Kommunikationspodden

Finns det något svenskar har mycket åsikter om, efter väder, så är det trafik. Anna Lihr har varit kommunikationsdirektör i tio år vid Trafikverket och i säsongspremiären av Kommunikationspodden träffar hon Max och Caroline i studion.

Statskontoret gjorde 2023 en utredning som bland annat kollade på kommunikationsarbetet hos myndigheter följer försiktighetsprincipen och matchar statlig värdegrund och satte ljus på begreppet ”beteendepåverkande kommunikation”

- Hur ska vi på Trafikverket tänka kring det. Låt säga att vi behöver kommunicera följande: ”om du ska ta dig från punkt A till C, så kan du inte åka via B för där pågår ett arbete”. Är det beteendepåverkande, eller är det bara information? Det är beteendepåverkan, men det är samtidigt information från en operativ myndighet som informerar folk om hur de lättast kan ta sig fram. Jag tror man ska passa sig för hårklyveri och se det mer som breda penseldrag. För vi som myndighet måste också ta oss igenom bruset och våga kommunicera modigt för att komma igenom bruset, och samtidigt mappas mot försiktighetsprincipen, säger Anna Lihr.

Framtiden står i fokus när Nicklas Hermansson gästar Max och Caroline i säsongsavslutningen av Kommunikationspodden. Det här är åtta trender du inte vill missa. 

Nicklas Hermansson har valt att fokusera på framtiden. Efter 20 år i mediebranschen har han jobbat mycket med utveckling av format och jobbar idag med ett eget nyhetsbrev med sextusen prenumeranter. Han är återkommande inbjuden framtidsspanare i SVT och vill gärna hålla koll på sin egen livscykel. Därför har han en klocka som ständigt räknar ner mot den sista dagen.

- Innan klockan hade jag en grej på kylskåpet, där jag prickade i hur många veckor jag har kvar att leva men nu har jag hittat klockan från en belgare som kan genom mina uppgifter kan se klockan, som gör mig mer modig. Min brorsa skulle egentligen få den men jag fick tillbaka den direkt.

I Kommunikationspodden är Nicklas Hermansson inbjuden för att dela med sig av åtta framtidsspaningar som är värt för en kommunikatör att hålla koll på inför 2024.

Lyssna på hela avsnittet nu!

Calle Swanson, kommunikationschef för Visita är veckans gäst i Kommunikationspodden, och mötte Caroline Thunved och Max Landergård i studion för att prata om upplevelseindustrin och restaurangbranschens nuläge, framtid och vilken roll kommunikation spelar för framgång.

• Det kommer då och då rubriker om ”nu rusar konkurserna” men det man mest märker på det är alla de som gör vad de kan för att undvika konkurser. Jag tycker man ofta ser att man drar ner rätter på menyn eller har stängt någon dag i veckan och det är nog mer det läget vi är i nu men det råder fortfarande en stor osäkerhet såklart i branschen, säger Calle Swanson.

Och vad var det Calle menade var den största utmaningen, som rubriken antydde? Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden så får du reda på det.

Marianne van Rooijen är sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset i Uppsala, läkare och prisvinnare av Stora kommunikatörspriset i kategorin för bästa kommunikativa ledare. Idag gästar hon Kommunikationspodden för att berätta mer om sitt ledarskap.

Marianne van Rooijen besöker Max Landergård och Caroline Thunved för att berätta om sitt ledarskap i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- Jag är kommunikativ som person. Jag pratar ganska mycket, jag lyssnar också ganska mycket. Jag tycker om att ha en dialog och det är nog hela basen. Ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. Hur får man med sig människor, då måste man lyssna och prata och lyssna igen. Sen försöker jag också jobba med tydliga mål och kommunicera dem hela tiden.

Ledarna släppte 2020 rapporten ”I förändringens riktning”, där tittade de närmre på chefers kompetensbehov. Endast 15% instämde i att de kommer behöva vidareutbilda sig under de närmsta tre åren.

Carolina Engström Lökken är VD för rekryteringsbyrån WES är inbjuden till veckans avsnitt av Kommunikationspodden för att prata om hur vi ska se på lärande.

• Man måste dels omvärdera vad kompetensutveckling är. Vi lever i en omtumlande tid, geopolitiskt, värderingsmässigt… Det vi ser nu är att det ledarskap som kommer behövas framåt är inte bara de som vi haft de senaste åren. Vi måste jobba på vårt eget lärande och vår egen nyfikenhet. Men det är ju också något som vi tänker på när vi rekryterar. Vad är det för kompetenser och personligheter som vi ska leta efter? Det är ett mindset som människor och ledare måste ha för att vi ska klara omställningen. Där behöver ledare vara medveten och jobba med det. Man brukar ju säga att 40% av alla kompetenser kommer bytas ut de närmaste åren och det går ju inte ens att ta in vad det kommer betyda för en. Det går inte ens att ta in vad det betyder. Jag kommer bli helt inaktuell de kommande åren om jag inte lär mig nu. Men jag kan inte gå på kurser hela tiden, så hur ska man få till ett lärande. Och då tänker jag att allt börjar med…, inleder Carolina Engström Lökken. Hela svaret får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barakat Ghebrehawariat är föreläsare och nyutkommen författare till boken ”Får man säga svart?: från teoretisk ångest till terminologisk trygghet”. Idag besöker han Kommunikationspodden för att diskutera vad man får och bör säga, och i vilken situation vissa ord passar bäst. 

Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang.

• Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang. 

• Man behöver säga svart ibland. Om du går hem till din familj och förskräckt berättar att vi är en helvit organisation och vi har inte en enda svart person, och då ska du göra det eftersom du vill vidarebefordra en berättelse om att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen. Men om du kommer hem och säger ”Jag såg en svart person”, så borde din normkritiska radar tjuta högt. Det finns stunder vi underbetalar hudfärg, och det finns stunder då vi överbetonar hudfärg, säger Barakat Ghebrehawariat i Kommunikationspodden. 

Lyssna på hela avsnittet här.

Det tillitsfulla ledarskapet

Johanna Faijersson, kommunikationschef vid Polisförbundet, gästar Max Landergård och Caroline Thunved för att djupdyka i det tillitsfulla ledarskapet. Tillit används på många ställen av flera chefer - men vad innebär det egentligen?

Johanna Faijersson, tidigare vid Cancerfonden och senast som konsult vid Reform Society, tillträdde tidigare i år som kommunikationschef vid Polisförbundet. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden diskuteras det tillitsfulla ledarskapet.

”Som chef måste man visa vem man är som individ, även om man har en professionell och en privat del. Gruppen måste ändå förstå en lite, vad är viktigt för mig… det är en parameter. Jag har alltid velat förstå vem min chef är. Och då har man också möjlighet att vara sårbar och visa hur man tänker. Där finns fler chanser att bygga tillit. Det kan låta som att tillit är gulligt och snällt men det ryms många svåra delar i det, att ge feedback och ta tag i saker, våga blotta dem och arbeta med dem. Det är sådant vi oftast annars tycker är instinktivt jobbigt”, säger Johanna Faijersson. 

Charlie Stjernberg med ett långt förflutet på Prime och nu på den egna byrån Doyen är en av Sveriges främste krishanterare. Idag gästar han Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att dela med sig av sina insikter om vad som krävs för att en organisation ska vara rustad.

- Jag är personligen inte förtjust i riskinventering som verktyg, för vi tenderar att titta på det senaste som hände konkurrenterna. Titta på 9/11, då blev det förbjudet med knivar, sen kom skobombaren och då tittade man på skor. Om man inte är riktigt kreativ tenderar man att bara titta på tidigare kriser. Och det enda jag kan säga är att kriser uppstår där ingen ens haft en susning om att det hade kunnat ske. Vi talar då istället hellre om sårbarhetsanalys. Till exempel om en organisation har en HR-avdelning som inte kunnat hantera MeToo, eller inom compliance - ”vi vet att alla regler inte efterlevs”. Då får vi ett 360-perspektiv på vad som kan drabba en organisation. Men sen måste man ha den där rävfarmen bakom örat för det dyker ofta upp på så konstiga ställen, säger Charlie Stjernberg.

Lyssna på hela avsnittet här.

MSB:s kommunikationsdirektör och tidigare SVT-korrespondenten Morgan Olofsson gästar Kommunikationspodden för att berätta om hur myndigheten ska förmå hela Sverige att förstå mer om sin roll i totalförsvaret.

Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, besökte Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om hur MSB arbetar med att kommunicera totalförsvaret.

”Kommunikation är ett verktyg för demokrati. Det handlar om att göra saker gemensamt. I diktaturen behöver du inte ha något gemensamt. Det räcker med att Hitler, Putin, Stalin bestämmer. Det är någon som pekar på massan och säger att det här ska ni göra. Och det görs möjligen sen gemensamt men för att göra gemensamt handlar det om hela processen, och då blir kommunikationen både ett medel och ett ändamål. Putins motsvarighet till kommunikation är propaganda”, säger Morgan Olofsson.

Lyssna till hela intervjun i Kommunikationspodden.

All of us ska jobba för att öka representationen av rasifierade inom kommunikation och göra branschen mer jämlik. Grundarna Nicole Kavander, Roshanak Fatahian gästade Kommunikationspodden.

Under en inspelning i Visby besökte Nicole Kavander, Roshanak Fatahian Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. Inspelningen gjordes i samband med Almedalsveckan. 

”Branschen är alldeles för homogen. Vi har vårt sätt att se på världen och med det kommer bias. Om vi bara har en homogen verkligen så blir det bara en verklighet och stereotyper som kommer. En tydlig stereotyp som vi kan se är i vilka sammanhang hur vissa människor får ses i olika sammanhang, som hur skildras en rasifierad? Om vi fortsätter mata in ett negativt budskap så spär vi på fördomar och känslor som vi kopplar till individer”, säger Nicole Kavander. 

Lyssna på hela avsnittet här.

I osäkra tider ställs allt högre krav på kommunikatören, något vi sett under pandemin, i hackerattacker och desinformationskampanjer.
Kartan ritas snabbt om i vår omvärld och idag kommer en ny roll behöva läggas till för alla kommunikatörer.
Hur säkerställer vi kommunikatörens roll i tider av kris, och i totalförsvaret? Hur kan kommunikationsavdelningar rusta sig och ta ansvar?

I panelen ingick Kristin Ek, som arbetar som kommunikatör vid den nyinrättade myndigheten för psykologiskt försvar, Linda Corswall, kommunikationsdirektör vid Socialstyrelsen, Svante Werger, särskild rådgivare vid MSB och Caroline Thunved, generalsekreterare och VD för Sveriges Kommunikatörer.

Seminariet spelades in under Almedalsveckan 2023

Almedalsspecial: AI har tagit världen med storm. Kommunikatörer vittnar om allt högre arbetsbelastning och resursbrist, samtidigt ser vi hur AI kan lösa många av de enkla arbetsuppgifter som tar mycket tid. Men hur säkerställer kommunikationsbranschen att AI blir en tillgång för kommunikatören, och inte ett hot?

