Sveriges 100 mest populära podcasts

P2 Dokumentär

P2 Dokumentär

Starka berättelser om musik. Ansvarig utgivare: Anna-Karin Larsson

Prenumerera

iTunes / Overcast / RSS

Webbplats

sverigesradio.se/p2dokumentar

Avsnitt

Det högre ståndet ? kvinnor i mansroller

I byxrollernas unika universum finns många kvinnliga operasångare som ägnar sina karriärer åt att gestalta killar. Men tror publiken på illusionen? Kanske krävs det mer än ett par byxor för att bli trovärdig.

 Kan du tänka dig att du är Persbrandt? Hur går han? Studenterna stegar pompöst runt på scengolvet, där forskaren och operasångaren Tove Dahlberg peppar dem att ta ut svängarna. Hon har startat den banbrytande kursen Att gestalta byxroller på Stockholms konstnärliga högskola, institutionen för opera.Här prövas hur gestaltningen kan förändras av en strumpa i grenen och vilken skillnad det är på att kliva in i ett rum som tjej respektive kille. Via klyschor och schabloner finslipas detaljerna, som att våga släppa ut magen, andas ljudligt och sjunga lite fulare. På Kungliga operan finns Ola Eliasson, baryton, med stor vana av att möta byxroller. Vad kan han göra för att öka trovärdigheten hos sina kvinnliga motspelare? Och hur ofta har han själv fått spela tjej?  En dokumentär från 2022 av Anna Charlotta Gunnarson.
2022-11-11
Länk till avsnitt

Är det bara jag som är rädd?

Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla.

Är det ingen annan än jag som är livrädd? frågar sig Per Feltzin. Nu när Putin tycks använda Hitlers manual för att inleda ett stort krig. Nu när vi både upprustar och lever som vanligt. Nu när musik från världskrigens tider åter låter aktuell. Per Feltzin utgår också från sin egen familjehistoria med en farfar som stred och sårades i Verdun och en pappa som sårades svårt i andra världskriget.  I programmet hörs musik av bland andra Bach, Barber, Biber, Sjostakovitj, Ives, Gorecki, Lars Erik Larsson, Eisler och Jenkins samt med Cohen, Lautten Compagney, Motörhead och Tältprojektet med Totta Näslund.Ett program från hösten 2022 av Per Feltzin.(Per Feltzin har tidigare gjort andra radioinslag kring angränsande ämnen. "Andra världskriget, familjeminnen, tågresor och Bachs passionsmusik." och "Min pappa var en tysk soldat".)
2022-11-05
Länk till avsnitt

Ulla Winblads ilska

Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström.

Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också utmanad själv, av självaste Bellman. Hur mycket var verkligt och hur mycket var dikt i hans epistlar?Att Ulla Winblads liv blev starkt påverkat av att hennes namn användes av Bellman står klart. Inom henne puttrade en ilska som kunde slå över i fysiskt våld när människor sjöng Bellmans sånger i hennes närhet. Under en period flyttade hon från Stockholm för att komma undan. Men det skulle visa sig att Bellmans sånger var kända över hela landet och förföljde henne vart hon än gick.En dokumentär från 2022 av Malin Marcko, Iris Media.
2022-10-27
Länk till avsnitt

Ralph Vaughan Williams ? ett musikliv fullt av kontraster

Ralph Vaughan Williams var en kontrasternas man. Han tackade nej till att bli adlad, men skrev en hymn till drottning Elizabeths kröning. Och trots att han hatade krig anmälde han sig som krigsfrivillig.

I oktober 2022 är det 150 år sedan den brittiske kompositören Ralph Vaughan Williams föddes. I dag är han främst förknippad med sitt pastorala sound. Men många av hans verk har ingenting med den idylliska engelska landsbygden att göra. Musiken är snarare präglad av krig, då komponerandet blev ett sätt för Vaughan Williams att bearbeta sina upplevelser från fronten vid första världskriget.Vaughan Williams liv var överhuvudtaget fullt av kontraster. Han var uttalad ateist, men fick uppdraget att sammanställa den engelska koralboken som blev en bästsäljare. Han kom från en bemedlad upper-middle class-familj, men var medlem av Labourpartiet. Han växte upp på landsbygden och älskade naturen, men föredrog att bo i London.Vem var egentligen denne man, full av motsättningar och kontraster?I programmet medverkar dirigenterna Martyn Brabbins och John Storgårds, författaren och radioprogramledaren Andrew Green. Vi besöker Ralph Vaughan Williams barndomshem i grevskapet Surrey och köar med ståplatspubliken in till Royal Albert Hall.En dokumentär från 2022 av Albert Ehrnrooth.
2022-10-12
Länk till avsnitt

Brasilianska gitarrgudar

Häng med på en djupdykning i den brasilianska gitarrmagin! På festivaler, konserter och barer i Rio träffar vi några av landets främsta gitarrister som Yamandu Costa, Rosa Passos, Marco Pereira och Badi Assad.

Åsa Veghed reser runt i Brasiliens spännande musikmiljöer och träffar artister. Här djupdyker vi i landets gitarrtradition som blev internationellt känd på 60-talet.En omarbetad dokumentär från 2009 av Åsa Veghed.
2022-10-07
Länk till avsnitt

Björn Isfält ? Sveriges främsta filmkompositör

Du har hört hans musik i filmer som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. Björn Isfält var en av de mest anlitade filmmusikkompositören i svensk historia och hans musik lever vidare.

Björn Isfält föddes 1942 och växte upp i Linköping. Vid mitten av 60-talet kom han till Stockholm och började studera cello på Kungliga musikhögskolan. Genom en kompis mötte han Roy Andersson och snart hade han skrivit musiken till succéfilmen En kärlekshistoria.Uppdragen blev snabbt fler. Björn Isfält tonsatte en hel generations filmupplevelser, totalt över 30 långfilmer under tre decennier och hans musik har stannat kvar.Rövarsången skrålas fortfarande av manskörer på landets teatrar och hans toner från Änglagård hörs ofta på bröllop, dop och begravningar. Björn Isfälts musik finns med genom många människor liv, från vaggan till graven.Ändå är han okänd som person.Björn Isfält gick bort i cancer 1997. Han var en av de mest anlitade filmkompositörerna i svensk filmhistoria, men många har aldrig hört hans namn. I den här dokumentären försöker vi komma närmare personen Björn Isfält. Hur arbetade han och vad har han betytt för nutida filmkompositörer kan man finna spår av honom i dagens filmer?I programmet medverkar bland andra regissören Colin Nutley, kompositören och vännen Lasse Dahlberg, artisten Siw Malmkvist och Björn Isfälts barn, Jonas och Johanna Isfält.En dokumentär från 2022 av Nicola Maniette.
2022-09-29
Länk till avsnitt

Klangen förvandlar fasornas fabrik

I Peenemünde vid Östersjöns kust tillverkade Hitlerregimen ohyggliga raketer. I dag är fabriken museum över ondskan. I maj 2022 gästades platsen av New York Philharmonic med världsartister.

