Podd: Gräns

Så ska Sverige möta ryska drönarhotet

13 maj 2025 | 29 min

Därför talar tiden för Ukraina i kriget mot Ryssland

29 april 2025 | 28 min

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.

Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.

– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.

En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.

– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.

Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.

– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.

Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.

– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.

Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.

– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.

Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare.

– Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.

Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.

– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.

Text: Kalle Glas

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.
Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.
Claes Aronsson, programledare.
Kalle Glas, programledare och producent.

Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet

15 april 2025 | 29 min

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.

Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.

– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.

Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.

Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.

– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.

Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:

– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.

Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.

– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.

Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?

– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.

Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.

– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?

I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.

– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden.

Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.

– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.

Resultat i kriget

Det går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget.

– Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.

– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.

Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.

– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.

Känslosamt

Exakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.

– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim.

Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild.

– Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.

Text: Kalle Glas

Medverkande:

Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regemente
Fredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad Luftvärnsregemente
Anonym instruktör på Stridsfordon 90
Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.
Claes Aronsson, Programledare
Kalle Glas, Programledare och Producent

LJUD: SR, CNN och Försvarsmakten

De är först på plats om Ryssland anfaller Sverige

1 april 2025 | 28 min

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.

– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten.

Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.

– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.

Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.

– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.

Hemvärnet viktiga i början

Hemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.

Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.

– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.

Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.

– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.

Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.

– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.

Text: Kalle Glas, Gräns

Ljudklipp från: SR, Youtube

Medverkande:

Laura Swaan Wrede, Rikshemvärnschef
Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten.
Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.
Claes Aronsson, Programledare
Kalle Glas, Programledare & Producent

Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand

18 mars 2025 | 29 min

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.

– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier.

Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.

– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.

EU agerar i chock

Det som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.

– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.

EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp.

– På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.

Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.

– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.

Slå tillbaka i alla domäner

Ryssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.

– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.

– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad.

Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.

– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.

Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.

– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får.

EU:s plan

EU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.

– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.

Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.

Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.

– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.

MEDVERKANDE:

Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps.
Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.
Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Claes Aronsson, Programledare
Kalle Glas, Programledare & Producent.

LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Putins nästa steg om Trump mäklar fred

3 mars 2025 | 30 min

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Och om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur att attackeras.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.

– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.

Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.

– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.

Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.

En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.

– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.

Nato svajar

Ukraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.

– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.

Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.

Hotet mot Sverige

Det finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.

– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.

– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE:

Claes Aronsson, Programledare

Kalle Glas, Programledare och producent
Karlis Neretnieks, generalmajor, före detta rektor på Försvarshögskolan och före detta brigadchef.
Fredrik Wesslau, forskare på centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.
Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Ljud från: SR, Lex Fridman Podcast, 10 Downing Street, Brittanica, British Pathé, Dokumentären The Peace of Paper, Disrupting russian´s artillery supply chain - Wilson Center.

Det förbjudna vapnets återkomst

18 februari 2025 | 30 min

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.

Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.

– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.

Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.

Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.

– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.

– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.

Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.

Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.

Förbjuder vapnet

Genom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.

– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.

Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.

Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.

Det svenska klustervapnet

Bombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.

Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.

– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.

– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.

Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.

Länder slopar förbudet

I mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.

Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.

Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.

– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper.

Kalle Glas, Gräns

MEDVERKANDE:

Claes Aronsson, Programledare

Kalle Glas, Programledare och producent
Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.
Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.
Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Så kan spelet om Grönland bli ett hot mot Sverige

4 februari 2025 | 29 min

Om USA kopplar ett starkare grepp om Grönland kan det få konsekvenser som märks även i Sverige. Det kan också splittra Nato.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter Donald Trumps uttalande om att Grönland borde tillhöra USA har den danska regeringen lovat att satsa motsvarande 23 miljarder kronor på försvaret av Grönland. Den danska statsministern har också gjort en turné genom Europa för att få stöd från andra Natoländer. Trumps uttalande tas på större allvar den här gången än 2019.

– Det är ju oroväckande att detta är någonting som kommer så pass tidigt in i den nya Trump-administrationen, säger Anna Wieslander som är Noreuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.

USA har i praktiken haft militär tillgång till Grönland ända sedan Danmark ockuperades av nazisterna under andra världskriget. Efter kriget skriver Danmark och USA ett avtal som ger amerikanerna rätt att bygga baser och ha militär stationerad på Grönland. Försvarsavtalet finns kvar än i dag i uppdaterad form och kan bara stoppas om alla parter är överens. Danmark och Grönland kan inte avbryta avtalet på egen hand utan att USA går med på det.

Under kalla kriget öppnar USA Thulebasen på Grönland och som mest finns där 6 000 amerikanska soldater. I dag heter basen Pittufik och har bara ett par hundra amerikaner kvar. I närheten av basen finns också resterna av en kärnvapenbas som amerikanerna började bygga under isen på 50-talet.

– Det där är ju en av kalla krigshistorierna som är ganska remarkabel faktiskt, säger Niklas Granholm som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Grönland enar inte längre USA och Danmark

Historiskt har USA och Danmark stått nära varandra just tack vare Grönlands strategiska läge. Nu är det exakt det som skapar splittring istället. Det finns de som anser att Danmark kommit undan med att satsa mindre på försvaret än andra Natoländer tack vare att de gett USA tillgång till Grönland. Med Trump som president i USA är det snarare troligt att Danmark får mer press på sig andra Natoländer.

– Det skapar en massa oro, säger Jeppe Strandsbjerg som är lektor på danska försvarsakademin.

Nu väntar sig många att USA ska rusta upp på Grönland. Det kan får Kina och Ryssland att flytta fram positionerna i Arktis, vilket kan få konsekvenser för säkerheten i Sverige.

Medverkande:

Niklas Granholm, forskningsledare Totalförsvarets Forskningsinstitut
Anna Wieslander, Nordeuropachef Atlantic Council
Jeppe Strandsbjerg, lektor danska Försvarsakademin

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Youtube, AFP, DN, Reddit, Interesting Engineering, Bright Enlightenment,

Säkerhetsrådgivaren som blev en säkerhetsrisk

27 januari 2025 | 12 min

Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare hoppar av. Och nu utreds han för brott i tjänsten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är i december som det börjar blåsa kring Henrik Landerholm, Sveriges nationella säkerhetsrådgivare.

DN berättar att han anställt en person till sitt kansli utan att göra en säkerhetsprövning. Och några dagar senare kommer nästa avslöjande.

– En mobiltelefon på Ungerns ambassad som glömdes över natten. Allt medan Ungern var tveksamt till att Sverige skulle släppas in i NATO. Landerholm har antagligen varit där och pratat om det under en middag. Det här är ett par år sedan de här händelserna, säger Mats Eriksson försvarspolitisk reporter på Ekot.

Och sen fortsätter det komma avslöjanden om olika klantigheter. Det är hemliga dokument som glöms på en kursgård och en anteckningsbok som glöms på Sveriges Radio efter en intervju.

– Det är känsligt för det är något som de här tjänstemännen som jobbar på militära underrättelsetjänsten eller Säpo eller på Utrikesdepartementet med hemliga handlingar i något annat liknande område, FRA. Att lära sig från början att handlingar håller man reda på, kunskap håller man tyst om. Att då den som på ett sätt är högst upp i hierarkin inte har hållit reda på sina handlingar och varit lite småslarvig. Det skapar en väldigt konstig bild, säger Eriksson.

Henrik Landerholm är barndomsvän med statsminister Ulf Kristersson, något vissa menar är positiv medan andra ser det som nepotism. Men när det börjar storma kring Landerholm så spiller det över på Kristersson.

– Hade det gått bra med Landerholm så hade det inte varit något problem annat än att folk ändå kanske hade tyckt att det var lite konstigt att en sån nära vän sitter och ska ha en så känslig uppgift nära statsministern. Nu så fort det inte gick bra så blev det ju väldigt jobbigt för statsministern.

Utreds av Säpo

Flera oppositionspartier har varit ute och kritiserat Landerholm och krävts hans avgång. Men vännen och statsminister Ulf Kristersson har hela tiden sagt sig stå bakom Henrik Landerholm.

Men när Säpo börjar utreda Landerholm misstänkt för vårdslöshet med hemliguppgift, väljer han att avgå.

– Nu kom sista droppen som urholkade stenen att det inleds en förundersökning.

TEXT: Kalle Glas

MEDVERKANDE:

Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan
Mats Eriksson, Försvarspolitisk reporter, Ekot
Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson
Producent: Kalle Glas
Ljudklipp från: Sveriges Radio, SVT

Ödesfrågan om de svenska ubåtarna

20 januari 2025 | 30 min

Sverige har tillverkat sina egna ubåtar i över 100 år men nu är framtiden för Sveriges hemligaste vapen osäker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige började tillverka egna ubåtar som Hajen, Svärdfisken och Tumlaren under tidigt 1900-tal. Men på 1990-talet säljs varvet Kockums till tyska ägare som enbart verkar ha ambitionen att lägga ner tillverkningen och på så sätt bli av med en konkurrent. Varvet förfaller, personalen flyr och förhandlingarna om nya ubåtar strandar.

Till slut gör Försvarets materielverk, FMV, en kupp. En morgon 2014 överraskar de med två lastbilar för att säkra svenska intressen, de kommer för att hämta ritningar och motorer som de äger rättigheterna till.

– Det som hände var att staten gick in och säkrade våra tillgångar så att de inte skulle försvinna ut ur landet. Resten är belagt med sekretess, jag kan inte gå in mer på det, säger Veronica Wåtz, projektledare på FMV.

Inte långt senare kan Saab köpa Kockums och FMV lägga en beställning på två nya ubåtar, A26, eller Blekingeklassen som den kommit att kallas.

Ubåtar ska verka utan att synas

Jämfört med de äldre ubåtarna som kallas för Gotlandsklassen så tar A26 det här med att vara osynlig ett steg längre. Den ska vara svårare att upptäcka i vattnet och har inget periskop till exempel. Den ger också ifrån sig mindre buller ombord.

– Vi lägger oerhört mycket kraft på det och kraven på A26 är betydligt hårdare ställda än vad det har varit på tidigare ubåtsklasser, säger Veronica Wåtz på FMV.

Med de två nya ubåtarna som man började bygga 2015 och fortfarande håller på med så kommer Sverige sammanlagt ha fem ubåtar, men de nya, som skulle varit klara 2023, dras med kraftiga förseningar och ökade kostnader. Bland annat för att Kockumsvarvet var i så dåligt skick när Saab tog över.

Och det börjar bli dags för ett nytt beslut om framtiden för svensk ubåtstillverkning.

– Jag skulle säga att det är mycket bråttom att dra igång processen, och det beror inte i första hand på att de här ubåtarna inte kommer att vara kvar länge för det kommer de att vara. Två av Gotlandsklasserna har ju precis moderniserats och kan vara i tjänst många år framöver. Utan det är snarare att nu har vi gjort det här steget och byggt upp kompetensen som vi till del hade tappat under det tidigare uppehållet, säger Johan Granholm, lärare i försvarssystem på Försvarshögskolan som också jobbat många år på Kockums med ubåtar.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Veronica Wåtz, FMV, projektledare för A26
Johan Granholm, ubåtsexpert, lärare på försvarshögskolan
Per Olsson, försvarsekonom, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, Expressen, Sveriges riksdag, NBC, Kulturskolan i Karlskrona, Saab

Ödesfrågan om de svenska stridsflygen

7 januari 2025 | 29 min

Sverige står inför ett jättebeslut. Politikerna måste bestämma om Sverige ska fortsätta utveckla stridsflygplan, eller inte.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Senaste gången Sverige diskuterade ett vägval för stridsflyget var i slutet på 70- och början på 80-talet. Då ville regeringen med Ola Ullsten som statsminister lägga ned utvecklingen av stridsflyg i Sverige, och det var på väg att bli så.

– Det var ju ganska nära egentligen inför att Gripen, den första versionen, skulle börja utvecklas. Det var inte så långt bort att det blev ett amerikanskt flygplan istället, säger Martin Lundmark som är lektor på institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan.

För Saab som bygger planen är beskedet en katastrof så de tar fram en lösning som de hoppas ska få politikerna att ändra sig. Ett helt nytt plan för jakt, attack och spaning: JAS. Det lyckas. 1982 fattar riksdagen beslutet att Saab ska fortsätta att utveckla nästa stridsflyg som blir Jas Gripen. Nu, drygt 40 år senare, är det dags för en ny debatt.

– Alltså det här är miljarder med skattepengar vi pratar om, säger Per Olsson som är försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Före år 2030 ska politikerna bestämma sig för hur nästa stridsflyg ska tas fram. Det finns tre alternativ: Låta Saab tillverka även nästa plan, utveckla ett plan med andra länder eller köpa ett från utlandet. Det finns ett starkt politiskt stöd i riksdagen för att låta Saab fortsätta att utveckla svenska stridsflyg men det pågår en utredning av alternativen som ska ligga till grund för beslutet.

Obemannade stridsflyg

På Saab pågår redan tester av tekniken i framtidens stridsflyg som ska tas i drift när Jas Gripen E pensioneras efter år 2050. En fråga är om nästa stridsflyg ska ha piloter ombord.

– Jag tror att vi kommer att se obemannade inom ett antal år som flyger bredvid bemannade. Så vi kommer att se en mix av obemannat och bemannat på resan framåt, säger Peter Nilsson som är chef för en del av Saab som heter Advanced Programs med cirka 250 anställda. De har fått i uppgift av svenska staten att titta på hur nästa svenska stridsflyg kan se ut.

Saab ska testa en prototyp för ett obemannat flygplan och en massa andra saker. Det handlar om 3D-printade metaller, AI i cockpiten för att avlasta piloten, med mera.

För Saab skulle det vara en katastrof om företaget inte fick fortsätta att tillverka svenska stridsflyg, men oavsett vilket beslut politikerna landar i kommer det få stora effekter för Sverige.

– Sverige är ju ett av de väldigt få länder som tillverkar stridsplan och detta är ju någonting som gör Sverige ganska unikt i världen överhuvudtaget, säger Elisabeth Braw som är seniorforskare i säkerhetspolitik på tankesmedjan Atlantic Council.

Medverkande:

Martin Lundmark, lektor på Försvarshögskolan
Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut
Elisabeth Braw, seniorforskare på tankesmedjan Atlantic Council
Peter Nilsson, Chef för Advanced Programs på Saab

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, SVT

Så använder Ukraina svenska vapen i strid

24 december 2024 | 29 min

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.

– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.

Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.

– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.

Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.

– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.

När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.

– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.

Hopp om framtiden

Det pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:

– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.

Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu

– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.

Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.

– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.

– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.

Kalle Glas, Gräns
[email protected]

PODDTIPS: P3 Historia om mordet på Trotskij

19 december 2024 | 1 min

Mysteriet med de trasiga kablarna i Östersjön

10 december 2024 | 29 min

När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En söndagsmorgon i november börjar skärmarna larma i rött på en övervakningscentral. Det är en fiberkabel mellan Gotland och Litauen som är av. Det dröjer inte länge innan en kabel till går sönder, den här gången utanför Öland.

– Då tänkte jag, åh nej, inte igen. Jag kände att nu startar det igen, och det gjorde det verkligen, säger Mattias Fridström på kabelföretaget Aurelion som äger en av de trasiga kablarna. Han har varit i samma situation förra hösten. Då var det flera fiberkablar och gasledningen Balticconnector som alla gick sönder på kort tid. Den gången misstänkte man ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland, Newnew Polarbear. Den här gången misstänker man lastfartyget Yi Peng 3, även det kinesiskt med ryska kopplingar.

Men Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan tycker att man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.

