Lundströms Bokradio

I Lundströms Bokradio möter ni Jan Guillou, aktuell med romanen "Eventuellt uppsåt: att döda ortens gangsters". Hör honom om romangestalten Erik Ponti, skönskrivande och vemodet att åldras.

I Jan Guillous två senaste romaner har något nytt uppstått. "Den som dödade helvetets änglar", som kom i fjol, och den nya romanen "Eventuellt uppsåt: att döda ortens gangsters". Romanerna är dels politiska thrillers där den åldrande journalisten Erik Ponti bekämpar organiserad brottslighet tillsammans med den välkände fiktive romanfiguren Carl Hamilton. Dels är böckerna också en slags dagbok där berättaren Ponti ? en gestalt som i stora drag är Guillou själv ? låter tankarna flöda fritt. Här finns vällustiga elakheter om namngivna rivaler, småsintheten och skadeglädje, och spaningar om krig och politik. Här finns även spröda naturskildringar, ett komiskt betraktande över åldrandet och kroppens skörhet, och om kärlek på ålderns höst.

Kritikerna har varit mycket förtjusta, något som inte alltid varit fallet under Guillous skrivande liv. Han själv benämner det som stilparodier, en nyutvecklad berättarstil efter mer än 50 böcker under snart 50 år.
? Skriver man historieromaner, som jag sysslat med sedan 90-talet, och innan dess politiska thrillers, så är man bunden av ett antal regler som inte går att bryta mot. Men en vacker dag är jag alldeles fri. Jag är en författare på grönbete. Då blir det en blandning av olika parodier på litterära grepp och stilar som jag betar av en efter en, säger Jan Guillou.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Johar Bendjelloul
Redaktion: Lina Kalmteg och Andreas Magnell (producent)

I Lundströms Bokradio är det final för vår bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling. Vi är på upploppet i läsningen av PO Enquists roman "Kapten Nemos bibliotek".

I romanen finns berättaren, en pojke som bor med sin mamma Josefina i ett grönt hus. I byn finns också en annan pojke, Johannes, som bor med mamma Alfild och pappa Sven Hedman i ett annat hus. I sexårsåldern uppdagas att de som bebisar blivit förväxlade på BB ? och de tvingas byta hem och familj med varandra.

Berättarens nya mamma Alfild är stum och tas in på mentalsjukhus. Men innan dess har de en sommar tillsammans där Alfild blir som en häst och de, pojken och Sven Hedman, bor med henne vid en sjö i skogen.
Johannes i det gröna huset får en fostersyster, Eeva-Lisa. Hon är en äldre flicka som börjar smyga i väg efter söndagarnas bönemöten med en ung man. Något som gör både berättaren och Johannes svartsjuka. När vi återvänder till berättelsen har det uppdagats att Eeva-Lisa är gravid.

Tillsammans med Marie Göranzon och Olof Wretling läser vi nu till slutet på romanen, i bokcirkelns tredje och sista del.
? Den här boken är som ett härligt gift. Varje gång man återvänder till den så är det olika delar av berättelsen som hugger till, säger Olof Wretling i Lundströms Bokradio.
? Det är ett avsked, att lämna PO Enquists värld som vi levt i här, säger Marie Göranzon. Den här fantastiska romanen som man förstår och inte förstår, känner igen och inte känner igen. Det är ett helt liv man har gått igenom.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Maria Askerfjord Sundeby

I Lundströms Bokradio fortsätter vi vårens stora bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling. Romanen vi läser är PO Enquists mästerverk "Kapten Nemos bibliotek."

Författaren PO Enquist skrev "Kapten Nemos bibliotek" efter han varit på behandlingshem och blivit nykter. Då var han 57 år, boken var svår att komma igång med men sedan rann det till. När den kom prisades den som hans absolut bästa.

En central berättelse ur romanen bygger på en verklig händelse, där två nyfödda pojkar växlades bort på sjukstugan i Bureå 1942. I "Kapten Nemos bibliotek" sker förväxlingen samma år som PO Enquist själv föds, 1934. Det är först när pojkarna är sexårsåldern som misstaget uppdagas och efter ett domstolsbeslut bryts de upp från sina hem och de föräldrar de hittills haft.

När vi återvänder till romanen har berättaren tvingats lämna sitt gröna hus och sin mamma Josefina och flyttar till de nya föräldrarna Alfild och Sven Hedman. Den andra pojken, Johannes, blir den som övertar berättarens plats i det gröna huset.
? Jag kan nog drabbas lite av dåligt självförtroende när jag läser något så här bra. Jag blir liksom darrig, säger Olof Wretling i Lundströms Bokradio.
? Jag känner att den här boken är skriven för mig, säger Marie Göranzon. Den här berättaren blir aldrig riktigt förtvivlad. Han tar hela tiden nya tag och jag känner ett släktskap med det.

I andra avsnittet läser vi fram till och med sidan 189 i senaste upplagan från 2020, sista meningen är: "Och någon människa är man väl ändå".

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Maria Askerfjord Sundeby

I veckans Lundströms Bokradio inleder vi bokcirkeln om Kapten Nemos bibliotek. Tillsammans med Marie Göranzon och Olof Wretling läser vi PO Enquists mångbottnade roman.

PO Enquists "Kapten Nemos bibliotek" kom 1991 och blev en sorts nystart för hans författarskap. Den knyter ihop många återkommande minnen från barndomen som finns i tidigare böcker. Här finns det gröna huset, himlaharpan, kallkällan, rönnbärshäcken, utedasset och bönhuset.
PO Enquist föddes 1934 i Hjoggböle i Västerbotten. Han växte upp som enda barn med sin mamma, hans pappa dog när han var ett halvår. Under hela uppväxten hade han en fostersyster som var sju år äldre. EFS, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, med religionen och den stränga gudssynen, präglade hans barndom.
Han debuterade 1961 med romanen "Kristallögat" och fick sitt genombrott 1968 med boken "Legionärerna". 1985 kom romanen "Nedstörtat ängel", som han skrev under svår alkoholism. "Kapten Nemos bibliotek" är boken efter den. Han själv har kallat den sin kanske viktigaste roman.
Tillsammans med skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, skådespelare, komiker och författare, läser vi nu i tre program denna bok.
? Den är en enorm kärleksförklaring till människan och hur det är att vara människa, säger Marie Göranzon i Lundströms Bokradio.
? Mitt i de fragmentariska berättelserna så blir boken också ett slags pirrande äventyr, säger Olof Wretling.

I första avsnittet läser vi fram till och med sidan 104 i senaste upplagan från 2020, sista meningen är: "De behöver kanske ingen välgörare, eftersom de ännu inte befinner sig i yttersta nöd?.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Maria Askerfjord Sundeby

Mikael Berglund får Sveriges Radios Romanpris 2023! Han vinner utmärkelsen för romanen "Ovanjorden", en berättelse om kärlek och rotlöshet i Västerbottens inland.

I veckans Lundströms Bokradio gästas vi av årets vinnare av Sveriges Radios Romanpris. Det är en lyssnarjury som står bakom valet och i programmet svarar han på några av jurymedlemmarnas nyfikna frågor: Vad har han för relation till mygg? Vad betyder surhålet i romanen? Och hur har han arbetat med språket?
Själv hade han inte väntat sig ett samtal från lyssnarjuryn. När de ringde upp för att tala om att han vunnit tryckte han bort samtalet. Först på andra försöket lyckades juryn komma fram.
Mikael Berglund är född 1977 och uppvuxen i Lycksele, Ammarnäs och Skellefteå. Han debuterade 2015 med romanen "Ett föremåls berättelse om obesvar". Hans andra roman var "Smekmånader" som kom 2017. "Ovanjorden" är hans tredje bok.
? Vi hade inga böcker hemma när jag växte upp. Vi hade uppslagsverk från A till H, men jag var bara intresserad av Kina och Japan. Så det var ingen idé att läsa dem, säger han i Lundströms Bokradio.

Skriv till oss! [email protected]
Uppläsare: Ulph Nyström
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

I Lundströms Bokradio bokcirklar Amanda Svensson och Björn Wiman om isländska Fríða Ísbergs roman "Märket", där man ska folkomrösta om ett empatitest för medborgarna.

