Filip ger sig ut på den mycket nariga stigen att försöka återge en dröm, en dröm han precis vaknade från. Det är abstrakt, det är möjligen infamt och det leder hela vägen till en scen i Skavlans program där Tomas Andersson Wij inte får en syl i vädret för publiken kan inte sluta applådera när Mia Skäringer gör entré för att berätta om sin medverkan i Malous "Efter Tio". Hörni nästa vecka börjar Breaking News igen!

Senil olydnad, Paul McCartneys vattenspridarpersonlighet, Picassos sista ord, Veronica Maggios Uppsalahat, Mexicos livsbejakande mezcalgurglande, Maradonnas kolamissbruk och konstanten att det just nu tutas en tuta i Neapel. 

När Jas-planet störtdök under Vattenfestivalen sommaren 93 var det en person som såg möjligheter istället för tragedi. Det hade inte ens hunnit gå 24 timmar innan det gick att köpa upptryckta t-shirts med bilden på det störtande planet. Den här typen av alerta entreprenörskap piggar ju upp, och Filip har under sommaren funderat på varför. Samtidigt har Bert Karlsson star-mappat Grebbestad och har därför stenkoll på exakt var Fredrik har sitt sommarhus, för nu i veckan dök han upp vid uppfarten och vevade ner rutan för att meddela att han inte är särskilt förtjust i varken Fredrik eller ?den lille jäveln?.

Den svenska popmusikens bonniga kåthet nagelfars, Anna Bok vs Vanessa Paradise och Tommy Nillson vs Madonna. Och skulle till exempel Lasse Holm ha överlevt nutidens tendens att dreva kring kulturarbetares gamla värv? Och så hur Fredrik tack vare sin bästa Barry White röst lyckats få sin hund att göra det han vill.

De parallella spåren peakade för Fredrik i veckan när Filip lyckades få en biljett till VM-finalen. Visst gladdes han å Filips vägnar men klippet på Filip när han tar på sig den franska landslagströjan från VM-98 och gör det katolska kors-tecknet, ja då var de varma känslorna hos Fredrik borta. Kulturjournalisters fabriks-hat, albaniers positiva inställning till korruption och Donald Trumps peepee tape diskuteras också. Glöm inte att Tårtgeneralen nu finns på Itunes! 

När kändisar som Warren Buffett, Mark Zuckerberg eller Bill Gates skryter om att de skänker bort hela sin förmögenhet så är det ju aldrig ?hela? sin förmögenhet. För även om det är 99.9 procent så är den där lilla procentenheten alltid värd ett par miljoner och kändisen i fråga kan fortsätta leva ett bekvämt och lyxigt liv, välgörenhetshandlingen till trots. Men hur vore det om kändisar, kanske en fotbollsstjärna som Neymar, skulle rada upp allt han ägde; bilar, möbler, smycken osv på en fotbollsplan och säga, ?inget är mitt längre, allt jag äger är det jag bär just nu?? 

Det här ÄR sommaren när magkänslan tog över. Tidningar skriver substanslösa texter om dopade ryska fotbollslandslag, Mr Cool får inte ens existera pga av sin skruvade karaktär och valfläsk från partier är enkom magkänsla. Det har inte ens gått ett dygn sen Sverige vann matchen mot Schweiz men Fredrik känner bara sorg.

Fredrik sitter på en brummande katamaran i medelhavet med ett gäng kändisar och dricker drinkar och dyker balla dyk för att impa på sina barn. Filip roamar runt i södra Europa och blir sitt sämsta jag framför sina största idoler: Andre Pirlo, Gabrielle Batistuta och Thiago Motta. 

Omständigheterna för veckans avsnitt kunde inte vara i mer bjärt kontrast till förra veckans euforiska stämning. Borta är friheten och extasen. Fredrik sitter i Grebbestad och Filip är i Köping. Men det är VM och det blir reflektioner kring hur ett par Y-kalsonger fick Fredrik att känna sig Ronaldoesk, vilket får Filip att bekänna att hans hat mot Ronaldo kanske kan ha sinat efter dennes frispark mot Spanien förra veckan. 

