Konflikt

Om den mäktiga turkiska underrättelsetjänsten MIT:s hemliga operationer i och utanför Turkiet. Vad är det för underrättelsetjänst som Sverige åtagit sig att arbeta närmre för att få gå med i Nato?

Medverkande: Cemil Aygan, tidigare PKK-sympatisör och efter det agent inom den turkiska underrättelsetjänsten, anonym, tidigare högt uppsatt inom den turkiska staten, Berivan Firat, PKK-sympatisör i Paris, Guillaume Perrier, tidigare korrespondent för Le Monde i Turkiet, författare till boken "Les loups aiment la brume" (ung "Vargarna älskar dimma") om den turkiska underrättelsetjänstens hemliga operationer i Europa, Abdullah Bozkurt, turkisk journalist som lämnade efter kuppförsöket 2016 och nu bor i Sverige där han driver sajten "Nordic Monitor" tillsammans med Levent Kenes, Murat Aslan, turkisk underrättelseexpert vid den Erdogannära tankesmedjan SETA, Nate Schenkkan, senior forskningschef vid Freedom House mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reporter: Filip Kotsambouikidis

Tekniker: Tim Kellerman och Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Vilka personer och länder står egentligen i vägen för fred och demokrati i Sudan?

Ryska fraktplan som smugglar illegalt guld för att finansiera kriget i Ukraina. En geopolitisk duell om Nilens värdefulla vatten. Och legosoldater som kommit hem från andra krig med fickorna fulla av pengar ? för att nu strida på hemmaplan. Konflikten i Sudan är långtifrån perifer. Det är en kris som stormakter i hela världen varit med om att skapa. Och mitt i allt står vanliga människor.

Medverkande: Ebo Krdum, musiker, Rawia Elamin, Eltayeb Hamid, Fadwa Elamin, Naila Elhassan, Eltayeb Elamin, svensksudaneser, Hala Al-Karib, kvinnorättsaktivist i Khartoum, Kamal Elgemeil, svensksudanesisk läkare som blev fast i Wad Madeni, Al Balola, byggnadsingenjör i Khartoum, Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap på Uppsala Universitet, Hala, Faiza och Yassin el-Feel, sudaneiska flyktingar i Egypten mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Edgar Mannheimer

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Tekniker: Elin Hagman

Om ett Europa vars gränser flyttas söderut, bortom Medelhavet, ner mot ekvatorn. EU satsar stort på att migranterna ska hanteras av andra.

Vi följer en mans försök att ta sig från Sydsudan till Europa. Längs vägen mot Medelhavet finns många hinder, smugglare, miliser och gränsvakter. Och vissa av de här hindren är finansierade av EU - som den libyska kustbevakningen som varje år lyckas hindra tiotusentals migranter från att ta sig över havet mot Europa. I Libyen riskerar de övergrepp och kan säljas som slavar.

EU-fonder, som Sverige bidrar till, har gynnat icke-demokratiska regimer som Sudan och Libyen. Och den libyska kustbevakningen försöker nu dra tillbaka migrantbåtarna innan de når europeiskt vatten.

Vi följer med räddningsflyget Seabird som vakar över vattnen men hotas av luftvärnsrobotar när den libyska kustbevakningen tycker att de stör. Räddningsfartygen är få utanför den italienska ön Lampedusa, flera hjälporganisationer har skrämts iväg av rättsprocesser, hot och trakasserier.

Men migranter och flyktingar fortsätter att komma över havet. Europas politiker förbereder sig för en situation som liknar den stora flyktingsommaren 2015. Gränserna stärks. Samtidigt som livräddarna uppgivet fortsätter att bärga både levande och döda.

Medverkande: Puot från Sydsudan på flykt i Nordafrika, Jorrit Rijpma, juridikprofessor vid Europa Institute of Leiden Law School i Nederländerna, Olivier Wilmart, pilot för den räddningsorganisationen Seawatch, Tamino Böhm, koordinator för Seawatch, Ingo Werth som är kapten på ett av frivilligorganisationen ResQships fartyg, Giovanni d?Ambrosio och Emma Giacomo vid den katolska organisationen Mediterranean Hope, Migrationsminister Maria Malmer Stenergard, moderaterna.

Reportrar: Anna Roxvall och Johan Persson.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Tekniker: Jacob Gustavsson

Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt om vi inte kan leva på det?

Medverkande: Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, Jesper Roine, nationalekonom, Jenny Karlsson, ensamstående mamma med dubbla jobb, Anissa, Suline och Ali, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, Albane Branlant, talesperson för "Unga för Macron", Michaël Zemmour, fransk ekonom, Nebila och Mohammed, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, Peter Dowd, brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mfl

Konflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.

I Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.

Om vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier Legrand

Tekniker: Maria Stillberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om en värld i upprustning och ett Norden i Nato:s tecken. Neutraliteten som idé ifrågasätts nu på flera håll i Europa.

Ett år av fullskaligt krig i Ukraina har skakat om det mesta, även hela länders syn på sin roll i världen. Vi följer med svenska förband och amerikanska marinkåren under den största övning försvarsmakten hållit på mer än 25 år, Aurora23. Samtidigt går demonstranter i protesttåg i Göteborg för att försvara Sveriges neutralitet. Både militärer och Nato-motståndarna tror på fred, men inte riktigt på samma sätt.

Sverige är ett klassiskt exempel på ett land som varit neutralt på grund av brist på andra alternativ, säger Pascal Lottaz som forskat kring hur neutrala länder manövrerat politiskt genom historien. Han blev inte särskilt förvånad när Sverige valde att ansöka om medlemskap i Nato.

Hans eget hemland, Schweiz har neutraliteten inskriven i sin grundlag men där debatteras begreppet flitigt nu. Vad betyder det egentligen att vara neutral? Landet pressas att ta ställning efter det stora anfallskriget mot Ukraina och det här har varit ett omskakande år för schweizare som ser neutraliteten som en del av sin identitet, lika naturlig som schweizer-ost.

Krigets svallvågor har nått hela vägen till Östasien och Japan som nu satsar stort på sitt försvar. Landet har länge valt att förhålla sig neutralt till konflikter men nu ifrågasätts gamla premisser.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Tilda Johansson, Daniel Alling och Björn Djurberg
Tekniker: Lisa Abrahamsson.

Privata företag, som den ljusskygga firman Team Jorge, kombinerar cyberövervakning och påverkansarbete och har skapat en helt ny typ av desinformationsmonster, kapabla att påverka val runtom i världen.

Konflikt berättar detaljerna om journalistnätverket Forbidden Stories avslöjande om den ljusskygga israeliska firman Team Jorge, som officiellt inte existerar. För internationella journalister som gått under cover berättar "Jorge" om hur hans team kan manipulera val på olika håll i världen, genom att hacka sig in på telefoner, placera vinklade nyheter i etablerade medier och sprida nyheterna med hjälp av så kallade avatarer.

? Genom att kombinera cyberövervakning med expertis inom påverkansbranschen har privata företag de senaste åren skapat ett "desinformationsmonster" som vi nu dagligen har att göra med, säger Laurent Richard, grundare av journalistnätverket Forbidden Stories.

Medverkande: Frédéric Métézeau, Israel-korrespondent för Radio France, Omer Benjakob, journalist på tidningen Haaretz, Laurent Richard, grundare av Forbidden Stories, Cécile Andrzejewski, grävjournalist på Forbidden Stories, Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för Psykologiskt Försvar

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Fernando Arias

Tekniker: Alma Segeholm och Jakob Lalér

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Vad händer när våra allra mest intima uppgifter läcker till ett av världens största techbolag Facebook? Ekots grävreportrar Sven Carlsson och Sascha Granberg söker svar.

Svenska bankkunders, patienters och omkring en miljon apoteksbesökares personuppgifter har läckt till Facebook via deras verktyg Facebook Pixel. Konflikt skildrar hur spårningen på nätet växte till en miljardindustri, söker svar om vad som hänt med uppgifterna som läckt, och frågar sig vad politikerna i Bryssel gör när hälsoinformation blivit en handelsvara.

Medverkande: Lou Montulli, entreprenör och fd anställd på Netscape, Göran Arvinius, tidigare vd för Doubleclick Scandinavia, Philip Eriksson, programmerare och P1-lyssnare, Arash Gilan, vd för Viva Media, Max Schrems, aktivist och grundare av NOYB, Abir Al-Sahlani, EU-parlamentariker för Centerpartiet

Reportrar: Sven Carlsson och Sascha Granberg

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Christer Tjernell, Lisa Abrahamsson, Maria Stillberg

Det här är en historia om de som tjänar pengar på gratisporren och de som betalar priset för det. Programmet sändes första gången 21 januari 2023.

Pornhub är större än både Netflix och TikTok. Sajten är en kassako som dragit till sig finanshajar som tjänar miljarder. Men nu ställs ägarna inför rätta anklagade för att ha skott sig på privata sexfilmer där de som syns i bild inte gett sitt godkännande.