Seminariet är inspelat under Almedalsveckan 2023. Gäster är: 

Karin Engström, kommunikationschef på AI Sweden

Janne Elvelid, ansvarig för samhällsfrågor på META

Andrea Louis Åkerman, ansvarig för kommunikation och public affairs på Google Louise Barnekow, VD MyNewsdesk

Mårten Lyth, Kommunikationsdirekör Spendrups och ordförande för Sveriges kommunikatörer

Vilka är det som är ute efter att utöva desinformationskampanjer mot Sverige, vilka är deras mål och hur ska kommunikatörer bete sig? Magnus Hjort, (vik.) Generaldirektör för Myndigheten för Psykologiskt Försvar, gästar idag Kommunikaitonspodden. 

"Det finns olika typer av skäl att man är med i en flock. Om man är bytesdjur så kan man välja flocken för att välja att undvika att bli fångad i massan. Rovdjur kan välja att samarbeta för att nå sina mål. Samma sak gäller sekter, att man inte mår bra och sällar sig till en gruppering som inte är bra men det blir ett slags kognitiv dissonans av det", säger Magnus Hjort när han gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Lyssna på hela avsnittet här. 

Kinaägande, kongressförhör och rykten om desinformation. Det har stormat över världen runt appen som har nära en miljard följare. Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden, är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

TikToks VD Shou Chew blev kallad till amerikanska kongressen tidigare i år för att bli utfrågad om TikTok. Flera länders regeringar har gått ut och förbjudit ministrar och statsanställda att använda appen. Samtidigt har TikTok fler följare är katolska kyrkan och har på bara fyra år kommit att bli en stark konkurrent till andra plattformar som Facebook, Snapchat och Instagram. 

I veckans avsnitt är Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden besökare i studion och besöker programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. 

Lyssna på hela avsnittet här. 

Det handlar om place branding i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han representerar en kommun som är nominerad till årets stad - trots det ser kommunikationsdirektör Thomas Hansen att många har en förvrängd bild av Umeå och Norrland generellt.

Thomas Hansen, kommunikationsdirektör vid Umeå kommun gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han har mycket att vara stolt över. Dagens Samhälle har utsett Umeå kommun till att vara en av de nominerade i tävlingen Årets superkommun. Samtidigt tycker Thomas Hansen att det finns mycket jobb att göra.

• Jag tror att vi varit lite lata. Umeå har fått universitetet, Skellefteå var tilltänkta med tackade nej. Men nu när det händer saker på olika platser så måste vi tänka på vad som är unikt med oss och prata om mervärdet att stanna kvar, eller komma tillbaka. Där måste vi knyta oss närmre universitetet. Hos oss ligger universitetet nära stan men det ligger samtidigt lite avsides så studenterna hänger mer med varandra. Många är från södra Sverige och de återvänder om de inte träffar en partner kanske, säger Thomas.
• Jag har kollegor som skickar julkort till alumner och det är smart, för vid årsskiftet eller sommaren kan det finnas fönster där man strategiskt kan vara mer närvarande och då får vi vara uppmärksamma på vilken målgrupp vi ska välja, säger Thomas Hansen.

Lyssna på hela samtalet i Kommunikationspodden.

Mathias Wellström, grundare av talangbyrån Trib, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han träffar Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att prata om varför många inte anses vara lika heta efter 40 och hur man ska stå ut för att få ett bra jobb.

Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden var ett ämne som kom upp när Mathias Wellström besökte Kommunikationspodden. 

"Jag upplever att ålderismen är ett jätteproblem. Jag vet inte hur det är i andra branscher men inom kommunikation så tycker jag det är ett problem att man i alldeles för tidig ålder anses vara obsolet. Jag kan tycka att, om man åker ner till Spanien och hänger där så är de små barnen, vuxna och föräldrar… på restaurang så ser man att de har en annan relation till olika generationer, de förstår varandra bättre och kan se värdet av olika erfarenhet", säger Mathias Wellström.

Efter så många år i branschen har Mathias bra koll på hur man ska agera när man söker nytt jobb. 

"I mitt yrke handlar det om att förstå uppdragsgivarens nuläge och ambitioner, hur teamet ser och hur man vill fylla teamet. Sen handlar det att hitta rätt talang för den rollen eller den uppgiften. Det handlar mycket om att dels kunna titta på ett CV och på något sätt se att ”det här skulle kunna vara någonting” men sen att addera på känsla, upplevelse efter flera samtal med den personen det är viktigt", säger Mathias Wellström.

Lyssna på hela avsnittet i veckans upplaga av Kommunikationspodden

Linda Corswall, kommunikationsdirektör för Socialstyrelsen inledde sin resa som kommunikatör innan hon steg i graderna och idag är hon högst ansvarig för sextio medarbetare på myndigheten. Hur enkelt är det att gå från att vara kreativ idéspruta till att sitta i ledningsgrupp och ta handen från det operativa arbetet?

I veckans avsnitt av Kommunikationspodden besöker Linda Corswall Max Landergård och Caroline Thunved i studion, och hon reflekterar över hur hennes roll utvecklats.

”I Upplands Väsby landade jag i att vara chef och ledare är väldigt roligt, då får man jobba med mer än kommunikation.

Ledarskapet och jag brinner för att skapa team och boosta människors kompetenser och bygga ihop människor. De sociala frågorna ligger mig också varmare om hjärtat, så socialstyrelsen kändes rätt.

Det kan fortfarande finnas en sorg när medarbetare kommer på en idé som de sedan får göra ut och jag inte får delta operativt, men jag blev bra skolad i Upplands Väsby där laget går före. Jag som är gammal mittfältare älskar laget. Jag vill känna det i min grupp och då får jag kliva tillbaka. Men jag tror att när jag klev över till chefsroll när jag jobbade i kommun så blev vi som ett slags inhousebyrå och då kunde jag vara operativ i ledarskapet. Det var en bra känsla att jag fick det att fungera”, säger Linda Corswall.

Lyssna på hela avsnittet

Torkild Sköld är officerare som sadlade om och idag är han flitigt anlitad föreläsare som fokuserar på att få oss upptäcka vårt egenvärde. Idag är han veckans gäst i Kommunikationspodden.

Torkild Sköld besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och han försöker förstå varför vi har så svårt att prata om vilka vi faktiskt är. 

- Jag jobbade ett kort tag med rekrytering, och när jag bad klienterna att kort berätta vilka de var - så berättade dem vad de har gjort. För vi är så prestationsinriktade så vi kan inte ens säga vill oss själva vem vi är. Det intressanta jag märkte då var att mina kollegor som också jobbade som rekryterare, hade inte heller lärt sig skilja på sak och person, säger Torkild Sköld. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

Som kommunikatörer har vi alla varit där. Någon chef kommer plötsligt en dag och säger att hen vill pryda omslaget av en prestigefull tidning, som om det vore den enklaste saken i världen. Johanna Snickars, kommunikations- och varumärkeschef för Alight, vet hur strategin ska läggas upp. 

Efter tjänster vid Nordnet, Ericsson och Microsoft är Johanna Snickars idag kommunikations- och varumärkeschef för Alight. Alight bygger och driver solcellsanläggningar och idag är Johanna gäst hos Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden. 

- Sätter du en strategi så märker du ganska fort om det funkar eller inte. Det viktiga för mig är att bygga förtroende genom  att ta ansvar, att "går det inte vägen, så är det på mig", säger Johanna Snickars som i podden också utvecklar på vilket sätt kommunikatörer kan utöva sitt ledarskap gentemot ledningsgrupper och interna beställare. 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Louise Barnekow, VD på Mynewsdesk, besöker denna vecka Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om insikter, utmaningar för kommunikatörer och även diskutera AI, ett verktyg som Mynewsdesk numera arbetar med i sina tjänster. 

Mynewsdesk släppte för en tid sedan en rapport för Nordens som är byggd på en undersökning där 450 kommunikatörer har svarat på frågor. Kommunikationsexperter har också bidragit i rapporten med sina insikter. Utöver den utvecklade också Louise Barnekow sina resonemang om AI. 

- Detta är en typ av revolution som hänt med de här fantastiska algoritmerna som finns på marknaden. Det frigör tid, det kommer bli ett nära samarbete med AI och det blir högre kvalitet när vi faktiskt får tid att tänka stort och vara kreativa. Den kreativa processen tror jag man fortfarande behöver människor till som skapar nytt innehåll. Det finns tillkortakommanden inom vissa ämnen som AI är väldigt känslig med att ge rekommendationer kring, där det ligger väldigt starka värderingar i, där är AI väldigt neutral. Så om du vill vara opinionsbildande behöver du en kommunikatör som tar sig an den vinkling som behöver göras, säger Louise Barnekow. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Barncancerfonden genererade över 500 miljoner till barncancerforskning 2021. Johnny Kroneld, chef för kampanj och event är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

”TikTok är en självklarhet bland kanalvalen men vi måste släppa kontrollen på ett annat sätt, för det är användarna som är kreatörerna”, säger Johnny Kroneld.

Max Landergård och Caroline Thunved tar emot Johnny Kroneld, chef för kampanj och event vid Barncancerfonden i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

Hur segmenterar ni?

Vi segmenterar otroligt många målgrupper, vi har barnfamiljer men de är segmenterade ytterligare, hur gamla är dina barn, var befinner du dig karriärmässigt, åldersmässigt… det finns otroligt mycket att ta hänsyn till. 

Vilket segment är enklast att få pengar från?

Barnfamiljer är de vi riktar oss mot. De som är 30-45 är föremål för de stora kampanjer som vi sjösätter tre gånger per år. Men det är samtidigt lite mer komplext än då. Som målgruppen yngre vuxna är inga stora givare, men de sprider gärna budskapet, det finns en brand love där. Å andra sidan har vi en mognare målgrupp som är 65 plus och ger stora donationer. Det går att vara effektiv för att kunna nå på ett trovärdigt sätt, säger Johnny Kroneld.

Hör hela intervjun i Kommunikationspodden. 

Jennie Knutsson kom till en organisation i fritt fall, åtminstone om man skulle lita på vad siffrorna sa om Aller som arbetsgivarvarumärke. Då inleddes en resa hon berättar om i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Aller Media, grundat 1927, äger idag bland annat fyra kommunikations- och contentbyråer som är samlade inom Ahead Group (Narva, Make Your Mark, OTW och Oculus), e-handelsbolag och även tidskrifterna som de kanske är mest kända för. Femina, Hänt Extra med flera. 

Aller Media visade dåliga siffror när det kom till arbetsgivarvarumärke. Jennie Knutsson fick i uppdrag att vända trenden. 
- Ledningsgruppen var för det första på och ville att jag skulle driva. Samtidigt var det en pedagogisk utmaning för kommunikation är inte en vetenskap på det sättet, där jag kan visa på ett diagram att "här är vi nu och följer vi bara den här formeln så kommer vi lyckas på tre år", men jag hade en känsla och en tanke att det här måste vi bygga, säger Jennie Knutsson.

