Filosofiska rummet

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.

Den svenska kristdemokratins idag

Idag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter. Programmet är från juni 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility, eller Rättvisa åt djuren, utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.

Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisa

Martha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.
Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?
Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?
Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa? Programmet är från oktober 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?

Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?

Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?

Fascismens historia

I år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.
Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp. Programmet är från december 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.
Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?
Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologiernas syn på arbete? Programmet är från september 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete.
Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?

Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.
Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren.

 Freuds relevans idag

Hur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?

Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vad innebär det att vara barn? Om den personliga identiteten förändras genom livet, hur påverkar det hur mycket omsorg man skall ha om sig själv och andra? Vilken vägledning kan liberalismen ge den som vill vara hedervärd? Frågor som väcks i sommarens filosofiska lästips.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren och filosofen Lyra Ekström Lindbäck har valt socialpsykologen Jonathan Haidts omdebatterade bok The Anxious generation, där han beskriver ett starkt samband mellan skärmanvänding och psykisk ohälsa hos unga. Lyra Ekström Lindbäck har valt boken eftersom hon tycker att boken är intressant som en berättelse om den förändrade barndomen: barn tillbringar allt mindre tid med att leka, och alltmer tid med att stirra på sina skärmar. Vad innebär det för den generation som nu börjar bli vuxen? Vad är lek, och varför begränsas barns möjligheter till lek idag?  

Filosofen Johan Brännmark har valt en moralfilosofisk klassiker: Derek Parfits Skäl och personer. Det som han tycker är mest spännande i boken handlar om personlig identitet. I vilken mening jag är samma person nu som när jag var barn eller när jag blir gammal (om jag blir det). Parfit argumenterar för att där inte finns någon identitet i strikt bemärkelse, utan bara mer eller mindre kontinuitet. Han menade att skillnaderna mellan en själv vid olika tidpunkter och mellan en själv och andra då blir mindre. Vad innebär det här då för hur mycket omsorg man skall ha om sig själv kontra om andra? Hur skall man se på sin ”egen” död? Kan man rimligen hålla någon ansvarig för saker den gjorde för väldigt länge sedan? 

Helena Rosenblatts The Lost History of Liberalism är filosofen Jesper Ahlin Marcetas val. Boken, tillsammans med en serie andra, bidrar till ett slags nystart för liberalt tänkande som han inspireras av. Rosenblatt spårar själva termen liberal genom historien och noterar att den från romersk-republikansk tid och fram till det förra sekelskiftet har haft en moralisk laddning. Att vara liberal är att vara hedervärd. Att leva liberalt är att leva så som bör förväntas av en fri medborgare. Vilken vägledning kan den som vill vara hedervärd i dag hitta i liberalismen? Med stöd i liberalismen, vad kan vi säga om hur en medborgare borde leva i dag? 

Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, författare och doktor i filosof, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet, Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi, författare och chefredaktör för Svensk filosofi
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Debatten går hög om universitetens autonomi och om den akademiska friheten är hotad. Vad är universitetets roll i samhället? Ska forskningen vara fri eller ska samhällsnyttan styra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I högskolelagen står det att den akademiska friheten ska främjas och värnas. En del anser att den akademiska friheten är hotad genom krav från politiken, finansiärer, av cancelkultur som kräver politisk korrekthet och även genom rena hot mot enskilda forskare. 
Enligt en färsk rapport från myndigheten UKÄ, anser hälften lärare, doktorander och forskare på svenska lärosäten att den akademiska friheten i Sverige är utmanad.  
Men vad är akademisk frihet? 

Universitetets roll i samhället

Universitetens roll som kunskapens högsäte utmanas från olika håll. Genom internet kan många människor få tillgång till kunskap och kunskapsproduktion. Det skapas nya synsätt om vad kunskap är. Vetenskapen ifrågasätts av exempelvis klimatskeptiker och andra som gör anspråk på att ha “verklig” kunskap.  Är den akademiska auktoriteten i förfall? Och finns det något för universiteten att lära av kritiken?
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i filosofi, Jesper Ahlin Marceta, författare och chefredaktör för Svensk filosofi, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Fotboll:
Tuva Ölvestad BP
Manchester City

Böcker:
Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle - Sverker Sörlin och Anders Ekström

Var landar vi? - Bruno Latour

Upplysningen: en essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället - Gunnar Petri

Varför ska man lita på vetenskapen? - Naomi Oreskes

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofiska rummet har bett våra lyssnare att komma med frågor till filosoferna. Denna gång handlar frågorna om det är någon idé att göra något för klimatet? Hur ska vi ska hitta nya sätt att tänka för att lösa världens kriser? Och finns det nåt som kan ersätta det flummiga begreppet naturrätt?

Vad svarar filosoferna?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl  
Research: Therése Lager

EU:s självbild är en liberal, gränslös fredsskapare och bärare av mänskliga rättigheter. Men stämmer det? Vilken roll spelar EU i en värld med krig, migration och konkurrerande stormakter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU:s fördrag vilar på principer som frihet, demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Värden som beskrivs inspirerade av Europas kulturella, religiösa och humanistiska arv. EU ska också främja dessa värden i världen. Men bilden av EU som förkämpe för mänskliga rättigheter och friheter har ifrågasatts. Kritiker menar att EU är inkluderande och gränslöst inåt, men inte utåt. Ett slags utökad nationalism, men på unionsnivå.
Hur påverkar EU:s självbild vilken politik EU bedriver? Och lever EU upp till sina ideal och sin självbild?

EU:s roll i världen

Världen har förändrats. EU:s grundidé var att samarbete och handel skulle leda till fred, men så blev det inte. USA har tappat sin stora dominans och länder som Kina och Ryssland har visat att det går att använda handeln som vapen. Med Rysslands krig i Ukraina är det åter krig i Europa.
Vad ska EU vara i en värld med andra spelregler? Hur förändras EU:s identitet i det nya säkerhetspolitiska läget? 
Medverkande: statsvetarna Ulrika Mörth och Niklas Bremberg
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Bok:
Postwar: A History of Europ since 1945 - Tony Judt
Artikel:
Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice - Helene Sjursen
Rethinking liberal order: the EU and the quest for global justice

Ytterhögergrupper väntas växa stort i samband med EU-valet. Vad betyder det för EU:s framtida sammanhållning och beslutsförmåga? Och vad betyder det för demokratin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Partier på högerns ytterkant spås nå stora framgångar i EU-valet. Vissa beräkningar säger att de kan få upp till 25 procent av EU-parlamentets platser. Partierna benämns ofta som populistiska men är en ganska splittrad skara med olika fokus på EU:s makt, migration och nationalism.
EU brukar beskrivas som ett förhandlingsmaskineri där de partipolitiska agendorna läggs undan för att hitta konsensus och kunna fatta beslut. Hitintills har man hållit partierna på ytterkanten utanför. Kan detta komma att förändras? Vad betyder det för EU:s framtid om ytterhögern får mer inflytande inom EU?

EU, ytterhögern och demokratin

EU har vuxit med allt fler politiskt laddade frågor på bordet. Samtidigt har Europas politiska landskap förändrats. 1999 kom Jörg Haiders nationalkonservativa FPÖ till makten genom en koalition med Kristdemokraterna. Då reagerade EU med sanktioner.  
Sedan dess har den här typen av nationalistiska, populistiska, illiberala partier flyttat fram sina positioner.  Längst har utvecklingen gått i Ungern med kraftigt beskuren frihet för medier och hbtq-personer, regeringspartiet Fidesz makt har stärkts, bland annat genom ändrade vallagar. 
Hur tolerant ska demokratin vara mot ickedemokratiska rörelser? Är högerpopulismen ett hot mot demokratin? 
Medverkande: Folke Tersman, professor i filosofi vid Uppsala universitet, och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Bok:
Contesting Democracy - Political Ideas in Twenties-Century Europe - Jan-Werner Müller

Film:
Civil War - Alex Garland

Alltmer makt hamnar hos EU, trots bristande demokrati. Har EU politisk legitimitet för att fatta beslut om framtidens stora frågor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU växer. Från sex länders samarbete om produktionen av kol och stål, till dagens union med 27 länder med gemensam marknad, delvis gemensam valuta och samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitik. Alltmer hamnar på EU:s bord: pandemistödpaket, klimat- och migrationspolitik , stöd till vapen och ammunition till Ukraina. Samtidigt har unionen ett demokratiskt underskott och nationalismen växer i Europa. 
Har EU tillräcklig demokratisk förankring för att bestämma på allt fler områden? 

EU och maktfördelningen

Mycket av den svenska debatten handlar om vad EU ska bestämma över och vad som ska vara kvar på nationell nivå. Hälften av de frågor som är uppe på de svenska kommunernas dagordning påverkas av EU. Hur ska man förstå att EU ska vägledas av subsidiaritetsprincipen, att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå, samtidigt som allt fler områden påverkas av EU:s lagstiftning och regler. Vad är det som driver på att allt fler frågor hamnar i EU? Är det medlemsländerna eller kommissionen? Fler länder vill komma med i unionen. Från början var det fredstanken som drev på Europasamarbetet, men vad ska vi med EU till idag?
Medverkande:  Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap och Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps (svenska institutet för europapolitiska studier).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Bok:
Efter Europa - Ivan Krastev
Utredning:
EU-arbetet i riksdagen

EU beskrivs ofta som en teknokratisk maskin, styrd av experter och byråkrater. Men vad finns det för ideologier som spinner under ytan? Första delen i Filosofiska rummets serie inför EU-valet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU föddes ur askan av två världskrig. Förintelsen, fascismen och nazismen hade lagt Europa i ruiner både andligt och materiellt. Ett nytt Europa där ekonomiskt samarbete skulle bygga välstånd och vara en garant för fred var de tankar som fanns bakom skapandet av Kol- och stålunionen 1951.
Men hur skulle samarbetet se ut och hur skulle beslut fattas? Vilket ideologiskt tankegods präglade bygget av det som skulle att komma att bli EU?

Vilka ideologier hittar vi i EU idag?

När EU föddes var målet att minska rivaliteten mellan Europas nationalstater. EU har vuxit från sex till 27 medlemsstater. Nya generationer EU-medborgare saknar erfarenheten av världskrigen och har vuxit upp med euron och fri rörlighet. EU anklagas ibland för att vara ett tomt teknokratiskt projekt som bara rullar på mot ett tätare och större samarbete, men utan mål.  
Vad av EU:s ideologiska grundstenar finns kvar?  
Medverkande:  Annika Ström Melin, journalist och författare och Göran von Sydow, statsvetare och VD för Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier).
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:
Böcker:
Huvudstaden - Robert Menasse
Är vi framme snart?: drömmen om Europas förenta stater - Per Wirtén
TV-serie:
Parlament/I unionens tjänst - Axess-TV

I mars dog psykologen och ekonomipristagaren Daniel Kahneman och Filosofiska rummet återvänder till ett samtal som tar avstamp i hans bok Brus. Programmet är från oktober 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel.
Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?

Medverkande: Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Ett tidigare räknefel som fanns med i originalsändningen är bortklippt i denna poddfil.

Avslöjanden om hästar som plågas och drivs hårt har startat en debatt inom ridsporten om hästarnas välmående och sportens överlevnad. Kan man tävla med hästar utan tvång och våld?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I sommar är det dags för hästeliten att visa upp sig i OS i Paris. Ett OS som ska ha hästväldfärd som fokus. Ridsporten är ifrågasatt som OS-sport efter uppmärksammade fall där hästar skadats och piskats under tävling. Debatten fick ny fart när en dansk tevedokumentär hösten 2023 avslöjade hur hästar misshandlas på ett stall som tränar och säljer tävlingshästar. I Sverige har också Aftonbladet kommit med liknande avslöjanden.

Ridsportens etiska utmaningar

Det finns de som menar att vi inte bör tävla med hästar överhuvudtaget eftersom vi tvingar hästen att göra saker som är onaturliga för dem och att det krävs våld eller hot om våld för att få hästen att lyda. Vilket ansvar har människan i sin relation till hästen? Vad går gränsen för våld och tvång? Och bör vi överhuvudtaget tävla med hästar?
Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Petra Andersson forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och Anna Lundberg doktor i etologi vid Statens lantbruksuniversitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl  

Veckans tips:
Sajter:
Hästsverige: https://hastsverige.se/
SLU:s bibliotek: https://slu.se/site/bibliotek/
Belöningsbaserad hästträning i Sverige: https://bhis.se/
Läsning:
Filosofen Martha Nussbaum och sociologen Kendra Coulter

Rättvisa med teknikens hjälp ställs mot känsla och spontanitet. Vad är viktigast i fotboll? Frågan delar fotbollssverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt om i världen införs VAR- assisterande videodomare, som med filmkamerors hjälp granskar matchen för att hjälpa huvuddomaren att fatta rättvisa beslut om mål, straffar och röda kort.  
Men ett land gör motstånd - Sverige. Svenska fotbollförbundet vill införa VAR i Sverige, men klubbar och supportrar håller emot. Argument för VAR är att det blir mer rättvist medan argumenten mot är att upplevelsen av matchen förstörs av ständiga avbrott.
Vad är fotbollens själ?  Och vilka värden i fotbollen står på spel i frågan om VAR?  

Medverkande: Kutte Jönsson, idrottsfilosof vid Malmö universitet och Malena Johansson, sportjournalist på Dagens nyheter

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Böcker:
Den sista utposten: en berättelse om svensk fotboll - Noa Bachner
Fever Pitch - Nick Hornby
Podd:
Soul Music: Sunshine on Leith - BBC

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofiska rummet tar ett nytt grepp denna vecka och låter lyssnarna ställa frågor direkt till tre filosofer. Det blir frågor om hur vi ska hantera vår stora okunskap, om att sörja en mamma som inte är död och finna hjälp i filosofin, och om mångfalden av könsidentiteter kommer påverka kommande generationer och ställa nya krav på samhällets institutioner.

Vad svarar filosoferna?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i filosofi vid Stockholms universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Marie Liljedahl

Research: Therése Lager

Psykedelika genomgår en renässans idag, men användningen av psykoaktiva droger går långt tillbaka i historien. Hur har psykedelika använts för att hitta nya sanningar och finns det kunskap att hämta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige är det förbjudet att använda psykedelika, men från att ha varit i vanrykte har det tänts ett nytt intresse för psykedelikans effekter. På Karolinska institutet pågår forskning om det psykedeliska ämnet psilocybin kan hjälpa mot depression, och det arrangeras resor till Holland i svensk regi för den som vill utforska sig själv med hjälp av psykoaktiva droger.

Psykedelika genom historien

Genom historien har det funnits ett intresse för psykedeliska preparat och vad det gör med vårt psyke och vår kunskap om hur världen är beskaffad. Psykedeliska erfarenheter har nedtecknats av filosofer, konstnärer och intellektuella. Läkare intresserade sig för psykedelika redan under antiken, men i mitten av 1900-talet fick ämnet ny uppmärksamhet inom vetenskapen. Då forskades det flitigt på psykedelika, ända fram tills att substanserna narkotikaklassades på 70-talet.

Hur kommer det sig att vi ser ett nytt intresse för psykedelika i vår tid? Hur skiljer sig det genom historien? Kan psykedelika ge oss nya kunskaper – i så fall om vad?

Medverkande: Isabelle Ståhl, författare och doktor i idéhistoria och Leonidas Aretakis, skribent, författare och chefredaktör på Flamman.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Böcker:
Inebriantia (Berusningsmedel) - Carl von Linné
Psykonauterna - Ernst Jünger
Maniac - Benjamín Labatut
Om hasch - Walter Benjamin

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?
Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.
Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Michael Borgert
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad Seeds
Pjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i London i höst.
Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek

En ny rymdkapplöpning pågår. Kan vi använda Mars, eller bör Mars bevaras? Ska vi ta hänsyn till utomjordiskt liv? Vad får vi göra i rymden?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människan är på väg att kolonisera rymden. Mängder av satelliter skjuts upp, det finns planer på att öppna gruvor på asteroider, inrätta baser på månen och skicka människor till Mars. Här finns stora intressen som rör naturresurser, forskning, kommunikationer och säkerhet. Vad har vi rätt att göra i rymden, och vem ska få del av rymdens tillgångar?

Vad händer om vi hittar liv därute? Vilka rättigheter har det livet, och vad gör en sådan upptäckt med vår bild av oss själva?

Medverkande: Erik Persson, docent i filosofi vid Lunds universitet och forskningsinstitutet RISE och Sandra Siljeström, astrobiolog vid forskningsinstitutet RISE

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Michael Borgert

Research: Therése Lager

Veckans tips:

Film: Contact - Robert Zemeckis, Arrival - Denis Villeneuve

Youtube-kanal: EAI - European Astrobiology Institute

Idag interagerar människan allt oftare med AI. AI kan få oss människor att känna glädje och till och med kärlek, men kan AI ha känslor och vad skulle de betyda om AI hade riktiga känslor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI-utvecklingen tar hela tiden nya steg, till exempel utvecklingen av de stora språkinlärningsmodellerna som Chat GPT. På nolltid skapar de nya avancerade texter, naturtrogna bilder och ljud. Ibland inställsamt och lögnaktigt, men ofta imponerande.  Man tycka att man får kontakt med ett geni, men i botten är det en massa algoritmer och sannolikhetskalkyler som löser de problem som de är programmerade att lösa.

Emotion AI - AI som tolkar mänskliga känslor

Ett av AI-områdena är emotion AI. AI används för att av läsa av mänskliga känslor genom att registrera och tolka sådant som ansiktsuttryck, kroppsspråk, röst. Har det någon betydelse om det är AI eller en människa som gör en jobbintervju, ger dig rådgivning eller kärleksbetygelser?

Kan vi ens veta om AI utvecklar känslor eller inte? Redan idag pratar man om svarta lådan-effekten, att vi inte kan känna till vad som ligger till grund för datorns slutsatser, det är för komplicerat.

Medverkande: Karim Jebari, forskare vid Institutet för framtidsstudier och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och författare till nya boken Världen vaknar - känslornas plats i människans liv
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:
Film:
Solaris - Andrej Tarkovskij
Böcker:
Maken - Gun-Britt Sundström
Moral - Lyra Ekström Lindbäck
Aftonland - Therese Boman

Ytterligare en bok som nämndes i programmet:
Död robot (The Robots of Dawn) - Isaac Asimov

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?

Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?

Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.

Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.

Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författare

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Michael Borgert
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania Anderson

Böcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

Det sägs att det finns ett speciellt värde när något - eller någon - är äkta eller autentisk. Men vad innebär det egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi går till en genuin kvarterskrog, läser autofiktion, ser dokumentärer, vill uppleva den lokala kulturen när vi reser. Varumärken, influencers och artister vill gärna framstå som äkta, antingen för att stå för vissa värderingar eller för att stå för vem man faktiskt är.  För med idén om autenticitet följer också idén om det autentiska jaget, ett unikt jag, en sanning om sig själv. 
Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet - med filosofer som Rousseau - och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? 

Filosofiska rummet om vår besatthet med det autentiska.

