själv nekar han till brott och menar att hans flykt från Kina via USA till Sverige är politiskt motiverad. För Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg berättar "Herr Wang" sin version av vad som hänt och varför han anklagas.  Hör också hans försvarare Henrik Olsson Lilja.  Konflikts Ivar Ekman har träffat kammaråklagaren Leif Görts som är den som leder utredningen av anklagelserna och hinder för att utlämna till Kina. Och Malin Oud, på Raoul Wallenberg institutet, som ger en bild av det kinesiska rättssystemet.  Ett land som åklagaren pekar på gör utlämningar till Kina är Spanien. Sally Henriksson berättar om ett stort fall där över 250 taiwaneser i Spanien, misstänkta för telefonbedrägerier mot personer på det kinesiska fastlandet, ska lämnas ut till Kina. Vidal Vilches, försvarare åt 17 av de anklagade, ser det som ett politiserat fall och att de anklagade riskerar att inte få rättvisa rättegångar i Kina och i värsta fall utsättas för tortyr.  Och kritik mot det kinesiska rättssystemet har också kommit i ett mycket uppmärksammat fall den senaste tiden. Det med de två kanadensarna Michael Spavor och Michael Kovrig, som frihetsberövades i Kina i december, kort efter att den kinesiska telekomjätten Huaweis finanschef Meng Wanzhou greps i Kanada på begäran av USA. Hör bland andra Julian Ku, juridikprofessor på Hofstra universitetet i New York och expert på det kinesiska rättssytemet, och Janka Oertel, Kinaexpert på den USA-finansierade organisationen The German Marshall Fund i Berlin. Sverige har inget utlämningsavtal med Kina men kan ändå välja att lämna ut honom. Om Högsta domstolen inte ser något hinder för utlämning så är det i slutändan Regeringen som fattar beslut om det går att utlämna honom eller inte. Och då är det Paulina Brandberg på justitiedepartementet som kommer att bereda ärendet. Hon beskriver fallet som mycket och ovanligt och säger att Sverige har ett stort ansvar när det kommer till utlämningar. Och det finns ju också ett fall med en svensk som sitter fängslad i Kina, förläggaren Gui Minhai. Borde Sverige förhandla med Kina om att de ska släppa honom för att Sverige ska lämna ut den häktade kinesiska medborgaren i Huddinge? Den frågan ställde vi till Magnus Fiskesjö, forskare som bott i Kina och som länge engagerat sig i Gui Minhais fall.  Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier
2019-03-14
Länk till avsnitt

Polen och polariseringens pris

Borgmästaren i Gdansk mördas brutalt på en välgörenhetsgala. Det sker i ett land där tonen i politiken har hårdnat. Hör den mördades bror och ungdomsledaren som dödförklarade honom i förtid.

Konflikts Robin Olin gör en resa till Polen i spåren efter den mördade Pawe Adamowicz, liberal borgmästaren i Gdansk, älskad och djupt hatad ända in i döden. Vad säger hans historia om polariseringen i Polen? Och kan vi i Sverige lära oss något av den? Den 13: januari i år hålls en välgörenhetskonsert som borgmästaren varit med och tagit initiativ till. Där, inför tusentals åskådare springer en man fram och hugger Pawel Adamowicz i hjärtat. Dagen därpå är han död. Polisen har inledningsvis sagt att mördaren har psykiska problem och inga politiska motiv. Men för den som följt Polens utveckling är mordet fullt av symbolik. Välgörenhetsgalan var politiskt laddad, grundaren är en rockstjärna med liberala åsikter och borgmästaren själv var på kollisionskurs med den styrande konservativa Lag och rättvisa-regeringen, som styrt landet sedan 2015. Pawel Adamowicz välkomnade migranter och var för homosexuellas rättigheter. Vi träffar Mateusz Marzoch, talesperson för Allpolsk ungdom som människorättsorganisationer beskriver som homofobisk och främlingsfientlig. En tid före mordet utfärdade dom ett dödscertifikat för Pawel Adamowicz och ytterligare 10 borgmästare i Polen sedan dom sagt sig välkomna flyktingar till sina städer. Marzoch försvarar fortfarande det där fejkade certifikatet som delades ut som flygblad. Det väckte ju uppmärksamhet, säger han. Vi träffar kvinnan som fått ta vid när Adamowicz hastigt försvann, vice borgmästaren Aleksandra Dulkiewicz. Mycket har förändrats på kort tid, säger Aleksandra som fått vänja sig vid att ha livvakter vid sin sida varje stund sedan borgmästaren, kollegan och vännen mördades. Och vi får en intervju med Piotr Adamowicz bror vars egen psykolog har avrått honom från att prata med media. Polariseringen ökar i hela Europa, om än på olika sätt beroende på olika länders historia, det säger den amerikanska statsvetaren Sheri Berman. Historikern Lars Trädgårdh menar att vi nu ser hur splittringen letat sig in mot den svenska politikens mitt. Och Nima Gholam Ali Pour, lokalpolitiker för Sverigedemokraterna i Malmö, tillhör dom som är rädd för hot och hat i sin vardag. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se  Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2019-03-07
Länk till avsnitt

Flykten från könsdiktaturen - kvinnors frihet och länders heder

Om Shahad som flydde från sin familj i Saudiarabien och prinsessan som försökte lämna sin på ytan glamorösa tillvaro i Dubai. Om platser som vill framstå som moderna och öppna men där uråldriga kvinnoförtryck är inskrivna i lagar.

En natt för två år sedan under en semesterresa till Turkiet tog saudiska Shahad al-Mohaimeed, som hon numera kallar sig, familjens pass, pengar och mobiltelefoner och flydde i en taxi till grannlandet Georgien. Där fick hon hjälp att söka asyl och hamnade till sist i Sverige. För Konflikts Ivar Ekman berättar hon om sin egen flykt och tillvaron som ung kvinna i Saudiarabien, men också om hur hon hjälpte Rahaf, den saudiska kvinna som i slutet av förra året blev en världsnyhet när hon låste in sig på ett hotell i Bangkok för att fly från sin familj. Saudiarabiens de facto-ledare, kronprinsen Mohammed Bin Salman, har intensivt försökt odla en bild av att landet genomgår viktiga reformer, bland annat genom beskedet i somras att kvinnor ska få börja köra bil. Men samtidigt nyttjas de lagar som strikt reglerar vad en kvinna får och inte får göra.   Hör Loujain el-Hathloul, en av den saudiska kvinnokampens verkliga förgrundsgestalter. När vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och Sveriges Radios dåvarande korrespondenttrainee Nivette Dawod  träffade Loujain för tre år sedan hade hon just suttit i fängelse efter att ha begått brottet att köra bil som kvinna. Då var hon ändå hoppfull om att Saudiarabien var på väg åt rätt håll, nu sitter hon i fängelse på nytt.  Ett annat land som arbetar intensivt med att odla sin image som ett modernt och framgångsrikt land är Förenade Arabemiraten. Och det är också en plats som är betydligt mer öppen och tolerant än exempelvis grannlandet Saudiarabien. Kvinnor kör bil, gör karriär och måste inte bära slöja. Men det är en diktatur med stora klassklyftor, där vissa brott kan leda till dödsstraff och där uråldriga lagar kring äktenskap fortfarande gäller. Konflikts Sally Henriksson reste till nöjesmeckat Dubai som med sina skinande skyskrapor lockar såväl turister som karriärsdrivna västerlänningar. Men som också är den plats som en prinsessa försökte fly från, trots hennes till ytan glamorösa tillvaro som dotter till Dubais mäktigaste - emiren Mohammed bin Rashid al-Maktoum. Hör bland andra Mustafa al-Zarooni, Förenade arabemiraten-redaktör på en av de största dagstidningar, Khaleej Times, och ordförande för landets journalistförbund. Och journalisten Margaret Coker, tidigare medarbetare för New York Times, som bor i Dubai. Prinsessan Latifa tycktes i mångas ögon ha allt, ett både rikt och spännande liv. Hon hoppade fallskärm och roade sig på olika sätt. Men i hemlighet planerade hon under många år sin flykt. För ett år sedan gav hon sig iväg med hjälp av bland andra sin finska vän Tiina Jauhiainen, men de stoppades på internationellt vatten och hämtades tillbaka till Dubai. Första livstecknet från Latifa kom i december förra året när bilder kablades ut på henne tillsammans med Mary Robinson, som tidigare arbetat med mänkliga rättigheter för FN, som intygade att hon har det bra under "familjens kärleksfulla omsorg".  Konflikts Anna Roxvall intervjuar Tiina Jauhiainen, och berättar historien om prinsessan Latifa och hennes flyktförsök. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Sandra Pettersson
2019-02-28
Länk till avsnitt

Tempelstriden och Indiens kvinnor

Om ett beslut som ger kvinnor rätt att be i ett 800 år gammalt tempel som har mötts av våldsamma protester. Men vad handlar den här konflikten om egentligen populism eller mäns behov av att få hänga ifred?

Tusentals gripna, en död och många skadade. Varför väcker kvinnors rätt att få besöka ett 800 år gammalt tempel så starka känslor? Indiens högsta domstol hävde i höstas ett religiöst förbud som hindrat kvinnor i åldrarna 10 till 50 år från att gå in i Sabarimala templet, en av hinduismens allra heligaste platser som årligen besöks av miljoner människor. Beslutet var kontroversiellt från första början det sågs som ett försök att genom juridiken bestämma över uråldriga religiösa traditioner. Och premiärministern Narendra Modi, som företräder det hindunationalistiska partiet BJP, har gått ut och kritiserat det. I delstaten Kerala, där templet ligger, utbröt oroligheter och ilskna demonstranter gav sig ut för att skydda templet från kvinnornas försök att ta sig in. Trots den där juridiska rätten, lyckades ingen ta sig förbi de protesterande förrän i gryningen den 2 januari i år. Då blev Bindu Ammini och Kanakadurga, båda i 40-årsåldern, först att gå in i templet efter högsta domstolens beslut. Nu hotas dom till livet. Vad får kvinnorna att riskera livet för att gå in och försvararna att ta till våld för att hindra dom? Och vad berättar den här händelsen om de vägval dagens Indien står inför? Vi möter nyckelspelarna i dramat för att försöka förstå. Till vår hjälp har vi kulturkorrespondent Naila Saleem som fick en unik intervju med huvudrollsinnehaverskan, tempelbesökaren Bindu Ammini. Hon säger stolt att hon är glad att hon banat vägen för tusentals andra. Vi besöker Rahul Easwar som var en av de som greps i samband med våldsamheterna i rollen som ledare för en av de hinduaktivistiska grupper som protesterat utanför templet. Och Naila Saleem får också träffa ytterligare en viktig person i sammanhanget: Dipak Misra, huvuddomaren bakom det där beslutet i högsta domstolen som utlöste hela händelseförloppet Men det här handlar inte bara om religion och juridik. Det har också lett till en politisk konflikt, där regeringspartiet hindunationalistiska BJP och kommunisterna i Kerala är huvudmotståndare. Naila Saleem träffar den lokala kvinnoministern KK Shailaja som stod först i ledet i en mänsklig mur som delvis protesterade just mot händelserna vid Sabarimala-templet. 5 miljoner kvinnor ställde sig skuldra mot skuldra i en lång kedja genom delstaten, eller ett fort för jämställdhet, som ministern uttrycker det. Men historikern Jajakumari Devika menar att den där kedjan bara var ett skådespel, iscensatt av: Männen. Hon ser uppståndelsen kring Sabarimala templet i ljuset av att politiken i Indien blivit allt mer populistisk och där är både högern och vänstern lika goda kålsupare, menar hon. Reporter: Naila Saleem naila.saleem@sr.se Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2019-02-21
Länk till avsnitt

5G-kriget och Huawei - spioneri, storpolitik och global kapplöpning

Om ett gryende högteknologiskt kallt krig. Är Huawei ett säkerhetshot? Och varför för USA en kampanj för att få sina allierade att stänga den kinesiska mobiljätten från de nya 5G-näten?    

5G, den femte generationens mobilnät, som snart ska rullas ut brett över världen ses av många som en revolutionerande förändring. Och nu börjar det höras diskussioner om säkerheten i det nya nätet och diskuteras vilka som egentligen ska få vara med i bygget.  De senaste månaderna har det varit stort fokus på en av aktörerna, den kinesiska telekomjätten Huawei. Det har handlat om allt från att de har stängts ute eller begränsats från flera länders 5G-nät av säkerhetsskäl till USA:s påtryckningar av sina allierade och gripandet av Huaweis finanschef Meng Wanzhou i Kanada. Hur hänger det här ihop? Vad säger Huawei om anklagelserna? Varför är 5G-nätet särskilt känsligt? Hur tänker svenska politiker agera för att garantera säkerheten i 5G-nätet? Och varför gör USA som de gör? En del av svaren finns i Kista i Stockholm så Konflikts Ivar Ekman tog en tur genom Sveriges högteknologiska kluster. På det svenska telekomföretaget Ericssons huvudkontor berättar Håkan Djuphammar, ansvarig för standardisering och industrisamarbete på Ericsson, om 5G-teknologin och vad utrullningen av 5G kommer att betyda för samhället. Men politiken kopplad till 5G-nätet avböjde Ericsson att kommentera den här gången. Bara några minuters promenad bort finns det svenska dotterbolaget till en av Ericssons största konkurrenter Huawei. Där träffar Ivar Ekman vd:n Kenneth Fredriksen. Även han talar om 5G:s möjligheter men svarar också på frågor om Huaweis kopplingar till kinesiska myndigheter, vad den nya kinesiska underrättelselagen innebär för dem och misstron som breder ut sig mot Huawei. Ett stenkast därifrån finns Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och den säkerhetspolitiska analytikern Jerker Hellström. Han menar att det finns ett nära förhållande mellan Huawei och den kinesiska staten. Och att den nya underrättelselagen har betydelse för kinesiska företag. Men vad säger man från kinesiskt håll? Sveriges Radios Kinakorrespondent Hanna Sahlberg ger en bild av den officiella synen på misstankarna mot Huawei och den nya underrättelselagen. Hon har också intervjuat Huaweis internationella talesperson Joe Kelly. Och varför gör USA som de gör? Med hjälp av New York Times korrespondent för nationell säkerhet David Sanger och Bloombergs techreporter i Europa Natalia Drozdiak berättar Konflikts Sally Henriksson om USA:s agerande de senaste åren. Hur Huawei pekades ut som ett säkerhet i en underrättelserapport 2012 och hur USA sedan en tid tillbaka driver en kampanj för att få sina allierade att stänga ute Huawei från sina 5G-nät. Och också om gripandet av finanschefen Meng Wanzhou, dotter till Huaweis grundare, i Kanada på USA:s begäran och hur Kina därefter frihetsberövat de kanadensiska medborgarna Michael Kovrig och Michael Spavor. Hör också Carolina Dackö på advokatfirman Mannheimer Swartling som för sina klienters räkning har skrivit en rapport om den nya kinesiska underrättelselagen. Och så till sist var befinner sig Sverige i allt det här. Den frågan tog Ivar Ekman med sig till Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Lisa Abrahamsson
2019-02-14
Länk till avsnitt

Bakslag vid bensinpumpen - klimatet och koldioxidskatten

Om vad som krävs för att rädda världen undan klimatförändringarna. Sätt ett pris på koldioxid, svarar experterna. Hur då? Genom höjda bränsleskatter, säger politikerna. Men så kom de gula västarna.

