Ur askan i elden

Det skulle bli den perfekta kretsloppsstaden. Men vad händer med löftena i verkligheten? Kaliber om hur en miljöprofilerad kommun godkände att aska med tungmetaller får spridas på åkrar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje dag kommer upp emot 36 lastbilar med träflis till kraftvärmeanläggningen Ryaverket i Borås.

Biobränslet är på frammarsch över hela Sverige. Det är förnybart och sparar in stora mängder koldioxidutsläpp mot till exempel oljeeldning. Men varje dag måste omkring tio ton bioaska tas om hand på Ryaverket. Borås Energi och Miljös kommunikationschef Jonas Holmberg berättar att askan ska tillbaka till skogen när vi får en rundvisning.

– Ja det är här bioaskan kommer ut efter förbränning av biobränslet. Den här chauffören lämnar nog en tom container då där detta samla upp i då. När kontainern är fyllda då för vi ut det till skogsbruket då och sluter näringsämnenas kretslopp när det gäller biobränsle, berättar han.

Så här har staden Borås valt att presentera sig med reklamklipp på Youtube:

”Borås som har en lång erfarenhet av källsortering och fjärrvärmeproduktion är på god väg att bli en hållbar kretsloppsstad. En stad där alla invånare är en del av det perfekta kretsloppet.”

Miljöfanan hålls högt av Borås Energi. Det är var askan från Ryaverket i Borås tar vägen Kaliber handlar om.

Per Markusson kör i spåren av gallringsmaskiner på en skogskulle.

– Man får snirkla sig fram i och med att man kör mycket gallringar och så är det ofta går vi bara i de spåren andra maskiner har gått gjort redan så att säga. Man får bara följa dem, säger han.

Han arbetar med att köra ut aska i skogen - fast åt ett skogsbolag i Västra Götaland.

Nu är det väl en tjugo meters brant ner till höger här är du inte rädd att välta och trilla ner för en sådan brant?

– Jag har ju tre-fyra meter dit. Jag hade inte velat köra så mycket närmare.

Bakom den specialbyggda skogsmaskinen sitter en spridare som slungar ut aska.

– Det syns bara på närmaste träden kan det bli lite svart om man säger så. Precis där jag har spritt annars trillar det ner mellan alla grenar, säger Per Markusson.

Miljöfarliga tungmetaller

Askan är en restprodukt ifrån eldning av biobränsle. När askan sprids tillbaka i skogen återställer den den näring som tagits ut ifrån skogen med biobränslet. Det motverkar också försurning. Men spridningen får bara ske med kontrollerade doser. För i askan finns också miljöfarliga tungmetaller.

Kaliber har nåtts av ett rykte att askan från Borås Energi inte bara spridits tillbaka till skogen:

”Askan spreds på åkrar istället för i skogen.”

En kväll får vi äntligen träffa en källa vi sökt länge som haft insyn i den dolda verksamheten. Vi träffas på enslig skogsväg för det här är en känslig fråga. Källan berättar:

”Det spreds flera gånger högre doser på åkermark än vad som får spridas i skogen.”

Borås siktar mot att bli en perfekt kretsloppsstad. Kaliber bestämmer sig för att undersöka vad kommunen egentligen gör med sin aska från biobränsle med känt innehåll av tungmetaller.

Men hur kan askan från ett naturligt bränsle innehålla ämnen som kan vara farliga för människan? Vi tar med dokument med analysprov av askan från Borås Energi vi fått av källan till en av Sveriges ledande kadmiumexperter på Lantbruksuniversitet i Uppsala.

Så här ser det ut. Det är det här de har analyserat. Det här är då innehållet.

– Det verkar vara mycket kadmium men inte så mycket annat. Då undrar man varför?

Jan Eriksson jämför med sin egen forskning om aska från skogen. Och det visar sig att även han tidigare publicerat forskningsresultat som visat att biobränsleaska kan innehålla mycket kadmium.

– Ja, men då ligger askor i den nivån när det gäller kadmium, säger Jan Eriksson.

