Geosnack med Svenska Geotekniska Föreningen

I det här avsnittet möter vi civilingenjören Johan Pilbacka som berättar om sin bakgrund, utbildning och sitt intresse som gör att han är bekväm med både de geologiska och ingenjörsmässiga frågeställningarna inom bergbyggnadsbranschen.

Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Anna Grönholm berätta om sin roll som projektledare för bergfrågorna för den 36 km lång vattenledningen mellan Vättern och Örebro.

Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Örebro kommun har tidigt sett ett behov av säker dricksvattentillgång. 2018 bildades Vätternvatten AB med mål att säkerställa denna tillgång inom Örebroregionen. Geolog Anna Grönholm berättar om hur detta mål ska uppnås och vilka utmaningar som finns.

Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Anna Grönholm är geolog och utbildade sig vid Lunds universitet. I det här avsnittet berättar Anna hur det kom sig att hon blev geolog och hur hennes karriär har sett ut. Från malmprospektör via diverse konsultuppdrag inom bergbyggnad, till att idag vara projektledare avseende bergfrågor för ett stort tunnelprojekt som drivs av Vätternvatten.

Avsnittet är en återpublicering från den tidigare Bergpodden.

Peter Harms Ringdahl, miljökonsult och expert på förorenade områden, är gäst och berättar om ett innovativt onlineverktyg från Svenska Geotekniska Föreningen (SGF), som gör det möjligt att beräkna och jämföra klimatpåverkan mellan olika saneringsmetoder. Peter berättar om verktygets utveckling, dess funktioner och hur det används av miljökonsulter, tillsynsmyndigheter och andra aktörer för att fatta klimatsmarta beslut vid sanering av förorenad mark.

Vi diskuterar hur verktyget hanterar emissionsdata, vad som är viktigast att tänka på när man väljer saneringsmetod och hur det bidrar till både hållbarhet och kostnadseffektivitet.

Läs mer:  co2.atgardsportalen.se

Vi pratar om hur bakgrundshalter av metaller i lerjordar hanteras och om de innebär några risker för människors hälsa och miljön. Gäster är Hanna Almqvist och Ann Helén Österås. Den studie som genomförts visar att dagens hantering av lerjordar kan vara ohållbar och att Naturvårdsverkets generella riktvärden inte är tillämpbara på naturliga bakgrundshalter i lera.

Hanna och Ann Helén berättar också om deras arbete med att samla in prover, analysera metaller och hur resultaten från projektet kan bidra till en mer hållbar hantering av lerjordar.

Mårten Osanius och Helena Furst berättar om sektion förorenade områden inom Svenska Geotekniska Föreningen. Vi pratar om sektionens arbete som syftar till att bidra till hållbar utveckling genom att stödja och utveckla kunskap och metoder för att hantera föroreningsproblem på ett miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt effektivt sätt. Det handlar om frågor kopplade till identifiering, utredning, riskbedömning, sanering och hantering av förorenade mark- och vattenområden. 

Henrik Drake berättar om mikrobiell aktivitet i syrefria grundvattensmiljöer och dess påverkan på transport och bindning av tungmetaller, särskilt uran. Henrik förklarar hur mikroorganismer förändrar uranets kemiska form och får det att binda till mineralet kalciumkarbonat, vilket hindrar spridningen av uran i grundvattnet. Detta fenomen kan även tillämpas för andra metaller, som arsenik. Avsnittet knyter an till kärnbränsleförvaring och de komplexa processer som kan hjälpa till att begränsa tungmetallers spridning i grundvatten.

Henrik Drake, docent och forskare vid Linnéuniversitetet, berättar om livet i berggrunden, där han undersöker mikroorganismer och kemiska processer som påverkar tungmetaller och mineralbildning. Hans forskning började med kärnbränsleförvaringsstudier i Oskarshamn och har sedan utvecklats till att utforska mikrobiologiska och geologiska fenomen djupt nere i berggrunden.

Han förklarar hur extremt liv existerar utan ljus, syre och näring genom att utnyttja kemiska processer. Forskningen har betydelse både för att förstå livets anpassning till extrema miljöer och för praktiska tillämpningar, som kärnbränsleförvaring och eventuell kolonisering av andra planeter.