Hör mer I Kommunikationspodden där hon gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

El, vatten och wi-fi. Saker konsumenter tar för givna. Hur ska Pia Rosin, kommunikationschef vid Telenor, bidra till att göra erbjudandet relevant? Idag är hon gäst i Kommunikationspodden. 

Pia Rosin började inom Kinnevik med investeringar relation 2001, och hon säger att Stenbeck var närvarande, alltid - enligt henne. 

- Han hans i huset, alltid, på ett sätt som var helt enormt. Snacka om kulturbärare. Jag pratade i telefon med honom en gång och jag minns att jag ställde mig upp när vi pratade, säger Pia Rosin.

När det kommer till kommunikation har Pia en fast övertygelse. 

- Utgå inte från vad du själv vill sälja. Utgå från vad andra har nytta av och vill veta. Var lite bjussig, då kommer folk att lyssna på dig. Vi kan bjuda på smarta tjänster och information. Hur man skyddar sig från bovar på nätet, eller vilken standard på wifi man ska ha. Vilka tekniska prylar som drar olika ström i olika sammanhang, sådana saker, säger Pia Rosin. 

Lyssna på mer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Fredrik Kullberg, journalist på tidningen Chef och författare till boken ”Svensk Floskelordbok - managementjargong, politiska plattityder, värdegrundbabbel” gästar Kommunikationspodden.

Bokaktuelle Fredrik Kullberg har kroknat på floskler, till den grad att han skrivit en hel bok där han listar ord som han tycker speglar tidsandan. Nu är han veckans gäst i Kommunikationspodden, där han gästar programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. 

- En annan viktig sak vad gäller uppkomsten av det här snömosiga språkbruket är expertsamhället. Framväxten av de här många högspecialiserade funktionerna som vi sett så många av de senaste decennierna. Högutbildade människor som jobbar med högspecialiserade saker. Ganska hög status. Ganska hög lön. Funktionerna är inte glasklara för gemene man, plus att de är nya så pass nya, så har det blivit viktigt att skapa et fackspråk som skiljer den egna specialistfunktinen från andra. Det har fått det här språket att växa fram och blomstra, till exempel inom HR. Det här terapeutiska. Man pratar mycket om upplevelser. Som om ni får ett nytt misslyckat digitaliserat planeingssystem som är så misslyckat att ni varken kan planera ert arbete eller er framtid, så blir det gärna en fråga, inte främst om organisation utan om medarbetarupplevelse. Det här är eventuellt något som du upplever i din hjärna. Det hör man på ordet, att det är något subjektivt. Det hör man på ordet. Och på blir det ett subtilt sätt att förflytta ansvar från organisation till individ, säger Fredrik Kullberg.

Hör hela avsnittet i Kommunikationspodden. 

Efter 20 år som AD på byrå ville Helena Lyth växla om. Idag driver hon helenalyth.se och är sitt egna mediehus med kanalnärvaro och framträdanden. I Kommunikationspodden berättar hon om hur livet so influencer ser ut. 

Helena Lyth, kreativ inspiratör, besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- När jag jobbade på byrå fanns det copy, strateg, planer och man anlitade fotografer och stylister och allt. Jag är ju allt det där. När en kund kommer måste jag kolla budget, tidplan och vad som är unikt med produkten. Det ska vara unikt och jag ska köpa, laga maten, styla, fotografera, så ska jag själv vara med på bilden, och sedan skriva texter och publicera i alla möjliga kanaler och sedan ta hand om alla kommentarer. Jag tror inte folk förstår hur mycket jobb som ligger bakom. De som jobbar såhär, som influencers, är oftast enmansbyråer, säger Helena Lyth. 

Det har nog aldrig varit så svårt eller så roligt som det är nu att vara kommunikatör. Det menar Johan Eriksson som är dagens gäst i Kommunikationspodden. 

Johan Eriksson, mångfaldig prisvinnare och idag kommunikationschef för konsultbyrån PwC gästar Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden.

Kommunikation sitter ofta högt upp på agendan på företag och organisationer. Vi som representerar yrket sitter ofta i högsta ledningen vilket gör att omvärlden förstår att vi bidrar med ett värde, menar Johan Eriksson

- Området har utvecklats enormt. Tänk bara vad mycket som hänt på 10 år. Mycket brus vilket ger en utmaning men också möjligheterna. Å ena sidan var det enklare förr att nå ut med något internt och alla samlades kring sina lägereldar eller att man PR-mässigt får genomslag om man finns med på Rapport 19.30. Idag finns fler möjligheter men det är svårare eftersom det är ständig konkurrens om uppmärksamheten. 

Johanna Lindell, VD på DIK, är veckans gäst i Kommunikationspodden, där hon lägger fokus på att diskutera arbetsmiljön för kommunikatörer. 

DiK representerar 900 olika yrkeskategorier, där kommunikatörer utgör en stor del av medlemmarna i fackförbundet. Johanna Lindell, VD på DIK, gästar Max Landergård och Caroline Thunved i studion under veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

"Som kommunikatör förväntas du vara en allkonstnär. Du ska vara strateg, producent… Du ska vara expert på alla kanaler. En hel del tycker kanske ”det är väl bara att göra”, bara för att man själv lägger upp bilder på Facebook. Alla kan lägga upp någon rolig grej på Facebook, men att ha hela strategin för en organisations kanal i sociala medier är något helt annat. Många har vardagen att vara ensam som kommunikatör och då har du aldrig någon att bolla med, säger Johanna Lindell." 

Lyssna på hela intervjun här. 

Efter att ha innehaft tjänsten som kommunikationsdirektör vid Systembolaget kommer Kristina Stutterheim byta jobb. Som konsult ska hon rekrytera chefer. Som gäst i Kommunikationspodden pratar hon förändringsledning och om den perfekta arbetsintervjun. 

Som kommunikationschef för Lärarförbundet, Riksteatern och senast kommunikationsdirektör i fyra år för Systembolaget sadlar Kristina Stutterheim om och ska som konsult rekrytera chefer. 

I Kommunikationspodden gästar hon Max Landergård och Caroline Thunved. 

- Jag har rekryterar ganska många genom åren och när man väl sitter där så tycker jag man märker om personen är ”här”, är personen nyfiken, har personen ett intresse. Har man förberett sig? Även på chefsnivå kan det hända att man inte förberett sig, som på frågan om man vad vill utveckla hos sig själv. Det säger mig två saker, antingen att man inte är förberedd eller saknar självkännedom. 

Hur genomförs en lyckad förändringsledning, hur ska ledarskapet av idag utformas och hur ser Kristina Stutterheim på kommunikatörens roll? Hör allt i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Bokaktuelle Per Schlingmann besöker Kommunikationspodden för att prata om kommunikationen under valrörelsen, krigets effekter och vad som krävs av en ledare idag. 

Tillsammans med Kjell A. Nordström har Per Schlingman just släppt boken Momentum som analyserar omvärldshändelsernas påverkan på samhället. Med klimatkris, finanskris och ett pågående krig är det många aspekter att förhålla sig till, som också banat väg för ett nytt sätt för ledningar att se på kommunikation, menar Schlingmann. 

- Det är styrelser som diskuterar frågor som tidigare legat hos kommunikationschefer och HR. Där har det skett en stor förskjutning i vad som är företagens konkurrensfaktorer. Där hamnar frågor som kommunikation, talangförsörjning, hur man organiserar sig, den typen av frågor, säger Per Schlingmann. 

Hör hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden där Per gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

En miljon dörrknackningar, skor, t-shirt och kepsar. Communication by merch ett tema när Helena Salomonsson, kommunikationschef för Socialdemokraterna är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

- För oss startade allt på kongressen, då Magdalena valdes som partiledare. Det var som var roligt var att se henne som person att alla ser henne som en rättfram, orädd person och de elementet ville vi ha med när vi skulle bygga kommunikationen runt henne. Budskapsmässigt blev det tydligt när vi började jobba med henne att hon hade bestämt sig för tre prioriteringar, bland annat att vända stenar. Det började hon säga i sina första tal, och det tog vi rygg på - det som hon ville säga, säger Helena Salomonson. 

Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.

Dokumentärfilmaren från Falun har blivit kommunikationschef för Moderaterna. Mitt under valrörelsen ger Martin Borgs en inblick bakom kulisserna på den pågående valkampanjen.

Kommunikationspodden är tillbaka! I den nya säsongen delar Max Landergård programledaruppdraget med Caroline Thunved, generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer.

I säsongspremiären intervjuas Martin Borgs, Moderaternas kommunikationschef. 
- Min mamma är socialdemokrat och min pappa är ohejdad centerpartist så de var inte jättenöjda i början. Familjemiddagarna är mer civiliserade nu än när jag gick med i MUF, säger Martin Borgs i Kommunikationspodden. 

Vad är det som gör att du hoppar upp ur sängen?
- Ja igår var det så att mitt Face ID inte kände igen mig, så just nu är det mycket. Men för mig har jag aldrig varit i närheten av något så komplext, och det blandat med engagemanget gör uppdraget oslagbart, säger Martin Borgs.

Lyssna i Kommunikationspodden om Martin Borgs tankar om de olika kommunikationsinsatserna, strategi och budskap. 

Hur går det för Svenska kyrkan som varumärke? Är Gud en USP i deras kommunikation och hur ska kyrkan konkurrera om människor uppmärksamhet när medlemstal sjunker och många ser sig som sekulariserade? Har vi blivit rädda för de stora orden?

Ärkebiskop Antje Jackelén är dagens gäst i kommunikationpodden

Vilka konkurrenter har svenska kyrkan i dag vad gäller människors tro? Var kan svenska kyrkan differentiera sig? 

- I ytlighet, konsumism och jag skulle vilja säga en religiös analfabetism. Det finns inte utrymme för de existentiella frågor, som egentligen alla har. Frågor som vad är mening duger jag, är jag älskad. Och konsumism gör att vi blir till objekt. Vi blir kunder och konsumenter, snarare än att vi blir subjekt och medborgare och mogna personer. Analfebitismen gör att vi tappar språket för livets grundkunskap och avgrundskunskap, säger Antje Jackelén. 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden här!

Vilken berättelse har vi i Sverige om den svenske mannen? I marknadskommunikation, medier och diskurs pågår en intensiv diskussion sedan decennier om vem mannen är, har varit och borde vara. 

Varför är detta så intressant? Och varför går meningarna så ofta isär? Går det att vara oense? Är det för att vi vill se gemensamma nämnare när vi egentligen alla bara är individer, eller finns det tydliga gemensamma nämnare men vi är inte överens om hur vi ska tolka och använda datan?

Ulf Mellström är professor i genusvetenskap. Han är bland annat författare till den uppmärksammade boken Män och deras maskiner och arbetar i dag med forskning kring mäns höga suicidtal. I över 30 år har han forskat om manlighet och i dag är han gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. 

I veckans avsnitt är temat den svenska mannen och berättelsen som densamma. Vilka som äger narrativet och hur män ska förhålla sig till det. 

