Bowenpodden

I det här avsnittet ställer lyssnare frågor via chatten men vi börjar med en lyssnarfråga som vi tror alla känner igen.
Att det vi säger görs om till något som vi inte alls sagt eller menat. Vad kännetecknar den typen av relationer och vad kan ligga bakom det agerandet?
I chatten ställs också frågor om hur vi ska klara av att möta släkten under högtider som jul, om hundar kan vara en del av våra emotionella system och vad broschyren "Om krisen och kriget kommer" för med sig. 

Det som händer i världen påverkar oss på olika sätt. I länder som Sverige har vi svårt att förstå hur mycket ett krig kan påverka människor. Stressen faller ner i flera generationer. Just nu pågår konflikter mellan Palestina, Israel och Iran och Ryssland och Ukraina. Krismedvetenheten har under de senaste åren ökat, men fortfarande präglas våra beteendemönster och samhällets beredskap av naivitet. Hur länge kommer vi att klara oss om elen försvinner och hur länge räcker maten? Och vad beror på det på att så många inte förmår ta till sig rapporterna om klimatförändringarna?

"Sätt dig i ett hörn, var tyst och sticka" Det var rådet Kerstin Sofia fick av en vän som visade sig vara mycket klokt. Som far- och morföräldrar har vi stor betydelse i släktsystemet, men vi behöver ha koll på den roll vi får. Särskilt det första barnbarnet ställer saker på sin spets. Föräldrarna ska hitta sin roll och barnet behöver bli sett och få sin plats. Det är så viktigt att det faktiskt kan handla om liv och död. Far- och morföräldrar ska vara stöttande, utan att hindra barnets anknytning till sina föräldrar. Det här kan skapa ångest och frustration på många olika sätt. En sak är säker! För att förstå sig själv behöver man veta något som sina far- och morföräldrar historia, för den har präglat våra föräldrar och vi i vår tur av dem. 

Hur vi hanterar kriser och separationer beror i stor utsträckning på vår förmåga att särskilja egna tankar och behov från andras och vilka strategier vi fått med oss från våra system. Oftare än vi tror blandar vi ihop det vi själva tycker och tänker med vad vi tror att andra gör. Särskilt tydligt kan det bli under såriga separationer.

Vi bygger pakter, projicerar våra egna tillkortakommande på den andra och tar för givet än det ena och än det andra. Vad beror det på, egentligen, att den person vi älskat och sett upp till, plötsligt framstår som korkad? Kan det vara så illa att vi är lika korkade själva?

I det här avsnittet går vi lite djupare in i Bowens teori och kopplar det till vad som händer under separationer.

När någon i vår närhet blir sjuk, påverkas alla. Ju mindre fakta vi får, desto oroligare blir vi. Hur vi hanterar signalerna på att något inte stämmer beror på vilka strategier vi fått med oss från våra släktsystem. Hur ska vi göra för att bearbeta svåra situationer så klokt vi förmår? I familjer, på jobbet och övriga sammanhang. 

Talesättet "för att vara sjuk måste du vara frisk" handlar ytterst om att navigera sig fram och igenom stressade organisationer som inte hanterar sina uppgifter bra. För att ändra på det, behöver de som styr flytta fokus från individ till system.

Vi ärver inte bara utseende utan även strategier som präglar oss hela livet.
Genom att förstå mer om vårt ursprung kan vi hantera vår nutid på klokare sätt. Kerstin Sofia insåg den makt som finns i tystnad och för Inez blev det en förklaring till varför hon alltid känt ett behov av att vara duktig och hjälpsam. Om Bowens teori som verktyg.

Sedan urminnes tider har människor träffats regelbundet, vilket även då innebar både möjligheter och utmaningar. Högtider som midsommar, jul och påsk brukar innebära att familjer träffas och att vi med någon slags automatik går tillbaka in i de roller som vi haft när vi växte upp. Trots de utmaningar som kontakterna med det egna systemen innebär, för de alltid med sig sidovinster.

Ett neuropsykiatriskt funktionshinder innebär utmaningar för såväl de som har diagnoser som de som finns i dennes sammanhang. Att läsa av social koder, förstå metaforer och ha tidsuppfattning är inte alla förunnat, men något som vi förväntas kunna. För att sänka stress och press behöver vi förstå varandras förutsättningar.  I det här avsnittet har vi bjudit in Per Henriksson, som är psykiater och barnläkare med många års erfarenhet av att möta barn och ungdomar med den här typen av utmaningar. 

Att vara ensambarn innebär ett högt tryck på att förverkliga sin föräldrars drömmar och förväntningar, men förstås också att bli sedd - att få ett självklart fokus. 

Om glappet är stort mellan syskon kan ett barn även bli ett funktionellt ensambarn. Många saker är lika för dem som för ett barn utan syskon, men en skillnad är att det funktionella ensambarnet har syskon som kan avlasta när trycket blir högt, exempelvis när en förälder dör. 