Filip och Fredrik är på semester i Irland ihop. Det stämmer, på kompisresa. Inget jobb att göra, inga tider att passa, inga intervjuer att boka. Bara långa hotellfrukostar och stökiga nätter. Fast Filip blir redan första kvällen besviken över att Dublins pubar har så högt i tak, bokstavligen. Och än mer förbluffad är de bägge över hur staden Limerick lyckats sälja på hela världen att skämtversandet, med samma namn som staden, skulle vara en konstform. Och så om vad Jeff Daniels skulle förtälja för Filip och Fredrik om de möttes längst inne på en pub under Michael Moores filmfestival i Traverse City i Michigan. 

Brytpunkter i kommersiell framgång kan ta sig många uttryck, som när Coca Cola bytte loggan mot olika namn på burken, eller när Sportbladets övergick till rosa tidning eller det ständigt återkommande exemplet ?de hemliga sidorna? i porrtidningarna. En annan sådan brytpunkt var när tidningar och magasin började med inplastade give-aways, som rakblad, smink eller kassettband till exempel. Allt detta tänkte Filip på i veckan när han gjorde ett hastigt besök på ett apoteket i LA och i kön fick en upplevelse av både vemod och hopp.

Semestern har börjat för Sveriges hårdast arbetande mediaprofiler och Fredrik har redan införskaffat sommarsäsongens traditionsenliga t-shirtar i ett steg i arbetsavtändningen. Vi får också höra den hisnande berättelsen om den sisofysiska Gäddan vars enda syfte i livet var att bli en lajkraket, en djupdykning i Fredriks twitter-rage i veckan som bottnar i "hål-i-vägen populister" som på riktigt tror att burkaklädda spritlangare kommer svämma över Systembolaget och så drömmen om att Gellert Tamas ska göra en lättillgänglig fablifiering av inbrottsstatistik så barn kan ta till sig av informationen.

?

Harry Schein, skapare av Filminstitutet tillika ett vandrande rakvatten, skulle vända sig i sin krav om han visste vilka fräna dofter som osade ur toaletterna i Filmhusets loger. Doften är jämförbar med ett utedass-hål i en bergsby i Albanien som Fredrik besökte under TV-inspelningen för ?Grattis Världen? för massa år sedan och även den 60 000 stora kokolonin längs med motorvägen utanför Los Angeles. Och så berättelsen om blicken i Filips ögon när den PR-ansvariga på filmfestivalen i Seattle svepte en Tequila som om det var det mest rimliga man kunde göra innan man går till jobbet. Blicken som fick alla blod svett och tårar från Tårtgeneralen att kännas som det var värt det!

Vad har städer som Åkers styckebruk och Korpilombolo för gemensam nämnare? Kanske samma sak som Borås och Fanning, Missouri. Och så lite tankar om antitypecastandet av Johannes Brost och Reine Brynolfsson i filmen Blackjack, skillnaderna mellan Ruben Östlund och Suzanne Ostens pitchskola och varför Thorsten Flincks +1 när han flög till New York för att medverka i Filips och Fredriks tv-program blev hans elektriker.

Filip delar med sig av ett mindre smickrande personlighetsdrag han blev varse härförleden under ett besök på en trinkstube i Berlin. Och Fredrik valsar runt i Frankrike och dricker blaskigt kaffe med mjölk som ser ut som streptokocker. Och så historien om Carolas egna Shoreline! 

Filip är i LA och bedyrar hur bra han trivs där och Fredrik konstaterar att man bara vill höra historier om folk som säger ?LA-flytten var ett misstag?. Felix Herngren är på besök och tillsammans går han och Filip på ett PT-pass på gymmet. Filip minns Felix barbröstade omslag i Caf och känner grov prestationsångest. 

Det har varit en stökig vecka, inte bara för att Fredrik blev magsjuk, utan framförallt för känslosvallet efter Tim Berglings bortgång. När man pratar om människor som precis gått bort så blir det ibland lite tillrättalagt, man pratar om dem genom prismat av att veta vad som hänt och kanske lägger man därför orden på ett visst sätt. Därför spelade vi tillbaka banden och hittade ett avsnitt från 2014 där Filip och Fredrik berättar om känslan de precis upplevde när de tillbringade en heldag med just Tim i Las Vegas. 