  Frankrikes president Emmanuel Macron fick trycka på paus i klimatarbetet efter våldsamma protester i höstas där höjningen av bensinpriset blev den tändande gnistan. Och det är inte bara han som möter motstånd Varför är priset på bensin så känsligt? Och hur påverkar det här möjligheten att rädda jorden undan smältande glaciärer? Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, har varit rådgivare till den franska regeringen. Skatten är i sig inte orättvis, som den var utformad skulle den inte slå hårdare mot fattiga än mot rika, enligt Sterner. Problemet var att regeringen inte lyckades sälja in den till låg- och medelinkomsttagarna som fyllde Paris gator. Det blev ännu svårare när Macron samtidigt skulle sänka förmögenhetsskatten, för dom rika. Efter bakslaget i Frankrike riktar många nu blicken västerut, mot premiärminister Justin Trudeaus Kanada. Där har hans liberala parti infört ett system för koldioxidskatt där de pengar staten får in via bränslepumpen ska gå direkt tillbaka till människors plånböcker i form av en check senare i vår. En slags koldioxid-skatteåterbäring. Men i år är det valår i Kanada och det har utbrutit en maktkamp mellan premiärminister Trudeau och Ontarios starke man, konservative Doug Ford som tagit strid om bränsleskatterna. Vi hör Kanadas tidigare miljö- och utrikesminister Stephane Dion, nu sändebud till Europa. Han vet vad det kan kosta politiskt att prata koldioxidskatt i ett bilburet land. För trots att den här typen av skatter är det mest effektiva i kampen mot klimatförändringarna enligt forskarna, har dom visat sig vara politiskt svåra att införa. Det säger Malcom Fairbrother, kanadensisk sociolog som forskar på väljarattityder mot koldioxidskatt, just nu vid Umeå universitet. Frilansjournalisten Mary Newman träffar missnöjda bilägare vid bensinpumparna i en förort till Toronto. Men här sticker Sverige ut, vi har inte hört några högljudda protester trots att vi har de högsta koldioxidskatterna i världen och var först med att införa dom - redan på 90-talet. Men stödet för Sverigedemokraterna i valet i höstas kanske kan ses i ljuset av det som kan bli ett västuppror även här. Inge Östlund i Rättvik tror det. Han var tidigare Centerpartist men har nu bytt till ett parti som tycker som han, att bränsleskatterna ska sänkas. Ett budskap som gick hem i valstugorna. Och hur har det då gått i Frankrike? Sveriges Radios korrespondent i Frankrike, Margareta Svensson, fick tag i en av dom som lett de gula västarnas protester och nu försöker forma en politik där koldioxidskatten kan accepteras av den breda massan, Jacline Mouraud. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2019-02-07
Länk till avsnitt

Kurderna hjälpte världen att besegra IS - vad ska hända med dem nu?

Om en hotad dröm i norra Syrien. Vad kommer att hända med det kurdiska självstyret när USA drar sig ur och Turkiet vill gå in? Följ med till området som kallas Rojava, och hör om samhällsbygget som nu riskerar att rämna.

I december reste Konflikts Besir Kavak runt i norra Syrien, och i den här veckans avsnitt följer vi med honom dit. En berättelse om självstyret och det flerkulturella samhällsbygge som hotas från flera olika håll om USA drar sig ur. Turkiet, Ryssland och den syriska regimen har alla sina intressen i området, medan administrationen i norra Syrien vill behålla sitt självstyre som tusentals människor har dött för i kampen mot IS. Vi börjar på martyrernas kyrkogård i Kobani och i berättelsen om hur IS drog fram i Kobani, och stora delar av norra Syrien, för att sedan besegras av de kurdiskledda styrkorna med hjälp av internationellt stöd. Men hur är det i regionen nu? På en skola i Kobani får vi höra regionens utbildningsansvarige Berekat Hemo prata om möjligheterna och utmaningarna med att undervisning sker på det numera tillåtna kurdiska språket. I staden Amude besöker vi radiokanalen Arta FM som vuxit från 15 till 130 medarbetare på bara några år. Programledaren och musikern Sefkan Orkês berättar hur mångkulturen i regionen speglas i radiosändningarna och musiken. Inne i den civila domstolen i Rojavas så kallade huvudstad Qamislo berättar Högsta domstolens domare Xalid Ali om den nya grundlagen, som kallas "Det sociala kontraktet" och om hur kvinnors rättigheter har stärkts. Vi hör också om hur det kommer sig att den syriska regimen fortfarande kontrollerar vissa avgränsade platser i framförallt Qamislo. Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén besöker byn Jinwar där det bor enbart kvinnor och deras barn. Det finns olika anledningar till att de har flyttat dit och lever en tillvaro utan män, med stöd från den kurdiska kvinnorörelsen. Där träffar vi bland andra Amira, Fatma och Simav. Besir Kavak tar oss också med till byn Kêlhesenak intill den turkiska gränsen där en 60 mil lång mur övervakas av vakter och drönare. I byn är oron över att Turkiet ska försöka gå in över gränsen påtaglig. Byborna Avdê och Hasan berättar om hur de beskjutits och att de amerikanska styrkorna varit där en gång medan sedan inte kommit tillbaka. En ökad amerikansk närvaro skulle ge en viss trygghet, anser de. Och i Ayn al Isa möter vi den kurdiska politikern Ilham Ahmed, medordförande för det Syriska Demokratiska Rådet, som är det högsta politiska organet i norra Syrien. Men det är i Menbic, längst västerut i de kurdiskkontrollerade områdena som mycket av det storpolitiska spelet ställs på sin spets. Hör Sherwan Dervê, som deltog i befrielsen av Kobani, och som nu är talesperson för militärrådet i Menbic. Vilken framtid väntar norra Syrien nu? Finns det någon väg framåt där den kurdisk-arabiska alliansen kan behålla sitt nyvunna självstyre och undvika att Turkiet går in i regionen? Den turkiska journalisten och analytikern Cengiz Candar, med kontakter bland såväl turkiska som kurdiska ledare, är i dag bland annat verksam vid Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier vid Stockholms universitet och Utrikespolitiska institutet. Hör hans tankar om framtiden för regionen. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Lisa Abrahamsson
2019-01-31
Länk till avsnitt

Det gröna guldets pris ? cannabis och dödsskjutningarna

Om hur våldsspiralen i Sveriges utsatta områden hänger ihop med rökande hipsters på en innerstadsfest. Följ med till New York, Akalla och Malmö i jakt på det gröna guldets gruvor och gravgårdar.

Allt fler länder i västvärlden går mot ökad legalisering av cannabis. Och även i Sverige är rökandet av drogen, på sina håll, lika accepterat som alkohol trots förbud enligt lag. Men vad kostar den där jointen egentligen? För det är inte säkert att det är den som röker som betalar det högsta priset. Enligt Ulf Guttormsson, chef för analysavdelningen på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen, har det skett en signifikant ökning av cannabisanvändningen i Sverige de senaste fem åren. Idag svarar motsvarande 280.000 personer att de använt marijuana eller hasch det senaste året, en ökning med nästan 50 procent sedan 2013. Och när användandet ökar, växer den illegala marknaden. Samtidigt utgör just cannabis den ekonomiska basen för gängens verksamhet, det säger Stewe Alm narkotikaexpert på underrättelse-enheten på polisens nationella operativa avdelning, NOA. Den illegala droghandeln har följts av ett allt dödligare våld. Många av offren finns i utsatta områden där vapentillgången ökat i drogrivalitetens spår. Carolina Sinisalos 15-årige son Robin, hade enligt polisen inga kopplingar till kriminella gäng. Ändå sköts han till döds en januarimorgon för 3 år sedan. Hans mamma har startat organisationen Fuck våldet för att uppmärksamma hur många unga personer som fallit offer för gatuvåld de senaste åren. Så hur ska Sverige hejda den här utvecklingen? Vi tittar närmare på två linjer. Det ena handlar om nya metoder för att pressa dom som slåss om drogmarknaden att lägga ner vapnen och hoppa av. Polisen i Malmö har tagit efter en amerikansk modell som i det svenska pilotprojektet fått namnet Sluta skjut. Malmös polismästare, Stefan Sinteus, har tittat på exemplet USA och tror att metoden kan fungera även i Sverige.   Frilansjournalisten Sandra Johansson åker till Long Island i New York och träffar Ducamel Duke Dennis som valde att hoppa av tack vare den modellen för ett par år sedan. Andra menar att det bästa är att legalisera cannabis då drar man ju undan mattan för dom kriminella gängen? I USA finns det forskning som visar att det gängrelaterade våldet gått ner i delstater som gränsar till Mexiko efter att man inlett legalisering med medicinsk cannabis där. Evelina Gavrilova, som forskar på brottsekonomi vid den norska handelshögskolan, är en av författarna till en uppmärksammad studie i ämnet. Hon tror att en legalisering skulle kunna bidra till att minska våldsspiralen även i de nordiska länderna. Hör också Lasse Weirup, kriminalreporter på Dagens Nyheter, som menar att det inte riktigt är så enkelt och att man måste komma ihåg att Sverige inte är USA.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2019-01-24
Länk till avsnitt

Det nya Etiopien och hoppet på Afrikas horn

Om den fredliga revolutionen i jättelandet Etiopien. Vad betyder nya premiärministern Abiy Ahmed för Etiopien, Eritrea och Somalia? Hör om trasiga skor, somaliska humrar och mörka moln vid horisonten.

I Konflikt denna vecka hörs hoppfulla röster om utvecklingen på Afrikas horn, men också tankar om utmaningarna som regionen har och står inför.  Vi börjar på en etiopisk restaurang här i Sverige, där Konflikts Ivar Ekman dricker kaffe tillsammans med affärsmannen Sverker Littorin, som också är etiopisk honorärskonsul, och som ser stora möjligheter i regionen framöver.   Hör också Sveriges Radios Afrikakorrespondent Samuel Larsson prata om vad som hänt i Etiopien det senaste året, och vad det innebär. Vilken betydelse har den nya premiärministern Abiy Ahmed, och hur påverkar utvecklingen i Etiopien grannländerna Eritrea och Somalia? Vi backar också i Samuel Larssons rapportering och hör klipp från reportage från Etiopien tidigare i år, när Abiy Ahmed var nyvald och Etiopien och Eritrea var i färd med att sluta fred. Hör en hoppfull eritreansk soldat vid gränsen, kort efter att den öppnats i september förra året, som drömmer om att fredsavtalet ska leda till att han får lämna den hårda militärtjänsten.  Hopp om att den livslånga militärtjänsten ska avskaffas och att Eritrea ska röra sig i en mer demokratisk riktning finns även bland svensk-eritreaner, oavsett syn på president Afewerki och regimen. Konflikts Sally Henriksson träffar Fethawi Mehari, som kom till Sverige som sexåring på 90-talet, är aktiv i det eritreanska samfundet och i grunden är positiv till den eritreanska regimen. Han var nyligen i Eritrea på semester och för att se hur det är där nu. Fethawi Mehari har förhoppningar om att Eritrea inom en viss framtid ska kunna bli mer öppet och utnyttja sin fulla potential vad gäller till exempel turism och handel.Vi hör också Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist. Hon kom till Sverige från Eritrea som tolvåring. Under många år såg hon nuvarande presidenten Afewerki som en hjälte i självständighetskampen, i dag är hon en av regimens största kritiker. Hon är glad över utvecklingen men också skeptisk till om det verkligen kommer att leda till något bättre för Eritrea. Hennes hopp handlar om regimens fall.  Vi tittar också in hos Osama Yassin Mohammed på en resebyrå i Rinkeby, som sålde rekordmånga flygbiljetter till Mogadishu under 2018. En försiktig optimism verkar spira bland svensk-somalier, och Konflikts Anna Roxvall har träffat Mouna Magan, som sålt sitt hemtjänstföretag i Sverige för att istället satsa på plaståtervinning i Somalia. Konflikten mellan Etiopien och Eritrea har varit en bidragande orsak till sönderfallet i landet, där de två ärkefienderna stött rivaliserande sidor. Vi hör Abukar Omarsson, som har varit utlånad från svenska Arbetsmarknadsdepartementet till det somaliska Finansdepartementet. Han hoppas att tövädret mellan Etiopien och Eritrea ska ha positiva effekter när hans sargade hemland nu sakta försöker resa sig. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier
2019-01-17
Länk till avsnitt

Jemen ? maten som vapen?

Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den.

För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget utan mot hungern - i hemlandet. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2019-01-10
Länk till avsnitt

Rustning i rymden

Återutsändning: Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden.

Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka. Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften. Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden.  Programmet sändes första gången i oktober 2018. Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Robin Olin robin.olin@sr.se
2019-01-03
Länk till avsnitt

Venezuelas väg mot kollapsen

Återutsändning: Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör.

2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk.  Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här? Programmet sändes första gången i september 2018. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-12-27
Länk till avsnitt

Sista julen i Sverige?

Om att ena dagen vara tiggare och nästa stå på en operascen, om olovliga bosättningar och att bli avhyst, attityder mot tiggare och om tiggeriförbudets olika perspektiv.

I veckan kom det för många oväntade beskedet att Vellinge kommun får införa ett lokalt tiggeriförbud, och flera kommuner väntas nu följa efter. Samtidigt höjs röster för att gå ett steg längre och införa ett nationellt tiggeriförbud, men också röster emot.  Men veckans Konflikt börjar på en plats där de som tigger på dagarna sover om nätterna. De olovliga bosättningarna som inte sällan väcker starka känslor och som kommunerna många gånger inte vet hur de ska förhålla sig till. En tidig morgon i november träffade Konflikts Randi Mossige-Norheim några av de så kallade utsatta EU-medborgarna från Rumänien i deras läger i närheten av Högdalen i Stockholm. Där i gryningen väntar hon tillsammans med dem på att polisen ska komma och lägret rivas.  Men Gigica, Titi, Sofia och några av de andra i lägret har en annan tillvaro också, långt borta från tiggeri och läger. De är också statister i Folkoperans uppsättning av Hjalmar Gullbergs lyriska svit "Förklädd Gud", där spelar de sig själva och turnerar runt landet med föreställningen som "försöker se människan bakom den yttre skepnaden" och ge röst åt människor som ofta inte hörs. Kan vem som helst vara den inkarnerade guden?, är frågan som ställs i föreställningen.  Genom Giciga får vi en inblick i hennes två, vitt skilda, världar.  Randi Mossige-Norheim har också träffat systrarna Vandana, Corina och Roxana som nyligen har blivit avlägsnade från sitt läger och får flytta för femte gången. Varför fortsätter de att komma tillbaka fast de får allt mindre pengar när de tigger och fast deras tillfälliga bostäder rivs eftersom de är otillåtna? Konflikts Love Lyssarides har pratat med människor i Högdalen centrum i Stockholm, inte långt från Gigicas noch de andras läger i skogen, om hur de ser på tiggeri. Allt fler svenskar vill se ett tiggeriförbud och kanske är ett nationellt tiggeriförbud nästa steg nu när Högsta förvaltningsdomstolen har sagt ja till Vellinge kommuns lokala tiggeriförbud.  Hör Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé, som länge varit engagerad i frågan, om varför han vill se ett nationellt tiggeriförbud.  Och en som inte tycker att tiggeriförbud är en bra lösning är socialdemokratiske riksdagsledamoten Thomas Hammarberg, som har följt tiggerifrågan och romers situation på nära håll under många år, bland annat i egenskap av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter och före detta ordförande för Kommissionen mot antiziganism. Hans parti däremot är splittrat i frågan.  Vi har också pratat med Jonas Melinder, utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Stockholm som arbetar med uppdraget om nationell samordning för utsatta EU-medborgare.  Om det blir ett nationellt tiggeriförbud framöver återstår att se, och likaså om Gigica, Titi, Sofia, Vandana och de andra är här nästa jul.  Programledare: Sharon Jåma sharon.jama@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier
2018-12-20
Länk till avsnitt

Striden om staden

Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ?

Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är Leilani Farhas, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar, säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt Michael Nilsson på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm. I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag. Det ser ruttet ut här, säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare. Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som Michael Söderlundh, marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen. Konflikts Sally Henriksson reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-12-13
Länk till avsnitt

Jakten på datan ? den digitala oljan

Om vår tids kanske viktigaste råvara data, den information vi så villigt ger ifrån oss till företag och stater. Hör om Facebook, Estland och om hur Kina slår mynt på övervakningssamhället.

Om oljan drev det stora teknikskiftet när maskinkraft ersatte muskelkraft för hundra år sedan, så driver datan skiftet som sker i dag. Men nu ska maskinkraft, i form av artificiell intelligens, ersätta hjärnkraft. Den som har mest och bäst data vinner. Frågan då var datan kommer ifrån, vem som utvinner den - och till vilket pris? Vi berättar om de länder som ligger i framkant med att samla in data från sina medborgare. Radions Hanna Sahlberg rapporterar från Kina, där företagen och staten verkar i en nära allians, hjälpta av en befolkning som är van vid övervakning. Vi berättar också om USA där staten inte har lagt sig i och regleringen är liten, men där företag som Facebook och dess VD Mark Zuckerberg fått allt mer kritik. Nu hörs röster för en starkare reglering. Kommer det innebära att man inte blir lika starka i konkurrensen mot Kina? Europa har gått en annan väg. Här har länder som Tyskland en stark tradition om att värna den privata integriteten. Det här gör att många är rädda för att Europa kan hamn efter i utveckling av den artificiella intelligensen. Ett land kan ha funnit en lösning på detta. Vi besöker Estland som ligger i framkant när det gäller insamling av data av den egna befolkningen. Vad krävs för att behålla förtroendet hos sina medborgare?   Vi hör bland andra: Inger Hammar, pensionär, Niklas Gustafsson, KTH, Ina Fried, Axios, Joel Westerholm, SR, Anders Arpteg, ingenjör och AI-pionjär, Zeynep Tukfeci, professor i sociologi på University of North Carolina, Riina Sikkut, hälsovårdsminister i Estland, Jaak Aaviksoo rektor på Tallinns tekniska högskola, Steven Smith chef för biobank laboratoriet vid Tartu universitet och Lili Milani, chef för skräddarsydd medicin vid samma lärosäte. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser  simon.moser@sverigesradio.se
2018-12-06
Länk till avsnitt

Nationalism och såriga gränser

Om europeiska gränser som är öppna sår och minoriteter som hamnat på fel sida. Hur stor risk är det att konflikter kring gamla gränsdragningar blossar upp? Och vad händer när gränser börjar ifrågasättas på nytt?

Konflikt om arvet efter första världskriget, Österrike-Ungerns fall och de konflikter som ligger under ytan kring gränserna genom Europa som drogs då. Hur stor risk är det att konflikterna blossar upp? Vilken roll har gränserna i att göda nationalistiska strömningar idag? Och vad händer när gränser i Europa börjar ifrågasättas på nytt? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Jesper Lindau går över en europeisk gräns, som inte är nån gräns. Eller är den det? Vi börjar med en kort glimt från gränsstationen som markerar början på Krimhalvön - det senaste exemplet på en gräns som sänt chockvågor genom Europa.  Men det bubblar också i den västra delen av Ukraina där det uppstått en diplomatisk kris kring pass, som i smyg delats ut av den ungerska regeringen, trots att det i Ukraina är förbjudet med dubbla medborgarskap. Maria Persson Löfgren, tidigare korrespondent i Ukraina, förklarar situationen med passen och hon har också rest till Uzhgorod, i västra Ukraina. Där träffade hon två personer ur den ungerska minoriteten - Bettina Kifri som studerar internationella relationer och Josip Borto, vice ordförande i det regionala rådet i Uzhgorod. För att förstå varför den gränsen mellan Ungern och Ukraina också är känslig backar vi bandet till det som ledde fram till många av Europas nuvarande gränsdragningar. Vår reporter Gunnar Bolin åkte till floden Leitha, som utgjorde gränsen Österrike-Ungern, efter Trianonfördraget. Där träffade han paret Floiger som bor vid den gamla gränsen samt historikern Gerald Schlag, och pratade om hur Österrike-Ungern föll och hur gränserna ritades om i spåren efter första världskriget. Hur märks då det öppna såret av gränserna med minoriteter på "fel sida" i den ungerska politiken? Det parti som varit mest högljutt i frågan är Ungerns näst största parti, Jobbik. Ett högerextremt parti, som präglats av antisemitism, men som nu försöker gå mot mitten och tävlar med premiärministern Victor Orban, och hans Fidesz, om dom nationalistiska väljarna. Kulturkorrespondenten Naila Saleem besöker Nationalmuseet i Budapest tillsammans med Jobbikpolitikern Istvan Szavay som varit en av de politiker som drivit att Ungerns intressesfär sträcker sig över gränserna och in i grannländerna där ungersktalande minoriteter bor. Han arbetade då i det ungerska parlamentet med minoritetsfrågan, men lämnade sin plats i parlamentet kort efter intervjun när en inspelning där han uttalar sig antisemitiskt mot en judisk kvinna publicerades i ungerska medier. Jobbik är ett på många sätt extremt parti, och det mest högljudda vad gäller minoritetsfrågan. Men hur långt är den ungerska regeringen, och Viktor Orbán beredd att gå? Östeuropakorrespondenten Johanna Melén ställde frågan till regeringens talesperson Zoltán Kovács. Enligt historikern och Ungernkännaren Anders Blomqvist använder Orbán framför allt det här som ett politiskt vapen. Och sist till en gräns där det bränner just nu, den mellan Kosovo och Serbien där deras presidenter Hashim Thaci och Aleksandar Vucic i augusti började prata om möjligheten att korrigera gränsen.  Robin Olin ringde upp James W Pardew som var USA:s medlare på Balkan, under kriget på 90-talet och som skrivit boken "Peacemakers", om fredsförhandlingarna på den tiden. Han har starka åsikter om det han kallar "border business" och tror att det är fel väg att gå, risken är att det blir som en Pandoras ask i regionen om man börjar att ändra gränser, tro han.  Hör också Sveriges Radios Östeuropakorrespondent Johanna Melén förklara hur diskussionerna om gränskorrigering tagits emot på Balkan och vad det är med detta som oroar där. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson
2018-11-29
Länk till avsnitt

Saudiarabiens dubbla ansikten ? och mordet på Jamal Khashoggi

I Saudiarabien öppnar biografer och kvinnor får köra bil, samtidigt som de som kämpar för mänskliga rättigheter fängslas, piskas och torteras. Kommer mordet på journalisten Jamal Khashoggi att förändra någonting?

I dagens program följer vi utvecklingen i Saudiarabien. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman, som är den som i verkligheten styr landet, har rest jorden runt för att marknadsföra bilden av ett nytt och modernt land.  Han har tillåtit kvinnor att köra bil och begränsat den religiösa polisens befogenheter. Jerry Maher, journalist från Libanon, bosatt i Sverige förklarar i en intervju med Konflikts Abdelaziz Maaloum  att han stödjer det saudiska kungahusets nya öppenhet. Han anser att Saudiarabien för en klok politik och kan tjäna som modell för hela arabvärlden. De som sitter fängslade och riskerar att avrättas anser han är spioner.   Men det finns en grymmare verklighet. Människorättsorganisationerna Amnesty international och Human Rights Watch rapporterade i veckan om upprepade fall av tortyr och sexuella övergrepp mot kvinnliga fångar. Isra al Hramhram, riskerar dödsstraff för att ha kritiserat regimen. Hon har suttit tre år i fängelse utan rättegång, berättar Ali Adubisi, som i dag driver en saudisk människorättsorganisation i Berlin, för Konflikts Sharon Jåma. Samah Hadid,  saudiexpert på Amnesty international i Beirut, hoppas att mordet kan vara en väckarklocka för omvärlden.   Ekots tidigare utrikeskommentator Agneta Ramberg menar att efter mordet i Istanbul, har den fina bilden av kronprinsen krackelerat. Hon jämför honom med andra arabiska despoter såsom Iraks förre diktator Saddam Hussein. Agneta Ramberg pekar på Mohammed bin Salmans krig mot grannlandet Jemen, världens i dag största humanitära katastrof.   Trots att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA dragit slutsatsen att kronprinsen är ansvarig för mordet på Jamal Khashoggi så fortsätter USA:s president Trump att stå vid Saudiarabiens sida. Cecilia Uddén, Sveriges Radios mellanösternkorrespondent, har intervjuat Rami Khouri, professor i journalistik i Beirut. Han pekar på att saudierna spelar en nyckelroll för den storslagna fredsplan för Israel och Palestina som Trumpadministrationen har lovat att presentera.  Men mordet på Khashoggi har fått konsekvenser, konstaterar Agneta Ramberg. Kanske kan kriget och lidandet i Jemen förkortas genom att världen uppmärksammats på kronprinsens agerande i grannlandet, och kanske kan också balansen mellan Saudiarabien och Iran förändras. Möjligtvis är det också så att en del av de avrättningar som har planerats i alla fall skjuts upp. En direkt följd av mordet är att de som tidigare försökt lyfta fram saudiska övergrepp, nu märker att omgivningen lyssnar på dem på ett helt nytt sätt. Det säger Ghanem al-Dosari, en saudisk politisk satiriker som i dag bor i London, till Konflikts reporter Abdelaziz Maaloum. Tidigare fick han ofta höra att han överreagerade. Producent: Simon Moser Programledare: Cecilia Bodström Tekniker: Pontus Jansson
2018-11-22
Länk till avsnitt

Lastbilarna, Brexit och globaliseringen

Om lastbilar, globalisering och nationalism. Följ med till Dover och hör om hotande Brexit-kaos, till amerikanska lastbilsmeckat Laredo, och på en resa längs frostiga vägar från Härnösand till Västerås.