"Många av dom var bara barn när det hände, andra har blivit våldtagna eller upptäckt att någon i hemlighet har laddat upp bilder på dom", säger den amerikanske affärsjuristen Michael Bowe som driver fallet. 

Han företräder ett 80-tal kvinnor som stämmer Mindgeek som äger Pornhub.

Svenska Elin och Melissa som har liknande erfarenheter. Melissa smygfilmades när hon hade sex med en kille som sedan laddade upp filmen. 

"Jag gjorde en polisanmälan och försökte få tag på dom, Pornhub, och säga att det här är polisanmält. Jag kräver att ni tar bort dom här filmerna omedelbart. Jag har inte godkänt att bli inspelad, jag har inte ens blivit tillfrågad", säger hon.  

Hon vet inte hur många gånger filmen har laddats ner. Och varken Elin eller Melissa fick något svar från Pornhub.

Även kreditkortsbolaget Visa ställs till svars i stämningen i USA som beskrivs som den första i sitt slag. De anklagas för att ha underlättat exploateringen eftersom Pornhub inte hade kunnat tjäna pengar utan intäkter i form av bland annat annonser som betalats med kreditkort, något som Visa motsätter sig.

Medverkande:

Elin och Melissa som fått bilder och filmer uppladdade på Pornhub utan sitt godkännande, Laila Micklewait, känd anti-sex-trafficking aktivist, Patricia Nilsson, journalist på tidningen Financial Times, som gjort poddserien Hot Money, Mike Stabile, talesperson för porrindustrins branschorganisation Free Speech Coalition, Michael Bowe, affärsjurist för advokatfirman Brown and Rudnick.

Reporter: Paloma Vangpreecha

Tekniker Fabian Begnert

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent Ulrika Bergqvist
[email protected]

En tidigare försvarsminister står åtalad för landsförräderi i Danmark. I Finland har journalister dömts för att ha röjt statshemligheter.

Med ett krig inpå knuten och en ansökan till militäralliansen Nato står Sverige inför nya utmaningar. Elbolag och myndigheter tvingas fundera över vad som nu ska hemlighållas från framför allt Ryssland. Samtidigt läggs allt mer av vår statsbudget på saker som rör Försvarsmakten.

De som ska granska makten behöver ha extra koll på var gränsen går mellan vad som är hemligt - för att skydda landet - och vad det går att ifrågasätta och berätta.

Den där gränsen för vad som ska klassas som en statshemlighet testas just nu i våra grannländer. I Danmark träffar vi den tidigare försvarsministern Claus Hjort Frederiksen som nu står åtalad för landsförräderi för att ha bekräftat ett underrättelsesamarbete med USA. Även landets tidigare högste chef för den militära underrättelsetjänsten, FE, står åtalad för att ha röjt statshemligheter till journalister.

Och i Finland har två journalister på dagstidningen Helsingin Sanomat dömts skyldiga till samma brott efter att ha skrivit en artikel om motsvarigheten till Försvarets Radioanstalt, FRA.

Här i Sverige har vi nu på kort tid fått flera nya lagar som begränsar både pressfriheten och möjligheten för källor att meddela sig till journalister om oegentligheter. Så var går den där gränsen för vad man får prata om och vad som måste hållas hemligt? Mellan öppenhet och rikets säkerhet.

Medverkande: Antero Mukka, chefredaktör för tidningen Helsingin Sanomat i Finland, Juuka Rappe, biträdande riksåklagare i Finland, Claus Hjort Frederiksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, Hans Davidsen-Nielsen, författare och journalist på tidningen Politiken i Danmark, Kim Hakkarainen, säkerhetsexpert, Mikael Routsi, lektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, Jörgen Berglund, moderat riksdagspolitiker i försvarsutskottet, Ulf Holm, miljöpartist i försvarsutskottet, Hanna Gunnarsson, vänsterpartist i försvarsutskottet.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reporter: Fernando Arias
Tekniker: Adam Alvin

Oron breder ut sig bland kurder i Sverige, samtidigt höjer jurister både här och utomlands flera varnande fingrar är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press om Nato?

Utvisningen av Mahmut Tat, som är dömd i Turkiet för samröre med den terrorklassade rörelsen PKK, väcker ilska bland jurister runtom i Europa.

? Det är upprörande. Oavsett om han är skyldig eller inte till brotten han anklagas för vet vi att risken att han får utstå tortyr i fängelse är hög. Säger den brittiske advokaten Ben Keith.

Konflikt ringer en rad jurister i Storbritannien, Belgien, Tyskland och Frankrike, som är väl insatta i asylrätt kopplad till kurder som flytt från Turkiet och utvisningar till Turkiet, ingen känner till något fall som liknar den svenska utvisningen av Mahmut Tat. Är den svenska rättssäkerheten hotad när Turkiets Erdogan sätter press i samband med Nato-processen?

Medverkande: Mahmut Tat, en kurdisk man som utvisades från Sverige till Turkiet i december 2022, Ridvan Altun, en av ledarna för NCDK ? Kurdiska Demokratiska samhällscentret, Sidar Yigit, kurd i Sverige, Aishe Didar Göktepe, kurd i Sverige, Ben Keith, brittisk advokat, Jan Fermon, belgisk advokat, Peer Stolle, tysk advokat, Dilane Ayden, fransk advokat, David Andic, fransk advokat, Gabriel Lassort, fransk advokat, Håkan Svenneling, vänsterpartistisk riksdagsledamot, Fredrik Malm, liberal riksdagsledamot, Mikael Westerlund, svensk advokat

Konflikt har också sökt regeringens chefsförhandlare med Turkiet i Natoprocessen, Oscar Stenström, Johan Olsson, chef för NOA, Magnus Krumlinde, biträdande chef på Säpo och justitieminister Gunnar Strömmer, men samtliga har avböjt en bandad intervju.

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Tilda Johnsson och Besir Kavak

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Fritidsaktiviteter eller ungdomsfängelse. Det pågår en dragkamp om vad samhället ska satsa på för att lyckas vända den grova brottsligheten.

Konflikt gjorde nyligen ett avsnitt om hårdare straff. Men i bakgrunden pågår en mer lågintensiv kamp med mjuka metoder.

Vi besöker boxningsklubben Fight For Zero i Vällingby där flera av killarna känner någon som skjutits till döds. Nu får tonåringarna läxhjälp och utbildas att själva hjälpa andra bort från brott.

Vi träffar 22-årige Munir som precis muckat från ett högsäkerhetsfängelse. Han har åkt in och ut från institutioner sedan han började sin brottsbana som 13-åring. Vad hade kunnat stoppa honom i tid? Kanske ett sommarjobb.

Det är de små sakerna som gör skillnad, säger polismästare Carin Götblad. Hon har följt utvecklingen över tid och efterlyser nu en folkrörelse mot brott.

Men mjuka metoder kan också slå fel ? vi minns värstingresorna till Västindien då unga kriminella gjorde myteri. Nu granskas organisationen Fryshusets avhopparverksamhet. Finns det gränser för hur nära man kan jobba en kriminell miljö?

Och så hör vi forskaren och polisen i Barcelona där de lyckades bromsa våldet genom att ta hjälp av gäng som Latin Kings.

Medverkande: Henok Alem, boxningstränare och medgrundare till Fight for Zero, Carin Götblad, polismästare NoA, 22-årige Munir, Maj Petterson, kunskapsområdeschef på Fryshuset, Carles Feixa professor i antropologi och ledare för Trans-Gang projektet i Barcelona, Spanien, Cesar Andrade, gängmedlem i Latin King, Lluis Paradell, polisbefäl med ansvar för underrättelse kring gäng och terrorbrott.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reporter: Tilda Johansson

Tekniker: Jacob Gustavsson

Konflikt i exklusiv intervju med företaget bakom spionprogrammet Pegasus, som hittats i journalisters, politikers och dissidenters telefoner världen över. Hör om en industri som växer rekordsnabbt och med det ökade risker för oss alla.

Spionprogram som Pegasus är ett värdefullt verktyg för brottsbekämpande myndigheter runtom i världen. Men flera avslöjanden visar att Pegasus hamnat i fel händer och använts för att övervaka journalister, människorättsaktivister och meningsmotståndare världen över. Konflikt har som en av få redaktioner fått en intervju med cybervapenföretaget NSO Group och dyker samtidigt djupare ner i frågan om varför Israel blivit så framgångsrikt på det här området, och vilket ansvar landet har för att oliktänkande övervakas i allt större utsträckning.

Skandal efter skandal har rullats upp inom EU, där olika spionprogram hittats i politikers och journalisters telefoner, till exempel den grekiske grävjournalisten Thanasis Koukakis. Går det här att reglera på EU-nivå? Möt Europaparlamentarikern som försöker.