Finns det inte en förväntan hos kvinnor att män å ena sidan ska vara moderna men samtidigt vidmakthålla de gamla idealen av familjeförsörjare. 
- Det finns fortfarande en fascination av den starka erövraren och utifrån ett genusperspektiv, utan att lägga ideologiska synpunkter på det, är det otroligt intressant. Det är ju det som är intressant med genus, den här komplexiteten vi bär med oss i vardagen och varför skulle det inte vara så? Det är det som drar mig till ämnet, varför jag är så fascinerad av det, säger Ulf Mellström. 

Lyssna på intervjun i Kommunikationspodden.

Kommuniktationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Hur är det att bedriva kommunikationsarbete på ett sjukhus? Anders Goliger, kommunikationsdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

Han var först journalist i 20 år vid exempelvis Tv4 och GöteborgsPosten. Bland annat arbetade han med Uppdrag Gransknings legendariske journalist Nils Hansson. I dag är Anders Goliger högst ansvarig för kommunikationen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

Nils Hansson är väl den sista du skulle vilja ha ett telefonsamtal från i din nuvarande roll?
- Nej det håller jag inte riktigt med om. Det granskande journalistiken bidrar till mycket bra. Samtidigt är det ju inte det roligaste samtalet man kan ta i tjänsten, men det är viktigt att offentlig sektor granskas. Den hållningen måste man ha i mitt jobb, säger Anders Goliger. 

Att jobba med kommunikation för ett sjukhus föreställer jag mig kan vara ett av de mest utmanande kommunikationsjobben man kan ta, fanns det några saker som gjorde att du tvekade inför att du skulle börja? 
Vad Anders svarar kan du höra i veckans avsnitt. 

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.

Josef Stalin ska ha sagt, att det viktiga är inte vilka som röstar, utan vilka som räknar rösterna. Med detta citat inleder veckans gäster sin bok som behandlar frågan om att det demokratiska systemet är satt i gungning. Det menar författarna Torbjörn Tännsjö och Folke Tersman som tillsammans skrivit boken Folk och vilja som nyligen gavs ut. 

Tycker inte längre politikerna att alla medborgare är lika mycket värda? Hur länge har det pågått och framför allt, hur ska vi tänka kring kommunikation, avsändare och berättelse om verkligheten innebär att de vi förr litat på måste ifrågasättas?

Folke Tersman är professor i filosofi vid Uppsala universitet och Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. De är bägge gäster hos Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

- Demokratin har varit anpassad efter vissa förutsättningar, handlingsutrymmet som stater haft har knaprats på bland annat på grund av globalisering och där har vi inte institutioner och mekanismer som kan lösa det på den nationella nivån, säger Folke Tersman. 

Hur tycker ni att narrativet om demokrati sköts i dag?
- Isabella Lövin sa när hon avgick att demokratin inte får tas för given, och det är ju en klyscha men om man ska ta den på allvar så måste diskussionen hållas levande och inte bara bli högtidsfraser, säger Torbjörn Tännsjö. 


Finns det något sätt i hur man ska kommunicera politik som behöver ändras?
Vilka politiska berättelser upplever författarna har varit de mest ärliga?

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Resumé har löpande rapporterar om psykisk ohälsa bland medarbetare och tidningen chef skrev för något år sedan att sju av 10 chefer mår uselt. Den internationella undersökningen ISSP Work Orientation kom i slutet av 2018 fram till att över en halv miljon svenskar är missnöjda eller mycket missnöjda med sitt jobb. Det finns många skäl till att må dåligt. Men hur mår vi bra? I sin senaste bok skriver filosofen Per Bauhn om dygder, normer, värderingar och framför allt syftet. I vårt samtal pratar vi om hur vi ska fatta beslut, han reflekterar kring syftet och mening. Lättsam fredag som vanligt i Kommunikationspodden med programledare Max Landergård. 

Har folk svårt att hitta ett gott liv i dag?
- Jag tror att man av och till upptäcker en viss form av vilsenhet och att det kommer till uttryck i olust och desperation. Det kan man tycka är lite märkligt eftersom vi lever i en tid som är bättre än alla tider som några människor före oss har levt. Men frågan om meningen i livet är alla inte heller mottagliga för, säger Per Bauhn i podden. 

Är du snäll? Feg, grön, röd, eller kanske en giraff? Epiteten har haglat genom decennier då personlighetstester har utvecklats. Nu kommer en bok där författarna satt fokus på The Big Five - modellen som utklassar allt som tidigare gjorts. 

Petri Kajonius, docent i personlighets- och socialpsykologi och Anna Dåderman, professor i psykologi är bägge psykologiforskare och träffades på Högskolan i Väst där de båda är verksamma, då de fick idén till att skriva en bok tillsammans. 

- Som kolleger har vi mötts på arbetsplatsen och identifierat att vi har gemensamma intressen. Mitt driv och iver att kunna förstå det här med personlighet i varför vi är som vi är och varför vi gör som vi gör, det får en så fin spegling i Annas långa karriär med just abnormal psykologi och även kombatanta situationer där det spelar roll vem du är. Vem som helst kan inte vara kravallpolis, eller stridspilot eller universitetsforskare. Då är frågan vad beror detta på och där har vi fått ett fint samarbete, säger Petri Kajonius. 

Det har landat i boken "Vem är du?" som utkom i dagarna. Där tar forskarna greppet om The Big Five, eller femfaktormodellen som den också kommit att kallas - där de fem egenskaperna kallas samvetsgrannhet, neurotisism, extraversion, välvillighet och öppenhet. 

Vad dessa egenskaper innebär och vad du kan ha för nytta av att känna till dem, det får du reda på om du lyssnar på veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.

Vad har våren 2020 inneburit för hur vi ska jobba framåt med kommunikation och ledarskap? En panel från Ledarna, Arla och PostNord går igenom utmaningar och insikter inför framtiden. 

Det var en tung panel som gästade Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och det blev ämnet till trots en uppsluppen stämning under inspelningen som gjordes inför en liten publik i coronaanpassad lokal. Panelen fick först frågan om hur coronan påverkade deras verksamheter. 

Emma Riblom, i dag kommunikationschef vid Postnord. Tidigare på bland annat Eniro, British American Tobacco och även JKL.
- E-handeln växte med 49% andra kvartalet, vi hade stora volymer att ta hand om och fler ville ha hemleveranser. Samtidigt som många medarbetare behövde vara hemma. Corona slog också mot oss. Så det har inte varit utan utmaningar men mycket positivt har också hänt, säger Emma Riblom. Hör henne utveckla i avsnittet.

Sortera och bedöma
Andreas Miller är förbundsordförande på Ledarna sedan 2018. Han har haft flera olika chefsuppdrag på Sveriges Radio, och han har tidigare varit ordförande för Medieledarna, en branschförening inom Ledarna. 
- När pandemin drog igång gjorde jag en podd med ledare i pandemikrisen och ett tema som återkom, det var kommunikation. Som en butikschef som fick ta emot, sortera, bedömas och levereras till medarbetare och kunder. Det var många dimensioner och ställde stora krav på kommunikationen, säger Andreas. Hur ledarskapet utvecklats av Corona hör du i podden. 

Bunkring
Caroline Starck är idag kommunikationsdirektör på Arla, tidigare kommunikationschef på försäkringsbolaget IF och dessförinnan bland annat på Ericsson. 
- Folk började bunkra, det märke vi. Och restauranger stängde ner. Vi har två grenar både retail och till restauranger och univeristet bland annat. Så den ena ökade jättemycket och det andra tog tvärstopp. Det var svårt att veta hur länge det ska hålla på, en månad, ett år?, säger hon. Hur Arla tog tag i kommunikationen hör du i avsnittet. 

Och var vad det den europeiska ledningen för Arla fick se i bakgrunden när Caroline Starck kopplade upp sin skärm för ett Teams-möte? 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Med ett förflutet på bland annat Samsung där han var Nordic Brand Manager är det Kalle Olsson Bexell som nu rattar kommunikationen för Ski Team Sweden Alpine som head of marketing. Vad har nya distributionskanaler under coronaåret inneburit för sändningarna och varför har de en egen talkshow? 

Kalle Olsson Bexell är veckans gäst via länk hos Max Landergård i Kommunikationspodden. Imorgon lördag startat storslalom i Sölden, Österrike och Sverige är på plats. Det var in i det sista osäkert om det skulle bli av. Kalle Olsson Bexell
- Vi vill ju ha samma tillgång till tävlande som de andra. Jag har en kollega som ska ner och köra en skön videokonferensbonanza á la 2020 för att försöka få alla att kunna få det. Så får vi se hur det slutar, men vi har en plan. 

Hur ser utmaningarna ut kommunikativt i samband med distansarbetet?

Ski Team Sweden Alpine har en egen talkshow, vad var viktigt att ha med och får de inte det utrymmet du tycker att ni borde få, är det därför de har kanalen? Lyssna på allt i veckans avsnitt.

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Lyssna på veckans avsnitt här!

Som manusförfattare fick han skriva sin första TV-serie Aspiranterna för SVT 1994, sedan dess har Hans Rosenfeldt varit nöjeschef för SVT, programledare och skrivit romaner. Men det var först för tre år sedan han tyckte att han breakade. Varför är det så?

En varg hittas med rester av en människa i magen. Den avlidne verkar ha överlevt en blodig massaker i Finland. Hur och varför hamnade han i skogen utanför Haparanda? Det är med dessa rader berättelsen i romanen Vargasommar beskrivs. En kriminalserie som nu tar sin början.I veckans avsnitt av Kommunikationspodden gästas Max Landergård av manusförfattaren och bokaktuelle Hans Rosenfeldt. Han har varit nöjeschef på SVT, programledare för en lång rad program men det är som manusförfattare för Marcella (Netflix) och Bron (SVT) hans karriär tagit fart internationellt. han har varit aktiv med att skriva för olika plattformar och kanaler i över 20 år. Hur har han sett sitt eget berättande utvecklas över tid och vilka berättelser vill publiken ha i dag? Hur ser  skapandeprocessen ut och hur berättelser hos honom kommer till liv och fäster. 

Vilken personlighetstyp jobbar du bäst tillsammans med?
- Jag jobbar bäst ihop med kreativa människor som tillför någonting i de processer jag är inblandad i, men som för dens skull inte tar kontroll över projektet. De som kompletterar mig, men jag har mitt kontrollbehov. Jag vill gärna att det blir på ett visst sätt och jobbar jag ihop med människor som vill ha det på sitt sätt blir det problematiskt. Jag har däremnot väldigt lätt för att ändra mig. Kommer någon med en bättre idé, så gör vi den. Jag har inga pretentioner, men när det väl ska bli ett slutgiltigt manus så vill jag att det ska bli som jag har tänkt mig. 

Vilken är den mest användbara kritik han fått?

Varför pressar han sig själv så hårt?

Lyssna på senaste avsnittet av Kommunikationspodden!

Detta är det tredje och avslutande avsnittet i kommunikationsdramat om byrån Creatograph. Den lilla start upen Creatograph har precis fått sitt första stora uppdrag. Offerten är godkänd och nu ska de skapa en presentationsfilm för det svenska IBS-sällskapet.