Vem vinner och vem förlorar när den globala ekonomin ställs mot en allt mer nationalistisk politik? Vi börjar med en lastbilstur från Härnösand till Västerås. Konflikts Sally Henriksson hoppar in i hytten hos åkeriägaren och lastbilsföraren Pontus Löfgren från Skellefteå för att försöka förstå chaufförernas vardag med kamp mot väder och väglag, mot klockan och varför färre och färre vill göra det här jobbet. Förarbristen är branschens största utmaning. Just in time-filosofin, som går ut på att producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs för att inte behöva ha stora lager - och som dominerar inom transportbranschen har gjort att tempot har skruvats upp och vardagen blivit stressigare för chaufförerna.  Logistikprofessorn Johan Woxenius på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet förklarar för Konflikts Ivar Ekman hur viktiga lastbilarna är i världen i dag och varför de har fått en sådan betydelse. Vilka är vinnarna och förlorarna i den här utvecklingen där efterfrågan på transporter bara ökar och ökar? Vi fortsätter vår tur till USA:s lastbilsstad nummer ett, Laredo i Texas. Varje dag passerar 18 000 lastbilar gränsövergången mellan Mexiko och USA. Och det nya handelsavtalet innebär att medan amerikanska chaufförer får köra obegränsat in i Mexiko, så har amerikanska myndigheter möjlighet att stoppa mexikaner från att göra samma sak i USA. Konflikts Robin Olin har träffat stans borgmästare Pete Saenz, mexikanska och amerikanska lastbilsförare och far och son, Ernesto Gaitan den äldre och den yngre, som tack vare det åkeri som fadern byggt upp sedan han kom till Laredo från Mexiko nu lever den amerikanska drömmen med 500 lastbilar i sin ägo. Slutligen ska vi till Dover, där det blåser Brexitdoftande vindar. Sveriges Radios korrespondent i Storbritannien, Claes Aronsson, pratade med människor där för att försöka förstå hur den andra stora politiska kampen kring globaliseringen Brexit påverkar den här formen av transporter och handel. Hör bland andra Tim Dixon, chef på företaget Motis som kontrollerar att lastbilarna har sina papper i ordning, Modestas från Litauen som kört matvaror till Storbritannien, Nesja från Serbien som transporterar däck och Alex Veitch som är analytiker på branschorganisationen för transportsektorn Freight Transport Association.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Fabian Begnert
2018-11-15
Länk till avsnitt

Oönskade hjälpare

Om när hjälp till människor i nöd riskerar att bli ett brott. Har aktivisterna radikaliserats eller har myndigheterna blivit hårdare nu när migrationspolitiken stramats åt? När är det ok att hjälpa?

I dagens program berättar vi om fyra aktuella fall där människor som säger att dom försökt hjälpa migranter i nöd, anklagas för att bryta mot lagen. 21-åriga Elin Ersson, student i Göteborg, blev ett viralt fenomen när hon i somras vägrade sätta sig ner på ett flygplan på Landvetter, i protest mot att en man skulle utvisas till Afghanistan. I oktober kom beskedet att hon åtalas, men inte för att hon förhindrat en deportation, utan för brott mot luftfartslagen. Men kammaråklagare Jemes von Reis menar att det spelar roll om handlingen ses som civil olydnad. På Raul Wallenbergs torg protesterade nyligen vänner och sympatisörer mot det de ser som en orättfärdig häktning av tre hjälparbetare i Grekland. Svenska Anna Benedictsson har själv jobbat med studenterna Sarah Mardini och Sean Binder, som nu anklagas för grova brott, efter att de hjälpt till att ta emot flyktingar på stränderna på den grekiska ön Lesbos. Vad får man egentligen göra för att hjälpa människor i nöd? När ska en handling ses som människosmuggling, och när handlar det om att rädda liv på havet? Frågan diskuteras på högsta EU-nivå sedan allt fler medlemsländer valt att ställa hjälparbetare inför rätta. Och om hjälparbetare och aktivister här i Europa anser att dom blir motarbetade, rentav kriminaliserade, är den här trenden allt tydligare i USA. Robin Olin pratar med den 18-årige filmstudenten Sergio Salazar som protesterade mot USA:s migrationspolitik - genom att upprätta ett tältläger. Hans fall har blivit en vattendelare i USA - mellan de som ser honom som en hjälte, och de som ser honom som en brottsling - precis som Elin Erssons fall här i Sverige - men med högre insatser. Todd Bensman, på tankesmedjan Center for Immigration Studies, som står Trumpadministrationen nära, varnar för det han ser som en radikalisering bland aktivister. Men Sergio Salazars advokat, Christian Sanchez, ser en trend där allt fler aktivister förföljs av myndigheterna. Vi avslutar programmet med en historia om när den som har till uppgift att upprätthålla lagen också anklagas för att bryta mot den. Robin Olin träffar Sally Hernandez, av sina politiska motståndare kallad sanctuary Sally, sheriff i Travis County i Texas. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-11-08
Länk till avsnitt

USA:s röst i världen

Om varför USA:s val också rör oss i Europa. Vi besöker ett valmöte i Texas. Och återvänder till Konflikt-reportage om brutna avtal och ett USA som inte längre självklart ser sig som Europas beskyddare.

Robin Olin reser till San Antonio i delstaten Texas och besöker Cowboy dancehall, där Demokraternas stjärnskott Beto O'Rourke håller valmöte till tonerna av country-soulbandet Shinyribs. Här möter vi oljeindustri-arbetaren Thad Herrston som tycker att klimatfrågan är värd att kämpa för, mänskligheten är ju större än hans eget jobb. Vi återvänder till berättelser vi hört i Konflikt tidigare i höst som visat hur USA:s röst i världen har förändrats under Trump och vad det betyder för oss här i Europa. Hur allvarlig är president Donald Trump när han pratar om att ta hem amerikanska soldater från exempelvis Tyskland och låta européerna klara sig själva? Eller när han som på ett valmöte nyligen, talar om att bryta 30 år gamla nedrustningsavtal med Ryssland? Och det är inte bara presidenten själv som vill ompröva gamla allianser. Donald Trumps nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton som tidigare varit en hård kritiker i FN, höll nyligen ett brandtal mot den Internationella Brottmålsdomstolen, vilket får konsekvenser för möjligheten att straffa personer som begått brott mot mänskligheten. Men det senaste året har också andra vindar nått över Atlanten som kampanjen Metoo som märks tydligt i höstens valrörelse. Mellanårsvalen den 6 november har också kallats kvinnornas val, så här ett år med Metoo-kampanjen och i kölvattnet av Donald Trumps utnämning av Bratt Kavanaugh till Högsta domstolen. Spåren av det märks också i Texas. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-11-01
Länk till avsnitt

Bomberna i Kabul

Om bombdåd, brottare och hazarer. Den 5 september attackerades en brottarklubb i Kabul. Varför? Av vem? Och vad säger det om situationen i Afghanistan idag?

På eftermiddagen den 5 september attackerade en självmordsbombare den anrika, kända brottningsklubben Maiwand i västra Kabul. Konflikts Massood Qiam har pratat med Maalim Abbas, tränare och ägare av klubben, som fick sin arm bortsprängd i attacken.  Någon timme senare, när sjukvårdspersonal och medieteam var på plats, sprängdes en andra bomb utanför klubben, en bilbomb. Massood Qiam, som själv var tv-journalist i Afghanistan innan han kom till Sverige och Sveriges Radio, har också intervjuat Tamim Hamid, reporter på Tolo TV och kollega till tv-reportern Samim Faramarz som dödades i attacken, och Arman Farhang från TV1, som skadades i attacken, om det som hände ur deras perspektiv. Och Wali Arian, reporter för Tolo TV som numera bor i Malmö och arbetar för kanalen därifrån. Hör hans tankar om situationen för journalister i Afghanistan och tävlingen om nyheter som ibland leder in i döden. På en brottarklubb i Stockholm finns flera av Maalim Abbas adepter som brottats på Maiwand innan de kom till Sverige. Konflikts Ulrika Bergqvist besökte klubben på Södermalm och träffade bland andra Ismail Adina, som berättar om hur han fick höra om attacken, sin relation till Maiwand och Maalim Abbas, och om stoltheten i att vara brottare. I Motala finns en annan av Maalim Abbas före detta elever. Mushtaq har varit i Sverige i snart tre år och vet ännu inte om han kommer att få stanna här. Han är hazar och när han bodde i Kabul brottades han på Maiwand flera gånger i veckan. För Konflikts Sally Henriksson berättar han om rädslan att inte få stanna, och om sina känslor och tankar kring attacken mot Maiwand.  Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Elin Hagman
2018-10-25
Länk till avsnitt

Rustning i rymden

Om den nya kapplöpningen mot stjärnorna. Kina utmanar USA:s dominans och Trump har skaffat sig en rymdstyrka. Hör om förlegade rymdavtal och möt juristerna som ska bevara freden i rymden.

  Konflikts Robin Olin besöker den stora årliga rymdkonferensen International Austronatical Congress i Bremen i Tyskland. Där tar världens rymdstyrelser plats på scenen, med amerikanska NASA i spetsen Rymden är en krigszon, precis som marken, luften och havet Det deklarerade USA:s president Donald Trump när han i somras stolt meddelade att den amerikanska militären ska få en ny militär gren: En rymdstyrka. Men ett förestående rymdkrig ser knappast ut som det i Star Wars. Det handlar snarare om satelliterna De pulserande stålhjärtan som snurrar runt jorden och som vi gjort oss mer och mer beroende av. Både militärt och civilt När Kina visade att de hade kapacitet att skjuta ner en av sina egna vädersatelliter för ett par år sedan provocerade det en hel värld, trots uttalade fredliga syften. Hur ser då nästa konfliktnivå i rymden ut? Vad står vi inför när mänskligheten tar steget ut och faktiskt bosätter sig där i rymden. Blir framtida kolonier på Månen och Mars en arena för framtida konflikter eller kommer de att förena mänskligheten? Hör om förlegade rymdavtal, möt astronauter och juristerna som ska bevara freden i rymden.   Programledare: Sharon Jåma Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Robin Olin robin.olin@sr.se
2018-10-18
Länk till avsnitt

Vem ska straffa Assad?

Om internationell rättvisa och vem som ska straffa de ansvariga för grymheterna i Syrien. Hör historien om Förintelsen; om folkmord och brott mot mänskligheten. Varför är det så svårt att ställa Bashar al-Assad inför rätta?

Konflikt berättar historien om den internationella rättvisans uppkomst, och hur bevismaterial samlas in i Syrien under brinnande krig för att i framtiden kunna döma Bashar al-Assad och andra ansvariga för de brott som begås i krigets Syrien. Men har Internationella brottmålsdomstolen, ICC, den legitimitet man hoppades på när den skapades? De stora mäktiga länderna i världen har valt att inte vara med och majoriteten av människorna på jorden lever i länder som inte aktivt deltar dess arbete. Vi hör bland annat: Omar Alshogre, tortyroffer från Syrien, Philippe Sands, professor i juridik och författare, Hans Corell, före detta rättschef i FN, Nerma Jelacic, kommunikationschef på CIJA, Kommissionen för internationell rättvisa och ansvarsskyldighet, "Khaled", CIJA:s chefsutredare i Syrien som riskerar sitt liv för att samla in bevis, Jan Elisasson, för detta utrikesminister och vice general sekreterare i FN och Jeremy Rabkin, professor i juridik vid George Mason Univeristet i Virginia.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se  
2018-10-11
Länk till avsnitt

Kinas okända läger

Om en miljon människor i omskolningsläger. Vittnen talar om tortyr och kollektiva straff mot muslimska minoriteter. Folkrepubliken pratar om assimilering och tillväxt. Vad händer egentligen i Xinjiang?

De senaste månaderna har FN och organisationer som Amnesty och Human Rights Watch uppmärksammat det som kan vara en av vår tids allra värsta och mest avancerade kränkningar av mänskliga rättigheter. I regionen Xinjiang i västra Kina, där många av Kinas muslimska minoritetsfolk bor, uppges en miljon människor ha försvunnit in i ett enormt system av läger och fängelser. Området har länge präglats av konflikter med centralmakten i Peking och ibland våldsam separatism och sedan en tid tillbaka pågår en kampanj som staten kallar Slå hårt.   Hör vittnesmål från köksbord i Sverige och följ med på en unik resa till Kasghar där det inte längre går att gömma sig. Radions Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg besöker den historiska staden som är uigurernas kulturella centrum. Hon har varit där många gånger förr. Men den här gången är något brutet. Lokalbefolkningen vill inte längre prata med journalister och ser henne inte i ögonen. Kasghar är en belägrad stad, patrullerad av medborgargarden med träklubbor och vakter med elektriska halsgrepar. Högteknologiska system med bland annat insamling av DNA har gjort övervakningen total. Över den tidigare samlingsplatsen, den historiska moskén, hänger kommunistpartiets paroller. Konflikts reporter Randi Mossige Norheim får tag i en man som vittnar om sin tid i ett omskolningsläger tidigare i år. Han berättar att alla var klädda i samma blå overaller, att de fängslats på grunder de själva inte riktigt förstod, som att de haft kontakt med utlandet eller utövar sin religion. Fångarna fick sjunga den kinesiska nationalsången. En gång när jag inte gjorde som dom sa så tvingades jag sitta på en stol i tjugofyra timmar, med både fötterna och händerna fastkedjade, säger mannen. Och från köksbord runt om i Stockholm upprepar uigurer ett och samma vittnesmål: De ringer och ringer till sina släktingar i Xinjiang men får inte kontakt. Grannarna såg hur min mamma och pappa fördes bort med svarta huvor över huvudena, säger en av de uigurer Randi Mossige-Norheim träffar. Den kinesiska staten förnekar att så många som 1 miljon människor ska sitta i läger och har en helt annan bild av vad som händer i Xinjiang: Det handlar om arbetsmarknadspolitik och utbildning. Folket i den fattiga regionen behöver lära sig kinesiska för att bli en del av den kinesiska ekonomin och lyftas ur fattigdom. Men hur långt är Folkrepubliken beredd att gå för att uppnå målet? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-10-04
Länk till avsnitt

Slaget om Europa II - knähundar, vasaller och fattighjon?