Peenemünde ligger på ön Usedom i norra Tyskland, 16 mil rakt söder om Simrishamn. I maj hölls en unik festival, en manifestation för fred, i öns gamla vapenfabrik, som efter järnridåns fall gjordes om till ett museum.En av de drivande var världsdirigenten Kurt Masur, som själv spelade en avgörande roll när Tyskland återförenades utan våld. Kurt Masur blev en hjälte, en institution, och många ville se honom som politiker men han valde musiken. Han ledde sedan en av världens mest ansedda orkestrar, New York Philharmonic i många år, men glömde aldrig Usedom.Kurt Masurs dröm var att orkestern någon gång skulle spela i Peenemünde. I maj 2022, sju år efter hans död, blev drömmen verklighet. Idel världsartister som Anne Sophie Mutter, Thomas Hampson och Jan Lisiecki spelade en noga vald repertoar tillsammans med den 106 personer starka orkestern.Platsen bär en förskräcklig historia, men musik har kraft att förändra också en fasornas fabrik som orkesterns första violinist Yulia Ziskel, själv med judiskt påbrå, uttrycker det: We really have to change the energy in this place and I think we did.En dokumentär från 2022 av Eva Sjöstrand.
2022-09-16
Länk till avsnitt

Bakom kulisserna med dirigenten Christian Karlsen

Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik.

Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
2022-08-19
Länk till avsnitt

Loa Falkman: ?Allt jag rör blir succé?

Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till?

Det är jag, Loa Falkman, en ädel och stark man, och allt som jag rör blir succé!Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv. Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa.I programmet medverkar: Loa Falkman Per Falkman, hans bror Solveig Faringer, hans klasskamratEn dokumentär från 2022 av Jack Lantz.
2022-06-10
Länk till avsnitt

Povel Ramel ? sju decennier av komik och musik

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder.

I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.
2022-05-28
Länk till avsnitt

Hugo Alfvén, kärleken och sveken

Hugo Alfvéns bekräftelsebehov fick katastrofala följder för kvinnorna i hans liv. Men relationerna var också en avgörande drivkraft i hans konstnärskap och har lämnat direkta avtryck i musiken.

Att kärleken spelade en central roll i Hugo Alfvéns skapande råder inga tvivel om. Han närmade sig varje kvinna som hon vore den enda, men klarade inte av att hålla sig borta från otrohet och svek. Den enda kvinnan han förblev trogen genom livet var mamma Lotten, som också var den som förde in musiken i Hugo Alfvéns liv. I intervjuer från radions arkiv hörs Alfvéns styvdotter Vibeke Krøyer berätta om mannen som krossade hennes mors, Marie Krøyers, hjärta. I programmet medverkar bland andra sopranen Elin Rombo, musikvetaren Tobias Lund och dirigenten Cecilia Rydinger.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också den första delen, Hugo Alfvéns Midsommarvaka, om hans mest populära verk.
2022-05-06
Länk till avsnitt

Hugo Alfvéns Midsommarvaka ? internationellt spridd och älskad

Med Midsommarvaka blev Hugo Alfvén spelad långt utanför Sveriges gränser. Verket har kommit att förknippas med den svenska landsbygden, men är lika mycket en berättelse om Alfvéns dubbla relation till kärlek och fest.

I dag skulle både Hugo Alfvéns musik och de memoarer han lämnat efter sig kallas för autofiktion. Tonsättarens kaotiska privatliv lämnade personliga avtryck i musiken och kärleken, havet och folkmusiken vars hans viktigaste motiv.I det här programmet fördjupar vi oss i Hugo Alfvéns mest populära verk, Midsommarvaka, och tonsättarens anknytning till Dalarna. Vi åker till Alfvéngården utanför Leksand och gör en tidsresa med Alfvéns lill-piga Ninna Tölfors, i dag 88 år.Kersti Jobs Björklöf minns barndomens midsommarfiranden hos Alfvéns i Tibble by,  i sällskap med spelmanslaget och hennes morbror, legendariske spelmannen Knis Karl Aronsson.Författaren Anders Carlberg kommenterar Alfvéns kontroversiella konsertframträdande i tyskockuperade Oslo 1941, och vi följer Midsommarvakans internationella spridning i film, populärmusik och genom Svenska baletten.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hör också del två, Hugo Alfvén, kärleken och sveken, som handlar om förföraren och naturromantikern Hugo Alfvén, sångerna och den fjärde symfonin. Sänds lördag 7 maj.
2022-04-29
Länk till avsnitt

Musik som livsgnista på äldre dar

Energikick, tröst, sällskap, glädje och stöd. Musik är inte bara en källa till härliga upplevelser, utan kan också bidra till ett bättre liv både känslomässigt och socialt inte minst på äldre dar.

Människor som har fått höra hela sitt liv att de inte kan sjunga blommar upp och hittar sin röst efter 70. Och som anhörig till en person med demens kan musik göra under för att skapa kontakt och närvaro. Men musik kan också vara smärtsamt, så det handlar om rätt musik vid rätt tillfälle.Musikvetaren och -terapeuten Katarina Lindblad intervjuar hobbymusiker och sångare på en restaurang med öppen scen, besöker ett äldreboende, intervjuar två musikterapeuter, en professionell sångerska och två musikälskande män som har upptäckt vad musik kan göra för kontakten med en sjuk anhörig.De medverkande är: Bengtis Hansson, Johan Kallstenius, Palle Svanström hobbymusiker och engagerade i organisationen MusikMacken. Stina Stensland hobbysångerska på Gröna dalen. Ulrika Kron och Lis Jacobsson musikterapeuter inom äldreomsorgen i Sundbybergs stad. Solveig Faringer sångerska. Peter af Petersens hängiven musiklyssnare och anhörig. Sten Fläder hobbymusiker/gitarrist och anhörig. Några anonyma äldre och personal på ett äldreboende.En dokumentär från 2022 av Katarina Lindblad.
2022-04-01
Länk till avsnitt

När bomberna faller ? om musikerna i krigets Ukraina

Tonsättare som komponerar i skyddsrum. En operasångerska som ger sånglektioner och skänker pengarna till armén. Musiker som kämpar vid fronten med musiken som vapen. Så ser musiklivet i Ukraina ut sedan den ryska invasionen.

