P2 Dokumentär

Kyrkklockorna hörs över hela staden, men vilka är det egentligen som spelar på dessa gigantiska instrument som väger flera ton? Följ med upp för trånga, gamla torntrappor, högt upp ovanför takåsarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klockspelens melodier klingar i kyrkor och stadshus över hela Sverige. Ofta är musiken inspelad, men ibland framförs den faktiskt live av en klockspelare. Denna musiker spelar på klockor som tillsammans kan väga så mycket som 15 ton. Hur går det till?

I det här programmet följer vi två klockspelare på vägen mot varsin konsert i två olika klocktorn.

Michael Dierks spelar ofta psalmer och poplåtar under sina konserter i Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm. Men nästa spelning ska bli något helt annat, då ska han framföra ett improviserat verk där han inte bara använder händerna, utan hela kroppen. Och med ett musikredskap som han själv har byggt ska han åstadkomma något som förmodligen aldrig gjorts tidigare.

Den andre klockspelaren är Mats van der Geer, som är 24 år och bor i byn Vuollerim nära Jokkmokk. Han reser till Stockholm för att framföra en konsert på klockspelet i Klara kyrka. Ett klockspel som visar sig vara allt annat än lättspelat.

En dokumentär från 2024 av Magnus Johansson, Iris Media.

Billie Holiday har haft en tuff tid med narkotika, förlorad artistlicens och rubriker i skvallerpressen. Nu beger hon sig mot ett vintrigt Sverige, men kommer hon kunna leva upp till publikens och pressens förväntningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I januari 1954 lyfter ett SAS-plan från New York med slutdestination Stockholm och Bromma flygplats. Ombord sitter Billie Holiday, Buddy DeFranco Quartet, Beryl Booker Trio och Red Norvo Trio. 

Tillsammans bildar de ?Jazz Club USA?, en turnerande minifestival som ska besöka 23 europeiska städer på 24 dagar. 

I dokumentären får du följa truppens stora stjärna Billie Holiday genom fem vintriga svenska städer och pressens hårda domar.

En dokumentär från 2024 av Theresia Billberg.

Nordens kanske största nu levande tonsättare har kuf-förklarats för sin oändlighetsserie, men också skrivit musik till en Oscarsbelönad film och fått Danmarks hundar att yla vid tv-apparaterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med hjälp av personer som står Per Nørgård nära tecknas en bild av tonsättaren.

Vi djupdyker i hans kompositioner, idéer och liv ? från små händelser till stora. Från uppväxten i Köpenhamn och somrarna på Langeland till oändlighetsserien och tredje symfonin som är med i Danmarks kulturkanon. Och så mötet med den schweiziske konstnären Adolf Wölffli som ställde Pers värld på ända.

Medverkande: Ivan Hansen, skribent och Nørgårds assistent, Marie Lalander, regissör och livskamrat, Gunnar Eriksson, körledare och vän, Jeppe Nørgaard, son.

En P2 dokumentär från 2024 av Katarina A Karlsson.

Du har hört hans musik i Så som i himmelen, Skärgårdsdoktorn och Den goda viljan. Med sin nordiska klang berörde han folk i tv-soffor och biografer världen över. Och när Stefan blir sjuk 2023 sluter hela musiksverige upp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stefan Nilsson var en av Sveriges mest produktiva filmmusikkompositörer. På meritlistan står ett 70-tal film- och tv-produktioner med namn som Ingmar Bergman, Bille August, Hasse Alfredsson och Kay Pollack.

Han var också en skicklig pianist som rörde sig lika lätt och naturligt mellan jazz, klassiskt, pop och rock. I ett och ett halvt år låg hans låt Gabriellas sång på Svensktoppen.

Men själv höll han sig helst i bakgrunden.

I denna dokumentär får vi följa Stefans musikaliska väg genom livet, från hans första trevande toner på sin pappas piano, till musikscener över hela landet. Det är en sprudlande och nyfiken väg som plötsligt tog slut i maj av 2023 på grund av sjukdomen ALS.

I programmet medverkar Tommy Körberg, Py Bäckman, Helen Sjöholm, Bille August, Örjan Fahlström, Lotta Hasselquist Nilsson och Stefans döttrar Martina och Josefina.

En dokumentär från 2023 av Nicola Maniette.

Ethel Smyth fick slåss för sin plats i konserthusen. Männen i musiklivet och hennes egen pappa tyckte inte att kvinnor skulle skriva musik. Men trots allt motstånd tog det lång tid för Ethel att närma sig suffragetterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kompositören Ethel Smyth föddes 1858 i Storbritannien. Uppväxten i en välbärgad familj kom med sina fördelar, men att en flicka som hon skulle ha en framtid som tonsättare ansågs absurt.

Ethel Smyth kämpade hela livet för sin plats i musiklivet. Men motgångar hindrade henne inte från att skriva mässor, serenader och operor. År 1902 blev hon den första kvinnan att få en opera uppsatt på The Metropolitan i New York. Med tiden blev hon också en förkämpe för kvinnlig rösträtt och engagerade sig i suffragettrörelsen.

Via Ethel Smyths egna memoarer ges vi en inblick i hennes tankar och liv. Med sin envishet och musikalitet har hon skapat musikhistoria, men under en lång period var hon ganska bortglömd.

I programmet medverkar dirigenten Cathrine Winnes och Leah Broad, doktor i musikhistoria vid Oxfords universitet.

En dokumentär från 2023 av produktionsbolaget Ljudbang.
I redaktionen: Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén.
Inläsningar av Ellen Jelinek, Joel Valois och Ludvig Josephson.