Medverkande: Isabelle Ståhl, doktor i idéhistoria och författare, samt Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin

Producent: Michael Borgert

Research: Therése Lager

Veckans tips:

Böcker: Barndom i Berlin kring 1900 – Walter Benjamin, Elias Canettis självbiografi (Den räddade tungan är den första av tre böcker i hans självbiografiska serie)

Teater: Tre systrar – Anton Tjechov, sätts upp av Eirik Stubø på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm

Är självmord priset för den mänskliga hjärnans förmåga? Förmågan att tänka om liv och död, om huruvida livet är värt att leva. Vad händer om vi betraktar självmord som en del av att vara människa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Synen på självmord har varierat under olika tider i olika kulturer. I antikens Rom kunde det ses som ett brott mot staten, med kyrkan blev det en synd, men det har också setts som ett sätt att återupprätta sin egen heder. I vår tid ses självmord i regel som uttryck för psykisk sjukdom – om det inte gäller en person som snart ska dö och vill förkorta livet för att undvika lidande. Då pratar vi istället om dödshjälp, något som är olagligt i Sverige men som möts av en allt större acceptans i samhället. Dödshjälp pga fysisk smärta går att få i flera länder i Europa, men i Nederländerna och Belgien tillåter man nu även den med psykisk sjukdom att få hjälp att förkorta livet.

Ur ett filosofiskt perspektiv väcker självmord frågor om moral och autonomi. Äger jag själv rätten att bestämma över min egen kropp, över mitt eget liv? Eller är livet heligt, något du som människa måste fortsätta leva för andras skull även om du själv inte vill?

Medverkande: Christian Rück, professor i psykiatri och Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Bok: Virtuous Violence – Alan Page Fiske/Tage Shakti Rai/Steven Pinker
Musik: How To Dissappear Completely – Ane Brun

Den romantiska kärleken ses som central för att finna lycka och mening i livet - men vad är kärlek egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Även om det pratas om kärlek hela tiden och överallt så är det inte helt lätt att definiera romantisk kärlek. Vissa menar att kärleken kommer utifrån, som en naturkraft med styrkan att förändra allt. Andra menar att det kommer inifrån, som en eld som tänds av den vi älskar. Så vad är egentligen kärlek? Hur vet man att man är kär? Vad är kärlek när förälskelsen har svalnat? Och är kärleken alltid något bra?

Medverkande: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns Högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: David Rune
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Böcker: SCUM Manifest (Society for Cutting Up Men) av Valerie Solanas, Att älska: om kärlekens natur av Lone Frank.
Dokumentär: P1 Dokumentär: Klimataktivisterna som stoppar flygplan av Simon Folger.

Vad har samvetet för plats i samhället idag, när företag driver undermåliga skolor för skattepengar och klimatutsläppen ökar trots klimatkrisen? Är ett gott eller ont samvete något att bry sig om?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människans samvete beskrivs ibland som en moralisk kompass som berättar för oss vad som är rätt och fel. Men vad innebär det egentligen att ha ett samvete? Vilken status har det idag? Och är samvetet en konstant eller förändras det i takt med att samhällets normer ändras? Är samvetet pålitligt?

Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik och författare till boken Utan samvete och Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare till boken Moral: en roman.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl
Research: Therése Lager

Veckans tips:

Bok: Dagbok (två delar) – Klara Johanson
Film: Killers of the Flower Moon – Martin Scorsese

Det svenska medborgarskapet handlar ytterst om att försvara Sverige med vapen i hand, sa statsminister Ulf Kristersson. Hur ser det moraliska kontraktet ut mellan stat och medborgare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tider när det talas om att svenskarna måste inse att det kan bli krig lyfts också frågan om vad staten kan kräva av sina medborgare? Är det det yttersta lojalitetsbeviset gentemot staten att dö med vapen i hand för sitt land? Är det mer värt än att riskera sitt liv på andra sätt för att försvara landet? Och vad kan medborgarna kräva av staten?

Samhällskontraktet nu och då

Samhällskontraktet är en tankefigur som formulerades på 1600-talet och som beskriver relationen mellan stat och medborgare. Medborgarna ger upp en del av sin frihet i utbyte mot att staten garanterar trygghet och säkerhet.
Hur ser det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare ut i Sverige idag?
Påverkar t ex bristande sjukvård i glesbygd och flytt av försäkringskassa och arbetsförmedling från förorter medborgarnas skyldigheter och lojalitet gentemot staten? 
Krävs det en samhällelig gemenskap för att relationen stat/medborgare ska fungera?
Filosofiska rummet om det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare

Medverkande: Statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Film: Snowpiercer – Bong Joon-ho
Bok: The Napoleonic Wars – Alexander Mikaberidze

Vår tid beskrivs ofta som en mörk tid. Krig, skjutningar och klimathot. Kriserna radas på varandra. Vad gör det med vårt sätt att tänka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi är nog många som känner att vi lever i en särskilt dyster tid, med krigen i Ukraina och Gaza, höstens terrordåd i Israel och Bryssel, den brutala gängkriminaliteten och förra årets globala rekordvärme. Enligt en EU-undersökning i somras tycker omkring 70% av svenskarna att det går åt fel håll i landet. Och inom politiken beskrivs vår tid oftast som mörk.
Men är vår tid utpräglad mörk, är det synen på vår samtid eller vår framtid som präglar vårt tänkande och finns det lärdomar att dra av historien?
Filosofiska rummet om tänkandet i mörka tider.
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och Henrik Berggren författare och historiker.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Veckans tips:

Bok: Mästaren och Margarita – Michail Bulgakov
Podd: Once and Tooze – med idéhistorikern Adam Tooze
Dataspel: Baldur’s gate 3

Djur som har ett medvetande och kan känna bör ha rätt att få leva liv där de kan utveckla sina förmågor. Filosofen Martha Nussbaums senaste bok är fokus för ett samtal om djur, rättvisa och rättigheter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Över hela världen far djur illa på grund av människan. Allt från plast i haven till trånga burar inom livsmedelsindustrin. Forskningen har gett oss allt mer kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna och det har också lett till nya moraliska och juridiska frågor kring hur vi behandlar djur har lyfts. Det är dags för människan att ta ansvar för den orättvisa som djur lever under. I boken Justice for animals – Our collective responsibility utvecklar Martha Nussbaum hur det skulle kunna gå till. Martha Nussbaum är professor i rättsetik och en av samtidens mest kända filosofer.

Filosofen Martha Nussbaum om djur och rättvisa

Martha Nussbaum är professor i rättsetik på juridiska fakulteten vid University of Chicago och anses vara en av samtidens mest kända filosofer.
Vad är nytt med hennes sätt att se på djurs rättigheter?
Och vad blir följderna om hönan får rätt till hönsliv och valen till valliv?
Medverkande: Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, Per Sandin, docent i filosofi och lektor i miljöetik och Linda Keeling, zoolog och professor i djurskydd.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vi lever i en demokrati, men på arbetsplatsen råder företagets diktatur enligt den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson. Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Programmet sändes första gången 11 juni 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Företagsledare har inte samma makt och kraftiga sanktioner som stater, men de kan reglera sina anställda mer i detalj. Företaget bestämmer när du ska jobba och när du har fritid. Arbetsuppgifter kan minutplaneras och kameraövervakas och toabesök klockas. Arbetsgivaren kan ha synpunkter på kläder och attityd och vad du lägger ut på sociala medier. I utbyte får du lön, pengar som ger självständighet och frihet.
Gör arbetet oss mer eller mindre fria? Hur mycket  av våra friheter är det rimligt att ge upp för lönen?
Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet och Roland Poirier Martinsson, filosof och författare, doktor i teoretisk filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.
Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren.

 Freuds relevans idag

Hur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?

Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vilket är värdet av, poängen och meningen med, att samtala? Filosofiska rummet bjuder på ett meta-samtal på årets sista dag. Dessutom prövar gästerna samtalsformen med var sin filosofisk tanke.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett samtal som handlar om sig själv mellan Farshid Jalalvand, vaccinforskare, kulturskribent och författare till boken Apan & Filosofen, Peter Gärdenfors, filosof och professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, vars senaste bok heter Hur orden får mening, samt Ulrika Carlsson, filosof bosatt i Warszawa som disputerat vid Yale på en avhandling om Kierkegaard.

Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Programmet sändes första gången 3 september 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats?

Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola.

Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin.

Producent: Tommie Jönsson

Inom det filosofiska forskningsfältet social ontologi försöker man på ett grundläggande sätt förstå till synes självklara begrepp som t ex kvinna, makt eller vad 500-lapp har och hade för innebörd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det pågår det en inomfilosofisk diskussion om hur den sociala ontologin ska användas eller bedrivas. Detta kan få betydelse för oss människor ute i samhället och verkligheten och för hur vi kan förstå oss på vår tids komplicerade fenomen som gängkriminalitet och nationalism.

Vid mikrofonerna tre filosofer: Åsa Burman och Johan Brännmark vid Stockholms universitet, Lena Halldenius vid Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Jämlikhet eller valfrihet, hårdare straff eller sociala insatser? Dina värderingar styr hur du ställer dig i olika frågor. Men kan värderingar vara mer eller mindre sanna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi är vana att betrakta värderingar och moral som något subjektivt, att det är nåt personligt hur man förhåller sig till om ”dödstraff är rätt” eller ”demokrati är bra”.
Men kanske mina värderingar är bättre än dina? Det finns filosofer som anser att även moraliska påståenden kan vara objektivt sanna eller falska. Vem avgör i så fall, och hur, om det är objektivt sant att dödsstraff är rätt eller demokrati är bra?
Vad händer med politiken om vi säger att det finns sanna moraliska värden? Om man ens kan prata om subjektiva och objektiva värderingar – kanske ska man hellre prata om kollektiva? 
Filosofiska rummet handlar om värderingar, precis som fakta, kan vara sanna.

Medverkande:  Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och Olle Risberg, doktor i filosofi vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.

Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.

Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Inom vården går trenden mot att patienten ska bestämma allt mer själv, men varje år tvångsvårdas tusentals människor. För en del pågår detta i månader och år. Är det rätt att tvinga på människor vård? Programmet sändes första gången den 28 november 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag kan människor med en allvarlig psykisk störning eller missbruksproblematik tvångsvårdas för att inte skada sig själva eller någon annan, medans personer som missköter sin diabetes eller säger nej till blodtransfusion på grund av sin tro får bestämma det själva. 
Hur dåliga beslut ska människor få fatta om sina liv och när kan man motivera att samhället griper in? Och för vem skull har vi tvångsvård: för patienten, samhället, de anhöriga? Går det att utföra tvångsvård utan att kränka individen?
Medverkande i detta samtal är Fredrik Svenaeus, professor i filosofi, Stefan Sjöström, professor i socialt arbete och  Antoinette Lundahl, specialistläkare i psykiatri och doktorand i medicinsk etik. Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Sex veckor av krig där civila dödats, tagits som gisslan och drivits på flykt. Vem bär det yttersta ansvaret för våldet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israels bombning av Gaza verkar besinningslös. Men hur försvarar man sig mot en fiende som inte skyr några medel för att försöka utplåna en?

Enligt siffror från opinionsinstitutet Arab Barometer hade Hamas i höstas ett ganska lågt stöd bland människor i Gaza. Och bland sekulära och sansade israeler vill förstås också de allra flesta bara leva i fred och lugn med sina palestinska grannar. Det är extremister som eldar på hat och våld. Hur botar man en fanatiker?

Ett samtal mellan statsvetaren Isabell Schierenbeck och filosoferna Magnus Jiborn och Per Bauhn. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Just nu pågår en häftig debatt om vem som är den största förövaren i kriget mellan Israel och Hamas. Men handlar det om att relativisera våldet och på sätt förminska övergreppen på båda sidor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hamas terrorattack var avskyvärd, men ”den skedde inte i ett vacuum…” sa FN:s generalsekreterare. Israel krävde hans avgång eftersom de menade att uttalandet rättfärdigade Hamas terrorattack. Går det i dagsläget att tala om förtrycket av palestinier utan att indirekt försvara Hamas terror? 
Att relativisera, det vill säga jämföra något med något annat, görs ofta för att förminska enskilda handlingar. Men kan relativisering också användas för att sätta en handling i ett sammanhang för att förstå vad som har lett fram till handlingen? Måste vi relativisera fruktansvärda våldshandlingar som krig, gängkriminalitet och terror för att förstå? Eller blir det automatiskt en ursäkt för våldet?
Finns det sammanhang där det är moraliskt fel att relativisera?  Och finns det risker med att relativisera för lite?

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, Stina Björkholm, doktor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro förlag.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Med smarta mobiler och AI ständigt till hands blir intrycken och möjligheterna oändliga. Men vad sker med vårt intellekt, förmågan att resonera och fantisera när vi ständigt går med näsan i skärmen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Appar, knappar, push och poddar: Blir vi dumma i huvudet av all smart teknik?

Det frågar vi oss i det här avsnittet där Filosofiska rummet bjuder in etnologen Jonas Rosenqvist, forskningsansvarig vid Umeå universitet, Sissela Nutley som är hjärnforskare som doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och som är författare till boken Distraherad – hjärnan, skärmen och krafterna bakom, samt sociologen David Wästerfors vid Lunds universitet.

Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då?
Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.

Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Kan vi verkligen bli bättre föräldrar genom att tänka som ekonomer? Och vilket slags kunskap krävs för att rädda klimatet och stoppa hatet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad kan vi veta och vilket slags kunskap krävs för att rädda världen? Filosofen och nationalekonomen Erik Angner hävdar att vi både kan bli bättre föräldrar, få ordning på klimatet och helt enkelt rädda världen genom att tänka som nationalekonomer.

I det här avsnittet möter han filosofen och akademiledamoten Åsa Wikforss som föreslår en rad olika filosofiska klarlägganden för att få bukt med tidens utmaningar och demokratins kris.

Vår tredje gäst är Jesper Ahlin Marceta, chefredaktör för on-line-tidskriften Svensk Filosofi. Programledare Lars Mogensen.

Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Alla vill vi ha ett rättvist samhälle, men hur? Ska jag få behålla pengar jag jobbat ihop eller ska den som har mindre resurser få del av dem? Eller är det mest rättvisa att se till att alla har möjlighet att leva ett bra liv? Vad ger de politiska ideologierna för svar på rättvisa?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiska rummet fortsätter sin serie om politiska begrepp och tar sig an rättvisa.

Rättvisa i förhållande till stad och land, klimaträttvisa, skattepolitik och vem som ska få vilken vård. Exempel på ämnen där rättvisa står i centrum i politiken. Men vilken sprängkraft har rättvisa i den politiska debatten idag?

Inom den politiska filosofin handlar rättvisa om hur resurser och makt fördelas i ett samhälle, men behöver man också vidga begreppet och tala om rättvisa utifrån hur förutsättningarna ser ut för att medborgare ska kunna leva ett fullgott mänskligt liv där alla är inkluderade?

Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Samtidigt som över en miljon svenskar tar antidepressiva mediciner fylls de sociala medierna och populärkulturen av bilder på perfekta hem och underbara liv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är det strävan efter perfektion som jagar oss - förväntningar på att allt vi gör och är ska vara i toppklass medan en hel del, på sin höjd, blir sisådär? Vad innebär det i så fall att någonting är perfekt?

Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, musikern José Gonzalez och idéhistorikern Michael Azar letar i stoicism och japansk tradition efter värdet av, och skönheten i, det imperfekta och ett förhållningssätt som gör att ribban hamnar på en rimlig nivå.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Full sysselsättning, arbetslinjen, arbete som integrationsinstrument, lön för hemarbete, medborgarlön Hur ska arbete värderas och hur skiljer sig de politiska ideologierna åt när det gäller synen på arbete?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiska rummets serie om politiska begrepp och slogans tar sig an arbete.
Vad är arbete? Platon och Aristoteles såg ner på arbete. Arbete var slavgöra. Sedan dess har synen på arbete förändras genom historien och idag blåser de politiska vindarna åt ett håll där du ska göra rätt för dig och arbeta för att bidra till samhället. Är arbete en samhällelig plikt eller bör fler befrias från arbete? Hur värderar olika ideologier individens värde i samhället beroende på vilket arbete som utförs? Hur värderas den arbetslöse? Och hur ideologiskt het är frågan om synen på arbete?

Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Ska koranbränningar förbjudas, ska individen själv få bestämma över sin könstillhörighet, ska visitationszoner införas? Fler av dagens stora politiska frågor utmanar frågor om frihet. Frihet för vem? Frihet från vad? En ny version har ersatt den gamla poddfilen pga en felaktighet i originalfilen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Politiska rummet inleder en serie om olika politiska begrepp och slagord och först ut är frihet. Hur har man genom historien sett på politisk frihet och hur förhåller sig de olika ideologierna till begreppet frihet? Hur kan balansen mellan statens makt och den individuella friheten se ut? Hur kan frihet för en socialist vara ofrihet för en liberal?
I tider av ekonomisk kris, krig i vårt närområde och en ökad gängkriminalitet har begreppet frihet kommit att användas i samma andetag som trygghet. Vad står begreppet frihet för inom politiken idag? Håller frihetens stjärna på att dala?

Medverkande: Ludvig Beckman professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Man måste springa fortare och fortare bara för att hålla sig kvar, säger sociologen Hartmut Rosa som skriver mycket om tid och hastighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns mycket som är problematiskt i vår tid - senmoderniteten - som sociologerna säger: klimatkris, miljöförstöring, stress, utbrändhet och känslor av ensamhet, oro och alienering - för att nämna några saker. Den tyske sociologen Hartmut Rosa, professor vid universitet i Jena, har i flera böcker satt fingret på detta, t ex i Acceleration, modernitet och identitet, i boken Det vi inte kan råda över - om vårt förhållande till världen och i den senaste: Resonans. 

Det här avsnittet nystar i vad begrepp som resonans och social acceleration säger om vår tid och om vi med hjälp av Hartmut Rosa kan se konturerna av ett annorlunda samhälle. 

Gäster är filosofen Jonna Bornemark, sociologen Bo Isenberg och nationalekonomen Andreas Bergh.

Producent Thomas Lunderquist, programledare Lars Mogensen.

Bokbål var länge någonting som associerades med Nazityskland. Nu är det i Sverige som böckerna brinner. Men vad handlar det om i grunden är det yttrandefriheten kontra skyddet av heliga symboler?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Eller är det helt enkelt rädsla för terrorister och trubbel för svenska intressen utomlands, som gör att allt fler ropar efter förbud mot koranbränning?

I det här avsnittet av Filosofiska rummet försöker vi ta ett steg tillbaka för att granska och väga några av grundkomponenterna i debatten; hur principiella och hur pragmatiska bör vi vara, vilka är de bästa argumenten för och emot ett förbud mot skändandet av heliga skrifter? 

Gäster är Kashif Virk, imam vid Islams Ahmadiyya församling med en masterexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet, prästen och etikprofessorn vid Lunds universitet Elisabeth Gerle och Per Bauhn som är filosof, professor emeritus vid Linnéuniversitetet.

Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Kvantfysik och vissa naturvetenskapliga fenomen är svåra att förstå. Kan skönlitteratur och metaforer hjälpa oss att få en glimt? Om det samtalar Julia Ravanis, Helena Granström och Patrik Svensson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan litteraturen ge oss kunskap och tröst eller fungerar metaforerna bara som lekfulla tomtebloss i det eviga mörkret?

Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Programmet sändes första gången den 25 februari 2022.

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?
Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?
Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.
Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?
Går det att skapa nya framtidsvisioner?
Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?
Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet? Programmet sändes första gången 5 februari 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom historien har människan beskrivit förändring och hur vi bör förhålla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei – allting flyter  - och brukar nämnas som den första filosofen som ansåg att allt var i förändring.
Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons föränderlighet? Finn det något att hämta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet?
Utvecklingen går fort, för 20 år sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Är den moderna människan med all sin teknik och kunskap bättre rustad för att ta sig an livets och samhällets förändringar  - eller skapar det moderna samhället, där tiden upplevs gå allt fortare, mer existentiell ångest?  Påverkar tidsandan hur vi ser på förändring och är det alltid av godo att vara förändringsbenägen? Och vilka tankar väcker förändring hos våra samtida tänkare?
Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, båda professorer i filosofi vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av 2022 sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.

Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?

Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Om man lever i nuet, kan man då förhålla sig till det förflutna och planera för framtiden? Ett samtal mellan historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tiden går. Så tycks det i alla fall. Dagarna, veckorna och åren passerar rentav förbi i ett allt högre tempo ju längre vi lever. Matematiskt är det möjligt att förklara den illusionen: Varje år som förflyter utgör en procentuellt mindre del av den sammanlagda tiden man erfarit sen födseln. Varje nytt år upplevs kanske därmed som allt kortare.

Hur vi förhåller oss till tiden, den som varit, den som är, den som går och den som förhoppningsvis kommer – är ämnet för Filosofiska rummet, med historikern Dick Harrison, psykiatern Åsa Nilsonne och Peter Gärdenfors som är filosof och kognitionsvetare. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången den 11 januari 2015.

Tar vi en paus för att kunna bli mer effektiva, eller gör vi det för att pausen har ett egenvärde? Bör vi göra något annat eller inget alls när vi pausar? Två av frågorna i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofer har sedan Platon grubblat över varför människor inte så sällan tenderar att veta vad som är rätt och vad som måste göras, för att sedan göra någonting helt annat i stället. Eller inget alls. Det kan vara en mekanism bakom prokrastinering, ett ack så spritt uppskjutande-beteende.

En del av oss vill vänta på inspiration innan de sätter igång, medan andra ser den mer som ett resultat av våra handlingar. Passivitet ges oftast en negativ klang, men betänk att det har samma etymologiska bakgrund som passion!
Gäster är filosoferna Stina Bäckström vid Södertörns högskola och Martin
Gustafsson vid Åbo Akademi, samt psykologen Alexander Rozental som forskar
vid KI.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången den 23 maj 2021.

Ingen undkommer tiden sägs det, men finns den på riktigt? Filosofiska rummet tar sig an tidens gåta i veckans samtal. Programmet sändes första gången den 23 juni 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Både kvantmekaniken och Einsteins allmänna relativitetsteori säger saker om tiden som inte utan vidare går att förena med våra vardagliga upplevelser. Och forskningen har knappast gjort det lättare för oss under det dryga sekel som förflutit sedan dessa upptäckter.

Är det förflutna så avgjort och framtiden så öppen som vi tror? Var finns nuet? Och går det att förstå vår subjektiva upplevelse av tid utifrån naturvetenskapens objektiva kalkyler?

Filosofiska rummet tar sig an tiden tillsammans med Ingemar Bengtsson, professor vid Fysikum i Stockholm, författaren Helena Granström samt Rögnvaldur Ingthorsson, filosof knuten till universiteten i Lund och Linköping.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Jag gick till skogs för att leva medvetet. Jag ville leva innerligt och suga märgen ur livet. För att utdriva allt som ej är liv, och inte vid min död upptäcka att jag aldrig levat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Henry David Thoreau är lika mycket en citatmaskin som någonsin Churchill, Mark Twain eller Colette. Hans dagboksanteckningar och böcker, inte minst Walden, är fulla av slagkraftiga aforismer om människans predikament. Kanske vore hans civilisationskritik värd ännu en läsning idag, 157 år efter hans död, när såväl vår uppstressade och uppkopplade vardag som jordens uppvärmning pockar på ett närmare förhållande till naturen.

Författaren Peter Handberg har översatt hans magnum opus igen, och han samtalar i Filosofiska rummet med journalisten och författaren Therese Uddenfeldt och litteraturvetaren Ann-Sofi Ljung Svensson.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången den 8 december 2019.

Existerar vi i en virtuell verklighet? Kan vi överhuvudtaget tänka fritt? Varför talar vi och tänker om politik som vi gör idag? Frågor som väcks i böckerna gästerna i Filosofiska rummets säsongsavslutning valt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren och skribenten Lena Andersson har valt Natural Right and History av filosofen Leo Strauss. Boken sammanfattar Leo Strauss intellektuella livsprojekt. Strauss gick emot tanken att människan ständigt utvecklas som politisk varelse. Han menar att vi med fördel kan använda oss av Platons och Aristoteles kunskap om samhället och moralen. Lena Andersson tycker att Leo Strauss väcker viktiga frågor om hur vi talar och tänker om politik i vår tid, varför vi är så fixerade vid det politiska spelet, samt orsakerna till att människorna lever tillsammans som samhällsmedborgare.

Filosofen Karim Jebari har valt Virtuella världar – filosofiska problem av David J Chalmers. Chalmers utgår från modern teknik som VR och AI för att göra en exposé av de klassiska filosofiska frågorna. Karim Jebri har valt boken för att den både rolig och full av tankeexperiment. Vad är verkligheten? Existerar vi i en virtuell värld? Kan det finnas medvetande i en digital värld?

Cecilia Sjöholm, professor i estetik har valt Theodor W Adornos Minima Moralia. Boken är skriven i kölvattnet efter exilen undan nazismen och dess undertitel är: "reflektioner från det skadade livet." Den är skriven i fragment som handlar om hur vi i våra moderna liv påverkas av kapitalismen, hur vi i vår kultur har blivit alienerade i förhållande till naturen, och hur vi i grunden är ofria. Vad innebär det att tänka fritt? Adorno kritiserar tanken att filosofin alltid ska hålla på med sådant som anses vara nyttigt för samhället, istället bör den uppmärksamma fenomen som på nya sätt säger något om våra liv, som konsten, vilket Cecilia Sjöholm håller med om.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Gensaxen CRISPR-cas9 ger forskarna möjlighet att styra evolutionen på ett fullständigt nytt sätt. Detta leder till både moraliska och filosofiska frågor. Hur långt får vi gå i mixtrandet? Programmet sändes första gången 13 mars 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapen kan förhindra sjukdom. Men forskarna skulle nog också kunna genredigera dina barn så att de inte blir överviktiga. Kanske även passa på att trimma vissa anlag eller talanger.

Hur mycket i oss kan bytas ut om vi fortfarande ska räknas som människor? Och hur mycket kan vi förändra i oss och ändå fortsätta att tala om sådant som medmänsklighet och mänskliga rättigheter?

Gäster Jessica Abbott, evolutionsbiolog, Farshid Jalalvand, mikrobiolog och kulturskribent samt Madeleine Hayenhjelm, filosof. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Tankarna swishar förbi därinne varje sekund, varje dag utan stopp. Trots att vi tänker jämt vet vi förvånansvärt lite om hur tänkandet går till. Så vad gör vi när vi tänker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofen Pär Sundström beskriver det som att tanken har vingar, för att den är inte bunden av tid, rum eller vår perception.

Men hur hänger tänkandet ihop med språket? Och hur kan vi tänka på det vi inte har ord för?

I det här avsnittet hör vi Pernilla Berglund, poet och författare samt Pär Sundström, filosofiprofessor vid Umeå universitet och Nils Franzén, lektor i filosofi med fokus på språk- och medvetandefilosofi, också han vid Umeå universitet. 

Programledare är Lars Mogensen, research av Paulina Witte och producent är Thomas Lunderquist.

Vi känner äckel av smuts och förruttnelse. Men vi kan också uppbåda äckel inför idéer och till och med grupper av människor. Vad är äcklets funktion och roll i samhället?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Äckel har både fysiska och moraliska dimensioner. Med vårt luktsinne reagerar vi med att känna äckel inför till exempel hundbajs och kräks. Vi kan också reagera moraliskt genom att känna äckel inför handlingar som tortyr och pedofili, men också äcklas av politiska idéer som nazism. Äcklet kan användas för att skapa ett vi och ett dem.

Vad utmärker äckel jämfört med andra känslor? Hur förhåller sig fysiskt äckel till moraliskt äckel? Är äckelkänslor medfödda eller kulturellt betingade? Vilken funktion har äckel i våra samhällen, ska äckel få vara en dimension i t ex lagstiftning?

Medverkande: Patrik Lindenfors, författare till boken Äckel – smitta, synd samhället och forskare i biologisk och kulturell evolution, Åsa Wettergren, professor i sociologi och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vissa plågas av tanken på att lämna sin by. Andra kastar sig ut i världen och flyttar så långt bort som möjligt. Alla har vi någon relation till våra rötter och platsen vi kommer ifrån.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Men vad innebär det att ha rötter i vår globaliserade tid där människor, idéer, religioner, traditioner och tiktokfilmer ständigt rör sig över världen?

För Tobias Poggats, poet och journalist från Gällivare är hans samiska uppväxt och historia viktig. Han samtalar med författaren Karin Smirnoff som ser sig mer som en rastlös vagabond med en stark dragning till Västerbotten.

Är det viktigt att ha rötter, och vad händer om vi förlorar dem? Det är frågor i Filosofiska rummet: Livet – en rotsak. Om människor och deras ursprung. Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet?

AI och demokratin

Ledande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?
Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Finns det objektivt bra kulturell smak? Vi diskuterar estetik, kvalitet och smak med en filosofisk blick på kalkonfilmer, konst, Mello, action och Epa-dunk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om kommersialism och elitism och varför en film eller något annat konstnärligt försök ibland verkar vara så dåligt att det faktiskt är bra.

Vid mikrofonerna på scen på Kulturhuset Väven i Umeå har vi Per Nilsson, filosof, Maria K Olsson, konstnär och Daniel Tollefsen Altamirano, biografföreståndare på Folkets bio och en av arrangörerna av Den dåliga filmfestivalen här i Umeå.

Programledare är Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte, Lokatt Media.

Kommer AI någonsin någonsin kunna ta över? När människan samverkar med tekniken uppfattas hon ofta som svagheten i systemen den mänskliga faktorn. Men är det egentligen tvärtom människan som får den fyrkantiga tekniken att funka? Programmet sändes första gången april 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flygkrascher, tågkrockar och fartyg som går på grund illustrerar hur människan står bakom stora katastrofer trots avancerad teknik och AI.

Om vi å andra sidan pratar om det mänskliga bidraget: flygkaptenen som just på grund av sin erfarenhet och förmåga att avläsa det oförutsägbara räddar människor från döden, vårdteamet som har koll på varandra och övervakar utrustningen för att gripa in om det oförutsägbara händer, så handlar det om att aktivt söka lösningar på ett kreativt sätt som många gånger är bortom vad de tekniska systemen klarar av.

Så vad är det mänskliga bidraget? Hur ska teknik och människa samspela? Hur ser vi till att vi inte bygger system som skapar distans till det som vi kallar det mänskliga? Och kommer AI någonsin att kunna ersätta människan, ja rent av ta över, som en del hävdar?

För att samtala om detta har Filosofiska rummet bjudit in Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Anders Hedman, docent i människa-datorinteraktion vid KTH i Stockholm.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Filosofer som tas upp i programmet:

John Searle

Hubert Dreyfus

Filosofiska rummet intervjuar Hubert Dreyfus

René Descartes

När filosofer diskuterar etik blir det ofta på ett ganska teoretiskt plan. Men vad sker när en praktiker får ett filosofiskt verktyg i handen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lärarstudenter, läkare, klimatforskare eller programmerare som i konkreta situationer måste fatta moraliska beslut - vad kan de lära sig av filosofer? Och vad kan filosoferna lära sig av dem?

Umeåfilosoferna Sofia Jeppsson och Lars Samuelsson diskuterar med Dan Borglund som är kursansvarig för en kurs som heter Att utbilda för hållbar utveckling.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.

Den svenska kristdemokratins idag

Idag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?
Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.

Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Filosoferna talar om paritetsprincipen, andra tänker på äpple och päron. Hur kan man välja när alternativen verkar ojämförbara? Detta avsnitt handlar om svåra val, både privat och i samhällsplanering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofen Anders Herlitz är en av författarna till boken Value Incommensurability som undersöker ojämförbarhet. Kognitionsvetaren Annika Wallin arbetar också med frågor om hur människor fattar beslut. Jenny Maria Nilsson är kulturjournalist och författare och har via både buddhismen, stoicismen och utilitarismen försökt finna de bästa sätten att göra välgrundade val.

Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt.
Programledare: Tithi Hahn
Producent Marie Liljedahl

Pandemin lärde oss att en hel del kan vi vara med om hemma från soffan: All världens musik kan strömmas in i våra telefoner; arbete och fest kan ske på länk. Men vad ensamt det skulle bli i längden!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tänk dig istället euforin på den fullsatta VM-läktaren sekunderna efter mål eller att svettig klappa i takt till jublet av ditt favoritband. Där blomstrar gemenskap och empati mellan människor. Även fast samma kraftfulla vi-känsla kan få folk att storma Kapitolium och göra attentat i gruppens namn.

Vad gör dessa starka gemensamma upplevelser med oss? Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: Ju mer vi är tillsammans. Om kollektiv upprymdhet. Vid mikrofonerna Anna Gavanas, dj och socialantropolog vid Uppsala universitet med fokus på kulturen i den elektroniska dansmusiken, sociologiprofessor Mikael Klintman vid Lunds universitet och Nadin Al Khalidi, sångerska i Malmöbandet Tarabband.

Programledare Lars Mogensen, research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Det talas allt oftare om att vi befinner oss i ett nytt kallt krig. Vad gör det nya säkerhetspolitiska läget med vår världsbild och hur påverkar det våra fri- och rättigheter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har det globala säkerhetspolitiska läget förändrats radikalt och världen målas upp i svart-vita färger där ideologier står mot varandra. Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, polisen har satt stopp för koranbränning och det införs nya lagar mot spioneri och terrorism. Vad kan vi göra avkall på utan att dagens demokratiska samhälle hotas? Hur påverkas vi av att leva under hot?

Lärdomar från kalla krigets dagar

Under det kalla krigets dagar mellan 1945-1991 stod USA och Sovjetunionen och deras allierade stater mot varandra där de ideologiska skiljelinjerna gick mellan kapitalism och kommunism och kärnvapenupprustningen pågick för fullt. Vad finns det för paralleller mellan dagens politiska klimat och det kalla krigets dagar och vilka lärdomar kan vi dra?
Medverkande: Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitet, Malena Britz, docent i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och Aryo Makko, professor i historia vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Fascineras du lika mycket av dikten om du vet att den är skapad av en dator? Kan artificiell intelligens förmedla mening, eller måste avsändaren vara mänsklig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här avsnittet diskuterar mening och mänsklighet i AI-tider tillsammans med Julia Ravanis som är teknikhistoriker vid Chalmers, Amir Haj-Bolouri, som forskar i informatik och meningsfullt lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst och översättaren Thomas Andersson.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Putins krig mot Ukraina tvingar oss att tänka efter: kan jag räkna med din hjälp om den vanliga tryggheten upphör? Kan du lita på mig? Solidaritet låter fint, men vad innebär det att vara solidarisk?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har vi en plikt att vara solidariska? Mot vem och varför? Det diskuterar våra gäster Elin Jönsson, SVTs Ukrainakorrespondent, Nils-Eric Sahlin, professor i teoretisk filosofi och medlem av European Group on Ethics samt Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare Lars Mogensen.

Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Dansimprovisation är som filosofi, för att den ifrågasätter det förutbestämda och bekanta. Det menar filosofen och dansaren Emma Bigé, som utforskar sambandet mellan de till synes olika disciplinerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Improvisatörer försöker reducera det förutbestämda, det redan kända till en form som Emma Bigé kallar för ett ”tjockt nu”, något som inte bara är att vara i nuet utan att maximalt bemäktiga sig varenda liten förnimmelse i en given miljö.

Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har träffat Emma Bigé för ett samtal om poängerna med att improvisera med dans, och i studion samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, kognitionsvetare och professor i teoretisk filosofi och Tuva Hildebrand, koreograf och dansare som arbetar med somatisk praktik. Research Paulina Witte.

Har människan en själ som andra levande varelser saknar? I sökandet efter själens eventuella existens prövar vi idén om att det kan vara bättre att veta att man är troende än att tro att man vet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är ämnet i det här avsnittet där vi också tar exemplet med vad som sker i en konstupplevelse. Vad är det som svajar till i människan när hon lyssnar på Beethovens tredje symfoni eller gråter till en stark film – är det själen som väcks till liv eller kan även den mest ateistiske naturvetare försättas i samma existentiella gungning av konsten?

Gäster i samtalet är Eric Schüldt, kulturjournalist, bl a programledare i P2-programmet Text & Musik, Farshid Jalalvand, fil doktor i mikrobiologi och kulturskribent samt Per Eriksson, tidigare rektor för Lunds universitet. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Givet hur styrda vi är av normer, har vi någon handlingsfrihet kvar? Statsvetaren Elsa Kugelberg på Oxford och Stanford diskuterar med etnologen Jesper Fundberg och filosofen Lena Halldenius.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sociala normer är oskrivna regler som är viktiga för att människor ska fungera tillsammans. Men hur påverkar normerna individens handlingsutrymme? Det här avsnittet handlar om förhållandet mellan moral, lagar och sociala normer. Gäster i samtalet är Jesper Fundberg, professor i etnologi vid Malmö universitet, Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet samt Elsa Kugelberg, statsvetare och gästforskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist.

Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.

Filosofi 2023

Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023?
Medverkande:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Vi lever inte i en perfekt värld. Olika människor fattar olika beslut, trots att det är likadana fall. Men om två läkare ger dig olika diagnoser, då har ju minst en av dem fel. Programmet sändes första gången 17 oktober 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns en osynlig påverkan på många beslut, som beror på vem som gör bedömningen och omständigheterna när beslutet fattas. Var just den domaren hungrig när straffet skulle utdömas? Var läraren på gott humör när betyget skulle sättas? Inom forskningen är detta välkänt, men hur hanterar vi det? Är det ens önskvärt att rätta till det? Ekonomipristagaren Daniel Kahneman lyfter fenomenet i sin senaste bok Brus. Kan vi ta bort bruset? Blir det bättre bedömningar med manualer och algoritmer? Förlorar vi nåt annat i så fall?