Jag är inte pianist längre. Jag längtar efter att kriget ska ta slut, så att jag kan bli pianist igen, säger jazzpianisten Andrii Pokaz.I det här programmet möter vi tonsättarna som komponerar i skyddsrummen, operasångerskan som ger sånglektioner på internet och skänker pengarna till armén, och popstjärnan vars videor manar till motstånd.Intervjuerna är inspelade på invasionsdagen 24 februari, och under de första två veckorna efter den ryska attacken på Ukraina.Det är en berättelse om musiken och konsten som civilt motstånd, i ett land vars mångtusenåriga kultur genom historien gång på gång utsatts för ryska angrepp. Där ukrainska musiker drabbats av fängelsestraff, deportering och död för att de sjungit sina egna sånger och talat sitt eget språk.Nu kämpar de för att rädda arkiv, notmaterial, unika instrument och fältinspelningar av ukrainsk folkmusik och sina egna liv från bomberna.En dokumentär från 2022 av Sofia Nyblom.Hört i programmet:Ilyja Razumeiko /Roman Grigoriv: Agnus Dei ur operan Tjernobyldorf. Susanna Karpenko and Marichka Shtyrbulova.Igor Saenko: Why?! Igor Saenko, ackordeon. Ludwig van Beethoven: Symfoni nr 9. Kievs klassiska symfoniorkester, dirigent Herman Makarenko. Liveinspelning.Trad. ukrainsk folksång, Näktergalen. Daria Tymosjenko, sopran.Michael Verbitsky/ Pavlo Tjubinsky: Ännu lever Ukraina, Ukrainas nationalsång. Odessa Nationella Akademiska Operans kör, solister och orkester.
2022-03-18
Länk till avsnitt

Demondirigenten Gergiev ? utkastad från Väst

Han har kallats Putins vän och samtidigt anlitats flitigt av världens största konserthus och orkestrar. Men när Valerij Gergiev vägrar ta avstånd från Rysslands invasion i Ukraina tar det stopp. Nu vill ingen ha honom längre.

I årtionden har Valerij Gergiev varit en av världens mest eftertraktade dirigenter. Med utgångspunkt i Sankt Petersburg och chefsdirigentskapet vid Marinskijteatern har han byggt upp sitt musikimperium och erövrat världens scener. Alla stora orkestrar och konserthus i Väst har velat ha honom Metropolitan i New York, La Scala i Milano, Münchenfilharmonikerna, Wienfilharmonikerna och inte minst Sveriges Radio.Men efter Rysslands invasion av Ukraina kan ingen längre se förbi det stöd Valerij Gergiev öppet visat för Vladimir Putin. Samarbetena med konserthus i Väst sägs upp ett efter ett när Gergiev uppmanas att ta avstånd från Putins agerande men förblir tyst.På bara några dagar i månadsskiftet februari-mars 2022 har Valerij Gergiev gått från hett eftertraktad till ute i kylan.I programmet medverkar Anna-Karin Larsson, chef för SR Musik vid Sveriges Radio, klarinettisten Dag Henriksson, som spelat under Gergievs ledning i Sveriges Radios symfoniorkester, samt Markus Thiel, journalist vid den sydtyska tidningen Münchner Merkur.En specialdokumentär från 2022 av Jack Lantz.Ansvarig utgivare: Ella Petersson
2022-03-11
Länk till avsnitt

Förklädd gud ? ej för de starka men för de svaga

Om du sjunger i kör har du förmodligen sjungit Förklädd gud Sveriges mest älskade verk, med musik av Lars-Erik Larsson och text av Hjalmar Gullberg. Det skrevs för radiopubliken och sändes första gången 1940.

Förklädd gud kom till under brinnande världskrig, i en tid då radions uppdateringar från Europa fyllde hemmen och behovet av tröst var stort. Över 80 år senare fortsätter verket att påverka människor. Men vad är det som gör det så speciellt? Följ med på en resa i Förklädd guds värld, från första tonen och ordet till de sista. Finns originalnoterna och uruppförandet kvar i radioarkiven? Och hur är det att sätta upp Förklädd gud under pandemin?I programmet medverkar kulturjournalisten Camilla Lundberg, Mark Levengood, sopranen Charlotta Huldt Ramberg, barytonen Marcus Jupither, körledaren för Con Brio-kören Liselotte Öhman och Jockum Ripma, samt Sveriges Radios medarbetare Fredrik Rådström och Claes Hollander.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
2022-03-11
Länk till avsnitt

Jakten på Bo Hanssons legendariska orgel

Trots att han varit död i över tio år gör sig Bo Hansson plötsligt påmind när hans orgel oväntat dyker upp i en annons på nätet. Vem är det som säljer den, och varför?

I år är det 50 år sedan organisten Bo Hanssons album med musik inspirerad av författaren JRR Tolkiens fantasyepos Sagan om ringen blev en enorm succé internationellt. Skivan har kallats en tidig klassiker i rymdrockgenren och blev Sveriges största musikexport när den släpptes utomlands.Trots att Bo Hansson förde en anonym tillvaro under åren efter den otroliga framgången fram till sin död, så fortsätter hans egensinniga orgelmusik ständigt att återupptäckas av nya fans och inspirera nya generationer musiker.En vårdag 2021 gör Bo Hansson sig ytterligare påmind när hans legendariska orgel plötsligt ligger ute till försäljning på nätet. Vem säljer den, och var hamnar den?I det här programmet hör vi också Anders Lind på skivbolaget Silence berätta historien om hur Sagan om ringen blev till och om hur Bo Hansson gjorde för att följa upp sin osannolika succéskiva.Medverkar gör även David Thyrén, lektor vid Kungliga musikhögskolan, Erik Petersson, lärare i musikteori och musikproduktion vid Kungliga musikhögskolan, och artisterna Lisa Pyk Wirström, Reine Fiske, Marcus Price, Mingus Price, Kajsa Magnarsson, Joakim Åhlund, Maria Arnqvist, Eric Malmberg och Patrik Kolar, som berättar om hur Bo Hansson har influerat deras musik.En dokumentär från 2022 av Patrick Stanelius.
2022-02-25
Länk till avsnitt

Vad hände med Bångbro-Stina?