Född i en så kallad sockenlappssläkt skulle han ägna sitt liv åt att slakta och flå hästar och hundar. Men det var som fiolspelman som Nils Jonsson blev legendarisk, under artistnamnet Lapp-Nils.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Intet namn intager en så dominerande plats i spelmanskretsar i Jämtland som Lapp-Nils, och ingen har i så hög grad som han satt sin prägel på jämtländsk folkmusik.? Så skrev folkmusikupptecknaren Olof Andersson 1927. Och så är det fortfarande. Låtarna efter Lapp-Nils spelas, myterna lever och nya låtar i ?Lapp-Nils-stil? komponeras.

En av hans låtar har också nått långt utanför folkmusikkretsarna: Den trallade Lapp-Nils-polska som Jan Johansson och hans medmusikanter improviserade till och som därefter fått den ena efterföljaren efter den andra.

I den här dokumentären följer vi Lapp-Nils liv, möter musiker som håller minnet efter honom levande och lyfter tankar om kopplingen mellan svensk och samisk musik.

Medverkande:
Kjell-Erik Eriksson, fiolspelman
Ewa Ljungdahl, sockenlappskunnig arkeolog
Leif Stinnerbom, fiolspelman och teaterchef
Leif Ottosson, dragspelman
Anna-Karin Eng, fiolspelman
Alexa Gödde och Tua Wennerbrandt på Birka folkhögskolas folkmusiklinje
Malin Hülphers, chef för Estrad Norr

Uppläsare: Marcus Frånberg och Hans Nyberg

En dokumentär från 2023 av Ingela Hofsten.
Ljuddesign och slutmix: Anders Olsén.

Våren 2023 var det dags för ett kärt återseende när Radiojazzgruppen, under ledning av Nils Landgren, var tillbaka i nya konstellationer och med gammal och ny musik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med oss tillbaka till när jazzen lämnade dansbanorna och samtidigt blev både friare och mer genomkomponerad. Utvecklingen av det som då var framtidens jazzmusik gick i olika riktningar. Ibland på kollisionskurs. På 1960-talet ville Sveriges Radio bidra till att göra jazzen till en mer seriös konstform ? det gamla Radiobandet stöptes om och blev Radiojazzgruppen som nu 2023 alltså återuppstått.

Men har Radiojazzgruppen varit död? Har den inte funnits hela tiden? Och vad är Radiojazzgruppen egentligen?

Hör röster och musik ur arkiven och nygjorda intervjuer med jazzmusikerna Georg Riedel, Nils Landgren, Amanda Sedgwick, Ebba Åsman, Örjan Fahlström och Lars-Göran Ulander ? om nutid, dåtid och framtid.

 En dokumentär från 2023 av Eva och Staffan Schöier.

För dig som gillar P2 Dokumentär: Nu finns P2 Musikhistoria en ny podd om oväntade och spännande händelser ur den klassiska musikens historia. Programledare är kompositören Andrea Tarrodi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nya avsnitt släpps lördagar jämna veckor.

I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.

Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.

Medverkande i programmet:
Bengt Peder Olrog, son
Lars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges Radio
Johanna Broman Åkesson, musikvetare
Karin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkiv
Peter J Lind, Olrog-entusiast

Intervjuer från arkivet:
Ulf Peder Olrog
Sven G Svensson, vän
Margareta Kjellberg, vissångare och kollega
Georg Eliasson, förläggare och radioman
Bo Sundblad, vän

En dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.

Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gals and Pals var som man säger med överallt och stod också ett par gånger på tröskeln till en karriär i USA, påhejade av bland andra Harry Belafonte och Burt Bacharach. Gals and Pals signaturmelodi ?Det är vårt öde att doa?  fick svensk text av Beppe Wolgers och fanns med redan när de fick sitt genombrott 1964.

Hör medlemmarna Kerstin Bagge och Monica Dominique med flera om Gals and Pals och om att sjunga tillsammans i grupp. Det här är en berättelse inte bara om musik och musikaliskt hantverk, utan också om sorg, glädje och ett genuint engagemang!

En dokumentär från 2023 av Staffan och Eva Schöier.

I över 100 år fanns det en släkt som dominerade Sveriges musikliv släkten Öst. På dansbanor, i kyrkor och i Melodifestivalen underhöll de i generation efter generation. Men en septembernatt förändras allt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Popgruppen Family Four i dödsolycka ? sånggruppen är splittrad för alltid?.

Den 2 september 1966 vaknar Sverige till en dramatisk nyhet. De fyra syskonen i Family Four ? släkten Östs yngsta generation ? har varit med i en olycka. Den dåligt surrade lasten från en lastbil har slungats in i deras turnébil. Lillasyster Inger är svårt skadad och mellanbrodern Stig är död.

Det här blir en vändpunkt i historien om Sveriges mest musikaliska familj. En historia om spelglädje, fattigdom, kärlek, otrohet, religiös väckelse, död ? och framförallt ? massor av turnerande.

I den här dokumentären får du möta:

Jon-Erik Öst, fiolkung och anfader.

Eric Öst, riksspelman och Jon-Eriks äldste son.

Calle Öst, religiös sångare och Jon-Eriks andre son.

Anna Öst, folk- och popsångerska och Jon-Eriks dotter.

Inger Öst och hennes syskon i Family Four, Annas barn.

Simon och Mauno Öst, Calles söner.

Thore Härdelin, Jon-Eriks spelmanskollega.

En dokumentär från 2023 av Jack Lantz.