Om stormakternas intressen i ett allt mer splittrat Europa. Planer på en kinesiskfinansierad undervattenstunnel, tiotusentals amerikanska soldater på europeisk mark och en rysk president som dansar runt på ett bröllop i hjärtat av Europa. Hur agerar Kina, USA och Ryssland i Europa?

En knähund till Ryssland, vasaller till USA och fattighjon i jämförelse med Kina. Det är några av de bilder som målas upp av europeiska länder i veckans Konflikt. Tidigare i höstas gjorde vi på Konflikt ett program om den ökande splittringen mellan olika EU-länder. Nu tittar vi närmare på USA:s, Kinas och Rysslands intressen i ett allt mer splittrat Europa. Följ med till Hohenfels i Bayern där Sveriges Radios reporter Kajsa Norell talar med invånarna om närvaron av amerikanska soldater på en amerikansk militärbas i den lilla staden.  Men varför är egentligen tiotusentals amerikanska soldater i Tyskland och på andra håll i Europa? Hör Joshua Shifrinson på Bostons universitet som nära studerat USA:s strategi i Europa, Julie Smith, forskare på Bosch Akademien i Berlin, som skötte Europapolitiken på Pentagon under den förre presidenten Barack Obama och Barry Posen, professor i statsvetenskap på universitetet MIT i Boston, intervjuade av Konflikts Ivar Ekman. Samtidigt som det från USA:s håll både kommer olika signaler om huruvida de amerikanska trupperna i Europa ska minskas eller ökas, flyttar Kina fram positionerna.  En som tror på kinesiska investeringar i Europa är Angry birds-grundaren Peter Vesterbacka, eller Mighty eagle som han kallas. Hans senaste stora projekt är att bygga en av världens längsta undervattenstunnlar för både tåg och biltrafik under den Finska viken, mellan Helsingfors och Tallinn. Och nu jobbar han för att den ska bli till med hjälp av miljarder från Kina. Konflikts Robin Olin hängde med Peter Vesterbacka på en fullspäckad mötesdag i Helsingfors. Hör också Finlands kommunikations- och trafikminister Anne Berner och Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet. Ytterligare en spelare på den europeiska arenan, som har ambitionen att vara en inflytelserik stormakt, är Ryssland. Då och då anklagas Ryssland för att försöka påverka val i Europa och för att vilja så split genom att stötta EU-kritiska grupper och ledare. Nu senast när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besökte Bosnien-Hercegovina inför det kommande valet. Sveriges Radios Johanna Melén pratade med människor i Banja Luka om Rysslands ökade intresse i regionen. Men är målet ett splittrat Europa? Eller vilka intressen har Ryssland egentligen när de söker nya allierade i de europeiska länderna? Och varför dansade Vladimir Putin i somras runt på ett politikerbröllop i Europas hjärta? Konflikts Sally Henriksson undersöker detta med hjälp av Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och Fyodor Lukyanov, chefredaktör för tidningen Russia in Global Affairs och ledare för det ryska utrikes- och försvarsrådet, en oberoende expertorganisation som till viss del samarbetar med den ryska regeringen. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson
2018-09-27
Länk till avsnitt

ÅTERUTSÄNDNING: Konflikt i hörnen

Häng med på en resa genom vårens Konflikt-program. Möt ett Putin-fan i ett gym i Vasastan, en ofrivillig mensdebattör i Åkersberga, besök en båt på väg mot Gaza och följ östanvinden till Trollhättan.

  Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-09-20
Länk till avsnitt

Venezuelas väg mot kollapsen

Om Venezuelas resa från hopp till massmigration. Lotten Collin hjälper oss förstå hur ett land kan raserats på drygt tio år. En berättelse om olja, avsked och en bagare som låser in sitt smör.

  2009 sätter sig Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin i en helikopter för att göra ett unikt besök i Orinocobältet i södra Venezuela. Den socialistiska revolutionen under president Hugo Chavez ledning sätter sitt hopp till världens största oljereserv som finns här. Det är den som ska lägga grunden för den nya välfärden, skolor och sjukhus och ge nya möjligheter till Venezuelas folk.  Knappt tio år senare möter Lotten Collin en olje-ingenjör i trasig arbetsoverall som berättar om ett projekt i förfall. Idag lämnar tusentals venezolaner landet varje dag. Samtidigt blir landets nye president Nicolás Maduro allt mer beroende av militären för att behålla sin makt. Följ med på en resa till gatans demonstranter, till en kakao-odlare som förlorar sitt livsverk, ett tryckeri som inte vet när pressarna ska tystas, möt bagaren som tvingas låsa in sitt smör och kvinnan som slickar på ett bakplåtspapper som bagaren precis har slängt. Lotten Collin förklarar hur den akuta matkrisen och det politiska förtrycket hänger ihop. Hon tar oss med till kvinnan som registrerar medborgarnas politiska tillhörighet för att de ska få nya id-kort och rätt till mat-bistånd. Och tar oss med i en smugglares bil när han tar sig över gränsen till Colombia för att tjäna en hacka på subventionerad bensin. Hur blev det så här? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-09-13
Länk till avsnitt

Slaget om Europa

Om ett EU-samarbete i gungning. Hur flyktingkrisen blivit en politisk kris när unionen delas i två läger - runt Ungerns Orbán och Frankrikes Macron. Hur splittrat är EU, varför och vad är lösningen? Konflikt gör nedslag i Italien, Spanien, Bryssel och i den svenska valrörelsen.

Italien har gått från att vara ett av de mest EU-vänliga länderna till att utmana EU:s framtid. Nyligen träffade Italiens inrikesminister och vice premiärminister Matteo Salvini Ungerns premiärminister Victor Orbán, och efter mötet talade de om en ny allians, att EU är uppdelat i två block och att Frankrikes president Emmanuel Macron är deras gemensamma huvudmotståndare.  Sveriges Radios migrationskorrespondent Alice Petrén reste till norra Italien och talade med italienska väljare och migrationsprofessorn Tommasso Frattini om Italiens nya position i EU och migrationspolitiken, och framgångarna för Salvinis Lega, som nu är rekordstora i opinionsmätningar.  När Italien nu stoppat migrantbåtar till sina hamnar är det till den spanska sydkusten som de flesta migranter till Europa kommer. Och det har fått EU att agera, kommissionen skickade snabbt 30 miljoner euro för att Spanien bland annat skulle kunna bygga upp ett mottagningscentrum i hamnen i Algeciras. Konflikts Robin Olin reste till södra Spanien för att se om Spanien är det nya slagfält, där migrationen ska testa dom högerpopulistiska och EU-kritiska strömningarna. Hör bland andra Salud Anguita, högerpopulistiska Vox talesperson i Andalusien, röster från Algeciras där det nybyggda mottagningscentret för migranter finns, och i Cadiz möter vi José Pacheco, den spanska socialistregeringens, PSOE, representant i regionen. Hur går tankegångarna i Bryssel när EU-samarbetet skakas om? Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden har träffat två EU-analytiker med olika perspektiv och syn på EU-samarbetet och dess framtid. Hör Fabian Zuleeg från tankesmedjan European Policy Center som förespråkar mer EU-samarbete och Pieter Cleppe på den mer EU-skeptiska tankesmedjan Open Europe. Och i Sverige går vi snart till val, samtidigt som det gungar i EU. Hur märks EU och den växande splittringen i den svenska valrörelsen? Konflikts Sally Henriksson talade med väljare och valarbetare vid valstugor i Stockholm och med företrädare för de åtta riksdagspartierna.  Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Brady Juvier
2018-09-06
Länk till avsnitt

Metoo och valen

Om en rosa våg, feminazis och ifrågasatta rättigheter. Hör om valkampanjer i USA och Sverige i Metoo-rörelsens kölvatten. Vad lever vidare efter fjolårets revolution, brandtal eller tystnad?

För knappt ett år sedan startade Metoo - en kampanj som kom att kallas en revolution, och som snabbt spred sig över världen. I USA har den bidragit till att rekordmånga kvinnor kandiderar i de många val som hålls i där i höst, så många att 2018 kommit att kallas "kvinnans år". Våra opinionsundersökningar visar att Metoo har gett en längtan efter förändring, särskilt hos yngre kvinnor, säger Celinda Lake, en av de ledande strategerna bakom den rosa amerikanska vågen. Hör även forskaren Debbie Walsh chef för Center for American Women and Politics på Rutgersunivesitetet i New Jersey. I USA har Metoo gett en tydlig kvinnlig reaktion mot president Donald Trump. Men hur ser det då ut här i Sverige? Konflikts Ulrika Bergqvist åker till Helsingborg och Förslöv för att se hur det går för det parti som kandiderar under rosa fanor Feministiskt Initiativ. Ger en kampanj som Metoo partiet kraftig vind i seglen inför det kommande valen? Men ledaren Gudrun Schyman ser ut att kämpa i motvind. I Göteborg besöker Ivar Ekman en annan ände av den pågående svenska valrörelsen: Sverigedemokraterna och den alldeles nyutsedda jämställdhetspolitiska talespersonen, 22-åriga Ebba Hermansson. Är det hennes syn på aborträtt och familjens roll som är framtidens jämställdhetspolitik i Sverige? Och har Metoo bidragit till att ge SD en skjuts? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-08-30
Länk till avsnitt

24 timmar Köpenhamn - hygge och getton

Om danska getton och fläskkött på menyn, den danska hyggekulturen och hur migrationsfrågor hamnade högst upp på den politiska agendan. Konflikt reste till Köpenhamn för en guidad tur i det danska politiska landskapet.

Det stundar val i Sverige och mycket kretsar kring invandring, integration och vilket inflytande Sverigedemokraterna kan få. Oavsett vad som händer så är dom flesta överens om att svensk politik gått in i ett nytt skede. En förändring som dansk politik har lång erfarenhet av. Följ med på vår tur genom dansk politik under 24 timmar i Köpenhamn. Det danska ordet hygge har blivit populärt även utanför Danmark de senaste åren. Är det så enkelt som att något är mysigt och trevligt eller är hygge något unikt unikt för det danska folket som inte går att översätta? Och kan det vara hygge i ett danskt så kallat getto? Hör bland andra Meik Wiking, lyckoforskaren som skrivit bästsäljaren "The Little Book of Hygge". Något annat som Danmark blivit känt för internationellt det senaste året är regeringens gettoplan med 22 punkter som statsminister Lars Løkke Rasmussen presenterade i våras. Syftet är att förbättra integrationen och minska kriminalitet i särskilt utsatta områden. Konflikts Ulrika Bergqvist har träffat bland andra Uzma Ahmed och Laila Hammouti som bor i ett av de områden som pekats ut som getton, aktivisterna Marie Christensen och Fatma Tounsi samt sociologen Aydin Soei. Invandringskritiska Dansk Folkeparti kom in i Folketinget 1998 men fick sitt genombrott i dansk politik i valet 2001. sedan dess har de haft ett stort inflytande över dansk politik som stödparti, trots att de i senaste valet 2015 valde att stå utanför regeringen. Nu är de Danmarks näst största parti. Men det var inte Dansk Folkeparti som satte invandringsfrågor högst upp på den politiska agendan under nollnolltalet utan Anders Fogh Rasmussen, dåvarande ledare för det liberala högerpartiet Venstre, när han stöpte om politiken från borgerlig fördelningspolitik till värderingspolitik, där inavndrings- och integrationsfrågor var centrala. Hör Esben Schjørring, redaktör för det politiska magasinet Altinget, och en av författarna till "Værdikæmperne - slaget om danskernes sjæl" som kom tidigare i år.  Konflikt åkte också till Hvidovre, en kommun några kilometer utanför Köpenhamn där Dansk Folkeparti styr tillsammans med bland andra Socialdemokraterna sedan 2013. Det var också den plats som Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson valde ut i P1-programmet "Mitt Sverige" i våras. Varför har frikadeller, fläskkött och annan traditionell dansk mat blivit politik där? I förskolan Frydenhøj träffade vi vice borgmästaren Mikkel Dencker och i kommunens rådhus borgmästaren Helle Adelborg. Hör även debattören och journalisten Mikael Jalving som inför förra valet i Sverige gjorde radioprogrammet "Danmarks röst", och filosofen Odai al Zoubi som har flyttat till Malmö eftersom han inte längre vill bo i Danmark. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Pontus Jansson
2018-08-23
Länk till avsnitt

Konflikt i hörnen

Häng med på en resa genom vårens Konflikt-program. Möt ett Putin-fan i ett gym i Vasastan, en ofrivillig mensdebattör i Åkersberga, besök en båt på väg mot Gaza och följ östanvinden till Trollhättan.

  Konflikt tar sommaruppehåll. Men först firar vi Midsommar med att återvända till några av årets höjdpunkter. Vill du höra mer återutsänds några av årets Konflikt-program lördagskvällar kl.19.03 under sommaren. Det går förstås bra att lyssna på tidigare program på stranden, i stugan eller på en bänk i stan. Du hittar dom via vår hemsida, i Sveriges Radio Play-appen, eller där poddar finns. Redaktionen önskar trevlig sommar och återvänder med nya program i slutet av augusti. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se
2018-06-21
Länk till avsnitt

Studiefällan Sverige

Om globaliseringens vinnare och förlorare. Om masterstudenter från Bangladesh som levererar pizza i Stockholm. En berättelse om värdighet, klassresor och utländska studenters möte med Sverige.