Filosofiska rummet gästas av Annika Wallin, docent i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, Anders Arweström Jansson, professor i människa-datorinteraktion vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet och Gustav Almqvist, doktor i företagsekonomi och  forskare vid Handelshögskolan i Stockholm på centret för media och ekonomisk psykologi.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Skäl är ett grundläggande begrepp inom både etiken, den politiska filosofin och rättsfilosofin. Men vad får människor att handla som de gör?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De flesta beslut rör struntsaker men vi utför och bestämmer oss också för handlingar som får långsiktiga konsekvenser, som definierar oss själva och som i högsta grad påverkar andra.

Så hur gör man för att syna sig själv och de motiv som lett en hit eller dit? Vad finns det i grunden för olika slags skäl för handling?

Stina Björkholm, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Toni Rønnow-Rasmussen, professor i filosofi vid Lunds universitet, diskuterar detta, bland annat i termer av normativa, motiverande och förklarande skäl. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte, producent Thomas Lunderquist

Det ökade antalet psykiatriska diagnoser splittrar debatten. Trubbiga diagnosmetoder utan evidens och normalt lidande som förvandlas till sjukdom eller diagnosen som befrielse och vägen till hjälp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Allt fler får diagnoser som adhd och autism parallellt med att diskussionen går het om hur diagnoser påverkar individer och berättar om vårt samhälle. Vanliga livsproblem och en tuff skolmiljö och ett hårdnande arbetsliv blir något som medicinen ska lösa, säger en del. Diagnosen skapar förståelse och kan bidra till ett bättre liv, säger andra. De psykiatriska diagnoserna har också blivit en del av vardagsspråket, där vi alla kan ha en släng av adhd,  vara lite ”aspiga”, eller drabbas av PTSD.
Vad skulle hända om vi tog bort diagnoserna? Hur skulle det påverka synen på vad som är sjukt och friskt? På vad som är normalt och onormalt? På om problemen ligger hos individen eller hos samhället?
Medverkande i samtalet är: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Annika Berg, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Johan Bengtsson, ST-läkare i psykiatri och forskare på Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.

En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.

Och om vi har ett perspektiv på en miljon år – blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara “små krusningar på ytan till livets stora hav”, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?

I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.

Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?

Fascismens historia

I år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.
Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Otrohet förekommer överallt men det saknas konsensus om vad det innebär: är det handlingen att ligga med någon annan än sin partner, eller är flört lika illa? Börjar otrohet redan i fantasin om andra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För att gå till grunden med dessa svek och felsteg kanske vi måste börja med att titta på vad en relation är, vilka uttalade och outtalade löften som finns och vad tvåsamhetsnormen gör med relationerna. Det gör vi i Filosofiska rummet: Otrohet i sex och tanke, från Dunkers Kulturhus i Helsingborg.

På scenen har vi Marta Johansson Werkmäster och Jakob Werkmäster – två filosofer som studerar otrohet och sexualitetens filosofi. Catrine Andersson är sociolog och forskar om intima relationer, sexualitet och polyamori.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist. Tekniker Christian Karström.

Cicero hyllade historia som livets läromästare. Men har människan förmåga att lära av historien eller måste varje generation göra sina egna misstag, föra sina egna krig? Programmet sändes första gången 5 september 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Generationerna som överlevde förintelsen eller som deltog i världskrigen finns snart inte kvar och vi hänvisas  till museer, böcker och föremål för att få del av historien. Men vad kan vi förstå, när inte den egna erfarenheten finns bland oss? Hur relevanta är berättelser om krig och samhällsbyggen för 100 eller 300 år sen för oss idag? Är historien en karta som leder oss vilse eller kan den föra oss förbi hinder och förhindra nya katastrofer?

I Filosofiska rummet för att samtala om historia, minne och lärdomar medverkar Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet och Elisabeth Åsbrink, journalist och författare.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

En arkitekt ritar hus, en busschaufför kör buss och en kompositör skriver musik. Men vad gör egentligen en konstnär, vad är det att göra konst?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med utgångspunkt i intrycken från den pågående utställningen, I staden växer ett fält på Malmö konsthall, diskuteras den konstnärliga processen, kreativiteten och konst som källa till kunskap.

Gäster är konstnärerna Johan Nahoj, Jesper Veileby och António Leal samtsamt konstkritikern Linda Fagerström.

Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Vi är omgärdade av lagar och regler - juridiska, moraliska, religiösa och profana. En del är fästa på pränt medan andra är oskrivna. Som om det inte räckte hittar många människor på egna livsregler.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det kan handla om LCHF-diet, veganism, handla klimatsmart eller traska tio tusen steg om dagen. Men dessa regler - styr de våra handlingar eller är de bara en moralisk snuttefilt? Kan jag hävda att jag har en viktig princip om jag inte följer den i handling? Att flyga på semestern till exempel, inte alls bra för klimatet, men visst måste jag väl ändå få unna mig en flygtur då och då? Cykla eller hyckla?

Gäster i det här avsnittet är Toni Rönnow-Rasmussen som är professor i praktisk filosofi i Lund, psykologen Eugenia Rozenberg och prästen och psykoterapeuten Albin Tanke. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist

Individens frihets i centrum och en marknad som skapar välstånd och mångfald. Eller en rå värld där avregleringar och privatiseringar skapar orättvisor och ökade klyftor. Idag går vi mot stängda gränser och hårdare tag från staten. Är det nyliberalismens logiska fortsättning eller en motreaktion mot en marknadsorienterad ideologi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyliberalismens ideologiska födelse brukar tillskrivas Mont Pelerin-sällskapet som bildades i en alpby i Schweiz 1947 med  Friedrich Hayek i spetsen. I en tid där socialistiska och kommunistiska strömningar växte sig allt starkare ville sällskapet forma ett intellektuellt försvar för den liberala marknadsekonomin i rädsla för ett allt för starkt folkstyre.

Nyliberalismen i Sverige

Nyliberalismens tankegods tog sig in i politiken och den offentliga förvaltningen från 1980-talet och framåt. Privatisering av välfärden och utförsäljning av statliga företag var ett svar på tankar om att den offentliga sektorn hade blivit för stor och att statens inflytande behövdes minskas. Istället var det ord som valfrihet och konkurrens som fick allt större genomslag. Det som fanns kvar inom den offentliga sektorn skulle styras enligt marknadens principer. Var finns kvar av den nyliberala eran och var hittar vi nyliberalismen i svensk politik idag?

Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria, Erik Angner, professor i praktisk filosofi, Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Bekvämt och behändigt lockas vi in i famnen på de stora techjättarna på internet. Vi ger dem vår tid och uppmärksamhet. Mycket av livet händer online. Det är där många pratar, bråkar och blir kära.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren och journalisten Andreas Ekström menar i sin nya bok att den digitala revolutionen har blivit en bekvämlighetens tyranni.

Men bekvämligheten och bristen på tålamod märks också i den fysiska tillvaron. Vad gör den omedelbara behovstillfredsställelsen med oss och våra relationer? Och med vår förmåga att ta till oss sådant som kräver lite tålamod - konst och litteratur till exempel.

Det diskuterar vi i Filosofiska rummet: En bedövande bekvämlighet med Melina Tsapos som är filosof och kognitionsvetare, Sigrid Combüchen författare och Andreas Ekström, författare till boken Bekvämlighetens tyranni. Programledare Lars Mogensen. Research Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Den amerikanska filosofen Amie Thomasson ser sig själv som en språk-ingenjör. Hon går till filosofins försvar och detta inom ett av disciplinens snårigaste fält metafysiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Naturvetenskapen har i stort sett tagit över uppgiften att undersöka vad som existerar och hur världen är beskaffad. Vad blir då kvar för filosofin? Amie Thomasson har kommit fram till att filosofin är bättre på att besvara frågor om vad vi bör göra, hur vi bör leva. Frågor som naturvetenskapen inte intresserar sig för. 

Hon menar att begreppen som vi använder gör en enorm skillnad för hur vi lever och vad vi gör, och hon kallar sitt filosofiska arbete med språket för “conceptual engineering”, alltså ungefär begrepps-ingenjörskonst.

I det här avsnittet hör vi Amie Thomasson, som är verksam vid Dartmouth College i New Hampshire, utveckla sina idéer. I studion filosoferna Åsa Burman och Robin Stenwall. Programledare Lars Mogensen. Research och intervju Paulina Witte. Producent Thomas Lunderquist.

Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu när valet är avgjort särskådar Politiska rummet de ideologiska inslagen i valrörelsen.
Från vänster har det hetat att den liberala demokratins värden står på spel medan högersidan har tryckt på att Sverige är illa ute, med kriminalitet och energikris och att det behövs en förändring.
Men hur ideologisk var valrörelsedebatten? Har konservatismen vunnit mark på liberalismens bekostnad? Och hur mår socialismen?
Det är snart dags att bilda ett nytt styre i Sveriges riksdag. Vad finns det för ideologiska kollisionsrisker?
Medverkande: Catarina Kärkkäinen, projektledare för borgerlig idéutveckling på Timbro, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Det här avsnittet borrar i hur moralfilosofin kan uttryckas i skönlitteratur. Finns det en konflikt mellan spänningsmomentet i bra litteratur och tydligheten i bra filosofi? Eller kan romanförfattaren ge en bättre beskrivning av etikens dilemman än vad som sker inom moralfilosofins annars rätt schematiska och långsökta tankeexperiment?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn har båda ägnat sig åt de här frågorna och samtalar med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

I tider av krig och upprustning frågar vi oss i Filosofiska rummet: Vad är fred? Räcker det med att våldet upphör? När fred krockar med rättvisa vad väger tyngst?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har föreslagits att Ukraina ska avstå landområden i utbyte mot fred med Ryssland. Många skulle slippa dö i ett förödande krig, men många ukrainare skulle förlora sin frihet och angriparen skulle belönas. Våld föder våld, och bara förhandlingar kan få slut på krig, säger pacifister.
Är sanktioner och diplomati moraliskt bättre än militära insatser?
När ett nytt krig i Europa är ett faktum och Sverige är på väg in i Nato – förändrar det även vårt tänkande om krig och fred?
Medverkande i samtalet är historikern och författaren Peter Englund, filosofen Magnus Jiborn och Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktforskning.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Om konsekvenserna av storföretagens engagemang i sociala och politiska frågor. Med Andreas Bergh, Lena Halldenius och Torbjörn Elensky. Programledare: Lars Mogensen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns gott om exempel på stora företag som i kampanjer och reklam engagerar sig i sociala och politiska frågor. Det kan gälla t ex klimat- och miljöfrågor eller rättighetsfrågor för hbtq-personer. Men är det företagens uppgift att vara moraliska och politiska aktörer? Eller blir det ett hot mot demokratin när agendan för ont, gott och behjärtansvärt sätts i anonyma styrelserum utan demokratisk insyn?

Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter diskuterar woke-kapitalism och VD-aktivism med nationalekonomen Andreas Bergh och Torbjörn Elensky, författare och kulturskribent.

Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher Paulina Witte. 

Ideologin ska vara partiets kompass. Hur mycket styr ideologin svensk politik? Har pragmatismen fått en allt större roll? Programmet sändes första gången den 26 juni 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alla partier bekänner sig till någon ”ism” när de presenterar sig: socialism, liberalism, grön ideologi, kristdemokrati, nationalism, konservatism
och feminism i olika kombinationer. Hur ser balansen ut mellan ideologi och pragmatism i svensk politik?

Ideologins historia och plats i svensk politik

De klassiska politiska ideologierna har flera hundra år på nacken. Är de fortfarande applicerbara på dagens moderna samhälle? Redan på 50-talet sa den tongivande statsvetaren och publicisten Herbert Tingsten att ideologierna var döda och demokratin istället tagit över som en slags överideologi. Idag är det få som skulle skriva under på detta, men frågan är vilken plats ideologierna har i dagens svenska politiska landskap. Ser vi stora skillnader mellan partierna? Är det lättare att vara ideologisk när man befinner sig i opposition? Och är det rakryggat att vara ideologisk eller kan man bli dum av ideologi?
Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria i praktisk filosofi och Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl

Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Programmet sändes första gången den 19 juni 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?

Populismens och demokratins historia och plats i svensk politik

Det som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten? 
Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Programmet sändes första gången den 12 juni 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna.
Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?

Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politik

När man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle?
Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier. 
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl

Lästips:
Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red)
Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari
Feminsm - Lena Gemzöe
Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse
Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld

Svenska flaggor är tillbaka i svensk politik och det talas om ett uppsving för nationalismen. Vad är det för slags nationalism och hur syns den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 5 juni 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi lever i en tid när globalisering, migration och krig utmanar nationsgränserna. De politiska ideologierna ger olika svar på vad som förenar en nation, vem som får vara med och hur nationen ska förhålla sig till andra stater. Kan vi prata om EN nationalism eller ska vi snarare prata om nationalismer? Hur syns den i svensk politik? Och hur står sig idén om världsmedborgaren, som inte gör skillnad på människor efter nationalitet, när rättigheter och resurser ska fördelas?

Nationalismens ideologiska historia och plats i svensk politik

Nationalismen har varit en ism som många har ryggat för efter historiens många lärdomar om att en aggressiv nationalism kan leda till krig och folkmord. Men faktum är att vi lever i en nationalstat. Vilka ska inkluderas och hur ska nationens VI förhålla sig till övriga världen? Frågor som bland annat den stora migrationen till Sverige och kriget i Ukraina sätter fingret på.
Medverkande: Gina Gustavsson, docent i statskunskap vid Uppsala, Björn Östbring, doktor i statsvetenskap vid Lunds universitet, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Lästips:
Stat, nation, nationalism - Ernest Gellner
Nationalism and Morality - Per Bauhn
Nations and Nationalism since 1780 - Eric Hobsbawm
National identity - Anthony D. Smith
Nations and Nationalism in a Global Era - Anthony D. Smith
Why Nationalism - Yael Tamir
Nationalism. Five Roads to Modernity - Liah Greenfeld
Banal Nationalism - Michael Billig
Nations and States - Hugh Seton-Watson

Per Bauhn - Universella rättigheter och partikulära skyldigheter, Filosofisk Tidskrift 30:4 (19–32)
Per Bauhn - Nationalism and Universal Rights”. I G. Bexell & D. E. Andersson (red), Universal Ethics: Perspectives and Proposals from Scandinavian Scholars
Gina Gustavsson - Liberal national identity: Thinner than conservative, thicker than civic?
Gina Gustavsson - Can we trust the natives? Exploring the relationship between national identity and trust among immigrants and their descendants in Denmark
Gina Gustavsson - National identity, a blessing or a curse? The divergent links from national attachment, pride, and chauvinism to social and political trust
Björn Östbring - Det nya Sverige behöver liberal nationalism

Hur fria är vi att välja vår väg genom livet, och hur bundna är vi till det som vi skulle kunna kalla vårt öde?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi lever i en individualistisk tid, skriver psykologiprofessor Svend Brinkmann i sin nya bok Vi blir det liv vi lever. Brinkmann tror att om vi omfamnar allt det vi själva inte har valt i livet och accepterar det som ödet, då kan vi bli mer fria. 

I vilken mån är vi ansvariga för det liv vi föds in i? Stämmer det att vi vår egen lyckas smed? Vid mikrofonerna Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och Lena Anderson, fri skribent och författare och så möter vi den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Researcher och reporter Paulina Witte. 

Salladen står strategiskt längst fram i buffén, Systembolaget stänger tidigt på helgen och barnen har sin skolplikt. Normer präglar samhället utan att vi märker det. Kanske är du redan indoktrinerad?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofiska rummet tar hjälp av 1600-talstänkaren och rationalisten Baruch Spinoza för att få syn på manipulation och påverkan, i skolan och i politiken. 

Med gästerna Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet och Johan Dahlbeck, forskare i pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte. 

I debatter, forskning och intervjuer söker vi ofta svaren. Men kanske är det frågan som är viktigast.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I boken Frågvisare – Människans viktigaste verktyg skriver filosofen Fredrik Stjernberg och debattören Niklas Berild Lundblad om frågornas betydelse. ”Att våga veta är att våga fråga inte bara varför utan också varför inte?”

Kring mikrofonerna Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, förhörsledaren och mordutredaren Monica Olhed och Nicklas Berild Lundblad som i många år jobbat med samhällsfrågor och teknik på Google.

Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Miljö- och klimatfrågan innehåller ödesfrågor som alla partier idag har tagit till sig. De ideologiska svaren på hur vi ska lösa dessa frågor råder det dock inte enighet om. Programmets sändes första gången den 1 maj 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Miljön och klimatet är akuta frågor för oss idag, men också något som människor har förhållit sig till under lång tid. Vad säger de politiska ideologierna om hur vi ska hantera vår planets ändliga resurser? Den stora ideologiska skiljelinjen går mellan dem som brukar kallas teknikoptimister och dem som menar att vi måste begränsa vår konsumtion.
Ska vi fortsätta leva som nu med hjälp av ny teknik och nya skatter eller skapa ett nytt samhälle som utgår från miljön och gör avkall på tillväxt?
Miljö- och klimatfrågans ideologiska historia och plats i svensk politik
Politiska rummet lyfter fram ideologierna som sprungit ur de gröna frågorna, som t ex ekologismen. Vi synar hur de klassiska ideologierna förhåller sig till frågor som t ex om tillväxt, köttätande och kärnkraft och hur frågorna har tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter grön ideologi hos dagens riksdagspartier och lyfter fram viktiga tänkare och trender.
Vilken fråga ska jag ställa mig för att ta reda på vilken ideologi som ligger närmast min syn på lösningen av miljö- och klimatfrågan?
Medverkande: Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap, Julia Nordblad, docent i idé- och lärdomshistoria och Olle Torpman, doktor i praktisk filosofi.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent Marie Liljedahl

Litteraturtips:

Under the Sky We Make: How to Be Human in a Warming World - Kimberly Nicholas

Socialismen är drömmen om det klasslösa samhället, en ny värld av jämlikhet och solidaritet. Hur ser den socialistiska visionen ut idag och var hittar vi den i svensk politik? Programmet sändes första gången den 24 april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klasskamp, jämlikhet och rättvisa är centrala ord inom socialismen. Socialismen menar att samhället måste analyseras utifrån kollektivet när ekonomiska och sociala problem ska lösas. Historiskt delades den upp i en revolutionär och en reformistisk gren.
Idag ser inte arbetarklassen i Sverige ut som vid socialismens födelse, välståndet har ökat och arbetarna själva vänder sig gärna åt andra håll än åt vänster. Samtidigt ser vi kritik mot växande klyftor och globalisering. Vilka grupper är det socialismen talar för idag?

Socialismens historia och plats i svensk politik

Politiska rummet lyfter fram socialismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter socialismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom socialismen.
Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är socialist?