I Judit Rajks salong lever den samtida konsten och musiken som tvingats under jorden i Ungern. Den frispråkiga sångerskan och aktivisten öppnar dörren för landets oliktänkande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sofia Nyblom reser till Budapest i oktober 2022, strax efter att ungerska regeringens sparkrav börjat slå mot kulturlivet ? och EU-parlamentet hotar att frysa bidragen. 

Samma dag som hon landar inleds en ny våg av studentprotester. Och hon upptäcker att Ludwig van Beethovens Egmont-uvertyr än i dag ? nära 70 år efter Ungernrevolten 1956 ? ackompanjerar demonstrationerna i Budapest.

I programmet möter vi sångerskan och konstnärliga aktivisten Judit Rajk och hennes vän tonsättaren György Kurtág, samt studenter och pedagoger vid berömda Franz Liszt-Akademien.

Judit Rajk beskriver sig som änka efter en känd filmscenograf, arkitekt och politiker: Laszlo Rajk. I sin salong tar hon emot oliktänkande konstnärer som söker en fristad.

? Jag bär min mans efternamn. Det säger allt, förklarar Judit Rajk.

En dokumentär från 2023 av Sofia Nyblom.

Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde tangon blev snabbt omåttligt populär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. 

Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg.? 

En dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.

Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Norden finns en lång tradition av att rista budskap i sten, ben och trä. Böcker där texten nedtecknats på ihopsatta ark började dyka upp i Sverige först när kristna missionärer kom hit i början av medeltiden till nyetablerade kloster och kyrkor.

Sveriges äldsta bok Skaramissalet fördes till Skara omkring år 1150. Men varifrån kom den? Och hur kan en över 870 år gammal bok vara så välbevarad med läsbara noter som vi kan tyda än i dag?

Skarabördiga musiketnologen Åsa Veghed fördjupar sig i bokens historia och musik i dokumentären Återföreningen ? mysteriet om den gamla boken.

En dokumentär från 2023 av Åsa Veghed.

Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert är ett av den romantiska musikens mest glittrande verk, älskad av både publik och pianister, med melodier som letat sig in i både populärmusik och Hollywoodfilmer.  

För Ragna gav pianokonserten tröst när hon som ung drabbats av en tung familjetragedi. Och för Maggie dök den upp av en ren slump när hennes kärleksrelation hade kantrat och hon behövde tröst. Göran hittade pianokonserten på ett kassettband i Indien, men fick vänta många år innan han fick höra hur den slutar. Bandet var för kort.

Rachmaninov skrev sin andra pianokonsert 1901 efter att ha genomgått hypnosterapi för att bota sin skrivkramp, med mantrat: ?Du kommer komponera med lätthet, en pianokonsert av yppersta kvalitet?.

Men varifrån fick Rachmaninov idén att inleda med piano likt kyrkklockor? I programmet hör vi pianisten Roland Pöntinens tankar kring Rachmaninov som pianist och kompositör.

En dokumentär från 2023 av Anton Karis.

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.

Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.

Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.

Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.

Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier
Presentation: Staffan Schöier

En dokumentär från våren 2021.

Gunnar Eriksson är körledaren som på 1960-talet förnyar svensk körmusik genom att placera den mitt i samhällsdebatten om kärnkraft, krig och fattigdom. Möt körprofessorn som gjorde uppror mot former och hittade ett eget sätt att bli en skapande dirigent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När de politiska vindarna blåser på 1960-talet återvänder Gunnar Eriksson nyutexaminerad från Ackis, nuvarande Kungliga musikhögskolan, till Västkusten. Han börjar som lärare på den nydanande musiklärarutbildningen Sämus, bildar Göteborgs kammarkör och inleder en bana som ska komma att förnya den svenska körmusiken och föra ut den i världen.

Gunnar Eriksson låter musiken svinga sig mellan tidig musik, psalmer, visor, jazz och samtida modernistisk musik. Han har också en del i att vi svenskar sjunger Christmas Carols och utan honom hade vissångaren Olle Adolphson kanske aldrig börjat arrangera och göra körmusik.

Från olika håll i världen hämtar Gunnar Eriksson musik ur notskatter och med Göteborgs kammarkör och Rilkeensemblen skapar han samarbeten som pågår än idag.

I programmet medverkar förutom Gunnar Eriksson själv också hans körer och kollegor.

En dokumentär från 2022 av Viveca Bladh.

Visste du att flickor hamnar i målbrottet? Och att mens, barnafödande och klimakteriet kan påverka rösten avsevärt? Med stigande ålder ökar rädslan att behöva lämna scenen, att bli utpekad som färdigsjungen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ellen, som går i nian på Adolf Fredriks musikklasser, tappade självförtroendet för några år sedan när hennes röst inte längre gick att kontrollera. Hon gick från att vara stolt över att kunna sjunga starkt i kören till att knappt våga sjunga alls.

Till skillnad från killarnas målbrott är tjejernas hormonella röstförändringar okända för de flesta eleverna på skolan. Man pratar inte om det, säger eleven Marcella, som själv blev förvånad då hon över en sommar gick från att vara hög sopran till att bli alt. 

Operasångerskan Hillevi Martinpelto var i femtioårsåldern när rösten började kännas annorlunda. Hon trodde att karriären snart var över, men efter ett par år kom rösten tillbaka. Det var först då hon insåg att hon genomgått klimakteriet ? och att det påverkat hennes röst. 