Konflikts Randi Mossige-Norheim följer tre studenter från Bangladesh i Stockholm. De har en sak gemensam: De kom till Sverige för att skaffa sig en högre examen vid svenska universitet. Nu levererar de mat, plockar disk och delar ut tidningar. Möt 23-åriga Sadif som blev antagen vid Tekniska Högskolan i Stockholm. Han hoppades kunna utveckla tekniken bakom självkörande bilar. Nu har han betalat 155.000 kronor i terminsavgifter. Men för att ha råd med mat och boende tvingades han jobba vid sidan av och klarade inte av sina studier. Vi är nästan 25 personer från Bangladesh på Foodora, säger Ardjo, som egentligen heter något annat, och som kom till Sverige för att plugga i Halmstad i höstas. Nu levererar han mat som andra beställt via Foodoras app. Det är en bra app, säger Ardjo. Jag har själv jobbat med att utveckla appar när jag pluggade till dataingenjör. Jag skulle vilja utveckla Foodoras app så att den blir bättre, säger han mellan cykelleveranserna. Varje termin här i Sverige kostar honom 61.500 kr. Han fick ihop pengar till den första terminen, familjen sålde mark och tog av pappans pensionspengar. Men nu är pengarna slut.   Rodrigues, som vi kallar honom här, har fru och två små barn hemma i Bangladesh. Han jobbade på en bank i huvudstaden Dhaka, en respekterad man. Men chefen erbjöd honom ett bättre jobb om han kunde skaffa sig en examen från ett europeiskt universitet. Rodrigues tog ett banklån för att gå masterprogrammet i management i Umeå. Nu har han varken universitetspoäng eller pengar och jobbar 13 timmars arbetspass för att komma ikapp. Jag måste försöka få igen dom pengar jag har lagt ut. Jag borde aldrig ha kommit hit, säger Rodrigues.   Hör Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, som fortfarande tycker att det är viktigt att Sverige även lockar hit mindre resursstarka studenter från olika delar av världen. Författaren och tidigare biståndsarbetaren Helena Thorfinn som varit bosatt i Bangladesh, förklarar betydelsen av en utländsk utbildning för Konflikts Sally Henriksson. En persons examen från ett land som Sverige kan göra en hel stad stolt, berättar juristen Nadia Sultana. Och så går programledaren Robin Olin på spa med Raeed Abedin som kommer från Bangladesh. Han studerar vid Halmstad högskola och är digital ambassadör för Svenska institutet som marknadsför Sverige som universitetsland utomlands. Alla kan inte kan lyckas, förklarar han men själv lever Raeed drömmen som student här i Sverige. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sr.se Tekniker: Jacob Vikblom jacob.vikblom@sr.se
2018-06-14
Länk till avsnitt

Kina och faktakontrollen

Om Kinas syn på vad som är fakta - och hur den ska korrigeras över världen. Kinas ambassadör får frågor om den fängslade förläggaren Gui Minhai, om kinesiskt spioneri och pekpinnar kring Taiwan.

En delegation med fyra kostymklädda män dyker upp för en intervju i Konflikt. Kinas ambassadör Mr. Gui Congyou, ambassadens svensktalande tolk, tredje sekreteraren och chefen för den politiska sektionen på ambassaden. De hälsar artigt. Men de är här för att de har ett uppdrag. De vill faktakorrigera vår rapportering kring Kina, man kan se det som ett tecken på vänlighet, säger ambassadören. I ett brev till redaktionen, som utgår från en sändning Konflikt gjorde i april i år, Kina och underkastelsen, hävdar den kinesiska ambassaden att programmet var fullt av faktafel och helt oacceptabelt. I Kina och underkastelsen berättar den tidigare fängslade svenske människorättsaktivisten Peter Dahlin hur han tvingades erkänna brott i kinesisk tv, regisserad av kinesisk säkerhetstjänst. Vi besöker en gymnasieskola i Luleå som har ett samarbetsavtal med det kontroversiella kinesiska Konfucius-institutet, vi hör om den pågående rättegången kring kinesiskt spioneri mot exil-tibetaner här i Sverige, och om hur Kina vill sprida sin mjuka makt bland annat genom investeringar i filmindustrin, som köpet av svenska biografkedjan SF ifjol.  Ambassadör Gui Congyou svarar på frågor om den fängslade bokförläggaren Gui Minhai. Han ger sin syn på vad en kinesisk lärare i Sverige bör förklara vad som hände på Himmelska fridens torg, och svarar på varför Taiwans status är så känslig att Kina vill kontrollera vad som står på flygbolagens hemsidor när du bokar en biljett. Och det visar sig att vår syn på vad som är fakta - och Kinas syn på fakta - inte alltid helt stämmer överens. Sist i programmet hör vi också Jerker Hellström, forskningsledare vid Asien- och Mellanösternprogrammet vid FOI. Längre ner finns en längre version av intervjun med ambassadören inklusive svaren på kinesiska. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Podden har ändrats sedan den först publicerades. Vi har förtydligat en beskrivning av Kinas statsskick.
2018-06-07
Länk till avsnitt

Den internationella jakten på Gülenrörelsen

Om hur jakten på Gülenrörelsen flyttat utanför Turkiets gränser och hur det prövar omvärldens förhållande till president Recep Tayip Erdogan.

Predikanten Fethullah Gülen utpekas av Turkiet som hjärnan bakom statskuppsförsöket 2016, något han själv förnekar. Men den misslyckade kuppen blev startskottet på en massiv utrensning av hans anhängare. 100 000 personer har utretts för brott och över 50 000 är fängslade i väntan på rättegång i Turkiet, enligt Amnesty International. Konflikt berättar hur turkisk säkertjänst opererar i länder som Malaysia och Kosovo. Enligt Turkiets vice premiärminister har man gripit har 80 turkiska medborgare i 18 olika länder. Länder i Afrika och Asien har varit mer samarbetsvilliga än USA och länder i EU, men jakten pågår även här. Och för ett antal svenskar med dubbelt medborgarskap i Turkiet förhåller sig svenska utrikesdepartementet passivt. Du hör historien om den svenska medborgaren och tandläkaren Vedat Guzel som försöker flyga hem till Sverige men stoppas gång på gång.   Hör också Sofia Karlberg, biträdande kommunikationschef på utrikesdepartementent, Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty international i Stockholm, Alp Aslandogan, vän till Fethullah Gülen i USA, Zeki Kzlkaya tidningsredaktör, Nuray Mert, före detta professor i statsvetenskap och kolumnist, Hakki Emre Yunt, Turkiets ambassadör i Sverige, Abdullah Bozkurt, tidigare chef på tidningen Zaman, Paul Levin, Turkietforskare på Stockholms universitet.   Programledare: Robin Olin Robin.olin@sverigesradio.se Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se
2018-05-31
Länk till avsnitt

Vems landslag?

Om hur ett fotbollslandslag blir till och vad det kan och inte kan representera. Om fotbollen som symbol, om stereotyper och förlorade talanger.

När den svenska truppen till fotbolls-VM i Ryssland presenterades nyligen ställde Konflikt en fråga som väckte starka känslor: om mångfald inom det svenska laget. Inom ungdomsfotbollen är spelare med utländsk bakgrund överrepresenterade men sedan händer det något, enligt idrottsforskarna. Konflikts Filip Kotsambouikidis träffar Jesper Fundberg, som forskat om idrott och etnicitet bland annat för Riksidrottsförbundet och Tomas Peterson, seniorprofessor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola som resonerar kring varför fotbollsspelare med utländsk bakgrund faller bort på väg mot toppen. Ivar Ekman möter Östersundsanfallaren Saman Ghoddos som berättar varför han spelar för Iran och inte för Sverige vid VM i sommar. I Frankrike har debatten om mångfald varit nära kopplad till fotbollen. I Paris träffar Konflikts Anja Sahlberg den före detta fotbollsstjärnan Lilian Thuram, som vet hur det är att bli hyllad som hjälte, och vad det kostar när ett lag faller, och historikern och fotbollsentusiasten Pascal Blanchard. Hör också profilen Erik Niva om fotbollen som laddad nationell symbol, Håkan Sjöstrand, generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet och Göteborgstränaren Poya Asbaghi, som hoppas att nya grepp ska ge vinst på plan. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producenter: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se  
2018-05-25
Länk till avsnitt

Den svenska sexköpslagen på export

Om hur regeringen övertygat länder som Kanada, Irland och Frankrike att göra som Sverige och kriminalisera sexköp. Samtidigt utmanas modellen allt mer av de som vill avkriminalisera prostitution.

Grekland är ett av de länder dit den svenska ambassadören mot människohandel, Per-Anders Sunesson, rest för att sälja in den svenska sexköpslagen. Men det visar sig att även tyska representanter blivit inbjudna till samma konferens. Konflikts programledare Robin Olin reser till landet där slaget om de två modellerna - kriminalisera eller legalisera - pågår just nu.  Den svenska sexköpslagen har funnits sedan 1999 men debatten är fortfarande intensiv och polariserad. I sociala medier finns konton där personer med egna erfarenheter av att sälja sex kämpar och argumenterar för å ena sidan avkriminalisering, och å andra sidan kriminalisering av sexköp. Regeringens egen utvärdering som justitiekansler Anna Skarhed gjort visar att lagen halverat gatuprostitutionen, men forskare som Charlotta Holmström på Malmö universitet ser svårigheter med att dra slutsatser om lagens effekter. Stora organisationer som Amnesty International och Human Rights Watch förespråkar nu avkriminalisering av sexköp. Det gör också ett antal mindre organisationer som arbetar med att hjälpa personer som säljer sex och det har satt det svenska biståndsorganet Sida i ett komplicerat läge eftersom svenska skattepengar går till de organisationerna. Det här är helt emot den svenska linjen menar Clara Berglund på Sveriges kvinnolobby. Konflikts reporter Nathalie Rothschild ställer frågan hur det här går ihop till Pia Engstrand på Sida. I Colombia har det också gjorts försök att införa den svenska lagen. Men när kongressledamoten Clara Rojas lade fram förslaget mötte hon hårt motstånd. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin pratar med prostituerade om hur ett kriminaliserande av sexköp skulle fungera i praktiken i länder som Colombia, där fattigdomen är utbredd. Programledare Robin Olin Producent Karin Hållsten
2018-05-17
Länk till avsnitt

Palestina i svenska hjärtan

Om Sverige och Palestina i tre kapitel: historien om de svenska aktivisterna, det svenska erkännandet av Palestina och politiken som följt under mandatperioden och möten med palestinier i Sverige.

  Aktivisterna Palestinafrågan har under decennier engagerat människor i Sverige, i synnerhet på den politiska vänsterkanten, men stödet har gått upp och ner i perioder. Konflikts Ivar Ekman målar en bild av de svenska aktivisternas kamp för Palestina. Han träffar Yvonne Fredriksson, veteran inom de svenska Palestinagrupperna och aktivister som nu förbereder ett nytt "Ship to Gaza", bland annat ordföranden Jeanette Escanilla (V) och kaptenerna Jan Strömdahl (V) och Andreas Gustafsson. Även Per Gahrton, författare, tidigare politiker (MP) och långvarig Palestinaktivist, intervjuas.   Politiken 2014 erkände den svenska regeringen Palestina som självständig stat. Ett dramatiskt, vågat steg från en regering i ett litet land långt borta på många sätt en kulmen av flera decenniers socialdemokratisk politik. Erkännandet mötte lovord från palestinierna - och ramaskri och diplomatisk bestraffning från Israels regering. Vad har hänt sedan dess? Har erkännandet fått den effekt regeringen önskade och hur har Palestinapolitiken utvecklats under mandatperioden? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar Israels ambassadör Ilan Ben-Dov, Palestinas dito Hala Husni Fariz och forskaren Anders Persson, verksam vid Lunds och Köpenhamns universitet. Konflikt har också försökt att få en bandad intervju med i första hand Margot Wallström, och annars kabinettsekreterare Annika Söder eller det särskilda sändebudet för konflikten Per Örnéus, men inte lyckats. På UD hänvisar man till tidsbrist.   Palestinier i Sverige I Sverige finns det i dag uppskattningsvis runt 7000 palestinier, små spår av de vågor av flyktingar som sköljt ut från Palestina de senaste 70 åren, först till regionen, till Libanon, Jordanien och Syrien, och sedan vidare i andra vågor, i samband med kriget i Libanon och nu senast kriget i Syrien. Konflikts Samar Hadrous träffar några av dem, Mohammed Qadora i Malmö, som var en av de hundratusentals palestinier som 1948 tvingades fly från områden som kom att bli en del av staten israel efter det arabisk-israeliska kriget. Hon möter också Mohammed Habbash och Fatema Habbash, medlemmar i det palestinska bandet Al-Asheqin, som gjort politisk musik som gått hand i hand med den palestinska kampen under decennier. I dag bor de i Helsingborg.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.Sahlberg@sverigesradio.se
2018-05-09
Länk till avsnitt

ÅTERUTSÄNDNING: Nationalisternas hatobjekt George Soros

Om finansmannen och filantropen George Soros. Konspirationsteorierna kring honom är många. Vilka är de krafter som utnämnt honom till sin främsta fiende? Och varför har just han blivit syndabock?

Detta program sändes första gången den 27 januari 2018. Konflikt berättar historien om George Soros. Från den judiska uppväxten i Budapest under förintelsen till de stora klippen under 1990-talet. När muren föll efter kommunismens fall vill han hjälpa till att göra världen mer öppen och demokratisk. Men hans vilja att hjälpa samhället har också väckt arga reaktioner i länder som Ungern och Ryssland. Och idag är han mer hatad än någonsin av högerextremister över hela världen. Som en röd tråd genom hans liv finns antisemitismen. I programmet hör vi bland annat, journalisten Robert Aschberg, klasskamraten Pál Tétényi, Anna Porter författare, Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank, Olle Wästberg, liberal politiker, Goran Buldioski, Europachef för den Sorosfinansierade fonden Open society foundations, Zoltán Kovács, från den ungerska regeringen, Oana Florea parlamentsledamot i Rumänien, Marta Pardavi, från den Ungerska Helsingfors kommittén, Svetlana Gannusjkinas, rysk människorättsaktivist, Adam Schonberger, från organisationen Marom i Budapest, Frank Furedi professor i sociologi och författare och Henrik Bachner, idéhistoriker.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se   Producent: Simon Moser Simon.moser@sverigesradio.se  
2018-05-03
Länk till avsnitt

Kina och underkastelsen

Om det kinesiska kommunistpartiets hårda vilja och världens beredskap att böja sig inför den. Om TV-erkännanden, spioner, kontrakt och ett land som suddas bort.