Det är alltså känt sen länge att biobränsleaska kan innehålla betydande halter av tungmetallen kadmium. Och de flesta värden vi ser senare från Borås Energi och miljö visar på snarlika kadmiumhalter. Anledningen är enligt forskaren Jan Eriksson att när biobränslet eldas koncentreras de låga halterna kadmium som finns från början i träet.

– Då är all biomassa bortbränd så då blir ju allting koncentrerat i en liten massa så att säga.

Han berättar att om kadmium sprids på åkermark kommer det senare lätt in i grödorna och vidare till maten.

– Det som skiljer kadmium från andra tungmetaller är att växterna tar upp det relativt lätt så på det sättet blir vi mer exponerade för kadmium via maten då.

Att det tas upp av växter gör kadmium extra lömskt för människan. Jan Eriksson berättar att lägger man på stor mängd aska med höga halter kadmium på åkermark kan det långsiktigt leda till ökade halter i grödan.

– Det som jag tycker oroar mig är om det innebär en stor upplagring på längre sikt. Just med tanke på att man inte vill öka halterna utan minska halterna i åkermarken.

Och fler varnar för hälsoriskerna om aska med kadmium sprids på åkrar. Vi återkommer till det.

”Vi vill vara eliten”

Gunnar Peters är VD för Borås Energi och Miljö.

– Vi vill vara eliten när det gäller miljöarbete. Det har ju successivt kommit fram när vi märkt att det fått effekt även ute i världen. Folk kommer till oss och frågar om råd, säger han.

Han berättar om det kommunala bolagets ambitiösa satsning att bli miljöförebild. De gör numera reklam för miljöarbetet även på engelska.

“Borås has long experience in recycling and district heating. And is well on its way to become a sustainable Eco-city.”

Även VD säger att biobränslets aska förs tillbaka till skogen i ett kretslopp.

– Biobränslet då tar vi en restprodukt från skogen. Sen så använder vi det och producerar fjärrvärme. Vi producerar el. Och sen tar vi askan och återför till skogen. Och vitaliserar skogen så att det kan växa nytt där. Det är kretslopp det.

Har VD rätt i bilden att askan bara sprids tillbaka i skogen? Kretsloppet går ut på att om ämnen återförs till skogen förändras inte den naturliga balansen. Men vad händer om askan hamnar någon annanstans?

Vi har andra uppgifter från vår källa att aska spridits på åkermark. Senare får vi även tag på avslöjande dokument om att askan hamnat någon annanstans. Så vi bokar en ny intervju och återkommer senare till VD:n.

”Upphandling från helvetet”

Vi backar bandet. Länge sköttes en större del av spridningen av bioaska av kommunen med några externa skogsmaskinentreprenörer. Men för fyra år sedan förändrades det. Borås energi valde att göra en större upphandling där bolag fick konkurrera och lägga bud för att sköta hela spridningsverksamheten. Skogsmaskinentreprenören Fredrik Zabel hade under tio år kört ut askan till skogen.

– Jag såg inget konstigt med upphandlingen egentligen. Jag la in pris och så på upphandlingen. Det är väl först efteråt det varit konstigt med upphandlingen. De har inte följt riktlinjerna som stod i upphandlingen, säger Fredrik Zabel.

Trots att det fanns bara fanns ett fåtal specialbyggda skogsmaskiner som kunde sprida askan i skogen, var det ingen av dem som fick del av uppdraget.

– Vi var ganska få entreprenörer som körde kedjan ut i skogen och då var det ingen av dem som man frågade runt med som hade som inte hade kört ut det i skogen helt enkelt. Då fick vi indikationer på att det var kört på annat sätt, fortsätter han.

Vi kontaktar fler som tittade på upphandlingen. Karina Pedersen på skogsfirman Askungen Vital utgick från att askan skulle spridas i skogen.

­– Det var en upphandling från helvetet. Det var ett väldigt krångligt förfarande. Det gick till någon som egentligen tänkt att återföra det till åkrar och inte till skogen.

Vad trodde ni när ni la anbuden då?

– Det skulle återföras till skogen. Det var ju hela konceptet att askan skulle återföras till skogen. Och det var också det andra la ett anbud på. Men i själva verket hamnade det på åkrarna istället.