Hon utmanade den manliga dragspelsgenren och var den första kvinnliga dragspelaren som spelades in på skiva. På 30-talet blev Stina Karlsson Bångbro-Stina med hela svenska folket. Men plötsligt försvann hon från estraderna.

Bångbro-Stina var ett stort namn i dragspelskretsar på 30-talet. Tillsammans med Albin Fernström spelade hon in stenkakor i London, kuskade runt i folkparkerna och spelades i radio, alltid med ett taktfast komp i dragspelsbasen.Men i slutet på 40-talet tycktes strålkastarljuset slockna. Vad hände? I den här dokumentären söker vi svaret på vad som egentligen fick Bångbro-Stina att lägga dragspelet på hyllan.  En dokumentär från 2021 av Peter Gropman, Iris media.
2022-02-11
Länk till avsnitt

Montserrat Caballé ? århundradets genombrott

Hur kunde en stundtals hemlös flicka från Barcelonas fattigkvarter bli en berömd operasångerska? Svaret finns i en föreställning i New York 1965 då Montserrat Caballé slog världen med häpnad.

Den spansk-katalanska operasopranen Montserrat Caballé räknas som en av de sista stora divorna med en röst, nästan omänsklig, som gav henne epitetet La superba. Hennes samarbete med Queen-sångaren Freddie Mercury gjorde henne även berömd långt utanför operavärlden.Men vem var Montserrat Caballé? Och hur kunde en fattig flicka från Barcelona nå världens största operascener? Frågorna pekar oss i riktning mot Carnegie Hall i New York en kväll 1965.Medverkar i programmet gör sångarna Charlotte Huldt Ramberg, Fredrik Zetterström och Marcus Jupiter samt kulturjournalisten Camilla Lundberg.En dokumentär från 2022 av Antonio de la Cruz.
2022-01-28
Länk till avsnitt

Visgiganten Evert Taube ? diktaren och tiden

Evert Taube följde sin egen väg och var lika ofta ur tiden som i den. Drömmen om att bli erkänd författare och skriva den stora romanen fanns alltid där under tiden skrev han flera av våra mest älskade sommarvisor.

Detta är del 3 i vår serie Visgiganten Evert Taube. De tidigare delarna finns nedan.Det är som att var än Evert befann sig så måste han skriva och berätta om det. En impressionist som i ord och ton målat allt från Fritiof Anderssons robusta äventyr till Rönnerdahls skimrande skärgårdsidyll.Pampas, Shanghai, Bohuslän och Stockholms skärgård, allt kunde blandas i samma visa.Genom radioapparaterna och turnéerna tog han för länge sedan världen in i folkhemmet. I vår tid kan visorna och berättelserna fortfarande väcka drömmar för den som vill ut, men också hjälpa den som kommit hit att förstå Sverige.I programmet hörs både Everts och andras röster ur arkiven. Medverkar gör också musikvetaren Johanna Broman Åkesson, kompositören och musikproducenten Peter Nordahl och musikerna Sofia Karlsson och Päyam Tabatabayi.Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier Presentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
2022-01-15
Länk till avsnitt

Bernstein: Jag älskar två saker, musik och människor

Jag älskar två saker, musik och människor, sa dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein, som med sin unika förmåga att dela med sig av musiken och sin kunskap var så mycket mer än en musiker.

För den stora allmänheten blev Leonard Bernstein på många sätt själva sinnebilden av en klassisk musiker när han på 50- och 60-talet stod på pulten framför de stora orkestrarna i direktsänd tv. Han kommunicerade musiken till en miljonpublik, berättade om hur musiken är uppbyggd och om kompositörer som Mahler, Sibelius, Stravinsky, Hindemith och Aaron Copland. Leonard Bernstein läraren var välsignad med en enastående pedagogisk förmåga. Många musiker har genom åren vittnat om hur betydelsefull Bernsteins gärning varit för dem i att välja en bana inom musikens värld. Johan Korssell reser till New York för att besöka platser som var centrala i Bernsteins liv. Han träffar dottern Jamie Bernstein i The Bernstein Family Apartment på Manhattan, beger sig till New York-filharmonikernas arkiv, möter musikkritikern och Bernstein-beundraren David Hurwitz och tar sig slutligen till Leonard Bernsteins grav i Green-Wood Cemetery i Brooklyn. En dokumentär från 2021 av Johan Korssell.
2021-12-24
Länk till avsnitt

Visgiganten Evert Taube del 1

Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här första delen berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen.

- Jag har nog snarare hållit mig till verkligheten i högsta grad, det är nog mera ett sätt att skriva, ett sätt att berätta som gör att det ofta verkar väldigt äventyrligt och otroligt ..."  Här följer vi med Evert Taube från barndomens Vinga till stadsliv i Stockholm och ut över haven "på den glittrande blåa ocean". Evert Taube föddes 1890 och växte upp på Vinga i Göteborgs inlopp. Familjen musicerade ofta och pappa Carl Gunnar läste berättelser och sjöng för Evert och hans syskon. Många var de skepp som passerade och barnen Taube fick höra dramatiska historier från världshaven, berättade av kaptener, lotsar och ibland även skeppsbrutna som räddats i nöd utanför Vinga. Evert fick på så sätt tidigt inspiration till sina visor.   Programmet är en repris från den 16 juni 2018. En P2 Dokumentär av Eva Schöier som presenteras av Stefan Wermelin.
2021-12-23
Länk till avsnitt

Deux Filles ? elektrogudinnorna som försvann

När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu.

1982 dyker två unga, franska musiker upp på avantgardehimlen: Claudine Coule och Gemini Forque. Den innovativa duon kallar sig Deux Filles och deras liv är sedan tonåren sammanflätade av död och sorg, vilket också märks på deras album. Debutplattan Silence & Wisdom väcker stort intresse hos den brittiska popeliten och jämförs i pressen med pionjärer som Jean-Michel Jarre och Brian Eno. Att två kvinnor producerar experimentell musik hör inte till vanligheterna i 80-talets konstkretsar och förutom de drömlika melodierna triggar också gruppens romantiska estetik många manliga journalisters fantasi.Deux Filles har framtiden för sig och festerna avlöser varandra, men runt hörnet väntar katastrofen. Inför sitt tredje album reser Coule och Forque till Nordafrika för att ladda batterierna. Där upphör alla spår. Tidningarna berättar om hur främlingslegionen hittat ett utbränt hus i Alger, men exakt vad som hänt tjejerna är en gåta. Fram till nu. En dokumentär från 2021 av Anna Charlotta Gunnarson. 
2021-12-17
Länk till avsnitt

Minnen av Bachs cellosviter

Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter men länge var musiken bortglömd.