VD:n Cecilia Groop har sammankallat två av sina kollegor till ett kreativt möte. Eventprojektledaren Anders Wingegren har precis dragit sin storslagna och kostsamma idé. Nu är det dags för byråns egna regissör Daniel Burman att presentera sin idé som ska vara en varumärkesstärkande aktivitet för byråns kund svenska IBS-sällskapet.

I ljuddramats andra del får reklambyrån Creatograph i uppdrag att skapa upplevelser åt svenska IBS-sällskapet. Cecilia Frodes och Magnus Kreppers karaktärer försöker men får inte till det. 

Creatograph är reklambyrån i Stockholm som kämpar i motvind. Men nu finns det en chans till ljusning. IBS står för irritable bowel syndrome. Fenomenet är också känt som colon irritabile – känslig tarm. Har du IBS har du magsmärtor, gaser, diarré och förstoppning. Vänföreningen det svenska IBS-sällskapet vill driva forskningen framåt. För att skapa uppmärksamhet kring sitt varumärke har Svenska IBS-sällskapet bett Creatograph om nya idéer och den här morgonen är det kreativt möte som VD:n Cecilia Groop bjudit in eventprojektledare Anders Wingegren och regissör Daniel Burman till. 

Ljuddramat Creatograph är en satsning från Storstad i samarbete med Resumé och sänds i tre delar i Kommunikationspodden. Nu kan du lyssna på senaste avsnittet här. 

Kommunikationspodden bjuder i dag på första avsnittet av ljuddramat Creatograph med Cecilia Frode och Magnus Krepper i ett par av rollerna. Dramat gestaltar kommunikationsbyrån Creatograph, som ständigt kämpar i motvind. 

Att driva en kommunikationsbyrå är inte alla gånger enkelt. Den här historien tilldrar sig på en liten start up i Stockholm. Cecilia Groop är VD. Hon har varit utbränd tre gånger och strör bisorpol i sitt te. Hon har lovat ägarna att byrån ska vara börsnoterad inom ett år och brukar tänka på en podd där någon sa att de är en Ameri-can och inte en Ameri-can’t. Cecilia säger därför ja till allt, så länge det går fort och går att fakturera.

Anders Wingegren är en karismatisk eventprojektledare. Han oroar sig aldrig, förutom att bli utstött. Han gillar event, röda mattor och puss på kinden. Champagnehinkar, GANT, seglarloafers och solnedgångar. Anders är rädd för åldrandet och slänger sig därför med ungdomliga uttryck. Anders brukar säga att han är bra på att delegera, det brukar Daniel säga är en finare omskrivning för att vara lat. 

Daniel Burman är byråns regissör. Han tror att hela världen ser ner på honom under tiden han blickar upp mot de stora mästarna Zetterling, Altman och Spielberg. Han vill tillhöra de övre konstnärliga luftlagren. Han hoppas att byråjobben kan skapa en portfölj med tillräcklig verkshöjd som kan ge honom tillträde till Oscarsstayetter och Guldpalmer.

Dessa tre själars vägar har korsats och tillsammans bildar de en brokig skara som kallar sig Creatograph. De har inte alltid så lätt att umgås, men vad skulle Anders göra utan Cecilias driv, vad skulle Cecilia göra utan Daniels integritet och vad skulle Daniel göra utan Anders fingertoppskänsla för vad som är inne och inte. 

Och det är här vi möter dem. 

Den här morgonen är Daniel Burman och Cecilia Groop inbjudna till deras kund motorsågsbolaget. Motorsågsbolaget står i begrepp att lansera en ny produkt och har därför beställt en reklamfilm för Facebook av kommunikationsbyrån Creatograph. 

Ljuddramat Creatograph är producerat av Storstad i samarbete med Resumé. 

Lyssna på avsnittet här. 

För 5300 år sedan försökte en 45-årig man ta sig över Alperna. Men han kom inte hela vägen utan konserverades till eftervärlden så pass bra att när kroppen återfanns 1991 fanns det flera slutsatser forskarna kunde dra av hur Ötzi, som han kallas, levde och vilket samhälle han verkade i. Det var också detta fynd som dagens gäst Johan Norberg valde att inleda sin bok med. 

Johan Norberg är författare och debattör. Han bok ”Till världskapitalismens försvar” som släpptes 2001 såldes till flera länder och han har i över 20 år varit en flitigt anlitad och läst föreläsare och författare. 

I nästa vecka släpper han sin senaste bok ”Öppen/Sluten” och i dag är han veckans gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. 
- Öppen är definitivt hotad i dag och man kan se det rent direkt från många av våra politiska institutioner som vill ha en lösning för framtiden vilket kan innebära handelshinder och självförsörjning som är ett sätt att hålla borta konkurrens från annat håll, säger Johan Norberg i veckans avsnitt. 

Lyssna på podden här. 

Waking up, powermind, calm, motivation, headspace. Alla är dem appar som gör anspråk på din förmåga att leva i nuet. Men hur pass användbart är det att leva här och nu? Författaren Bengt Ohlsson diskuterar mindfulness i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

Bengt Ohlsson är författare. Hans krönikor följs av tusentals i Dagens Nyheter och förutom att ha skrivit ett tjugotal böcker och vunnit Augustpriset skriver han också relationsråd till läsare i Amelia. I somras deltog han  som programvärd i Allvarligt Talat och fick en fråga om nuet och den frågan och det svaret handlar veckans avsnitt i Kommunikationspodden om. 

- Att leva i nuet förutsätter historielöshet. På en arbetsplats strävar man ju efter någonting. Ett bättre kvartalsresultat eller att få det eller det kontot. Det är ju väldigt framåtsyftande. I romanskrivandet måste du både vara extremt mycket i situationen och det du skriver just nu, samtidigt som du måste ha en känsla för var det här nuet förhåller sig till vad som kommer i nästa kapitel, i nästa och nästnästnästa. Och ha en vag känsla för vad som hänt innan. Det är därför författaryrket är så knepigt. Du ska ha 100-procentig närvaro i det du skriver, och inte. Det är en omöjlighet men det är en omöjlighet du har att hantera, säger han. 

Lyssna på senaste avsnittet här!

Har våren 2020 gett plats för den kommunikativa organisationen? Morgan Olofssons berättar om sina första arton månader som MSB:s kommunikationsdirektör och vad han önskar att han gjort bättre under coronakrisens start under våren. 

I februari 2020 inföll vad vissa har kallat för en ny tideräkning. Charterplan vände från Kanarieöarna, torgen tömdes på människor, dödstalen steg. Sverige och världen fick skåda något som till en början kom att likna en krigsberedskap där fienden var coronaviruset. Nu har sommaren har passerat och inför den stundande hösten: finns det några lärdomar man kan dra från den kommunikation som bedrivits när hela världen höll andan? 

I centrum av många frågor befann sig myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ansvarig för kommunikationen vid myndigheten är Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB. I säsongspremiären av Kommunikationspodden berättar han för programledaren Max Landergård att 

- Det räcker kanske inte att en myndighet är med i fyra minuter på en pressträff en dag utan det krävs annat för att vi ska nå ut ordentligt. Om vi är ute efter beteende, hur vi ska bete oss som människor levande i Sverige, säger han. 

- Jag är en demokrat. Jag ser en utmaning där demokratin utmanas och om vi som system inte kan hantera de påfrestningarna som det här utgör och jag önskar att vi hade kunnat lyfta fler perspektiv tidigare, säger han. 

Hör hela intervjun i Kommunikationspodden på Spotify, Acast eller iTunes. 

Det började med en krypande känsla av att allt inte går rätt till, och har mynnat ut i en bok om hur genus kommuniceras och behandlas på svenska lärosäten. I dag släpps boken Genusdoktrinen av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn.

2016 inledde regeringen sitt arbete i vad de kallar för Jämställdhetsintegrering. På regeringen hemsida kan man läsa att “Att utveckla jämställdhetsintegrering som strategi är en av de viktigaste prioriteringarna inom jämställdhetspolitiken. Regeringen bedriver ett arbete med att stärka jämställdhetsintegrering på alla departement och berörda myndigheter.” Denna Jämställdhetsintegrering, inte minst på landets universitet var något som fick dagens gäster att skriva en hel bok de kallar Genusdoktrinen och nu är de här för att berätta om den. Välkomna till Kommunikationspodden Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn. 

Gästerna i Kommunikationspodden är Anna-Karin Wyndhamn är universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs univeristet och även författare.  Ivar Arpi, ledarskribent Svenska Dagbladet och också medförfattare till Genusdoktrinen.

Anser ni att yttrandefriheten har förändrats, får man inte säga vad man vill längre?

- Det har aldrig funnits någon total frihet, men det är uppenbart att vi rör oss mot att det begränsas mer och mer. Det vi skildrar i boken och som många vittnar om är att många är rädda för repressalier och att man inte får forska om vad man vill, säger Ivar Arpi. 

Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

"Det moderna kriget är här och nu"

Coronaläget har satt nytt ljus på frågan om globalisering och nationsgränser - och vad händer när andra staters trollfabriker letar sig in i ditt vardagsrum och den mobilen du scrollar runt på? I det här avsnittet ska vi prata om informationspåverkan och en ny typ av krigsföring som använder långt fler än soldater i gröna uniformer som brickor i sitt spel.

Även om Anton Lif är krisrådgivare till vardags kallar han sig också propagandaofficer. Detta sedan han ingick i PsyOps-förbandet i Enköping, ett engagemang som bland annat tog honom till Afghanistan. I dag gästar han Max Landergård i Kommunikationspodden. 

- Vi använder metodik från sälj och marknadsföring för att vinna kriget. Istället för klassiska militära maktmedel så anvämnder man ordet, text och bild för att påverka olika målgrupper, säger Anton Lif.  

Hur orolig ska man vara som privatperson, tjänsteman eller företagare att man används i syften man kanske inte ens har koll på?

- Man ska räkna att man gör det, att man används kontinuerligt. Jag nyttjas som en bricka i spelet dagligdags. Jag delar information utan att vara medveten om det. Men vi är alla delar av en verlkighet där vilseledande information sprids, säger han. 

Vilka är hans tydligaste svenska case på informationspåverkan i närtid?

Har frågan om informationspåverkan blivit viktigare nu?

Vilka tecken har han sett till informationspåverkan under rådande pandemi?

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Almedalsveckan är inställd. Ett historiskt beslut som drabbar flera sektorer nationellt och regionalt. Kommer en av Sveriges mest uppmärksammade juliveckor komma tillbaka i samma form? 

Mia Stuhre, projektledare för region gotlands värdskap för Almedalsveckan är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

- Veckan innan beslutet togs att inte genomföra Almedalsveckan trodde jag att det skulle lösa sig, men sen kom förbudet med 50 personers-gränsen och även andra beslut. Och jag fick signaler från kommuner och regioner att de inte har tid och ork att tänka på Almedalsveckan i sommar, säger hon.

Mia Sthure har innan jobbat med sponsring som egenföretagare och som verksamhetsutvecklare inom Region Gotland innan hon 2017 blev projektledare för Almedalsveckan. 

