Bowenpodden

Att vuxna barn flyttar hem igen kan verkligen innebära utmaningar, särskilt om det finns nya personer med i bilden. I det här avsnittet berättar vi om två utmanande tillfällen.
Ett är när en vuxen son flyttar hem och tar med sig sin sambo och lojaliteter verkligen sätts på prov. Samma typ av utmaning sker i en annan familj där ett vuxet barn flyttar hem och mammans nya sambo reagerar starkt på det. Här prövas hennes lojalitet.

Relationer som fungerat bra när besöken varit korta visar sig bli något helt annat när dagarna blir veckor och månader. Varför blir det så?

Våra personlighetsdrag och strategier utvecklas av det sammanhang vi växer upp i - ursprungsfamiljen. I det här avsnittet tittar vi på vad som påverkar hur vi tar oss an världen som vuxna. Vi fördjupar oss i projiceringar på barn, under- och överfungerande, bastriangeln, konflikter mellan makar och distansering. 

När någon i vår familj eller närhet blir allvarligt sjuk skapar det stress och oro. Alla blir påverkade. Men långsiktigt menar Bowen att sjukdom kan minska stressen i ett system. I avsnittet berättar vi också om hur provocerade vi båda blev när vi fick höra det här första gången.

I det här avsnittet fortsätter vi att följa en vanlig handledningsprocess. En fråga som återkommer är om det verkligen finns något - egentligen - som är "fri vilja". Tror vi att vi väljer fritt eller är det en chimär? Hur förutsägbara är vi, när allt kommer omkring?

Den mycket tragiska händelsen i Örebro skakar oss alla. Mediebevakningen har varit enorm. Statsministern har vädjat till svenska folket att hala flaggan till halv stång som ett sätt att visa solidaritet och drottning Silvia undrar vad som hänt med vårt vackra Sverige. 

Ja, vad har hänt? Vad vet vi om sammanhangen? Och hur reaktiva blir vi alla av den kollektiva stress som uppstått och hur påverkas de som har ansvar för skolornas verksamheter?

Det här är det första avsnittet av två där vi utgår från frågor som en person ställt under handledning. Frågor om hur vi ska förstå oss själva och meningen med livet, är vanligare än vi kanske i förstone tror. Men svaren är inte generella. 

I första avsnittet lyfter vi frågor om kroniskt tryck och avgörande händelser som påverkar vår syn på livet och våra livsval. 

I nästkommande avsnitt fördjupar vi våra resonemang. Finns det något som kan kallas "egen fri vilja?" Hur blir man av med kroniskt tryck och hur påverkar våra system våra relationer till en livspartner. 

Frustrationen kan vara svår när vi ska hantera en ny roll. Krav och förväntningar trycker på, samtidigt som vi ska försöka arbeta självständigt och utifrån en egen övertygelse om vad som är rätt och fel. Utryck som vi vill ha en chef som "pekar med hela handen" används ofta, men är det verkligen det medarbetare vill ha? 

I det här avsnittet utgår vi från en frågor som ställts under handledning om ledarskap och berättar om våra egna erfarenheter, misslyckade såväl som mer lyckade.

Vad är det som gör att det kan vara så svårt att sätta gränser till sina nära och kära? En sak kan vi säga säkert, det handlar om vår historia och vad vi bär med oss. Särskilt tydligt brukar våra nedärvda strategier och mönster visa sig under storhelger eller andra sammankomster när vi träffar tjocka släkten. Hur kan vi förstå och bättre hantera nära relationer? Och vad kan ligga bakom att någon känner sig ockuperad? 

I det här avsnittet ställer lyssnare frågor via chatten men vi börjar med en lyssnarfråga som vi tror alla känner igen.
Att det vi säger görs om till något som vi inte alls sagt eller menat. Vad kännetecknar den typen av relationer och vad kan ligga bakom det agerandet?
I chatten ställs också frågor om hur vi ska klara av att möta släkten under högtider som jul, om hundar kan vara en del av våra emotionella system och vad broschyren "Om krisen och kriget kommer" för med sig. 

Det som händer i världen påverkar oss på olika sätt. I länder som Sverige har vi svårt att förstå hur mycket ett krig kan påverka människor. Stressen faller ner i flera generationer. Just nu pågår konflikter mellan Palestina, Israel och Iran och Ryssland och Ukraina. Krismedvetenheten har under de senaste åren ökat, men fortfarande präglas våra beteendemönster och samhällets beredskap av naivitet. Hur länge kommer vi att klara oss om elen försvinner och hur länge räcker maten? Och vad beror på det på att så många inte förmår ta till sig rapporterna om klimatförändringarna?