Cellisten Pablo Casals hittade noterna till Bachs sex cellosviter i en musikaffär i Barcelona 1890. Vid den tiden ansågs inte cellon som ett soloinstrument. Författaren G.B. Shaw hävdade samma år att cellon lät som en instängd humla i en kruka.Casals tog tolv år på sig innan han vågade spela något ur sviterna offentligt. I dag tillhör de Bachs mest omtyckta och spelade verk. I det här programmet möter vi vanliga människor, vars liv kretsat kring cellosviterna sedan de hörde dem första gången. En dokumentär från 2021 av Anton Karis. 
2021-12-10
Länk till avsnitt

700 dagar med corona ? hur pandemin påverkade musiklivet

För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv.

Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken. En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström. 
2021-11-26
Länk till avsnitt

Märta Ramstens resa räddade svensk folkmusik

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken.

Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat.Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.
2021-11-19
Länk till avsnitt

Carmen ? fjäril, femme fatale eller djävulen själv?

Carmen väntar inte på att bli vald av männen, hon väljer själv. Ibland beskrivs hon som sorgfri, flyktig och flirtig. Andra gånger som hård, ödestyngd och lidelsefull. Själv säger hon att hon är djävulen.

Georges Bizets Carmen är en av tidernas mest spelade operor. Och kanske en av de mest kontroversiella. Vad har den betytt i olika länder och på olika scener genom tiderna? I programmet medverkar operasångerskan Miriam Treichel, som gjort flera Carmen-uppsättningar, och före detta operachefen Stefan Johansson, vars första kontakt med Carmen gjorde ett outplånligt intryck på honom som tioåring. En dokumentär från 2021 av Helen Ardelius. 
2021-11-05
Länk till avsnitt

Fläskkvartetten ? en kärlekshistoria

Fläskkvartetten är bandet som revolutionerade vad både rockmusik och en stråkkvartett kunde vara när de startade på 80-talet. Med sitt elförstärkta stråksound tog de sig in i varenda vrå av Musiksverige.

Örjan Högberg, Jonas Lindgren och Mattias Helldén träffas redan på musikerutbildningen på Stockholms musikhögskola tidigt 70-tal. Fröet till Fläskkvartetten börjar gro när de på rasterna kastar sig ner i skolans källarlokaler för att jamma. När cellisten Sebastian Öberg och bandets första slagverkare Johan Söderberg så småningom ansluter ger de ut sin första skiva.Fläskkvartetten har under många decennier gjort egen musik, anlitats av filmskapare och operahus både i och utanför Sverige och samarbetat med svenska stjärnor som Robyn, Thåström, Anne-Sofie von Otter och framförallt Freddie Wadling.Fläskkvartettens snart 40 år långa karriär är berättelsen om ett bands uppgång och fall med alla de ingredienser som långvariga relationer har framgångar, kärlek, svek och uppbrott. En dokumentär från 2021 av Agneta Karlsson.Arkivklippen i programmet är hämtade ur Sveriges Radios arkiv och: Fläskkvartetten med Mats Ek i Paris, en film av Isabella A Johanson & Cat Bengtsson, 2001. Daily Live, SVT, 1987. Blå Ögon, SVT, 2014.
2021-10-22
Länk till avsnitt

Musiken du inte väljer själv

Musiken finns överallt omkring dig, men det är inte du som väljer den. I butiken, hos tandläkaren och till och med i dina egna hörlurar har andra räknat ut vad som får dig att shoppa, koppla av och aldrig stänga av ljudet.

Ofta är musiken noga utvald för ett särskilt syfte. Med rätt musik ökade försäljningen av milkshakes med 15 procent på McDonalds. Klädkedjan Gant sålde 30 procent mer med en så kallad varumärkesnära musik, och kunderna stannade också längre i butiken. Även när du lyssnar via streamingtjänster är det andra som väljer vad du ska lyssna på. I en tid av tillgänglighet och överflöd har utbudet blivit för stort och oöverblickbart. Och när vi inte längre orkar göra aktiva val har andra börjat göra det åt oss. I programmet medverkar etnologen Elin Franzén, Roger Adolfsson, digital strateg på skivbolaget Naxos och före detta spellisteredaktör på Spotify, Rasmus Fleicher, forskare i ekonomisk historia, Ola Sars, vd på streamingtjänsten Soundtrack your brand och Anders Ekström, vd på Music in brands. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.
2021-10-08
Länk till avsnitt

Elza Soares ? sambadrottningen från planeten hunger

Elza Soares en gång en fattig flicka från favelan i Rio har utsetts till årtusendets sångerska av BBC Radio. Sedan 50-talet har hon uppnått makalösa framgångar. Men hon har även stött på bottenlös sorg och stora motgångar.

År 1930 föds Elza Gomes da Conceição i slumområdet Favela Moça Bonita i västra Rio de Janeiro. Familjen har inte mycket pengar och Elza har nio syskon. Alla måste hjälpa till i hushållet och Elzas uppgift är att hämta vatten i en närliggande brunn. Att bära vattenhinkar på huvudet är inte lätt och Elza brukar ge ifrån sig ett stön när hon bär de tunga hinkarna. Elzas pappa säger att hon kommer att förstöra sina stämband om hon jämrar sig. Själv tycker hon att det har ett gungigt sväng. Det är också jämrandet och den raspiga rösten som kommer att göra Elza Soares världsberömd. Som 11-åring blir hon bortgift och som 21-åring är hon änka med fem barn att ta hand om. Allt kunde ha blivit ingenting om det inte vore för en talangjakt hon söker sig till när hon står på botten. Programledaren häpnar över Elzas utmärglade utseende och frågar henne från vilken planet hon är. Samma planet som ni, planeten hunger, svarar Elza. En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose. Producent: Antonio de la Cruz
2021-09-24
Länk till avsnitt

Luciano Pavarotti ? bagarsonen som blev en världstenor

Luciano Pavarotti räknas av många som den främsta tenoren någonsin. Han tronar dessutom över tre svårslagna världsrekord. Men vad var det som var så speciellt med hans röst, som än i dag väcker vår förundran?