I Sverige finns numera ett lagrum att använda spionprogram som Pegasus inom ramen för lagen om hemlig dataavläsning, HDA. Hur stor är risken att sådana här program missbrukas även här?

Medverkande: Chaim Gelfand, en av NSO Groups chefsjurister, John Scott Railton, Citizen Lab, Oscar Martinéz, journalist på tidningen El Faro i El Salvador, som nu har stämnt NSO Group efter att intrång med Pegasus upptäckts i hans och andra kollegors telefoner, Wesam Ahmad på den palestinska MR-organisationen al-Haq, Isac Ben-Israel, chef för Tel Aviv-universitets  cyberforskningscenter, Thanasis Koukakis, grekisk grävjournalist vars telefon infekterats med det israelisktillverkade spionprogrammet Predator, Sophie In?t Veld, nederländsk Europaparlamentariker som försöker reglera spionprogrammens utbredning inom EU, Charlotte von Essen, chef för svenska Säkerhetspolisen, Rolf Rosenvinge, grundare och vd för företaget Paliscope, som hjälper brottsbekämpande myndigheter världen över att analysera och förstå den data som samlats in genom till exempel telefoner

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Edgar Mannheimer, Lotten Collin, Tilda Johnsson

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Anja Sahlberg

El Salvador har på kort tid vänt våldstrenden med hjälp av hårda straff. Samtidigt sneglar Sverige åt samma håll.

Konflikt reser till ett land som faktiskt verkar ha lyckats i kampen mot gängvåldet. På ett år har mordtalen i El Salvador mer än halverats. Straffskärpningar och tuffa polisinsatser har fyllt fängelserna och gett lugn på gatorna i landet som nyligen var ett av världens farligaste.

Samtidigt ökar kraven på hårda tag mot gängen också här i Sverige och politikerna tävlar i att utlova just det.

El Salvador är det land i världen som fängslat flest av sina invånare och 12-åringar kan nu dömas till 20 års fängelse.

Sverige är inte El Salvador men retoriken i politiken har bytt fokus de senaste åren och idag utlovar politikerna just hårdare straff också allt längre ner i åldrarna.

Hör politiker och experter om hur hårda straffen behöver bli för att skapa lugn och priset för ett samhälle som sätter hårt mot hårt.

Medverkande: Christian Guevara, regeringspartiets ledare i kongressen i El Salvador, Anders Lövgren, Roland Jangestig, Eva Berglund och Ewa- Britt Gabrielsen, styrelseledamöter i RAV, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, Adam Mattinen, riksdagsledamot sverigedemokraterna i justitieutskottet, Louise Meijer, riksdagsledamot moderaterna i justitieutskottet, Ardalan Shekarabi, förste vice ordförande i justitieutskottet och socialdemokrat, Martin Lardén, forskare Kriminalvården, Mattias Larsson, generaldirektör Brottsförebyggande Rådet, Mario Mejia, orättfärdigt fängslad privatperson i El Salvador, Oscar Martínez, författare och journalist på tidningen El Faro.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Reporter: Tilda Johnsson
Tekniker: Lisa Abrahamsson

Med olika lagar försöker den ryska regimen komma åt och tysta regimkritiker och krigsmotståndare utomlands också här i Sverige. Hur långt är Ryssland berett att gå för att främja sina intressen här?

Medverkande: Marina, Erik och Gregory, från Ryska antikrigskommittén som i december stämplades som "icke önskvärd", Pavel Chuprunov, politisk flykting i Sverige och en av ledarna för Vesna, en ungdomsrörelse som i december stämplades som "extremistisk", Anastasia Shechvenko, den första aktivisten som stämplades och dömdes enligt lagen om oönskade organisationer, Galina Arapova, rysk jurist, Roman Anin, rysk grävjournalist, chefredaktör för IStories, Charlotte von Essen, chef Säpo, Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage, Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism på Säpo, Keir Giles, Rysslandsexpert på den brittiska tankesmedjan Chatham House mfl

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reporter: Tilda Johnsson

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Om kris i kryptovärlden och drömmen om Bitcoin Beach. Följ med till El Salvador som blev först i världen att införa krypto som valuta.

Konflikt landar på en strand i El Salvador som blivit kryptofantasternas nya paradis. Landet lockar bitcoinentreprenörer med skattelättnader och en guldglittrande stad formad som ett B.

Lotten Collin får en exklusiv intervju med Mike Peterson, amerikanen som myntade begreppet Bitcoin Beach och inspirerade presidenten att införa krypto tillgången som officiell valuta vid sidan av dollarn. Hur blev det sen?

Det senaste året har kriserna avlöst varandra i kryptovärlden där värdet på tillgångarna har störtdykt. Samtidigt hårdnar regelverken till skydd för konsumenterna och i flera rättstvister ställs nu kryptoentusiaster inför rätta.

Hör den svenske kryptoprofilen Linus Dunkers som dömdes till 14 månaders fängelse för skattebrott i tingsrätten i december men nu överklagar straffet.

Om en global kamp mellan kryptoentusiasternas framtidsutopi och krav på ökade regleringar av kryptokarusellen.

Medverkande: Mike Peterson, Bitcoinentreprenör i El Salvador, Per Nordqvist, kryptoexpert och ansvarig för Finansinspektionens innovationscenter, Stewart Fleming, ekonomijournalist och analytiker på tankesmedjan Chatham House, Linus Dunkers, IT-entreprenör, Katarina Mörnstad, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, Herman Bynkes, Latinamerikachef på e-handelsföretaget Bitrefill, Tatiana Marroquin, ekonom i El Salvador, Christian Cheguevara, kongressledamot i San Salvador och Yaya Fanusie, tidigare CIA-analytiker med fokus på krypto, nu expert på Center for a New American Security i Washington DC.

Programledare och reporter: Lotten Collin
[email protected]

Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]

Tekniker: Elin Hagman

Varför riktar Donald Trump och ytterhögern i USA in sig så hårt på transpersoner just nu? Och vad hände egentligen när SD ställde in ett Luciatåg i Bollnäs? Är det en del av samma kulturkrig?

Konflikt har rest till USA och hört hur de politiska tongångarna mot transpersoner har hårdnat. Republikanen Kari Lake har riktat anklagelser mot dragqueens om att "grooma" barn och Donald Trump vill begränsa möjligheten att göra könskorrigeringar.

Men den här politiseringen av transpersoner stannar inte i USA. I Sverige har vi sett hur en sverigedemokrat ställde in en sagostund med dragqueens på Trelleborgs bibliotek. I Bollnäs satte en annan sverigedemokrat stopp för ett luciatåg för att det "inte var traditionellt". Vad ligger bakom de här besluten och har transpersoner hamnat på frontlinjen i ett nytt kulturkrig? Unikt reportage av Ekots prisbelönta reporter Randi Mossige-Norheim.

Medverkande: Richard Stevens, dragqueen ("Barbara Seville") i Arizona, Randall Balmer, religionsprofessor på Dartmouth College, Brandon Wolf, presstalesperson på organisationen Equality Florida, Jean-Yves Camus, expert på högernationalistiska partier och högerextrema rörelser i Europa, Ellen Berglund och Siri Berglund, musikelever på Bollnäs folkhögskola, Ulrika Weglin, sekreterare i Gävleborgs regionfullmäktige, Linda Elgestad, moderat och första vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Roberth Krantz, socialdemokrat och andre vice ordförande i Gävleborgs regionfullmäktige, Annika Röstberg Hagelin, chef för Bollnäs folkhögskolas servicepersonal, Jan Lahenkorva, socialdemokrat och oppositionsråd i region Gävleborg, Kristina Simas, kökspersonal på Bollnäs folkhögskola, Patrik Stenvard, moderat och ordförande i regionstyrelsen, Peter Åkerström, kristdemokraternas gruppledare i regionfullmäktige, Roger Hedlund, distriktsordförande för sverigedemokraterna i Gävleborg, Michal Grahn, statsvetare vid Uppsala universitet

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Robin Olin, Randi Mossige-Norheim och Tilda Johnsson

Tekniker: Tim Kellerman

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

En högerextrem podd skissar scenariot för en kupp i Sverige. Hör vad som förenar vaccinmotståndare, Bolsonaros bloggare, Trump och en tysk prins.

Konflikt gör en resa genom kuppmakarnas mylla. Missnöjet med covid-restriktioner, höjda bensinskatter, vaccineringarna och migrationspolitik har blandats till en farlig coctail som exploderat på sina håll. Senast i Brasilien där vi följer Bolsonaros bloggare som uppmanade till en stormning av parlamentet redan i december.

Men de där tankarna bubblar inte bara på andra sidan Atlanten. I Tyskland träffar vi en grävande journalist och en lokalpolitiker som avslöjade en prins statskupps-plan mitt i hjärtat av Europa.

Och här i Sverige hittar vi en högerextrem podd där säger sig dagdrömma och i detalj beskriver vad som krävs för en lyckad kupp här. Beväpnade män ska fängsla ett 100-tal samhällsviktiga personer och sätta dom i slutförvar. Vad är det som gör att människor inte längre tror på demokratin och hur långt är de egentligen beredda att gå?