Sven-Eric Liedman, nestor i politisk idéhistoria, ger oss socialismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Markus Furendal, doktor i statsvetenskap tar socialismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta socialistiska idéer.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Litteraturtips:
Kommunistiska manifestet - Karl Marx och Friedrich Engels
Karl Marx - en biografi - Sven-Eric Liedman
If you’re an egalitarian, how come you’re so rich? - G. A. Cohen
Varför inte socialism, och om den egalitära rättvisans valuta - G. A. Cohen
Kapitalet i tjugoförsta århundradet – Thomas Piketty
Chockdoktrinen – Naomi Klein
Det här förändrar allt: kapitalismen kontra klimatet – Naomi Klein
Vårt enda liv – Martin Hägglund

Konservatismen har plötsligt medvind efter att länge ha fört en slumrande tillvaro i svensk politik. Men vad är det att vara konservativ? Programmet sändes första gången den 17 april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förändra med försiktighet, förvalta och förädla skulle kunna definiera konservatismen. Konservatismen är inte en ideologi som ser likadan ut i hela världen utan den utgår ifrån de lokala sammanhangen där historien, traditioner, nationen och familj och andra gemenskaper är viktiga kärnvärden. Det talas om ett konservativt block och en konservativ våg. Vad är svensk konservatism och var hittar vi den idag?

Konservatismens historia och plats i svensk politik

Politiska rummet lyfter fram konservatismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter konservatismen hos dagens riksdagspartier och lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom konservatismen.
Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är konservativ?

Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politikens idéhistoria, ger oss konservatismens historia och kärnvärden. Katarina Barrling, docent i statsvetenskap och Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria tar konservatismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta konservativa idéer.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Litteraturtips:

Reflektioner om franska revolutionen - Edmund Burke
A Political Philosophy: Arguments for Conservatism - Roger Scruton
The meaning of conservatism - Roger Scruton
De konservativa idéerna - Herbert Tingsten
The conservative mind - Russell Kirk
Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin
Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia – Sven-Eric Liedman

Det är svårt att vara liberal idag. Vad innebär liberalism och var hittar vi den i svensk politik? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Programmet sändes första gången den 10 april 2022.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frihet, rättvisa och marknad är tre ord som förknippas med liberalismen. Men liberalismen har många ansikten. Det som förenar de olika inriktningarna är att individens frihet står i centrum och det som skiljer dem åt i hårda drag är synen på statens och marknadens roll i samhället . Kan vi prata om liberalismen som EN ideologi?

Liberalismens historia och plats i svensk politik

Politiska rummet lyfter fram liberalismens ursprung, ser hur den har utvecklats och hur den tagit sig in i dagens svenska politiska landskap. Vi söker efter liberalismen hos dagens riksdagspartier och vi lyfter upp viktiga tänkare och trenderna inom liberalismen.
Vilken fråga ska jag ställa till mig själv för att ta reda på om jag är liberal?

Sven-Eric Liedman, svensk nestor i politisk idéhistoria, ger oss liberalismens historia och kärnvärden. Jenny Andersson, professor i idéhistoria och Jesper Ahlin Marceta, doktor i filosofi och redaktör för Liberal debatt tar liberalismen in i vår samtid och analyserar hur den tar sig uttryck i svensk politik och hos vilka partier som man kan hitta liberala idéer.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl

Litteraturtips:
Om friheten - John Staurt Mill
Anarki, stat och utopi – Robert Nozick
The Lost History of Liberalism - Helena Rosenblatt
Vi är alla individualister – Jesper Ahlin Marceta
Kapitalism och frihet – Milton Friedman
En teori om rättvisa – John Rawls
Det politiska tänkandes historia - Svante Nordin
Från Platon till demokratins kris: De politiska idéernas historia – Sven-Eric Liedman

Vad ska man kalla det som ännu inte har något namn? Vår kommunikation flyter på nästan automatiskt om vi befinner oss i ett språkområde som vi behärskar. Men hur går det till när vi tolkar språket?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om vi stannar upp ett ögonblick, om vi slutar att ta språket för givet en stund. Hur går det till när orden får mening? Hur mycket formar språket vår värld och hur kan vi ens prata med varandra? Detta diskuterar språkfilosofen Hana Kalpak, författaren Torbjörn Elensky och kognitionsvetaren Peter Gärdenfors.

Programledare: Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det pågår en kamp om sanningen, om berättelsen eller narrativet gällande kriget i Ukraina. Finns det en sanning?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stora delar av det ryska folket serveras en bild av att Ryssland har en moralisk plikt att skydda sig mot fienden och “fascisterna i Ukraina som hotar Ryssland”. I Sverige och EU har vi en helt annan världsbild.

Finns det rätt och fel, sant och falskt om bakgrunden till detta krig eller bara olika världsbilder, olika perspektiv och narrativ? Med filosofiska termer: Värde- och kunskapsrelativism eller -objektivism? Nietzsche hävdade att “Sanningen är i likhet med moralen, något relativt. Det finns inga sanningar, bara tolkningar.”

Flykten från verkligheten: är det något fel i att ibland dra sig undan när pressen eller tristessen blir för stor? Fegt att stänga av nyheterna från Ukraina där det pågår en verklig massflykt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans Filosofiska rummet handlar om eskapism. Kanske gör sociala medier och teveserier oss passiva inför sådant som vi borde ta tag i. Lurar vi oss själva eller är viss verklighetsflykt en förutsättning för att orka med livet? 

Gäster Amir Haj Bolouri som med koppling till filosofi forskar i informatik och lärande i Virtual Reality vid Högskolan Väst, Niklas Schiöler, författare och Linda Wiik, psykolog. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte, Lokatt Media.

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?

Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Den 24 februari 2022 gick Ryssland in i Ukraina och kriget var ett faktum. Kriget hade föregåtts av cyberattacker och desinformation. Ställer vår moderna tids krigsföring nya etiska frågor?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Säkerhetsläget i Europa har inte varit så här spänt sedan andra världskriget och krigs- och försvarsfrågor står högst upp på agendan. Bilder från krigets Ukraina visar på krigets brutala konsekvenser. Idag ser vapnen också annorlunda ut: Drönare kan styras som i dataspel, det pågår desinformation och hackerattacker och det talas om hybridkrig.
Det här programmet spelades in veckan före Rysslands invasion av Ukraina och där ställde vi frågor som:
Vad är krig idag? Och när är det krig? Behövs det nya definitioner? Ställs nya etiska frågor, ihop med den eviga: Hur kan det ens vara rätt att döda i krig när det är fel att mörda i fred? Och hur kan man se på pacifismen  - en skadlig dagdröm eller nödvändig motkraft?

Medverkande i programmet är: Peter Haldén, docent i statsvetenskap och lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, Johanna Ohlsson, doktor i etik vid Uppsala universitet och Marika Ericson, chef för centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Tid är pengar, heter det. Pengar ger frihet. Eller är vi slavar under pengarna i den tärande spiral där vi jobbar för att betala våra lån så att vi kan fortsätta att konsumera och jobba, jobba, jobba?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är pengar och vad borde de vara när det bästa i livet är gratis? Kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson, nationalekonomen Andreas Bergh och filosofen Joakim Sandberg diskuterar.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och researcher Paulina Witte.

Filosofen Ingmar Perssons nya bok Out of the world är sannolikt hans sista. Efter 50 års filosofiska studier ifrågasätter han om filosofin alls påverkat hur vi lever våra liv. Är filosofin onödig?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ingmar Persson har fyllt 70 år och är en moralfilosof som gjort visst avtryck också utanför landets gränser, under många år kopplad till Oxford, ofta i samarbete med sin brittiske kollega Derek Parfit.

I Filosofiska rummet samtalar Ingmar Persson med filosofen Stina Bäckström som arbetar vid Södertörns högskola. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Vi slukar berättelser om andra människors liv: biografier, dokumentärer, dagböcker. Hur fångar vi en människas liv? Är det ens möjligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De senaste åren har vi kunnat läsa om bland andra Zlatan, Avicii, Dante, Birgitta Stenberg och Marcus Ehrenpreis. Vi har kunnat se dokumentärer om Lena Nyman, Olof Palme och Freddy Mercury och många fler.
Hur mycket har berättelsen om en människa att göra med verkligheten? Vad finns det för etiska dilemman när man skriver om en annan människas liv?
Vad betyder våra livsberättelser för oss själva? Och varför är vi så hungriga på biografier?
Filosofiska rummet från Stadsteatern i Göteborg med gästerna: filosofen Bengt Brülde, författaren Göran Rosenberg och författaren och psykologen Lydia Sandgren. Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Vad har samhället för ansvar gentemot sina minoriteter? Kanske finns det ett värde också för majoriteten att respektera och erkänna fåtalet, dess identitet, språk och religion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kanske är rentav minoriteternas kulturer en del av majoritetssamhällets kulturarv? Om förhållandet mellan majoriteten och minoriteterna samtalar filosofen och professorn i mänskliga rättigheter Lena Halldenius med professor emeritus i socialpsykologi Lasse Dencik och Marie Hagsgård, jurist och president i Europarådets rådgivande expertkommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. 

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. I redaktionen ingår också Paulina Witte.

Vilka är de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling och vad innebär det egentligen att misslyckas?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vuxen människa förväntas lyckas och leverera, inte snubbla och famla. Men tänk om hon, i all sin fumlighet, just är i färd med att flytta gränsen för sitt vetande framåt? I det här avsnittet söker deltagarna de optimala förutsättningarna för nytänkande och kunskapsutveckling.

Hör om nefofili, om en 50-åring som börjar spela tennis och om livet som en lärresa. Vi diskuterar Aristoteles olika kunskapsbegrepp och om vad konst och skönlitteratur kan göra med människor.

Vi möter kognitionsvetaren Gustaf Lindblad vid Göteborgs universitet, Petra Ragnerstam kultur- och framtidsforskare vid Malmö Universitet och Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan. Programledare: Lars Mogensen, Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det är en utmaning att byta perspektiv och sätta sig in i sin meningsmotståndares position. Vad krävs av oss för att lyssna välvilligt på andra som utmanar oss och uppnå konstruktiva samtal?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi frågar oss också om det är något som står i vägen för fruktbara offentliga samtal och debatter? Till vår hjälp med samtalets och argumentationens utmaningar har vi Melina Tsapos, filosof och doktorand vid Lunds universitet Anders Sigrell, professor i retorik, också i Lund och Navid Modiri, poddare som kallar sig samtalsaktivist. Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist. Research Paulina Witte.

Det är först när vi fokuserar ordentligt på frågan som vi har användning av svaret, menar filosofiska praktikern Tulsa Jansson, aktuell med boken Visdomshinder och visdomsnycklar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon guidar människor till att ställa rätt frågor i sitt beslutsfattande och meningssökande, genom att sokratiskt plocka isär frågan och synliggöra kärnan i problemet.

I det här samtalet diskuteras vad det egentligen är att vara en vis eller klok person och vad som krävs för att uppnå klokhet. Tulsa Jansson demonstrerar sin sokratiska arbetsmetod på gästerna Gabriel Bohm Calles som är konstnär och musikern Ingrid Lundquist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist och research Paulina Witte.

Alla tycker sig ha ett jag men ingen - vare sig medvetandefilosofer eller neuropsykologer - kan riktigt förklara vad jaget är.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofiska rummet talar med den tyske filosofen Thomas Metzinger som nyligen var i Lund och presenterade sin forskning samt Peter Gärdenfors, filosof och kognitionsvetare och Mathias Osvath, som forskar på kognitiv evolution genom att jämföra olika djurarters förmågor. Programledare är Lars Mogensen, reporter Paulina Witte och producent Thomas Lunderquist.

Gud är död, Det finns inga fakta bara tolkningar, Utan musik skulle livet vara ett misstag. 1800-talsfilosofen Friedrich Nietzsches citat och tankar lever vidare idag. Programmet sändes första gången den 14 november 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nietzsches filosofi diskuteras i högsta grad och drar nya generationer läsare och hans bitvis dramatiska livshistoria har blivit en del i uttolkandet av hans filosofi.
Vi kan spåra Nietzsche i dagens kulturkrig, kulturrelativismen och
diskussionen om maktstrukturer.
Han var också en levnadskonstnär som försökte övervinna tillvarons meningslöshet med en sund diet, konst och munterhet.
Nu kommer hans efterlämnade anteckningar ut som final på en utgivning av samtliga verk på svenska. Vad gör Nietzsche så angelägen på 2000-talet?

Medverkande i veckans Filosofiska rummet är Hans Ruin, professor i filosofi, Uljana Akca, doktor i filosofi och Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Är porr ett problem för utövare som konsument, eller en möjlighet till fantasi, utforskande och lust? Samtal mellan filmregissör Ninja Thyberg, filmvetare Mariah Larsson och statsvetare Max Waltman.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är det en fantasivärld eller filmat sexköp som erbjuds i det enorma utbud av internetporr som finns en knapptryckning bort i var mans dator? Enligt Folkhälsomyndigheten uppger 70 procent av alla män att de konsumerar porr. Även kvinnor tittar, men i betydligt mindre utsträckning.

Vad är egentligen pornografi? Vad gör den med tittarna och vad gör den med dem vi tittar på?

I det här avsnittet av Filosofiska rummet samlar vi tre personer som i år på olika sätt undersöker pornografin: Ninja Thyberg, regissör till filmen Pleasure, Mariah Larsson, filmvetare och en av författarna till boken Såra tukt och sedlighet – hundra år av porr i Sverige samt statsvetaren Max Waltman som skrivit boken Pornography - The Politics of Legal Challenges, utgiven på Oxford University Press. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Sverige har öppnat upp. Människor som har jobbat hemma är på plats igen, vi kan gå på bio och äta middag hos varandra. Men vad är det för samhälle vi återvänder till?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pandemin slog extra hårt mot låginkomsttagare, människor med utländsk bakgrund och äldre som var beroende av samhällets hjälp. Samtidigt som andra njöt av att få mer tid hemma eller jobbade i branscher som blomstrade. Är samhället mer splittrat nu? Har åsikter om hanteringen spätt på polariseringen? Frågan om tvång eller frivillighet när det gäller vaccination av vårdpersonal har gått het.  Många har velat att staten ska lägga sig i mer. Och vi har förundrats, och kanske skrämts av, hur anpassningsbara vi är.
Medverkande i detta samtal är:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och Joakim Palme professor i statsvetenskap.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Idag förbjuder sjukvårdssekretessen kontakt mellan donatorns familj och mottagaren av t ex ett nytt hjärta eller en ny lever. Varför är det så? Det finns de som vill kunna uttrycka sin tacksamhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande är Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och författare till boken Ur döden liv, filosofen Cathrine Felix och journalisten Andreas Ekström som räddats till livet tack vare en ny lever och gärna skulle vilja komma i kontakt med donatorns efterlevande.

Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist.

Ludwig Wittgenstein är en av den västerländska filosofins stora 1900-talsikoner. Vad kan han säga oss idag, vad går att uttrycka i ord och vad är omöjligt att tala om?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Wittgensteins postumt utgivna Filosofiska undersökningar har kommit i en ny svensk översättning och i veckans program möter vi filosofen och översättaren Martin Gustafsson vid Åbo Akademi och litteraturvetaren Toril Moi vid Duke University.

Programledare Lars Mogensen. Producent Thomas Lunderquist.

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?

Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige ska vi fatta beslut om slutförvaringen av kärnavfallet. Ett beslut som har tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.

Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?

Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Den amerikanska filosofen Elizabeth S Anderson menar att målet för jämlikhet inte är att kompensera människor för oförtjänt otur, utan att göra slut på socialt påtvingat förtryck.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmets producent Thomas Lunderquist talar med professor Anderson, och i studion samtalar filosofen Lena Halldenius med nationalekonomen Andreas Bergh och författaren och översättaren Anders Hansson, om poängen med jämlikhet, delvis utifrån Andersons idéer. Programledare Lars Mogensen.

Humor och skratt kan vara ett sätt att överskrida gränser mellan människor. Stina Bäckström och Ola Sigurdson intresserar sig båda för humorns vara och verkan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människor skrattar åt olika saker och av olika anledningar. Kanske handlar det om skillnaden mellan instrumentell humor och om humor som existentiell strategi. Det är termer som teologen Ola Sigurdson vid Göteborgs universitet använder sig av i sitt nya stora verk Gudomliga komedier - humorns filosofi och idéhistoria. Han gästar Filosofiska rummet tillsammans med filosofen Stina Bäckström vid Södertörns högskola som också snart kommer med en bok om humor.

Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring paret Sartre och de Beauvoir och deras filosofi om frihet och att människan är vad hon själv gör sig till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom.

Här sås fröet till en filosofi som under maximer som ”Existensen föregår essensen” och ”Man föds inte till kvinna, man blir det” skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen – och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum.

Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Programmet sändes första gången den 10 februari 2019

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram 1700-talsfilosofen David Hume som framhöll känslornas betydelse i en tid präglad av förnuftstro.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

David Hume brukar beskrivas som ett av de viktigaste namnen inom den västerländska filosofins historia och en av den skotska upplysningstidens mest betydelsefulla tänkare. Han var skeptikern som argumenterade för att vi endast kan hänvisa till erfarenhet när vi beskriver vår upplevda verklighet och betonade känslornas ofrånkomliga roll för människorna. I Filosofiska rummet förklarar författaren och journalisten Gunnar Fredriksson och filosofen Jeanette Emt varför de anser att David Hume är en av de klarast lysande gestalterna på den filosofiska himlen - och vad den tyske filosofen Immanuel Kant menade när han sade sig ha blivit väckt ur sin “dogmatiska slummer” av att läsa Hume.
Programledare: Lars Mogensen
Producent: Thomas Lunderquist

Programmet sändes första gången 1 maj 2011

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" lyfter vi fram den amerikanska Martha Nussbaum - en av vår tids mest kända filosofer som bland annat har ägnat sig åt känslor som äckel och sorg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Är vreden en positiv kraft? Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum har ändrat sig i frågan.

Martha Nussbaum har gjort sig känd som en känslornas filosof, och hon har i många böcker argumenterat för känslornas roll i förnuftsmässigt resonerande, inte minst i moralfrågor. Vad gäller vreden har hon dock ändrat sig, och i sin bok Anger and Forgiveness förklarar hon varför hon inte längre anser den känslan, eller emotionen, vara en konstruktiv kraft. När hon var på Sverigebesök 2017 passade Filosofiska rummet på att träffa henne för en intervju. Vi får ta del av den, och av ett efterföljande samtal mellan filosoferna Björn Petersson och Johan Brännmark, tillsammans med kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och programledare Lars Mogensen.

Producent och reporter: Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången 26 mars 2017

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

“Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft” - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen.

Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt:

”Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden.”
Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången 18 december 2016

Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den moderna tänkaren Paul Virilio som utformade teorier om hur teknologins fysiska hastighet påverkar hela samhället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje ny uppfinning bär på en ny olycka. Tåget medförde urspårningen och flygplanet flygkraschen. Med flygplanet försvann dessutom Atlanten, åtminstone ur våra medvetanden. För vem har tid att ta båten till Amerika, i vårt tidseffektiviserade tidevarv? Den nya informationsteknikens realtid suddar på sätt och vis helt ut både tid och rum. Mer information än vad du någonsin orkar ta till dig ligger bara ett musklick bort. Filosofiska rummet tar sig an den franske stadsplaneraren och hastighetstänkaren Paul Virilio.