Fríða Ísberg debuterade som poet 25 år gammal och har nominerats till Nordiska rådets litteraturpris. "Märket" är hennes debutroman. Hon är även aktuell som årets vinnare av P.O Enquistpriset.
"Märket" är en futuristisk berättelse som utspelar sig i en vag framtid, kanske 10-20 år framåt. Den isländska befolkningen ska folkomrösta om ett slags empatitest som kan bli obligatoriskt för medborgarna. Testet är utformat för att kunna avgöra en persons förmåga till medkänsla och moraluppfattning. Människor som klarar testet kallas "de märkta" och de som inte gör det kallas "de omärkta". Det som sker splittrar befolkningen både bokstavligt och åsiktsmässigt.
Hör författarna Amanda Svensson och Björn Wiman, kulturchef på DN, om denna dystopiska framtidsvision. Hur långt sträcker sig individens frihet? Vad kan vara lockande med auktoritära förslag? Och hur fungerar "Märket" som idéroman?
? Man förstår varför det här förslaget vinner mark, det är naturligtvis för att människor längtar efter ett samhälle som är tryggt, säger Amanda Svensson i Lundströms Bokradio. I alla dystopiska romaner som slår hårt finns det något i framtidsscenariot som är lockande.
? Det finns många saker i vårt samhälle som vi inte reagerar på, som hade varit otänkbara för bara några år sedan. Det är precis den process som den här romanen faktiskt gestaltar väldigt starkt, säger Björn Wiman.

"Märket" är översatt till svenska av Arvid Nordh.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

Veckans program handlar om den ukrainske författaren och rockstjärnan Serhij Zjadan, aktuell på svenska med den hyllade romanen "Internatet". Fredrik Wadström möter Zjadan på plats i Ukraina.

Serhij Zjadans hyllade roman ?Internatet?, som nu kommer i svensk översättning av Sofia Uggla, gavs ut på ukrainska 2017. Den utspelar sig i en småstad i östra Ukraina, som blir allt mer indraget i det krig som pågått där sedan 2014. Huvudpersonen Pasja är en lärare som lite yrvaket blir vittne till en allt mer desperat situation. Idag är det många som läser Zjadans roman som en skildring av Rysslands storskaliga invasion, som inleddes 2022.

Zjadan är ett av de riktigt stora namnen i den ukrainska litteraturen. Han har gett ut fem romaner, ett par novellsamlingar, och runt femton diktsamlingar, och är ett affischnamn för den ukrainska kulturen och identiteten ? och ukrainskan som språk.

Han är född och uppvuxen i Donbass-regionen i östra Ukraina och har sedan årtionden staden Charkiv som sin hemvist. Charkiv är Ukrainas näst största stad och har varit under ständig beskjutning från Ryssland sedan den 24 februari 2022.

Serhij Zjadan är även rockstjärna. När Fredrik Wadström träffar honom i Ukraina är Zjadan på turné genom landet med sitt sexmannaband Hundarna. Med kort varsel annonseras nya konserter ut nästan dag för dag. Det urbana musik- och klubblivet pågår i ett land med utegångsförbud om nätterna och flyglarmen som ljuder när som helst på dygnet i krigets Ukraina.

Skriv till oss! [email protected]
Reporter: Fredrik Wadström
Uppläsare: Ulph Nyström
Programledare: Marie Lundström
Producent: Andreas Magnell

I veckans program möter ni idéhistorikern och författaren Sverker Sörlin som kommer med boken "Framtidslandet" om bilden av Norrland. En bok som nu ges ut på nytt - 35 år senare.

Sverker Sörlins "Framtidslandet" är en bok om hur olika visioner av Norrland såg ut under industraliseringens framväxt, mellan 1870 och 1920. Det var en tid då svenska politiker riktade blickarna norrut. I boken skildras dåtidens heta debatt om naturresurserna, människorna och vad makten i söder tänkte att de ville ha Norrland till. I grunden fanns stark förhoppning om att Norrland med sina naturrikedomar skulle rädda nationen och föra Sverige framåt i utvecklingen.

Boken "Framtidslandet" var Sverker Sörlins avhandling och kom 1988. Den ges nu ut igen med nytt för- och efterord. Berättelsen om dåtidens syn på Norrland, dess resurser och människor, har paralleller till idag. Nu talar man om det "nya gröna Norrland" som ska formas. Hör Sverker Sörlin om dåtidens syn på norra Sverige, dagens gröna omställning och vad Norrland kommer att vara om 30 år.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Jenny Teleman

I veckans program möter ni författaren Ann-Helén Laestadius vars roman "Straff" skildrar ett mörkt kapitel i svensk historia: De samiska nomadskolorna.

Nomadskolan infördes i början av 1900-talet och var en statlig form av internatskola för barn till renskötande samer. Fram till 1962 var samerna skyldiga att skicka sina barn till dessa skolor där undervisningen skedde enbart på svenska och där eleverna under terminen bodde på elevhem.
En av dem som gick på nomadskola är Ann-Helén Laestadius egen mamma, och många i hennes släkt. Sedan romanen "Straff" kom ut har hon mött många fler med samma traumatiska erfarenhet.

I romanen följer vi en hel grupp barn på skolan: Else-Maj, Jon-Ante, Nilsa, Aslak, Marge och Anne-Risten. Vi följer dem genom de svåra åren på internatskolan i början på 1950-talet. Men även som vuxna, 30 år senare, då upplevelserna från skolan satt djupa spår i dem på olika sätt.

Ann-Helén Laestadius romandebuterade 2007 med ungdomsromanen "SMS från Sopporo" och 2016 vann hon Augustpriset för "Tio över ett". Hennes förra roman "Stöld" ska bli film på Netflix.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

Vad är det som blir kvar av ett författarskap? Stig Dagerman skrev intensivt under fyra år på fyrtiotalet, romaner, noveller, pjäser, för att sedan drabbas av skrivkramp och dö vid 31 års ålder.

I år skulle Stig Dagerman ha fyllt 100 år. Han sågs som ett litterärt underbarn redan vid debuten med romanen "Ormen"som tjugoettåring, han fortsatte med den symboltyngda surrealistiska "De dömdas ö". Det var en tid av existentiell fyrtiotalistångest, Kafka stod högt i kurs, efter att vara på spaning efter förklaringar till sin skuldkänsla. Om skulden som fordrar ett brott. Människan som blir människa först i ångesten.

Stig Dagerman ville något med sin litteratur, påverka, förändra, och han skrev också politiska dagsverser i Arbetaren där han var kulturredaktör. ?Jag bryr mig bara om det jag aldrig kan få", skrev han, "bekräftelse på att mina ord rört vid världens hjärta?.

Efter andra världskriget reste han till Tyskland på reportageresa vilket resulterade i "Tysk höst", och efter det förändrade sig hans författarskap, blev mer realistiskt men också försonande.

Katarina Wikars koncentrerar sig i sitt reportage på den sene Dagerman ? om man kan säga så om en väldigt ung författare. Tillsammans med författaren Kristoffer Leandoer, teaterkritikern Maria Edström och litteraturvetaren Linus Ljungström tittar hon närmare på romanerna "Bränt Barn" och "Bröllopsbesvär" - och på det som aldrig blev klart.  ?Alfabetet blir en kyrkogård med 29 gravstenar under vilka dikten ligger begraven.? står det i ett efterlämnat manus.

Vi hör också Ola Sandström och Bengt Lundström i "Varning för hunden" och Werner Aspenström, Bengt Ekerot, Göran Palm, Anita Björk och Stig Dagerman själv ur radions arkiv. Och ett utdrag ur "Ingen går fri" i Radioteaterns uppsättning av Hans Dahlin.

Skriv till oss! [email protected]
Reporter: Katarina Wikars
Programledare: Marie Lundström
Producent: Andreas Magnell

I veckans program handlar det om vårdikter. Varför är våren perfekt att dikta om? Vi fyller studion med lyssnarnas önskedikter och författarna Ida Linde och Daniel Sjölin har med sig egna favoriter.