Veckans Konflikt innehåller fyra kapitel om hur Kina får sin vilja igenom över världen. Kapitel 1: Diktatur-TV - Det var som en teateruppsättning, berättar människorättsaktivisten Peter Dahlin som tvingades läsa ett uppdiktat erkännande i kinesisk TV. De här påtvingade offentliga erkännandena har blivit vanligare i Kina. Enligt Peter Dahlin fyller de en viktig funktion i att splittra de som arbetar med mänskliga rättigheter både i och utanför Kina.   Radions Kinakorrespondent Hanna Sahlberg intervjuar honom. Kapitel 2: Spionerna I maj börjar rättegången mot en man misstänkt för att ha lämnat uppgifter om tibetaner som bor i Sverige till företrädare för den kinesiska staten. 2010 dömdes en man till fängelse för att ha gett uppgifter om uiguriska flyktingar bosatta i Sverige till företrädare för den kinesiska regimen. Randi Mossige Norheim berättar historien om det kinesiska flyktingspionaget i Sverige som rör sig mellan galabjudningar i Stockholm, färjor till Polen och mystiska visitkort. - Nu misstänker alla varandra och vi är rädda att säga vad vi tycker, berättar en tibetansk man bosatt i Sverige. Kapitel 3: Skolorna I Luleå pågår ett kontroversiellt samarbete mellan den kommunala gymnasieskolan och det kinesiska statligt styrda Konfuciusinstitutet ett samarbete som ger Luleå gratis resurser att bedriva undervisning i Kinas språk och kultur. Men vad händer när eleverna vill diskutera demokrati och diktatur med de tillresta kinesiska lärarna? Och vad innebär det att samarbetet måste respektera Konfuciusinstitutets konstitution och kinesisk lag? Filip Kotsambouikidis besöker skolan. Kapitel 4: Landet som suddas bort De senaste månaderna har man kunnat se en våg av förändringar i Taiwans status, i flera fall efter öppen kinesisk påtryckning. Både klädföretaget Zara och Medtronic, ett företag i som säljer medicinsk utrustning, har blivit ombedda av kinesiska myndigheter att ta bort Taiwan som ett eget land på sina hemsidor. Efter att de ändrat informationen har de också gått ut och bett Kina om ursäkt. I Sverige har både flygbolaget SAS och Skatteverket nyligen gått över till att benämna Taiwan som en provins i Kina. Så håller landet Taiwan på att försvinna? Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se Reportrar: Hanna Sahlberg hanna.sahlberg@sverigesradio.se Randi Mossige-Norheim randi.mossige-norheim@sr.se Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se
2018-04-26
Länk till avsnitt

Sockrade pengar

Om sockerlobbying, forskning och vinstintressen. En inblick i det hemlighetsfulla och ibland riktigt smutsiga spel som utspelar sig när sockerindustrin och hälsointressen möts.

Sockret pekas allt tydligare ut som orsaken till en global fetmaepidemi med följdsjukdomar som diabetes. Fler och fler länder inför restriktioner mot sockret. Mexiko var ett av de första länderna i världen som införde en så kallad läskskatt, efter att landet snabbt klättrat på listan över världens fetaste. Men de som velat minska läskdrickandet i Mexiko har mötts av - minst sagt - okonventionella metoder. Avlyssningar. Spion-sms. Hot. Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar aktivister som fått sms-hot i Mexiko, och berättar om läskbranschens makt över medierna i Colombia. Vem kan man då egentligen lita på i fråga om sockret? Forskarna? Sockerindustrin har i flera fall finansierat forskare som tittat på sockrets betydelse för vår hälsa. USA-korrespondent Kajsa Boglind träffar en av de stora lobbyorganisationer som kritiserats för just den taktiken. Faktum är att frågan om hur oberoende forskare är från läsk- och sockerindustrin också har riktats mot EU:s högsta auktoritet på området, livsmedelsmyndigheten EFSA, vars uppgift är att ge vetenskapliga råd och informera om livsmedelsrisker. Nu görs en ny översyn av de kostråden, på initiativ av bland annat det svenska Livsmedelsverket, som Robin Olin träffar. En EU-fråga som nu påverkar den svenska sockerproduktionen är de slopade kvoterna på socker. Branschen hoppas nu nå nya och större marknader. Stephanie Zakrisson träffar sockerbetsodlare på Skånes åkrar som reflekterar över sitt ansvar när sockret ska säljas vidare.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar: Lotten Collin lotten.collin@sverigesradio.se Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se
2018-04-19
Länk till avsnitt

Kalifatet är besegrat ? länge leve IS?

Om hotet och rädslan som finns kvar, trots att IS så kallade Kalifat i Syrien och Irak är besegrat militärt och slaget i spillror.

Detta avsnitt av Konflikt handlar om vilket slags hot IS utgör efter att det så kallade Kalifatet i Syrien och Irak besegrats militärt. Programmet börjar i Frankrike där debatten är stor om de så kallade återvändarna, det vill säga de fransmän som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Fokus har hamnat på barnen som levt i Kalifatet, inte minst efter att antiterroristdomaren François Molins kallat IS-barnen tidsinställda bomber. Konflikts Anja Sahlberg intervjuar forskaren Kader Abderrahim, författare till en bok om IS historia och organisation, Lydie vars barn och barnbarn ännu är kvar i IS-kontrollerat område i Syrien och juristen Nadim Houry på människorättsorganisationen Human Rights Watch Pariskontor. Han besökte nyligen det kurdiska lägret Camp Roj i nordöstra Syrien, där 1200 utländska IS-kvinnor och deras barn hålls frihetsberövade. Av de runt 300 personer som enligt Säkerhetspolisen rest från Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar, som IS, i Syrien och Irak, har runt hälften kommit tillbaka. Ett 50-tal ska ha dött där. Den siffran är dock osäker, då den är svårt att verifiera. En hel del svenska medborgare är alltså fortfarande kvar där, å enligt Säpo är ungefär en tredjedel kvinnor. Hur många barn det rör sig om är oklart, men enligt uppgifter från den tidigare samordnaren mot vårldsbejakande extremism, som hade kontakt med anhöriga, kan det röra sig om ett 30-tal barn. Vad gör Sverige för de här barnen? Hör intervju med Patric Nilsson på Utrikesdepartementet. IS så kallade Kalifat ligger i spillror, innebär det att hotet också är borta i regionen? Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén var nyligen i den irakiska storstaden Mosul, som återerövrades från IS i höstas. Hör om hennes intryck och analys om IS framtid där. Ivar Ekman intervjuar henne, och också överste Ryan Dillon, talesperson för Operation Inherent Resolve på det amerikanska högkvarteret i Iraks huvudstad Bagdad och den kurdiska företrädaren Salih Muslim, som sköter omvärldskontakterna för den koalition som styr den syriskkurdiska protostat som kallas Rojava. Dessutom hör vi läraren Abdulkarim al-Madani, från ett område i östra Syrien som tidigare kontrollerades av IS. Den som har intervjuat honom är en ung syrisk journalist som vi kallar Leila al-Ahmad, som jobbar för organisationen Syria Direct.  Sist i programmet vänder vi blicken mot oss själva för IS har inte bara haft framgångar på slagfälten i Mellanöstern eller i propagandan riktad till unga fanatiker här i väst. IS har under åren gruppen funnits också fått fäste i våra huvuden som någon slags sinnebild av ondska. Kommer IS leva kvar där och vad gör det med oss? Konflikts Filip Kotsambouikidis pratade med människor på Drottninggatan om rädslan för IS, och Konflikts Robin Olin intervjuade psykologen Filip Arnberg på Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri och professor Daniel Monk, som ägnar sig åt freds- och konfliktforskning vid Colgate University i New York. Vi vill varna för att det i programmet förekommer en del skildringar av det brutala våld som kännetecknar IS. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se  
2018-04-12
Länk till avsnitt

Fika, böneutrop och skolavslutningar

Om den politiska dragkampen kring traditionerna och om kulturarv som enar - och splittrar. Vad är egentligen "svenskt" och vem bestämmer det?

Vad händer om man blandar svensk fika, algerisk couscous, indisk yoga, skolavslutningar i kyrkan och muslimska böneutrop? Jo, då får man en debatt om vad kulturarvet egentligen är och vad det ska vara. Å ena sidan finns det nationalistiska krafter som vill lyfta fram kulturarvet som en nationell stolthet - något från historien som måste bevaras. Å andra sidan finns det andra som ser kulturarvet som något bortom nationsgränserna, något som är ständigt levande och i förändring. När Sverige för några år sedan ratificerade Unescos konvention för det immateriella kulturarvet gav man sig in på politiskt minerad mark. Den svenska regeringen har än så länge valt att inte skicka in några svenska traditioner till Unescos lista över immateriella kulturarv, för att man vill undvika att gradera olika traditioner och inte säga att någon är värd mer än någon annan. Istället samlas förslag från allmänheten och organisationer in och förtecknas av institutet för språk och folkminnen. Alltså: ingen fika på Unescolistan - ännu. Så resonerar däremot inte andra länder: Frankrikes president hoppas stort på att få in den franska baguetten på Unescos lista, i synnerhet efter att den napolitanska pizzan kom med. Argentina har fått med tangon, Belgien sin ölkultur, och Indien fick in yogan på listan. I Paris arbetar Unesco-chefen Tim Curtis med listan över levande traditioner och immateriella kulturarv. Hans förhoppning är att listan ska kunna bidra till att visa på den mångfald som finns i världen. Hans föregångare, den före detta chefen Cécile Duvalle tycker däremot att listan har spårat ur och vill lägga ned den:  Den har blivit en skönhetstävling, som utnyttjas av nationalistiska och kommersiella krafter. Hör också om "couscouskriget", skolavslutningar i kyrkan, debatten om muslimska böneutrop, och om bråken kring yogans vara eller icke vara.   Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Abdelaziz Maaloum abdelaziz.maaloum@sverigesradio.se
2018-04-05
Länk till avsnitt

Konflikt: påskspecial

Redaktionen plockar fram reportagerussin från vinterns programskörd. Möt bland annat en av Polens mest kända jurister, italienska Femstjärnor över en pastamiddag och afrikanska migranter i Madrid.

Vad händer egentligen i vårt grannland Polen? När Konflikts Anja Sahlberg åkte till Warszawa i början av året för programmet "Polen och kampen om rättstaten" möttes hon av demonstranter med landets grundlag i form av en liten röd bok uppsträckt mot en mörk himmel. Är rättsstaten hotad i vårt stora grannland? Nej, svarade vice justitieminister ukasz Piebiak när vi intervjuade honom. Ja, svarade flera domare vi mötte. En av dem var Ewa Letowska, en av Polens mest kända och respekterade jurister. Hon är professor i civilrätt, och har under sin karriär varit domare i högsta förvaltningsdomstolen och i författningsdomstolen. Hon var också Polens första ombudsman för medborgerliga rättigheter. Antalet mässlingsfall i Europa ökade med 400 procent 2017, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. En viktig anledning till detta är att allt fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn. I den här kollisionen mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA, där den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Men vad händer med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? I programmet "Ingen spruta ingen förskola" som träffade Konflikts Stephanie Zakrisson en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av de massiva svininfluensavaccinationerna 2009. Italien gick till val i början av mars, och resultatet var på många sätt en chock. Dels gick det EU-kritiska, främlingsfientliga partiet Lega framåt kraftigt men framförallt blev Femstjärnerörelsen Italiens klart största parti, med mer än 32 procent av rösterna. Femstjärnorna, Cinque Stelle, kallas ofta populister, med tillägg som EU- och invandringskritiska men i verkligheten är det en mycket mer svårfångad politisk kraft, som mycket hellre pratar om en demokratisk revolution, än konkreta sakfrågor en kraft vid sidan av den högerpopulistiska, rotad i medelklassens missnöje något Konflikts Ivar Ekman blev varse när han åt middag med några femstjärneaktivister i Monte Porzio Catone utanför Rom, ett reportage som var en del av programmet "Medelklassrevolutionen".  Migration är ett ämne Konflikt återkommit till under åren. I programmet "Afrikas unga vägar mot framtiden" fick vi möta både en ung senegales på en marknad i Elfenbenskustens huvudstad, ett stenkast från det hotell där europeiska och afrikanska ledare träffades under ett toppmöte om migration och unga afrikaners möjligheter. Vi träffade också en student i Burkina Faso som lyssnat på den franske presidenten Emmanuel Macrons brandtal till unga afrikaner. Och en migrant i Nigers öken som var på väg hem med en stukad dröm om Europa. Och i Madrid träffade Konflikts Robin Olin en grupp unga västafrikaner som nyligen kommit med båt till det spanska fastlandet. Medverkande: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se
2018-03-29
Länk till avsnitt

Mens, moms och makt

Om det allt mer politiserade blodet. Varför har aktivister, företag och politiker fått upp ögonen för mensen som politisk fråga?