Hur kändes det?

– Får jag svära? Man blir ju bara… det är inte alls ok att det får gå på det viset.

Skogsföretagaren Daniel Glimtoft hade också arbetat med ett anbud. När han hörde om att aska spreds på åkrar reagerade han på risken för att tungmetaller sprids.

– I skogen är en omloppstid 70 år. Om man då tar motsvarande mängd aska på jordbruksmark där man har ett-åriga grödor säger det sig självt att tillförseln av näring och tungmetaller blir alldeles skev, säger Daniel Glimtoft.

Vad ser du för risk?

– Att man tillför alldeles för mycket tungmetaller till jordbruksmark.

Kaliber undersöker vidare vad som händer när aska från biobränsle med höga halter kadmium sprids på åkrar istället för tillbaka till skogen. Kadmium kan alltså tas upp av grödor. Men vad händer med dem som sen äter pasta, potatis och bröd som innehåller kadmium? Vi vänder oss till Agneta Åkesson professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet som forskat på kadmium sen 90-talet.

– När det väl kommer in i kroppen så ansamlas det huvudsakligen i njuren och där är halveringstiden jättelång. Så det betyder att det vi får i oss stannar kvar i nästan hela vårt liv och det är det som gör kadmium bekymmersamt. Att vi inte kan göra oss av med det, säger Agneta Åkesson.

– Man tror att hälsoeffekterna uppstår vid lägre koncentration än man trodde då för tjugo år sen. Och att det ser ut som att det är fler eller andra möjliga hälsoeffekter som kadmium kan ge upphov till än man trodde då. Det började med att man fokuserade på njureffekter, sen kom möjliga beneffekter in i bilden sen har det varit möjlig ökad risk för cancer.

När vi berättar att aska med kadmium sprids på åkermark blir Agneta Åkesson oroad.

– Det är bekymmersamt. Vi bör under inga omständigheter öka exponeringen av kadmium snarare minska.

Vem drabbar det?

– I och med att det hamnar i grödorna så drabbas vi alla. För vi alla måste äta.

Vad ser du för värsta scenario om man fortsätter med det här?

– Det här är ett problem som vi drar på oss för all framtid eftersom det är väldigt, väldigt lång bromssträcka och det tar väldigt lång tid att minska nivåerna i åkermark. Så det här är då ett problem som vi skjuter framför oss till kommande generationer.

Regleras noggrant

Per Markusson som kör ut aska för ett skogsbolag följer långsamt tidigare skogsmaskiners spår.

Hur ska du köra här nu då mellan träden?

– Nä, jag får följa vägen som är här. Jag tror att den går upp här.

Per Markusson berättar att skogsbolaget följer hur han spridit askan via loggade GPS-spår.

– Sen så loggar det hur jag kör i alla områden via en GPS-puck. Så när jag kört färdig då skickar jag tillbaka den till uppdragsgivaren så han får tillbaka den och då syns ju alla spår och var jag vart, berättar Per Markusson.

Det är bara tillåtet med ett par doser aska under trädens livstid på cirka 70 år, bland annat för att inte öka mängden tungmetaller i skogen. Skogsstyrelsen har bestämt det.

– Vi kontrollerar bland annat att det är en ren trädbränsleaska genom att till exempel kontrollera olika tungmetallers halter i askan, säger Karin Ask, som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Borås. Skogsstyrelsen vill att aska förs tillbaka till skogen, men under noggrann kontroll. All spridning ska rapporteras till Skogsstyrelsen innan den sker.

– Vi tar in anmälningar för samråd enligt miljöbalken. Och de granskar vi så att det inte finns områden som kräver extra hänsyn. Och vi kollar att den som anmäler tänker följa våra riktlinjer. Om vi inte kommer överens då kan skogsstyrelsen fatta ett beslut eller ett förbud helt enkelt.

Vi får tag på Peter Tagesson på Maskinringen Sjuhärad. Han medger att aska spreds på åkermark. 

– Den aska som spreds på åkermark var inte godkänd att sprida i skogen. Den innehöll spik bland annat, säger Peter Tagesson.