Medverkande: André Burkhardt, kristdemokratisk fritidspolitiker i Bad Lobenstein i Tyskland, Peter Hagen, journalist på tidningen Ostthüringer Zeitung, Rebecca Pates, professor politisk teori vid universitetet i Leipzig, youtubaren Oswaldo Eustaquio som brukar kallas Bolsonaros bloggare, Lawrence Rosenthal, forskare vid Berkley universitetet i USA med fokus på högerextrema, Jonathan Lehman, analytiker på stiftelsen Expo, Lennart Mattikainen, programledare och fritidspolitiker för Alternativ för Sverige, AfS.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]
Producent och reporter: Ulrika Bergqvist
[email protected]
Reportar: Caroline Salzinger och Tilda Johansson
Tekniker: Lisa Abrahamsson

Konflikt följer i ukrainska och internationella krigsbrottsutredares spår. Kommer ansvariga ryska politiker och befälhavare att ställas inför rätta?

Medverkande: Zoja Vaschenko, mamma vars 32-årige son dödades av granatsplitter när han låg och sov, ett av cirka 70 000 fall som utreds som krigsbrott i Ukraina, Sviatoslav Ruban och Oleksandra Romantsova på Center for Civil Liberties som utreder krigsbrott i Ukraina, Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, Olga och Arsenij som protesterar mot kriget i Stockholm, Karolina Wieslander, kammaråklagare som startat en sk "strukturell förundersökning" för kriget i Ukraina, Oona Hathaway, professor i internationell rätt på Yale-universitet i USA, Aleksandr Tjerkasov, rysk människorättsförsvarare, Pavel Filatjev, rysk desertör från kriget i Ukraina, Vladimir Osetjkin, rysk människorättsaktivist i exil i Frankrike, Tom Røseth, norsk underrättelseexpert, Brynjulf Risnes, norsk advokat för den påstådda Wagnersoldaten Andrej Medvedev som flytt till Norge mfl

I krigsbrottsutredarnas spår
Radions korrespondent Lubna El-Shanti följer ukrainska krigsbrottsutredare på plats i Ukraina, runt 70 000 misstänkta fall av krigsförbrytelser har redan registrerats. Men vad kommer utredningarna att leda till? Kommer ryska politiker och befälhavare, och enskilda soldater kunna dömas för krigsförbrytelser, trots att Ryssland inte skrivit under Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella krigsbrottstribunalen ICC?

Experter reder ut hur regelverket ser ut och vad som är möjligt. Samtidigt argumenterar allt fler, både ukrainska företrädare, europeiska toppolitiker och akademiker, för att en särskild tribunal för kriget i Ukraina borde tillsättas, för att kunna ställa Vladimir Putin och andra ryska makthavare till svars för själva invasionen, det så kallade aggressionsbrottet eller brott mot freden.

Ryska desertörer ? komplicerade vittnesmål
Flera ryska soldater har deserterat från kriget i Ukraina och flytt till väst. Konflikt intervjuar Pavel Filatyev om vad han sett inifrån ryska armén. Han talar öppet om krigsbrott som begås i kriget, även om han säger att han själv och hans förband inte gjort sig skyldig till något sådant. Som den ryske desertören ser det är det i första hand inte de enskilda soldaterna som är skyldiga, utan politiker och befälhavare högre upp, som, tycker också han, både ställas inför rätta. Konflikt tittar också närmre på historien med den påstådde Wagnersoldaten som nyligen flydde till Norge. Flera experter har tvivlat på hans berättelse och varnar för att han kan vara en rysk dubbelagent. Men OM hans historia att han varit befälhavare för en grupp inom legostyrkan Wagner stämmer, då är han ju också en möjlig krigsförbrytare, hur hanteras det av de norska myndigheterna?

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti och Lotten Collin

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget.

Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mfl

Den regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen
I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.

Europas livrädda tjetjener
Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.

Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina
Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.

Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler
Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Johanna Melén

Tekniker: Heinz Wennin och Lisa Abrahamsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

När isarna smälter blir Arktis högintressant för världens stormakter. Vilken väg ska Grönland då välja? Den forna kolonisatören Danmark eller någon av stormakterna som vill öka sitt inflytande? Programmet sändes första gången den 2 juli 2022.

När Donald Trump 2019 gick ut och sa att han ville köpa Grönland var det många som avfärdade det som ett skämt. Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, menade att idén var absurd. Men faktum är att det inte är första gången USA har försökt köpa ön. USA är heller inte den enda makten som visat större intresse för Arktis. Både Putins Ryssland och Kina är intresserade av Arktis när isarna smälter och vilket öppnar upp både för nya transportleder och ny utvinning av naturtillgångar.

Så hur ska Grönland förhålla sig till att vara en geopoltisk aktör? Ska man luta sig mot sin forna kolonisatör Danmark eller söka stöd hos andra makter?

Grönlands förhållande till Danmark och historia som koloni är ständigt närvarande. Hans Egede som står staty som den första kolonisatören är kontroversiell och minner om en annan tid när Danmark bestämde allt. Idag har man självstyre, men är fortfarande inte självständigt utan en del av det danska kungariket. Utrikespolitiken står Danmark för och Grönland har blivit en spelplan där både USA och Kina vill ha inflytande.

Men vilken väg ska Grönland välja och vilken väg kan man välja när världens stormakter både hotar och uppvaktar Arktis?

Programledare: David Rasmusson
[email protected]

Reporter: Samuel Larsson
[email protected]

Tekniker: Brady Juvier

Producent: Simon Moser
[email protected]

Om modiga människor som står upp mot diktatur och krig. Konflikt sammanfattar året som gått med några av 2022 års bästa reportage.

2022 har varit ett år av motståndskamp. En kamp mot Putins invasion i Ukraina. Men vi har också sett människor trotsa moralpolisens metoder i Iran. Och kommunistpartiets hårda kontroll i Kina.  

I Konflikts nyårsspecial återvänder vi till några av de motståndskämpar våra reportrar mött under året, modiga människor som berättat sina historier för oss. Den 13 januari är vi tillbaka med ett rykande färskt Konflikt.

Gott nytt år!

Reportrar: Firas Jonblat, Lubna El Shanti, David Rasmusson, Lotten Collin, Nishtman Irandoust, Anja Sahlberg, Robin Olin

Programledare: Robin Olin
[email protected]

De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?

I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.

För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i  Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren M?rti?? Daugulis  förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.

Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle  leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.

Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål.  Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.

Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.

Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner.  David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid  resterna av  segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.

Men det håller statsvetaren M?rti?? Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Kl?vs Sedlenieks  anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.

Programmet avslutas i Marijampol? i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad.  Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos ?auli? s?junga som är förberedda på ett ryskt angrepp.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Carina Holmberg

Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Kan kärnvapen nu komma att placeras i Sverige? Natointrädet har på nytt öppnat den svenska kärnvapendebatten. Vilken blir Sveriges nya roll i en kärnvapenallians?

Sverige är på väg in i Nato. Världens mäktigaste försvarsallians, men också en kärnvapenallians. Både Sverige och Finland har deklarerat att man går in i förhandlingar utan några krav på undantag från att kärnvapen ska placeras på ländernas territorium. Möjligtvis kan Sverige i ett senare skede ansöka om ett undantag, om även Finland gör det har den svenska regeringen meddelat.

Men Sverige har själva varit nära att utveckla en atombomb. Robin Ollin träffar Jan Prawits, som berättar om hur han av en slump blev anställd vid kärnvapenprogrammet på Försvarets forskningsanstalt, FOA på 1950-talet.  Thomas Jonter, professor i internationella relationer, förklarar hur Sverige på ganska kort tid gick från att vara väldigt positivt inställt till kärnvapen, till att bli en röst i världen för nedrustning. Någon  svensk bomb byggdes aldrig, men i norra Norrland gjordes provsprängningar som skulle simulera effekten av en atomsprängning.  Skogsarbetaren Hadar Lundholm idag, berättar om när han fick extrajobb med att göra iordning sprängplatsen i Nausta.  

Men hur ser omvärlden på att vi nu går med i en kärnvapenallians? David Rasmusson intervjuar den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin som är övertygad om att USA kommer tvinga Sverige att placera ut kärnvapen på svenskt territorium. Aaron Korewa  vid den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council avfärdar det som rysk paranoia och menar samtidigt att den svenska självbilden är överdriven. Sveriges bidrag till en fredligare värld har egentligen inte varit så stort anser han.

En av dem som starkt bidragit till den bilden i Sverige är FN-veteranen Hans Blix som intervjuas av Lotten Collin. Under hela sin karriär har Hans Blix arbetat för att minska spridningen av kärnvapen i världen, en kamp där han menar att Sverige nu släppt sin ledande position. Hans Blix tycker att Sverige nu ska ansöka om ett förbud mot permanenta Nato-baser och kärnvapen på svensk mark i fredstid.