I en gymnasieskola i Åkersberga tyckte tjejerna i klassen att det var orättvist att behöva betala för mensskydd - nu delar kommunen ut det gratis. På ett café i brittiska Leeds berättar 40-åriga Sarah att hon inte har haft råd med mensskydd på femton år och istället använt toapapper och klädtrasor för att stoppa sina blödningar. I dagens Konflikt berättar vi om rörelsen som vill föra in mensen i politiken, något som redan gjort att den hamnat på den politiska dagordningen i länder som USA, Sverige och Storbritannien som vår korrespondent Claes Aronsson rapporterar ifrån. Att bristen på mensskydd och tabun kring mens, är viktiga frågor i utvecklingsländer, råder det inga tvivel om. FN beskriver exempelvis mensrelaterade problem som den vanligaste orsaken till att flickor hoppar av skolan i afrikanska länder. Men vad är det då som fört upp frågan på dagordningen i välmående västländer, som Sverige? Och hur har synen på mens sett ut historiskt? Forskarna Denise Malmberg och Josefin Persdotter berättar om mensen och mensaktivism ur ett etnologiskt och sociologiskt perspektiv. Borde arbetsplatser ta större hänsyn tas till de som har mens? I Japan får man stanna hemma från jobbet under mens, på grund av en historisk slump när arbetslagarna skrevs efter andra världskriget. Mensledighet har nyligen debatterats i Italien men också i Chile - dit vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har rest. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
2018-03-22
Länk till avsnitt

De ensamkommande och skuggsamhället

Om narkotika, hemlöshet och utvisningar. Vad ska hända med de tusentals unga afghaner utan uppehållstillstånd som är kvar i Sverige, och som i allt större utsträckning hamnar i skuggsamhället?

Konflikt har under flera år följt den grupp på 23 480 personer som kom till Sverige 2015, och som registrerades av Migrationsverket som minderåriga afghaner utan vårdnadshavare de som kommit att kallas ensamkommande. I dagens program berättar vi vad som hänt nu när nästan alla av dessa fått beslut från Migrationsverket, och i synnerhet de ungefär 10 000 personer som fått avslag men som ändå är kvar i landet. På Stockholms Central träffar vi polisen Christian Frödén, som 2016 varnade för en potentiellt väldigt problematisk utveckling. Han berättar att flera av hans värsta farhågor har besannats. Vår reporter Abdelaziz Maaloum besöker också T-centralen, och får på nära håll bevittna den kriminalitet som finns i de miljöer där många unga afghaner rör sig. Vi återvänder också till Göteborg, där vi besöker gallerian Nordstan, och även frivilligorganisationen Agape, som skapat en slags arkipelag av madrasser runt om i staden, för att undvika att alltför många ska sova på gatan. Vad säger då politikerna? Vad är deras lösning på den situation som uppstått? Konflikt besöker riksdagen, och pratar med Fredrik Lundh Sammeli, (S), Johan Forssell (M), Paula Bieler (SD) och Maria Ferm (MP). Slutligen träffar vi Mustafa Hosseini, en 19-årig afghan som varit med i Konflikt flera gånger tidigare. Efter att 2016 ha förlorat sitt boende på HVB-hem har han flyttat runt mellan kompisar, frivilliga och gatan, tills han slutligen tröttnade och sa att han var beredd att låta sig utvisas till Afghanistan. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sverigesradio.se
2018-03-15
Länk till avsnitt

Ambassadflyttens vinnare och förlorare

Om USA:s omlagda kurs i Israel-Palestinakonflikten. Är den avgjord nu, till Israels fördel? Om tvåstatslösningen är död, vad återstår då? En enstatslösning?

I dagens Konflikt har Sveriges Radios korrespondenter Filip Kotsambouikidis och Cecilia Uddén tillbringat en vecka i Israel och de ockuperade palestinska områdena, för undersöka hur situationen är där nu, när USA ska flytta sin ambassad till Jerusalem. Det är ett beslut som uppfattas som ett tydligt ställningstagande för israelerna och som rört upp starka känslor hos många palestinier, som också ser Jerusalem som sin huvudstad. Men är det egentligen en så stor sak att USA flyttar sin Israel-ambassad till Jerusalem? I en historisk kontext får man nog säga att det är det. Flera tidigare USA-ambassadörer har öppet protesterat mot detta skifte i den amerikanska politiken de berättar varför i dagens Konflikt. Sedan 90-talet har idén som världssamfundet, inklusive USA, stått bakom, varit att genom fredsförhandlingar bilda en palestinsk stat vid sidan av den israeliska, där västra Jerusalem blir israelisk huvudstad, och den östra delen palestinsk. Den så kallade tvåstatslösningen. Men sedan 2014 förs inte längre några fredsförhandlingar, och när USA nu erkänner Jerusalem som Israels huvudstad, ses det av många som tvåstatslösningens död. Vad finns det då för alternativ? Cecilia Uddén träffar både israeler och palestinier med olika tankar om en möjlig enstatslösning i framtiden. Hör palestiniers frustration över de egna ledarnas tandlöshet och hör israeler som ser Donald Trump som en kunglighet värdig att hylla för sin politiska linje i Mellanöstern.   Reportrar: Cecilia Uddén cecilia.udden@sverigesradio.se Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se Programledare:  Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se
2018-03-09
Länk till avsnitt

Förebilden Putin

Om framgångssagan Vladimir Putin. Efter 18 år vid makten är han fortfarande populär. Och hans auktoritära modell sprids nu över världen. Hur kunde det bli så här?

Vladimir Putin har skapat en modern diktatur, en diktatur utan ideologi, som smidigt använder sig av ny teknologi och en globaliserad ekonomi - en modell som nu sprider sig över världen. Det säger Rysslands mest kända och fräna regimkritiker, Garry Kasparov, före detta världsmästare i schack, med ett förflutet som rysk oppositionspolitiker, som numera bor i USA, där han är ordförande för organisationen Human Rights Foundation. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var på besök i Stockholm. Veckans Konflikt söker förklaringar till Vladimir Putins framgångar: Är det den ryska historien? Är det Putins medhjälpare i väst? Eller finns svaret i djupet i det mänskliga psyket?   För många har begreppet Putins Ryssland blivit synonymt med ett system som utvecklats i en alltmer auktoritär riktning - där oliktänkande på olika sätt trycks tillbaka, eller straffas, där pengarna styrs uppifrån och där medborgarna matas med bilden av en framgångssaga genom en välsmord tv-propaganda. En del talar till och med om att det gamla Sovjetsystemet är på väg tillbaka. Hur blev det så här - och vilken roll har Vladimir Putin själv spelat för att skapa ett auktoritärt system? Sveriges Radios korrespondent Johanna Melén intervjuar journalisten Marina Litvinovitj och den politiske konsulten Gleb Pavlovskij, som båda var med och arbetade med Vladimir Putin när han kom till makten 1999, men som i dag är mycket kritiska till resultatet av hans år vid makten. Hon träffar också den politiska analytikern Dmitrij Oresjkin och Aleksej Muchin som leder Centret för politisk information i Moskva och som skrivit flera böcker om Vladimir Putin. Muchin menar att Putins Ryssland har blivit en förebild ute i världen. Ofta kan man i andra länder höra, också i Europa, att "vi skulle vilja ha en sådan president som Putin", säger Aleksej Muchin till Johanna Melén. Vad är det som gör den här politiska modellen en stark, populär ledare i en svag, korrupt fejkdemokrati står så stabilt på världsarenan, och verkar vara på frammarsch i så många delar av världen? Kan det vara så att en del av förklaringarna till Putins framgångar, både som ledare i Ryssland och som modell utomlands, ligger i djupet av människans psyke? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den amerikanska doktoranden Matthew MacWilliams som studerat den auktoritära personligheten i politiken och statsvetarprofessorn Marc Hetherington, vid Vanderbildtuniversitetet USA. Vi hör också Theodor W Adorno som intervjuades av Ingegerd Lundgren i Sveriges Radio i maj 1965. En annan faktor att ta in är att auktoritära regimer har blivit bra på att marknadsföra sig, putsa upp sina fasader utåt. Det kan de göra med hjälp av västliga PR-byråer. Konflikts Anja Sahlberg försöker förstå PR-byråernas, lobbyisternas och konsulternas ljusskygga värld. Hon pratar med Katharine Ainger som arbetar för Corporate Europe Observatory i Bryssel och Lydia Dennett på Project On Government Oversight i Washington. Kampsport är en ingrediens i Vladimir Putins framgångsrecept.Han har svart bälte i judo och har tränat den ryska kampsporten sambo, ett självförsvarssystem som utvecklats i det forna Sovjetunionen för specialförbandet Spetsnaz. I Vasastan i Stockholm tränar 25-åriga Bakhruz Nagdaliev från Ryssland. Han tror på Putin och det han själv kallar den ryska mentaliteten - att kunna slåss och försvara sig. Konflikts Sofia Pappa träffade honom efter ett träningspass.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
2018-03-01
Länk till avsnitt

Ingen spruta, ingen förskola

Om vaccinationer och tvång, individens frihet och kollektivets ansvar. Bryts eller stärks samhällskontraktet när staten tar i med hårdhandskarna för att stoppa sjukdomsutbrott?

Antalet mässlingsfall i Europa 2017 ökade med 400 procent, med över 20 000 drabbade och 35 döda som följd. I slagfältet mellan den personliga friheten och det kollektiva ansvaret för folkhälsan möts nu vaccinationsmotståndare med allt hårdare tag. Nyligen har Tyskland, Frankrike och Italien gjort flera vacciner obligatoriska, samma sak i Kalifornien i USA och den som vägrar fråntas möjligheten att gå i skolan. Kan faktaresistens och misstro mot myndigheter bekämpas med tvång? Och spelar det egentligen någon roll när människors hälsa står på spel? Hör reportage från Italien, som nyligen infört obligatoriska vaccinationer efter mässlingutbrott. I mars är det deadline i Italien för att alla vaccinationer ska vara gjorda, efter det kan barn som inte är vaccinerade hindras från att gå i skolan. I det frihetsälskande Kalifornien, som också införde tvång efter mässlingsutbrottet på Disneyland 2014, debatterar man nu om det varit ett lyckat initiativ. Antalet barn som vaccineras har ökat, men samtidigt hävdar allt fler att de har medicinska skäl att slippa vaccineras och det har skapat en marknad för falska läkarintyg. I Sverige är förtroendet för vaccinationsprogrammen, och till staten, fortfarande högt. Vi besöker Järvaområdet i Stockholm där man använder kunskapsspridning som ett sätt att slå hål på gamla myter om vaccinationers biverkningar. Men vad händer då med förtroendet när man gör som myndigheterna säger och sedan inte får stöd när det går fel? Vi träffar en av familjerna som drabbades av narkolepsi i kölvattnet av svininfluensavaccinationerna 2009. Vaccinationsmotstånd har en lika lång historia som vaccinerna själva. Hör om den svenska utvandraren Henning Jacobson som år 1904 drev att slippa vaccinera sig mot smittkoppor, ett fall som slutade i den amerikanska Högsta Domstolen.  Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Reportrar:  Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Richard Myrenberg richard.myrenberg@sverigesradio.se Sofia Pappa sofia.pappa@sverigesradio.se
2018-02-22
Länk till avsnitt

Medelklassrevolutionen

Om politiska labb i ett demokratiskt krisläge. Runtom Europa växer nya politiska rörelser fram. Var hämtar de sin näring? Och kan de revolutionera demokratin?

I detta avsnitt av Konflikt tittar vi närmare på nya politiska rörelser i Europa, som har det gemensamt att de beskriver sig som varken höger eller vänster på den politiska skalan. De vänder sig mot den "politiska eliten" och genom digitala plattformar vill de skapa inkluderande partier, som representerar "folkviljan", där alla kan vara med och utforma politiska idéer. Programmet startar i en våning på Östermalm i Stockholm. Där lanserades i höstas ett nytt svenskt politiskt parti, Initiativet, som beskriver sig som ett systerparti till det danska Alternativet, som numera har nio platser i Folketinget. Konflikts Robin Olin intervjuar Initiativets partiledare, Michael Wernstedt i Östermalmsvåningen, som fungerar som ett slags partihögkvarter och samtidigt är ett så kallat "co-livingspace". Det europeiska land där man kanske experimenterat mest med politik är Italien, och Femstjärnerörelsen, som grundades av komikern Beppe Grillo 2009. I dag har rörelsen nära 30 procents stöd, enligt opinionsundersökningar, utan vare sig ett högkvarter, presskontakter, ett regelrätt partiprogram, och utan en politisk ideologi. Konflikts Ivar Ekman träffade sju av rörelsens anhängare över en middag i den lilla kommunen Monte Porzio Catone, öster om Rom. Det här är en medelklassens och de utbildades revolution, säger läraren Vittoria, som samtidigt ser både ljus och mörker i Femstjärnerörelsen. Frankrike har också nyligen gått igenom ett dramatiskt politiskt experiment. 2016 lanserade den då ganska okände Emmanuel Macron rörelsen "En Marche", som senare efter valsegern blev "La République en Marche" ? ungefär "Republiken på väg". Precis som Initiativet och Femstjärnerörelsen insisterade Macron på att hans rörelse varken var höger eller vänster. Vad har hänt med rörelsen sedan valkampanjen? Konflikts Anja Sahlberg ringde upp två forskare som försöker förstå "Macronismen": Rémi Lefebvre, professor i statsvetenskap vid Lilles universitet och Anaïs Théviot, forskare vid l'Université Catholique de l'Ouest. De nya politiska rörelserna som Konflikt försöker förstå i detta avsnitt har fötts ur en djup kris för det demokratiska systemet i hela Europa. Det menar Nadia Urbinati, en italiensk forskare som undervisar vid Columbia-universitetet i New York. Krisen bygger på att medborgarna inte känner sig delaktiga, säger hon när Ivar Ekman träffar henne på ett kafé i Pisa. De italienska Femstjärnorna visar för människor utanför Italien att förändring och nytänkande trots allt är möjligt. Både i Turin och Rom har Femstjärnerörelsen tagit makten, men bilderna av hur det har gått när rörelsens stora idéer om politisk och demokratisk pånyttfödelse mött verkligheten går isär. Från Rom hör vi Simone Canettieri, reporter med fokus på lokalpolitik på tidningen Il Messagero, och Paolo Ferrara, gruppledare för Femstjärnorna i Roms kommunfullmäktige. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se
2018-02-15
Länk till avsnitt
En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.