Man får, när man besöker 24 städer på 4 dygn, uppleva både det ena och det andra. Två mänskliga interaktioner från veckans turné har fastnat på på näthinnan hos både Filip och Fredrik. Ett möte skedde på ett community-table på en asiatisk restaurang i Göteborg och ett annat på en bensinmack i Söderhamn. Två möten som, jaa, kanske säger de inte bara nått om dessa personligheter, utan till och med nått om Sverige.

Filip vill den här veckan slå ett slag för Nya Karolinska sjukhuset, detta som en motvikt till alla självutnämnda dörroffertexperter som plötsligt dykt upp i kölvattnet av Nya Karolinska sjukhusets kris. Han ifrågasätter också om det är rimligt att Expressen skriver en dödsruna över en filmkritiker och Fredrik doppar tån i Svenska Akademien bråket.

Om Fredrik panikade sig igenom hela skolan i skräck för att underprestera så har Filip haft en mer prestationskravlös upplevelse. Och så har det fortsatt. Till exempel har Filip gått igenom livet ovetandes om hur högerregeln egentligen funkar och tänkt att ?kör jag försiktigt så löser det sig?. 

Fredrik ställdes inför ett dilemma i veckan när han var och laddade sin bil. Toarullen på den offentliga toaletten hade tagit slut och alternativen var få. Du kan, på riktigt, inte ana vad han gjorde sen. Men vad ska man egentligen göra när man ställs inför sådana dilemman? Är det inte exakta dessa frågor som Mensa-testen borde besvara? Istället för trianglar osv? Och så om Jerry Williams språkuniversum! 

Vad gör man när bruden på bröllopet kommer framdansande med en vodkaflaska i handen och en ?nu-är-det-din-tur-att-få-dansa-med-mig? blick? Man markerar dans. Inte för mycket och inte för lite. Man markerar. Trots att Filip hellre skulle stå i ett hörn och diskutera komplexiteten i Lasse Holms ?Canneloni, Macaroni? än att dansa på offentlig plats var han tvungen att just markera dans på ett bröllop häromveckan. Och Fredrik var där och såg allt.

1999 spelade den amerikanska porrfilmsskådisen ?Houston? in filmen ?Houston 620? där hon ämnade slå världsrekord i att ha sex med flest män inom loppet av 24 timmar. När Filip och Fredrik i helgen gjorde en blixtvisit i Götebog bodde de på Gothia Towers, och anmärkningsvärt var då att det redan efter lunch en lördag rådde fylleslag bland medelålders par som antingen var på väg till eller just varit på Tomas Ledins show på Rondo. Det gav Filip en idé. Han kallade den för Ledin 600. 

När Evert Taube pennade några av sina mest ikoniska visor så var sexismen och den ljusa beskrivningen av de prostituerades liv något som aldrig ifrågasattes. Filip skulle önska att det fanns lite mer smärta i skildringen av till exempel Flickan i Havanna. För hur hade det sett ut om Tomas Andersson Wij idag till exempel skrivit en visa om hur prosituterade kvinnor i Phuket skjuter pingisbollar ur coochien? 

Det är bara dagar kvar till premiären av Tårtgeneralen och Filip har flugit hem tidigare från LA för att ihop med sin pappa Lars medverka i Skavlan. Egentligen är det en dream-come-true för Lars, men nervositeten spelar honom ett spratt redan när Skavlans researcher ringer för ett rek-samtal. Fredrik försöker ha ett pep talk med Lars men frågan är om det hjälper. Fredrik tillbringar sportlovet i barndomshemmet i Bohuslän och inser att hans mamma har täckt huset med konst med idiomatiska utryck och grundheten i det förbryllar honom.

Filip gick på Josefine Jinders 30-års fest och insåg att hans dragning till att skåla gjorde honom till en stofil i sådana ungdomliga sammanhang. Till råga på det åkte han på en ordentlig avhyvling av Josefine. Och Fredrik är inne i ännu en ny kostfas, denna gång är han övertygad om att jordnötssmör är porten till evigt liv. Snart är det premiär! Boka er biljetter snarast.