Gäster är den norske antropologen Thomas Hylland Eriksen, historikern Lars Ilshammar och konstprofessorn Gertrud Sandqvist. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Programmet sändes första gången 20 februari 2005

Boktips:
Paul Virilio: Försvinnandets estetik, Korpen 1996; Ground Zero, Verso 2002; Speed and Politics. An Essay on Dromology, Autonomedia 1986.
Steve Redhead: Paul Virilio - Theorist for an Accelerated Culture, Edinburgh University Press 2004
Thomas Hylland Eriksen: Ögonblickets tyranni - Snabb och långsam tid i informationssamhället, Nya Doxa 2001

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" har vi plockat fram 1600-tals filosofen Blaise Pascal - matematiker och fysiker som också formulerade sig kärnfullt om grundvalarna för människans existens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pascals bok  "Tankar" är av det eviga slaget - alltså fortfarande tänkvärda. Många av hans tankar ryms dessutom i en tweet. I Filosofiska rummet från 2010 presenteras Blaise Pascal och Twitter diskuteras. Kan man säga att Pascal var en tidig twittrare?
Gäster är idéhistorikern Svante Nordin, filosofen Jeanette Emt och frilansjournalisten och medieanalytikern Anders Mildner.

Programledare: Lars Mogensen
Producent: Thomas Lunderquist

Programmet sändes första gången 2 maj 2010

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" kretsar samtalet kring efterkrigsfilosofen Hannah Arendt vars filosofi upplever något av en renässans idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961.

Många förknippar Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik.

I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter sin död.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Programmet sändes första gången 10 maj 2020

BOKTIPS I PROGRAMMET:

Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.
Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson)
Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)
Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll" på utgår samtalet från romanen "Mannen utan egenskaper" som ställer frågan: Vad är viktigtast att ta hänsyn till - verkligheten eller möjligheten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Möjlighetsmänniskor” lever ”liksom inspunna i en skirare väv, i en väv av inbillning, fantasi, drömmeri och konjunktiver. Om barn visar dylika anlag ser man till att de blir grundligt botade och talar i deras närvaro alltid om den sortens människor som fantaster, drömmare och veklingar eller kallar dem för uppblåsta, småaktiga och klandersjuka viktigpettrar.”
Mannen utan egenskaper innehåller mängder av dylika funderingar och tankespår. Det här är ett av tre program där Filosofiska rummet utifrån "Mannen utan egenskaper" lät filosofen Jeanette Emt, litteraturvetaren Anders Mortensen och kulturjournalisten Per Svensson resonera om denna idé om verklighets- och möjlighetsmänniskor.

Programledare: Lars Mogensen
Producent: Thomas Lunderquist

Programmet sändes första gången 3 juli 2015

Filosofiska rummet bad filosoferna Karim Jebari, Fredrik Svenaeus och Lyra Koli att välja tre böcker som ska inspirera till läsning och filosofiska samtal i sommar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sommar innebär oftast långledighet och tid för läsning. I veckans Filosofiska rummet har våra gäster valt tre mycket olika böcker men som alla inspirerar till filosofiska samtal.

Fredrik Svenaeus har valt Peter Godfrey-Smiths "Metazoa: Animal Minds and the Birth of Consciousness" som väcker frågor om vad det innebär det vara vid medvetande och på vilket sätt  olika djurs livsformer kan bidra till förståelsen av vad medvetande är och hur olika nivåer av medvetande kan urskiljas?

Lyra Koli har vänt tillbaka till Karin Boyes relativt okända bok ”För lite” som ställer en fråga som en gång var central inom filosofin: Hur ska man leva? Vad är det goda livet? Varför väljer människor att vara olyckliga, och att göra sig mindre än de är?

Karim Jebari har valt Isabel Wilkersons bok ”Caste” där Wilkerson plockar upp begreppet kastsystem men befriar det från kopplingen till Indien och omvandlar det till ett analytiskt verktyg som hon använder för att förstå den amerikanska södern och tredje riket.  Funkar det att göra så?  Vad får det för följder för analysen om man anlägger systemperspektiv istället för ett individuellt perspektiv på rasism och diskriminering?

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Vad ligger i begreppet medborgare, hur har synen på medborgarskap sett ut historiskt och hur påverkas den av att vi lever i en tid av ökad migration och globalisering?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medborgare, ett ord som andas plikt, ansvar och sammanhang. Redan Aristoteles ställde sig frågorna: vem är medborgare och vad är en medborgare? Genom historien har synen och tankarna kring medborgarskap utvecklats. Under 1990-talet, i takt med den ökande internationella migrationen, fick diskussionen om vad en medborgare är och bör vara ny näring.

I Sverige talas det idag om att höja statusen på medborgarskapet, att införa test i språk och samhällskunskap. En rörelse som ses på fler håll i världen.  Svenska medborgare har rätt att vara i landet och att rösta i riksdagsval, men vad har medborgarskap för betydelse för sammanhållningen i ett samhälle?  Och vad är en god medborgare?

Medverkande i veckans Filosofiska rummet är: Patricia Mindus, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Jonas Hultin Rosenberg, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Karin Borevi, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Vågar jag vaccinera mig? Vågar jag låta bli? Kraschar börsen? Kraschar planet? Valen är många och svåra, och det är livsfarligt att leva. Betyder det att vi inte lever om vi undviker alla risker?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vågar man vaccinera sig? Vågar man inte vaccinera sig? Ska börsen gå upp eller kraschar den? Både som individer och samhälle har vi människor ständigt att förhålla oss till olika svårbedömda scenarier – sannolikheter som vi ibland kallar för risk. Hur klarar vi detta och hur kan vi bli bättre på att värdera och hantera risk. Det är frågor som diskuteras i veckans avsnitt av Filosofiska rummet.

Gäster är risk- och krisforskaren Misse Wester och filosofen Wlodek
Rabinowicz, båda vid Lunds universitet samt Olle Alexandersson som sysslar
med vuxenutbildning och forskningsfrågor för gymnasieskolan.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I tider av klimatkris och pandemi tar Filosofiska rummet upp den eviga filosofiska frågan om vilken roll experterna ska spela i en demokrati.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att kunskap behövs för att fatta kloka beslut är okontroversiellt, men hur mycket ska experterna säga till om? Balansen mellan demokrati och expertstyre är en evig filosofisk fråga och svaren har sett olika ut genom historien.

Under coronapandemin har den svenska regeringen anklagats för att ha gömt sig bakom myndigheterna, andra hävdar Sverige har tack och lov lyssnat på kunskapen och inte låtit politisk populism styra. Var går gränsen för experternas makt i en demokrati? När ska politikerna ta över?  Och vem sak man lyssna på  när experterna är oeniga?
Filosofiska rummet- om experternas makt kontra politikerna och därmed folket.

Medverkande i programmet är: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Mikael Carleheden, lektor i sociologi vid Köpenhamns universitet och Peter Strandbrink, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Tänkare och böcker som nämns i programmet:

Jason Brennan: Against Democracy (Princeton University Press, 2016)
Hélène Landemore, Democratic reason: Politics, collective intelligence, and the rule of the many, Princeton, Princeton University Press, 2017.
Max Weber

Hur och vad ska vi äta? Om vi inte bara ska ta in smaken, priset och vad orken räcker till, utan också vad våra val får för betydelse för omvärlden och vår framtid - vilka etiska dilemman stöter vi då på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maten har också blivit en del av vårt identitetsbyggande. Vad händer med gemenskapen kring måltiden när de individuella valen blir viktigare? Filosofiska rummet samtalar om matens filosofi med Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, Henrik Lagerlund, professor i filosofi vid Stockholms universitet, Payam Moula chefredaktör för tidskriften Tiden och fd etikforskare vid KTH.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Det behövs mer av kritiskt tänkande och mindre av känslor och löst tyckande i moralfrågor. Det hävdar Per Bauhn, professor i filosofi vid Linnéuniversitetet i sin senaste bok Leva fritt och leva väl.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han möter Nora Hämäläinen, etikforskare och filosof vid universiteten i Helsingfors och i Pardubice, Tjeckien, i ett samtal om frihet, välbefinnande och grunden för människors rättigheter. Frågan är också om en del av dessa rättigheter är hotade, som en konsekvens av pandemin.

Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur har synen på kön förändrats? Och hur påverkar det oss som människor och vad får det för följder för samhället?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trenden går mot att det är upp till dig att definiera vem du är, samtidigt som begreppet kön har vidgats från att enbart avse män och kvinnor till att omfatta transpersoner med en mångfald av identiteter. Transpersoners rättigheter har stärkts och många fler har de senaste åren sökt sig till vården för att inte kroppen stämmer med identiteten. Men den förändrade synen på kön har också lett till en laddad debatt, bland annat kritik från feminister som menar att den nya synen, med en förskjutning från biologin till identitet, försvårar kampen för jämställdhet och att kvinnor osynliggörs.

Medverkande i detta samtal är Kajsa Ekis Ekman, journalist och författare och aktuell med boken "Om könets existen: tankar om den nya synen på kön", Jens Rydström, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, Anna Petronella Foultier, doktor i teoretisk filosofi vid Stockholm universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Han är dessvärre inte med oss längre, kan vi säga. Men stämmer det? En viss närvaro av dem som gått före oss kan vi väl ändå känna, vi som ännu lever?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om de döda verkligen påverkar våra liv i någon konkret mening, är det då korrekt att säga att de inte existerar?

I det här samtalet rör vi oss mellan irrationell skrockfullhet och filosofisk rationalitet. Vi undersöker vår relation till de döda, våra nära och kära såväl som historiska och i viss mån odödliga gestalter. Inspirationen kommer till stor del från Hans Ruins bok Being With the Dead.

Vid mikrofonerna historikern Malin Thor Tureby, Malmö universitet, teologen Jayne Svenungsson, Lunds universitet och filosofen Hans Ruin, Södertörns högskola.

Varför kan en familj inte lika gärna bestå av en eller fem föräldrar? Filosofiska rummet försöker tänka bortom familjenormen med filosofen Kalle Grill och psykologen Elia Psouni.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Juridiskt sett kan ett barn i Sverige ha högst två föräldrar. Just nu arbetar en utredare på regeringens uppdrag med att modernisera föräldrabalkens regler. Utredaren ska bland annat undersöka om barnets rätt till s k sociala föräldrar behöver stärkas och om de familjer där fler än två vuxna tar föräldraansvar, behöver ges bättre förutsättningar.

Ponera att normen och idén om mamma, pappa, barn bygger på en överdriven tro på romantik och biologi. Många barn växer ju redan upp i bonusfamiljer och stjärnfamiljer, och barn kommer till på många olika sätt.

Vi gör ett tankeexperiment: Varför just två? Om det bästa antalet föräldrar i en familj.

Vid mikrofonerna Kalle Grill, docent i filosofi vid Umeå universitet och Elia Psouni, docent i psykologi vid Lunds universitet som i sin forskning undersöker hur små barn mår i olika familjekonstellationer.

Ligger förklaringen till populismens frammarsch i en arrogans mot folket från de bildade och framgångsrika från meritokraterna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Meritokrati – att det är meriterna och individens lämplighet som ska räknas, inte börd eller rikedom – det är ett begrepp som använts av bland andra filosofen Hannah Arendt men mest är det förknippat med den brittiske sociologen och författaren Michael Young som 1958 skrev en framtidsdystopisk roman kallad The Rise of the Meritocracy. På svenska heter den Intelligensen som överklass.

I det här avsnittet undersöker vi begreppet meritokrati och dess konsekvenser tillsammans med Sofia Nerbrand, politisk redaktör på liberala Kristianstadsbladet, Kaj Landberg, historiker och skribent bland annat i tidningen Arbetaren och Lars Lindblom, etikforskare vid Linköpings universitet. Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen.

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien?

Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?
Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar?

Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor?

Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.
Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Svenska folket skänker mer och mer till välgörenhet. Är det en plikt att ge till behövande utöver att betala skatt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är egentligen filantropi och välgörenhet för slags företeelser och hur påverkas samhällskontraktet av en ökad vilja att ge?

Det är frågor som diskuteras av etikforskaren Elisabeth Gerle, historikern Lars Trägårdh och Benjamin Gerber, "maggid" - judisk andlig ledare. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vad väger tyngst, individens rätt till sin egen kropp eller den kollektiva samhälleliga nyttan?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu har vaccinationerna mot covid19 påbörjats och med det en debatt om de etiska och moraliska utmaningar som vaccination innebär. Hur långt ska staten gå för att få människor att vaccinera sig och vad är det som motiverar människor att vilja följa statens uppmaningar?

Flera länder är nu också på väg att införa vaccinationspass. Vilka risker finns det att koppla vaccination med fördelar i samhället?

Medverkande i programmet denna vecka är Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Björn Rönnerstrand, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

"Sinnets kollektiva arkiv". Så heter Gloria Mähringers färska doktorsavhandling i filosofi vid Lunds universitet. Filosofiska rummet ordnar en alternativ disputation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förnuftet är en social förmåga. Vi argumenterar för att övertyga andra om våra skäl för handling. Denna moderna kognitiva insikt är utgångspunkt för en ny avhandling i filosofi vid Lunds universitet.

För att kunna leva tillsammans i samhällen krävs en tro på objektiva värden, trots att sådana troligen inte finns. Att argumentera och agera med traditionen gör det lättare att förstå sig själv och att vara självbestämmande. Så argumenterar avhandlingens författare Gloria Mähringer.

Vad hon menar och vad det kan få för konsekvenser förklarar och diskuterar hon med filosofen Johan Brännmark och kulturskribenten och författaren Jenny Maria Nilsson.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilken betydelse har representativitet för demokratin och ett jämlikt samhälle?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I USA har Biden format sin regering med visionen om att den ska se ut som USA. Här på SR har ett upprop utifrån tankar kring representativitet och hur den påverkar journalistiken satt igång en debatt. Vi ser även att näringslivet allt oftare anammar vikten med representativitet i bolagsstyrelser.

Vad kan jag som människa representera? Ger en större representation per automatik fler perspektiv? Om vi fixerar oss på bakgrund, finns det en risk att vi splittrar samhället istället för att skapa gemenskap?

Medverkande i programmet denna vecka är Elin Naurin, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Insitutet för framtidsstudier, Torbjörn Elensky, författare.

Programledare: Cecilia Strömberg
Producent: Marie Liljedahl

Texter och böcker som nämndes i programmet:

Hanna Pitkin "The Concept of Representation"

Jane Mansbridge "Rethinking Representation"

Jane Mansbridge "Political representation"

Jämlikhetsdata; Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi. En pilotstudie

Amir Haj-Bolouri forskar i informatik, om meningsfullt lärande i VR. Filosofen Fredrik Svenaeus problematiserar digitaliseringen i sin bok Det naturliga. Här möts de båda i ett samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad sker med identitets- och meningsskapande när vi lever allt större del av våra liv i sammanhang där platsen, doften och kroppen saknar betydelse? Vad är verkligheten i förhållande till den virtuella verkligheten?
Amir Haj-Bolouri, universitetslektor i informatik vid högskolan Väst och Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola samtalar med programledare Lars Mogensen.
Producent: Thomas Lunderquist.

50 år efter att filosofen John Rawls bok En teori om rättvisa kom ut fortsätter den att stå i centrum för diskussionen om vad som är ett rättvist samhälle.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofen John Rawls bok ”En teori om rättvisa” blev ett viktigt bidrag för en förnyad diskussion om mänskliga rättigheter och rättvisa. Boken har blivit ett standardverk inom politisk filosofi och har haft ett stort inflytande på samtida teorier om rättvisa. Nu i februari är det också 100 år sedan John Rawls föddes och därför sänder Filosofiska rummet en repris där John Rawls och hans bok En teori om rättvisa är i fokus. Medverkande: Lena Halldenius, filosof och numera professor i mänskliga rättigheter, Lars Bergström, numera professor emeritus i praktisk filosofi och författaren och journalisten Anders Ehnmark.

Programledare: Olle Hägg
Producent: Joanna Rose

Programmet sändes första gången 5 november 1999.

Med utgångspunkt i två nya böcker, Vit skörhet och Så blir du en antirasist, diskuterar sociologen Bo Isenberg och förläggaren Lawen Mohtadi strukturell rasism och identitetspolitik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är rasism? Är vi alla rasister? Är alla vita rasister, eller är det påståendet i sig rasistiskt? Om rasismen är ett samhällsproblem, hur kan vi komma tillrätta med det? Genom upplysning och självrannsakan? Genom identitetspolitik?

Frågorna hopar sig i ett samtal utifrån två amerikanska böcker som väckt mycket debatt och som nyligen översatts till svenska: Robin DiAngelos Vit skörhet och Ibram X Kendis Så blir du en antirasist. (En fråga till: Går böckerna alls att översätta till svenska förhållanden?)

Gäster är förläggaren Lawen Mohtadi och sociologen Bo Isenberg. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka tankegods präglar vår samtid och hur vi ser på oss själva i förhållande till naturen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom historien har tänkare uppehållit sig kring människans relation till naturen och hur människan kan förklara och försvara sin position. Vilken betydelse har det om människan ställer sig ovan naturen eller ser sig som ett med naturen? Klimatkrisen och pandemin hanteras av naturvetenskapen och politiken, men behöver vi också föra in filosofiska och etiska aspekter för på djupet förändra vårt förhållande till det vi kallar natur?

Filosofiska rummet gästas av Tobias Alexius, doktorand i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet, David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Ulrika Björksten, redaktionschef på vetenskapsredaktionen på Sveriges Radio.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Vad biter bäst på befolkningen för att få ned smitto- och dödstalen i Covid 19-pandemin? Frihet under ansvar i form av rekommendationer, eller paternalism i form av pandemilag och andra restriktioner?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lockdown i London och hårda regler runt om i Europa. För att få bukt med den grasserande pandemin har många regeringar tagit i med hårda handskar medan svenska politiker och myndigheter haft mer tillit till individens förnuft och förmåga att själv ta ansvar. Individens frihet är central i demokratin, men med pandemin blir friheten ifrågasatt. Är det rätt att ytterligare begränsa individens frihet för att skydda kollektivet?
Filosoferna Nora Hämäläinen och Per Bauhn svarar olika. Programledare är
Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka utmaningar ställs våra relationer inför i tider av pandemi?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Människan är en social varelse. Corona-pandemin, med en påföljande sociala distansering, har påverkat våra relationer på många plan. Isolering har skapat ensamhet och skapat längtan efter medmänniskan. De digitala mötena har blivit vardag. Vi möts via skärmar med våra kroppars frånvaro. På ett samhälleligt plan har relationen  mellan medborgare stat och myndigheter påverkats/ifrågasatts och i pandemins kölvatten har också  ett vi och ett dem som ställts mot varandra fått fotfäste. Vad gör det med oss som människor om den andre kan vara ett potentiellt hot? Hur påverkar pandemin våra relationer? Vem blir jag i den digitala världen? Vilka spår lämnar pandemin för våra kommande relationer och synen på vad en människa är?