De senaste veckorna har lyssnarna skickat in sina favoritvårdikter. Några av dem läser vi i Lundströms Bokradio. Våren som tema återfinns på många olika håll i klassikerpoesin. Hur ser det ut hos nutida poeter? Ida Linde och Daniel Sjölin har botaniserat bland både gamla och nya vårdikter och samtalar om sin inställning till våren.
? Plötsligt så kommer den här brutala kraften i naturen. Man kan få ångest för mindre om man inte ställer sig upp och går med, säger Daniel Sjölin.
? När jag började läsa dessa vårdikter slog det mig att jag alltid trott att hösten är början. Men det är så klart på våren allt är nytt, säger Ida Linde.  

Vårdikter i programmet:
Vårkväll, Sonja Åkesson.
Snödroppar, Louise Glück.
Blåsipporna, Tomas Tranströmer.
Vor, vor! Steinn Steinarr.
Spring Wedding, Richie Hofmann (Vårbröllop, övers Ida Linde).
Ja visst gör det ont, Karin Boye.
Efter en svår vinter, Gunnar Ekelöf.
Promenad i naturen, Elmer Diktonius.
Den första kärleken, Johann Wolfgang von Goethe.
En liten elefant ..., ur Fång-lada, Madeleine Gustafsson.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

I Lundströms Bokradio möter ni Jamaica Kincaid, en av litteraturens stora stjärnor. Världen över älskas hennes böcker om familj, ursprung, mödrar och döttrar i kolonialismens skugga.

Marie Lundström besökte 2019 Jamaica Kincaid, författare till böcker som "Lucy", "Annie John" och "Min bror", i hennes hem i Vermont, i nordöstra USA. Det blev ett möte i författarens egen trädgård, som hon själv menar är en av de viktigaste platserna för hennes skrivande och fantasi.

Jamaica Kincaid är aktuell på svenska med "Bland blommor" och kommande vecka gästar hon Littfest i Umeå.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell och Fredrik Wadström

Börje Salmings död i nervsjukdomen ALS berörde hela svenska folket. Veckans avsnitt av Lundströms Bokradio handlar om Börje Salming och den första boken som skrevs om honom: "Blod, svett och hockey".

Boken "Blod, svett och hockey" kom 1991 och har kommit att bli en slags kultklassiker. Det var första gången Börje Salming berättade om sitt liv och sina många framgångsrika proffsår i NHL. Han hade vid den tiden precis flyttat tillbaka till Sverige med fru och barn för att starta en ny tillvaro efter karriären. Boken skrev han ihop med en ung journalist från Umeå.

Hör frilansjournalisten Gerhard Karlsson, författaren Tom Malmquist och brodern Stig Salming om Börje Salming, sportbiografin "Blod, svett och hockey" och saknaden efter honom.

Börje Salming dog den 24 november 2022. Han blev 71 år.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

När vi ska minnas någon som dött och skriva tidningens runa finns det tydliga regler. Men hur summerar vi en människas liv på några få rader?

I Lundströms Bokradio hör ni poeten Göran Greider och författaren Elaf Ali om dagstidningens minnesord. Vad går att fånga i en sån kort text? Vad är viktigt att få med av ett liv när man skriver ett minnesord?

I Dagens Nyheter får inte texten om den avlidne vara längre än 2000 tecken. I Svenska Dagbladet uppmanas författaren att vara så objektiv som möjligt, man ska undvika superlativer och istället beskriva personens gärning.

I programmet hör ni även musikern och konstnären Isak Sundström, som läst och samlat in dagstidningarnas runor från hela Sverige och använt dem som arbetsmaterial för sin diktsamling: "Vi är många som har berörts i djupet av våra hjärtan".

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Nina Asarnoj och Andreas Magnell (producent)

I Lundströms Bokradio läser vi Cormac McCarthys nya romaner Passageraren och Stella Maris som nu kommer i en volym på svenska. Det är hela sexton år sedan han kom ut med en bok.

Cormac McCarthy är nobelpristippad amerikansk mästare, född 1933. Författare till böcker som ?No Country For Old Men? och ?Vägen? som båda blivit film. Han är särskilt känd för sina amerikanska ödsliga miljöer, berättelsernas ensamvargar och förmågan att skriva fram en hel värld för oss läsare att stiga in i. Lyssna på bokcirkeln med författarna Åsa Avdic och Jesper Högström! Lundströms Bokradio tar oss an båda hans nya romaner på sammanlagt 678 sidor.

"Passageraren" och "Stella Maris" av Cormac McCarthy är översatta till svenska av Niclas Hval.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

I Lundströms Bokradio möter ni fotografen och författaren Alexander Mahmoud. Nu kommer han med sin självbiografiska bok "Du vill inte mer".

Alexander Mahmoud debuterade 2015 med boken "Mellan rummen" som skildrade hans barndom i det småländska samhället Grimslöv. I den nya boken har han nyligen blivit fast anställd fotograf på Dagens Nyheter och dagboken handlar om den värld han fotograferar, om hans uppväxt och liv.

Han har nominerats till Stora Journalistpriset som Årets berättare och Årets röst, och fick priset för Årets avslöjande 2021 för en granskning om adoptioner. I Lundströms Bokradio berättar han bland annat om resan från Grimslöv, om mobbing, fetma och självspäkning, om arbetsmoral ? och varför han har svårt att vila.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten har plötsligt blivit uppmärksammad igen, 30 år efter att den kom ut första gången. Det är den framgångsrika tv-serien efter boken som gjort många nyfikna.

I Lundströms Bokradio hör ni skådespelaren Marie Göranzon och komikern och skådespelaren Olof Wretling i den bokcirkel vi gjorde för ett par år sedan om romanen: Hur läser de "Händelser vid vatten"? Det blev tre program då 2020, men nu får vi höra en ny kortare version.

Kerstins Ekmans "Händelser vid vatten" blev när den kom snabbt en av de böcker som sålde mest i Sverige. Den vann både Nordiska rådets litteraturpris och Augustpriset och är översatt till flera språk. Romanen utspelar sig i det lilla jämtländska samhället Svartvattnet, och rör sig i två olika tidsplan, dels 1991 som är bokens nutid, och dels tidigt 1970-tal. I handlingens centrum finns ett ouppklarat mord på några campande turister vid en vid en å långt in i skogen.

Ni kan helt lugnt lyssna klart: vi kommer inte avslöja hur boken slutar. Vill ni höra hela bokcirkeln finns samtliga tre delar på SR Play.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

I Lundströms vårpremiär dyker vi ner i Julie Otsukas senaste roman "Simmarna". Hör Therese Alshammar och Leif Andrée ta sig an romanen om minnen, glömska och simhallens magi.

Julie Otsuka fick ett genombrott med romanen "Vi kom över havet" som kom på svenska 2012. Hon är född i Kalifornien 1962, i en familj med japanska rötter. När Marie Lundström träffade henne 2015, hade Julie Otsuka redan börjat skriva på "Simmarna". Boken har en självbiografisk botten, och handlar delvis om en mamma som blir allt mer dement. En bit in i romanarbetet gick mamman bort efter en lång tids sjukdom, berättar hon i en ny intervju i Lundströms.
? Skrivandet blev ett sätt för mig att hålla henne vid liv. När jag skrev om henne fick jag syn på henne på ett sätt jag aldrig fick medan hon levde, säger hon.
Romanen kretsar kring temat om vad som blir kvar av en människa när minnena sviker. Även simning och simhallen har en central plats. Mamma Alice är en van motionssimmare, och konsten att simma lever kvar i henne långt in i demensen.
? Hon beskriver det så fint, känslan av att få komma i rörelse och ner i vattnet, säger Therese Alshammar, en av Sveriges främsta simmare genom tiderna.
Skådespelaren Leif Andrée har även han ett förflutet som elitsatsande simmare i ungdomen.
? Känslan av komma in i en simhall med den doften och akustiken är magisk, säger han.

"Simmarna" av Julie Otsuka är översatt till svenska av Helena Fagertun.

Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Nina Asarnoj och Andreas Magnell (producent)

I Lundströms Bokradio special möter ni den rysk-amerikanska författaren Masha Gessen i en lång och exklusiv intervju. Det är Fredrik Wadström som träffar författaren vars Putinbiografi "Mannen utan ansikte" nu finns i svensk nyutgåva.

Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte", om den ryske presidenten Vladimir Putin, har sedan den gavs ut 2012 kommit i ständigt nya utgåvor och med nya för- och efterord.
? För tio år sedan var det många som kallade mig hysterisk. Jag brukar säga att den nya utgåvan är min tioårsjubilerande "vad var det jag sa"-upplaga.
Gessen har ägnat många år åt att skriva om Vladimir Putin och en sak som hen inte tvekat om är att Putin en dag skulle starta ett stort krig.
? Den logiska slutpunkten av hans politik har hela tiden varit ett krig, även om det var omöjligt att säga när det skulle inträffa. Det var uppenbart, bara han kunde hålla sig kvar vid makten tillräckligt länge.
Det är Fredrik Wadström som träffar Masha Gessen i en lång och exklusiv intervju. När den ryska invasionen av Ukraina inleddes rapporterade hen från ett Moskva där livet pågick som om inget hänt. Sedan dess har hen bevakat kriget från både rysk och ukrainsk horisont.

"Mannen utan ansikte" av Masha Gessen är översatt till svenska av Nille Lindgren.

Skriv till oss! [email protected]
Reporter: Fredrik Wadström
Programledare: Marie Lundström
Producent: Andreas Magnell

Sju diktsamlingar hann hon med, den amerikanska poeten Anne Sexton. Hon kallades för bekännelsepoet och sa själv att hon var den enda bekännelsepoeten. Katarina Wikars träffar Jenny Tunedal, en av översättarna till samlingsvolymen "Sanningen de döda vet". (Sändes första gången 31 oktober 2015)

Radioproducenten Katarina Wikars ögon glöder när hon talar om sin nyförälskelse i den amerikanska poeten Anne Sexton. Född 1928 i Newton, Massachussets, död 1974.

Välkommen att återhöra eller lära känna Anne Sextons omisskännliga röst, i hennes texter och i hennes egna uppläsningar.

En människa som i hela sitt liv brottades med psykisk sjukdom, och fick rådet av sin terapeut att pröva skriva poesi.

En poet som ogenerat och gärna skrev om otrohet, droger, mens, abort, incest och onani, men som också hämtade inspiration hos Bröderna Grimm eller Bibeln.

Hör hennes svenska översättare Jenny Tunedal, poeten Helena Eriksson och lyrikoraklet Göran Sommardal. Uppläsare är Anne-Li Norberg.

Skriv till oss! [email protected]

En stekhet sensommardag på Louisianas litteraturfestival i Danmark träffade Lundströms Bokradio Linn Ullman för att samtala om hennes nya bok. (Sändes första gången 15 oktober 2022.)

"Flicka, 1983" är den andra delen i en tänkt trilogi med självbiografisk bakgrund. Romanen "De oroliga" skildrade föräldrarna medan den nya boken har två plan: Ett som utspelar sig 1983 när flickan är sexton och ett som utspelar sig 2019 när författaren är drygt femtio.

"Det som händer både 1983 och 2019 ? alltså flickan och den vuxna kvinnan - det är att båda går vilse", säger Linn Ullmann i Lundströms Bokradio "De far vilse i sinnets och hjärnans irrgångar. Både fysiskt och själsligen.

I romanen är det vinter 1983 när en 16-åring flicka följer med en fotograf till Paris, för att han ska ta en bild av henne. En händelse som kommer att påverka hennes liv. När hon som vuxen 2019 går in i en depression kommer händelsen tillbaka i minnet. Flickan i boken är en blandning av fiktion och Linn Ullmanns egen bakgrund.

"Jag kallar henne Skuggsystern, det är ett du i boken som nog representerar både ångesten, minnet och glömskan och allting. Jag behövde den här dialogen med skuggsystern, det här duet."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Lundströms Bokradio jubilerar! Vi dukar upp på tu man hand med Leif GW Persson som kommer och bokcirklar om Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård". (Sändes första gången 3 september 2022).

Lundströms Bokradio firar 10 år, men bjuder bara in en enda gäst för att prata om en enda bok. Låter det lågmält? Nja, nu är det inte vilken gäst som helst. Av alla avsnitt genom åren är "En rolig halvtimme med Leif GW Persson" från 2015 vårt mest efterfrågade. Kanske för att intervjun blev i knasigaste laget? Så knasig att den inte sändes, utan bara har funnits att lyssna på här på SR Play. Marie Lundström passar nu på att fråga Leif GW Persson om han minns vad som hände...

Och inte blir det heller ett särskilt lågmält kalas i den litteratur som veckans gäst tar sig an tillsammans med Marie Lundström. Den pass 30 sidor långa öppningen av Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård" skildrar ett frosseri på Hotell Horn i Malmö som gått till litteraturhistorien. Men hur står sig resten av boken, och hur står sig Piratens böcker idag, femtio år efter författarens död?

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Välkomna till säsongens sista Lundströms! Man är ju faktiskt fri att fira året som gått redan nu och lite hur man vill. Vad var det som då hände här i studion under 2022?

Tillsammans med Lundströms Bokradios producent Daniel Sjölin, summerar Marie Lundström bokåret som gått med utvalda klipp ur samtal och intervjuer.

Redan i början av året kom en bok som Marie hade mycket svårt att släppa ifrån sig, varpå författaren bjöds in till studion.

"Det visste vi inte då", säger Daniel Sjölin. "Men innan året var slut skulle Ia Genberg hålla tacktal på Konserthuset i Stockholm inför Augustprispubliken när hennes roman "Detaljerna" fick priset som årets skönlitterära bok."

Under våren skickade också lyssnarna in sina favoritkärleksdikter och så bokcirklade Mark Levengood och Lotta Olsson om Enid Blytons "Fem på rymmarstråt". Fem-böckerna firade nämligen 80 år.

"De har varit lika stenhårt kritiserade som de samtidigt varit älskade", säger Marie Lundström. "Min egen favorit i Fem-gänget var alltid hunden Timmy..."

Hösten rymde både bokmässan i Göteborg och årets Nobelpris i litteratur. Direkt efter tillkännagivandet klockan ett i Börssalen i Stockholm, sattes författarna Balsam Karam och Jesper Högström att sträckläsa "Omständigheter" av den nykläckta pristagaren Annie Ernaux. Sedan gick de rätt in studion och bokcirklade tillsammans med Marie Lundström.

"Det var ett experiment", säger Daniel Sjölin. "Det är inte alltid så lätt att tala om en bok man just har tryckt i sig, men det gick ju bra!"

Vilken bok från året med Lundströms passar då allra bäst till glögg och barr? Ja, i år är svaret enkelt: Norska Ingvild Rishøis "Stargate"!

Det är en berättelse om två flickor och deras pappa som dricker så pass mycket att flickorna får ta över hans jobb som julgransförsäljare. Här skildras både utsatthet men också mänsklig godhet.

"Nog märks det att Ingvild Rishöi har Astrid Lindgren som förebild", säger Marie Lundström.

Tack alla ni som lyssnar!

God jul och gott nytt år.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin

I veckans Lundströms Bokradio lyxar vi till det med två romanaktuella författare.

Khashayar Naderehvandi har skrivit "Hemsökelse" om terapeuten Rakel som blir vittne till något som får henne att totalt tappa fotfästet. I Negar Nasehs roman "En handfull vind" följer vi Minou och hennes son Nima, som från en balkong i Teheran 1978 ser protesterna tillta mot Shahens regim.

Mer olika kan två romaner inte bli, men en sak har författarna gemensamt: De har under hösten skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran, där de båda har rötter. Hur påverkas man som författare av så omvälvande nyheter? Vad vågar man hoppas på av framtiden? Och hur läser de varandras böcker?

"Min roman handlar ju inte om Iran, men den hade heller inte sett som den gör om inte jag var jag, med den bakgrund jag har," säger Khashayar Naderehvandi. Hans roman utspelar i en namnlös stad, dit människor kommit över en gräns för att söka trygghet. "Iranska revolutionen är numera en del av det svenska kollektiva minnet, eftersom vi är som många här", säger Khashayar Naderehvandi.

Negar Naseh påbörjade sin roman redan som sjuttonåring. Riktigt vad hon sökte då visste hon inte. "Jag bara såg framför mig en kvinna på en balkong och valde då att försöka följa henne", säger Negar Naseh. I romanen som nu blivit klar nästan tjugo år senare, följer vi huvudpersonen Minou när hon till slut lämnar Teheran och kommer till Uppsala. Men vi följer också Shahen av Iran under dennes sista månader i livet.