Kvinnors naturliga röstförändringar är fortfarande en väl bevarad hemlighet ? till och med bland dem som har rösten som sitt levebröd. Hur har det blivit så? Och hur bryter man tystnadskulturen och höjer medvetenheten om kvinnoröstens föränderlighet? 

I dokumentären medverkar också operasångerskorna Johanna Rudström, Charlotte Hellekant och Ann Marie Backlund, samt doktoranden, sångaren och röstläkaren Pontus Wiegert.

En dokumentär från 2022 av Theresia Billberg.
Inläsning är gjord av Tanja Lorentzon.
Producent: Moa Larsson för produktionsbolaget Ljudbang.

I byxrollernas unika universum finns många kvinnliga operasångare som ägnar sina karriärer åt att gestalta killar. Men tror publiken på illusionen? Kanske krävs det mer än ett par byxor för att bli trovärdig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Kan du tänka dig att du är Persbrandt? Hur går han? 

Studenterna stegar pompöst runt på scengolvet, där forskaren och operasångaren Tove Dahlberg peppar dem att ta ut svängarna. Hon har startat den banbrytande kursen Att gestalta byxroller på Stockholms konstnärliga högskola, institutionen för opera.

Här prövas hur gestaltningen kan förändras av en strumpa i grenen och vilken skillnad det är på att kliva in i ett rum som tjej respektive kille. Via klyschor och schabloner finslipas detaljerna, som att våga släppa ut magen, andas ljudligt och sjunga lite fulare. 

På Kungliga operan finns Ola Eliasson, baryton, med stor vana av att möta byxroller. Vad kan han göra för att öka trovärdigheten hos sina kvinnliga motspelare? Och hur ofta har han själv fått spela tjej?  

En dokumentär från 2022 av Anna Charlotta Gunnarson.

Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Är det ingen annan än jag som är livrädd?? frågar sig Per Feltzin. Nu när Putin tycks använda Hitlers manual för att inleda ett stort krig. Nu när vi både upprustar och lever som vanligt. Nu när musik från världskrigens tider åter låter aktuell. 

Per Feltzin utgår också från sin egen familjehistoria med en farfar som stred och sårades i Verdun och en pappa som sårades svårt i andra världskriget.  

I programmet hörs musik av bland andra Bach, Barber, Biber, Sjostakovitj, Ives, Gorecki, Lars Erik Larsson, Eisler och Jenkins samt med Cohen, Lautten Compagney, Motörhead och Tältprojektet med Totta Näslund.

Ett program från hösten 2022 av Per Feltzin.

(Per Feltzin har tidigare gjort andra radioinslag kring angränsande ämnen.
"Andra världskriget, familjeminnen, tågresor och Bachs passionsmusik." och "Min pappa var en tysk soldat".)

Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet ? och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.

Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också utmanad själv, av självaste Bellman. Hur mycket var verkligt och hur mycket var dikt i hans epistlar?

Att Ulla Winblads liv blev starkt påverkat av att hennes namn användes av Bellman står klart. Inom henne puttrade en ilska som kunde slå över i fysiskt våld när människor sjöng Bellmans sånger i hennes närhet. Under en period flyttade hon från Stockholm för att komma undan. Men det skulle visa sig att Bellmans sånger var kända över hela landet och förföljde henne vart hon än gick.

En dokumentär från 2022 av Malin Marcko, Iris Media.

Ralph Vaughan Williams var en kontrasternas man. Han tackade nej till att bli adlad, men skrev en hymn till drottning Elizabeths kröning. Och trots att han hatade krig anmälde han sig som krigsfrivillig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I oktober 2022 är det 150 år sedan den brittiske kompositören Ralph Vaughan Williams föddes. I dag är han främst förknippad med sitt pastorala sound. Men många av hans verk har ingenting med den idylliska engelska landsbygden att göra. Musiken är snarare präglad av krig, då komponerandet blev ett sätt för Vaughan Williams att bearbeta sina upplevelser från fronten vid första världskriget.

Vaughan Williams liv var överhuvudtaget fullt av kontraster. Han var uttalad ateist, men fick uppdraget att sammanställa den engelska koralboken ? som blev en bästsäljare. Han kom från en bemedlad upper-middle class-familj, men var medlem av Labourpartiet. Han växte upp på landsbygden och älskade naturen, men föredrog att bo i London.

Vem var egentligen denne man, full av motsättningar och kontraster?

I programmet medverkar dirigenterna Martyn Brabbins och John Storgårds, författaren och radioprogramledaren Andrew Green. Vi besöker Ralph Vaughan Williams barndomshem i grevskapet Surrey och köar med ståplatspubliken in till Royal Albert Hall.

En dokumentär från 2022 av Albert Ehrnrooth.

Häng med på en djupdykning i den brasilianska gitarrmagin! På festivaler, konserter och barer i Rio träffar vi några av landets främsta gitarrister som Yamandu Costa, Rosa Passos, Marco Pereira och Badi Assad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åsa Veghed reser runt i Brasiliens spännande musikmiljöer och träffar artister. Här djupdyker vi i landets gitarrtradition som blev internationellt känd på 60-talet.

En omarbetad dokumentär från 2009 av Åsa Veghed.

Du har hört hans musik i filmer som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. Björn Isfält var en av de mest anlitade filmmusikkompositören i svensk historia och hans musik lever vidare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Björn Isfält föddes 1942 och växte upp i Linköping. Vid mitten av 60-talet kom han till Stockholm och började studera cello på Kungliga musikhögskolan. Genom en kompis mötte han Roy Andersson och snart hade han skrivit musiken till succéfilmen En kärlekshistoria.