Varför är det tillåtet att ha det på åkermark då?

– På en åker så spelar det inte så stor roll.

Men vart tar askan vägen? Medan skogsbolag loggar var de sprider med GPS, vet vi att aska spritts på åkrar men inte hur mycket, i vilka jordar eller om bönderna är medvetna om kadmiumnivåerna.

– Det var några tusen ton i alla fall.

Hur många ton spred ni per hektar?

– Svårt att uttala mig om det.

Vilka marker var det på?

– Det kan jag inte svara på rakt upp och ner heller.

Men ni har spridit tusentals ton på jordbruksmark men ni minns inte var?

– Jag har ingen anledning att lämna ut det till dig så här rakt upp och ner.

Men lite vet vi om spridningen i skog. För att hålla sig till reglerna måste man alltså ha ansökt hos Skogsstyrelsen innan spridningen börjar.

– När jag söker samråd då följer jag Skogsstyrelsens rekommendation, säger Peter Tagesson.

Kaliber går igenom ansökningarna för spridning av aska från Borås Energi som anmälts under de senaste fyra åren. Och då upptäcker vi att det inte finns tillräckligt med skogsmark för att sprida askan. Det finns bara ungefär hälften av skogsarealen.

Det saknas ju mark att spridas på om ni ska följa Skogsstyrelsens riktlinjer…

– Skogsstyrelsen har ju inte absolut krav utan en rekommendation.

Peter Tagesson på Maskinringen tolkar att de inte behöver följa Skogsstyrelsen. Men senare hittar vi också mer aska som inte hamnat i skogen.

För aska finns inga tydliga regler

När Kaliber söker efter regler för att sprida aska på jordbruksmark får vi reda på att det saknas berättar Jordbruksverkets enhetschef Else-Marie Mejersjö.

– Jordbruksverket har ju regler när det gäller stallgödsel till exempel och andra mineralgödselmedel och så, men för aska har vi inte något regelverk och askåterföring har främst diskuterats när det gäller skogsmark, säger Else-Marie Mejersjö.

Aska på åkermark hamnar därför i en juridisk gråzon. Det finns inga tydliga regler. Det Kaliber hittar är hos miljöcertifieringen KRAV.

– Våra regler finns för 2016 och då omfattar den 20 olika kapitel. Det är för växtodling, djurhållning…säger Kjell Sjödahl-Svensson är regelchef på Krav.

Han visar deras regelbok och när jag berättar att aska sprids på åkermark ringer varningsklockorna direkt.

– Aska är ofta förorenat med tungmetaller, vilket begränsar användningen väldigt mycket. Kadmium kan vara det som är mest problematiskt. Inte alltid, men ofta.

Hos Krav är gödslingen mer reglerad än i lagstiftningen.

– Krav har valt att ha strikta regler för alla gödselmedel som man tar in utifrån från åkermarken. Och där går vi mycket längre än lagstiftningen som bara gäller när man sprider avloppsslam, säger Kjell Sjödahl-Svensson.

Men är inte era regler överdrivet hårda här när det inte finns lagstiftning som går lika hårt fram som ni gör?

– Nej. Det här skyddet för åkermarken behövs. Det är en så pass viktig fråga att vi inte förorenar åkermarken.

Klarar inte KRAV:s regler

Vår källa har sagt att det minst sprids lika mycket på åker som i skogen. Om man sprider med samma doser på åkermark som i skogen skulle jorden i princip diskvalificera sig för ekologisk matproduktion.

– Det här är en dos som är kanske femtio, sextio gånger större än den tillåtna. Så det här är inte acceptabelt.

Så det skulle inte klara KRAV-reglerna?

– Nej, det gör det inte.

Med enligt vår källa har det förekommit doser på åkrar som är fem gånger högre än vad som är tillåtet i skogen:

 ”Det spreds 20 ton per hektar. De ville bara bli av med det.”

Peter Tagesson på Maskinringen säger han inte vet hur stora doser som spreds.

– Det får stå för den personen det är inget jag känner till.

Hur mycket var det då?