Ett sådant undantag har  två av de länder som var med och grundade Nato, våra grannar Danmark och Norge. Men i Norge finns det nu de som frågar sig hur mycket det undantaget är värt i praktiken när man nu öppnar upp för amerikanska militärbaser i landet. Trygve Ulriksen Skogseth reser till nordligaste Norge där flera baser nu byggs , Något som både bidrar till trygghet och väcker oro bland lokalbefolkningen.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Robin Olin, Trygve Ulriksen Skogseth

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre?

Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar
Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.

Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi
Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.

Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp
"Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.

Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort
Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.

I Peking vågar få prata om protesterna
När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse.

Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mfl

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon Leplâtre

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås?

Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. Dmitry från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". Sergei Nazarenkov från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. Alexander Malyshev från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.

Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten Daniel Carnestedt, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.

Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern Gabrielius Landsbergis och biträdande inrikesministern Arnoldas Ambramavi?ius talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" ? men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?

Programledare: Fernando Arias
[email protected]

Tekniker: Heins Wennin och Andreas Ericsson

Reportrar: Nina Benner och Daniel Alling

Tolk: Naufal Alizade

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid?

Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid?

 David Rasmusson åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.

Lotten Collin tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet Magnus Andersson (S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.

Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. Staffan Moberg på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.

Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren Ludwig Bengtsson Sonesson har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterbo

I världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor Lori Peek vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.

Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts Anja Sahlberg bli utslängd från en fransk golfklubb.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Anja Sahlberg

Tekniker: Hanna Melander, Lisa Abrahamsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Den svenska vapenindustrin blomstrar i spåren av Ukrainakriget, men svensk vapenexport har historiskt varit nära sammanflätad med landets neutralitet. Så hur blir det när Sverige vill gå med i Nato?

Den globala upprustningen
Världen lägger rekordmycket pengar på upprustning och försvar. 2021 spenderade världens länder 2,1 biljoner dollar på militära utgifter, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI:s data. Mycket på grund av att länder som Ryssland, Kina och Indien satsat allt mer på sina militärer, och USA, som lägger ojämförligt mest. Mycket pekar på ett nytt rekordår, efter Rysslands invasion av Ukraina, då också många europeiska länder anslutit sig till rutningen.

Vapenförsäljningen blomstrar
Konflikt besöker en vapenmässa i Polen dit köpare och säljare från stora delar av världen möts. Trycket är hårt och industrin blomstrar. Det gör den också i Sverige, det blir tydligt när Konflikt besöker Saabs vapenfabrik i Karlskoga. Där vittnar chefer om en stolthet nu, att svenska vapen, som Nlaw, Carl Gustaf och pansarskottet AT4, kan vara med och göra skillnad och hjälpa Ukraina att försvara sig. Men alla i Karlskoga känner inte samma stolthet.

Svenska vapen i Ukraina
I Ukraina träffar radions korrespondent en ukrainsk soldat som lärt sig använda det svensktillverkade vapnet Carl Gustaf på Youtube. Han ger en bild av krigets blodiga och brutala verklighet och hur de svenska vapnen används i strid.

Sverige på väg in i Nato ? hur blir det då med vapenexporten?
Den svenska vapenexporten är historiskt tätt sammanflätad med Sveriges neutralitet och alliansfrihet. Nu, när Sverige tar snabba steg mot Nato, tycker Svenska Freds att Sverige borde ha en seriös debatt om vapenexporten. Den kommer med ett högt pris, menar fredsorganisationen, som har som mål att vapenexporten ska avvecklas. Men när Konflikt träffar Saabs VD Micael Johansson så ser han snarare möjligheter som öppnar sig för företagets affärer om Sverige går med i Nato. Sveriges nya försvarsminister Pål Jonsson (M) har inte tid med en intervju med Konflikt.

Medverkande: "Kuzma", prickskytt i Ukraina som använder granatgeväret Carl Gustaf, Mats Fagerberg, marknadschef Saab i Karlskoga, Michael Höglund, chef för Ground Combat, Saab i Karlskoga, Jonatan Edlund, präst i Karlskoga, Micael Johansson, VD Saab, Linda Åkerström, policychef Svenska Freds, William Hartung, försvarsanalytiker vid Quincy Institute for responsible statecraft, Nan Tian, fredsforskare vid SIPRI mfl

Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström

Tekniker: Adam Alvin och Joar Jonsson

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Sprängningen av Nord Stream-ledningarna har satt fokus på krigföring på havsbotten. Hur ska vi beskydda infrastrukturen som bär upp våra samhällen, och vad händer om vi inte kan det?

Det misstänkta attentatet mot gasledningarna Nord Stream 1 och 2 har öppnat världens ögon för all den infrastruktur som byggt upp på havets botten och vårt beroende av den. Pipelines för olja och gas, internet- och elkablar, energiöar och havsbaserade vindkraftsparker kan alla bli mål gråzonskrigföring under ytan, seabead warfare.

David Rasmusson åker till Bornholm, ön som hamnade i världens blickfång efter explosionerna i Östersjön. Där träffar han borgmästare Jacob Trøst och andra bornholmare som hamnat nära en ny frontlinje. Det misstänkta attentatet har också väck minnen till liv av både den tyska och den sovjetiska ockupationen av ön.

Vem som ligger bakom sprängningen av Nord Stream-ledningarna är ännu inte klarlagt. I Ryssland pekar man finger västerut, medan många i väst är övertygade om att det är Putin som sprängt sin egen pipeline. Paloma Vangpreecha träffar Niklas Rossbach säkerhetsanalytiker på FOI som förklarar vem som har motiv och kapacitet att utföra en attack på havsbotten.

Attentatet utanför Bornholm är en del av den nya gråzonskrigföring som internationellt går under beteckningen seabead warfare. Mycket av den infrastruktur som nu finns på havsbotten lades där i en annan geopolitiskt tid då man inte såg någon risk för sabotage, nu har de istället blivit strategiska mål förklarar Niklas Granholm , forskningsledare vid FOI.  Vårt samhälle är idag väldigt beroende av de kablar och pipelines som ligger på havsbotten, så beroende att det ibland kallats för västvärldens mjuka buk. Bland annat så går 95-99 procent av all världens internettrafik via sjökablar och det här är något som cybersäkerhetsexperten Tobias Liebetrau vid Köpenhamns universitet varnat för kan utsättas för sabotage.

Flera länder satsar nu  på sin förmåga att kunna skydda sina tillgångar på havsbotten. Frankrike har nyligen antagit en ny strategi för seabead warfare. Anja Sahlberg intervjuar Alexandre Marchis vid franska marinen om hur man förbereder sig på att försvara franska intressen på havets botten.

Även här i Sverige sker en snabb teknisk utveckling av utrustning som kan användas på stora djup.  Hans Liwång docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare på marina system på Kungliga tekniska högskolan visar upp nya undervattensfarkoster och övervakningssystem.

Så hur förberedda är då vi i Sverige på att kunna försvara infrastruktur på havets botten. Den svenska marinchefen, Ewa Skoog Haslum, anser att vi varit naiva när det gäller säkerheten under havsytan.

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reportrar: Paloma Vangpreecha, Anja Sahlberg

Tekniker: Joar Jonsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

För att förstår hur Brasiliens president Jair Bolsonaro förändrat landet ger sig Konflikt ut på en resa. Hör om hotet mot demokratin, rädslan kopplat till nya vapenlagar och skövlingen i Amazonas.

Anklagelser om valfusk och hotet mot demokratin

På söndag hålls den andra och avgörande omgången i presidentvalet i Brasilien, då Jair Bolsonaro ställs mot den tidigare presidenten, vänsterpolitikern Lula da Silva. I opinionsmätningarna är det jämt. Men liksom Donald Trump i USA så har Bolsonaro spridit rykten om att motståndarsidan kommer att försöka fuska och han har antytt att han inte tänker acceptera valresultatet ifall han förlorar. Konflikt träffar hans anhängare i huvudstaden Brasilia. Hör också Sylvia Costa, chefredaktör för politiktidningen Congresso Em Foco, som bevakat Bolsonaro ända sen han gjorde entré i politiken på 80-talet, och Oswaldo Eustaquilo, som brukar kallas Bolsonaros främste bloggare.

Rädslan och Bolsonaros nya vapenlagar

Sedan Bolsonaro blev president för fyra år sedan har det blivit mycket enklare att skaffa ett vapen. I vapenaffären Mil Armas i förorten Nova Iguacu utanför Rio de Janeiro, träffar Konflikt en grupp nya vapenägare, som gick den korta kurs som krävs för att få en vapenlicens nu.   

Skövlingen av Amazonas

Rondonia i Amazonas är en delstat i Brasilien där Bolsonaro har väldigt starkt stöd. Men det är också en plats där den mest påtagliga fysiska förändringen av Brasilien under Bolsonaro tagit fart ? det är här frontlinjen i skövlingen av regnskogen nu går. 