Under hösten har båda författarna skrivit artiklar mot bakgrund av protesterna i Iran. Att dessa kan leda till en ny framtid för landet är något som båda författarna föreställer sig. Khashayar Naderehvandi har inte varit Iran sedan han kom till Sverige som sexåring. Negar Naseh har själv aldrig varit i landet.

"Jag har fantasier nu", säger Negar Naseh. "Om att jag i vår befinner mig i Iran på Nouruz."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Andreas Magnell och Daniel Sjölin

Tillsammans med Babben Larsson och Stefan Sundström når vi nu vägs ände i läsningen av nobelpristagaren Harry Martinsons "Nässlorna blomma". Men får vi verkligen ett ordentligt slut på romanen?

När Lundströms Bokcirkel dyker ner i sista tredjedelen av Harry Martinsons självbiografiska roman om den föräldralöse pojken Martin, som får gå sockengång mellan olika tillfälliga hem, finner vi honom nu på gården Norda. Livet är hårt, snytingen hänger hela tiden i luften och den lille Martin står allra lägst i rang på gården. Våldet uppifrån tar pojken ut över djuren och när han ska göra rent hos korna slår han dem.

"Det här hakar tag i mig väldigt mycket", säger Babben Larsson i Lundströms Bokradio. "Det är den yttersta maktlösheten - när man går på djuren."

"Det är den här underkastelsen", säger Stefan Sundström. "Maktens våld fortplantar sig neråt. Det är klassiskt."

Till slut kulminerar våldet på Norda och den lille Martin rymmer. Istället hamnar han då på en inrättning som är ett slags modern fattigstuga, där han får lyssna på de äldres berättelser. Och där finns också den vänliga föreståndarinnan Tyra.

Men just när tillvaron ser ut att ljusna, vänder det igen. Och med det slutar romanen.

"Det är verkligen en cliffhanger i slutet", säger Babben Larsson "Vilket gör att man funderar på hur fanken han ska klara ännu en smäll i livet."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Lundströms Bokcirkel med Babben Larsson och Stefan Sundström har nu kommit halvvägs in i romanen "Nässlorna blomma" av nobelpristagaren Harry Martinson.

Romanen handlar om den lille Martin, som föds i början av förra seklet i Blekinge. Han blir tidigt föräldralös och slussas runt som sockenbarn på olika gårdar. Han hamnar hos familjer som mot betalning tar emot honom som arbetskraft och fosterbarn.

Efter att ha varit på gården Vilnäs ett år, blir han nu ivägskickad till Tollene gård, samtidigt som första världskriget brakar igång ute i Europa. På Tollene får han för sista gången möta en av sina systrar, som ger honom ett löfte som hon aldrig kommer att hålla. Tillvaron för den lille pojken blir allt mörkare och en dag inträffar händelse med en kalv, som ger den unge Martin skuld för livet.

"Det är giftiga skildringar av de här människorna som är omkring om honom", säger Stefan Sundström i Lundströms Bokradio. "Det är härligt att läsa!"

"Ja, det är nästan som en hämndbok det här", säger Babben Larsson med tanke på att boken skrevs när författaren var 31 år gammal. "De här människorna levde ju fortfarande då. Och då han ger liksom igen: Nu är det han som har orden, han som har svärdet!"

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Under Lundströms Bokradios tio år i etern finns det en roman som lyssnarna har önskat allra flest gånger att få höra talas om i en bokcirkel. Nu tar vi oss an den: Harry Martinsons "Nässlorna blomma".

Harry Martinson blev en av våra stora och brett lästa författare. Han föddes 1904 i Nyteboda vid sjön Immeln i västra Blekinge. Tidigt föräldralös drog han sexton år gammal till sjöss. Sju år senare steg han iland för gott på grund av lungsjukdom och samma år, 1927, debuterade han som poet. Harry Martinson har starkt förknippas med naturskildringar, idag med klimatperspektiv, och hans mest kända verk är det postapokalyptiska dikteposet Aniara från 1956. Men det blev också ett antal romaner. Bland annat den självbiografiska "Nässlorna Blomma", om den föräldralöse Martin som blir sockenbarn och slussas runt i gårdarna till olika tillfälliga fosterhem.

Tillsammans med Babben Larsson och Stefan Sundström bokcirklar vi nu i tre avsnitt om verket och om Martinsons berättarstil:

"Det är fascinerande, för vissa saker är väldigt knapphändigt beskrivna. Tåget gick och plötsligt är mamman borta. Sedan kan han istället lägga sju, åtta blommande meningar på hur en snutt av trädgården såg ut."

"En sak jag tänker på är hans självförakt", säger Stefan Sundström. "Han kallar sig själv för 'det själviska barnet'. Det är väl bra att barn är självupptagna? Vilket litet barn är inte det, tänkte jag."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Hela programmet tillägnas författaren Agneta Klingspor som dog 2 juni i år, 76 år gammal. Tillsammans med Katarina Wikars minns vi henne, människan och författaren, konstkritikern och fågelskådaren.

Agneta Klingspor debuterade 1977 med dagboken "Inte skära bara rispa" och skrev under årens lopp ett femtontal böcker, ända fram till den sista, "Går det åt helvete ska jag ändå dö" som kom ut 2015. Hon vägrade att låta sig placeras in i ett fack, och själv sa hon: "Jaget är ett filter, en sil, en tratt som världen trillar ner i ? och ut kommer en liten text! /?/ Jag hittar på, förstärker, förminskar, förstorar, jag är som en lerklump i mina händer."

Följ med hem till vännerna, ner i texterna och till den litterära kvarlåtenskapen på Kungliga Biblioteket i Stockholm.

I programmet medverkar författaren Aase Berg, litteraturprofessorn Birgitta Holm, radioproducenten Ylva Mårtens och arkivarien Rasmus Lindgren. Och så Agneta Klingspor ur radions arkiv bland annat ur frispelen "Heartbreak hotel" och "Sedd i Vitögat", hennes Sommarprogram, serien "Cancerland" och "Radio Ellen på kvällen."  

Ett Lundströms special av Katarina Wikars

Teknik: Elvira Björnfot.

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

I veckans Lundströms Bokradio special möter ni den ryske författaren Arkadij Babtjenko. Han är aktuell med en rasande uppgörelse med det Ryssland som han själv tvingades lämna för flera år sedan.

Arkadij Babtjenkos nya bok på svenska, ?Rysslands förlorade seger?, består till stora delar av texter skrivna efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina den 24 februari i år. Men Babtjenko har längre varit en skarp kritiker av sitt hemland.

Han varnade för många år sedan för att Ryssland slagit in på en väg som skulle leda till krig. Ingen trodde honom.

? Om jag för tio år sedan skrev: kära vänner, det kommer att bli krig, nya arbetsläger och fascism så sa många jag känner: är du sjuk i huvudet? Du borde skrivas in på en psykiatrisk avdelning, säger Arkadij Babtjenko.

? Nu har de kommit till insikt. Men det är så dags nu.

Det är Fredrik Wadström som träffar Arkadij Babtjenko. De har mötts regelbundet genom åren ända sedan debutboken för 15 år sedan. Fredrik har till och med en gång skrivit en minnestext över Babtjenko när hela världen trodde att författaren var död.

?Krigets färger? (2007)

?Bilder av ett litet krig? (2009)

?Dagar i Alchan-Jurt? (2014)

?Rysslands förlorade seger? (2022)

(Samtliga titlar är översatta från ryskan av Ola Wallin, utom ?Bilder av ett litet krig? som är översatt av Maxim Grigoriev och Ola Wallin.)

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Fredrik Wadström och Daniel Sjölin

Möt Claire-Louise Bennett som är aktuell med romanen "Kassa 19". Vidare kommer Sven-Eric Liedman till studion med sin nya bok "I November", som handlar om att bli gammal.

Claire-Louise Bennett slog igenom med romanen "Damm" och även hennes nya berättelse utmärker sig för sin ton och stil. "Kassa 19", som nu kommer i översättning av Carl-Johan Lind, handlar om en ung kvinnas väg mot att bli vuxen på 80- och 90-talet. Det är en värld där klassamhället i England ger henne få möjligheter att få ett jobb efter examen. Istället vänder hon sig inåt till böckernas värld.