Magnus Hellqvist är gäst och pratar om utbildning inom hydrogeologi. Han betonar vikten av att integrera breda ämnesområden som mark, jordarter och vatten, särskilt grundvatten, för att bättre förstå vår miljö och samhällets utmaningar. Magnus berättar om sin undervisning på högskolenivå och yrkeshögskolor och beskriver betydelsen av att väcka intresse hos studenter och allmänheten. 

Kvartärgeologen Magnus Hellqvist pratar om våtmarkernas betydelse och återkomst. Han menar att våtmarker är viktiga för biologisk mångfald, vattenrening och att fördröja stora vattenflöden. Dessutom kan de fungera som kolsänkor, även om det finns en komplexitet kring metanutsläpp. Under de senaste 100-200 åren har många våtmarker dikats ut för jordbruk och skogsbruk, men idag växer efterfrågan på att återställa och återskapa dessa områden. Vi pratar om hur våtmarker kan skapas, restaureras och dess ekologiska fördelar.

Kvartärgeologen Magnus Hellqvist är gäst i dagens avsnitt. Magnus är känd som "Brunnsmannen" och "Geologen Mange Magister”. Vi pratar om hur människor historiskt löste vattenförsörjningen, från uråldriga brunnskonstruktioner till avancerade system som romarnas akvedukter. Magnus berättar om insikter från sitt arbete med arkeologiska utgrävningar, där man ofta hittar gamla brunnar fyllda med skräp – och ibland mer oväntade fynd. Vi pratar även om vikten av att bevara vattenresurser, något människor värnat om i tusentals år.

Karin Törnblom är gäst och dagens avsnitt handlar om tillståndsprövningar för grundvatten i gruvor, täkter och infrastrukturprojekt i städer. Vi pratar om bortledning av grundvatten och behovet av tillstånd när man påverkar grundvattennivåer. Vi diskuterar specifika utmaningar med gruvor där grundvatten måste hanteras utan tätande åtgärder, samt infrastrukturtunnlar där man försöker täta för att minska vatteninträngning. Karin betonar vikten av kontrollprogram för att följa upp och säkerställa att miljöskador undviks under och efter projekt.

Karin Törnblom är gäst och det handlar om tillståndsprövning och miljökonsekvensbeskrivningar. Karin brinner för tillståndsprövningar, som handlar om att skydda vårt grundvatten när olika verksamheter ska etableras. Karin berättar om sin resa, från tidig fascination för vatten i Afrika till hennes arbete med grundvattenfrågor idag.

Jonatan Strömgren berättar om sitt arbete med konstgjord grundvattenbildning i Botswana. Han förklarar hur projektet syftar till att lagra överskottsvatten i torra perioder och hur det kan bidra till vattenförsörjningen. Jonatan beskriver utmaningarna med att injicera vatten djupt under marken, samt hur diplomati och konflikthantering kan vara minst lika viktigt som teknisk specialkunskao för ett lyckat projekt. Trots hinder har projektet varit framgångsrikt och fått internationell uppmärksamhet. Han delar också insikter från sitt arbete och ser fram emot nya utmaningar i länder som Etiopien och Niger.

Vi möter Jonatan Strömgren, en svensk hydrogeolog som arbetar för att säkerställa rent vatten i några av världens mest utsatta områden. Organisationen han jobbar för borrar och rehabiliterar 300-600 brunnar per år i länder som Sydsudan, Sudan, Niger och Chad och genom insatserna får hundratusentals människor i flyktingläger och konfliktdrabbade områden tillgång till rent vatten. Jonatan driver projekt i kampen mot vattenbrist som förändrar liv på marken, även under extrema förhållanden.

Charlotte Sparrenbom pratar om vilka ämnen som hamnar i grundvatten, dels naturligt och dels det människan sprider. Hon menar att det finns en utmaning med att hålla reda på och mäta föroreningar på ett effektivt sätt. Vi pratar om ansvarsfrågor för att övervaka och skydda grundvatten, särskilt med avseende på kommunernas roll och behovet av kompetens inom området.