Uppdragen blev snabbt fler. Björn Isfält tonsatte en hel generations filmupplevelser, totalt över 30 långfilmer under tre decennier ? och hans musik har stannat kvar.

Rövarsången skrålas fortfarande av manskörer på landets teatrar och hans toner från Änglagård hörs ofta på bröllop, dop och begravningar. Björn Isfälts musik finns med genom många människor liv, från vaggan till graven.

Ändå är han okänd som person.

Björn Isfält gick bort i cancer 1997. Han var en av de mest anlitade filmkompositörerna i svensk filmhistoria, men många har aldrig hört hans namn. I den här dokumentären försöker vi komma närmare personen Björn Isfält. Hur arbetade han och vad har han betytt för nutida filmkompositörer ? kan man finna spår av honom i dagens filmer?

I programmet medverkar bland andra regissören Colin Nutley, kompositören och vännen Lasse Dahlberg, artisten Siw Malmkvist och Björn Isfälts barn, Jonas och Johanna Isfält.

En dokumentär från 2022 av Nicola Maniette.

I Peenemünde vid Östersjöns kust tillverkade Hitlerregimen ohyggliga raketer. I dag är fabriken museum över ondskan. I maj 2022 gästades platsen av New York Philharmonic med världsartister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Peenemünde ligger på ön Usedom i norra Tyskland, 16 mil rakt söder om Simrishamn. I maj hölls en unik festival, en manifestation för fred, i öns gamla vapenfabrik, som efter järnridåns fall gjordes om till ett museum.

En av de drivande var världsdirigenten Kurt Masur, som själv spelade en avgörande roll när Tyskland återförenades utan våld. Kurt Masur blev en hjälte, en institution, och många ville se honom som politiker ? men han valde musiken. Han ledde sedan en av världens mest ansedda orkestrar, New York Philharmonic i många år, men glömde aldrig Usedom.

Kurt Masurs dröm var att orkestern någon gång skulle spela i Peenemünde. I maj 2022, sju år efter hans död, blev drömmen verklighet. Idel världsartister som Anne Sophie Mutter, Thomas Hampson och Jan Lisiecki spelade en noga vald repertoar tillsammans med den 106 personer starka orkestern.

Platsen bär en förskräcklig historia, men musik har kraft att förändra också en fasornas fabrik ? som orkesterns första violinist Yulia Ziskel, själv med judiskt påbrå, uttrycker det: ?We really have to change the energy in this place ? and I think we did?.

En dokumentär från 2022 av Eva Sjöstrand.

Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.

Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt.

Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.

Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.

I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.

En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.

Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Det är jag, Loa Falkman,
en ädel och stark man,
och allt som jag rör blir succé!?

Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv.

? Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa.

I programmet medverkar:
Loa Falkman
Per Falkman, hans bror
Solveig Faringer, hans klasskamrat

En dokumentär från 2022 av Jack Lantz.

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.

En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att kärleken spelade en central roll i Hugo Alfvéns skapande råder inga tvivel om. Han närmade sig varje kvinna som hon vore den enda, men klarade inte av att hålla sig borta från otrohet och svek. Den enda kvinnan han förblev trogen genom livet var mamma Lotten, som också var den som förde in musiken i Hugo Alfvéns liv.

I intervjuer från radions arkiv hörs Alfvéns styvdotter Vibeke Krøyer berätta om mannen som krossade hennes mors, Marie Krøyers, hjärta.

I programmet medverkar bland andra sopranen Elin Rombo, musikvetaren Tobias Lund och dirigenten Cecilia Rydinger.

En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.

Hör också den första delen, ?Hugo Alfvéns Midsommarvaka?, om hans mest populära verk.

Med Midsommarvaka blev Hugo Alfvén spelad långt utanför Sveriges gränser. Verket har kommit att förknippas med den svenska landsbygden, men är lika mycket en berättelse om Alfvéns dubbla relation till kärlek och fest.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dag skulle både Hugo Alfvéns musik och de memoarer han lämnat efter sig kallas för autofiktion. Tonsättarens kaotiska privatliv lämnade personliga avtryck i musiken ? och kärleken, havet och folkmusiken vars hans viktigaste motiv.

I det här programmet fördjupar vi oss i Hugo Alfvéns mest populära verk, Midsommarvaka, och tonsättarens anknytning till Dalarna. Vi åker till Alfvéngården utanför Leksand och gör en tidsresa med Alfvéns ?lill-piga? Ninna Tölfors, i dag 88 år.

Kersti Jobs Björklöf minns barndomens midsommarfiranden hos Alfvéns i Tibble by,  i sällskap med spelmanslaget och hennes morbror, legendariske spelmannen Knis Karl Aronsson.

Författaren Anders Carlberg kommenterar Alfvéns kontroversiella konsertframträdande i tyskockuperade Oslo 1941, och vi följer Midsommarvakans internationella spridning i film, populärmusik och genom Svenska baletten.

En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.

Hör också del två, ?Hugo Alfvén, kärleken och sveken?, som handlar om förföraren och naturromantikern Hugo Alfvén, sångerna och den fjärde symfonin.

Energikick, tröst, sällskap, glädje och stöd. Musik är inte bara en källa till härliga upplevelser, utan kan också bidra till ett bättre liv både känslomässigt och socialt inte minst på äldre dar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människor som har fått höra hela sitt liv att de inte kan sjunga blommar upp och hittar sin röst efter 70. Och som anhörig till en person med demens kan musik göra under för att skapa kontakt och närvaro. Men musik kan också vara smärtsamt, så det handlar om rätt musik vid rätt tillfälle.