– Man pratar om två stater, Ryssland och Kina som naturliga att ligga bakom det här. Men vi vet inte alls om det är så. Och det skulle ju faktiskt kunna skapa större oro, oreda och osäkerhet i hur vi ska försöka förstå omvärlden än vad det hjälper oss, att vi tidigt slår fast det där.

Ett spindelnät av kablar i Östersjön

1858 lade Storbritannien och USA världens första telegrafkabel över Atlanten. Nuförtiden uppskattar man att det finns 1,3 miljoner kilometer internetkabel på världshavens bottnar.

– Det är mycket ekonomiska värden som ligger på Östersjöns botten, det är många nationer som har intresse i det. Det är ett spindelnät av kablar i Östersjön därför blir det enkelt och attraktivt att åstadkomma stor skada, säger Paula Wallenburg, chef på första ubåtsflottiljen.

Två dagar efter kabelbrotten i Östersjön i november går Tysklands försvarsminister ut och säger att det är sabotage och hybridkrig. I Sverige pågår undersökningen, brottsrubriceringen är sabotage och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det kan vara fråga om sabotage.

– Vi riskerar att missa viktig information om man direkt på en sabotageförklaring och fokuserar på vem som har gjort det. Det kanske vore rimligt att man istället tänkte att nu ska vi förstå hur det här gick till, säger Hans Liwång.

Medverkande:

Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan
Mattias Fridström, chief evangelist på Arelion
Paula Wallenburg, chef över första Ubåtsflottiljen
Johannes Axelsson, Baltic Offshore

Programledare: Claes Aronsson och Karin Hållsten

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, National Geographic, Regeringskansliets youtube-kanal, Reuters

Därför trappar Putin upp kriget

28 november 2024 | 17 min

Ryssland övar på en kärnvapenattack och Ukraina skjuter robotar över gränsen. Kriget har eskalerat under den senaste tiden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är natten den nittonde november. Ukrainarna ska snart vakna till dag tusen av storskaligt krig. Då lyser plötsligt natthimlen upp i norra Ukraina och flera robotar skjuts i väg över gränsen till Ryssland. USA har till slut gett Ukraina grönt ljus att avfyra robotar mot militära mål på rysk mark.

– En del av dem är riktigt viktiga. Till exempel ammunitionsdepåer, staber och en del fasta installationer som är svåra att flytta på, flygbaser och annat, säger Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant.

Den första natten har robotarna inte så stor effekt, de skjuts ned enligt ryska källor, men senare träffar de bland annat en flygbas i Kursk och radarn till ett luftvärnssystem som förstörs.
De nya robotarna, Atacms, kan skjuta upp till 30 mil. De kommer göra det svårare för Ryssland att backa upp sina trupper med allt understöd som behövs för att kunna strida länge. Nu kan Ukraina lättare komma åt det som finns bakom de ryska anfallsstyrkorna.

Ryssland kontrar med kärnvapen

Det händer fler grejer dag tusen. Ryssland släpper sin nya kärnvapendoktrin. Ribban för när kärnvapen kan användas sänks.

– Den stora skillnaden är att Ryssland nu säger att de kan använda kärnvapen mot ett land som inte själv har kärnvapen, men som har stöd av ett land som har kärnvapen. Så att det gäller nu Ukraina, säger den finländska Rysslandsexperten Hanna Smith.

Hon tycker att risken för en rysk kärnvapenattack mot Ukraina ökat, särskilt med taktiska kärnvapen.

Ett par dagar senare skjuter Ryssland en, som de kallar experimentell ballistisk robot mot den ukrainska storstaden Dnipro. Det är en robot som ska bära kärnstridsspetsar i normala fall men inte den här gången. Den ryska presidenten Vladimir Putin säger att det är ett svar på att USA låter Ukraina skjuta Atacms in i Ryssland. Han beskriver det som en lyckad kärnvapenövning i pågående krig, även om han inte använder exakt de orden.

Det finns fler tecken på att Ryssland trappar upp kriget och fler förklaringar till varför.

Medverkande:

Hanna Smith, Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe
Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, AP, KVUE, CBS News, SVT, The Guardian, Aftonbladet

Svenska soldater till Natos front

26 november 2024 | 29 min

600 stridsberedda svenska soldater åker till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vinterdag får högstadierektorn Magnus Frisk frågan om han kan tänka sig att leda en svensk styrka på 600 soldater som ska skickas till Lettland på Natouppdrag. Han är reservofficer och inte anställd av Försvarsmakten men har erfarenhet från tidigare utlandstjänstgöring i bland annat Mali. Det här blir annorlunda. För första gången ska Sverige vara en del av en styrka som försvarar Natos gräns.

– Det kändes ju som en insats man verkligen ville göra. Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland, säger major Magnus Frisk som är ställföreträdande bataljonschef.

Styrkan som Sverige skickar är specialiserad på markstrid och blir en del av en brigad med tusentals personer från många länder och som leds av Kanada. Frontstyrkan brukar kallas för en snubbeltrådsstyrka som ska fungera som ett första hinder om Ryssland anfaller. Förhoppningen är att fienden ska hållas i schack tillräckligt länge för att förstärkning ska kunna komma på plats.

För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten.

– Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef.

Större frontstyrkor

Efter ett beslut 2022 finns det nu internationella Nato-frontstyrkor i åtta länder i Östeuropa från Estland i norr till Bulgarien i söder. Även Finland är på gång att få frontstyrkor som Sverige delvis ska vara med och före befälet över. De här styrkorna ska dessutom växa de kommande åren. Samtidigt rustar Natoländerna upp och stärker den beredskap med hundratusentals soldater som ska kunna rycka ut om något medlemsland behöver hjälp.

Det är inte helt lätt att ändra mentalitet i Sverige från att ha fokuserat på de egna gränserna till att också prioritera gränsen österut mot Ryssland i Finland och Baltikum. Det kan ta tid för många beslutsfattare att helt ta in detta när viktiga försvarsbeslut fattas.

– Så att här måste man så att säga mentalt släppa sargen och börja tänka i allierade termer istället, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan och specialiserad på Nato.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Jonny Lindfors, arméchef Försvarsmakten
Simon Hurt, expert i försvarsfrågor i Baltikum med bakgrund på Estlands försvarsdepartement.
Magnus Christiansson, Universitetslektor Försvarshögskolan
Magnus Frisk, major och ställföreträdande bataljonschef.
Kenny Lundborg, skyttegruppchef P7

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, Folk & Försvar, SVT, Euronews, Regeringskansliet

Därför tar fienden sikte på vårt dricksvatten

12 november 2024 | 29 min

En inbrottsturné i Sverige mot vattentorn och andra vattenanläggningar oroar svensk polis. Det skulle kunna vara främmande makt som försöker kartlägga det svenska dricksvattensystemet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En oktobernatt 2024 går larmet vid en högvattenreservoar i Bollnäs. När polisen kommer till platsen står dörren på glänt. Den är uppbruten med kraftfulla verktyg. Kommunen uppmanar Bollnäsborna att inte dricka vattnet i kranarna utan att ha kokat det först. Det här är inte en unik händelse, många fler kommuner än Bollnäs har utsatts för inbrott mot vattenanläggningar.

– Man kan också se ett visst mönster. Att brotten flyttar sig datumvis mellan olika områden, säger Ulf Andreasson på polisregion Väst.

I fjol upptäckten polisen i region Väst, som ansvarar för 55 kommuner i Västra Götaland, att inbrotten i vattenverk och liknande anläggningar hade ökat. En analys visade också att en del av inbrotten stack ut på ett märkligt sätt. Vissa framstod som mer professionella eftersom förövarna bland annat undvikit att filmas av övervakningskameror. I flera fall där det fanns saker av värde att stjäla hade de lämnats kvar. Detta i kombination med det spända säkerhetsläget väckte en oro för att det skulle kunna vara underrättelsetjänst i andra stater som ligger bakom inbrotten.

Ryssland pekas ut

Att hålla koll på fiendens dricksvattensystem ingår bland annat i den ryska spelboken.

– I rysk krigföring och i rysk hybridkrigföring så ingår ett stort mått av planering kring just sabotage av vatten, el, livsmedel och så vidare. Det påverkar krigets utveckling i Ukraina och naturligtvis är det inte en långsökt tanke att samma typ av planeringsarbete sker även i Norden, Henrik Häggström på Försvarshögskolan.

Sverige är inte ensamt om att ha gjort den här typen av observationer. I Finland har ett tiotal inbrott mot vattenanläggningar fått stor uppmärksamhet under året. Även vid flera militära baser i Tyskland har det varnats för intrång på vattenanläggningar. Händelserna förstärker känslan av att konflikten mellan Ryssland och Nato ligger någonstans mellan krig och fred.

– Det är rimligt att säga att vi befinner oss i en gråzonsproblematik med Ryssland och andra aktörer. Det har blivit mer påtagligt de senaste åren. Framförallt sedan 2014 när hoten mot svensk infrastruktur och samhällsfunktioner har intensifierats, säger Petronella Kjellberg Andersen, kommendörkapten som arbetar på Försvarshögskolan.

Medverkande:

Ulf Andreasson, förundersökningsledare polisen region Väst.
Henrik Häggström, strategisk rådgivare Försvarshögskolan.
Petronella Kjellberg Andersen, chef samverkansavdelningen Försvarshögskolan.

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, TV4, Yle, Fagervik & Skamsund, The Sun, KCBD News, Euronews, NATO

Nätverket som blivit en guldgruva för spioner

29 oktober 2024 | 29 min

LinkedIn har blivit ett användbart verktyg för främmande stater som vill värva spioner utomlands. Även i Sverige finns det många exempel. Vissa personer är lättare än andra att rekrytera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Kevin Mallory återvänder hem efter en resa till Kina misstänker han att amerikanska myndigheter är honom på spåren. Han har sålt hemligstämplad information, som kan vara livsfarlig för tidigare kollegor inom den amerikanska underrättelsetjänsten, till den kinesiska regimen. Det är ett meddelande på LinkedIn som är startskottet för denna spionhistoria.

– Den information som han faktiskt lämnade över innehöll namn på personer som i hemlighet arbetade för CIA, och som med sannolikhet skulle ha riskerat sina liv om de ovetandes om hans förräderi hade rest tillbaka till Kina, säger Carolina Angelis som är säkerhetsrådgivare på Truesec.

Liknande värvningsförsök som det som Kevin Mallory nappade på görs i många länder, även i Sverige. Det kan börja med ett meddelande med en fråga om personen vill hålla ett föredrag eller utföra konsulttjänster mot bra betalning. Den brittiska underrättelsetjänsten MI5 säger att åtminstone 20 000 försök att värva britter via LinkedIn eller liknande professionella nätverk har gjorts under perioden 2018-2023 av kinesiska agenter. För Sverige finns ingen liknande statistik men problemet är stort även här.

– Tyvärr är det vanligare än man tror. Det kan handla om olika typer av sociala medieplattformar. LinkedIn är inte den enda men det är ett exempel på en sådan, säger Fredrik Börjesson som är it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must.

Mycket avslöjas på LinkedIn

LinkedIn används mest i professionella syften. Det gör det särskilt användbart för underrättelseagenter. Användarna är väldigt öppna för dialog med främmande personer inom sina yrkesområden och lämnar gärna ut mycket information om sin studie- och yrkesbakgrund och det de arbetar med för stunden. Det är ofta lätt att skaffa sig en bild av vilka specialistkunskaper en person har genom att följa denne på LinkedIn.

–Så det skiljer LinkedIn mycket från andra sociala nätverk, säger Börjesson.

Medverkande:

Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.
Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must.
Tony Ingesson, lektor på Lunds universitet.

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Reporter: Sara Sundberg

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, CBS News, Times Radio, The Print, Försvarsmakten, FBI

Järnvägen är Sveriges svaga länk i försvaret

15 oktober 2024 | 29 min

Sveriges järnvägar spelar en viktig roll för försvaret av norra Europa. Om de inte rustas upp kan det bli jobbigt för Nato och den svenska försvarsmakten i händelse av krig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När malmbanan måste hållas stängd i två månader under vintern 2023/2024 efter det att ett tåg spårat ur drar spekulationerna om att det skulle vara ett attentat i gång. Järnvägen mellan Luleå och Narvik är viktig för svensk gruvindustri men den kommer också få en allt större betydelse för Nato och det svenska försvaret. En polisutredning hittar inga bevis på att det är ett sabotage men urspårningen pekar på en av de svaga punkterna för det svenska försvaret. Den svenska järnvägen håller inte måttet.

– Ju längre norrut men kommer desto mindre infrastruktur finns det och då gör ju det att den som finns blir ju så klart av naturliga skäl mer viktig då, säger överstelöjtnant Per-Ove Norell som jobbar med transporttjänster på försvarsstaben.

För att Natos frontstater mot Ryssland; Finland och de baltiska länderna, ska kunna försvara sina gränser behöver de hjälp av Sverige. Då är det viktigt att den svenska infrastrukturen fungerar så att ammunition, soldater, stridsmateriel, fordon och allt annat som behövs kan transporteras till fronten via Sverige. Det spelar ingen roll hur skicklig du är på att strida om inte logistiken fungerar. Det visar historien.

– Det var ju inte för skojs skull som romarna byggde sitt vägsystem som revolutionerade transporter i Europa utan det var ju militära syften att snabbt kunna flytta förband och sedan kunna hålla dem försörjda, säger Tomas Ekström som är expert på militär logistik på Försvarshögskolan.

Lärdomar från Ukraina

I Ukraina har järnvägen spelat en viktig roll för att stå emot hotet från Ryssland. Tågen har blivit en symbol för försvarsviljan i landet. Oavsett vad som händer fortsätter tågen att rulla. Under en period hade tågen i Ukraina till och med bättre punktlighet än SJ.

– Och en bidragande orsak till det är ju att de inte har moderniserat sina system så fullt ut som vi har gjort. Det vill säga att de har fortfarande människor som kan gå överallt och växla i järnvägarna när vi har gjort oss beroende av fungerande IT-infrastruktur, säger Ekström.

Medverkande:

Tomas Ekström, expert på militär logistik på Försvarshögskolan.
Per-Ove Norell, överstelöjtnant som arbetar med transporttjänster på försvarsstaben.
Niclas Anneling, transportledningsofficer T2 Skövde.
Marcus Tynnhammar, forskare och analytiker i militär logistik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Mathias Bonnevier biträdande säkerhetschef, Trafikverket

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Reporter och Producent: Kalle Glas

Ljud från:

Så kan Kina påverka Sverige med datorspel

1 oktober 2024 | 29 min

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På bara några dagar säljs spelvärldens nya snackis miljontals gånger. Det handlar om Kinas succéexport Black Myth: Wukong som släpptes i mitten av augusti 2024.

Regimen i Kina är nöjd: De har tydligt uttalat sig om att de ska satsa på att sprida kinesisk kultur och kinesiska värderingar genom datorspel. Kanske kan spelbranschen bli den sfär där de på bred front lyckas sprida kinesisk kultur. Det låter inte särskilt hotfullt, men om Kina framställs som allt för attraktivt kan det innebära risker.

– Jag kan tänka mig att andra stater kan uppfatta det som ett problem om det är så att det påverkar eller gör att man väljer det kinesiska alternativet. Eller att det skulle kunna ses som ett hot om fler stater anammar Kinas utvecklingsmodell och går i en mer auktoritär riktning, säger Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Kina tar allt större plats på den globala spelarenan

Kinesiska företag släpper inte bara egna spel; de har också börjat investera i spelföretag i andra länder. Bland annat i Sverige.