Charlotte Sparrenbom berättar om sin forskning och komplexiteten i att förstå beteendet hos undermarkssystem. Den geologiska mångfalden tillsammans med mänsklig påverkan gör att det krävs kunskap från olika discipliner för att bygga en gedigen kunskap om undermarkssystem. Vi pratar om utmaningar och incitament för branschen att investera i forskning och förståelse av undermarken, särskilt med tanke på att det ibland är lättare att motivera investeringar i forskning efter en kris snarare än att satsa på förebyggande forskning.

I detta avsnitt pratar professor Roland Barthel om att naturvetenskap primärt inte skapar lösningar, den skapar metoder och förståelse för fysiska system.  Samhällsvetenskapen kan däremot svara på frågor om hur vi använder kunskapen, vad det betyder och hur vi löser problem. Roland berättar också om ett forskningsprojekt som syftar till att förstå hur kommuner och beslutsfattare agerar vid vattenbrist. 

Roland Barthel forskar på klimatförändringarnas effekt på vattenresurser och vattenförsörjning, särskilt när det gäller grundvatten. Han berättar hur han kom till Sverige och om sitt intresse inom samhällsaspekter, engagemang med externa aktörer och samarbete med kollegor från olika discipliner. Vi pratar om utbildningsläget inom hydrogeologi och forskningsfinansieringen. 

Patrik Vidstrand pratar BEFO:s roll i att finansiera forskning för att gynna branschen. Som forskningsdirektör är Patriks arbete inriktat på att administrera forskningsprojekt, stödja forskare och främja implementeringen av resultat. Han ser AI, maskininlärning och elektrifiering av infrastrukturprojekt som framtidens forskningsområden och hoppas att branschen kommer att vara öppen för dessa innovationer inom de närmaste åren. Patrik betonar vikten av att implementera forskningsresultat i praktiken och främja samverkan mellan olika aktörer inom bergteknikbranschen. Kommunikationen av forskningsresultat spelar en avgörande roll för att göra dem tillgängliga för en bredare publik.

Patrik Widstrand är gäst och dagens avsnitt handlar om synen på grundvatten genom historien. Förr handlade grundvattenfrågor mycket om att hitta dricksvatten och dränera jordbruksmark. Byggandet av tunnlar var mindre och mer manuellt, vilket krävde nära kontakt med berget. Idag byggs det mer i stadsmiljöer, vilket ökar komplexiteten och utmaningarna, särskilt med tanke på elektrifiering och minskad miljöpåverkan. Vi pratar om framtidens utmaningar med att balansera kostnader och miljöpåverkan samt att förbättra tillståndsprocesser och samverkan mellan olika intressenter.

Patrik Vidstrand är gäst och vi pratar om forskningsfinansieringen inom bergteknik och bergmekanik. Patrik berättar om sin bakgrund och passion för vatten och miljö. Han utbildade sig inom hydrologi och geoteknik vid Chalmers och har sedan ägnat sig åt forskning inom berg och vatten. Patrik är idag forskningsdirektör på Stiftelsen för Bergteknisk Forskning (BEFO).

Lina Hällström berättar om sin forskning om kritiska råvaror inom gruvindustrin. Kritiska råvaror spelar en viktigt roll för den gröna omställningen och Lina tittar på hur är kunskapen kring hur de kritiska råmaterialen kan hamna i miljön och kan de påverka vårt grundvatten och dricksvatten. Vi diskuterar vikten av att korrekt ta prover och analysera grundvatten för att undvika felaktiga resultat och missförstånd kring miljöpåverkan.

Lina Hällström är biträdande universitetslektor i tillämpad geokemi vid Luleå tekniska universitet. Hon forskar främst kring hur olika kritiska råmaterial för den gröna omställningen kan hamna i miljön, särskilt grundvattnet. Hon berättade om sitt intresse för miljö och vatten, som började under hennes studier i naturresursteknik i Boden och fortsatte med arbete som konsult på Ramböll. Lina berättar att hennes forskning ligger mellan hydrogeologi och mineralogi och att det inte finns mycket forskning inom området än.