Den vi lättast lurar är oss själva. Naturligtvis gör vi det bäst genom att hitta på goda argument som rättfärdigar det vi gör, trots att det egentligen inte är bra för oss. 

I vår historia finns svaren på vår (o)förmåga att sätta gränser.  

Att förstå att våra roller i triangeln handlar om djupa instinktiva beteenden är ofta en svår nöt att knäcka. Och än värre brukar det vara att se vilken roll som vi själva fastnar i när trycket blir hårt. Vilka pakter går vi in i och varför blir just han eller hon ett offer och varför är det alltid jag som förväntas rädda upp situationen och balansera situationen när ett konflikt är under uppsegling. I det här avsnittet fördjupar vi teorin om trianglar, ger exempel och problematiserar. Varför behövs  en förövare/pådrivare?  

Den chilenska professorn Alejandro Astorga forskning visar tydligt att ungdomar som begår övergrepp mot andra, själva har liknande händelser i sitt familjensystem. Den som begår ett övergrepp kan exempelvis ha en mormor som utsatts för det, likväl som att den som utsatts för ett övergrepp kan ha någon i sitt system som förgripit sig på någon annan.

Förståelsen av hur viktiga sammanhangen är påverkar givetvis behandlingen. Sjävklart ska den som begått ett övergrepp ta konsekvenserna av sin handling. Brotten leder ofta till stigmatisering och avståndstagande, men när familjen involveras i behandlingsprocessen och börjar berätta om sin historia, blir övergrepp ett gemensamt problem som de kan stötta varandra att hantera.    

Vad är det som händer när generös vänskap förändras till missunnsamhet och fiendskap? Eller det motsatta, att en person som länge framstått som en grå mus, visar färg och briljerar i kunskap och kompetens?
Ett avsnitt om hur stress och sammanhang påverkar relationer och om hur våra strategier tar sig olika uttryck.      

Att vara ledare innebär utmaningar av olika slag. Inte minst handlar det om att förstå sig själv. I det här avsnittet berättar vi om hur framgångsrika projekt utmanat system så till den mildra grad att de behövts läggas ner.

Vi berättar om möten där duktiga ledare utmanövrerats, men hittat sätt att komma tillbaka. Makt, motstånd och framgång handlar givetvis om trianglar och överlevnadsstrategier – egna och andras. 

Även positiva händelser ökar tryck och stress. Den nya individen skakar om det emotionella systemet och påverkas själv av den stressnivå som finns där och då och av händelser som hänt inom en tvåårsperiod före. De första levnadsåren kommer att forma de strategier som denne tar med sig och kommer att använda sig av hela livet. Överlevnadsinstinkter, fullkomligt rationella fram till tjugoårs ålder, men som sedan börjar gnaga. 

Hur vi förhåller oss till åldrande och död, beror i hög grad på i vilka sammanhang vi växt upp. Är det naturligt att gå i pension och sluta jobba? Varför fastnar vissa av oss i sorgeprocesser som varar i decennier medan andra verkar kunna gå vidare i livet ganska snabbt? I den tid vi nu lever har döden blivit mer och mer tabu, något vi helst inte pratar om.   

Vi möter alla utmaningar i våra liv . Förutom att hantera dem, får vi också bära andras oro och ångest. Som förälder blir vi oroliga när vi ser att våra barn ska gå igenom saker som vi själva tyckt varit svåra och blandar då ofta ihop vår egen historia och våra egna erfarenheter med de som sker här och nu. 
De historiska sammanblandningarna behöver vi se, för att kunna förstå våra egna och andras reaktioner bättre. 

En bror gifter sig vilket leder till turbulens i familjen. Någon tar avstånd från den nya svägerskan, medan någon annan går i pakt och konflikter tornar upp. Den nygifte mannen har vuxit upp med sin biologiska mamma, sina halvsyskon och deras far, vilket kan ha betydelse för det tryck som uppstår.  

Bowen beskriver en ny medlem inträde i ett emotionellt system som en dramatisk händelse. Det kan vara ett barn som föds eller en ny partner. Samma gäller vid dödsfall eller separation. Stressnivån ökar markant när invanda roller måste omprövas och gruppens relationsmönster blir tydligare och mer låsta.

När trycket ökat i en relation är det förutsägbart att vi fastnar i de strategier och mönster som vi har med oss från våra släktsystem. Två vuxna som älskat varandra kan bli som förbytta. De spelar ut varandra och barnen förväntas ta ställning.

Barn oroar sig ofta för att deras vårdnadshavare ska vara på samma ställe och ställa till bråk. Det är också vanligt att barn inte känner att de kan visa sin kärlek till sina föräldrar, eftersom de inte vill såra någon av dem.  

Hur kommer det sig att vissa människor väljer att vara lojala till processer som är destruktiva medan andra vågar gå emot? Vad är det som gör att någon kan vara hur konstruktiv och klarsynt som helst i vissa sammanhang men som förbytt i andra? I det här avsnittet pratar vi om relationer, sammanhang och det som Bowen kallat för egomass och motsättningarna mellan samhörighetens kraft och individens utrymme i grupper.