– Det finns flera potentiella risker med kinesiska investeringar i den globala dataspelsbranschen. Många av de här riskerna grundas i de eventuella kopplingar som finns mellan de kinesiska investerarna och den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, som är en del av Utrikespolitiska institutet.

Oron kan handla om vilken användardata som egentligen kan hamna i händerna på den kinesiska staten, om underrättelseinhämtning samt om propaganda och desinformation.

– Sverige har ju en väldigt stor och framgångsrik dataspelsbransch. Så vi vill ju varken att dataspelsbranschen i sig ska hamna i utpressningssituationer eller självcensurssituationer eller på annat sätt bli utnyttjade för informationspåverkan, säger Dominik Swiecicki som är utsänd expert i Tallinn för Myndigheten för psykologiskt försvar.

Medverkande:

Hillevi Pårup, analytiker på NKK, Nationellt kunskapscentrum om Kina, Utrikespolitiska institutet.
Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Dominik Swiecicki, Myndigheten för psykologiskt försvars utsända expert, placerad vid Sveriges ambassad i Tallinn.

Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg

Producent: Jimmy Halvarsson

Ljud från: Sveriges Radio, Al-Jazeera, PBS, NPR

De ryska markköpen som hotar Sverige

17 september 2024 | 29 min

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.

Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.

– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.

Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.

– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.

Mysteriet på Muskö

Samtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla.

Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.

– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.

Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.

– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.

Medverkande:

Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.
Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.
Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.

Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

Överbefälhavaren som förändrade försvaret

10 september 2024 | 22 min

När Micael Bydén blir Sveriges överbefälhavare 2015 har kriget återvänt till Europa. Hans uppgift blir att göra om försvaret. Hör honom om ett omvälvande decennium.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den första oktober slutar Micael Bydén som överbefälhavare. I en intervju med Gräns tittar han tillbaka på den stora förändringen som försvaret genomgått. Den börjar när han tillträder, hösten 2015, året efter det att Ryssland invaderat Krim. Han väljs framför andra med fler stjärnor på uniformen. Han ses som en framtidsman.

– Han tillträdde i ett ögonblick när tiden ändrade riktning, eller håller på att ändra riktning, säger Mats Eriksson, mångårig försvarsreporter på Ekot.

Riksdagen har just beslutat att det svenska försvaret ska stöpas om. Det är slut på utlandsuppdrag i länder långt borta som Mali och Afghanistan.

– Uppdraget var att få igång en förändring av Försvarsmakten där vi faktiskt återtog det som är självklart - försvaret av landet.

Bland annat beslutar politikerna att försvaret ska bygga upp två armébrigader med omkring 5 000 personer i varje. Det visar sig inte vara så lätt.

Pengaregn över försvaret

En milstolpe under Bydéns tid som ÖB är införandet av värnplikten 2017. Det anses nödvändigt för att få tillräckligt med soldater. Men det går inte friktionsfritt till att börja med. Det saknas utrustning när rekryterna anländer.

– Det är underkänt, Den hade jag gärna velat vara på tidigare. Jag borde ha förstått det, säger Bydén.

2022 går upprustningen av försvaret in i en ny fas. Politikerna blir ännu mer villiga att öppna plånböckerna och Sverige ansöker om att gå med i Nato. Pengarna går åt. Nya regementen byggs och upprustningen av Gotland fortsätter. Dyra luftvärnssystem har köpts in. Flygplan och ubåtar tär på resurserna. Kraven på Bydén höjs.

– Nu har Försvarsmaktens anslag passerat mer än tio procent av statsbudgeten varje år. Vi har ögonen på oss på ett annat sätt, säger Bydén.

Få överbefälhavare får sitta i nio år och kritiken mot Bydén har varit ganska mild. Den tyngsta kritiken handlar om de två brigaderna som ännu inte riktigt är på plats. Nu har politikerna dessutom höjt kraven.

– Det ska vara fyra brigader som är stridsklara 2030. Det är om fem år. Det är en stor utmaning med tanke på hur lång tid det har tagit att få till två, säger Mats Eriksson.

Det här kommer hamna i knät på efterträdaren Michael Claesson som tillträder den första oktober.

Medverkande:

Micael Bydén, överbefälhavare som slutar den första oktober 2024.
Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot.

Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg

Ljud från: Sveriges Radio, Försvarsmakten, SVT

Manövern som drar undan mattan för Putin

3 september 2024 | 29 min

När Ukraina går in i Kursk blir det första gången sen andra världskriget som Ryssland blir invaderat. Ett drag som tar Putin på sängen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av augusti överraskar Ukraina världen, och framförallt Ryssland, med sin offensiv. De ukrainska soldaterna tar sig lätt förbi gränsposteringarna och tränger snabbt långt in i Ryssland. Manövern vänder upp och ner på bilden av kriget.

– Det är inte bara så att Ukraina lyckades krossa ryska gränsposteringar. Det är inte bara så att ryska soldater har gett upp och lämnat över sig i den här offensiven. Utan det är också så att hela evakueringen av civila gick väldigt kaotiskt till där regionala aktörer inte alls kunde hantera situationen, säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Den framgångsrika manövern skickar signaler till givarländerna att fortsätta skicka vapen och annat stöd samtidigt som den egna befolkningen får upp hoppet. I Moskva däremot skapar invasionen ett svårlöst dilemma.

– Putin och Ryssland har ännu en gång förnedrats inför sin egen befolkning, inför resten av världen och varje gång den ryska regimen förnedras så blir den svagare, säger Hugo von Essen.

Strategin bakom offensiven

När en stor och stark nation bedriver utnötningskrig finns en strategi att ta till, manöverkrigföring.

– Det här statiska kriget som har ägt rum hittills vinner alltid den större som kan skjuta mest artilleri, eller den som har mest resurser och mest soldater. Det är nästan omöjligt att vinna den typen av strid från en liten nation. Men den här typen av strid som äger rum i Kursk kan den lilla skickliga nationen med bra teknisk utrustning fälla jätten på ett helt annorlunda sätt, säger Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan.

Manöverkrigföring handlar bland annat om att identifiera fiendens svagheter och överraska och Roger Djupsjö tycker att Ukrainas offensiv är ett skolboksexempel.

– Man som vattnet, man är som en rännil, man rinner fram och undviker de platserna där fienden försvarar, säger han.

Medverkande:

Maria Engqvist, militäranalytiker och Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan
Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

Programledare: Claes Aronsson och Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters, AFP, Global news, A News, Channel 4 4 News, Internet Archive, The Express Tribune, Kyiv Independent

Så kan Sverige hamna i en matkris

20 augusti 2024 | 29 min

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut.

– Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot.

Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap.

– Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson.

En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson:

– Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem.

Mat som måltavla i krig

Brist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade.

– Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.

Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk.

– Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI.

Medverkande:

Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF.
Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.
Henrik Dammberg, reporter på Ekot
Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson
Producent: Jimmy Halvarsson
Reporter: Claes Aronsson
Ljud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

Så skyddar Sverige makthavarna från attentat

6 augusti 2024 | 29 min

I USA riktas enorm kritik mot Secret Service efter mordförsöket på Donald Trump. Men hur ser skyddet av de svenska makthavarna ut egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under våren sker flera attacker mot politiker. Slovakiens premiärminister Robert Fico blir skjuten, Danmarks statsminister Mette Fredriksen blir attackerad. I Sverige blir ett politiskt möte som arrangeras av Vänsterpartiet och Miljöpartiet attackerat av maskerade män.

Och så kanske mest uppmärksammat av allt – mordförsöket på den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump.

– Det är ju ett underkännande någonstans för den fria demokratiska processen att det kan ske. Det kan också göra folk mer rädda för att besöka olika kampanjmöten och så tänker jag att det kan skada yttrandefriheten också om det innebär självcensur, säger Cecilia Khavar, som är Sveriges Radios tidigare korrespondent i Washington.

Både polis och allmänhet hade uppfattat att det fanns en misstänkt person på området där Trump höll sitt kampanjmöte. Den här gången såg folk att den 20-årige gärningsmannen verkade reka platsen och publik hade larmat polis om att det fanns en beväpnad kille på ett tak.

Ofta när det sker en incident har en misstänkt person stuckit ut ur mängden på ett sätt som gör att säkerhetspersonal får syn på hen.

– Det kan vara en stirrande blick, att man har helt enkelt mållåst på någonting. Att man ser inte det runt omkring sig. Man bara stirrar. Man kan också uppträda väldigt nervöst. Vara svettig, säger Per Vicklander som tidigare jobbade som chef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen.

Härifrån kommer hotet mot politikerna

När den svenska Säkerhetspolisen, Säpo, gör sina hotbildsbedömningar mot politiker så är det en typ av gärningsperson som lyfts fram: ensamagerande. Säpo beskriver dem som en stor utmaning, särskilt i kombination med användandet av enkla medel för att slå till.

Och i stort så är det från våldsbejakande extremism som attentatshot mot politikerna kommer ifrån. Samtidigt har det skett en förändring de senaste åren; det är inte bara aktörer i, och från, Sverige som utgör hot mot landets folkvalda politiker längre.

– Vi ser att andra länder bedriver underrättelseverksamhet och att de också riktar in sig mot politiker, som ju är av intresse för främmande makt säger Gabriel Wernström, pressekreterare på Säkerhetspolisen.

Medverkande:

Per Vicklander, tidigare gruppchef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen.
Cecilia Khavar, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio.
Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.
Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson
Producent: Jimmy Halvarsson
Ljud från: Sveriges Radio, Reuters samt The Sun.

Svenska sjöminorna som ska stoppa fiender till havs

23 juli 2024 | 29 min

Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback.

– Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.

Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer.

– Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster.

När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden.

– Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm.

Finns planer om Sverige attackeras

– Förhållandena som finns i Västerhavet och Östersjön lämpar sig väl för minkrigföring och för att använda sjöminor, säger Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.

Vattnen som omger Sverige har besvärlig botten vilket har både för- och nackdelar. Det är svårt att hitta en mina, men lätt att gömma en. Den svenska marinen har planerat hur de ska agera om Sverige skulle utsättas för en attack från havs.

– Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef.

Medverkande:

Christoffer Blohm, kapten och stabschef på amfibiebataljonen i Göteborg.
Ewa Skoog Haslum, Försvarsmaktens marinchef.
Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.
Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.
Johanna Nilsson, stridsledningsofficer på minröjarfartyget HMS Koster.
Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson
Producent: Karin Hållsten
Ljud från: Sveriges Radio, Youtubekanalen USS PRINCETON CG-59, DW, Iltalehti, Försvarsmakten

Därför vill Putin åt Gotland

9 juli 2024 | 29 min

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gotland har alltid haft en stor militär betydelse men Nato-medlemskapet har gjort ön ännu mer intressant. Nyligen sade den svenska överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju i tysk media att Putin håller bägge ögonen på Gotland. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet.

– Det förväntar jag mig att han har, säger ÖB även när Gräns träffar honom ombord på u-båtsbärgningsfartyget HMS Belos i Visby hamn.

Det här är en stark kontrast mot läget 2005 då P18 som var det sista regementet på Gotland lades ned. Försvaret av ön sköttes därefter till stor del av hemvärnet.

– Det var en av de svåraste stunderna i mitt liv, säger Dan Rasmussen som var officer på P18 och deltog i nedstängningsceremonin. Numera är han regementschef för nya P18 som öppnade igen 2018 på en ny plats utanför Visby.

När Ryssland invaderade Ukraina 2014 blev det bråttom att rusta upp på Gotland. Försvarsmakten överraskade genom att låta 150 soldater stanna kvar i samband med en övning i september 2016. Sedan dess har Gotland permanent militär närvaro igen.

– Det var kanske ett av de viktigare beslut jag fattade, säger ÖB Micael Bydén som avgår i höst.

Ryssland testar och provocerar

Den senaste gången Ryssland invaderade Gotland var 1808, men det varade inte så länge.

– Gotland har alltid varit ett intresseområde för Ryssland slash Sovjetunionen, säger Mats Ekeroth som är ordförande för försvarsmuséet på Gotland och före detta militär och överste.

Han berättar att under Kalla kriget var rysk militär ständigt närvarande i närheten i luften och till sjöss, men sedan lugnade det sig i alla fall på ytan. Nu har det blåst upp igen. Nyligen kränkte ryskt flyg svenskt luftrum vid Gotland i samband med den stora Baltopsövningen som Nato höll i juni. Amerikanska och polska soldater var på Gotland och övade.

– Det är inte någon som navigerat fel, säger Anna Wieslander som är Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council.

Det finns flera olika skäl till att Ryssland håller nära koll på Gotland. Samtidigt gör Sverige mycket för att förstärka försvaret på ön och underlätta samarbetet med Nato.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Dan Rasmussen, regementschef på P18 Gotland.
Mats Ekeroth, ordförande Gotlands förvarsmuseum.
Anna Wieslander, Nordeuropachef tankesmedjan Atlantic Council.
Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare.

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, Gotlands Försvarsmuseum, Försvarsmakten, Aftonbladet, Welt, PBS News, DVIDS samt Youtubekanalen Drakekloo Productions

Ryssland testar Natos svaga punkt

25 juni 2024 | 29 min

Ögruppen Svalbard i Arktis är hetare än någonsin. Militärstrateger pratar om att det är där Ryssland kan testa Natos artikel fem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ögruppen Svalbard, belägen mellan Norge och Nordpolen, har hamnat i rampljuset. Området tillhör Norge men ett 100-årigt traktat dikterar villkoren. Medborgare från alla länder som skrivit under traktatet har rätt att bosätta sig på Svalbard och starta företag och länderna har rätt att bedriva forskning. Bland annat finns ett helt ryskt samhälle som styrs helt av det ryska statliga kolgruveföretaget Arktikugol. Spänningarna mellan det ryska och det norska Svalbard har ökat på sistone.

– Det har ju blivit väldigt annorlunda nu efter kriget börjat i Ukraina, säger Moa-Maria From Kero som bor på Svalbard.

Norge vill stärka sin kontroll över ögruppen. Samtidigt anklagar Ryssland hela tiden Norge för att bryta mot Svalbardstraktatet. Dessutom testar Ryssland var Norges gränser går genom mindre hybridaktioner, som ett olovligt uppsatt heligt kors med proryska symboler och en militärparad på den ryska segerdagen med hovrande helikoptrar – trots flygförbud.

Artikel fem kan testas på Svalbard

Det finns bedömare som tror att situationen på Svalbard kan eskalera rejält i framtiden – så pass mycket att det är där som Natos artikel 5, den om att ett angrepp på en medlemsstat innebär ett angrepp på alla allierade, kan testas just där. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tillhör dem som tror att det är en rimlig teori.

– Om man tittar på intention, förmåga och tillfälle: Förmåga och tillfälle har Ryssland, men vi vet inte om de har intentionen. De har inte det ännu, men det är ju möjligt att det förändras, säger Joakim Paasikivi.

Skulle ett ryskt angrepp på Svalbard en dag bli verklighet kommer det även att påverka Sverige.

– Vad som sker på Svalbard har aldrig varit mer aktuellt för Sverige, säger Jonas Kjellén som är militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Eftersom Sverige räknas som en arktisk nation och med tanke på det svenska Nato-medlemskapet skulle Sverige kunna bidra med bland annat isbrytare i ett eventuellt försvar av Svalbard.

Den allt mer spända situationen påverkar även invånarna på ögruppen.

– Jag älskar den här lilla byn och den här ön så det gör ont i mig och i många andra när man ser det som händer här, säger Moa-Maria From Kero.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Jonas Kjellén, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Moa-Maria From Kero, boende på Svalbard.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, NRK, Youtubekanalen DW News, Reuters, France 24 samt Arktikugols kanal på Vkontakte.