Att dela med sig av sina kunskaper inom hydrogeologi är roligt och utvecklande. Men för en del kan det vara svårt och kanske obekvämt att prata på en konferens eller i podd eller skriva en bloggartikel på LinkedIn. Linn Ödlund Eriksson berättar om som personliga utvecklingsresa och hur hon övervann sin rädsla att börja skriva på LinkedIn. Linn menar att alla har något intressant att berätta, även den som inte har så lång erfarenhet inom branschen. I detta avsnitt får du tips och inspiration till hur du kan komma igång med att dela kunskaper och nätverka på LinkedIn. 

Vi pratar om att lära sig yrket att vara hydrogeolog dels under den formella utbildningen och dels i yrkeslivet. Vi kommer in på hur man kan balansera behovet av kvalitetssäkring med den kreativa friheten som många uppskattar inom hydrogeologin. Linn pratar om utmaningen med att upprätthålla fokus på grundvattenfrågor trots att det kan verka mindre akut jämfört med andra frågor. 

Linn Ödlund Eriksson och Tomas Tränkner pratar om intrycken från de tidigare 37 avsnitten i Grundvattenpodden. 

De reflekterar över bredden av ämnen, från ingenjörsarbete och projektledning till naturens roll och samhällspåverkan. De betonar vikten av att skaffa adekvat kunskap inom området och lyfter fram olika gäster som har delat sina erfarenheter och expertis. Linn och Tomas berör även ämnen som föroreningar, dricksvattenproblematik och industriers påverkan på grundvatten. 

Kent Werner, hydrogeolog på SKB (Svensk Kärnbränslehantering), berättar om sitt arbete med att säkerställa långsiktig kärnavfallsförvaring. Det handlar om allt från design av anläggningar till miljökonsekvenser och långsiktig säkerhet inom kärnbränsleförvaring. Han jobbar med frågor som rör hanteringen av kopparkapslar och bentonitbuffer, modellering av spricknätverk i berget, och förståelsen av grundvatten- och ytvatteninteraktioner.

Erik Beal på Uppsala Vatten berättar om hur PFAS upptäcktes i dricksvattnet år 2012 och hur föroreningen har påverkat vattentäkterna. Han pratar om kostnaderna för rening av vattnet och Försvarsmaktens ansvar. Eric säger att det inte finns någon fara med att dricka vattnet från Uppsala vatten men hoppas att utsläppen av PFAS kommer att minska i framtiden.

Eric Beal jobbar med dricksvattenförsörjning med fokus på grundvatten på Uppsalavatten. Vi pratar om vattentäkter i Uppsala och hur de används. Erik beskriver sitt arbete med att mäta grundvattennivåer, övervaka vattenkvalitet, och hantera kriser som torka eller föroreningar. Infiltrering som en metod för att säkra vattenförsörjningen diskuteras också, inklusive dess utmaningar. Eric berättar om vikten av att sprida kunskap om grundvatten till allmänheten och hur långsiktig planering är avgörande för att möta framtida behov.

Vi pratar om Grundläggningsdagen 2024, det största eventet i Sverige inom geoteknik. Pia Lars är engagerad i planeringen Grundläggningdagen.  Vi berättar om värde att hydrogeologer besöker Grundläggningsdagen för att få inblick i geoteknikers arbete. 

https://grundlaggningsdagen.se/

Pia Larch är grundvattenspecialist på Skanska. Hon berättar om sitt yrkesval att bli grundvattenspecialist och att jobba med geotekniker. Pia berättar om utmaningarna med att förstå jordens egenskaper och genomsläpplighet och hur man hanterar osäkerhet och variation i projekten. 

Björn Winnerstam från Boliden är gäst och berättar om  tillståndsprocessen för gruvdrift. Grundvattenfrågor är relevanta och viktiga i varje steg av tillståndsprocessen. Vi pratar om alla steg i tillståndsprocessen och vad som krävs för att uppfylla krav och regler som krävs för en hållbar och ansvarsfull gruvdrift. 

Björn Winnerstam från Boliden berättar om grundvatten och vattenförsörjning inom gruvdrift. Björn är hydrogeolog och jobbar inom Bolidens hållbarhetsstab. Det handlar om olika aspekter av grundvatten och vattenhantering i gruvverksamheten, inklusive vatteninläckage, vattenbalans, och påverkan av klimatförändringar. Vi kommer in på  livslängden på gruvor, stängningsprocessen och vikten av att hantera grundvatten och vattenkvalitet under och efter gruvdrift. 