"Det uppstår en konflikt inuti henne mellan de idéer om världen, framtiden och relationer som hon möter i böckerna, och den värld och de möjligheter hon har faktiskt omkring sig", säger Claire-Louise Bennett i Lundströms Bokradio.

I boken finns också en omdebatterad scen där kvinnan i romanen utsätts för ett sexuellt övergrepp, men där hennes reaktion kan ses som ett sätt att förminska händelsen.

"Hon bär en ilska inom sig, men den är mer riktad mot samhället", säger Claire-Louise Bennett.

I programmet möter ni också författaren och idéhistorikern Sven-Eric Liedman, som i boken "I November: om ålderdomen" skriver om hur det är att bli över åttio år.

"Det flesta som skriver om att åldras är själva omkring 60, och då har man mest en föreställning om hur det är", säger Sven-Eric Liedman i Lundströms Bokradio.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Ulla-Lena Lundberg debuterade för sex decennier sedan och är nu aktuell med romanen "Lyser och lågar", som handlar om folkbildningens framväxt och om kvinnor som håller ihop.

Ulla-Lena Lundberg debuterade som poet, hon har skrivit hörspel, reseskildringar och fackböcker om bland annat den lilla åländska kommunen Kökar, där hon föddes. Men framförallt är hon en romanförfattare, som under sextio års tid byggt ett eget litterärt universum, inte minst av sin släkts historia. I nya romanen ?Lyser och lågar? tar hon sats ända från 1800-talets mitt, när hon följer sina gamla släktingars väg genom ett Finland som lyder under den ryske tsaren, hela vägen in i ett 1900-tal präglat av folkbildning, folkhögskolor, klasskamp och politiska strider.

Boken börjar 1852, när några unga kvinnor bestämmer sig för att gå från den nästan helt nedbrunna staden Vasa till Helsingfors, för att finna en framtid. Vägen är lång och farlig, och de behöver arbeta sig fram.

"Inte tycker de synd om sig inte. Men liksom i Sverige var lösdriveri ett brott på den här tiden" säger Ulla-Lena Lundberg i Lundströms Bokradio. "Så det var viktigt för dem att de hela tiden arbetar på vägen, det var därför det tog så lång tid för dem."

Att vara grundligt påläst är alltid en förutsättning för den som skriver historiska romaner. Men hos Ulla-Lena Lundberg är själva berättandet ändå alltid det viktiga, något som märks i drivet och stilen. Det gäller att inte bli för akademisk.

"Det är verkligen tur att jag är så gammal som jag är, för jag ser den muntliga berättartraditionen nästan som ett lurvigt bytesdjur som du bara hinner få tag i yttersta svansen av, men jag är glad att jag har fått uppleva den."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Författaren Linn Ullmann är tillbaka med en ny roman på svenska - "Flicka, 1983".

Det är den andra delen i en tänkt trilogi med självbiografisk bakgrund. Romanen "De oroliga" skildrade föräldrarna medan den nya boken har två plan: Ett som utspelar sig 1983 när flickan är sexton och ett som utspelar sig 2019 när författaren är drygt femtio.

"Det som händer både 1983 och 2019 ? alltså flickan och den vuxna kvinnan - det är att båda går vilse", säger Linn Ullmann i Lundströms Bokradio "De far vilse i sinnets och hjärnans irrgångar. Både fysiskt och själsligen.

I romanen är det vinter 1983 när en 16-åring flicka följer med en fotograf till Paris, för att han ska ta en bild av henne. En händelse som kommer att påverka hennes liv. När hon som vuxen 2019 går in i en depression kommer händelsen tillbaka i minnet. Flickan i boken är en blandning av fiktion och Linn Ullmanns egen bakgrund.

"Jag kallar henne Skuggsystern, det är ett du i boken som nog representerar både ångesten, minnet och glömskan och allting. Jag behövde den här dialogen med skuggsystern, det här duet."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

2022 års Nobelpris i litteratur går till Annie Ernaux. Lundströms kallar till omedelbar bokcirkel om hennes senaste verk på svenska: "Omständigheter".

Direkt efter tillkännagivandet av årets Nobelpris i litteratur, fick författarna Jesper Högström och Balsam Karam uppdraget att sluka den på svenska helt nyutkomna romanen "Omständigheter" av Annie Ernaux.

Det är en självbiografisk berättelse om en händelse i författarens ungdom, 1963. 23 år gammal blev hon gravid i ett Frankrike där abort var strängt förbjudet. Det blir en kamp mot klockan för att försöka genomföra en illegal abort.

Håller Ernaux måttet som Nobelpristagare? Hur skriver hon? Och lever boken upp till Svenska Akademiens snofsiga motivering: ?för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar??

"Jag skulle nog vilja har mer direkt gestaltning", säger Jesper Högström i Lundströms Bokradio. "Men jag håller ju med om det här med klinisk skärpa."

"Det första jag tänkte på var parollen om att det privata är politiskt", säger Balsam Karam om romanen. "Och det har Ernaux tagit på ett väldigt ordagrant sätt."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

För Marie Lundström är litteraturen inte enbart hennes jobb utan en livsstil.

Med anledning av att Lundströms Bokradio fyller 10 år berättar Marie Lundström för Per Berg om vad litteraturen betyder för henne.
Skriv till oss! [email protected]

Nu bokcirklar vi om Kristina Lugns efterlämnade dikter, som finns att läsa i samlingen "Inte alls dåligt". Vid dyker ner i den folkkära poetens centrala teman.

Är döden en mamma? Man kommer ifrån sin mamma - då blir man väl också hämtad av henne? Tanken är Kristina Lugns och hon framförde den här i radion i ett av många program hon var med i. Hon sommarpratade nio gånger och fick tre anmälningar till Granskningsnämnden för att hon ansågs ta för mycket tid från lyssnarna genom att tala så långsamt.

Kristina Lugn skulle till slut ha skrivit åtta diktsamlingar, uppåt trettio pjäser och genom allt hon gjort och sagt i offentligheten fått en av de få sittplatser som finns i vårt land runt bordet Folkkär.

I veckans Lundströms kommer författaren och poeten Ida Linde till studion, och tillsammans med Lundströms Bokradios producent Daniel Sjölin, bokcirklar vi om hennes efterlämnade dikter "Inte alls dåligt".

Men vi ser också tillbaka på ett författarskap som rymde allt från oneliners till mystisk komplexitet och återkommande teman:

"Det blir väldigt tydligt i de här efterlämnade dikterna: Barnet, mamma, mormor, barnbarnet", säger Ida Linde i Lundströms Bokradio. "De öppnar dörrar till varandra och upprättar en sorts genealogi."

I programmet lyssnar vi också på klassiska dikter inlästa av Kristina Lugn. Lika omisskännliga som omistliga.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Fredrik Wadström och Daniel Sjölin

För Marie Lundström är "lätthet, värme och gott humör" mer än enbart Lundströms Bokradios motto.

I en intervju med Per Berg berättar Marie Lundström om vad det är som är viktigt för henne i arbetet med Lundströms Bokradio.
Skriv till oss! [email protected]

Bokmässan i Göteborg är tillbaka efter flera år av pandemi och restriktioner. Lundströms Bokradio träffar shoppingsugna besökare, författare från Sydafrika och Ukraina, och så bli det poesi!

När Bokmässan i Göteborg slår upp portarna är förhoppningen stor att mässan ska vara tillbaka med besked. Förra året var nämligen en dyster och nedbantat historia, har mässan nu repat sig? Hur är stämningen hos besökare och i montrarna?

Vi träffar mässans stora författarstjärnor: Ukrainska Oksana Zabuzjko har skrivit boken "Den längsta av resor". En essä som börjar dagen innan Rysslands invasion av hennes hemland:

"Det var inte blindhet, det var inte galenskap, utan ett slags hemgjord magi som gjorde jag att när jag reste iväg den 23:e februari i år, inte tog med mig mer än två klänningar", säger Oksana Zabuzjko i Lundströms Bokradio. Hon brydde sig ens om att ta med sig sitt arbetsredskap, datorn. Det var ett sätt att vägra inse vad som var på väg att ske.