Musikvetaren och -terapeuten Katarina Lindblad intervjuar hobbymusiker och sångare på en restaurang med ?öppen scen?, besöker ett äldreboende, intervjuar två musikterapeuter, en professionell sångerska och två musikälskande män som har upptäckt vad musik kan göra för kontakten med en sjuk anhörig.

De medverkande är:
Bengtis Hansson, Johan Kallstenius, Palle Svanström ? hobbymusiker och engagerade i organisationen MusikMacken.
Stina Stensland ? hobbysångerska på Gröna dalen.
Ulrika Kron och Lis Jacobsson ? musikterapeuter inom äldreomsorgen i Sundbybergs stad.
Solveig Faringer ? sångerska.
Peter af Petersens ? hängiven musiklyssnare och anhörig.
Sten Fläder ? hobbymusiker/gitarrist och anhörig.
Några anonyma äldre och personal på ett äldreboende.

En dokumentär från 2022 av Katarina Lindblad.

Tonsättare som komponerar i skyddsrum. En operasångerska som ger sånglektioner och skänker pengarna till armén. Musiker som kämpar vid fronten med musiken som vapen. Så ser musiklivet i Ukraina ut sedan den ryska invasionen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

? Jag är inte pianist längre. Jag längtar efter att kriget ska ta slut, så att jag kan bli pianist igen, säger jazzpianisten Andrii Pokaz.

I det här programmet möter vi tonsättarna som komponerar i skyddsrummen, operasångerskan som ger sånglektioner på internet och skänker pengarna till armén, och popstjärnan vars videor manar till motstånd.

Intervjuerna är inspelade på invasionsdagen 24 februari, och under de första två veckorna efter den ryska attacken på Ukraina.

Det är en berättelse om musiken och konsten som civilt motstånd, i ett land vars mångtusenåriga kultur genom historien gång på gång utsatts för ryska angrepp. Där ukrainska musiker drabbats av fängelsestraff, deportering och död för att de sjungit sina egna sånger och talat sitt eget språk.

Nu kämpar de för att rädda arkiv, notmaterial, unika instrument och fältinspelningar av ukrainsk folkmusik och sina egna liv från bomberna.

En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.

Hört i programmet:

Ilyja Razumeiko /Roman Grigoriv: Agnus Dei ur operan Tjernobyldorf. Susanna Karpenko and Marichka Shtyrbulova.

Igor Saenko: Why?! Igor Saenko, ackordeon.

Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 9. Kievs klassiska symfoniorkester, dirigent Herman Makarenko. Liveinspelning.

Trad. ukrainsk folksång, Näktergalen. Daria Tymosjenko, sopran.

Michael Verbitsky/ Pavlo Tjubinsky: Ännu lever Ukraina, Ukrainas nationalsång. Odessa Nationella Akademiska Operans kör, solister och orkester.

Han har kallats Putins vän och samtidigt anlitats flitigt av världens största konserthus och orkestrar. Men när Valerij Gergiev vägrar ta avstånd från Rysslands invasion i Ukraina tar det stopp. Nu vill ingen ha honom längre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I årtionden har Valerij Gergiev varit en av världens mest eftertraktade dirigenter. Med utgångspunkt i Sankt Petersburg och chefsdirigentskapet vid Marinskijteatern har han byggt upp sitt musikimperium och erövrat världens scener. Alla stora orkestrar och konserthus i Väst har velat ha honom ? Metropolitan i New York, La Scala i Milano, Münchenfilharmonikerna, Wienfilharmonikerna och inte minst Sveriges Radio.

Men efter Rysslands invasion av Ukraina kan ingen längre se förbi det stöd Valerij Gergiev öppet visat för Vladimir Putin. Samarbetena med konserthus i Väst sägs upp ett efter ett när Gergiev uppmanas att ta avstånd från Putins agerande men förblir tyst.

På bara några dagar i månadsskiftet februari-mars 2022 har Valerij Gergiev gått från hett eftertraktad till ute i kylan.

I programmet medverkar Anna-Karin Larsson, chef för SR Musik vid Sveriges Radio, klarinettisten Dag Henriksson, som spelat under Gergievs ledning i Sveriges Radios symfoniorkester, samt Markus Thiel, journalist vid den sydtyska tidningen Münchner Merkur.

En specialdokumentär från 2022 av Jack Lantz.

Ansvarig utgivare: Ella Petersson

Om du sjunger i kör har du förmodligen sjungit Förklädd gud Sveriges mest älskade verk, med musik av Lars-Erik Larsson och text av Hjalmar Gullberg. Det skrevs för radiopubliken och sändes första gången 1940.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förklädd gud kom till under brinnande världskrig, i en tid då radions uppdateringar från Europa fyllde hemmen och behovet av tröst var stort. Över 80 år senare fortsätter verket att påverka människor. Men vad är det som gör det så speciellt?

Följ med på en resa i Förklädd guds värld, från första tonen och ordet till de sista. Finns originalnoterna och uruppförandet kvar i radioarkiven? Och hur är det att sätta upp Förklädd gud under pandemin?

I programmet medverkar kulturjournalisten Camilla Lundberg, Mark Levengood, sopranen Charlotta Huldt Ramberg, barytonen Marcus Jupither, körledaren för Con Brio-kören Liselotte Öhman och Jockum Ripma, samt Sveriges Radios medarbetare Fredrik Rådström och Claes Hollander.

En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.