– Jag kan inte svara på det, säger Peter Tagesson.

Finns pengar att tjäna

Skogsentreprenörerna trodde att uppdraget var att sprida aska i skogen. Men Maskinringen tolkade det annorlunda. De valde att även sprida askan på åkermark. De kan ha hittat en lucka i lagen som tillåter detta, trots möjliga hälsorisker med spridning av kadmium. Men varför vill man sprida aska på åkrar?

Vad är det snabbaste du kan köra och sprida?

– En-två kilometer i timmen. Det är helt hur marken ser ut. Ofta är det inte precis slätt ute i skogen. Men det är stubbar och stenar. Allt möjligt, säger Per Markusson, som kör ut aska i skogen.

Om du är ett fält istället. Hur snabbt skulle du kunna köra och sprida då?

– Det vet jag faktiskt inte för jag har inte provat. Men sex-sju kilometer skulle du nog klara i alla fall antar jag.

Sex gånger så snabbt?

– Ja, säger Per Markusson.

Karina Pedersen på skogsentreprenören Askungen vital säger att skogspridning är dyrare än att sprida på åker.

– Det är dyrt att återföra det till skogen jämfört med att täcka det som deponi eller lägga det på åkrar, säger hon.

Och en annan skogsentreprenör Fredrik Zabel som inte fick uppdraget av Borås Kommun har gjort en överslagsberäkning på besparingen.

Hur mycket tror du man spar i pengar på att köra ut det på åkermark istället för i skogen?

– Det är ju hela kedjan att man inte behöver göra lika mycket med askan. Du kan hantera den på ett helt annat sätt. Minst 100 kr per ton man spar i så fall, säger Fredrik Zabel.

När det handlar om tusentals ton aska per år som ska tas hand om kan en hundralapp i besparing per ton betyda mycket för lönsamheten. När de upptäckt att askan spridits på åkermark frågade Fredrik Zabel Borås Energi.

– Vi tog kontakt med Borås energi och frågade varför de gjorde som de gjort med den biten.

Vad svarade de?

– De svarade att de inte visste något om detta och att det inte skulle upprepas. De skulle köra ut det i skogsmarker i fortsättningen under den avtalstiden som var 2012 till 2015.

Även Karina Pedersen uppfattade att spridningen på åkermark nu skulle upphöra.

– När vi tog kontakt med Borås energi så sa de att det absolut inte var meningen att det skulle till någon åker. Det skulle till skogen. Vi var liksom gott så. Då får det vara så, säger Karina Pedersen.

Och Borås Energi skriver flera mejl till Maskinringen att det inte är acceptabelt att sprida aska på åkermark. Det skriver att det är ett försök som ska avbrytas. Och skriver att det inte är förenligt med deras policy. Gunnar Peters VD på Borås Energi minns:

– Det var ett ärende där Maskinringen spridit det på åkermark. Då reagerade vi med en gång och skrev ett brev till dem, säger Gunnar Peters.

Varför då?

– Bara för att vi hade sagt att det var i skogsmark.

I klagomålet beskrivs också att Maskinringen avvikit från avtalet. De konkurrerande entreprenörerna kontaktar även Skogsstyrelsen i Borås. Dåvarande distriktschefen Bo Hultgren minns.

– Vi tittade på det här ärendet och tog kontakt med Borås Energi och hörde om det spridits på annan mark än skogsmark. Och de hänvisade till Maskinringen och som kunde bekräfta att så hade skett.

Han tar kontakt med både Borås Energi och miljöförvaltningen i Borås.

– Så småningom fick vi ett besked ifrån Borås stad att man betraktade det här som ett misstag, att den spridits på jordbruksmark och att man i fortsättningen ska verka för att askan återförs till skogen. Med det var vi nöjda och vi har en samsyn, säger Bo Hultgren.

Och månaderna efter kritiken om att askan spridits på åkermark nått Borås Energi publiceras flera videos på Youtube som berättar om energibolagets kretsloppsarbete och att askan nu fortsättningsvis sprids i skogen.

”Efter förbränningen kvarstår en bioaska. Och den återför vi till skogen och på så sätt sluter vi biobränslets kretslopp.”