Filip dömer ogärna folk som valt en urspårad livsstil, som till exempel CNN-ankaret Richard Quest som härrom året hittades halvnaken i Central Park med ett halsband rund nacken knuten till sin penis och lite metamfetamin i fickan. Men när det kommer till mer stramt folk, till exempel sådana som kanske inte har lika hög tolerans för Richard Quest:iga-eskapader, de dömer Filip mer än gärna. Och så lite om Ronaldos trekanstsfrisyr, Fosbury-flopp samt Marlon Brandos brevlådeknullande. 

Med pukor och fanfarer firar podden 400 avsnitt i en något nedkyl bil i väntan på Fredriks dotter. Filip fick grov prestationsångest i veckan när han ombads vid lämning på dagis skriva en dikt till sina barn som skulle läsas upp för hela klassen och Fredrik har på ålderns höst blivit varse om ett hummande tick-läte som han ger ifrån sig i stunder av berördhet.

Fredrik smyger igång veckans avsnitt med en len nattradioröst för att inte skrämma iväg Filip, som legat nedbäddad i flera dagar efter århundradets matförgiftning. Detta leder till en semantisk diskussion om huruvida honorar, ett begrepp flitigt nyttjat i 70-talets porrtidningar, ska väckas till liv och användas istället för dess synonym gage eller arvode. Och så får Filips visslande självgodhet en ordentlig törn. 

I Stjärnorna på slottet från 2014 så finns det ett gigantiskt frågetecken, en osannolik casting som än idag gäckar Filip. Varför får stolarna på Guldbaggegalan eventet att kännas mer som en tandläkarkonferens i Flen? Och hur kommer det sig att Bo Wideberg är så anekdot-kompatibel för filmabetarstofiler? 

Filip drömmer onda drömmar, som innehåller blod, vassa pennstift och mord på kända svenska programledare och som en konsekvens vaknar han kallsvettig och inser att han har försovit sig i 10 timmar så Fredrik fått stå ensam på scen när Tårtgeneralen ska säljas in till hela mediesverige. Fredrik tog tåget ner till Helsingborg för att, på en lyssnares inrådan, operera sin tand. Det ska tilläggas att veckans avsnitt är inspelat i bilen på väg hem från Köping en snöig tisdag i januari. 

Fredrik blandar ihop den franska ?kasta-i-sig-en-espresso-och-cigg?-frukostkulturen med den svenska Wassberg/Kalla-traditionen där man hinkar i sig ett par portioner havregrynsgröt för att komma igång. 

Och så om Golden Globe-kändisarnas hittepå aktivism när de tog med sig riktiga aktivister på galan i söndags och hur det är ett bevis på att det tar så oerhört lite för att en Hollywoodkändis ska få lite goodwill - gå på nått aktivistkällarmöte i en slovakisk förort istället för att skryta om ert ?engagemang? på primetime. Filips pappa Lars är på besök i LA och när podden spelas in så har han barnvaktsjour och med tanke på att Lars aldrig höjde rösten under Filis uppväxt så är det kanske inte så konstigt att Lars låter Tage springa runt med en kökskniv i högsta hugg på nedervåningen.

Det nya året är här och inget har förändrats. Filip lägger bud på Frank Sinatras necessär, trots oklara äkthetscertifkat, och Fredrik kommer inte ens igenom K-specials signaturmelodi innan akademikerkomplexet bubblar upp. Och trogna lyssnare vet att Filips driver en lågintensiv strid mot DN, men trots detta kan han inte låta bli att älska Peter Wolodarski när han möter honom på en lunch. 

Årets sista avsnitt bjuder icke på en årsammanfattning, men ack så mycket annat! Bland annat har Fredrik vart hos sin kuwaitiska frisör, Momo, som berättade att bland hudkännare är snigelslem den senaste trenden för att få den där Kim Jong-Un:sk slätheten i hyn. För det är ju sen gammalt att man som politiker måste hitta den där visuella uspen som får satirikerna att spinna. Gorbatjov, Dahl, Churchill. Alla hade de någon kroppslig usp som stack ut. Och så pratas det om vad det skulle betyda för isbjörnens överlevnad om det visade sig att kinesiska män skulle få för sig att isbjörnens "serum" skulle kunna hjälpa till att få diamanthårt stånd. Gott nytt år!  