- Jag tror att gotlänningarna kommer förstå vad Almedalsveckan betyder för Gotland, men också för Sverige. Det kan vara så att resten av Sverige ser att detta är en plats som inte bara består av rosémingel och lobbyister, utan detta är en plats som är till nytta för vårt samhälle. Vi behöver komma oss samman och prata om Sverige framåt. När väl vi får lov att börja träffas igen kommer demokratiska mötesplatser som Almedalsveckan att vara med betydelsefulla än tidigare, säger hon. 

- Vad händer med Gotland och gotlänningarnas ekonomi när Almedalsveckan inte blir av? 
- Hur ska ni marknadsföra Almedalsveckan inför 2021?
- Vad kommer vara fokus för 2021?

Lyssna på fredagens avsnitt!

Hur får man kunden att fokusera på marknadsföring i tider av kris eller lågkonjunktur? Henrik Stampe är VD på Volt - byrån som fick stor uppmärksamhet i branschen när de kammade hem Försvarsmakten som kund 2016. Men nu är det Corona. Tvättar han händerna, och borstar han tänderna - och varför frågar Max Landergård det?

Henrik Stampe, VD Volt, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han klev in som delägare Volt i begynnelsen 1999. 
- Min pappa var VD för Colgate och jag är hårt fostrad i att sätta kunden i första rummet. 
Och borsta tänderna. 
- Jag var faktiskt med i en Colgatereklam när jag var liten. "Inga hål", var budskapet men det visade sig inte stämma på mig i det fallet för jag har haft dåliga tänder, säger han. 
Henrik Stampes team på Volt säger han inte har påverkats så mycket negativt av krisen men att de behöver följa utvecklingen noggrant. Samtidigt kan mycket hända i byråvärlden om omvärlden är i gungning och kunderna börjar oroa sig.

Vad gör folk fel på kundsidan i rådande läge?
- Jag tycker alla försöker hitta nya sätt att bete sig. De flesta löser utmaningarna men det gäller att hitta formen för det, säger Henrik Stampe.
 
Hur ska man motivera att hjulen ska fortsätta rulla hos de kunder, som - i stunder när tiderna är oroliga - drar ner på marknadsföringen det första de gör?

Svaret Henrik Stampe ger finner du i Kommunikationspodden. 

Är syftesdrivet ett bra läge i coronatider? Vi pratar om syftesdrivna kampanjer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommer budgetinsatser rädda små byråer efter coronautbrottet, vad ville SAS med sin reklamfilm och vt tar också tempen året efter på Gilette och Arbetsförmedlingen.

Björn Owen Glad, varumärkeschef på Spoon Agency och Jessica W Sandberg, föreläsare och strateg som driver det egna bolaget Besvärlig sedan 1977 gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

I måndags hölls en pressträff på regeringskansliet. På pressträffen deltog finansminister Magdalena Andersson där en rad kraftfulla åtgärder presenterades. Åtgärderna som föreslås är att kunna skjuta upp arbetsgivaravgifter och att arbetsgivare får statligt stöd för att kunna permittera medarbetare. Under veckan har flera åtgärder mötts av mycket kritik. Breakit skrev under torsdagen om att regeringens korttidspermittering inte omfattar enmansföretag. Staten står för sjuklönekostnadern upp till 14 dagar och det gäller också enmansföretag som tillerkänns ett schablonbelopp. Företag kan också söka anstånd för skatteinbetalningar retroaktivt från 1 januari 2020. 

- Det kommer säkert lindra en del, men vi vet inte för vi är bara i början av detta och hur många affärer som kommer gå i stöpet och vilka som kommer förlora jobbet, säger Björn Owen Glad. 

I avsnittet diskuteras också syftesdrivna kommunikationsaktiviteter, a.k.a. woke ads. SAS som inledde året med att leverera en jättesnackis hamnar under lupp igen fast också i ljuset av helt andra nyheter.

- Först skulle jag säga att den stora diskussionen var hur de hanterade reaktionerna, inte filmen i sig, säger Jessica W Sandberg.

Vad tycker panelen om hur hanterade SAS reaktionerna?

Vilka varumärken lyckas med syftesdrivet?

Hur tror ni Corona kommer slå mot branschen? 

Är det ens lönt att göra reklam för annat under tiden Corona pågår?

Lyssna på resten i avsnittet!

Riggade upphandlingar, prisförvirring och administrativa skärseldar. Är offentlig upphandling den bästa lösningen när offentlig sektor ska anlita kommunikationsbyråer? 

Kommunikationschefen Åsa Olsson, inköpare Alexandra Dalle Vacche bägge från Upphandlingsmyndigheten samt Hampus Brynolf, vice VD för Intellecta deltog i en panel på torsdagen om offentlig upphandling för kommunikationsbyråer. De gästade Max Landergård i Kommunikationspodden. 

- Vi tittar på alla upphandlingar som kommer ut inom kommunikation, vi läser ett par hundra per år och svarar på ett fyrtiotal och jag kan bara bekräfta bilden att det (kompetensnivån reds. anm) varierar väldigt mycket. Ibland känns det som att det inte deltagit en kommunikatör i upphandlingen utan bara deltagit upphandlare. Och ibland upplever vi motsatsen, att en upphandlare inte varit inblandad utan bara någon som kan kommunikation, säger Hampus Brynolf.

Är offentlig upphandling en rättssäker metod? 

- Det är den minst dåliga men är behäftad med många problem, säger Hampus Brynolf. 

Uppkom Upphandlingsmyndigheten för att folk ute i landet inte har en aning om vad de håller på med så nu måste man ha en hel myndighet som hjälper dem? 

- Det är en svår fråga. Man såg ett behov att använda upphandling som ett verktyg på ett mer strategiskt sätt än vad man gjort tidigare. Dels komma tillrätta ännu mer med rättssäkerhetsfrågorna men också ställa krav på ett annat sätt för att få till den här samhällsutvecklingen, säger Åsa Olsson. 

Vad behöver bli bättre när det kommer till offentlig upphandling inom kommunikation?

Vad gör många kommunikationsbvyråer fel när de deltar i upphandlingar? 

Hur kan kommunikationsbyråer bli bättre på ramavtal och därigenom öka sina chanser att vinna upphandlingar?

Lyssna på panelen i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Caremablöjor, Coronavirus och minns ni löpet när det stod att Malou von Sivers skulle smugglat en VHS i trosorna genom tullen?

Vad är sant och vad är falskt i det medierna rapporterat och är detta något som ändrats drastiskt?

Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren är aktuella med boken Inte lögn, inte sant - en bok som jämför verklighet med medieverklighet.

Bokatuella Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren besöker Max Landergård i Kommunikationspodden. 

Är polariseringen i medierna ett svenskt fenomen eller är det ett bredare västvärldsproblem. 

- Jag har inte den inblicken, men när det handlar om obenägenheten att se egna brister och utöva självrannsakan, den är dålig kan jag säga hos svenska medier. Jag vet inte om den är bättre i andra länder men det är ett delproblem, säger Staffan Dopping. 

- Vi tar mer illa vid oss när folk tar du svängarna litegrann. Det här är ett land som för fan inte haft en revolution sedan 1700-talet, stora daldansen, så har vi inte haft en sådan här rejäl urladdning. Jämför med de brittiska, när de elegant förolämpar varandra i de parlamentariska debatterna, deras tabloider, eller politiker i andra länder kan anklaga sina motståndare för att de är från en annan planet eller ’du äter kattungar’ eller sådär. nu har det också börjat komma in i Sverige och då reagerar vi litegrann, säger Stig-Björn Ljunggren. 

- Den utbredda fruktan hos medierna om att det kommer gå åt pipan och vi kommer inte klara oss, och affärsmodeller och sånt där det gör det hela mycket värre och det är både si och så med självförtroendet bland både mediechefer och journalister, säger Staffan Dopping. 

Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

När vi är barn vet vår omgivning ofta vart vi är på väg och hjälper oss att utvecklas i rätt riktning. När vi är vuxna är det inte lika säkert att omgivningen står och stöttar och hejar på. Vad gör det med vår psykologiska utveckling? 

I avsnitt 100 av Kommunikationspodden är Kristina Elfhag gäst. Hon är psykolog och har skrivit boken Livsutvecklingens psykologi som plöjer igenom många områden av det människa medvetandet och hur världen sett på vår utveckling genom århundradena.

Lyssna på hennes insikter i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Vad är skillnaden mellan sludging och nudging - och vet vi när vi utsätts för det? Ida Lemoine, VD på Beteendelabbet gästar veckans avsnitt av Kommunikationspodden och berättar vad vi behöver veta om nudging inom kommunikation. 

2017 tilldelades Richard Thaler nobelpriset i ekonomi för sin forskning om nudging. Begreppet spreds som en löpeld och har använts i alla olika sammanhang. Men vad är egentligen nudging och hur kan den på bästa sätt användas i kommunikation och marknadsföring? 
- Allt från ett ansökningsformulär till en cellprovskallelse. Hur ser den ut och hur kan den utformas för att nå dit man vill, säger Ida Lemoine som gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

I vilka sammanhang av marknadsföring är nudging bäst? Vilka framgångsrika och misslyckade exempel finns? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Politiker vill få bort dem, europeiska medier inspireras av dem och poddosfären utmanar. Vad tycker Sveriges Radio själva om hur det går? Veckans gäst i Kommunikationspodden är Olle Zachrison, chef för digital nyhetsutveckling.

Det är en lång journalistisk bana som ledde Olle Zachrison till Sveriges Radio där han just klivit av jobbet som chef för Ekot och blivit ansvarig för digital nyhetsutveckling. Förutom flera år inom finans -och ekonomijournalistik lyfter han fram The Hay Days för Kanal 8, som en gång var en stor utmanare. 
- Åke Ortmark var ju med från början, och jag var på Finansnytt. Sedan började DI toksatsa och då blev det fart på MTG. Ett tag var vi upp till 48 journalister i Münchenbryggeriet, säger han. 

SD är lika stora som S för tillfället och det pratas inte bara där utan också från andra håll att skära ner på public service, hur märks det i huset? Och hur tänker SR i valet att att använda endast sina egna kanaler för att förmedla nyheter, eller externa kanaler där risken finns att hamna intill innehåll som man ogärna associeras med?

Lyssna på resonemangen i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Den artificiella intelligensens intåg i vår vardag börjar ta sig i uttryck bland maskininlärda redigeringsprogram för video, intelligenta chatfunktioner och röstassistenter. AI ställer oss samtidigt inför större frågor, om vad som egentligen är intelligens och om det finns något som vi hos oss själva kan lämna över till den artificiella intelligensen att sköta. 

Martin Ingvar är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han är överläkare och professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet och nu också nyutkommen författare till boken tänkandets maskineri - när AI lär från hjärnan.

- Det finns ett antal trick som evolutionen skruvat i vår hjärna som gör det möjligt att lösa intelligenta problem som vi i dag inte kan lösa med AI. Men jag menar att vi börjar nu se effekterna av att man börjar lära sig från hjärnan. AI-botar lär också av varandra. Jag tror att vi har en ganska bra förutsägelse om vad som kommer ske, säger Martin Ingvar. 