Fick uppdrag utan upphandling

Uppdraget var att sprida aska i skogen. Men efter att aska spridits på åkrar blev Maskinringen ifrågasatta av Skogsstyrelsen och miljöförvaltningen. Dessutom konstaterades en avvikelse från avtalet. Maskinringen borde ha problem med sin uppdragsgivare Borås Energi. Man förväntar sig nu kanske hårdare kontroll och uppföljning. Men bara några månader senare får istället Maskinringen ytterligare uppdrag utöver att sprida bioaska i skogsmark. Och det utan upphandling. Maskinringen ska ta hand om 4 500 ton aska som inte får spridas i skogen. Det är ett uppdrag värt en miljon kronor. Det kan därmed omfattas av lagen om offentlig upphandling. Men i ett mejl från Borås Energis tjänsteman till Maskinringen beskrivs hur de istället går till väga:

”Jag skulle vilja att vi har ett annat upplägg som hänvisar till befintligt avtal med överenskommen förändring pga. kontanimering i stället för en ny offert.”

Tjänstemannen berättar hur de kan runda lagen om offentlig upphandling:

”Din offert kan annars uppfattas som ett nytt uppdrag och lyder då under LoU och kräver ett nytt upphandlingsförfarande. Totalsumman kommer dessutom att hamna runt en miljon (1 mnkr ) och är då till och med över VD:s delegation och ett styrelsebeslut….”

Det här kan alltså handla om att tjänstemän tar beslut de inte får. I offerten begär och får Maskinringen dessutom friheten att sprida askan med kadmium var de vill.

”Det står MR Sjuhärad fritt att välja användningsområde för bottenaskan”

Peter Tagesson på Maskinringen minns:

– Vi fick ett mandat att använda den volymen som vi ville.

Har de hamnat på åkermark då de här 4 500 tonnen?

– Den använde ju vi för andra ändamål och den spreds inte på åker.

Och var hamnade den istället?

– Jag har ingen anledning att berätta det för dig, säger Peter Tagesson.

Det var ett misstag att sprida på åkermark och det som skulle rättas till enligt Borås stad. På Skogsstyrelsen trodde man att problemet nu var löst. Men blir överraskade när vi tittar på den nya upphandlingen ifjol.

– Jag utgår från att man har samtal med Borås energi Borås stad och att man är överens om att man ställer den typen av krav på sina entreprenörer som sprider askan så att den hamnar i skog på ett korrekt sätt. Jag har inget skäl att tro att det inte fungerar idag, säger Bo Hultgren på Skogsstyrelsen.

Om jag säger så här. Uppföljande upphandling så var det tillåtet att sprida på åkermark.

– Nytt för mig.

Hur kan det bli så här tror du?

– Det är väl billigare och enklare att sprida på åkermark. Det är inga träd i vägen.

Det blir alltså en ny upphandling. Entreprenören Fredrik Zabel läser uppdraget:

– I denna upphandling har Borås energi och Miljö för avsikt att upphandla transport av aska från Kraftvärmeverket, lagring och hantering samt spridning av bioaska i skogsmark och på åkermark.

Här kommer alltså ett tillägg ifrån den tidigare kritiserade upphandlingen att Borås nu tillåter att sprida det på åkermark och det i en offentlig upphandling. Det här kommer efter att Borås Energi sagt att spridning aska på jordbruksmark skulle upphöra.

Vad tänkte du när du läste det här första gången?

– De tyckte väl att det var ett bra alternativ kanske då att lätt bli av med det.

Men om de hade sagt att det var förenligt med sin policy hur kan de ändra sig då?

– Jag vet inte.

Och till skillnad från den noggranna regleringen av doser i skogen är det är fritt upp till den som vinner upphandlingen att välja vilka doser som ska spridas på åkermarken.

”Här hänvisas till markägaren som avgör detta.”

Om du tittar på upphandlingen; hur mycket tolkar du att man får sprida på åkermark?

– Lite vad som är lättast helt enkel. Det känns som om de har försökt få ryggen fri litegrann.