Det är huvudfrågorna i Filosofiska rummet som gästas av Lars Dencik, professor emeritus i socialpsykologi, Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik och författaren Wera von Essen.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Begreppet rättvis omställning försöker lösa världsfattigdomen och klimatförändringarna i ett slag. Det verkar ju lovande. Men först gäller det kanske att reda ut vad som är rättvist?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den internationella fackföreningsrörelsen och andra organisationer har börjat arbeta utifrån idén om en ”just transition”, rättvis omställning, sociala insatser för att tillvarata arbetstagarnas rättigheter och försörjningsmöjligheter i omställningen av ekonomin till klimatmässigt hållbar produktion. Ett dubbelt arbete mot fattigdom och klimatförändringar.

Att utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt är de flesta överens om, men hur och av vem? Vems är ansvaret när rättvisa tycks bero på egenintresse? Från kinesiskt perspektiv kan det vara rättvist att räkna allt ackumulerat utsläpp historiskt, medan västvärlden kanske menar att man bör räkna från här och nu - förr visste vi ju inte att det var skadligt!

Samtal mellan Maja Aase, kommunikationsstrateg vid fackens biståndsorganisation Union to Union, nationalekonom Andreas Bergh vid Lunds universitet och filosof Magnus Jiborn, forskningsansvarig vid Global Challenges Foundation.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka var de stora filosofiska frågorna 2020 och vilken roll har filosoferna kommit att spela i det offentliga samtalet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Håller filosofin på att tränga ut självhjälpslitteraturen från bokhyllorna? Är det istället hos stoikerna, Marx, Sartre eller Martin Hägglund som vi hittar sätt att förhålla oss till livets utmaningar i tider av klimatkris och pandemier, där ändrade livsbetingelser och ovisshet blivit det nya normala? Vilka svar söker vi i filosofin och hos filosoferna i tider av kris?
I årets sista Filosofiska rummet samtalar vi om filosofins och filosofernas roll i samhällsdebatten 2020.
Medverkande: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Erik Angner, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola.
Programledare är Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl.

Bertrand Russell ses som en av 1900-talets främsta tänkare. Han föds 1872 i ett viktorianskt England och dör 1970, 97 år gammal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid seklets början är han med och introducerar den analytiska filosofin vid universitetet i Cambridge och blir inflytelserik både inom den akademiska världen och i samhällsdebatten. Under sin levnad skriver han ett 70-tal böcker och flera tusen artiklar och för en omfattande korrespondens med både tongivande ledare i världen och med allmänheten. Han pacifistiska övertygelse gör att hamnar i fängelse vid flera tillfällen, men lägger också grund till FN:s krigsförbrytardomstol. För 70 år sedan tog han emot Nobelpriset i litteratur.
Vilka spår har han lämnat efter sig idag?
Gäster i dagens Filosofiska rummet är Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Anna Sofia Maurin, professor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och Fredrik Stjernberg, professor i filosofi vid Linköpings universitet.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Vad är poängen med moralfilosofin om olika etiska teorier ger helt motstridiga svar, och vi dessutom är alltför irrationella, alternativt egoistiska, för att handla moraliskt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den ena etiska teorin säger att ändamålen helgar medlen, eller annorlunda uttryckt: Man ska handla så att konsekvensen blir maximerad lycka. Den andra säger att det är tanken som räknas, alltså att det är den goda avsikten som räknas, eller principen eller dygden som ska bestämma, oavsett utgång. Hur ska vi tröga, irrationella och dessutom ganska själviska människor kunna lyckas välja det goda och rätta - särskilt när det kanske inte finns något som är självklart gott och rätt i varje enskilt fall? Kort sagt: Är det ens lönt att försöka bedriva moralfilosofi?

Lars Mogensen samtalar med Björn Petersson, Tulsa Jansson och Anders Hansson; en filosof, en filosofisk praktiker och en filosofisk författare. Producent är Thomas Lunderquist.

Filosofiska rummet har bjudit in Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog och två som sökt sig till hans verksamhet för ett samtal om relationen mellan tro och vetande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns forskning som visar att kritiskt tänkande, problemlösning, ett demokratiskt förhållnings- och arbetssätt samt tolerans inför oliktänkande utvecklas genom filosofiska samtal. Runt om i landet pågår samtal där barn och ungdomar filosoferar tillsammans med en filosofisk praktiker eller en lärare. I dagens Filosofiska rummet får vi höra hur det kan låta. Vi ställer också frågan hur utbrett är det i Sverige, hur stor kunskap finns det kring barn och ungdomar och filosoferande och vad finns det för vinster med att låta barn från tidig ålder ägna sig åt filosofiska frågor?
Filosofiska rummet gästas av studenterna Ines Linder och Betelihm Abraha, Adam Wallenberg, filosofisk praktiker och konstpedagog. 
Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

Vad är ljus? En fysiker, en fotograf och en forskare och ljusdesigner försöker kasta ljus över frågan. Johannes Lindén, Lars Dareberg och Johanna Enger samtalar med programledare Lars Mogensen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kräver ljus ett öga, att någon ser det, för att finnas? Kan man säga att ljus finns över huvud taget? Lars Mogensen ställer frågor till tre ljushuvuden. Producent är Thomas Lunderquist.

USA går till val nästa vecka. Den mest polariserade valrörelsen någonsin enligt bedömarna. Vad gör polariseringen med ett samhälle och vad är dess motgift?'

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polarisering har fått en allt bredare innebörd och bland annat lett till uppfattningen att den som inte är med dig är emot dig. Den som tycker annorlunda vill dig illa och med det följer misstro och rädsla.
Lever vi i en särskilt polariserad tid med växande motsättningar? Vad är dess näring? Hur ska vi i så fall hantera det?

Filosofiska rummet gästas av Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, och Erika Bjerström klimatkorrespondent på SVT som under många år följt utvecklingen i USA både som korrespondent och utrikeskommentator.
Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

År 2009 formulerade en studiecirkel i Stockholm ett begrepp som fått en stor spridning på landets institutioner och lärosäten. Enligt Skolverket kan normkritisk pedagogik motverka strukturell rasism.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Enligt andra har normkritiken förbluffande okritiskt blivit till en norm höjd över all kritik, ja, snarast till en tvingande dogm.

Lotta Björkman är doktorand i pedagogik och var med och myntade begreppet. Emelie Bardon är dansare och ger en kurs i normkritisk dans på Musikhögskolan i Malmö. Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogik och aktuell med boken Genusdoktrinen tillsammans med Ivar Arpi. Thomas Steinfeld är kulturvetare och före detta kulturchef för Süddeutsche Zeitung.

I Filosofiska rummet möts de i ett förutsättningslöst samtal om, för och emot normkritik, under ledning av Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

Martin Hägglunds bok Vårt enda liv sekulär tro och andlig frihet gör segertåg över världen och i USA har han fått en akademisk stjärnstatus. Frågan är om han blir profet i sitt eget land.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kommer det sig att en bok om sekulär tro och socialism har blivit en sådan framgång?
Vägen till  Martin Hägglunds politiska vision om en demokratisk socialism bygger på insikten om människans dödlighet och vårt ansvar att ta vara på det enda liv vi har. Hägglund utgår från Marx när han målar upp en ny världsordning, där han gör upp med dagens marknadsekonomiska lösningar och religiösa övertygelser om ett evigt liv.
Är Gud och kapitalismen ett hinder för en demokratisk och ekologisk hållbar framtid?

Filosofiska rummet gästas av teologen Petra Carlsson, författaren och chefsredaktören Göran Greider och kritikern och författaren Hynek Pallas.

Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

I den rådande globala andhämtningen borde kunna finnas utrymme för nya framtidsvisioner. Bengt Brülde, Torill Kornfeldt och Dan Jönsson diskuterar värdet - och den eventuella frånvaron - av sådana.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Framtidsvisioner kan te sig olika mycket realistiska eller utopiska, och olika mycket optimistiska eller dystopiska. Behöver vi skapa sådana berättelser om framtiden för att ingjuta oss hopp och en känsla av mening och riktning, och är det i själva verket berättelserna, eller kanske snarare den slumpvisa politiska och teknologiska utvecklingen, som skapar framtiden?

Filosofen Bengt Brülde samtalar med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt och kulturditon Dan Jönsson, inför publik på berättarresidenset Hedlandet i Torna Hällestad.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur ska vi förstå och hantera lidandet i en tid av välstånd och pandemi och hur förhåller sig ideologi och kultur till lidandet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Meningen med lidandet tillhör mänsklighetens eviga frågor och varje tid och varje kultur söker sina svar. Idag är psykisk ohälsa mer eller mindre en folksjukdom. När vi dessutom drabbats av en pandemi, som begränsat våra möjligheter till ett liv vi vant oss vid har lidandet fått en allt större aktualitet. Men har lidandet verkligen ökat eller har vi andra krav på vad som är ett gott liv idag? När blir det existentiella lidandet en sjukdom?

Filosofiska rummet gästas av psykiatrikern Christian Rück, idéhistorikern Karolina Enquist Källgren och filosofen Fredrik Svenaeus.

Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

Vad är det som lockar så med förminskade saker och miljöer? Trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist funderar högt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Vi måste odla vår trädgård”. Titelkaraktären Candides konklusion efter att i upplysningsfilosofen och författaren Voltaires bok ha kuskat runt och betraktat all världens elände, kan tolkas som en uppmaning att vända den stora världen ryggen och istället skapa sig sin egen, i det lilla formatet. Men är det verkligen vad Candide vill säga?

Oavsett budskapet tycks det ligga något oändligt fascinerande i betraktandet av miniatyren, den pyttelilla versionen av det som är stort i verkligheten. Att se världen i ett sandkorn, som William Blake uttryckte det i sin berömda dikt.

I Filosofiska rummet begrundar trädgårdsjournalisten Gunnel Carlsson, dockteatermakaren Erik Holmström och arkitekten Thomas Hellquist detta fenomen.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I en allt mer polariserad värld och med globala hot som pandemier och klimatkrisen lyfts frågan om demokratin är det styrelseskick som är bäst lämpat att klara av utmaningarna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns namnkunniga demokratikritiker som menar att det bästa vore att lämna folkstyret och låta experterna styra. Det finns tankar om en global demokrati, en sorts världsparlamentarism som kan ta sig an världens utmaningar. Andra menar att demokratin behöver få större gräsrotsförankring.

Vad har globaliseringen betytt för demokratin? Vad innebär det att vara medborgare i ett demokratiskt samhälle idag? Kan demokratin rentav äventyra vår framtid?

Filosofiska rummet gästas av Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet och Daniel Lindvall, sociolog och huvudsekreterare i den senaste demokratiutredningen för att tala om demokratins utmaningar.

Programledare Tithi Hahn, producent Marie Liljedahl

De kulturella normer vi växer upp med tycks i hög grad styra vår känsla för rätt och fel, ont och gott. Vad händer när olika normer ska samsas om samma utrymme, och hur kan vi överbrygga konflikter?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många flyktingar till Sverige kommer från länder med bristfälliga statliga institutioner, och är vana vid att istället organisera de nödvändiga samhällsfunktionerna på egen hand, i familjen, släkten, byn, klanen. Organiseringen präglas ofta av religiösa och kulturella sedvänjor som ur ett västerländskt perspektiv kan uppfattas som patriarkala och odemokratiska med med en låg grad av rättssäkerhet. Kontrasten kan vara stark mot Sveriges extrema ”stats-individualism”, där ingen ska behöva vara utlämnad åt familjeförhållandenas godtycke.

Hur uppnå ett fungerande möte? Samtal mellan Qaisar Mahmood, författare, ledarskapskonsult och tidigare chef inom offentlig sektor. Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till den uppmärksammade boken Familjen samt islamologen Eli Göndör, verksam på Timbro och på Segerstedt-institutet vid Göteborgs universitet.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Att tänka abstrakt, att höja blicken och se de större sammanhangen, innebär en analytisk förmåga och bildning. Men konkretion är nog en nödvändig förutsättning. Utan träd ingen skog.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Möjligen är det abstrakt tänkande som filosofin och vetenskapen i stort sysslar med. Slutmålet. Att röra sig från konkret till abstrakt: Genom att studera verkligheten i sina konkreta beståndsdelar kommer man fram till dess generella, abstrakta, principer. Kanske kan man säga att litteraturen och konsten går åt andra hållet; att den utgår från vedertagna sanningar och begrepp för att gestalta dem i sina unika, minsta beståndsdelar.

Bara en tanke.

Kognitionsvetaren och filosofen Peter Gärdenfors och författaren och akademiledamoten Anne Swärd luftar sina egna tankar, konkreta och abstrakta, tillsammans med programledare Lars Mogensen.

Producent är Thomas Lunderquist.

Psykiatern David Eberhard och sociologen Roland Paulsen, båda dessutom flitiga författare, diskuterar en möjlig baksida till den materiella välfärden: Man får tid över att oroa sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På savannen levde vi ur hand i mun. Det var när människan ställde om från jägare och samlare till jordbrukare som det började. Nödvändigheten av att planera långsiktigt för att skörden inte skulle slå fel förde också med sig en oro för framtiden, befogad eller ej.

Sociologen Roland Paulsen utgår från denna historiska vändning i sin nya bok Tänk om - en studie i oro, i vilken han försöker förstå sig på den grasserande oron, individuell såväl som samhällelig, för allt som kan gå så fruktansvärt snett. I Filosofiska rummet diskuterar han med psykiatern och författaren David Eberhard, känd bland annat för sin bok I trygghetsnarkomanernas land – om Sverige och det nationella paniksyndromet.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande – förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet – eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den?

Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet – lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet?

Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker ”bara ljuger” är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap?

Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Medvetandefilosofi, en roman om äktenskaplig samvaro och Platons samlade verk: det är vad vi ska läsa i sommar, enligt gästerna i Filosofiska rummets säsongsfinal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den här våren har många av oss fått anledning att fundera mer än vanligt på livet. Med förändrade livspussel har djupare tankar kunnat ta plats. Coronaviruset har gjort det politiska personligt, och bakom inställda resor och studentkalas visar sig... ja, vadå?

Framför oss har vi en sommar med inställda festivaler, stängda turistattraktioner och umgänge under ansvar. Därmed kan både behovet av, och tiden för, lite mer krävande litteratur vara inne.

I Filosofiska rummets säsongsavslutning ger psykologen Katarina Blom, författaren Lena Andersson och kognitionsforskaren Mathias Osvath sina bästa lästips inför den långa sommaren 2020.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

BOKTIPSEN:

> Kärlekens väg av Alain de Botton. Översatt av Helena Sjöstrand Svenn och Gösta Svenn 2018.

> Att förstå medvetandet hos människor och andra djur av Daniel C. Dennett. Översatt av Leif Åberg och Benny Kullinger 1999.

> Skrifter 1-6 av Platon. Översatt av Jan Stolpe, 2018.

Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På håll kan det te sig futilt. Från en viss höjd torde mänsklig aktivitet på jorden te sig ungefär som en myrstack, fast utan ett högre, gemensamt mål. Vi ränner hit och dit, träffas och skiljs, bär på saker, vilar lite ibland men på det stora hela far vi runt i full färd med olika projekt. Varför? Till sist ska vi ändå dö, och då är allting lika oviktigt som det i livet tett sig nödvändigt. Eller åtminstone lustfyllt.

Drivs vi av plikt eller lust? Filosofen Bengt Brülde gillar inte den dikotomin, utan nämner istället fem andra motsatspar som drivkrafter till sitt handlande: Långsiktiga mål mot lust i stunden, för andras skull eller för sin egen, för att uppnå nåt gott eller för att undvika nåt ont, för dess egen skull eller för vad det leder till samt ibland för att göra världen lite bättre… Det viktiga för honom är balansen mellan motiven.

Tillsammans med musikterapeuten och musikern Kirsti Øibakken Pedersen/Kirsti Meiers och prästen och satirtecknaren Kent Wisti diskuterar han förutsättningslöst frågan varför vi gör saker.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Tillsammans klarar vi krisen! Men vilka ingår i tillsammans - och på vilka villkor? Det handlar om gemenskaper under press i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett virus har spridit sig över världen. Det har tagit många människoliv och förändrat livet i grunden för många av oss. Men vem åsyftas med detta ”oss”? Vad betyder den aktuella - globala - krisen för de gemenskaper vi ingår i och för det mesta tar för givna? Vilka av dem stärks och vilka stressas? Är det familjen, nationen eller FN vi kan ty oss till när stormarna går? Har den svenska hanteringen av pandemin något att göra med vårt speciella sätt att se på det gemensamma? Och vad händer när den omedelbara faran är över? Vilka kollektiv är bäst lämpade att klara framtidens utmaningar?

Filosofiska rummet tar sig denna vecka an våra gemenskaper, deras grund och gränser, tillsammans med Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet; Daniel Lindvall, sociolog och föreläsare i demokrati och klimatfrågor samt Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Framtiden tycks ha tagit paus. Men hur ska vi ta oss an den, när den kommer stormande igen? Filosofiska rummet diskuterar framtidsforskning i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Framtiden är ett tvetydigt fenomen. I en mening är den fullständigt oåtkomlig för oss, i en annan det som så mycket av våra strävanden går ut på att förändra eller förutsäga. I Sverige har så kallade framtidsstudier bedrivits sedan 1960-talet; en tvärvetenskaplig forskningsgren som länge var direkt knuten till politiken men som idag är mer fristående – och beroende av finansiering från olika källor.

Vår aktuella belägenhet är också tvetydig. Ett virus har fått framtiden att verka mer avlägsen än någonsin – samtidigt menar de allra flesta klimatforskare att framtiden snabbt rycker närmare och kräver att vi snabbt tar ställning. Men hur ser framtidsforskningen ut idag? Vem betalar för den och vad betyder det för dess rön? Kan forskning om framtiden vara opartisk – eller bör den tvärtom stå så nära politiken som det bara går, så att kunskapen också kan leda till handling?

Filosofiska rummet lägger framtiden på bordet i veckans samtal med Gustaf Arrhenius, professor i filosofi och VD för Institutet för Framtidsstudier; Lars Ingelstam, professor emeritus i teknik och social förändring samt Åsa Svenfelt, forskare inom strategiska hållbarhetsstudier på KTH.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Kan det konstnärliga språket bidra till filosofin? Det är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skönlitteratur läser vi av många skäl: för att fly vardagen, fördriva tiden eller för att försöka förstå något om livet. Men kan en dikt eller roman också fungera som ett redskap i en filosofisk undersökning? Och vad kan litteraturen i så fall bidra med, som filosofin inte klarar på egen hand? Eller är det tvärtom poeterna som behöver filosofin att hålla i handen?