Reporter och producent: Lotten Collin
[email protected]

Tekniker: Susanne Martinsson och Joar Jonsson

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin?

Konflikts Robin Olin reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemet

Robin Olin träffar traditionella republikaner som Rusty Bowers och Clint Hickman. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet.
Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.

På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi Mark Heley som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA.  

Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. David Rasmusson ringer upp två kända amerikanska forskare Lawrence Lessig och Larry Jacobs som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.

I Arizona åker Robin Olin hem till Martha Chansley, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Tekniker: Heinz Wennin

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Hör unika vittnesmål från kvinnor och män inne i Iran, som trotsar moralpolisen när de går ut och protesterar mot regimen.

Konflikt ringer via krypterade appar till Iran. Hör om frisörskan "Parvin" från samma stad som Mahsa Jina Amini som nu protesterar för första gången, svensktalande "Gisoo" som går ut utan slöja trots extrem rädsla och "Ali", en av alla män som nu sluter upp bakom Irans kvinnor, för kvinnors rättigheter och för mänskliga rättigheter och ett systemskifte i Iran.

Efter revolutionen i Iran 1979, när shahen störtats, ville det nya islamiska styret införa obligatorisk slöja för kvinnor. Det ledde till en "motrevolution", när kvinnor strömmade till gatorna för att protestera.

? Vi kände att slöjtvånget var toppen av ett isberg, att om det infördes skulle mycket av det som kvinnor uppnått i Iran fram till dess försvinna, säger Susan Maybud, som var med då.

Forskaren Mona Tajali, som studerat kvinnornas kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran talar om att det som nu sker är en "social revolution", då de iranska kvinnorna lyckats övertyga stora delar av samhället, inte minst männen, att sluta upp i deras krav på frihet och mänskliga rättigheter. Forskaren jämför slöjan som symbol i den iranska kontexten med Berlinmuren, och menar att den inte har så mycket med religion att göra, utan om makt och ideologi.

I Sverige följer svensk-iranier protesterna i hemlandet nära. Konflikt följer med när de lämnar en mapp om demonstrationerna och regimens våld till det svenska Utrikesdepartementets presstjänst, med krav på att Sverige står upp bakom Irans protesterande kvinnor och fördömer regimens våld.

Medverkande: "Gisoo", "Parvin", "Sepehr", "Ali", som protesterar i Iran, Susan Maybud, iransk-amerikansk kvinna som var med och protesterade mot slöjtvång mars 1979, Mona Tajali, forskare som fokuserat på kvinnors kamp för rättigheter och politiskt inflytande i Iran, Barahan, svensk-iranier i Stockholm mfl

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Nishtman Irandoust

Tekniker: Maria Stillberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Abortmotståndarna i USA jublade efter Högsta domstolens beslut i somras, och nu hoppas de på ännu strängare lagar. Men kan abortfrågan i själva verket leda till en framgångsvåg för Demokraterna i kongressvalet?

Efter ett metodisk och tålmodigt arbete kunde abortmotståndarna i USA i somras skörda sin största seger när Högsta domstolen rev upp domslutet Roe v Wade. Flera amerikanska delstater har nu infört omfattande begränsningar i aborträtten och en tredjedel av alla amerikanska kvinnor har nu inte längre rätt att göra abort där de bor.

Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar reser runt och träffar desperata kvinnor som nu tvingas resa långt för att kunna få en abort. Hon pratar också med abolitionisterna, de mest extrema abortmotståndarna. De är inte nöjda med den lagstiftning som nu finns och vill istället att både abortläkare och kvinnor som genomgår abort ska kunna dömas för mord.

Men samtidig som abortmotståndarna känner sig stärkta av sina segrar så växer också motståndet mot dem. Robin Olin intervjuar Carol Downer  som var en av pionjärerna i de underjordiska abortnätverk som fanns för över 50 år sedan. David Rasmusson tar kontakt med dagens motståndsrörelse som har har andra förutsättningar. Globalisering, internet och abortpiller har förenklat motståndet.

Samtidigt som många delstater i USA infört hårda abortlagar har grannlandet i söder, Mexiko, gått åt andra hållet. Abort är nu lagligt i Mexiko och Lotten Collin intervjuar Verónica Cruz  från organisationen Las Libres som nu hjälper kvinnor från USA till Mexiko för att kunna göra abort.

Inför det stundande mellanårsvalet i USA har abort seglat upp som en viktig politisk fråga, och många tror att det kan gynna Demokraterna. Ledande republikaner börjar nu distansera sig från de mer extrema abortmotståndarna av rädsla för att förlora valet. Cecilia Khavar träffar Paul Waggoner ledamot i Kansas representanthus, en långvarig abortmotståndare som sponsras av olika pro life-grupper men som nu har svårare att svara på frågor om abort.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Cecilia Khavar, Lotten Collin

Tekniker: Maria Bergström, Emilia Martin, Matilda Eriksson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina?

Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. 

Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.

Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.

Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.

Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.

Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.

I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.

Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson Löfgren

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Konflikt undersöker varför alltfler män rör sig högerut i politiken. Kan det vara ett resultat av ett medvetet försök att politisera jämställdhetsfrågan?

Medverkande: Johannes Norrman, grundare av Konservativa Förbundet vid Lunds universitet och medlem i SD, medlemmar i föreningen Heimdal i Uppsala, Henrik Jönsson, opinionsbildare på Youtube, Jakob Ahlbom, statsvetare vid Stockholms universitet, Lena Wägnerud, statsvetare vid Göteborgs universitet, Terri Givens, statsvetare vid McGill university, Todd Donovan, statsvetare vid Western Washington university, Nonna Mayer, statsvetare CNRS Paris, Mathilda Åkerlund, doktor i digital sociologi vid Umeå Universitet, Elia Rosati, historiker vid universitetet i Milano mfl

Sverigedemokraternas manliga väljare
Efter Sverigedemokraternas framgång i riksdagsvalet ger sig Konflikt ut på en resa för att bättre förstå SD-väljarna. Och bakom missnöjet med invandring och bränslepriser skymtas också en besvikelse över att feminismen har brett ut sig i samhället.

"Könsklyftan"på högerkanten
Att män i högre utsträckning än kvinnor röstar på högerradikala partier kallas inom statsvetenskapen "radical right gender gap". Traditionellt hänger den ihop med att män fick det tuffare på arbetsmarknaden i globaliseringens spår och kanaliserade sin frustration mot invandringen. Men idag ser forskarna andra skäl till att män, framför allt då unga män, röstar allt längre högerut: bland annat en motreaktion mot jämställdhet och feminism.

Le Pens strategi att locka kvinnor
När ytterhögerledaren Marine Le Pen tog över efter sin pappa, Jean-Marie Le Pen, utformade hon en strategi att locka fler kvinnor. Hon satte kvinnorna i centrum för den invandrings- och islamfientliga politik som alltid har varit hennes partis kärna.

Meloni väntas vinna i Italien
Giorgia Meloni, vill, med religionens hjälp, appellera till konservativa kvinnor ? samtidigt som hon beskriver sig själv som en modern mamma. Ett försök att locka italienska kvinnor från flera lager. Men kommer det fungera? 

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Marie Nilsson-Boij

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Trots nyvunna segrar på slagfältet finns en oro i Ukraina att Europa ska tröttna på att skicka vapen och pengar. Nu kämpar Ukraina på två fronter, både mot Putin och mot krigströttheten.

I Konflikt den här veckan åker vi tillbaka till Ukraina.  Ett Ukraina där hoppet om att faktiskt besegra Ryssland på slagfältet nu börjat spira efter en framgångsrik motoffensiv . Men samtidigt med framgångarna på slagfältet tornar orosmolnen upp sig. Kommer Europa orka fortsätt stödja Ukraina i kampen mot Putin?

 Korrespondent Lubna El-Shanti återvänder till staden Mykolaiv, nära den södra fronten i Ukarina. En stad där kranvattnet åter börjat rinna efter att de våldsamma ryska attackerna nu upphört. En stad där både kamplusten och krigströttheten spirar parallellt. Bland annat hör vi guvernör Vitalyj Kim som berättar att han nu har svårt att sova utan ljudet av artilleribeskjutning.

David Rasmusson ringer upp den kända ukrainska krigskorrespondenten Illia Ponomarenko vid Kyiv Independent som beskriver ett krig av eviga artilleridueller och som också menar att den ukrainska motoffensiven har ett delvis politiskt syfte. Den ska visa omvärlden att de vapen och pengar som doneras till Ukraina ger effekt och att det är viktigt att vapenleveranserna fortsätter. Men att sända det budskapet kommer med ett högt pris i människoliv.