Sydafrikas stora författarstjärna är Damon Galgut,. Hans Bookerpris-vinnande roman "Löftet" kommer nu på svenska. Den handlar om en vit afrikaanerfamiljs nedgång och fall, från 1986 då apartheidregimen ännu styrde landet, och fram till vår tid. I centrum av romanen finns frågan om vem som ska få ärva en egendom.

"Att äga en bit land får dig att känna hemvist någonstans", berättar Damon Galgut i Lundströms Bokradio. "Och den känslan av tillhörighet är det många i Sydafrika som saknar idag. Det gör att de känner sig utanför och rotlösa. Så frågan om vem ska få äga mark är mycket laddad."

Och så blir det poesiuppläsning i Lundströms Bokradio. Göran Sonnevi läser ur sin nya diktsamling "För vem talar jag framtidens språk".

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Fredrik Wadström och Daniel Sjölin

"Du får inte en mer förtätad situation i ditt liv än du har i en studio", berättar Marie Lundström.

Varje intervjusituation är unik och under Lundströms Bokradios tioåriga historia har Marie Lundström upplevt många författarbesök. För Per Berg berättar hon om hur det kan vara i en studio.

Skriv till oss! [email protected]

Bilden av författaren Victoria Benedictsson (1850-1888) har ofta fokuserat på hennes sexualitet. I sin biografi "Mitt stora vackra hat" tecknar författaren Elisabeth Åsbrink ett rikare porträtt.

Hon föddes den sjätte mars 1850 i Skåne. Med tiden skulle hon gifta sig till namnet Victoria Benedictsson, bryta sig loss ur sitt äktenskap och skriva in sig i litteraturhistorien under pseudonymen Ernst Ahlgren. Hon blev 38 år innan hon skar halsen av sig i Köpenhamn.

Vad levde hon för liv? Vad skrev hon?

Elisabeth Åsbrink följer henne från vaggan till graven i sin nya, omfattande biografi "Mitt stora vackra hat". När hon gästar Marie Lundström i Lundströms Bokradio blir det ett samtal om en ung människa med konstnärsdrömmar, som hade få val att välja i en tid då kvinnor saknade mänskliga rättigheter. Varför avskydde hon sitt eget barn men inte sina fosterbarn? Vad händer med hennes dotter lilla Ellen och vilket är priset hon betalar för att slå sig fri och bli författare?

"Hon var ju så mycket mer än denna kvinna i gynstol. Så jag ville lyfta upp henne", säger Elisabeth Åsbrink i Lundströms Bokradio. "Hon bryter sig som någon sorts Houdini ut ur sitt liv. Och så skapar hon en person som kan göra allt det som hon inte kan."

Victoria Benedictsson slår igenom med romanen "Pengar" som landar mitt i samtidens debatt om det borgerliga äktenskapet, där stjärnor som Henrik Ibsen och Georg Brandes är tongivande. Den senare inleder hon en relation med, där hon bor på Hotell Leopold i Köpenhamn.

"Det som för mig gör så ont i den här kärlekshistorien när jag tittar på den genom hennes ord", säger Elisabet Åsbrink, "Det är att hon har kämpat så envetet med att befria sig från att vara kvinna. Hon har brutit med äktenskapet och maken, hon har brutit med barnen och moderskapet. Hon har brutit med livet i Hörby som var tryggt - och hennes. Och hon har förvandlat sig till Ernst Ahlgren och blivit en litterär stjärna. Och då träffar hon Georg Brandes och han säger: 'Du är ingen riktig kvinna'"

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Nina Asarnoj och Daniel Sjölin

Genom åren är det många författare som besökt Marie Lundströms studio och det är ett stort arbete som görs inför varje besök.

För Per Berg berättar Marie Lundström om vad hon gör innan hon går in i studion.

Skriv till oss! [email protected]

Torbjörn Flygt är på besök hos Lundströms Bokradio med sin tredje bok om romanfiguren Johan Kraft. En trilogi på närmare 1500 sidor, som skildrar femtio år av svensk samtid sedd genom mansögon.

Ja, nu är den klar - romansviten om Johan Kraft, tre romaner där bara själva skrivprocessen spänner över två decennier. Det började med "Underdog" som kom 2001 och fick Augustpriset. 2011 var det dags för del 2: "Outsider". Och nu 2022 landar "Slugger", en 584 sidor tjock tegelstensfärgad jätte till roman.

Romanfiguren Johan Kraft rör sig liksom i författarens skugga, följer honom i spåren och det är nog ingen slump att de nu är i princip jämnåriga. Torbjörn Flygt är född 1964 och hans manlige hjälte måste i den nya romanen lära sig hantera att han är 57 år gammal. Livsresan från miljonprogrammet i Malmö till villaliv i Höllviken pågår fortfarande, men det kroppsliga förfallet och ålderdomen kryper allt närmare. Hur åldras en man? Hur ser parkärlek ut efter ett par vändor otrohet? Är allt försent?

Denna vecka handlar det också om en alldeles ny dokumentärfilm om författaren Joyce Carol Oates, hon som skrev en av sina allra mest älskade och omdiskuterade romaner vi 62 års ålder, den om Marilyn Monroe: "Blonde". Filmen heter "Joyce Carol Oates: A Body In the Service of Mind" och är gjord av Stig Björkman. Den har biopremiär fredagen den 16:e september och kommer också att visas i SVT vid årsskiftet.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby, Nina Asarnoj och Daniel Sjölin

Lundströms Bokradio jubilerar! Vi dukar upp på tu man hand med Leif GW Persson som kommer och bokcirklar om Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård".

Lundströms Bokradio firar 10 år, men bjuder bara in en enda gäst för att prata om en enda bok. Låter det lågmält? Nja, nu är det inte vilken gäst som helst. Av alla avsnitt genom åren är "En rolig halvtimme med Leif GW Persson" från 2015 vårt mest efterfrågade. Kanske för att intervjun blev i knasigaste laget? Så knasig att den inte sändes, utan bara har funnits att lyssna på här på SR Play. Marie Lundström passar nu på att fråga Leif GW Persson om han minns vad som hände...

Och inte blir det heller ett särskilt lågmält kalas i den litteratur som veckans gäst tar sig an tillsammans med Marie Lundström. Den pass 30 sidor långa öppningen av Fritiof Nilsson Piratens "Bock i örtagård" skildrar ett frosseri på Hotell Horn i Malmö som gått till litteraturhistorien. Men hur står sig resten av boken, och hur står sig Piratens böcker idag, femtio år efter författarens död?

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Säsongspremiär för Lundströms Bokradio! Författaren Marit Kapla är tillbaka med en ny bok efter succén med "Osebol". Och den här gången tillämpar hon sin särskilda skrivteknik på ämnet kärlek.

Vad har 31 svenskar att säga om kärlek? Författaren Marit Kaplas nya bok "Kärlek på svenska" är baserad på filmaren Staffan Juléns intervjuer med människor i åldrarna 21-87. Vad vet de om kärlek? Hur ser kärleken ut i deras liv?

Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs sätt att arbeta har varit en stor inspirationskälla: Ett stort intervjumaterial har kondenserats och skalats ner, i Maris Kaplas bok så pass att de intervjuade personernas ord liknar dikter, ibland med bara några få ord på sidorna.

I denna form berättar de 31 personerna i "Kärlek på svenska" om allt från perfekta förhållanden till otrohet, uppbrott, dåligt självförtroende, utsatthet, drömmar i kras, livslånga minnen, självutplåning eller känslan att få vara sig själv med någon.

Kärlekens väsen förblir dock svårfångat.

"Ett svar är att kärlek är inte enkelt.", säger Mari Kapla i Lundströms Bokradio. "Ett annat svar är att kärleken alltid sitter ihop med en massa andra saker. Och för det tredje är det helt oförutsägbart hur kärleken sitter ihop med de här andra sakerna."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Lyssnarnas favoritkärleksdikter fyller säsongsfinalen. Britta Persson har tonsatt en av dikterna, och poeten Ida Linde berättar om hur hon diktar om kärlek i samlingen "Karons tunnelbana".

Vilken är den bästa kärleksdikten? De senaste veckorna har lyssnarna skickat in sina favoriter. Lundströms Bokradios producent Daniel Sjölin har läst dem alla och redovisar olika kategorier.