Hur påverkar AI-utvecklingen kommunikationssektorn? Hur kommer våra säkerhetssystem påverkar nationellt och internationellt? 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Therese Hallberg inledde sin bana som mediesäljare. I dag hjälper hon företag att skaffa nya kunder. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden med Max Landergård ger hon sina bästa säljtips. 

- Det har blivit svårare att nå fram sedan de smarta telefonerna kom, säger Therese Hallberg. 

Och hon har mycket att jämföra med. Från att ha inlett en framgångsrik säljkarriär som 20-åring på 1990-talet har hon gått från print och radio till att nu vara den som skaffar kunder åt kunder. 

- Det första och andra mötet är det svåraste, men minst fem möten är viktigt för att verkligen ha en bra kundrelation, säger hon. 

Och hur du ser till att skaffa det hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Veckans gäst är Mats Rönne. Han har varit europeisk mediechef på Electrolux och ordförande i Sveriges Annonsörers styrelse. I dag sitter han med i Outdoor Impacts kommitée och driver egen låda där han erbjuder strategisk rådgivning. 

I dag är han här för att prata om effekten av reklam och vad som faktiskt funkar i en landskap där många saker snabbt förändras och många tror sig veta bäst när de egentligen famlar i mörker. 

- Frågan om effekt har intresserat mig länge. Jag konstaterade att det nästa bara var jag från Sverige som deltog i en internationell konferens för 15 år sen om effekt, och det var väl där det började, säger Mats Rönne. 

- Årets stora trend är att tolka kommunikationsutveckling genom insikter om vänster och höger hjärnhalva. Det var från början populärvetenskap, men vi kan se i dag hur vi kan se hur vi prioriterar information och vi är på väg mot det mer strukturerade, analytiska och detaljorienterade, säger Mats Rönne. 

Vilka skulle du säga är de bästa mätverktyget för att undersöka huruvida en insats har drivit kännedom eller sälj? Balansen mellan varumärke och säljdrivande - hur ska man tänka där? Om man har en årlig budget på 100 000 i marknadsföring och verkligen behöver profilera sitt företag hur ska man tänka då?

Hur samtalet utvecklas hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Från Fidel Castro till Nobelpristagare - alla har de varit utsatta för mordattentat, och inte med vilka vapen som helst. Ombyggda paraplyer och förgiftade cigaretter, radioaktivt te och dödliga parfymer. Veckans avsnitt av Kommunikationspodden handlar om giftmord.

Historien är fylld av mer eller mindre lyckade attentat där kemin varit vapnet. Nu har boken Förgiftad av Ulf Ellervik släppts som tar läsaren med i en lång rad gastkramande morberättelser där kemin spelar en viktig roll.

- Jag började med en bok som heter Ond Kemi och det är kul med den mörka sidan för den är spännande Och jag ville berätta om kemi men då måste man ju hitta ett ämne som folk tycker är intressant, säger Ulf Ellervik som är professor i organisk kemi vid Lunds universitet och författare till boken. 

Under avsnittet går Ulf igenom några av de mest spektakulära morden och mordförsöken som gjorts med gift som vapen. Och det verkar inte finnas någon hejd på uppfinningsrikedomen genom historien.

Av alla mordförsök du beskrivit, vilket har förvånat dig mest?
- Det måste vara det misslyckade attentatet med fentanyl i örat, säger han.

Och vad det handlar om kan du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden med Max Landergård. 

 

Hennes regidebut belönades 2018 med en Guldbagge i kategorin årets nykomling. Nu är Rojda Sekersöz aktuell med en ny film - denna gång en nyfilmatisering av Jonas Gardells roman En komikers uppväxt. Hur är det att omvandla en berättelse många redan gjort till sin, och göra något nytt av det? Och vilka är det som sitter på makten över berättelsen i svensk film?

Rojda Sekersöz är veckans gäst i Kommunikationspodden. När hon tilldelades Guldbagge 2018 hade hon precis kommit hem från ett 10 dagars tyst meditationsläger. 
- Jag ska vara ärlig, jag var lite sårad, mitt ego var sårat så jag gick in i det här meditationslägret med ett sårat ego, säger hon. 

Det kan väl inte finnas något värre än att vara tyst och i affekt?
- Det var så himla nyttigt, för jag fick inte prata med någon och det var så bra. Och när jag kom ut därifrån var det som att jag hade jobbat med mitt ego väldigt mycket, säger hon. 

En komikers uppväxt filmatiserades första gången 1992 då med Björn Kjellman i rollen som Juha, en klassens clown som både mobbar och själv blir utsatt för mobbing. Nu har hon gjort en ny filmatisering med Johan Rheborg i huvudrollen.

Hur var det att jobba med Jonas Gardell, som både skrivit boken, manus till första serien och nu manus till filmen? 

Vad Rojda svarar hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Dumhetsprofessorn är trött på all bullshit

Är det inte så att det moderna arbetslivet präglas av höga prestationskrav? Frågan man veckans gäst i Kommunikationspodden uppger Mats Alvesson att han skulle svara Nja, knappast eller, mer bestämt: Nej, verkligen inte!

En fungerande internetuppkoppling räcker inte för att ett land ska få kalla sig kunskapsintensivt. Det säger ledarskapsforskaren och professorn vid Lunds universitet Mats Alvesson som efter decennier av forskning gjort sig till en av de ledande namnen inom teorier om ledarskap och organisation. Nu är han aktuell med boken Extra Allt - när samhälls -och människoförbättrandet slår tillbaka

• Vi har mer lagstiftning och krav i dag och det medför att tiullsynsmyndighter och medier så ska allt se bra ut så att man inte får smäll på fingrarna, säger Mats Alvesson. 

I Kommunikationspodden ställer programledaren Max Landergård frågan om något som Mats Alvesson i sin senaste bok kallar “offerhierarkin”.

I Extra Allt har du nedtecknat några lagar som är ett slags vidareutveckling eller kommentar till Parkinsons lagar. Du kallar de A-lagarna och i en av dessa skriver du om lagen om offerhierarkin. Att det i dag finns en ordning där du som har högst offerrang kan ställa högre krav på din omgivning, medan de som har låg offerrang behöver utsättas för stora övergrepp för att åtnjuta tolkningsföreträde i olika frågor.

Du har till och med gjort en lista vilka som står högst och lägst i rang. De som hamnar högst i offerhierarkin är barn, ungdomar, indrandrare och minoritetsgrupper medan Sverigedemokrater, Överklass, chefer och Män hamnar längst ner. 

Hur tycker du att det borde se ut, om du hade makt att upplösa den här lagen och kunde modulera om ordningen?

Hör Mats Alvessons svar i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Vad skiljer Världsutställningen från Davos eller Almedalen? Vad är den 150 åriga utställningens syfte i dag? När Sveriges monter snart är på plats inför Expo2020 i Dubai bjuds den svenska organisationens representant Aurore Belfrage in till Kommunikationspodden.

1851 fick världen först skåda världsutställningen. Då var det London som fick stå värd för ett evenemang som präglades av ingenjörskonst och frihandelsfrågor. I Dubai 2020 är det dags igen. Expo2020 är den organisation som fått i uppdrag från handelsministern att representera Sverige under världsutställningen. Där sitter Aurore Belfrage i styrelsen och hon är . 

- Syftet med världsutställningen är att ses och skapa en internationell plattform där man skapar tass och bygger broar. Världsutställningen är inte olik olymnpiska spelen eller VM i fotboll. Här samlas länder inför ett gemensamt intresse, säger hon. 

Vilka idéer pratar ni om på Världsutställningen, till skillnad från Davos och Almedalen? 

- Davos har inte varit lika demokratiskt. på Expo2020 går länder in med hela sitt smörgåsbord. Vi kommer se alla från statsöverhuvuden till skolklasser. Skolklasser är det roligaste, som kommer besöka och titta, säger hon. 

Den svenska paviljongen ingår i Expo2020:s Hållbarhetssatsning.

- I diskursen i dag så är vi rädda för högerpopulism och det faktum att vi har så stora orättvisor i samhället, alltså inte social mobilitet, är en stor del av problemet. 

Och jag tänker att det känns ju ganska ironiskt att ha ett sådant fokus i ett land som förenade arabemiraten? Hur ser yttrandefrihetsfrågor ut där, som vardagssociala regler de har där? 

- Inte riktigt som i Sverige, säger hon. 

Hur samtalet utvecklas härifrån kan du höra i Kommunikationspodden!

”För en hammare är allt en spik”

Vilka ska jag rekrytera, hur ska jag prata med kunder och vilka ska jag samarbeta med? I dag är temat: starta byrå, i Kommunikationspodden.  Petronella Barvaeus, en av grundarna till den nystartade growthbyrån Maniola studios är gästen. 

Petronella resonerar bland annat om huruvida man som byrårepresentant ska vara specialist eller generalist och vad som anses mest attraktivt hos olika kundsegment.

• Ordet generalist klingar kanske inte så härligt, det låter som att man är halvbra på det mesta. Det är en balansgång hela tiden men de flesta bolag har alltid de här utmaningarna, att ena dagen ska du göra ett event och andra dagen ett tidningsomslag. Stora bolag har ju olika partners och byråer de jobbar. Men små och medelstora bolag som vi jobbar med behöver man fortfarande alla saker men man har inte tid och råd att gå till flera olika partners och då kan det vara bra att vända sig till ett enmansband, säger hon.

Vad tittar kunder på i valet av byrå, vilka funktioner är de viktigaste när man startar en byrå och hur hittar du de bästa att samarbeta med när du vill dra igång? Alla dessa frågor diskuterar vi i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Vem äger berättelsen om mordoffret?

Nils Bergman, mannen bakom en av Sveriges mest populära poddar Rättegångspodden är veckans gäst i Kommunikationspodden. 

• Jag satt i mitt kök och klippte och började gråta och min tjej sa såhär mår du verkligen bra att göra den här podden och jag svarade att jag gråter för att det blir bra det här, säger Nils Bergman om när han inledde sin karriär som producent för Rättegångspodden. 

I dag är han i fullgång av en andra serie i SVT som är en spinn off på podden. 

Kommunikationspoddens programledare Max Landergård var inte sen med kritiska frågor. 

Du  deltar i den sista berättelsen om en människa - vi är så mycket, vi är vår karriär, konfirmation, första kärlek och fotbollstränare för knattelaget. Sen faller någon offer för ett brott. Hur tänker du där?

Vad är det i mordjournalistiken och de mänskliga tragedierna som lockar den stora lyssnarpubliken? Vart går gränsen mellan grova brottsnyheter och underhållning? Vad Nils Bergman svarar? Lyssna på veckans avsnitt.

“Med en tillräckligt stor megafon kan man säga precis vad som helst och folk kommer att tro på det” säger Åsa Wikforss, professor i filosofi och författare till boken Alternativa Fakta. I december tar hon plats på stol 7 i Svenska Akademien. Hör henne i höstens säsongspremiär av Kommunikationspodden. 