Trots att han varit död i över tio år gör sig Bo Hansson plötsligt påmind när hans orgel oväntat dyker upp i en annons på nätet. Vem är det som säljer den, och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 50 år sedan organisten Bo Hanssons album med musik inspirerad av författaren JRR Tolkiens fantasyepos ?Sagan om ringen? blev en enorm succé internationellt. Skivan har kallats ?en tidig klassiker i rymdrockgenren? och blev Sveriges största musikexport när den släpptes utomlands.

Trots att Bo Hansson förde en anonym tillvaro under åren efter den otroliga framgången fram till sin död, så fortsätter hans egensinniga orgelmusik ständigt att återupptäckas av nya fans och inspirera nya generationer musiker.

En vårdag 2021 gör Bo Hansson sig ytterligare påmind när hans legendariska orgel plötsligt ligger ute till försäljning på nätet. Vem säljer den, och var hamnar den?

I det här programmet hör vi också Anders Lind på skivbolaget Silence berätta historien om hur ?Sagan om ringen? blev till och om hur Bo Hansson gjorde för att följa upp sin osannolika succéskiva.

Medverkar gör även David Thyrén, lektor vid Kungliga musikhögskolan, Erik Petersson, lärare i musikteori och musikproduktion vid Kungliga musikhögskolan, och artisterna Lisa Pyk Wirström, Reine Fiske, Marcus Price, Mingus Price, Kajsa Magnarsson, Joakim Åhlund, Maria Arnqvist, Eric Malmberg och Patrik Kolar, som berättar om hur Bo Hansson har influerat deras musik.

En dokumentär från 2022 av Patrick Stanelius.

Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson Bångbro-Stina med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.

Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna. Vad hände? I den här dokumentären söker vi svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan.  

En dokumentär från 2021 av Peter Gropman, Iris media.

Hur kunde en stundtals hemlös flicka från Barcelonas fattigkvarter bli en berömd operasångerska? Svaret finns i en föreställning i New York 1965 då Montserrat Caballé slog världen med häpnad.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den spansk-katalanska operasopranen Montserrat Caballé räknas som en av de sista stora divorna med en röst, nästan omänsklig, som gav henne epitetet La superba. Hennes samarbete med Queen-sångaren Freddie Mercury gjorde henne även berömd långt utanför operavärlden.

Men vem var Montserrat Caballé? Och hur kunde en fattig flicka från Barcelona nå världens största operascener? Frågorna pekar oss i riktning mot Carnegie Hall i New York en kväll 1965.

Medverkar i programmet gör sångarna Charlotte Huldt Ramberg, Fredrik Zetterström och Marcus Jupiter samt kulturjournalisten Camilla Lundberg.

En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.

Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.

Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.

Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.

Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.

I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.

Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier
Presentation: Staffan Schöier

En dokumentär från 2021.

Jag älskar två saker, musik och människor, sa dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein, som med sin unika förmåga att dela med sig av musiken och sin kunskap var så mycket mer än en musiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För den stora allmänheten blev Leonard Bernstein på många sätt själva sinnebilden av en klassisk musiker när han på 50- och 60-talet stod på pulten framför de stora orkestrarna i direktsänd tv. Han kommunicerade musiken till en miljonpublik, berättade om hur musiken är uppbyggd och om kompositörer som Mahler, Sibelius, Stravinsky, Hindemith och Aaron Copland.

Leonard Bernstein läraren var välsignad med en enastående pedagogisk förmåga. Många musiker har genom åren vittnat om hur betydelsefull Bernsteins gärning varit för dem i att välja en bana inom musikens värld.

Johan Korssell reser till New York för att besöka platser som var centrala i Bernsteins liv. Han träffar dottern Jamie Bernstein i The Bernstein Family Apartment på Manhattan, beger sig till New York-filharmonikernas arkiv, möter musikkritikern och Bernstein-beundraren David Hurwitz och tar sig slutligen till Leonard Bernsteins grav i Green-Wood Cemetery i Brooklyn.

En dokumentär från 2021 av Johan Korssell.

När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1982 dyker två unga, franska musiker upp på avantgardehimlen: Claudine Coule och Gemini Forque. Den innovativa duon kallar sig Deux Filles och deras liv är sedan tonåren sammanflätade av död och sorg, vilket också märks på deras album. 

Debutplattan ?Silence & Wisdom? väcker stort intresse hos den brittiska popeliten och jämförs i pressen med pionjärer som Jean-Michel Jarre och Brian Eno. Att två kvinnor producerar experimentell musik hör inte till vanligheterna i 80-talets konstkretsar och förutom de drömlika melodierna triggar också gruppens romantiska estetik många manliga journalisters fantasi.

Deux Filles har framtiden för sig och festerna avlöser varandra, men runt hörnet väntar katastrofen. Inför sitt tredje album reser Coule och Forque till Nordafrika för att ladda batterierna. Där upphör alla spår. Tidningarna berättar om hur främlingslegionen hittat ett utbränt hus i Alger, men exakt vad som hänt tjejerna är en gåta. Fram till nu. 

En dokumentär från 2021 av Anna Charlotta Gunnarson. 

Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter men länge var musiken bortglömd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Cellisten Pablo Casals hittade noterna till Bachs sex cellosviter i en musikaffär i Barcelona 1890. Vid den tiden ansågs inte cellon som ett soloinstrument. Författaren G.B. Shaw hävdade samma år att cellon lät som en instängd humla i en kruka.

Casals tog tolv år på sig innan han vågade spela något ur sviterna offentligt. I dag tillhör de Bachs mest omtyckta och spelade verk. I det här programmet möter vi vanliga människor, vars liv kretsat kring cellosviterna sedan de hörde dem första gången. 