Filip tassade över gatan i veckan till sin nya grannes inflyttningsfest. Men det tog inte många minuter innan föraktet för de Harvardutbildade sitcom författarnas polerade solglasögon fick Filip att känna avsmak. I dörren stöter han ihop med en stilig och lättfotad Jeff Goldblum som är på väg hem med sin mången år yngre fru, men innan Filip vet ordet av har han lyckats haspla ur sig en sån grov förolämpning att han, om inte utslängd, blev i alla fall portad från framtida grannfester.

Filip har i veckan sett en dokumentär om den legendariske gamle tyska tennispelaren Boris Becker och är mind-blown över att den var så bra, trots att den egentligen var usel. "Man måste se den med rätt mind-set", menar han. "Tar man den för vad den är så kommer den bara flyga en över huvudet.? Vilket föranleder en gammal insikt de haft sen länge, att när deras barn flyttat hemifrån och de bägge blivit utbytta i TV-rutan av ett gäng fräscha youtubers, så kommer de inleda en karriär som kuratorer för samlingar av dokumentärfilmer som de presenterar på ett raffigt sätt för att optimera upplevelsen.

Den svindlande tanken tänks att en av vår tids bästa idéer är glassbåten, och att ett av de mest icke-DDR-iga inslagen i svenska barn vars uppväxt skedde på 60/70/80-talet var glassbilen. Och om Fredrik ponerar att Louis Pasteur kom på pastöriseringen, men så inte är fallet, är denna podd då en spridare av fake-news?

Finns det en patenterad Ruben Östlundsk ?konstig-stämning?? Om man ska tro Ruben själv så ja. Man talar ju om en Norensk-stämning och i veckan fick Fredrik faktisk bekräftat att det finns situationer i livet som är som tagna ur en scen från en av Rubens filmer. Och Filips kringflackande, liv med en fot i taxin, fortsätter

Att man aldrig mår så bra som efter 3 glas öl är ett faktum som både Filip och Fredrik sedan länge konstaterat. I veckan fick Fredrik dock äntligen förstå hur det kommer sig att den magiska gränsen ligger just där. Och Filip berättar om den Macchiarini-liknande läkaren han träffade på sin dotters födelsedagskalas som föreslog att Filip skulle spruta in stamceller på läkarens klinik i Tijuana för att känna sig evigt ung.

En vis man sa en gång att man ska aldrig förneka en människa, dens människans oaser. Samma man sa också att att han har en stark emotionell koppling till chilinöten, så man ska kanske ta det första rådet med en nypa salt. En annan samtida vis person sa ?att sluta ögonen är att inte ta livet på allvar?. Tänk att alla dessa visheter och ack så många fler finns nu tillgängliga för dig att lyssna på i denna veckas avsnitt av Filip och Fredriks podcast! 

I 11 år har Filip blivit bjuden på en av Hollywoods stora Halloween fester, men han har alltid tackat nej. Fram tills i år. Iklädd rosa Elsa dräkt, tänk Frozen, så dyker Filip upp, med bultande ångest, och stoppas redan i dörren. Och om krishanteringskonceptet att ?gasa sig ur krisen? och vad en stram Las Vegas show med arkitekturtrion Claeson Koivisto Runo egentligen skulle handla om! (Disclaimer: i avsnittet kallas arkitekturtrion aningen felaktigt för "Eero Koivisto Rune")

Ett av de mest återkommande temana i podden är Filip och Fredriks önskan att de vore någon annan än den som de egentligen är - att man till exempel var personen som älskade att träna kl 06.30 en regnig söndag, eller personen som inte moffar i sig pommes utan att översköljas av självhat eller framförallt - att man vore människan som när den hittar The Stooges album Fun House i en gammal låda i källaren utbrister ?Åh fan! Fun House! Den ska jag lyssna på? och FAKTISKT gör det! 