Spionskandalerna som skakar EU

11 juni 2024 | 29 min

Flera EU-parlamentariker blir avslöjade med kopplingar till Ryssland och Kina. För främmande makt är Bryssel högintressant.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En vårdag 2024 kliver polis in på den tyske politikern Maximilian Krahs kontor. Han är toppkandidaten till EU-parlamentet för det högernationalistiska partiet AfD, Alternative für Deutschland. Krah har tidigare blivit ifrågasatt för att ha Kinakopplingar men nu söker polisen efter information om hans assistent. Han är nämligen misstänkt för att ha spionerat för Kina.

Några månader tidigare har det avslöjats att en lettisk EU-parlamentariker, Tatjana Ždanoka, jobbat för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

– En stor del av beslutsfattandet sker inom Europaparlamentet och Europeiska rådet. Där fattas det ju beslut som påverkar hela EU och då är det självklart också av intresse för främmande makt som vill driva igenom sin agenda, säger Gabriel Wernstedt som är pressekreterare på Säkerhetspolisen.

Att både Nato-högkvarteret och många av EU:s institutioner ligger i Bryssel gör att staden börjat kallas för Europas spionhuvudstad. Det märks, tycker Teresa Küchler som är Svenska Dagbladets Brysselkorrespondent.

– Jag ser mer affischer som hänger uppe lite här och där nu än vad jag gjorde för 20 år sedan när jag kom hit. ”Tänk på vem som sitter bakom dig när du pratar högt i matsalen”, alltså lite det budskapet, säger hon. Den typen av affischer finns både hos Nato och i EU-parlamentet.

Vad är hybrid krigföring?

Både fallet med Maximilian Krah, hans assistent och Tatjana Ždanoka är exempel på det som kallas politisk krigföring. Det är en slags hybridkrigföring som främmande makt använder sig av, bland annat genom att sprida desinformation, stötta olika partier ekonomiskt, genomföra politiska påverkansoperationer eller skaffa sig agenter i utländska parlament.

De partier som tycks absolut lättast för främmande makt att påverka är främst ytterkantspartier på båda sidorna av höger-vänster-skalan.

– Extremhögern, extremvänstern och fredsrörelser. Det är de som har varit så mycket emot etablissemanget/väst/Nato/USA att man har uttryckt ryska intressen, säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Medverkande:

Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.
Teresa Küchler, Brysselkorrespondent Svenska Dagbladet.
Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Youtubekanalen Spy Capital Film, Youtubekanalen, DW, DW History and Culture, EFE, Youtubekanalen POLITICO Europe, Euronews

Därför använder Iran svenska gäng

31 maj 2024 | 13 min

Rysslands attacker mot flygen i Östersjön

28 maj 2024 | 29 min

På kort tid har tiotusentals flygplan på väg över Östersjön plötsligt förlorat sin GPS-signal. Allt pekar mot att Ryssland ligger bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mars i år ska två små flygplan flyga från Gdansk i Polen till Kalmar i Sverige. Allt ser bra ut inför avfärd men snart störs GPS:en.

– Det märks tydligt med varningsflaggor som kommer upp på skärmarna, en stor text: No GPS signal. Och vi kan inte längre följa nålen som piloten tittar på, säger Henrik Edshammar som är pilot och flyginstruktör.

Båda planen har råkat ut för samma sak och de är inte ensamma, sedan december 2023 har minst 50 000 GPS-störningar i Östersjöområdet registrerats.

– Jag skulle vilja karaktärisera det här som en form av icke-väpnad aggression, säger Jörgen Elfving, överstelöjtnant som ägnat sig åt Sovjet och Ryssland under stora delar av sin militära karriär men som nu är pensionär.

Analyser pekar mot Ryssland

Det finns många sätt att spåra var störningarna kommer ifrån, och mycket pekar mot att en stor del orkestreras från Ryssland.

– Man har bland annat sett särskilt koncentrerade områden dels i Kaliningrad men även strax utanför Sankt Petersburg, säger Maria Engqvist som är analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Området som drabbas av störningar är stort och för att lyckas med en så stor geografisk spridning behövs rejäl teknisk utrustning. Även det gör att mycket pekar mot att en statsaktör ligger bakom GPS-störningarna och ägnar sig åt telekrig.

– Det är den rimliga slutsatsen på grund av vad som krävs av den tekniska utrustningen för att generera ett sådant stort störområde. I teorin kan en privatperson göra det, men den utrustningen skulle ju bli väldigt stor och lätt att lokalisera, säger Fredrik Eklöf som är expert på globala navigationssystem och som forskar på totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Det finns fyra globala navigationssystem som fungerar tillsammans. Tillsammans benämns de GNSS. Det amerikanska heter GPS, Kinas heter Beidou, BDS, Rysslands Glonass och inom EU finns Galileo. Galileo utvecklar även nya satelliter med bättre kapacitet för att till exempel stå emot sabotage som jamming där signaler störs ut och spoofing där signalen manipuleras att vilseleda.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Henrik Edshammar, pilot och flyginstruktör.
Fredrik Eklöf ,expert på globala navigationssystem, forskare på totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Maria Engqvist, analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Jörgen Elfving, överstelöjtnant.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Magnus Kjellsson

Ljud från: Sveriges Radio, The Ronald Reagan presidential library, Youtube

Därför nämns inte kärnvapen i militäravtalet med USA

14 maj 2024 | 29 min

Ett nytt avtal låter USA ha soldater och materiel på svensk mark. Men när det gäller kärnvapen finns utrymme för tolkning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I juni ska riksdagen rösta om DCA, Defence Cooperation Agreement, ett bilateralt försvarsavtal med USA som bland annat ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser. En majoritet av riksdagspartierna är för avtalet och försvarsministrarna Pål Jonson (m) och Lloyd Austin har redan träffats i Washington och skrivit under

– Avtalet gör det lättare för amerikanerna att komma hit för samövningar, för skarpa insatser i kris och krig och framförallt så förenklar det formaliteterna så att det blir mindre pappersarbete, säger Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Det är till exempel krångel med tull, körkorts- och vapentillstånd som ska gå snabbare och att underlätta Sveriges roll i Nato som ett uppmarschområde mot Finland och Baltikum.

– Nu är Sverige anslutet till Nato och där är USA en stor spelare också så att det här är ett steg för att underlätta Natos operativa planering, säger Jan Thörnqvist med stor erfarenhet av höga poster inom Försvarsmakten.

Oro som går tillbaka till kalla kriget

Det finns en oro att USA ska skaffa sig permanenta baser med amerikanska soldater i Sverige, soldater som i första hand hamnar i det amerikanska rättssystemet om de blir misstänkta för brott i Sverige. Men statsminister Ulf Kristersson har vid upprepade tillfällen sagt att det inte är aktuellt med permanenta baser i fredstid. Inte heller med kärnvapen på svensk mark i fredstid.

– Det är knappast så att någon vill att vi ska ha något sådant arrangemang. Det finns brist på resurser och det är ingen som nu trycker på för att utvidga, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker.

Under kalla kriget var Sverige ett av de länder som tog täten i kampen mot kärnvapen. Samtidigt hade regeringen överenskommelser under bordet med kärnvapenmakten USA, men inget av det fanns på pränt.

2024 finns det de som undrar om historien är på väg att upprepa sig. Att Sverige går in i nya samarbeten med USA som lämnar viktiga frågor öppna för tolkning. I det 37-sidiga DCA-avtalet nämns inte ordet kärnvapen en enda gång och kritiker lyfter frågan om kärnvapen kan hamna på svensk mark i krig eller kris.

– Ett bra avtal tar ju sikte på regniga dagar, saker och ting kan ändras i världen och då är det viktigt att man har ett avtal där det finns vissa garantier så att svenska intressen också efterlevs, säger Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI
Jan Thörnqvist tidigare insatschef i Försvarsmakten
Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker
Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, AP, Sky News

Polisens metoder för att möta Eurovision-hoten

7 maj 2024 | 16 min

Årets Eurovision kan vara den mest politiskt känsliga någonsin. Samtidigt är terrorhotet i Sverige högt och Säpo är på tårna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israel kommer som vanligt att delta i Eurovision. Men i år är inget vanligt år. Det är det första Eurovision som hålls efter den 7 oktober – dagen då Hamas attackerade Israel och dödade runt 1 200 personer och kidnappade över 200. Israels svar kom snabbt och pågår än idag. Deras invasion av Gaza har lett till över 30 000 döda och kritiken mot Israels agerande är hård. Därför menar många att de borde uteslutas ur Eurovision.

Men så blir det inte. I Malmö väntas stora demonstrationer mot Israels deltagande och enligt arrangörerna kan 20 000 personer delta i protesterna. Samtidigt är terrorhotsnivån i Sverige en fyra på den femgradiga skalan och det betyder att hotet är högt.

– Vi vet att omvärldskonflikter och händelser i omvärlden kan vara drivande, framförallt för enskilda hotaktörer som mot bakgrund av en internationell konflikt vill, eller eventuellt utvecklar en avsikt att, begå handlingar i Sverige också, säger Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen. Han är också Säpos kommenderingschef under Eurovision.

Säpos fokus är på just terrorhot och cyberhot. Det sistnämnda är också någonting som man tar höjd för. Hacktivister, kriminella eller främmande makt kan ha intresse av att utföra någon slags cyberattack eller desinformationskampanj under Eurovision. Säkerhetsläget är helt enkelt annorlunda nu jämfört med 2013 när Malmö arrangerade evenemanget sist.

– Som det är nu med pågående konflikter mellan Israel och Hamas, med en hel del aktivitet från aktivister som kanske vill ta tillfället i akt, och med ökad hot och desinformation från Ryssland så tror jag att det är nog mer komplicerat den här gången än vad det var förra gången, säger Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Medverkande:

Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen och Säpos kommenderingschef under Eurovision.
Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, Sydsvenskan

Så nära är Nato att dras in i Putins krig

30 april 2024 | 29 min

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av april 2024 hävdar Ukrainas säkerhetstjänst att de attackerat ett ryskt stridsfartyg vid Kaliningrad, den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Nato-länder i Östersjön.

Många frågor lämnas obesvarade men om uppgifterna om robotkorvetten stämmer är det första gången som Ukraina angriper ett ryskt fartyg i Östersjön. Tidigare har man bara slagit mot den ryska svartahavsflottan.

– Historiskt när Ryssland varit inblandat i olika typer av krig så har de här två områdena, Svarta havet och Östersjön, väldigt snabbt kommit att länkas samman, säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.

Martin Kragh skulle inte förvånas om konflikten spiller över ännu mer till Östersjön framöver.

– Från den ukrainska sidan betraktat så finns det inga militära mål på den ryska sidan som är oantastbara. Var helst dom kan hittas kommer ukrainska militärer försöka angripa dem, säger han.

Ukrainska attacker långt inne i Ryssland

Samtidigt slår Ukraina till längre in i Ryssland än någonsin. De senaste månaderna har det rapporterats om ukrainska drönarattacker mot den ryska oljesektorn.

– Vi alla går ju och tittar på vad det kostar att tanka bilen eller försörja oss med el eller med värme och då är ju oljepriset en viktig variabel på världsmarknaden, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, och lägger till att det är det som gör att attacker mot oljeterminaler blir så känsligt.

Men attackerna faller inte i god jord hos alla. Från amerikanskt håll uppmanar man Ukraina att sluta angripa oljeraffinaderier. Det spekuleras i att USA:s president Joe Biden inte vill ha högre oljepriser inför det amerikanska valet i höst.

Putins nya hot

Trots de ukrainska attackerna mot den ryska energisektorn fortsätter länder i väst att stötta Ukraina. Bland annat väntas de första leveranserna av F-16-plan, ett stridsflyg som Ukraina väntat länge på, komma till landet under senvåren. Det har fått den ryske presidenten Vladimir Putin att hota med att planen kan attackeras vid flygbaser även i Nato-länder.

– Till att börja med är det ju ett väldigt obehagligt hot för alla inblandade, men jag ser att riskerna med att faktiskt göra det för Ryssland troligtvis är större än de eventuella vinsterna, säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Det finns en växande oro för ett storkrig där Nato dras in, men både ryska och amerikanska uttalanden gör gällande att ingen vill ha ett tredje världskrig.

Medverkande:

Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Stockholm.
Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, CNN, Youtubekanalen NATO News, U.S. Department of State, BBC, The Telegraph, Daily Mail

Militärnördarna som blev ett hot mot Sverige

16 april 2024 | 29 min

När en man hittas död i sin lägenhet uppdagas ett nätverk som kartlägger militära anläggningar information som är intressant för främmande makt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Strax innan jul 2014 går polisen in i en lägenhet i Stockholm. Där ligger en död man. När hans vänner senare städar upp hittar de hårddiskar med hemlig information som de lämnar över till säkerhetspolisen, Säpo, som i sin tur lämnar över den till Must, den militära underrättelsetjänsten.

Fynden leder så småningom till att ett stort nätverk män uppdagas. De är så kallade möpar, militärt överintresserade personer, och de är medlemmar i ett internetforum som heter LS-tornet. De beskriver bland annat detaljer om försvarsanläggningar.

– Det var ju väldigt många personer som hade en lång bakgrund inom det militära som verkligen var villiga att dela med sig av information, säger Erik, som var en av medlemmarna i forumet.

De senaste åren har flera LS-tornetmedlemmar gripits, misstänkta för att ha brutit mot lagen. Många av männen i LS-tornet menar att de inte ägnat sig åt något olagligt, deras bild är att de samlat information som redan finns tillgänglig för allmänheten. David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan, menar att de enskilda pusselbitarna inte nödvändigtvis är hemliga. Men när man börjar lägga ihop dem till en helhet kan det bryta mot lagen.

– Då blir det fruktansvärt olagligt. Och känsligt, säger David Bergman.

Hittills har flera män blivit dömda till fängelsestraff eller villkorlig dom för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. En av dem är Erik, som dömts till åtta månaders fängelse av tingsrätten. Men hans fall är ännu inte helt avgjort eftersom det ska tas upp i hovrätten också.

Gripanden, rättegångar och straff

Mats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm, menar att kartläggningen varit på en väldigt hög nivå, nästintill professionell, och att det är nära på krigsförberedande planering som vissa av LS-tornets medlemmar ägnat sig åt.

– Vi påstår ju med rätta att det här är exakt sådant material som främmande makt vill ha och behöver, säger Mats Ljungqvist.

Ingen av de männen är dömd för spioneri, men det finns ändå en oro att till exempel Ryssland skulle kommit över de känsliga uppgifterna som spridits på forumet.

– Det vore ju nästan konstigt om inte ryska underrättelser haft koll på de här männens aktiviteter och på de här hemliga chattrummen, säger Alexander Gagliano, reporter på Ekot som följt nätverket.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

David Bergman, lärare på försvarshögskolan och doktor i psykologi.
Mats Ljungqvist, åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål i Stockholm.
Erik, tidigare medlem i forumet LS-tornet.
Alexander Gagliano, reporter på Ekot.

Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT

Så hotar ammunitionsbristen den svenska säkerheten

3 april 2024 | 29 min

Kriget i Ukraina har gjort artilleriammunition till en bristvara i hela världen förutom i Ryssland.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriget i Ukraina har utvecklats till ett artillerikrig få såg framför sig. Och nu börjar Ukraina få slut på granater av den viktiga 155 millimeters kalibern. Och omvärlden har svårt att fylla sina egna och Ukrainas lager.

– Produktionskapaciteten i väst och USA vad för något år sedan fem till tio gånger lägre än åtgången i Ukraina, så kraftig obalans, säger Marin Lundmark lektor i försvarssystem vid försvarshögskolan.