Anders Retzner på SGU berättar om arbetet med att skapa veckokartor över grundvattenläget i Sverige. Han diskuterar hur vädret och temperatur påverkar grundvattennivåerna och hur de gör framtida prognoser. Anders tar upp utmaningar med att skapa grundvattenkartor och den framtida utvecklingen av prognoser och extremvärdesanalyser.

Grundvattenmodellering kan vara både enkelt och svårt och därför är det viktigt att kommunicera osäkerheter i modellerna. Det menar Anders Retzner på SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) som är gäst i detta avsnitt. Han nämner att öppen källkod och programmeringsspråk som Python har blivit populära verktyg och gör det lättare att använda och utveckla modeller. Han berör även behovet av mer och bättre data för att förbättra modelleringen och att SGU arbetar med att samla in och dela mer data.

Kunskapen och betydelsen av att skydda grundvatten har ökat mycket, det säger Anneli Liljemark, expert inom förorenade områden. Idag vet vi mycket mer om hur och var vi skall ta prover för att få rätt data. Vi har större kunskap om ämnen och mer att jämföra med och vad som är farligt och inte. Vi måste våga utmana, bli bättre och smartare för att förändra branschen säger Anneli Liljemark i detta avsnitt. 

Martin Persson berättar om sina mätmetoder för att kontrollera vad som finns i marken. Det handlar om elektriska resistivitetsmätningar, seismiska undersökningar och elektromagnetiska metoder från luften. Martin tycker att det bästa är att kombinera dessa med mer t.ex. jordborrning på ett smart sätt. Vi pratar om framtida mätmetoder som ISAR satelliter och sladdlösa undersökningar.  

Christian Butron är specialist inom hydrogeologi på Trafikverket. Det innebär att han är med alla faser av projekt. Han berättar om olika genomförda projekt, utmaningar och hur han ser på framtiden som hydrogeolog. 

Christian Butron jobbar som Hydrogeolog på Trafikverket i Göteborg. Han berättar om sin karriär från Bolivia till att doktorera på Chalmers inom hydrogeologi. Vi pratar om det bästa med att vara hydrogeolog och vad han gör på Trafikverket. 

Grundvatten är ett livsmedel som vi har i marken och att skydda det är livsviktigt. Det säger Anneli Liljemark, VD på Liljemark Consulting. De har specialiserat sig på förorenade områden. Vi pratar om föroreningskällor, hur man mäter föroreningar, lagkrav och vem som har ansvaret för förorenade områden.

Sven Celander är senior hydrogeolog på Sweco och ny ordförande i Grundvattensektionen. Han berättar sina tankar kring utveckling av grundvattenbranschen och Grundvattensektionens arbete. Viktiga frågor för Grundvattensektionen är medlemsnyttan, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte.

Missa inte de populära seminarierna som kommer att hållas.

Mer info och anmälan hittar du här: https://bit.ly/3HdoAsD 

Hydrogeologens värsta fiende är stress och överbelastning, det menar Martin Persson. Martin jobbar själv som konsult inom hydrogeologi och geofysik. Han säger att det finns en stressfaktor i stora infrastrukturprojekt som inte får stå stilla och förväntningar om debiteringsgrad som konsult. Vi pratar om orsaken till detta och vad man kan göra åt det. 

Anneli Liljemark vill skapa Sveriges bästa konsultföretag inom miljö, klimat och hållbarhet. Deras specialområde är förorenade områden och där kommer grundvatten in som en viktigt del. Vi pratar om framgångsfaktorer som miljökonsult och utmaningar, och inte minst varför det är så roligt att jobba med miljö. 

Martin Persson är mulitalangen inom jord och vatten. Han är ingenjören som inte släppt den akademiska världen. Samtidigt gillar han att vara ute och ta reda på hur det ser ut i marken utan att borra. Martin berättar att det är kombinationen av olika dicipliner som gör det intressant. 

Säsongens sista avsnitt avslutas med Anna Brunsells reflektioner kring vad som är extra roligt och extra svårt med att jobba med hydrogeologi, speciellt i stora infrastrukturprojekt.