En dokumentär från 2021 av Anton Karis. 

För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.

En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.

I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken. 

En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström. 

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

?Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat?.

Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.

Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.

I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.

En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.

Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den här dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm.

Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj.

Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. ?Omkring tiggarn från Luossa? och ?Jungman Jansson? blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att Dan Andersson även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker.

En dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.

Carmen väntar inte på att bli vald av männen, hon väljer själv. Ibland beskrivs hon som sorgfri, flyktig och flirtig. Andra gånger som hård, ödestyngd och lidelsefull. Själv säger hon att hon är djävulen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Georges Bizets Carmen är en av tidernas mest spelade operor. Och kanske en av de mest kontroversiella. Vad har den betytt i olika länder och på olika scener genom tiderna? 

I programmet medverkar operasångerskan Miriam Treichel, som gjort flera Carmen-uppsättningar, och före detta operachefen Stefan Johansson, vars första kontakt med Carmen gjorde ett outplånligt intryck på honom som tioåring.

En dokumentär från 2021 av Helen Ardelius. 

Fläskkvartetten är bandet som revolutionerade vad både rockmusik och en stråkkvartett kunde vara när de startade på 80-talet. Med sitt elförstärkta stråksound tog de sig in i varenda vrå av Musiksverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Örjan Högberg, Jonas Lindgren och Mattias Helldén träffas redan på musikerutbildningen
på Stockholms musikhögskola tidigt 70-tal. Fröet till Fläskkvartetten börjar gro när de på rasterna kastar sig ner i skolans källarlokaler för att jamma. När cellisten Sebastian Öberg och bandets första slagverkare Johan Söderberg så småningom ansluter ger de ut sin första skiva.

Fläskkvartetten har under många decennier gjort egen musik, anlitats av filmskapare och operahus både i och utanför Sverige och samarbetat med svenska stjärnor som Robyn, Thåström, Anne-Sofie von Otter och framförallt Freddie Wadling.

Fläskkvartettens snart 40 år långa karriär är berättelsen om ett bands uppgång och fall med alla de ingredienser som långvariga relationer har ? framgångar, kärlek, svek och uppbrott. 

En dokumentär från 2021 av Agneta Karlsson.

Arkivklippen i programmet är hämtade ur Sveriges Radios arkiv och:
?Fläskkvartetten med Mats Ek i Paris?, en film av Isabella A Johanson & Cat Bengtsson, 2001.
?Daily Live?, SVT, 1987.
?Blå Ögon?, SVT, 2014.

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin ?Huvva ? svensk folkmusik på beat?, ?Trollskog ? mer svensk folkmusik på beat? och ?Bergtagen?, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld.

? Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv.

Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset.

Att sedan komma tillbaka var svårt.

? Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning.

I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén.

En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.

Musiken finns överallt omkring dig, men det är inte du som väljer den. I butiken, hos tandläkaren och till och med i dina egna hörlurar har andra räknat ut vad som får dig att shoppa, koppla av och aldrig stänga av ljudet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ofta är musiken noga utvald för ett särskilt syfte. Med rätt musik ökade försäljningen av milkshakes med 15 procent på McDonalds. Klädkedjan Gant sålde 30 procent mer med en så kallad varumärkesnära musik, och kunderna stannade också längre i butiken.

Även när du lyssnar via streamingtjänster är det andra som väljer vad du ska lyssna på. I en tid av tillgänglighet och överflöd har utbudet blivit för stort och oöverblickbart. Och när vi inte längre orkar göra aktiva val har andra börjat göra det åt oss.

I programmet medverkar etnologen Elin Franzén, Roger Adolfsson, digital strateg på skivbolaget Naxos och före detta spellisteredaktör på Spotify, Rasmus Fleicher, forskare i ekonomisk historia, Ola Sars, vd på streamingtjänsten Soundtrack your brand och Anders Ekström, vd på Music in brands.

En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.

Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag.

Mest känd är han troligen för tonsättningen av ?Sverige?, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom.

Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. ?Jag längtar in i mig själv? skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius.

I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg.

En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom. Sändes första gången i mars 2021.

Elza Soares en gång en fattig flicka från favelan i Rio har utsetts till årtusendets sångerska av BBC Radio. Sedan 50-talet har hon uppnått makalösa framgångar. Men hon har även stött på bottenlös sorg och stora motgångar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 1930 föds Elza Gomes da Conceição i slumområdet Favela Moça Bonita i västra Rio de Janeiro. Familjen har inte mycket pengar och Elza har nio syskon. Alla måste hjälpa till i hushållet och Elzas uppgift är att hämta vatten i en närliggande brunn.

Att bära vattenhinkar på huvudet är inte lätt och Elza brukar ge ifrån sig ett stön när hon bär de tunga hinkarna. Elzas pappa säger att hon kommer att förstöra sina stämband om hon jämrar sig. Själv tycker hon att det har ett gungigt sväng. Det är också jämrandet och den raspiga rösten som kommer att göra Elza Soares världsberömd.

Som 11-åring blir hon bortgift och som 21-åring är hon änka med fem barn att ta hand om. Allt kunde ha blivit ingenting om det inte vore för en talangjakt hon söker sig till när hon står på botten. Programledaren häpnar över Elzas utmärglade utseende och frågar henne från vilken planet hon är. ?Samma planet som ni, planeten hunger?, svarar Elza.

En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose.

Producent: Antonio de la Cruz