Det talas om leveranstider uppemot fem år för granatbeställningar som läggs idag. Det gör att länder som skänkt stora mängder ammunition till Ukraina inte kan fylla på sina egna lager. Och eftersom lagren i många länder inte var fulla när kriget startade, börjar man nu närma sig kritisk låga nivåer.

Bristen akut för Ukraina

Ukraina skjuter i snitt 2000 granater per dag jämfört med Ryssland som bedöms skjuta 10 000 per dag. Konsekvensen blir att Ukraina inte kan gå på offensiven och återta terräng. Ett scenario som gynnar Ryssland som kan stärka kontrollen i de ockuperade områdena och skapa ett låst läge.

– Det är inte ett stillestånd utan det är ett ställningskrig alltså, säger Överstelöjtnant Joakim Paasikivi lärare på Försvarashögskolan och fortsätter.

– Det blir farligare vid fronten.

Bilden bekräftas också av Ukrainas försvarsminister som nyligen sa att när utlovade leveranser från väst uteblir dör Ukrainska soldater och man förlorar terräng.

Rysk krigsekonomi

Ryssland lägger sju procent av BNP på försvarsmakten och stora delar av den ryska industrin har ställt om för att producera krigsmaterial. Förutom att att granattillverkningen går på högvarv så hade Ryssland stora lager när de startade kriget.

– Ryssland skulle gått in i kriget med någonstans mellan 10-15 miljoner artillerigranater, säger Tomas Malmlöf forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och analyserar rysk försvarsindustri.

Gamla sanningar återupptäcks

Under 90-talet rustade många länder ner och i Sverige såldes resterna av de statliga bolag som tillverkade försvarsmateriel. Istället gick man över till en just-in-time princip där ammunition köptes in när den behövdes. Men lärdomarna från Ukraina-kriget har gjort att försvaret tänkt om.

– Det visste vi förut också under kalla kriget, men av olika skäl så har metoderna kopplat till just in time och allt som egentligen rör new public management och effektiva värdekedjor med mera satt sin prägel på det militära systemen. Så att vi behöver gå tillbaka till roten, säger Michael Claeasson chef för Försvarsstaben.

Nya IS-terroristerna som vill attackera Sverige

26 mars 2024 | 15 min

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag.

Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS.

– En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI.

IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats.

– De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer.

Sverige ett mål

Sverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.

– Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka.

Kopplingar till Moskva-attacken

Hittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades.

Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner.

– Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon.

Medverkande:

Helene Lackenbauer, FOI

Jörgen Holmlund, Försvarshögskolan

Programledare: Sara Sundberg och Karin Hållsten

Ljud från: SVT, Sveriges Radio

De kinesiska elbilarna som oroar makthavarna

20 mars 2024 | 29 min

På kort tid har Kinas elbilar blivit storsäljare men i Europa och USA finns en oro att de kan användas för spionage och kartläggning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världen ställer om till klimatvänligare transportmedel och elbilar är hett eftertraktade men samtidigt som Kina tar ledningen i elbilsracet hopar sig farhågorna. Om Kina helt tar över marknaden blir Europa beroende av elbilar från en auktoritär stat.

– Det läget kan ju innebära risker då Kina skulle kunna använda sig av det beroende som EU och Sverige skulle ha relation till Kina för att få genom geopolitiska fördelar, säger Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Bäst går det för den kinesiska tillverkaren BYD, build your dreams, som nyligen gick om elbilen Tesla i försäljningen. Den amerikanska entreprenören och Teslagrundaren Elon Musk har gått från att hånskratta åt BYD till att peka på dem som ett stort hot.

– De är världens största och byggde över tre miljoner bilar i fjol. Det är mycket bilar, men exporten ligger på några få procent av deras total. Så de ser hela världen som en enorm möjlighet och nu vill de till Europa, säger Alrik Söderlind editor at large på tidningen Auto Motor & Sport

Bilar som spionerar?

Alla elbilar samlar in information men med de kinesiska elbilarna finns farhågan att infon hamnar i händerna på den kinesiska staten på grund av statens nära koppling till företagen och en lag som säger att alla kinesiska företag är skyldiga att lämna ut sin information till staten.

– Den här oron handlar helt enkelt om att Kina skulle kunna använda känslig data i illasinnade syften om användarna, men inte bara om användarna utan också om infrastrukturen som de här bilarna rör sig i, säger Ulla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Oscar Almén, Kinakunnig på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Alrik Söderlind, editor at large på tidningen Auto Motor & Sport
Ulla Lovcalic, Kinakännare på Utrikespolitiska institutet, även fritidspolitiker för L men uttalar sig som analytiker på UI.

Programledare: Sara Sundberg och Karin Hållsten

Producent: Karl-Johan Glas

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, CNBC, AP, Reuters, Deutsche Welle, Fully Charged

Så sätter Donald Trump Europas säkerhet på spel

6 mars 2024 | 29 min

En chockvåg går genom Europa när presidentkandidaten Donald Trump säger att Natos artikel 5 inte gäller om man inte betalar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den amerikanska presidentkandidaten, republikanen Donald Trump har satt hela Nato-alliansen i gungning efter ett utspel vid ett valmöte.

– Det här uttalandet var ju ohyggligt omdömeslöst. Han sa ju mer eller mindre ordagrant att han skulle uppmuntra Ryssland och attackera länder i Europa som inte gör rätt för sig i Natokontexten, säger Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Kärnan i Natosamarbetet är artikel 5 att alla länder hjälps åt att försvara en medlemsland vid ett anfall. Även om det bara är Trumpsk retorik finns det risker med ett sådant här uttalande menar Anna Wieslander, Nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

– Det är farligt därför att det är klart att Ryssland uppfattar ju då att här finns ett utrymme att testa.

Inte första gången USA signalerar neddragningar i Europa

Att Trump vill dra ner på den militära närvaron i Europa är inget nytt. Under sin förra mandatperiod försökte han dra hem trupp från bland annat Tyskland.

Men även demokraten Barack Obama, drog ner på den militära närvaron i Europa under sin presidentperiod.

– Obama ansåg att Europa nu var fixat och klart och drog då hem alla tunga amerikanska arméförband från Europa och spenderade ytterst lite pengar på de resterande amerikanska trupperna, säger Mike Winnerstig.

Det här skedde 2012 och Obamas agerande möblerade om den säkerhetspolitiska spelplanen, och gav plats för ett mer aggressivt Ryssland.

– Europa måste på allvar göra det som vi har pratat om, och diskuterat under många år. Att vi i Europa måste ta bli starkare, ta hand om vår egen säkerhet, säger Anna Wieslander.

Bara två tredjedelar av Natos medlemsländer når upp till kravet att två procent av BNP ska läggas på det egna försvaret. Men trots det lägger man gemensamt mer pengar på sina försvarsmakter än Ryssland.

– Men det spelar ju inte så stor roll om man inte kan komma överens om hur de här bäst ska utnyttjas, och om de förmågor som man behöver ta väldigt många år att utveckla, säger Jacob Westberg, docent vid Försvarshögskolan.

Medverkande:

Mike Winnerstig, chef för den säkerhetspolitiska enheten på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI
Anna Wieslander, nordeuropachef för den amerikanska tankesmedjan Atlantic Council
Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Ljud från: Riksdagens webb-tv, Aftonbladet, Sveriges Radio, Washington Post, The Monroe Doctrine 1939, Natos hemsida, NBC, BBC, C-span, Wall Street Journal

Det här vet vi om giftgasen vid Säpo-högkvarteret

29 februari 2024 | 14 min

Natomedlemskapet: Sverige kommer in i superhemliga kärnvapengruppen

26 februari 2024 | 21 min

Svensken som är gisslan i Iran

21 februari 2024 | 32 min

När svensken Johan Floderus grips i Iran sätts den svenska regeringen på prov. Sverige får känna på det som kallas för gisslandiplomati.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I april 2022 ska EU-tjänstemannen Johan Floderus resa hem från Teheran, när iranska myndigheter griper honom, och anklagar honom för spioneribrott, att han ska ha samarbetat med Israel mot Iran.

– Johan Floderus är godtyckligt frihetsberövad och bör frisläppas så fort som möjligt så att han kan återförenas med sin familj, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till SVT.

Åklagaren vill att Floderus ska dömas till döden, och han utsätts för hård press i det ökända Evinfängelset, en plats där fångar enligt människorättsorganisationer utsätts för tortyr.

Sverige tillämpar länge det som kallas för tyst diplomati, och Johan Floderus namn är okänt för allmänheten i mer än ett år.

Gisslandiplomati

Samtidigt menar experter att det som sker är så kallad gisslandiplomati – i klartext att Iran fängslat en oskyldig person för att kunna använda honom som bytesvara.

– I Irans ögon är han en riktigt bra gisslan för att sätta press på Sverige, säger Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet.

För i Sverige finns något som Iran vill ha, tror många: iraniern Hamid Noury, som dömts till livstids fängelse för folkrättsbrott. Exiliranier har jublat över domen, men för den islamiska republiken Iran är situationen djupt störande – och regimen vill ha honom tillbaka.

I Iran väntar Johan Floderus på sin dom. Samtidigt tvingas Sveriges regering tänka på om man ska acceptera en fångutväxling.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt på Stockholms universitet
Erika Holmquist, senior analytiker med inriktning på Mellanöstern och Iran på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Stefan Johansson, företagare i betongbranschen, tidigare fånge i Iran.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, TV 4

Därför lägger åklagaren ner Nord Stream-utredningen

7 februari 2024 | 11 min

Militärt maktspel på världshaven pressar Sverige

7 februari 2024 | 29 min

Flera havsområden är tickande säkerhetsbomber och när sjöfarten i Röda havet är under attack ställs nya krav på den svenska marinen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– När handelssjöfarten inte kan röra sig fritt på havet, då tycker jag faktiskt att vi blir hotat, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.

Nu, den här gången, är det i Röda havet som Huthirebeller attackerar handelsfartyg som de kopplar till Israel. Men marinchefen menar att man måste kunna försvara sig mot den typen av attacker även i svenska vatten.

– Det skulle ju kunna ske här också. Det är svårt att inse. Men vill man påverka sjöfarten så som man gör i Röda havet så skulle man kunna göra det även här.

Ewa Skoog Haslum har länge velat se en större svensk marin. Den önskan delas av Anders Hermansson som är vd på Svensk Sjöfart. Båda ser en utmaning i att den svenska kusten är lång, men marinen förhållandevis liten.

– Vi i Sverige måste nu verkligen fundera om vi har tillräcklig förmåga att skydda den för Sverige så viktiga sjöfarten. Vår bedömning är att förmodligen har vi inte det i Sverige idag, säger Anders Hermansson.

Marinchefen menar att det inte är Försvarsmakten själva som står för skyddet av sjöfarten, utan att det sker tillsammans med bland annat andra myndigheter. Men skulle Sverige misslyckas med skyddet blir priset högt. Sverige är beroende av sjöfart och om exporten och importen till svenska hamnar skulle blockeras av en potentiell fiende är risken stor för att den grundläggande försörjningen inte kan upprätthållas.

En kamp om att bli vågornas mästare

Det är inte bara i Röda havet som det just nu är oroligt. I Sydkinesiska havet är läget också spänt. Kina rustar upp sin marin rejält och gör anspråk på stora havsområden. Delar av Svarta havet är en krigszon efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Och i området kring Arktis pågår en slags kamp om vem som blir vågornas mästare när isen smält.

– Ordningen på världens hav håller på att kollapsa, alltså den regelbaserade världsordningen håller på att kollapsa, och den kollapsar allra snabbast på världens hav, säger Elisabeth Braw som är forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.

Rättelse: I en tidigare version av podden sa vi att Sverige har Europas längsta kust, det ska givetvis vara Östersjöns längsta kust. Vi beklagar misstaget och har rättat till det.

Medverkande:

Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.
Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart.

Elisabeth Braw, forskare och säkerhetsexpert på tankesmedjan Atlantic council.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Kalle Andersson

Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters

Ryska spionplanen för att få vapentåg till Ukraina att krascha

24 januari 2024 | 29 min

Polen nystar upp ett ryskt nätverk av unga spioner med uppdraget att sabotera vapenleveranser till Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nätverket är ovanligt stort och det har gått väldigt snabbt att sätta samman det. Den ryska underrättelsetjänsten har använt nya metoder och riktat in sig på en ny typ av agent: Unga.

Rysk underrättelsetjänst har annonserat ut uppdrag via Telegram som människor nappat på.

– De första uppdragen som de har fått kan man se som ett slags testuppdrag. Det kan vara att hänga upp flyers eller affischer med proryska budskap, säger säkerhetsexperten Carolina Angelis, som har lång bakgrund inom underrättelsevärlden.

Därefter har uppdragen blivit allt mer komplexa. Det har rört sig om att kartlägga hamnar, flygplatser och järnvägsspår, det vill säga kritisk infrastruktur när det gäller de västliga vapenleveranserna till Ukraina.

– Jag tror att ett av de centrala syftena är att kunna identifiera när leveranserna sker och förhoppningsvis slå ut dem innan de sprids ut och kommer fram till fronten, säger Michael Jonsson som är forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Planer på sabotage som tågurspårningar, samt grova brott som mord och mordbrand, har också funnits men det verkar den polska säkerhetstjänsten ha avvärjt, enligt Angelis.

Många ukrainska flyktingar i nätverket

Bland de 16 som gripits i det stora spionnätverket är de flesta från Ukraina. För Ryssland innebär det en slags win-win-sitaution. Om de inte åker fast får rysk underrättelsetjänst tillgång till värdefull information. Om de åker fast är det inte ryska medborgare som fälls och dessutom ser det illa ut för Ukraina. Det faktum att det handlar om flera ukrainare kunna också utnyttjas för att så split mellan olika grupper i Polen.

– Det skulle kunna utnyttjas i den här typen av påverkan: Varför ska vi stötta hjälp av Ukraina när ukrainska medborgare kommer hit och spionerar och planerar sabotage på polsk mark? säger säkerhetsexperten Carolina Angelis.

Medverkande:

Carolina Angelis, säkerhetsexpert med lång erfarenhet från underrättelsearbete i Sverige.
Michael Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, nu associerad seniorforskare till Utrikespolitiska institutet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Magnus Kjellsson

Ljud från: Sveriges Radio, Aftonbladet, Folk och Försvar samt AFP.

Det vet vi om Hamas påstådda attackplaner i Stockholm

15 januari 2024 | 15 min

Enligt Israel har terrororganisationen Hamas planerat ett attentat mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Men svenska myndigheter håller tyst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När det gått närmare två veckor in i januari 2024 publiceras en lång tråd på den israeliska premiärministern Benjamin Netanyahus konto på X. I den går det att läsa att Israel har uppgifter om att terrorstämplade Hamas vill attackera mål utanför Israel. Bland annat den israeliska ambassaden i Stockholm, hävdar Israel.

– På det stora hela så är det en ny sak om Hamas skulle börja angripa mål utanför Israel/Palestina. Det har man ju inte gjort historiskt. Det har varit en uttalad policy hos organisationen att man ska hålla sitt krig mot Israel och inte blanda sig in i attacker utomlands, säger Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

I en intervju med norska NRK förnekar Hamas att de skulle haft planer på en attack mot Israels ambassad i Stockholm.

Tidigare gripanden i Danmark och Tyskland

I december grips flera personer av den danska säkerhetspolisen. Sex personer häktas, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd. Israel säger att Hamas är inblandat, men Danmark släpper ingen sådan information.

Även i Tyskland grips flera personer i december som, enligt de tyska åklagarna, har kopplingar till Hamas militära gren.