 Programledare Robin Olin intervjuar Christoph Trebesch på forskningsinstitutet Kiel Institute som kartlägger omvärldens stöd till Ukraina. Hans siffror visar att Europa ligger långt efter USA i sitt stöd och att vissa rika Västeuropeiska länder ligger långt ner på listan över de som bidrar till krigsinsatsen.  Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan, efterfrågar tydligare besked från Europa. Hur mycket och hur länge man är beredda att understödja Ukraina både ekonomiskt och militärt?  

 Runtom i världen kämpar ukrainska flyktingar och exilukrainare för att omvärlden inte ska glömma bort kriget. I Helsingborg demonstrerar Måndagsrörelsen på Stortorget och där står bland annat Tanja Urba. Hon kom till Sverige från Ukraina för 13 år sedan och hon tycker sig ha börjat se tecken på trötthet bland helsingborgarna .

Mycket fokus har lags på vapenleveranserna till Ukraina, men det ekonomiska stödet är kanske ännu viktigare.  Ekonomikommentator Kristian Åström beger sig till den hemlighetsfulla  Yes-konferensen i Kiev där den ukrainska ekonomin står i fokus, en ekonomi som kan utsättas för hyperinflation.

Men ukrainare har varit kreativa när det gäller att få in pengar till krigskassan.  Robin Olin intervjuar en konstnär som bara vill identifiera sig VK. Den anonyme konstnären i Kiev har grundat och leder det digitala museet  Meta History Museum of War. Konstnärer får tolka avgörande händelser i kriget och verken säljs sen på nätauktion som NFT, en form av digital konst som använder blockkedjeteknik. Intäkterna går till krigskassan.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Lubna El-Shanti, Kristian Åström

Tekniker: Stina Fagerberg

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Konflikt ger sig ut på en resa runt jorden, från torka i klimatförändringarnas spår till verkliga politiska förändringar. Är en klimatrevolution möjlig?

Vad krävs för att politiker ska lägga förslag som motsvarar de stora och genomgripande förändringar som forskarna hävdar är nödvändiga för att bromsa den globala uppvärmningen?

Historisk torka väcker frågor om politiskt uppvaknande
I sydöstra Frankrike håller människor på att hämta sig från den historiska torkan och flera värmeböljor som drabbat landet under sommaren. När den globala uppvärmningen märks i människors vardag har hopp uppstått om en verklig förändring. Men vågar politikerna?

Colombia försöker visa vägen
I Colombia svors Gustavo Petro in som president den 7 augusti i år, efter en kampanj där han lovat att stoppa all ny oljeutvinning och att fasa ut alla fossila bränslen i rekordsnabb takt. Kontroversiella förslag i ett land där hälften av exporten ? och en stor del av statens inkomster - består av kol, olja och gas. Bredvid Petro under presidentinstallationen i Bogotá stod hans vicepresident Francia Marquez, på många sätt ett bevis på att det omöjliga kan bli möjligt. Konflikt berättar Francia Marquez historia, från uppväxten i den fattiga byn La Toma, till protestmarsch mot gruvbolag, till erkänd miljöaktivist - och idag vice president.

USA får ny klimatlag efter 34 år
Den 16 augusti i år skrev president Joe Biden under ett lagpaket som innebär enorma satsningar på solpaneler och vindkraft i USA, en grön omställning, i ett politiskt landskap som verkat helt låst. Hur gick det till?

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Reporter: Robin Olin

Tekniker: Jacob Gustavsson

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Lyftkranar, grävskopor och bulldozrar. Är det genom att riva bostäder som segregation ska brytas? Eller rymmer byggdammet ännu mer utanförskap?

Konflikts Robin Olin besöker den nybyggda bron mellan bostadsområdena Rinkeby och Ursvik i Stockholm. En bro som redan innan den stått färdig prisats för att vara integrationsskapande, och som rinkebyborna vi träffar tycker är bra. Men Sverigedemokraterna i kommunen kampanjar nu för att riva bron som de tror kan flytta problemen från det socialt utsatta bostadsområdet till det mer välbärgade.

Flera svenska politiker har hittat inspiration i Danmark där man nu river byggnader i utsatta bostadsområden.   Den omdiskuterade planen är att istället bygga nya lägenheter som ska locka mer resursstarka människor till de områdena, samtidigt som vissa av dem som nu bor där tvingas flytta. Konflikts David Rasmusson återvänder till Vollsmose i Odense, ett område som kallats Danmarks största getto.

Funkar det då att riva för att skapa integration? Eva Andersson, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, menar att rivning är fel väg att gå. Men att bygga blandat i alla typer av område kan vara ett framgångsrecept. 

I den lilla orten Hanaskog i Östra Göinge kommun har miljonprogramsområdet Ringen redan börjat rivas och de boende tvingas flytta. Det moderata kommunalrådet Patric Åberg vill istället bygga bostadsrätter för att locka medelklassen till byn. Patric Åberg menar själv att han skapar balans i orten, men han kritiseras för att göra det på bekostnad av dem med svagare ställning i samhället.

Och hur ska man då göra för att få medelklassen att vilja flytta till områden med sämre rykten? Konflikt  tar med den frågan till grannarna Birgitta André Åstrand och Amir Chowdury som bor i en medelklassidyll i Rinkeby.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Tekniker: Lisa Abrahamsson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiet för få gå med i Nato, är oron stor bland regimkritiker och kurder i Sverige att de ska offras i processen.

Turkiet ställer krav för att ge Sverige grönt ljus
Den 28 juni slöts ett så kallat trepartsavtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige och Finland skrev under på ett antal krav som Turkiet ställer för att säga ja till ländernas Natoansökan, där de viktigaste kraven rör kampen mot terrorism. Men vems definition av terrorism ska gälla, Sveriges eller Turkiets?

Det turkiska perspektivet
Konflikt intervjuar Batuhan Takis på den Erdogannära tidningen Daily Sabah, som menar att det var en "framgång för turkisk diplomati" att Sverige skrev under på att inte ge stöd till den så kallade Gülenrörelsen, FETÖ, som i Turkiet anklagas för att ligga bakom det misslyckade kuppförsöket 2016, och grupper i Syrien, PYD och YPG, som har band till den kurdiska gerillan PKK. Turkiet ser de här grupperna som terrorgrupper, men inte Sverige.

Turkiets kräver utlämningar
I turkisk media cirkulerar flera namn på personer som Turkiet vill att Sverige ska utlämna. Konflikt träffar läraren Aysen Furhoff och journalisten Bulent Kenes, som båda finns med på den lista, som turkiska medier publicerat
? Jag kan inte vara 100 procents säker på vad som kommer att hända med mig nu, säger Bulent Kenes, som inte är svensk medborgare och som nu känner oro efter att Sverige slutit ett avtal med Turkiets president, som han kallar "despot".

Kritik från socialdemokrat
Socialdemokraten Kadir Kasirga tror att oron bland regimkritiker och kurder i Sverige är obefogad, men socialdemokraten Evin Cetin är starkt kritisk, särskilt till punkten i avtalet ? att Turkiets och Sveriges underrättelsetjänster ska fördjupa sitt samarbete.  

? Sverige förbinder sig att samarbeta med ett organ som enligt i svenska myndigheters egna rapporter begår övergrepp och använder tortyrliknande metoder, säger Evin Cetin.

UD förstår oron
Utrikesdepartementets kabinettsekreterare Robert Rydberg säger att han förstår oron bland regimkritiker och kurder i Sverige, men menar att den inte är sakligt motiverad:

? Vi tänker inte, och vi kommer inte och vi kan aldrig tumma på grundläggande svenska rättsliga principer, som gör att beslut, åtgärder som gäller enskilda människor som finns i vårt land, de fattas på rättsliga grunder av rättsliga myndigheter, domstolar och andra och inte som politiska beslut på något sätt. 

Programledare: Lotten Collin
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Reporter: Firas Jonblat

Research: Besir Kavak, Reven Shexo, Beril Eski

Tekniker: Martin Seipel

Återigen hörs vapenskrammel kring Taiwan. En demokrati som liksom Ukraina nu vill få omvärldens stöd mot en mäktig granne. Men är västvärlden villig att betala vad det kostar att gå emot Kinas vilja?

I spåren av Nancy Pelosis omdiskuterade besök i Taiwan så ställer Konflikt frågan vad det kostar att visa stöd för den östasiatiska ön? Vad vill och vad vågar västvärlden göra när Kina markerar med stora militärövningar i Taiwansundet?

Konflikt tar temperaturen på gatorna i Taipei där vi träffar luttrade Taiwanweser, vana vid spänningar med Peking. men samtidigt har utrycket " Ukriana idag, Taiwan imorgon" fått spridning.

Vi besöker också Taipei Mission i Sverige och träffar representanten Vincent Yao som har skrivit ambassadör på sitt visitkort, trots att han egentligen inte har diplomatisk status. Få länder i världen erkänner Taiwan, men taiwanesernas arbete för internationellt erkännande, och hjälp, fortsätter.