I det här avsnittet fortsätter vi samtalet med Håkan Karlsson som är geokonstruktör. Vi pratar om att förena teknik och praktik i byggprojekt, att tolka stickprover från jord och grundvatten och kunna bygga hållbara och hållfasta anläggningar genom att göra anpassningar under projektets gång. Naturligtvis uppehåller vi oss lite extra vid vatten och grundvattenfrågor, vilket ofta inverkar på kostnaden för projekten.

I det här avsnittet reflekterar vi tillsammans med Malva Ahlkrona över stora datamängder och samhällsnyttan av den. Hur kan vi öka nyttan av grundvattendata, hänger data och demokrati ihop och vilka utmaningar finns?

Anna Brunsell är tillbaka i podden och vi fördjupar oss inom järnvägar, tunnlar och annat spännande. Anna berättar om hur det kan vara att jobba med grundvatten i sådana komplexa projekt, om både hydrogeologiska och pedagogiska utmaningar och samarbeten som krävs.

Podden gästas av Håkan Karlsson som jobbar som geokonstruktör. Håkan berättar om sitt jobb och vad han uppskattar med det, vad som är extra spännande och utmanande. Grundvatten kommer ofta in som en viktiga fråga och vi pratar om hur och varför.

I det här avsnittet möter vi Malva Ahlkrona som jobbar på länsstyrelsen. Hon berättar om länsstyrelsens roll och beskriver vilken nytta vi har av grundvatten i samhället samt vad som kan hota de nyttorna. Vi kommer in på lagstiftinng, ekosystemtjänster och hur grundvatten kan påverkas av exploatering.

Anna Brunsell jobbar med grundvatten som konsult. Hon berättar sin utbildning, yrkesbana, om hantverket som hydrogeologyrket innebär och beskriver hur det kan vara att jobba i konsultrollen.

I det här avsnittet berättar Carl-Erik Hjerne, hydrogoelog på SGU, om enskild dricksvattenförsörjning. Vi berör trender i vattenanvändning, grundvatten i bygglovsärenden och geologiska förutsättningarna för privata vattenbrunnar.

Carl-Erik Hjerne jobbar med hydrogeologi på myndigheten Sveriges geologiska undersökning, SGU. Han berättar både om sin yrkesbana och om vad SGU gör för arbete inom grundvatten.

Linn Ödlund Eriksson sammanfattar den nio första avsnitten i Grundvattenpodden. Linn är Hydrogeotekniker och grundvattenspecialist på Sweco i Göteborg och den som planerat Grundvattenpodden. Hon berättar om sig själv och sina reflexioner om avsnitten i grundvattenpodden. 

Ett samtal med Johanna Merisalu om villkor i tillstånd för grundvattenbortledning, kvalitet på underlaget till tillståndsansökningar och rimlighetsbedömningar. Hon pratar om att göra avvägningar mellan nytta och kostnad på strukturerat sätt. Vad ska man redovisa för mark- och miljödomstolen när man söker tillstånd?

Johanna Merisalu berättar om vilka grundvattenrelaterade risker som är förknippade med undermarksprojekt som exempelvis tunnlar. Men också om möjliga skyddsåtgärder och hur kostnader och risker kan vägas mot varandra.

Johanna Merisalu är doktorand på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, och forskar inom riskhantering och hydrogeologi. I det här avsnittet berättar hon om sitt arbete och forskningsprojektet som hon jobbar med.

Advokaten Rickard Hulling berättar för oss om lagstiftningen som berör grundvatten och vad som gäller när man bortleder grundvatten. Vi reflekterar bland annat kring frågan "att söka tillstånd eller inte".

Det här avsnittet är det första av tre med advokaten Rickard Hulling. Han är nischad inom vatten och miljö, och berättar om sitt jobb.

http://www.swlaw.se 

Niklas Blomqvist berättar om grundvattenfrågor i stora projekt och utmaningar i branschen, exempelvis beslutsfattande, generationsväxling och hantverket i yrket.

I det här avsnittet möter vi hydrogeologen Niklas Blomqvist. Han berättar om hur det är att jobba som entreprenör. Niklas pratar även om branschföreningen Svenska geotekniskt föreningen.