Det är utifrån fallen i Danmark och Tyskland som det kommit information om attentatsplaner mot den israeliska ambassaden i Stockholm. Hittills har svenska myndigheter varit tystlåtna kring de påstådda attentatsplanerna. Men Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är säker på att Säkerhetspolisen och polisen är informerade om läget.

– Jag vet själv att det har förelegat ett högt säkerhetsläge, högre än vanligt, mot ambassaden och det skedde i samband med de här arresteringarna, säger Magnus Ranstorp.

Men den knapphändiga informationen får Mellanösternkännaren Aron Lund att vänta med att dra för stora slutsatser.

– Än så länge har vi en situation där Israels premiärminister säger att de här danska och tyska gripandena har avslöjat information om att man vill attackera ambassaden i Stockholm. Tyskland, Danmark och Sverige har inte sagt någonting ännu. Personligen skulle nog vänta och vilja veta vad Säpo eller Sverige eller andra myndigheter har att säga om saken, säger han.

Medverkande:

Aron Lund, Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.

Programledare: Bo Torbjörn Ek

Producent: Karin Hållsten

Reporter: Sara Sundberg

Ljud från: Sveriges Radio, TV2 News samt Deutsche Welle.

Sveriges nya roll när Ryssland hotar Nato

10 januari 2024 | 30 min

Sverige ska ta emot soldater och vapen om det blir konflikt vid Natos norra gränser. Men då ökar hotet från robotattacker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det kan bli krig i Sverige, sa civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i ett uttalande som väckt stor uppmärksamhet.

Länder som Estland och Polen varnar om när ryska styrkor kan röra sig mot nya länder, och Nato jobbar utifrån att det skulle kunna bli konflikt med Ryssland.

Den svenska Natoanslutningen haltar rejält, men den roll som Sverige ska spela i försvarsalliansen vid en kris eller en konflikt är ganska klar.

– Om man tittar på kartan så kan man ju ganska snabbt dra slutsatsen att Sverige kommer bli ett genomfartsland för förband som ska österut, säger Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.

Hot från luften

Utländska trupper, vapen, ammunition och drivmedel. Allt som behövs kommer att transporteras genom landet. Men det här ökar hotet från så kallade långräckviddiga vapensystem, som robotar och drönare.

Det här innebär att Försvarsmakten vill utveckla luftförsvaret av Sverige. Det handlar om att stärka både luftvärnet och flygvapnet.

– Det är ju ju så att säga värdlandets ansvar att att ta hand om det när man transporterar igenom och baserar förband i Sverige, säger Jonas Haggren.

Kapprustning oroar

Han uppger att risken för en konflikt mellan Nato och Ryssland är låg i dagsläget, men att den inte går att utesluta längre.

– Det är väl just den delen att vi inte längre kan utesluta det som såklart är ett stort allvar i sig.

Både Ryssland och Natoländerna lägger enorma pengar på upprustning, och det kommer att fortsätta, tror Gunilla Herolf, senior analytiker, knuten till Utrikespolitiska institutet.

– Och ett problem med det sammanhanget, det är ju att vi inte längre har en rad av de avtal som vi hade tidigare. Så att kapprustningen, både i kvantitet och i militär teknologi, kommer att, som det ser ut nu, fortsätta. Med ganska hög fart också. Det är ett stort orosmoment.

Rättelse: I en tidigare version av den här podden kallade vi Boris Pistorius för Tysklands utrikesminister. Rätt är att han är Tysklands försvarsminister.

Medverkande:

Jonas Haggren, viceamiral och Sveriges militära representant i Nato och EU.
Gunilla Herolf, senior analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Mikael Holmström, säkerhetspolitisk reporter på Dagens nyheter.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, Cepa

Så använder Ryssland delfiner i kriget mot Ukraina

26 december 2023 | 29 min

Sommaren 2023 blir det plötsligt fler delfiner vid en av Rysslands flottbaser. De militärt tränade djuren kan användas för att slå ut fiendens dykare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På satellitbilder syns plötsligt fler fyrkantiga objekt ligga innanför pirarna vid Sevastopols hamn. Allt pekar mot att det är flytande burar för marina däggdjur och den brittiska underrättelsetjänsten gör bedömningen att det högst troligen handlar om flasknosdelfiner.

– Vi kan absolut säga att deras betydelse ökar. De verkar komma närmare den vanliga flottan, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.

H.I. Sutton säger att det är svårt att svara på exakt hur många delfiner Ryssland har eftersom de inte går att se på satellitbilder. Men han gissar att det handlar om sex till åtta individer i Sevastopol. Och precis som den brittiska underrättelsetjänsten tror han att de främst används för att hitta dykare.

– Det är en väldigt hård militär verklighet. Delfinerna är till syvende och sist tränade att döda dykare, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.

Dramatisk storm på Krim – delfinerna drabbade

Senhösten 2023 drabbas Ukraina, Moldavien och södra Ryssland av en stor storm som får stora konsekvenser. Bland annat skadas ryska försvarsanordningar vid Sevastopol. Satellitbilder visar hur saker som fanns på plats innan stormen plötsligt inte längre syns till.

– Burarna och anläggningarna som delfinerna sannolikt skulle ha hållits i verkar ha blivit skadade. Det är lite oklart, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i strategi vid Försvarshögskolan.

Delfinernas burar verkar alltså vara borta. Men om det betyder att delfinerna plötsligt simmar i frihet – det är Joakim Paasikivi tveksam till.

– Hela idén med delfinerna är ju att de ska kunna simma fritt och utföra uppgifter. Jag skulle bli förvånad om man skulle kunna använda dem ifall de rymde så fort dom blev fria, säger han.

Medverkande:

H.I. Sutton, oberoende försvarsanalytiker.
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.

Erik Himmelstrand, museichef på Vaxholms fästnings museum.
Per Andersson, tidigare underrättelseofficer vid Must, specialiserad på främmande undervattensverksamhet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producenter: Karin Hållsten & Jimmy Halvarsson

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, CNN, France24, Sevastopol NTS, OTR, Wall Street Journal samt The Telegraph.

Så kan Zelenskyjs motgångar gynna Putin

13 december 2023 | 29 min

Stödet till Ukraina dalar och vid fronten står det still. President Zelenskyjs har motvind och det kan Ryssland dra nytta av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om man jämför hösten 2022 med hösten 2023 blir det tydligt: Stödet till Ukraina har minskat med nästan 90 procent, enligt Kielinstitutet.

Det är en stressig situation för ett land som kämpar för sin överlevnad. Från ukrainsk sida har man tydligt sagt att det vore förödande om USA slutar hjälpa – en risk som tornar upp sig som ett mörkt moln på himlen. Än en gång är Zelenskyj i Washington för att träffa president Biden och stärka stödet till Ukraina.

– Den stora hypen kring Zelenskyj har börjat lägga sig. Det finns flera i den amerikanska toppskiktet, framför allt bland republikaner, som tycker att USA har gjort sitt och vill dra ner på stödet till Ukraina, säger Lubna el Shanti, Ukrainakorrespondent för Sveriges Radio.

Kriget har hamnat i ett dödläge vid fronten vilket kan gynna Ryssland. Den ryska kalkylen är att väst ska tröttna på kriget förr eller senare. Dessutom är kriget inte existentiellt på samma sätt för Ryssland som för Ukraina.

– Jag skulle säga att viljan att inte förlora och därmed bli förnedrad av en eventuell förlust är ofantligt större än viljan att vinna just nu, säger Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Krigets fram- och motgångar blir svenska lärdomar

Den svenska Försvarsmakten släppte nyligen en rapport om lärdomar från kriget i Ukraina. Under snart två års tid har det ju funnits möjlighet att analysera stridstekniker, vapenanvändning och strategier och det verkar finnas en grej som sticker ut.

– Jag skulle säga att de största lärdomarna är att vi behöver kunna hantera drönare, säger Michael Claesson, chef för Försvarsstaben.

Teknikutvecklingen har gått väldigt snabbt och det har blivit tydligt att det går åt stora mängder drönare. Experter som försökt göra uppskattningar säger att Ukraina gör av med tiotusentals drönare i månaden. Det svenska försvaret är inte i närheten av att ha den mängden.

Medverkande:

Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent, Sveriges Radio.
Michael Claesson, chef Försvarsstaben.

Maria Engqvist, analytiker vid Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Oprah Winfrey Show, MSNBC, Reuters, ABC News, NBC, Komsomolskaja Pravdas Youtube-kanal, The Sun, BBC, CTV News, regeringens webb-tv.

Generalens omöjliga uppdrag – förgöra Hamas

29 november 2023 | 30 min

Efter Hamas attacker mot Israel har den israeliska överbefälhavaren fått två uppdrag: Att hämta hem gisslan och att slå ut Hamas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Israels överbefälhavare Herzi Halevi beskrivs av sina kollegor som en man som håller den moraliska fanan högt i krig. Nu har han och hans armé, IDF, fått i uppdrag av Israel att förgöra den palestinska terrororganisationen Hamas vilket lett till det blodigaste kriget på länge på Gazaremsan.

Hamas attackerade Israel den 7 oktober och dödade 1 200 israeler och tog över 200 personer som gisslan. De flesta ur gisslan är fortfarande kvar i händerna på Hamas men Israel är fast beslutet om att ta hem sina medborgare och att slå ut terrororganisationen.

Det har lett till en israelisk markinvasion på Gazaremsan. Området är både tätbebyggt och tätbefolkat och det är en svår miljö att strida i.

– Ingen militär som agerar i markdomänen vill gå in i den här miljön överhuvudtaget. Det här är ju som en enda stor fälla och kliva in i, säger överstelöjtnanten Anders Ekholm, som forskar i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.

Strider vid Al Shifa-sjukhuset

Israeliska IDF gick även in i Gazas största sjukhus Al Shifa efter underrättelseinformation bland annat om att Hamas höll gisslan där. Bilden av uppradade spädbarn vars kuvöser slutat fungera till följd av kriget och rapporter om att flera av dem dött fick omvärlden att reagera.

– Jag skulle nog hävda att det här är oerhört anmärkningsvärt att man går in med trupp i ett sjukhus, för sjukhus ska vara en fredad zon, säger Kristin Ljungkvist som är docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Men många tror att det var Hamas kalkyl redan från början att få in IDF i Gaza.

– Man har mycket större koll än sin fiende. Man känner till varenda bakgata, varenda bakdörr, alla hus och så vidare. Där har de en enorm taktisk fördel, säger Kristin Ljungkvist.

Kriget tros hittills krävt över 14 000 döda på Gazaremsan och en fredlig samexistens mellan Israel och de palestinska områdena ser ut att vara långt borta. En lösning som det pekats på ända sedan 1948 då Israel utropade sig som självständig stat, och som både Sverige och FN tror på än idag, är tvåstatslösningen; att Israel och Palestina ska vara två länder som kan existera bredvid varandra fredligt.

Medverkande:

Anders Ekholm, överstelöjtnant och forskare i israelisk militärstrategi vid Försvarshögskolan.
Kristin Ljungkvist, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, CNN, CBS News, IDF, PBS, Expressen.

Agenterna som lönnmördar i statens tjänst

15 november 2023 | 29 min

I strid med internationell rätt skickar stater ut torpeder för att mörda motståndare i andra länder. Ett mord i Kanada signalerar en comeback.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När en man med indisk bakgrund skjuts till döds i Kanada sommaren 2023 pekas Indien ut som skyldigt av premiärminister Justin Trudeau.

Den mördade mannen, en kanadensisk medborgare med indiska rötter, var en religiös ledare, och sikh som stödde självständighetsrörelsen för Khalistan i Indien. Det är en kamp som ogillas av den indiska regeringen.

Om anklagelserna mot Indien stämmer har landet spelat ett högt spel. Och enligt Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys vid Lunds universitet så finns tecken på att stater blivit mer beredda att göra det på sistone.

– Det är alltid svårt att uttala sig om vilket mörkertal som eventuellt finns. Av det som vi kan se så verkar det ju som att det har blivit varit en ökning.

Statliga lönnmord äger rum i ett ljusskyggt skuggland, men strider helt klart mot internationell rätt.

– Det är en helt grundläggande princip i folkrätten att andra stater inte kan agera på en annan stats territorium, säger Markus Gunneflo, docent i folkrätt vid Lunds universitet.

Säpo känner till planer i Sverige

I Sverige finns planer på lönnmord, men som stoppats. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsberättelse att de avvärjt attentatsplaner på svensk mark efter 2019. Det ska ha varit kopplat till iransk underrättelsetjänst.

– Det handlar ofta om personer som auktoritära regimer upplever som hot mot deras egna regim och personer som finns i diasporan, säger Karin Lutz, presstalesperson på Säpo.

Medverkande:

Markus Gunneflo, docent i folkrätt, Lunds universitet.
Tony Ingesson, forskare i underrättelseanalys, Lunds universitet. .

Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys, Försvarshögskolan.
Björn Nolén, överstelöjtnant och militärbloggare, känd som signaturen “Jägarchefen”.
Karin Lutz, presstalesperson,Säkerhetspolisen.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Kalle Glas

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: CTV News, ABC, CNN, C-Span, MSNBC samt Sveriges Radio.

Oro för mördarrobotar driver länder att rusta upp

1 november 2023 | 29 min

Vapen med artificiell intelligens, AI, kan förändra framtidens krig. Men kritiker kallar vapnen mördarrobotar och kräver förbud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hösten 2023 köper det svenska storbolaget Saab två företag, som använder AI i militära system. Dessutom investerar Saab i ett tredje AI-företag.

Man tror att tekniken ska förändra framtidens krigföring

– Jag ser framför mig att de här typen av traditionella strider som vi har sett under andra världskriget och i Irak och liknande, att de kommer nog bli lite mer science fiction-betonade framöver, säger Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.

Autonoma svärmar

Ett av Saabs nya bolag arbetar med att bygga autonoma drönarsvärmar, alltså flockar av drönare i luften, på land eller i vatten, som själva kan kommunicera, leta mål och sen attackera på order.

AI-svärmarna är svåra att försvara sig mot.

– Om man liksom blir jagad av av en stor elak fågel så kan man kanske försvara sig med en träpåk, men om man blir jagad av en getingsvärm så har man ingen möjlighet att skydda sig helt enkelt och man blir helt mättad, eller överbelastad, säger Petter Bedoire.

AI ny försvarstrend

Drönarsvärmar med AI är en tydlig trend i försvarsvärlden. USA har gått ut med man ska satsa stort på området, och i stormaktskonkurrensen anser många att Kina också ligger långt fram.

Rickard Stridh, forskningschef på Försvarsmakten, följer utvecklingen, men kan inte säga om även Sverige ska köpa in såna här autonoma vapensystem.

– Det är väldigt svårt att säga, men vi strävar ju hela tiden efter att ha relevant materiel som bygger de förmågor som vi behöver.

Kritik mot mördarrobotar

Det finns en stark kritik mot autonoma vapen, det som en del kallar mördarrobotar, alltså maskiner som själva tar beslut om att döda. FN har diskuterat förbud och Petter Bedoire på Saab tycker att den debatten är bra.

– Vi tror ju att man inte ska stoppa teknologiutvecklingen därför att här pågår ju en kapplöpning med till exempel Kina och Ryssland, där vi i väst inte får riskera att hamna på efterkälken. Däremot tillämpningarna att bygga olika typer av autonoma vapensystem, där tror jag att man ska vara mycket försiktig.

Medverkande:

Petter Bedoire, teknik- och forskningschef på Saab.
Rickard Stridh, överste och Försvarsmaktens forskningschef.