"Det upplösta jaget, den totala uppmärksamheten vid den älskade, vardagens glanslösa ovärderlighet och erotik är några olika teman som tycks göra att en kärleksdikt får vingar", säger Daniel Sjölin. "Men särskilt bra chanser har dikten att nå människors hjärtan om den blir tonsatt."

Som av en händelse har då musikern och kompositören Britta Persson fått i uppdrag att tonsätta en dikt ur den svenska lyrikskatten, nämligen Ingela Strandbergs dikt "Kärlek" från 1987. Hon framför den i studion tillsammans med Lina Högström alias Skator.

"Det gällde att inte bli för sliskig", säger Britta Persson i Lundströms Bokradio när det kommer till hur hon har arbetat.

Författaren och poeten Ida Linde har ofta hyllats för sitt sätt att skriva om kärlek. Nu är hon aktuell med rosade diktsamlingen "Karons tunnelbana". Vilken roll spelar sorg och död när man ska dikta om kärlek?

"Kanske att den älskade en gång kommer att dö. Och att det är det som man går med på när man blir tokig i någon. Att man inser att nu ska jag följa dig hela vägen. Och då finns ju slutet där, som kastar en skugga från framtiden ? över kärleken", säger Ida Linde i Lundströms Bokradio.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Författaren Malin Persson Giolito gästar Lundströms Bokradio talar om sin nya roman "I dina händer." Poeten Jila Mossaed intervjuas om sin nya diktsamling "Orden är försenade".

I veckans Lundströms Bokradio samtalar Malin Persson Giolito med Marie Lundström om sin nya roman "I dina händer". Det tog sex år efter succén med "Störst av allt" innan hon fick den nya boken klar. Det blir ett samtal om prestationskrav men också om det samhälle som hennes roman porträtterar, där unga människor tillåts att hamna snett.

Jila Mossaed är poet och ledamot i Svenska Akademien. Hon föddes i Teheran där hon också debuterade. Idag skriver hon mest på svenska och hon berättar om erfarenheten av att byta språk som vuxen och om ett skrivande som ofta börjar med en "hjärnattack", där de första raderna i en dikt kommer nästan av sig själva.

"Det är oerhört svårt att översätta poesi. Det var därför jag tänkte att jag måste börja skriva direkt på svenska. Om jag är en poet måste jag kunna skriva även om jag så bara har tio ord på kinesiska", säger Jila Mossaed i Lundströms Bokradio.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Poeten Eva Ström gästar Marie Lundström och talar om sin diktsamling "Jag såg ett träd". Och författaren Claudia Durastanti talar om sin roman "Främlingar jag känner"

Eva Ström har skrivit en av vårens mest hyllade diktsamlingar. "Jag såg ett träd" skrevs under pandemin, då livet levdes tätt intill dagarna och med dagliga promenader bland träden omkring.

I en av dikterna berättar hon om barndomen och om hur en ljusgestalt uppenbarade sig för henne. Men när hon sedan talade om det för sina kamrater, sade de att hon ljög.

"Jag blev mycket förnärmad", säger Eva Ström i Lundströms Bokradio.

Amerikansk-italienska författaren Claudia Durastanti växte upp med två döva föräldrar, som båda gjorde uppror mot sin dövhet. Ingen av dem använde teckenspråk. Durastanti berättar om deras kärlek, men också om en uppväxt mellan språk, kulturer, myter och självbedrägerier.

"När jag berättade för min bror att jag skrev om vår familj, svarade han: 'Jaha, så du skriver en science fiction-roman!'", säger Claudia Durastanti i Lundströms Bokradio.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Eva Lindström tilldelas i år Astrid Lindgren Memorial Award. Tillsammans med Marie Lundströms läser hon sin nya bok "Jaga inte oss".

I Eva Lindströms bilderböcker sover man inte alltid tryggt om natten. Saker kan försvinna, rymma eller bli stulna. Och vad har blickarna för betydelse? Djuren och människorna i Lindströms böcker ser ofta ut att spana, speja, eller bara titta bort för att hålla sina känslor inne.

Eva Lindström föddes 1952 i Västerås. Genom serier tog hon sig in till den bilderbokskonst som gjort henne till en unik röst. Nu kommer hon till Lundströms Bokradio för ett samtal om alltifrån hur hon arbetar till ugglorna Janne och Lage.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Norska författaren Ingvild Rishøi gästar Marie Lundström. Hennes böcker "Vinternoveller" och "Stargate" tycks ha en särskilt förmåga att ingjuta både tårar och hopp.

I Ingvild Rishøis böcker heter personerna ibland precis som de gör i Astrid Lindgrens värld. I romanen "Stargate" får vi till exempel möta 10-åriga Ronja och den snälle Alfred. Ronjas 16-åriga syster har tagit över som försäljare av granar efter att deras periodande pappa misslyckats med att behålla även det här jobbet.

För att kunna skriva romanen har Ingvild Rishøi själv arbetat som julgransförsäljare. I Lundströms Bokradio berättar hon om svårigheterna med att skriva och kraven på sig själv, men också om hur det går till att övervinna motståndet. Vare sig Rishøi skriver om interner på fängelset, barn som är rädda för socialen eller mammor utan pengar, söker hon det som är djupast gemensamt hos oss människor. Och där har Astrid Lindgrens skicklighet länge varit en inspirationskälla.

"Jag kände igen mig i alla hennes barnboksfigurer.", säger Ingvild Rishøi i Lundströms Bokradio. "Men de är ju inte för de är som jag - utan för att hon är så bra!"

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Lundströms bokcirkel går i mål med sista avsnittet om Edouard Louis författarskap. Marie Göranzon och Olof Wretling diskuterar slutet på romanen "En kvinnas frigörelse".

I Lundströms Bokradio tar sig bokcirkeln för tredje och sista gången an en av Frankrikes mest hyllade och inflytelserika unga författare. Edouard Louis föddes som Eddy Bellegueule 1992 och växte upp i en fattig familj i norra Frankrike. Han pluggade vidare, gjorde en klassresa, bytte namn och slog igenom som författare med "Vem dödade min far?". I den anklagade han franska toppolitiker för att genom politiska beslut ha brutit ner hans far. I boken "En kvinnas frigörelse", som veckans avsnitt handlar om, berättar Edouard Louis om sin mor. Till skillnad från fadern tog hon sig loss och fann ett nytt liv i Paris. Varför skiljde sig hennes öde från faderns? Och hur är det, smittats man som läsare av författarens ilska mot samhället?

"Det tänds en liten gnista" säger Olof Wretling. "Det är inte så att den flammar upp och att jag tänker att jag står där på barrikaden, men visst tänder han någonting inuti en."

"Jag behöver inte smittas av ilska", säger Marie Göranzon. "Jag är konstant arg tjugofyra timmar om dygnet, så den här boken har bara hjälpt mig i min ilska. Jag sympatiserar med författaren till hundra procent."

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Lundströms Bokcirkel med Marie Göranzon och Olof Wretling fortsätter att gräva i Edouard Louis författarskap. Denna gång handlar det om första delen av "En kvinnas frigörelse".

I Edouard Louis självbiografiska roman "En kvinnas frigörelse" skriver författaren om sin mammas livsöde. Hon blev tidigt gravid, fick till slut fem barn med två män som båda drack och kunde vara våldsamma och elaka. I denna familj växer författaren upp med en mor som tidigt gav upp alla försök till eget yrkesliv, men boken börjar med ett fotografi av mamman taget när hon ännu var ung och hade livet framför sig.

Olof Wretling och Marie Göranzon gästar studion för att gräva vidare i Edouard Louis författarskap och tillsammans med Marie Lundström samtalar de om familjeplanering, kvinnors möjligheter och om barn som inte vill se sina mödrar lyckliga.

"Sen står det att 'doktorn berättar att jag var gravid igen'. Det är så märkligt, som om det är doktorn själv som varit framme. Man blir väl inte bara gravid? Det låter som på 1800-talet", säger Marie Göranzon.

"Ja, och ändå befinner vi oss i slutet av 1980-talet", säger Olof Wretling.

Skriv till oss! [email protected]

Programledare: Marie Lundström

Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)