Fler entreprenörer reagerade på de ovanliga sättet att sprida askan. Formuleringarna i upphandlingen ökar enligt Daniel Glimtoft risken för att ännu mer aska sprids på åkermark.

– Det är en gråzon regelmässigt och då tycker jag att det kan vara olämpligt i en upphandling. Risken är att man sprider mer på jordbruksmark eftersom det är ett billigare alternativ än i skog, säger Daniel Glimtoft.

Öppnar för förändring

Och vinnare av nya upphandlingen är återigen - Maskinringen Sjuhärad – de var billigast.

Nu gör vi en ny intervju med Gunnar Peters, VD för Borås Energi. Vi frågar om den nya upphandlingen där aska med kadmium åter kan hamna på åkrar.

Vart tänkte ni att askan skulle spridas nu?

– I huvudsak på skogsmark.

Men är det så det står i förfrågningsunderlaget?

– Det kommer jag inte ihåg.

Jag tittade på förfrågningsunderlaget och där står det hantering av aska på skogsmark och åkermark. Hur kan det stå så?

– Jag det är väl bara att vi frågade så.

Men ni säger att det ska spridas i skogen och så står det i upphandlingsförfrågan att det ska spridas på åkermark också.

– Ja, finns den öppningen så finns det inget som hindrar att vi sprider bioaskan så. Men vår intention var ju från början i skogsmark helst då för att återföra det biobränsle vi plockat ut ifrån skogen.

Men om ni tidigare reagerat på att Maskinringen spred aska på åkermark och ni gillade inte det. Och så tillåter ni sen att ni sprider på åkermark.

– Ja, men från början så var det inte tillåtet. Men så har vi lättat på det trycket.

Med på intervjun sitter även Borås Energis miljöchef Elenor Loyd och bränslestrategen Filip Hedeving. De visar sig att de undersökt att lagen inte förbjuder att askan sprids på åker. Men frågan är om de uppfyller de motkrav Jordbruksverket ställer. Det handlar om att de i så fall ska ha kunskap om effekter som spridning ger.

– De säger att man ska ha kännedom om hur det påverkar marken på kort och lång sikt, säger Elenor Loyd.

Vilka doser tillämpar ni då?

– På åkermark kan jag inte alls, säger Filip Hedeving.

– Det är ju verksamhetsutövaren som ansvarar för det, säger Eleonor Loyd.

Så ni skjuter ansvaret på Maskinringen då?

– Nej, det är vi som har ansvaret givetvis då, säger Gunnar Peters.

Borås Energis VD säger alltså att det är deras ansvar att veta hur jorden påverkas av aska med kadmium som sprids på åker. Men en grundläggande kontrollfråga om hur mycket som får spridas har de inte svaret på. Och när Kaliber berättar om kadmiumforskarnas oro över de långsiktiga effekterna och KRAV:s analys med en dos som är sextio gånger deras gränsvärde reagerar VD Gunnar Peters.

Jag pratade med Krav till exempel. Och de säger att det här är så mycket kadmium att lägger man på de här doserna som jag har fått uppgifter om. 60 årsdoser ungefär mot vad som är tillåtet i ekologisk produktion. Vad säger du om det?

– Jag tycker det är jättebra att du forskat i det här och gått till grunden i det. Då får vi ta upp den här tråden är det riktigt såsom du påstår då får sätta förbud att lämna det till åkermark i framtiden då, säger Gunnar Peters.

Det först när Kaliber ställer frågor som det börjar uppdagas var Borås energis aska från biobränsle tagit vägen. Maskinringen Sjuhärad säger nu att de inte längre tänker sprida aska på åkrar.

Efter våra intervjuer uppger Borås Energi och Miljö att 6 500 ton aska spridits på åkermark. De vill inte säga vilken mark eller vilka doser de rör sig om förrän Maskinringen pratat med bönderna. Och de 4 500 ton med bottenaska som inte spreds i skogen vet Borås Energi inte heller var den tagit vägen. Hur den affären kunde göras upp utan offentlig upphandling utreder de nu.

Reporter: Erik Palm

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: [email protected]