Anna Ponzio, samordnare för forskning och utveckling på Försvarets materielverk, FMV.
Björn Pelzer, AI-forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Vincent Boulanin, senior forskare och forskningschef för programmet om Reglering av AI på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: CNBC, Youtubekanalen DarpaTV, Reuters, C-span, DigiU, Youtubekanalen Paradise Sverige

Därför häktas FRA-kvinnan och toppmilitären

20 oktober 2023 | 13 min

Så blev svenskar terroristernas måltavla

17 oktober 2023 | 18 min

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.

En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.

– Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.

Svenskar prioriterade mål

De senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.

– Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.

Statsministerns pressträff

Dagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.

I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.

– Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.

Medverkande:

Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.

Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Producent: Karin Hållsten
Research: Karl-Johan Glas
Ljud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

Därför misslyckades Israels spioner förhindra attackerna

9 oktober 2023 | 17 min

Efter Hamas attacker mot Israel undrar många hur en av världens skickligaste underrättelsetjänster helt kunnat missa vad som var på gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lördagen den 7 oktober 2023 vaknar delar av Israel till ljudet av flyglarm. Tusentals raketer slår ned, samtidigt attackeras landet av marktrupper. Anfallaren är Hamas, den islamistiska, palestinska rörelsen som stämplats som en terrororganisation av både EU och USA.

– Hamas-grupperingarna har gått in i samhällen, i hemmen, och skjutit ihjäl folk. Det är den ena saken som helt sticker ut. Och den andra är ju kidnappningen. Man har fört med sig civila israeler och soldater in i Gaza på olika sätt, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala studier på Göteborgs universitet.

Frågorna hopas

Hamas-attackerna är välplanerade och snart riktas massiv kritik mot den israeliska underrättelsetjänsten, som helt verkar ha missat vad som varit på gång till priset av hundratals människoliv.

Brigadgeneralen och tidigare Försvarsmaktsmedarbetaren Anders Löfberg tror att Hamas kunnat hålla sina planer hemliga genom att jobba i celler, alltså små grupper, och genom att ha infiltrerat Israel.

– Min bedömning att man har haft folk inne i Israel under en tid innan själva operationen genomfördes för att identifiera lämpliga mål, säger han.

Fler inblandade

Det finns också teorier om att fler aktörer kan vara inblandade. Wall Street Journal har uppgifter om att Iran hjälpt till med planering. Mellanösternexperten Alexander Atarodi vid OECD i Paris understryker att mycket är oklart ännu, men konstaterar att många blickar riktas mot Iran, som förnekar inblandning.

– Det är ingen tvekan om att Iran och Israel har varit ärkefiender sedan många år tillbaka, säger Alexander Atarodi.

Israel väntar inte länge med att svara på attackerna utan flygbombar mål i Gaza. Efter mindre än ett dygn har hundratals civila mist livet och gator färgats röda av blod i både Israel och på Gazaremsan.

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, France 24, NBC News

Diktatorn som går Putins ärenden mot Europa

4 oktober 2023 | 30 min

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.

Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.

– Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.

Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.

Ryska kärnvapen i Belarus

Sommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.

Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik.

– Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.

Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.

Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.

– Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.
Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news

LIVEPODD: Oscar Jonsson om ukrainska offensivens slutveckor

30 september 2023 | 30 min

Därför tar Irans spioner sikte på Sverige

19 september 2023 | 29 min

Irans spioner är ett av de stora hoten mot Sverige, enligt Säpo. Det handlar om starka underrättelsetjänster som kan utföra kartläggningar och attentat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensken Johan Floderus är gripen och fängslad i Iran sedan våren 2022, och fallet visar på hotbilden mot svenska medborgare som besöker Iran.

Men det finns säkerhetshot från Iran även i Sverige. Det handlar om underrättelseverksamhet mot person, som även kallas flyktingspionage.

– Det slår mot dom grundläggande värdena i den svenska demokratin med yttrandefrihet och organisationsfrihet, säger Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säpo.

Ett exempel är den man i Sverige som i mitten av 2010-talet blir spion för den iranska underrättelsetjänsten.

Genom att utge sig för att vara journalist får han tillgång till personer inom motståndsrörelsen ASMLA i flera europeiska länder.

ASMLA är en våldsbejakande organisation som slåss för att provinsen Khuzestan, eller Ahvaz, ska bli självständig.

Under flera år dokumenterar han deras personuppgifter och skickar dem vidare till sina kontakter i Iran innan han grips och döms.

Iran – ett av tre stora hot

Iran är ett av de tre länder som särskilt pekas ut som ett hot mot Sveriges säkerhet. Ändå hamnar det lite i skuggan av de två andra; Ryssland och Kina.

Det bor 120 000 personer i Sverige som är födda i Iran eller har en förälder som är det. Det är en av flera anledningar till att Sverige är intressant för den iranska regimen och dess många spionorganisationer, bland annat Mois och IRGC.

– Irans underrättelsetjänster har ju visat att man inte drar sig för att begå attentat, som mordförsök. Framför allt riktat då mot exiliranier utomlands som är för högljudda i sina protester eller i sin opposition, säger Carolina Angelis, analytiker med bakgrund i svensk underrättelsetjänst.

Relationen mellan Sverige och Iran är kylig. Svenska myndigheter har gripit en misstänkt iransk krigsförbrytare och i Iran avrättades i maj 2023 den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab, som dömts för inblandning i terrordåd.

Medverkande:

Hans-Jörgen Hanström, tidigare kammaråklagare på riksenheten för säkerhetsmål

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Afrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet

Carolina Angelis, senior analytiker på säkerhetsföretaget Truesec, tidigare på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must

Kennet Alexandersson, tidigare chefsanalytiker på Säkerhetspolisen

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Jimmy Halvarsson

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, TV4, NBC News

Elon Musks rymdimperium – en maktfaktor i kriget

6 september 2023 | 29 min

När Ryssland inleder sin fullskaliga invasion ser tech-entreprenören Elon Musk till att ukrainarna får internet. Men han är en oberäknelig leverantör.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elon Musk har skickat upp tusentals satelliter som förser stora delar av jorden med internet, Starlink, och eftersom det varken behövs master eller kablar passar det i ett krigsdrabbat land. I samband med Rysslands anfall ber Ukraina om hans hjälp.

– Det finns i dagsläget ingen statsaktör eller kommersiell aktör som kan matcha den infrastruktur och den typen av tjänster som Starlink har utvecklat, säger Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Musk har byggt upp ett rymdimperium, som gjort hans tjänster oumbärliga. Men när det visat sig vara möjligt för Musk att stänga av åtkomsten till Starlink har frågor hopat sig kring huruvida det är klokt eller inte att göra sig beroende av ett enskilt företag.

– Det yttersta man kan oroa sig för är naturligtvis att de stänger av tjänsten, och att de rent teoretiskt skulle kunna göra det aktivt i någon annan parts intresse, säger Gunnar Karlson, styrelseledamot i Swedish Space Corporation, som påpekar att det här än så länge är hypotetiska resonemang.

Svenska satellitsatsningen

Dagens space race består bland annat i satsningar på satelliter. Där satsar Sverige nu stort, och i år invigdes Spaceport Esrange. Tanken är att det ska gå att skicka upp satelliter i omloppsbana – från Kiruna.

– Jag skulle säga att det är en strategiskt viktig resurs för Europa för att det är Europas enda rymdhamn just nu, säger Ella Carlsson, flygvapnets rymdchef.

Dessutom kollar Sverige på alternativa sätt att kunna skjuta upp satelliter via stridsflygplan.

– Vi har påbörjat en en studie nu där vi undersöker JAS Gripens förutsättningar att kunna skicka upp en liten satellit i låg omloppsbana, säger rymdchefen.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Ella Carlsson, Flygvapnets rymdchef.
Gunnar Karlson, pensionerad generalmajor, tidigare Must-chef, i dag styrelseledamot i Swedish Space Corporation.

Effie Karabuda, tech-reporter på P3.
Jonatan Westman, analytiker inom rymdsystem på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg

Producent: Karin Hållsten

Tekniker: Bjarne Johansson

Ljud från: Sveriges Radio, Joe Rogan Experience, KCAL, WSJ

Företagaren som ska ha sålt svensk teknik till ryska militären

28 augusti 2023 | 16 min

Kinas taktik för att få mer makt i Sverige

23 augusti 2023 | 29 min

Terrorhoten som skakar Sveriges säkerhet

17 augusti 2023 | 13 min

Koranbränningarna och terrorhotet mot Sverige

9 augusti 2023 | 25 min

Sommaren 2023 bränns och skändas koraner vid flera tillfällen i Stockholm. Hotet mot Sverige ökar och Säkerhetspolisen pratar om ett allvarligt säkerhetsläge.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den svenska yttrandefriheten har fått omvärldens blickar riktade mot sig. Uppmärksamheten är långt ifrån positiv, tvärtom. I land efter land i den muslimska världen har svenska företrädare kallats upp, och demonstrationer i Irak ledde så långt som till att den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Allt på grund av att koraner bränts och skändats i Sverige under sommaren.

– Det finns en väldigt stark oförståelse om varför man tänder eld på muslimernas heliga bok, och vad syftet är med det, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi.

Situationen efter koranbränningarna har inte bara eskalerat utomlands. I Sverige talar regeringen och Säkerhetspolisen om ett försämrat säkerhetsläge. De säger att Sverige gått från att vara ett legitimt mål till ett prioriterat mål.

– Nu är det mer uttalat att man vill göra någonting just specifikt mot Sverige, mot svenska intressen eller mot funktioner i Sverige utifrån att man vill hämnas på det som händer i Sverige, säger Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.

Finns flera aktörer som utnyttjar situationen

Att det bränns koraner i Sverige har uppmärksammats långt utanför landets gränser. I Irak, där den svenska ambassaden stormades, användes koranbränningarna i Sverige som en bricka i den irakiska inrikespolitiken. Men det finns även andra aktörer som använder sig av den uppkomna situationen för sina egna syften.

– Vi har sett att Ryssland aktivt återupprepar de budskap som den här kampanjen går ut på; att utmåla Sverige som ett islamofobiskt land, säger Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.

En anledning till varför Ryssland skulle kunna tänkas ge bränsle till den allvarliga situationen är för att störa den svenska Nato-processen, menar terrorexperten Hans Brun.

Medverkande:

Susanna Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism och författningsskydd på Säkerhetspolisen.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.

Mikael Östlund, kommunikationschef på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Hans Brun, terrorexpert som är kopplad till King's college.
Catharina Kipp, tidigare ambassadör i Damaskus.

Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara Sundberg

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, SVT och Aftonbladet

Så rustar Nato sitt försvar mot Ryssland

26 juli 2023 | 26 min

För första gången sedan kalla kriget har Nato antagit storskaliga planer på hur man tänker försvara sig mot en rysk attack. Det handlar om 4 000 sidor topphemliga dokument.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Nato-medlemsländerna möts i Vilnius i juli 2023 handlar mycket om Rysslands krig i Ukraina, om det fortsatta stödet till Ukraina och om hur det ska gå med Sveriges Nato-ansökan.

I skuggan av allt det spikas beslut som beskrivs som historiska. Det handlar om tusentals sidor topphemliga dokument med planer på hur Natos försvar ska stärkas. Och för första gången sedan kalla kriget har man nu tagit fram detaljerade regionala planer.

– Det är ingen offensiv kampanj mot Ryssland. Å andra sidan så kan det tolkas som ett säkerhetsdilemma, att Ryssland ser det här, eller väljer att se det här, som ett som ett direkt hot, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Återstår problem

Natos nya planer är ambitiösa, men det behövs både militärer och materiel. Det kommer bli en stor uppgift för Nato att snabbt kunna nå upp till de nya målen. Och det kostar pengar.

– Vi rör oss inte lika fort som den farliga värld vi lever i rasar, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg som uppmanar medlemsländerna att skjuta till mer pengar till försvaret.

Tidigare har Natos krav varit att medlemsländerna ska lägga två procent av sin BNP på försvaret, något som betraktats som ett tak av flera länder. Efter toppmötet i Vilnius är tvåprocentsmålet snarare ett golv, ett minimikrav, medlemsländerna måste uppnå. Men olika länder räknar olika.

– Om en soldat går på en mina i Afghanistan – en del länder räknar det som en försvarskostnad, sjukhuskostnad, hemma. Men i andra länder så är det som en vilken civil sjukvård som helst, säger Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap vid Mittuniversitetet.

Medverkande:

Niklas Granholm, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Håkan Gunneriusson, docent i krigsvetenskap, Mittuniversitetet.

Mikael Wassdahl, överstelöjtnant och chef för Fältjägargruppen i Östersund.

Programledare: Jimmy Halvarsson och Sara Sundberg

Producent: Jimmy Halvarsson

Tekniker: Kalle Andersson

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Youtubekanalen Nato News, Folk och försvar

Wagnerkuppen som får Putin att tappa ansiktet

12 juli 2023 | 29 min

När Wagnergruppen plötsligt vänder sig mot den ryska armén och tågar mot Moskva blir det uppenbart att Putin har problem i sina egna led.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Wagnergruppens ledare, oligarken och krögaren, Jevgenij Prigozjin har varit kritisk mot den ryska armén den här våren. I sin kanal på Telegram har han skällt ut försvarsminister Sergej Sjojgu och generalstabschefen Valerij Gerasimov flera gånger och pekat på antalet döda soldater vid fronten i Ukraina. Under midsommarhelgen tar han sin privatarmé och tågar in i södra Ryssland, intar miljonstaden Rostov och tar sig vidare mot Moskva.

– Så bestämde han sig för att kräva Sjojgus och Gerasimovs huvud på ett fat. Och så marscherar han mot Moskva via Rostov, säger journalisten och Rysslandskännaren Per Enerud.

Överstelöjtnant Johan Huovinen utesluter inte att Prigozjin fick stöd inifrån den ryska militären i och med att de mötte förhållandevis lite motstånd under kuppförsöket.

– Att det kunde ske indikerar kanske någonstans att det fanns ett medgivande från någon att det här skulle ske. Att det har utgått någon typ av order, säger Johan Huovinen.

Kommer Prigozjin avrättas?

Wagnergruppen har nära band till den ryska militära underrättelsetjänsten GRU och grundades av GRU-officeren Dimitrij Utkin.

– Han kommer från Spetsnaz och har gjort hela sin militära karriär inom Ryska Försvarsmaktens elitförband. Så på det sättet är det han som är själva kniven i lådan medan Prigozjin är entreprenören och företagaren som ser till att det här kan expandera och växa, säger Johan Huovinen på Försvarshögskolan.

Jevgenij Prigozjin sägs ha blivit vän med president Putin när han drev restauranger och cateringfirma i Moskva. Efter kuppförsöket spekuleras det i hans framtida öde eftersom den ryska regimen har en historik av att göra sig av med sina motståndare genom förgiftningar, bilkrascher eller andra typer av mystiska olyckor.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan

Hanna Smith, Rysslandsexpert och professor vid College of Europe i Belgien

Per Enerud, Rysslandskännare, journalist och författare

Programledare: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

Producenter: Karin Hållsten och Jimmy Halvarsson

Tekniker: Glate Öhman

Ljud från Sveriges Radio, Reuters, Prigozjin press, PBS, The Telegraph, Euronews

När Sveriges ansökan satte Natos principer på prov

11 juli 2023 | 14 min

Naturkrafterna som blir ett vapen mot Ukraina

28 juni 2023 | 29 min

Spelet om sanningen bakom Nord Stream-sprängningarna

14 juni 2023 | 29 min

Nya drönarkriget mitt i Moskva

2 juni 2023 | 15 min

FBI-attacken som slog ut ryska spionprogrammet

31 maj 2023 | 29 min

I 20 år har rysk underrättelsetjänst fått ut hemlig information genom spionprogrammet Snake. Men FBI får programmet att radera sig självt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det skadliga programmet Snake har infekterat datorer i över 50 länder, riktat in sig på statshemligheter och kallats för Rysslands främsta spionverktyg.