Det finns också de svenska riksdagsledamöter som upplevt påtryckningar från Kina när de tagit ställning för Taiwan. En av dem är moderaten Boriana Åberg från Kävlinge som så sent som i våras ledde en svensk delegation på ett besök i Taiwan.

Programledare Robin Olin besöker också den kinesiska ambassaden i Stockholm, där ambassadör Ciu Aimin gör den kinesiska hållningen klar. Taiwan är en oskiljaktig del av Kina och svenska parlamentariker ska inte gå emot den svenska principen om ett Kina.

Men det finns ett europeiskt land i vårt närområde som har utmanat Kina. Litauen har visat sitt stöd för Taiwan internationellt, ett stöd som lett till en kinesisk handelsblockad. Men samtidigt har det gjort Litauen trendigt i Taiwan. Litauisk choklad och litauisk rom har blivit storsäljare. Vi hör både Litens utrikesminister Gabrielius Landsbergis  och barägare David Ye i Taipei.

Och hur ska den svenska regeringen förhålla sig när det gäller Taiwan?  Kabinettsekreterare Robert Rydberg på UD argumenterar för att den svenska principen om ett Kina är en garant för minskade spänningar i regionen.

 Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reporter: Chi Hui Lin

Tekniker: Monica Bergmark

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Kriget i Ukraina har förändrat världen. Men under våren har det också blivit tydligt hur Sverige har förändrats sedan kriget bröt ut. Midsommarspecial från Konflikt.

I denna sändning hör vi några av vårens bästa reportage. Vi hör om hur Putins krig i Ukraina återigen har väckt frågan om skyddsrum i Sverige.

Hur står vi i Sverige rustade för en rysk attack med kärnvapen?

Hur kommer det sig att Sverige så snabbt ändade politik när det kom till vapenexport till Ukraina och hur ser den svenska försvarsviljan egentligen ut? Allt fler svenskar säger sig nu vara villiga att gå med i hemvärnet eller på andra sätt försvara Sverige. Men vad händer om vi går med i Nato? Är vi även villiga att försvara andra länder?

I en tid när allt fler svenskar ställt sig kritiska till invandring öppnade vi plötsligt både våra hem och våra hjärtan för människor på flykt från Ukraina. Vilken påverkan har kändisar som Bingo Rimér och Julia Franzén när de väljer att ta emot människor på flykt.

Programledare: Robin Ohlin

[email protected]

Producent: Simon Moser

[email protected]

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen.

Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.

Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.

Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.

För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.

I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.

I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.

Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.

Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?

Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad.

Programledare: Robin Olin

[email protected]

Producent och reporter.

Simon Moser och Anja Sahlberg

[email protected]

[email protected]

Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen?

Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.

En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 org

Först pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i Malmö

Och på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energi

Klimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.

Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.

Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola

Tekniker: Joachim Persson

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Om Kinas och USA:s kamp kring den digitala framtiden, som förs i havens djup. Alla pratar om 5G, men Konflikt följer den kinesiska undervattenskabeln PEACE som kommit till Europa och upptäcker en kinesiskägd internetkabel i Sverige. Alla avlyssnar, men vem är värst? Programmet sändes första gången 4 december 2021.

Medverkande: Fabrice Coquio, Interxion, Aurélien Vigano, Orange International Network Infrastructures & services, Camille Morel, säkerhetsforskare på universitetet i Lyon, Pierre Gastineau, journalist på Onlinemagasinet Intelligence Online, Motolani Agbebi, forskare på universitetet i Tampere, Mahamoud Djama, exiljournalist från Djibouti,  Richard Ghiasy, forskare på universitetet i Leiden, Tayyab Safdar, forskare på Virginia University, Patrik Fältström, internetpionjär, numera på företaget Netnod, David Lindahl, Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Holmström, journalist på Dagens Nyheter

Programledare: Ivar Ekman
[email protected] 

Producent: Anja Sahlberg
[email protected] 

Tekniker: Jakob Lalér

Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt?

Svensk dialogstrategi efter Göteborgskravallerna
Konflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt ? varför?

Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landet
Konflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner?

Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppen
Från politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen ? M, KD, SD och L ? har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.

Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005
Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.

Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upplopp
Den amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.

Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Stefan Holgersson, polisforskare, Simon Andrén, Ekots krimreporter, Mathieu Zagrodzki, fransk polisforskare, Fabien, fransk polis, Amine Kessaci, 18-åring i fransk förort, Rudy Manna, fransk polis i Marseille, Ed Maguire, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, Johan Heed, dialogpolis, boende Skäggetorp, Hallunda och Husby mfl

Reportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena Björk

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig?

Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.

EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat. 

 Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi.

 En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja  berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.

En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som  Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar.

 Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?

Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University. 

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva

Tekniker: Brady Juvier

Producent: David Rasmusson
[email protected]

I flera av Natos medlemsländer går demokratin bakåt. Hur påverkar det alliansen som just nu håller på att rusta sig för framtidens hot?

Medverkande: John Bolton, tidigare säkerhetsrådgivare till Donald Trump, Paul Levin, Turkietexpert vid Stockholms Universitet, Sinan Ulgen, tidigare turkisk diplomat och i dag kopplad till tankesmedjan Carnegie Europe, Muriel Domenach, Frankrikes Natoambassadör, Pierre Morcos, vid forskningsorganisationen, Center for Strategic and International studies, i Washington, Hisyar Özsoy, det kurdiska partiet HDP:s ansvarige för utrikesfrågor

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Reportrar: Simon Moser, Besir Kavak, Roger Wilson, Beril Eski

Tekniker: Lisa Abrahamsson och Martin Seipel

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Stryp den ryska oljan så stryper vi också Putins krigsmaskin. Så resonerar ledare i både USA och Europa. Men riskerar vi då istället att sätta oss i knäet på andra auktoritära ledare? Kan kampen för demokrati och vårt beroende av olja verkligen gå hand i hand?

Medverkande: Emil Nordström, hamnkapten, Victor Alvarez, ekonom, Jesus Rafael Gonzales, statsvetare, Dignora Hernandez, partiledare Ventre, Sarah Leah Whitson, Democracy for the Arab World Now, Yasser Al Ghasslan, journalist och kommentator, Michail Krutikhin, olje-och gasexpert RusEnergy, Andrej Kortunov, tankesmedjan Russian International Affairs Council.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Maria Georgieva, Cecilia Uddén, Ivan Garcia, Kristian Åström

Tekniker: Elin Hagman

Producent: David Rasmusson
[email protected]

I skuggan av kriget i Ukraina rustar världen upp och regeringar och partier tänker om kring hur krig och konflikter ska hanteras. Vad betyder det för fredsrörelsen? Är pacifismen död nu?

Medverkande: Jana Puglierin, tysk säkerhetsanalytiker vid Euopean Council on Foreign Relations, Alexander Krone, tysk befälhavare, Fredrik Egefur, forskare om pacifism, Lova Olsson, politisk reporter på Ekot, Martina Skrak, vänsterpartist, Svante Olson, fd vänsterpartist, Jonas Hinnfors, statsvetare, Martin Smedjeback, aktivist, Agnes Hellström, ordförande Svenska Freds

Programledare: Firas Jonblat
[email protected]

Reporter: Caroline Salzinger och Simon Moser

Tekniker: Stina Fagerberg och Alma Segeholm

Producent: Anja Sahlberg
[email protected]

Skulle du plocka upp ett vapen eller skulle du fly? Kriget i Ukraina har ställt frågan på sin spets. Fler svenskar ska nu förberedas för att vilja försvara landet, men vad är det som egentligen avgör om människor vill gå i strid?

Medverkande: Douglas Wise, underrättelseofficer och instruktör , Taras Borovok, kompositör ukrainska armén, Yurii Sheliazhenko, ukrainsk pacifist, Daniel Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Henrik Landerholm, generaldirektör myndigheten för psykologiskt försvar, Thomas Persson, hemvärnssoldat.

Programledare: Robin Olin
[email protected]

Reportrar: Simon Moser, Maria Persson Löfgren

Tekniker: Karl Björnsson, Tim Kellerman

Producent: David Rasmusson
[email protected]

Journalisten Peter de Vries hittas mördad på en gata i Amsterdam samtidigt som rättegången mot den utpekade gangsterledaren Riduan Taghi pågår. Nederländerna har blivit en europeisk distributionscentral för droger. Kan narkotikan bekämpas utan att krossa landets liberala själ?

Medverkande: Peter Schouten, advokat, Gabriella Adèr, journalist, Paul Vugts, journalist Het Parool, Jan Struijs, ordförande för polisfacket i Nederländerna, Achraf el Johari, ungdomsborgmästare Amsterdam, Jair Schalkwijk, representant för organisationen Controle Alt Delete, Pieter Tops, professor vid universitetet i Leiden

Programledare: Robin Olin
[email protected] 

Reporter: Paloma Vangreecha

Producent: David Rasmusson
[email protected] 

Tekniker: Stina Fagerberg