Bagarsonen Luciano Pavarotti föddes i den lilla staden Modena i norra Italien 1935. När han gick bort 2007 var han en världstenor och räknades till en av de 20 internationellt mest kända personerna någonsin. Hör om hans fantastiska livsresa och om hans bejublade röst som än i dag berör människors innersta. I programmet medverkar journalisten Lasse Anrell och Operans pressansvarig Torbjörn Eriksson.  Operachefen Stefan Johansson berättar om sina möten med Pavarotti och Birgitta Svendén om hur det var att sjunga med honom på Metropolitanoperan i New York. P2-podden Mästerverkens Clara Törnvall och Johan Korssell diskuterar Pavarottis storhet. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
2021-09-10
Länk till avsnitt

Maria Callas ? divan med brustet hjärta

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna.

En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst. Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande. Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar. Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig. I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo. En dokumentär från 2021 av Moa Larsson. Producent Ljudbang: Emma Janke Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Mikael Brodin Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
2021-09-03
Länk till avsnitt

Fenomenet de tre tenorerna

José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti skapade en sällan upplevd hype kring opera när de på 90-talet sålde ut jättearenor tillsammans. Men hur kunde tre gigantiska egon komma överens om att dela scen?

De tre tenorerna framträdde ihop för första gången den 7 juli 1990 i Rom. Konserten skulle samla in pengar till José Carreras leukemistiftelse, men blev därutöver också början på en global cirkus med konserter över hela världen och ett enormt kändisskap för de tre sångarna. I takt med att deras popularitet växte bland den breda publiken fick de allt mer kritik från operanördar och musikkritiker. Visst, operagenren nådde miljontals nya lyssnare, men många ansåg också att det mest handlade om pengar, upphovsrätt och publikfrieri. Klart är dock att de tre tenorerna lämnade efter sig ett svårslaget musikalisk arv där de klassiska operaariorna blev tillgängliga för fler. Men hur kom det sig att José Carreras, Plácido Domingo och Luciano Pavarotti valde att dela scen? Och går det att besvara den evigt återkommande frågan om vem som egentligen var bäst? Clara Törnvall och Johan Korssell från P2-podden Mästerverken vet vad de tycker. I programmet medverkar också journalisterna Cecilia Hagen och Lasse Anrell, operacheferna Stefan Johansson och Birgitta Svendén, samt pressansvarig på Operan Torbjörn Eriksson. Dessutom berättar P2:s musikläggare Ann Persson om sina möten med två av tenorerna. En dokumentär från 2021 av Antonio de la Cruz.
2021-08-27
Länk till avsnitt

Kulning och vallsång ? en kvinnlig urkraft

Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag.

På fäbodvallar i 1500-talets Sverige var rösten inte bara ett arbetsredskap för att valla sina kor och getter, utan även ett vapen som kunde skrämma rovdjur, troll och rövare. Kvinnorna som kulade på fäbodarna har länge varit osynliga i den svenska musikhistorien, men i dag växer ett intresse för att tillskriva dem en större betydelse för dagens folkmusik. I det här programmet får vi komma närmare de kvinnor som höjt rösten i skogarna, på bergen och i fjäll. Vi tar även pulsen på hur vallmusiken mår i dag och talar med några av de som håller den gamla traditionen vid liv. I programmet medverkar Jenny Tiderman Österberg, sångerska och musiketnolog, Olof Misgeld, musiker och lektor i folkmusikteori, Maria Misgeld, musiker och pedagog i kulning, och Karin Ericsson Back, pedagog i kulning och röstyoga. Inläsningar är gjorda av: Oscar Schedin, Ulrika Bodén och Malin Foxdal. En dokumentär från 2021 av Theresia Billberg. Producent: Moa Larsson, produktionsbolaget Ljudbang Producent P2: Antonio de la Cruz
2021-06-18
Länk till avsnitt

Glenn Gould ? död men märkligt levande

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare.

Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna. Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller. Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda. Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom. En dokumentär från 2021 av Po Tidholm. Producent P2: Antonio de la Cruz Mixning: Staffan Schöier
2021-06-04
Länk till avsnitt

Svante Thuresson ? hipp och folkkär

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort den 10 maj i år, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär.

Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York. Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten Nygammal vals som han framförde tillsammans med Lill Lindfors. Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera. I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019. Producent P2: Antonio de la Cruz
2021-05-27
Länk till avsnitt

Ett besök i Philip Glass-riket

Den amerikanske tonsättaren Philip Glass har skrivit över 25 operor, mängder av film- och teatermusik, orkesterverk, pianomusik med mera.

År 2019 fyllde Philip Glass egen grupp The Philip Glass Ensemble 50 år och detta firades med en internationell jubileumsturné, som bland annat besökte Stockholm och Malmö.Många har säkert hört Philip Glass musik utan att tänka på det. Som till exempel den musik han skrev för succéfilmen Timmarna.På 60-talet samarbetade Philip Glass med Ravi Shankar i Paris. Internationellt uppmärksammad blev han med den banbrytande operan Einstein on the Beach, som han gjorde tillsammans med Robert Wilson.De senaste åren har hans operor Satyagraha och Akhnaten nått en stor publik. Folkoperan och Cirkus Cirkörs uppsättning av den första av dem fick Philip Glass själv uppleva på BAM i New York. Jag hamnade med Philip bakom scenen och då sa han att han var glad att han fått leva och se den här uppsättningen, berättar tenoren Leif-Aruhn Solén i programmet.Nu är han aktuell med cirkusoperan Circus Days and Nights, skriven direkt för Cirkus Cirkör.Medverkar i programmet gör dirigent Karen Kamensek, Cirkus Cirkörs Tilde Björfors, musikjournalisten Hanna Höglund och givetvis Philip Glass själv.En dokumentär från 2021 av Kerstin Berggren.
2021-05-21
Länk till avsnitt

Sven-Bertil Taube ? den siste estradören

I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse.

Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltat det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drivdes framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier Presentation: Staffan SchöierEn dokumentär från 2021.
2021-05-07
Länk till avsnitt

Jazz på svenska ? Jan Johanssons odödliga succé

Jan Johanssons Jazz på svenska är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna.

Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet Jazz på svenska kom till.I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la Cruz Tekniker: Staffan Schöier
2021-04-24
Länk till avsnitt

Maria Callas ? divan med brustet hjärta

Maria Callas offrade allt för konsten och kärleken men fick betala ett högt pris. Hör berättelsen om hur en oälskad flicka från stadsdelen Washington Heights i New York blev världens mest hyllade operastjärna.

En januarikväll 1958 ska Maria Callas uppträda i Rom. De täta raderna av röda sammetsfåtöljer och de gyllene balkongerna är fyllda till sista plats. Publiken småpratar och skålar. Alla väntar på att andra akten ska börja och på att Maria Callas ska omsluta dem med sin röst. Men på scen förblir det tomt. Under en lång stund händer ingenting. Plötsligt hörs en röst ur ett par spruckna högtalare: Föreställningen är inställd! En våg går genom bänkarna. Förvirring, besvikelse, ilska. Människor samlas utanför Maria Callas hotell och skriker. Hon får löpa gatlopp i pressen. Italienarna är rasande. Kanske är det nu det slår henne att publiken, pressen och kritikernas kärlek inte kommer att vara för alltid. Att det måste finnas annat i livet än att stå på scen, något som hon missar. Hela livet har hon varit operasångerskan La Callas. Nu vill hon bara vara kvinnan Maria. Men det blir inte som hon har tänkt sig. I programmet medverkar dramatikern Lucas Svensson och operasångarna Rickard Söderberg och Kerstin Avemo. En dokumentär från 2021 av Moa Larsson. Producent Ljudbang: Emma Janke Producent P2: Antonio de la Cruz Tekniker: Mikael Brodin Dokumentären är gjord av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio P2.
2021-04-09
Länk till avsnitt

Historien om världsorkestern i Flen

I sörmländska Flen har en unik orkester vuxit fram, med tolv nationaliteter och influenser från jordens alla hörn. Men hur utvecklar man en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade nästa?

Världsorkestern har sedan starten 2015 hunnit bli utnämnd till Årets sörmlänning, fått överraska kungen på hans födelsedag och spelat över hela Sverige och även utomlands. Målet är att spela bra musik men orkestern har också blivit en plats för integration, där nyanlända blandas med infödda svenskar. Den ständiga frågan är dock hur man håller liv i en orkester där medlemmarna kan vara på plats ena veckan och utvisade eller förflyttade nästa.    I programmet möter vi orkesterledaren Lutte Berg och några av orkesterns medlemmar när de repeterar i gamla Folkets hus Amazon i Flen. En dokumentär från 2021 av Malin Marcko. Producent: Antonio de la Cruz
2021-03-26
Länk till avsnitt

Wilhelm Stenhammar: ?Jag längtar in i mig själv?

Tonsättaren och pianisten Wilhelm Stenhammar var ett nationalmonument kring förra sekelskiftet. Få personer har haft sådan betydelse för svenskt musikliv, men de inre striderna var många och egentligen var han för blyg för sin egen framgång.

En passionerad drömmare och en personlig röst med en musik som kom långt inifrån. Så beskrivs Wilhelm Stenhammar, tonsättaren och pianisten som blev framgångsrik runt år 1900 och vars sånger och symfoniska verk lever kvar hos oss än i dag. Mest känd är han troligen för tonsättningen av Sverige, av en del betraktad som vår egentliga nationalsång. Men färre känner nog till de inre konflikter som följde honom. Stenhammar hade en uppburen tillvaro som musiker och chefsdirigent för Göteborgs symfoniker, samtidigt som han levde ett bitvis självutplånande liv. Han var aldrig helt bekväm i rampljuset och fick inte heller samma internationella genomslag som sina nordiska grannar. Jag längtar in i mig själv skrev Stenhammar i ett brev till sin vän Jean Sibelius. I år är det 150 år sedan Wilhelm Stenhammar föddes. Här går vi i hans fotspår tillsammans med författaren Magnus Haglund, barnbarnet Carl Wilhelm Stenhammar, sångerskan Anne Sofie von Otter och pianisten Bengt Forsberg. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
2021-03-05
Länk till avsnitt

Sanningen bakom ?Kvartett vid tidens ände?

Få verk är så mytomspunna som Messiaens Kvartett vid tidens ände. Det berättas om pianotangenter som fastnade i kylan och ett uruppförande som sågs av flera tusen krigsfångar men vad är egentligen sant?

Det är den 15 januari 1941 och minusgrader i det nazistiska interneringslägret Stalag VIII-A nära staden Görlitz i sydöstra Tyskland. Krigsfångar från hela Europa står och huttrar medan de väntar på att musiken ska börja. Verket de ska få höra är en kvartett skriven av medfången Olivier Messiaen. Vid andra världskrigets start är han 30 år, försteorganist i en kyrka i Paris och ett stort tonsättarlöfte. I interneringslägret komponerar han Kvartett vid tidens ände för klarinett, violin, piano och cello. Stycket har kommit att bli ett av världens mest mytomspunna vad gäller tillkomst och uppförande. Men hur gick det egentligen till när musiken skrevs? Och vad är sant om det första framförandet? I programmet hörs bland andra forskaren Rebecca Rishin, klarinettisten Martin Fröst och kardinal Anders Arborelius. En dokumentär från 2021 av Sofia Nyblom.
2021-02-13
Länk till avsnitt

Minnen av Miles Davis album Kind of Blue

Ingen annan jazzskiva har sålt lika mycket som Kind of Blue. Musik som en viskning i örat från en kärlek, säger saxofonisten Gunnar Lindgren, som spelat låtarna från albumet fler gånger än Miles Davis själv gjort.

Fem låtar, inspelade under två vårdagar 1959 i New York. Musikerna trodde att det var vanlig dag på jobbet, men Miles Davis hade andra planer. När John Coltrane och de andra packat upp sina instrument fick de istället för färdiga låtar några skalor nerklottrade på papper. Miles ville åt något nytt det spontana skapandet. Därför blev det så bra, säger musikern Daniel Bingert, som när han spelade in sin senaste skiva provade samma metod som Miles Davis använde. Men vad hände egentligen när Gunnar Lindgren tidigt 60-tal upptäckte att Miles Davis råkade vara på samma flyg som honom på väg från Göteborg till Stockholm? En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
2021-01-30
Länk till avsnitt

Fela Kuti och de 27 fruarna

Afrobeat-grundaren Fela Kutis relation till kvinnor var avgörande i alla skeden av hans karriär. Det här är berättelsen om hur kvinnorna hans mamma och hans 27 fruar formade honom och hans musik.