Frågorna väcks av två aktuella skrifter av den berömde, franske författaren Michel Houellebecq – en poetik och en essä tillägnad lidandets store filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). I Filosofiska rummet samtalar författaren Helena Granström med Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, om romankonstens filosofiska traditioner och möjligheter.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Känslor är irrationella och leder oss vilse, förnuftet rationellt och leder rätt så brukar man säga. Men är det så enkelt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Senare års forskning har gjort spännande upptäckter när det gäller känslornas roll i beslutsfattande – förnuftet verkar inte klara den saken på egen hand. Men vad betyder det för forskning och vetenskap?  Vad är känslornas roll i kunskapsprocessen? Hur förhåller sig förnuft och känsla till varandra? Står känslan i vägen för förnuftet – eller bakom det? Bör vetenskap och forskning utgå från känslan eller undvika den?

Jonna Bornemark och Åsa Wikforss, båda författare och professorer i filosofi, diskuterar förnuft, känsla och kunskap i veckans samtal.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Hannah Arendt ville inte kalla sig filosof - men fortsätter att engagera både filosofer och andra. Varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon växte upp i Heidelberg på 1910-talet, gick i landsflykt 1933, blev en intellektuell celebritet på 1950-talet och häftigt omstridd efter sin bok om nazisten och massmördaren Adolf Eichmann 1961.

I dag förknippar de flesta av oss Hannah Arendt (1906-1975) med begreppet ”den banala ondskan”, som hon myntade i just den boken. Men i jämförelse med teoretiska verk som Människans villkor (1958) och Totalitarismens ursprung (1951) är Eichmannboken närmast en fotnot i hennes produktion. I dag är intresset för Arendt och hennes idéer stort: bara i vår kommer tre böcker – bara i Sverige – som närmar sig Hannah Arendt ur helt olika perspektiv: en levnadsteckning, en analys av hennes tankar om konst och estetik, en blandning av essä och dramatik.

I Filosofiska rummet möts författarna Ann Heberlein, Kenneth Hermele och Cecilia Sjöholm för att reda ut varför Hannah Arendt fortfarande är angelägen för oss, snart 45 år efter hennes död.

BOKTIPS I PROGRAMMET:

• Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem (övers. Barbro Lundberg och Ingemar Lundberg), senaste utgåvan 2013.
• Hannah Arendt: den sista intervjun och andra konversationer, 2018 (övers.Erik Thompson)
• Men in Dark Times (ej översatt, utk. 1970)
• Hannah Arendt ”Zur Person”, intervju https://www.youtube.com/watch?v=dsoImQfVsO4

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Vilket värde har hoppet när saker och ting går snett? Kickar det igång vår kämpaglöd eller tvärtom, passiviserar det? Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle har olika svar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I coronatider är det lätt att misströsta. Osäkerheten är stor, och vi kan väl bara hoppas på att det snart vänder uppåt - det vill säga att Folkhälsomyndighetens ödesdigra kurva börjar vända neråt. Kanske ber den religiöse till sin gud? Inom hinduismen är hoppet dock inte något positivt eller något så centralt begrepp som inom de abrahamitiska religionerna. Hoppet ses där snarare som något förkastligt, jämförbart med begär eller vrede.

Det kan också tänkas bli resonemang om hoppets eventuella relation till underkastelse respektive utopi, i detta samtal om hoppets natur och värde, mellan en jude, en hindu och en kristen, tillika socialpsykolog, religionshistorier och etikforskare: Lasse Dencik, Martin Gansten och Elisabeth Gerle.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Vilka olika sorters värden besitter konsten, och vad skapar vårt sug efter den? Tre konstälskare resonerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I kohagarna ligger stora kuber av salt för kossorna att slicka på för att kunna reglera blodtryck och vätskebalans. Efter hand som de konsumeras skapas mjukt rundade mönster som kan vara behagliga i formen, och när en konstnär låter gjuta av dem kan de rentav förvandlas till attraktiva konstverk.

Vad är det för värden som uppstår i den här omvandligen från nytto- till konstföremål? Vad är det för krafter som är verksamma när vi bara måste ha den där skulpturen, eller mormors gräddsnipa som vi råkar få syn på på en loppis, för den delen?

Filosoferna och konstkännarna Jeanette Emt och Per Bauhn spekulerar om konstnärliga och andra värden med konstkritikern Linda Fagerström.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det ”rädde sig den som kan” eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten?

En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft?

Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler.

Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen?

Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve?

Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i.  Ändå bekräftas teorierna av experiment och framgångsrika förutsägelser. Betyder det att fysikens matematiska modeller av världen är världen, medan vår upplevelse av den är en slags illusion?

I sin nya bok ”Världen själv” argumenterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för att hans vetenskap är heltäckande – att allt i världen är möjligt att beskriva som fysikaliska fenomen. Men att förväxla det matematiska redskap man då använder med själva verkligheten är ett misstag – och ett farligt sådant, hävdar han. I Filosofiska rummet möter han författaren Helena Granström, magister i teoretisk fysik, i ett samtal om medvetandets egenart, kunskapens gränser och förhållandet mellan kartan och terrängen.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där filosoferna ska regera har de ingen plats.

Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon? Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller missförstått? Den brittiske filosofen Simon Critchley menar det, och i boken ”Tragedy, The Greeks and Us” söker han grunderna för ett tragiskt tänkande.

Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet, som gästas av Charlotta Weigelt, professor i filosofi på Södertörns högskola som bland annat översatt Aristoteles till svenska, Johan Tralau, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om antiken, och Leif Zern, mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas ”implicit bias” på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är.

Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar?

Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen.

Producent: Thomas Lunderquist.

Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Uppmärksamhet är ett annat ord för kärlek”, säger Elisabeth Hjorth, och ”det är motsatsen till förakt”. Hon är inspirerad av den franska filosofen Simone Weil. För konstnären Etta Säfve handlar uppmärksamhet om att vara närvarande och att ”delta i livet”. Kognitionsvetaren Christian Balkenius menar att uppmärksamhet är centralt för nästan allt som har med kognition och tänkande att göra. Den är ”vägen in i huvudet”, men visar också vart man är på väg och vad man är intresserad av. Och det handlar mycket om att stänga ute.

Här möter vi dem i ett samtal under ledning av Lars Mogensen

Producent är Thomas Lunderquist.

Kvinnor hotar det fria ordet vid högskolorna löd rubriken på en debattartikel i Expressen i januari. En filosof diskuterar sitt påstående med en evolutionsbiolog och en genusvetare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kvinnor har en i genomsnitt större benägenhet att vilja förbjuda yttranden, påstår filosofiprofessor Erik J Olsson. Tankegången är att en feminin kultur grundad i bland annat biologiska könsskillnader skapat ett ängsligt och slutet klimat på svenska lärosäten.

Är det ett problem att allt fler lärare och studenter vid högskolorna är kvinnor? ”Hur många kvinnor tål universiteten?”… Att sprida misstro mot halva befolkningen genom att formulera en sådan frågeställning kan tyckas skandalöst. Ändå: Nog finns det biologiska skillnader mellan kvinnor och män, och nog skapas olika kulturer i olika miljöer? Nog borde man kunna diskutera och kritisera olika sociala normer, särdrag i olika kulturer?

Full yttrandefrihet råder när Filosofiska rummet med en filosof, en evolutionsbiolog och en genusvetare - Erik J Olsson , Jessica Abbott och Rebecca Selberg - försöker bringa reda i frågan.

Programledare: Lars Mogensen
Producent: Thomas Lunderquist

När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet – lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet?

Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker ”bara ljuger” är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap?

Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån. Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade ”oikofobi”: en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst. Programmet sändes första gången i februari.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan – vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt?

Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus?

Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering?

Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet.

Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper?

Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare.

Producent: Thomas Lunderquist.

Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta.

Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att ”allas ansvar är ingens ansvar”, lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen.

Producent: Thomas Lunderquist.

Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av sorgearbetet; ett sätt att inse att den älskade släktingen eller vännen inte finns kvar bland de levande längre. Men nu står allt fler avlidnas hem i sociala medier kvar, eller förvandlas till något slags digital minneslund.

Vackert så, eller ligger det möjligen något integritetskränkande i det? Vad blir effekterna av att  förverkliga den tidigare transcendentala idén om evigt liv i ett sekulärt men högteknologiskt tidevarv? Om detta samtalar filosofen Cathrine Felix med etnologen Lynn Åkesson och teologen och begravningsentreprenören David Heith Stade.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Könskorrigeringar har varit på tapeten under 2019. Men vad är det egentligen som ska korrigeras? Filosofiska rummet avslutar året med ett samtal om kön.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är kön? Har man ett eller blir man ett? Kan man ha fler än ett? Vem bestämmer?

Under 2010-talet har synen på kön förändrats snabbt. 2015 hamnade det könsneutrala pronomenet ”hen” i Svenska Akademiens ordlista och nu vill regeringen inrätta ett tredje, juridiskt kön för de som inte känner sig hemma i någon av de två traditionella. Transsexualitet betraktas inte längre som en marginell företeelse och diagnosen könsdysfori har den senaste tiden blivit föremål för en bitvis hätsk debatt. Men är ”trans” så nytt som det verkar?

I Filosofiska rummet utforskar könets mysterier tillsammans med litteraturhistorikern Sam Holmqvist, genus- och teatervetaren Tiina Rosenberg och teologen Philip de Croy.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Kanske blir det en filosofibok under granen i år? Filosofiska rummet läser av den litterära terrängen och bjuder på filosofiska boktips.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosofi är i hög grad en bokburen verksamhet. Men hur ser utgivningen av filosofisk litteratur på svenska ut idag? Har vi tillgång till de tankar vi behöver eller saknas viktiga titlar? Vilken efterfrågan finns och vad gör förlagen för att nå läsare bortom de akademiska seminarierna? Och vilka är förläggarnas egna lästips inför helgerna?

Filosofiska rummet pratar böcker tillsammans med David Stansvik, förläggare på Nya Doxa, Martina Stenström, operativ förlagschef på Fri tanke och Staffan Carlshamre, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och redaktör för Thales.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Några titlar som nämns i programmet:

Maskiner som jag av Ian McEwan (roman)

Serotonin av Michel Houellebecq (roman)

Om friheten av John Stuart Mill (filosofi)

Upplysning Nu! av Steven Pinker (filosofi)

History of Philosophy without any gaps (podcast)

Edge.org (sajt)

Vad måste man ha koll på för att räknas som bildad idag? Aristoteles algoritmer? Har vi blivit mindre bildade än förr? Och är bildning politisk?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Begreppet bildning har ett nostalgiskt skimmer över sig. Någon tänker kanske på 1800-talets bildade borgerskap, någon annan på folkrörelsernas arbete med att sprida bildningens ljus även till andra samhällsklasser. Men vad betyder det att vara bildad i slutet av 2010-talet? Och varför är det eftersträvansvärt att vara det?

I sin nya bok ”Till bildningens försvar” försöker idéhistorikern Sverker Sörlin lägga grunden till ett nytt bildningsbegrepp som rymmer både kunskap och värderingar, och på vilket man kan bygga en samhällsgemenskap – kanske rentav rädda klimatet. Men är det klokt att blanda fakta och värderingar?

Filosofiska rummet bjuder denna vecka på ett bildat samtal mellan Sverker Sörlin och filosofen Åsa Wikforss, tillträdande ledamot i Svenska Akademien.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare.

I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 – 1860) sina idéer om “viljan till liv” – motsvarigheten till Kants “tinget i sig”. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hur fick människan sina språk? Var, när och varför började vi tala? Och är det bara vi som gör det? Filosofiska rummet undersöker språkets gränser i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1866 bannlyste lingvistiska sällskapet i Paris frågan om språkets uppkomst; den ansågs allt för öppen för spekulation för att lämpa sig för ett seriöst, vetenskapligt studium.

Denna gren av lingvistiken är därför ung – först i början av 1990-talet började forskare på allvar intressera sig för frågan.

På senare år har stora framsteg gjorts även i forskningen på icke-mänskliga varelsers kommunikation, som ofta visar sig vara mer komplex än vi tidigare trott. Men är det språk?

Hur skulle djurens status förändras om vi tillerkände dem språklighet? Och hur ser relationen mellan språk och tanke ut? Är språket, som Wittgenstein menade, världens gräns?

Filosofiska rummet undersöker språkets gränser tillsammans med lingvisterna Sverker Johansson och Gisela Håkansson, samt kognitionsforskaren Mathias Osvath.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Få saker väcker sådant engagemang som frågor om identitet idag. Men vad är det egentligen vi pratar om?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Etnicitet, genus, hudfärg, sexualitet, religion, kultur... Begreppet identitet har blivit politiskt. Vem som säger något kan ibland verka viktigare än vad som sägs.

Men vad är en identitet? En fast grund att stå på eller något undflyende och föränderligt? En källa till kraft och gemenskap eller något som begränsar och stänger ute? Eller både och - för är det inte också vårt behov av att kategorisera saker som just det ena eller andra som skapar och upprätthåller identitet? Och tycks inte vårt behov av att göra just detta öka i en tid präglad av tilltagande mångfald och frihet att själv välja vem och vad man vill vara?

Filosofiska rummet dissekerar en av samtidens hetaste frågor tillsammans med författarna Helena Granström och Torbjörn Elensky samt filosofen Jonna Bornemark.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Vi har bara ett liv. Religionerna har fel, och därför måste vi försöka ta oss ur kapitalismens bojor. Thomas Lunderquist intervjuar en svensk tidstänkare som väcker uppmärksamhet i USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från insikten om livets ändlighet spinner en ung svensk filosof och professor i litteraturvetenskap vid Ivy League-universitetet Yale i Connecticut, USA ett långt resonemang i sin tjocka och uppmärksammade nya bok This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom. Han argumenterar för att det är just vår ändlighet, livets skörhet, som ger livet värde. Vi måste organisera samhället annorlunda, tänker han vidare, så att inte vår socialt tillgängliga fria tid fortsätter att omvandlas till profit i ett kapitalistiskt system.

Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist intervjuar Martin Hägglund. Programledare är Lars Mogensen.

Böcker av Martin Hägglund:

Kronofobi, Essäer om tid och ändlighet (2002)

Radical Atheism. Derrida and the Time of Life (2008)

Dying for Time. Proust, Woolf, Nabokov (2012)

This Life. Secular Faith and Spiritual Freedom (2019)

1989 var året då allting hände. Men hur såg tidsandan ut, och hur förändrades den av allt det som inträffade det året?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I utställningen 1989 på Nationalmuseum möter vi ett av förra seklets mest dramatiska år i helfigur. Vi påminns även om sådant som kanske hamnat i skuggan av de avgörande händelserna. Som att formgivningen växlade spår, från 1980-talets fräsiga postmodernism till en ny, mer avskalad stil med nostalgiska inslag. Och att många bildkonstnärer betraktade de dramatiska skeendena på distans, obenägna att engagera sig direkt i politiken.

Vad är en tidsanda? Hur kommer den till uttryck i konst och populärkultur? Hur påverkade händelserna 1989 sin tids anda? Och kan vi få syn på vår egen tidsanda vid en jämförelse?

Filosofiska rummet gästar Nationalmuseum tillsammans med konsthallschefen Mårten Castenfors, designprofessorn Sara Kristoffersson och idéhistorikern Sverker Sörlin.

 
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Människans tankar, kognition och medvetande sitter i kroppen, men sträcker sig också utanför dess gränser. En insikt som får konsekvenser i vår alltmer högteknologiska omgivning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redskap och verktyg är äldre än människan själv, och har hjälpt oss utvecklas till dem vi är idag. Utan kulramen hade vi inte kunnat tänka vissa tankar. Vilka vi är och vad vi kan göra beror på vår omgivning och på de redskap, maskiner, artificiell intelligens och autonoma system som vi uppfinner.

Om förhållandet mellan människa och maskin i vår allt sinnrikare högteknologiska tid samtalar Kristina Höök, professor i interaktionsdesign vid KTH med Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet.

Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Innan vi sätter slutgiltigt betyg på den svenska skolan bör vi kanske fråga oss i vilket ämne. Eller annorlunda uttryckt: Vad är det som skolan ska vara bra på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skollagen slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskap och värden. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och - bla bla bla…

Många stora och fina ord blir det. I veckans program försöker vi definiera dem. Vad är kunskap? Vilka kunskaper och värden är viktiga för skolan, och hur förmedlas de på bästa sätt? (Den underliggande frågan är såklart: Hur tar vi oss ur den svenska skolans förmenta kris?!)

Samtal mellan Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur och specialiserad på skolfrågor, Johan Wickström, lärarutbildare vid Uppsala universitet och Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist och skoldebattör.

Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag? 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få förunnade. Fler än någonsin kan leva längre och rikare liv än någonsin förr.

Men är det ett gott liv om det sker på bekostnad av mänsklighetens långsiktiga överlevnad, eller bygger på andras underordning? Eller är det snarare ett liv i försakelse, där vi följer samvetets röst, som leder till lyckan?

Filosofiska rummet dryftar det goda livet tillsammans med psykologen Katarina Blom, filosofen Niklas Möller och teologen Ola Sigurdson.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Förnuft eller känsla: vad får oss att ta etiska hänsyn? Filosofiska rummet söker grunden till värdegrunden i veckans samtal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad grundar sig moralen på? Sedan Nietzsche proklamerade Guds död har det varit en öppen fråga varför vi ska bete oss anständigt mot varandra. Högtidliga deklarationer, som FN:s om de mänskliga rättigheterna, erbjuder en plattform. En annan är begreppet värdegrund som sedan 1990-talet stått på stark tillväxt här i Sverige. Från att ha varit en punkt i läroplanen är det numera något varenda organisation med självaktning håller sig med. Riskerar vi att göra ”rätt”, men ändå förlora etikens innebörd ur sikte om vi följer värdegrunderna till punkt och pricka?

I sin nya bok ”Tänka ont” finner den tyska filosofen Bettina Stangneth moralens grund i vårt förnuft. Är det den klara källa vi kan återvända till när värdegrundspratet blir för fluffigt? Filosofiska rummet diskuterar moralens grund tillsammans med företagsekonomen Mats Alvesson, aktuell med den värdegrundskritiska boken ”Extra allt!”, samt filosoferna Olle Risberg och Sara Packalén.

Programledare: Tithi Hahn
Producent: Mårten Arndtzén

Kanske bör vi tänka mer på vad vi sätter på oss. Filosoferande samtal om klädernas roll mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret”, hävdade Oscar Wilde. Kanske är det därför som så många av oss inte bryr sig särskilt mycket om att följa modet slaviskt. För vissa verkar det rentav vara en hederssak att inte vara för fåfäng och bry sig om sitt utseende. Många väljer att mest bara klä sig i något för att hålla sig lagom varm och inte väcka anstöt i mötet med andra människor.

Men också det är ett klädval, och faktum är att det är svårt att bortse från hur en människa tar sig ut när man möter henne för första gången. Att döma hunden efter håret verkar vara en djupt rotad mänsklig mekanism. Samtal, under ledning av Lars Mogensen, mellan Kassem Echehade, Frits Gåvertsson, Susanne Ljung och Margareta Melin.

Producent: Thomas Lunderquist.