Det är som ?Carpool karaoke?, fast utan James Corden, musiken och ljudkvalitén. För denna veckas avsnitt är inspelat i en bil på väg ut till Arlanda dit Fredrik, faderligt i arla morgon stund, skjutsar Filip innan han ska kliva på flyget till Los Angeles. Om Fredrik har ångest över den kassa ljudkvalitet som är en bieffekt av att spela in en podcast i en bil som färdas på en motorväg är det inget som Filip relaterar till, tvärtom, aldrig har podden känts så levande som denna vecka tycker han. Resultatet får ni kära lyssnare avgöra! 

Samklangen mellan Harvey Weinsteins yttre och vad han anklagats för under de senaste dagarna är enorm och när Filip stötte på Harvey på Chateau Marmont under oscarsveckan 2007 (tillsammans med Marion Cottilard) så fick han då en liten inblick i demonproducentens bottenlösa svineri. På den tiden då Anders Lundin programledde Allsång på Skansen ryktades han hoppa i första bästa taxi och bränna ut till Arlanda så fort sista avsnittet av säsongen var sänt och hinkade i sig en eller fyra gin och tonics på flygplatsen innan han hoppade på flyget till Papa Nya Guinea.

När Fredrik klev ner i källaren på krogen Hannas på Södermalm i Stockholm en sen kväll på 90-talet så var det med tron om att han tillhörde en extremt liten och utvald skara människor som var där för att se Tom Petty göra en exklusiv spelning med the Mudcrutch. Och har "Guben i lådan" sketchen med Martin Ljung "stood the test of time" bättre än Mr Beans penvässarsketch? Och var det ett sliding doors moment som gjorde att Filip inte idag lever i en frireligiös tillvaro i en mellanstor stad i Florida?

Filip och Fredrik har gjort hundratals TV-produktioner genom åren men har trots detta bara haft en enda premiärfest, detta till skillnad från de flesta andra produktionsbolag vars kristallklingande champagneglas ekar långt och länge. Filip har i veckan, femton år efter alla andra, köpt en klotformad gjutboll för att göra sfäriska isbollar till sin kvällspinne. Men frågan är om han har tålamodet att vänta på att 5 cm is ska frysa? Och var Diet Coke-reklamen från 90-talet när kontorskvinnorna flockas till ett fönster för att få kasta en trånande blick på den sexiga byggarbetaren första gången Milfen gjorde entré i TV? Eller var reklamen bara en motreaktion på 90-tals feminismen? Och vad har Aurora med Janne "Loffe" Carlsson att göra?

Dave Grohls exklusiva Stockholmsspelning i veckan fick Filip att överge sin egenpåtvingade enslighet och bege sig ut för att möta folk igen. Och som han gjorde det. Starkast upplevelsen är kanske när Ola Rapace stormade ut från konserten efter bara första låten på väg mot (kanske!) en illa belyst lägenhet, i en 020 taxi, fylld av mindre bemedlade människor. Och hur kommer det sig att Chris Isaak konserten som Fredrik var på för typ hundra år sedan än idag är en av hans bästa konsertupplevelser? Och så det vemodiga i att uppfylla Lars Hammars största dröm i livet: att få kommentera en Malmö FF match. 

Filip har nått insikten att hans sociala behov har minskat akut den senaste tiden, han gör allt för att bli lämnad i fred och skulle han mot förmodan ha ett spännande möte så skulle det med största sannolikhet ske på SAS loungen på LAX där han frotterar. Fredrik däremot är ute ur de trängande barndomsåren och genar mer än gärna med sin fru genom köket på Riche rakt in till Teatergrillen. 

Fredrik tror sig ha knäckt koden på vad som skulle kunna få Moderna Museets besökssiffror att skjuta i höjden och Filip har hate-watchat/guilty pleasure tittat på en dokumentär om svensk stand-up och den är precis lika förutsägbar som han hade väntat sig. Varför vinter OS 1994 gick till Norge och inte Sverige kan spåras till en försenad kung och en ypperligt alert Gro Harlem Bruntland.