– Snake är extremt intressant för det är ett av de mest sofistikerade malware som kan användas för att sprida programvara och utföra kommandon på datorer och telefoner, säger Patrik Fältström, IT-säkerhetsexpert på bolaget Netnod.

Han och flera andra experter menar att det är sannolikt att Snake opererat även i Sverige. Men det vill varken Säkerhetspolisen, SÄPO, eller Försvarets radioanstalt, FRA, bekräfta.

För att få stopp på det stora hotet mot cybersäkerheten inleder FBI operation Medusa. Deras mål är att slå ut spionprogrammet.

FBI pekar ut ryska FSB

I Snakes kod gömmer sig en bild, det är en orm som bildar en cirkel genom att äta sin svans, en Ourobouros.

Men i koden finns också slarvfel, namn som borde ha raderats, och spåren leder till den ryska industristaden Rjazan. Där finns en grupp hackare som fått benämningen Turla.

Turla visar sig vara en del av Center 16, en enhet inom den ryska federala underrättelsetjänsten FSB – med nära band till Rysslands president Vladimir Putin.

FBI lyckas till slut knäcka Snakes kryptering, och kan då ge programmet kommandot att radera sig från de infekterade datorerna.

Den 9 maj 2023 går FBI gå ut med meddelandet att de lyckats med nedtagningen och fått peer-to-peer-nätverket Snake att förinta sig självt.

Medverkande:

Carolina Angelis, expert underrättelseverksamhet, säkerhetsrådgivare Truesec
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI
Patrik Fältström, säkerhetsskyddschef på Netnod
Ola Billger, kommunikationschef, Försvarets radioanstalt, FRA
Roger Wilson, USA-korrespondent

Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten

Producent: Pernilla Kommes

Tekniker: Mats Jonsson

Ljud från: Sveriges Radio, CyberNews, The CyberWire

Järngeneralens våroffensiv som ska slå Putins styrkor

17 maj 2023 | 29 min

Ukraina står inför en våroffensiv och i centrum står landets överbefälhavare. Valerij Zaluzjnyj har landets öde i sina händer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter 15 månaders krig meddelar Ukrainas försvarsminister att man är redo för en ny offensiv, ett försök att ta tillbaka ockuperad mark. Samtidigt säger president Volodymyr Zelenskyj att landet behöver mer tid och utrustning.

Spekulationerna är många och frågan är hur mycket som är taktiskt spel. Men de ryska styrkorna är beredda, de har byggt befästningar, stridsvagnshinder och skyttegravar.

Valerij Zaluzjnyj, kallad järngeneralen, är Ukrainas överbefälhavare och den som just nu står i centrum för en rad avgörande beslut. På kort tid har han blivit populär, mytomspunnen och lite av en levande legend. Bilden av honom som en stark, patriotisk ledare sprids genom sociala medier.

Valerij Zaluzjnyj försöker förnya sina styrkors sätt att strida. Han har studerat Natos krigskonst, och läst allt av Rysslands chef för generalstaben, Valerij Gerasimov.

– Hela offensiven är en möjlighet för Ukraina att tvinga Ryssland att inse att den "särskilda militäroperationen" kommer att misslyckas, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.

Putins styrkor har lärt av sina misstag

Efter förra årets blixtoffensiv, där Ukraina tog tillbaka områden vid Charkiv och Cherson, ser det nu ut att bli något helt annat.

Ryssland vill inte låta sig luras igen – och för Valerij Zaluzjnyj står mycket på spel. Ukraina vill visa att landets armé är framgångsrik och att man kan nå framgång med vapen från väst.

Staden Bachmut har fått starkt symbolvärde i kriget, här har den ryska Wagnergruppen försökt tröska sig framåt meter för meter, många har dött. En del menar att Ukraina försökt låsa fast och decimera ryska styrkor medan de förbereder sin våroffensiv.

Medverkande:

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, lärare i militär strategi på Försvarshögskolan
Maria Engqvist, Rysslandsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Johan, frivillig i Ukraina

David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarshögskolan, major och författare
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Karin Hållsten
Producent: Pernilla Kommes
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, AFP, Tiktok

Så pressat blir Ryssland när Nato tar över Östersjön

3 maj 2023 | 29 min

Putins maktspel för en ny världsordning

19 april 2023 | 29 min

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin.

Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.

– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.

En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.

– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.

Ryssland skapar nya kontakter

Rysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.

Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika.

Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.

– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Medverkande:

Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.
Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).
Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator.
Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara Sundberg
Reporter: Jimmy Halvarsson
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

21-åringen som greps för Pentagon-läckan

14 april 2023 | 14 min

Stridsflygen som kan stötta Zelenskyjs offensiv

5 april 2023 | 29 min

Spionmisstankarna mot Tiktok

22 mars 2023 | 29 min

LIVEPODD: Joakim Paasikivi om slaget om Bachmut

18 mars 2023 | 32 min

PODDTIPS: Dagens Eko – Hör Bo Torbjörn Ek om spioner

13 mars 2023 | 1 min

Så slår ryska hackare och Anonymous Sudan mot Sverige

8 mars 2023 | 29 min

Därför pressar Putin för revansch

22 februari 2023 | 29 min

Det vet vi om ex-militärerna som gripits av Säpo

17 februari 2023 | 13 min

Nya nedskjutningar i USA:s ballongjakt

13 februari 2023 | 16 min

Strategiska spelet bakom Turkiets Nato-nej

7 februari 2023 | 29 min

Extremisterna som vill störta staten

25 januari 2023 | 30 min

Sverige skickar Archer till Ukraina

19 januari 2023 | 12 min

Risken för krig mellan Nato och Ryssland

11 januari 2023 | 30 min

Så kan fiender attackera vårt elnät

28 december 2022 | 30 min

Sverige tar hem soldaterna som strider mot terrorn

14 december 2022 | 34 min

Därför tar Putins militära spioner sikte på Sverige

30 november 2022 | 33 min

Robotexplosionen som fick världen att hålla andan

16 november 2022 | 14 min

Kvantdatorerna som ska knäcka Sveriges hemligheter

16 november 2022 | 30 min

Här är bevisen mot de spionmisstänkta bröderna

11 november 2022 | 11 min

Svenska soldater ska kunna strida vid ryska gränsen

2 november 2022 | 33 min

Kamikazedrönare skapar krigets nya skräck

19 oktober 2022 | 32 min

Så här jagar Sverige Nord Streams sabotörer

5 oktober 2022 | 23 min

Nord Stream och det nya undervattenskriget

28 september 2022 | 15 min

Därför trappar Putin upp kriget

21 september 2022 | 11 min

Spelet bakom kärnvapenplanen över Sverige

21 september 2022 | 32 min

Svenskarna som krigar mot Ryssland

7 september 2022 | 33 min

Så hotar ensamma extremister Sverige inifrån

24 augusti 2022 | 34 min

EXTRA: Krafterna som vill påverka svenska valet

3 augusti 2022 | 12 min

EXTRA: Svensk värnplikt i krigets skugga

27 juli 2022 | 12 min

EXTRA: När rysk naturgas blir maktmedel

20 juli 2022 | 21 min

EXTRA: Civilt försvar i ett förändrat Sverige

13 juli 2022 | 16 min

EXTRA: Sverige närmar sig Nato – allt tystare från Ryssland

6 juli 2022 | 15 min

Nato och Kinas sikte på Taiwan

29 juni 2022 | 34 min

Nato och den nya kärnvapenstressen

15 juni 2022 | 33 min

Lögnerna som ska skada Sverige

1 juni 2022 | 32 min

Så förändrar Nato säkerheten för Sverige

18 maj 2022 | 34 min

Spionutvisningar kan väcka sovande agenter

4 maj 2022 | 31 min

PODDTIPS: Beredskap - om din plats i totalförsvaret

27 april 2022 | 1 min

Rysslands hämnd mot de svenska forskarna

20 april 2022 | 32 min

Cyberkrigarna som strider mot Putin

6 april 2022 | 30 min

Omringad i kriget - så flydde Johan ut ur Ukraina

23 mars 2022 | 32 min

EXTRA: Kriget, oron och makten över rädslan

16 mars 2022 | 16 min

Taktiken bakom ryska kärnvapenhotet

9 mars 2022 | 31 min

EXTRA: Riskerna med svenska vapen till Ukraina

2 mars 2022 | 17 min

EXTRA: Rysslands krig ritar om hotbilden mot Sverige

24 februari 2022 | 17 min

EXTRA: Putins order ökar risken för anfall

22 februari 2022 | 17 min

EXTRA: Därför varnar USA:s spioner för rysk attack

15 februari 2022 | 12 min

Planen bakom Rysslands nya krigföring

9 februari 2022 | 33 min

EXTRA: Ryska krigsfartyg brickor i spelet om säkerheten

2 februari 2022 | 13 min

Sveriges laddade relation till Nato

26 januari 2022 | 32 min

EXTRA: Ödesveckan för Europa

17 januari 2022 | 16 min

Avlyssningsprogrammet som skakade världen

12 januari 2022 | 30 min

SPECIAL: De misstänkta spionbröderna och Säpo

29 december 2021 | 25 min

EXTRA: Maktspelet om Ukraina

22 december 2021 | 13 min

Miljarder på spel när Finland nobbar Jas

15 december 2021 | 30 min

GRU:s hackerattack mot Idrottssverige

1 december 2021 | 29 min

Hemliga uppgifter om svenska idrottare publiceras på ett ökänt hackernätverks hemsida. Svensk Antidoping visar sig ha utsatts för ett omfattande dataintrång. Vem ligger bakom det här och varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett cyberangrepp kan ta sig in i det mest privata eller nå ett samhälles viktigaste funktioner. Det här gör att hotet mot Sverige idag ser helt annorlunda ut än för 50 år sedan, enligt kammaråklagare Mats Ljungqvist.

- Då skickade man hit agenter som på olika sätt kartlade våra militära anläggningar. Man åkte upp till Boden och smög i skogarna. Så ser inte världen ut längre, säger han.

Idag är det annan information främmande makt vill åt och den som vill skada har andra verktyg.

- Genom att i sina respektive hemländer hacka sig in på svenska myndigheter och företag går det att nå den information man vill åt, och det är naturligtvis väldigt oroväckande, säger Ljungqvist.

Flytande gränser

Både kriminella hackergrupper och stater ägnar sig åt den här typen av intrång och det tillhör själva spelet att gränserna där emellan är flytande. Det gör det ofta svårt att slå fast vem som ligger bakom ett så kallat cyberangrepp säger Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson.

- Det är både tekniskt komplicerat, metodmässigt komplicerat och självklart också politiskt komplicerat. Och det gör sammantaget att det här är en stor utmaning.

Medverkande: Försvarets insatschef Michael Claesson. Han har nyligen gett ut boken Vägval: Framtiden för svensk säkerhet tillsammans med Zebulon Carlander på Folk och Försvar. I programmet hörs även Tommy Forsgren, tidigare tf chef för Svensk Antidoping, kammaråklagare Mats Ljungqvist och Anne-Marie Eklund Löwinder, it-säkerhetsexpert på Internetstiftelsen.

Ljud i avsnittet är från: ABC News, CBC News, Amerikanska Justitiedepartementets YouTube-kana och Sveriges Radio.

Av:

Bo Torbjörn Ek, programledare

Ulrika Bergqvist, reporter

Carl-Johan Ulvenäs, producent

Ansvarig utgivare: Nils Eklund

Tekniker: Mats Jonsson

Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

17 november 2021 | 31 min

EXTRA: Hybridattacken mot EU

11 november 2021 | 12 min

Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

3 november 2021 | 34 min

När Sverige avlyssnades av NSA

20 oktober 2021 | 30 min

Nätverket som kartlade försvarets hemligheter

6 oktober 2021 | 30 min

EXTRA: Toppchef på myndighet greps av Säpo

24 september 2021 | 14 min

Arktis och det nya kalla kriget

22 september 2021 | 27 min

De flög det sista svenska planet ur Afghanistan

8 september 2021 | 29 min

Spioner i Sverige

25 augusti 2021 | 30 min

TRAILER: Gräns

20 augusti 2021 | 1 min

Gräns

Avsnitt

Så ska Sverige möta ryska drönarhotet

Därför talar tiden för Ukraina i kriget mot Ryssland

Så beväpnade Sverige Ukraina i hemlighet

Resultat i kriget

Känslosamt

De är först på plats om Ryssland anfaller Sverige

Hemvärnet viktiga i början

Så kan Europa stå upp mot Putin på egen hand

EU agerar i chock

Slå tillbaka i alla domäner

EU:s plan

Putins nästa steg om Trump mäklar fred

Nato svajar

Hotet mot Sverige

Det förbjudna vapnets återkomst

Förbjuder vapnet

Det svenska klustervapnet

Länder slopar förbudet

Så kan spelet om Grönland bli ett hot mot Sverige

Grönland enar inte längre USA och Danmark

Säkerhetsrådgivaren som blev en säkerhetsrisk

Utreds av Säpo

Ödesfrågan om de svenska ubåtarna

Ubåtar ska verka utan att synas

Ödesfrågan om de svenska stridsflygen

Obemannade stridsflyg

Så använder Ukraina svenska vapen i strid

Hopp om framtiden

PODDTIPS: P3 Historia om mordet på Trotskij

Mysteriet med de trasiga kablarna i Östersjön

Ett spindelnät av kablar i Östersjön

Därför trappar Putin upp kriget

Ryssland kontrar med kärnvapen

Svenska soldater till Natos front

Större frontstyrkor

Därför tar fienden sikte på vårt dricksvatten

Ryssland pekas ut

Nätverket som blivit en guldgruva för spioner

Mycket avslöjas på LinkedIn

Järnvägen är Sveriges svaga länk i försvaret

Lärdomar från Ukraina

Så kan Kina påverka Sverige med datorspel

Kina tar allt större plats på den globala spelarenan

De ryska markköpen som hotar Sverige

Mysteriet på Muskö

Överbefälhavaren som förändrade försvaret

Pengaregn över försvaret

Manövern som drar undan mattan för Putin

Strategin bakom offensiven

Så kan Sverige hamna i en matkris

Mat som måltavla i krig

Så skyddar Sverige makthavarna från attentat

Härifrån kommer hotet mot politikerna

Svenska sjöminorna som ska stoppa fiender till havs

Finns planer om Sverige attackeras

Därför vill Putin åt Gotland

Ryssland testar och provocerar

Ryssland testar Natos svaga punkt

Artikel fem kan testas på Svalbard

Spionskandalerna som skakar EU

Vad är hybrid krigföring?

Därför använder Iran svenska gäng

Rysslands attacker mot flygen i Östersjön

Analyser pekar mot Ryssland

Därför nämns inte kärnvapen i militäravtalet med USA

Oro som går tillbaka till kalla kriget

Polisens metoder för att möta Eurovision-hoten

Så nära är Nato att dras in i Putins krig

Ukrainska attacker långt inne i Ryssland

Putins nya hot

Militärnördarna som blev ett hot mot Sverige

Gripanden, rättegångar och straff

Så hotar ammunitionsbristen den svenska säkerheten

Bristen akut för Ukraina

Rysk krigsekonomi

Gamla sanningar återupptäcks

Nya IS-terroristerna som vill attackera Sverige

Sverige ett mål