Den nigerianske musikern och människorättsaktivisten Fela Anikulapo-Kuti är mest känd som grundaren av afrobeat. Hans musik är en mix av nigerianska Yoruba-rytmer, highlife från Ghana och jazz och funk. Under sin karriär blev han trakasserad, misshandlad och fängslad på grund av sina provokativa texter som kritiserade Nigerias korrupta militärdiktatur. När Fela Kuti gick bort i sviterna av aids 1997 hade han hunnit spela in över 70 album, bevittna ett inbördeskrig och utropa en egen republik. Och gifta sig. Med 27 kvinnor. Samtidigt. Det här är berättelsen om hur kvinnorna formade Fela Kutis liv. I programmet hörs bland andra hans dotter Yeni Anikulapo-Kuti och tidigare flickvännen Sandra Izsadore. En dokumentär från 2021 av Rafaela Stålbalk Klose.
2021-01-16
Länk till avsnitt

Så revolutionerade Merit Hemmingson folkmusiken

Merit Hemmingson slog igenom stort i början av 70-talet. Med hammondorgel klädde hon den svenska folkmusiken i ett funkigt groove och tog sig in på topplistorna. Men efter några år försvann Merit från de stora scenerna.

Med rötter i jazzen och lika delar lyhördhet som lekfullhet förnyade Merit Hemmingson den svenska folkmusiken. Albumtrilogin Huvva svensk folkmusik på beat, Trollskog mer svensk folkmusik på beat och Bergtagen, som hon spelade in med producenten Bengt Palmers, sålde guld. Det var totalt nytt. Ingen hade gjort något sådant tidigare, minns Merit själv. Succén var ett faktum. Turnéerna många och långa. Samtidigt fick Merit två barn som hon ville få mer tid med. Hon tog en paus, flyttade till Dalarna och lämnade tillfälligt rampljuset. Att sedan komma tillbaka var svårt. Jag försvann från branschen, från Stockholm, media, allting. Det blev bara tyst. Från full rulle... till ingenting, säger Merit, som på senare år hittat tillbaka till folktonen och som bland annat valts in i Swedish Music Hall of Fame för sin musikgärning. I programmet medverkar förutom Merit Hemmingson också Bengt Palmers, Tobias Fröberg, Kalle Almlöf, Kjell-Erik Eriksson, Maritza Horn, Ola Salo och Martin Axén. En dokumentär från 2020 av Alexandra Sundqvist och Isak Klasson.
2020-12-12
Länk till avsnitt

Hur låter gud?

Gud och det gudomliga har skildrats i musiken i årtusenden. I allt från sufiska flöjter och judisk bönesång till Lars-Erik Larssons Förklädd gud. Men idén om hur gud ska gestaltas skiljer sig åt.

Hur låter gud i musiken? Vi närmar oss frågan genom personliga berättelser och historiska exempel på försök att gestalta guds väsen. Samtida musiker och konstnärer berättar om sina erfarenheter och inspirationskällor. Musik gjord av vind eller guds andedräkt, noisemusik gjord av alla frekvenser och aftonbön klädd i popdräkt. Hör Malin Stenberg som regisserade Folkoperans uppsättning av kör- och orkesterverket Förklädd gud, oudvirtuosen och musikvetaren Ahmad al Khatib, tonsättaren, musikern och konstnären Dror Feiler, samt folkmusikern och tonsättaren Sara Parkman. En dokumentär från 2020 av Marie Wennersten. I programmet hörs utdrag ur Folkoperans uppsättning av Förklädd gud med Folkoperans Vokalensemble. Arrangemang av Jonas Forssell. Recitation av Hjalmar Gullbergs text på romani: Nathalie Merchant.
2020-11-21
Länk till avsnitt

Minnen av Beethovens violinkonsert

Beethovens enda violinkonsert uruppfördes i Wien 1806. Särskilt den långsamma mittensatsen har kommit att bli älskad. Kanske det vackraste som någonsin skrivits, säger Malin Broman, konsertmästare i Radiosymfonikerna.

Rose från Sydafrika köpte violinkonserten på skiva första dagarna i frihet efter flykten från hemlandets apartheid. Varje gång jag hör början får den min själ att flyga! berättar hon. John minns när han på skidresan i Alperna fick oväntat sällskap av en italiensk stjärnviolinist för att han råkat nynna på melodin ur violinkonsertens sista sats. En dokumentär från 2020 av Anton Karis.
2020-11-07
Länk till avsnitt

Dagen Dan Andersson dog

Den 16 september 1920 dör den då relativt okände 32-årige Dan Andersson i en hotellsäng i Stockholm. Postumt blir han en av Sveriges mest sjungna och lästa diktare. Det här är berättelsen om hans sista dag i livet.

I den här dokumentären får du följa Dan Andersson under hans sista dag i livet. Från att han vaknar på morgonen hemma i Gonäs i Dalarna, till det tragiska slutet i Stockholm. Dan Andersson reser till huvudstaden för att söka en anställning. Hans hustru Olga är gravid med deras första barn och han behöver en fast inkomst för att försörja sin familj. Hans död på ett hotellrum i Stockholm blir mycket omtalad och leder under 1900-talet till att hans dikter uppmärksammas. Omkring tiggarn från Luossa och Jungman Jansson blir några av hans mest populära verk. Vad som inte är lika känt är att han även tonsatte flera av sina dikter. Några av melodierna har blivit svenska visklassiker. En dokumentär från 2020 av Magnus Johansson på produktionsbolaget Iris Media.
2020-10-24
Länk till avsnitt

Zarah Leander ? en kvinna som vet vad hon vill

I slutet av 30-talet sökte landets stora revyartist Zarah Leander lyckan i Europa. Hon blev den tyska propagandafilmens stora stjärna, men samarbetet med naziregimen kom nästan att kosta henne karriären.

Det här är historien om Zarah Leander, en artist som gick sin egen väg. Som blev älskad av många miljoner människor, och sedan bespottad och utstött. Men det är också historien om en kvinna som aldrig gav sig, och som aldrig vek sig för maktens män. En dokumentär av Eva och Staffan Schöier från 2020.
2020-10-10
Länk till avsnitt
Hur lyssnar man på podcast?

En liten tjänst av I'm With Friends. Finns även på engelska.
Uppdateras med hjälp från iTunes.