"Sätt dig i ett hörn, var tyst och sticka" Det var rådet Kerstin Sofia fick av en vän som visade sig vara mycket klokt. Som far- och morföräldrar har vi stor betydelse i släktsystemet, men vi behöver ha koll på den roll vi får. Särskilt det första barnbarnet ställer saker på sin spets. Föräldrarna ska hitta sin roll och barnet behöver bli sett och få sin plats. Det är så viktigt att det faktiskt kan handla om liv och död. Far- och morföräldrar ska vara stöttande, utan att hindra barnets anknytning till sina föräldrar. Det här kan skapa ångest och frustration på många olika sätt. En sak är säker! För att förstå sig själv behöver man veta något som sina far- och morföräldrar historia, för den har präglat våra föräldrar och vi i vår tur av dem. 

Hur vi hanterar kriser och separationer beror i stor utsträckning på vår förmåga att särskilja egna tankar och behov från andras och vilka strategier vi fått med oss från våra system. Oftare än vi tror blandar vi ihop det vi själva tycker och tänker med vad vi tror att andra gör. Särskilt tydligt kan det bli under såriga separationer.

Vi bygger pakter, projicerar våra egna tillkortakommande på den andra och tar för givet än det ena och än det andra. Vad beror det på, egentligen, att den person vi älskat och sett upp till, plötsligt framstår som korkad? Kan det vara så illa att vi är lika korkade själva?

I det här avsnittet går vi lite djupare in i Bowens teori och kopplar det till vad som händer under separationer.

När någon i vår närhet blir sjuk, påverkas alla. Ju mindre fakta vi får, desto oroligare blir vi. Hur vi hanterar signalerna på att något inte stämmer beror på vilka strategier vi fått med oss från våra släktsystem. Hur ska vi göra för att bearbeta svåra situationer så klokt vi förmår? I familjer, på jobbet och övriga sammanhang. 

Talesättet "för att vara sjuk måste du vara frisk" handlar ytterst om att navigera sig fram och igenom stressade organisationer som inte hanterar sina uppgifter bra. För att ändra på det, behöver de som styr flytta fokus från individ till system.

Vi ärver inte bara utseende utan även strategier som präglar oss hela livet.
Genom att förstå mer om vårt ursprung kan vi hantera vår nutid på klokare sätt. Kerstin Sofia insåg den makt som finns i tystnad och för Inez blev det en förklaring till varför hon alltid känt ett behov av att vara duktig och hjälpsam. Om Bowens teori som verktyg.

Sedan urminnes tider har människor träffats regelbundet, vilket även då innebar både möjligheter och utmaningar. Högtider som midsommar, jul och påsk brukar innebära att familjer träffas och att vi med någon slags automatik går tillbaka in i de roller som vi haft när vi växte upp. Trots de utmaningar som kontakterna med det egna systemen innebär, för de alltid med sig sidovinster.

Ett neuropsykiatriskt funktionshinder innebär utmaningar för såväl de som har diagnoser som de som finns i dennes sammanhang. Att läsa av social koder, förstå metaforer och ha tidsuppfattning är inte alla förunnat, men något som vi förväntas kunna. För att sänka stress och press behöver vi förstå varandras förutsättningar.  I det här avsnittet har vi bjudit in Per Henriksson, som är psykiater och barnläkare med många års erfarenhet av att möta barn och ungdomar med den här typen av utmaningar. 

Att vara ensambarn innebär ett högt tryck på att förverkliga sin föräldrars drömmar och förväntningar, men förstås också att bli sedd - att få ett självklart fokus. 

Om glappet är stort mellan syskon kan ett barn även bli ett funktionellt ensambarn. Många saker är lika för dem som för ett barn utan syskon, men en skillnad är att det funktionella ensambarnet har syskon som kan avlasta när trycket blir högt, exempelvis när en förälder dör. 

Den vi lättast lurar är oss själva. Naturligtvis gör vi det bäst genom att hitta på goda argument som rättfärdigar det vi gör, trots att det egentligen inte är bra för oss. 

I vår historia finns svaren på vår (o)förmåga att sätta gränser.  

Att förstå att våra roller i triangeln handlar om djupa instinktiva beteenden är ofta en svår nöt att knäcka. Och än värre brukar det vara att se vilken roll som vi själva fastnar i när trycket blir hårt. Vilka pakter går vi in i och varför blir just han eller hon ett offer och varför är det alltid jag som förväntas rädda upp situationen och balansera situationen när ett konflikt är under uppsegling. I det här avsnittet fördjupar vi teorin om trianglar, ger exempel och problematiserar. Varför behövs  en förövare/pådrivare?  

Den chilenska professorn Alejandro Astorga forskning visar tydligt att ungdomar som begår övergrepp mot andra, själva har liknande händelser i sitt familjensystem. Den som begår ett övergrepp kan exempelvis ha en mormor som utsatts för det, likväl som att den som utsatts för ett övergrepp kan ha någon i sitt system som förgripit sig på någon annan.

Förståelsen av hur viktiga sammanhangen är påverkar givetvis behandlingen. Sjävklart ska den som begått ett övergrepp ta konsekvenserna av sin handling. Brotten leder ofta till stigmatisering och avståndstagande, men när familjen involveras i behandlingsprocessen och börjar berätta om sin historia, blir övergrepp ett gemensamt problem som de kan stötta varandra att hantera.