Åsa Wikforss har skrivit boken Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender (2019). Hon menar att förlusten av tillit är signifikant för vår tid. I avsnittet djupdyker vi i ämnet om fake news, deepfake och vi får höra henne berättar hur det gick till när hon erbjöds att efterträda Sara Danius på stol 7 i Svenska akademin.

- Jag satt på Arlanda och gjorde en powerpoint till ett föredrag i London i sista stund. Av någon anledning så svarade jag när telefonen ringde och då var det Anders Olsson (ordförande Svenska Akademien reds. anm.) i luren berättar Åsa. 

Enligt Åsa är kunskapen ett gemensamt arbete och det mesta vi vet av världen har vi inte själva upptäckt utan lärt oss genom andra. Det innebär också att man måste läsa och lyssna på andra människor och då även känna tillit till källorna. 

Hur man undviker att förlora tilliten till samhällets centrala kunskapsinstitutioner och riskera att få falska uppfattningar om världen får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Strategisk kommunikation för vinstdrivande ändamål. Är kunskap inom praktisk kommunikationsstrategi en viktig kompetens på arbetsmarknaden och i så fall, hur ger man en organisation stöd åt affärer genom kommunikation?

Markus Lindblad, kommunikationsansvarig för Snusbolaget.se ansvarar för kursen Praktisk kommunikationsstrategi på Berghs school of Communication. Han berättar om kursen för strategisk kommunikation och varför den fyller en kunskapslucka hos många av dagens yrkesverksamma kommunikatörer. 

- Bland kommunikatörer finns det en för stor vilja att “tuta” så mycket som möjligt i allt för många kanaler samtidigt. Jag försöker få fram att inte “tuta” samtidigt i ännu fler kanaler. Strategi är för mig att bena ut vilket beteende det är som kommunikatören med sin kommunikation ska ändra på, säger Markus Lindblad.

När han inte håller kurser marknadsför Markus Lindblad tobak. Hur motiverar man strategisk kommunikation i syfte att uppnå ökad försäljning av en produkt som bevisats beroendeframkallande och hälsoskadlig för konsumenterna?

Hör Lindblad utveckla sitt resonemang kring strategisk kommunikation för snus i veckan avsnitt av Kommunikationspodden. 

Strategisk improvisation. En disciplin som binder samman de ord som nog alla skulle vilja vara experter på. Men är det kanske enklare sagt än gjort? Nu har Falkheimer & Genzel släppt "Nu", med utgångspunkt i ledarskapets utmaningar.

Tillsammans med Jesper Falkheimer har Katarina Genzel kommit ut med uppföljaren ”Nu”, som är en fortsättning på den första boken om strategisk improvisation. 
- Det här är en genomgång av managementutveckling och på ledarens roll i en organisation och så ingår intervjuer med ledare som leder andra som måste fatta sina egna beslut. Det går inte att vänta tre veckor på ett referensgruppsmöte, säger Katarina Genzel till Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Hon lyfter fram Stefan Hector, polis och chef för NOA. Samma person som också ledde polisens insats i samband med terrorattentatet i Stockholm. 

- Där är det så oerhört tydligt: hur gör man när man vet att det hänt något på Drottninggatan; och han ska skicka ut ett antal av sina medarbetare till ett scenario där ingen har någon aning om hur det ser ut. Det går inte att alla ringer och säger ’vad händer nu, vad ska jag göra nu’. Ingen har den överblicken. Det var intressant att intervjua honom och få hans perspektiv på hur han ser på sitt ledarskap, säger Katarina Genzel. 

Om strategisk improvisation hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

BETALT SAMARBETE MELLAN KOMMUNIKATIONSPODDEN OCH POSTNORD

PostNord gör egen podd om medielogiken

Claes Elfsberg och Roberta Alenius i het debatt ledd av Lennart Persson om mediernas logik, i en dokumentärserie som PostNord nu släpper för att bredda och nyansera bilden av mediebevakningen av bolaget.  

- Medierna är där för att granska och det leder till ett bättre samhälle, sen är det inget kul att sitta mitt i det, säger kommunikationschefen Emma Riblom. 

PostNords kommunikationschef Emma Riblom gästar dagens avsnitt av Kommunikationspodden. Det är hon som tillsammans med sina medarbetare på kommunikationsavdelningen tagit fram dokumentärserien PostNord på väg. Senaste avsnittet handlar om hur medierna arbetar och hur organisationer kommunicerar.

- Jag gillar att vara i utmanande kommunikationssituationer. Därför har jag jobbat med telefonkataloger, tobak och nu PostNord. Jag gillar att leda ett bolag i transformationsresor och se till att kommunikationen hålls igång i de stora skeendena.  

Hur tycker du att mediebilden av PostNord ser ut i dag?

- Jag skulle säga att den är något mer nyanserad i dag än när den var som tråkigast, men mediebilden är bara en spegling av hur vi hanterar verksamheten. Så när vi hade sämst mediebild hade vi också dragits med för dålig kvalitet och det påverkar vår mediebild jättetydligt, säger Emma Riblom. 

Varför vill ni sätta fokus på medierna i ett avsnitt

- Det är viktigt, inte minst för våra medarbetare, att förstå hur det här fungerar. För om man inte har någon större insikt i hur medierna fungerar så kan man tycka att det vi har varit igenom har varit oskäligt och ganska jobbigt. Därför känns det viktigt att nyansera bilden och litegrann förklara att 'jomen alla gör sitt jobb'. Medierna är där för att granska och det leder till ett bättre samhälle, sen är det inget kul att sitta mitt i det, säger hon. 

Avsnittet PostNord på Väg om medielogik kan du lyssna på här: https://open.spotify.com/episode/4Qu5c1Ud0wc67jCNr35nma?si=yQEuszYJSOardRFGV7IPaA

Hur många kommunikatörer känner sig stressade över att inte hänga med? Var lugn - historiska exempel visar att det finns många saker som aldrig ändras, och som fortfarande kan vara lika effektiva. I dag med prisvinnande kommunikationsstrategen Tom Samuelsson. 

Under våren 2019 vann han pris i kategorin Årets unga talang och i dag arbetar han med kommunikationsfrågor för (m) i Riksdagen. Med studier inom historia och kommunikationsstrategi ger nu Tom Samuelsson en skräddarsydd djupdykning i kommunikationssatsningar genom historien.

"Det är viktigt att hitta kärnan i kommunikationsyrket, för att orka med alla förändringar och ny teknik som kommer. Vad är viktigt att kunna och vad är valfritt? Vissa saker är beständiga genom historien och det tror jag att vi kommer hitta intressanta exempel på", säger han. 

Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

MeToo-upprop och demonstrationer, Josefin Nilsson-dokumentären släpps, VD Eirik Stubø avgår i april. Hur ska Dramatens tillträdande kommunikationschef Malin Forkman förhålla sig till sitt kommande uppdrag?

Hon har jobbat med kommunikation vid Arla, Spendrup, Kungliga operan och senast Systembolaget där Malin Forkman var chef för kommunikationsutveckling. Efter sju år tackade hon ja i januari till ett jobb på en plats som nog väcker fler associationer i dag än i början av året. 
- De värderingar man står för i en organisation, eller en familj för den delen, det är också vad man förmedlar utåt, så en väl fungerande internkommunikation är en viktig del i helheten, säger Malin Forkman. 

Hur Malin Forkman resonerar inför sitt nya jobb kan du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Robert Jensen, professor vid University of Texas, Austin, är på besök i Sverige för att föreläsa om hur porr påverkar oss. 

Författaren till bland annat Getting off: pornography and the end of masculinity är inbjuden av organisationen Unizon, som arbetar med kvinnojourer och stöd för kvinnor som utsätts för våld.

Han intervjuas på engelska av Max Landergård.

Is there a correlation between porn and domestic violence?
- That's a complex question, säger Robert Jensen och hur han utvecklar sitt resonemang kan du höra i veckans avsnitt i Kommunikationspodden. 

Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete, lärare och tidigare programledare för programmet SuperNanny som gick i Tv3 har många åsikter om den moderna familjen. 

I veckans avsnitt av Kommunikationspodden svarar hon på frågor från förtvivlade föräldrar och tycker till om 
- När man tittar tillbaka på vår tid kommer bruket av skärmar och bristen av kommunikation som kommer därav eftersom man inte tar konflikten man behöver ta eftersom man såsar ner i soffan med skärmen istället. Sen kan det handla tematiskt om olika saker. Det räcker med att gå ut på ICA och så ser man att det sitter massa barn i kundvagnar som körs runt med en mobil i näven, istället för att delta i vad som händer. Det ställer jag mig mycket kritisk till, säger hon. 

Hör om hur man ska kommunicera med sina barn i veckans avsnitt av Kommunikatonspodden. 

Hur sover du dig till välmående? Psykologen och författaren Björn Hedensjö konstaterar att fler sover sämre, men att det finns knep för hur du kan tackla problemet. Men ligger inte problemet djupare än att scrolla i mobilen för sent om natten?

Björn Hedensjö hade gjort sig en fin karriär inom mediesvängen. Han var chef för digitala kanaler på DN och satt i redaktionsledningen. Han lämnade allt och skrev som 35-åring in sig på psykologprogrammet. 
- Det var lite jobbigt att gå från att vara någon till att vara en överårig student. Psykologprogrammet och läkarprogrammet är klassiska livskrisprogram. Det var en tröst att det fanns ett litet kluster för mig, för jag gick med reklamaren Stefan Pagréus och vi blev goda vänner, säger Björn Hedensjö. 

I dag är han författare och färdigutbildad psykolog som snart kommer starta eget. En av böckerna behandlar området sömn och prestation. 
- Man har kunnat se att sömnstörningar är vanligare i dag. Man har sett en kraftig försämring de senaste 20 åren. Och sömnproblem som började i medelåldern har klättrar ner i åldrarna, säger han. 

Hur du tar dig an dina sömnproblem, det kan du höra tips om i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Han har varit chefredaktör för Resumé, Veckans affärer och i januari i år klev han ombord först som VD och sedermera som chefredaktör för magasinet Fokus - en tidning som gått med mångmiljonförlust i flera år.

- När jag klev in hade vi backat 115 miljoner och mitt första år backade vi ytterligare 4,5 miljon. Sen förra året gjorde vi en vinst på 1,1 miljon. så 119 och en halv miljon har vi kostat ägarna fram till dags dato och vi firar 14 år den 3 december i år, säger han.

Varför väljer man jobbet som chefredaktör för en tidning som gått så dåligt under så lång tid? Hör svaret och om få en inblick i publicist-Sverige i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Ämnena tar aldrig slut med psykiatern, författaren och debattören David Eberhard, som är gäst i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Avsnittet inleds med att programledare Max Landergård ställer frågor om vad mobilen gör med oss, och om det går att vara uppkopplad och avkopplad samtidigt. 

I avsnittets andra del går samtalet in på ämnet som är kärnan i David Eberhards senaste bok "Det stora könsexperimentet". Eberhard har genom böcker som "Hur barnen tog makten", "I trygghetsnarkomanernas land" och "Ingen tar skit i de lättkränktas land" skapat en stundtals högljudd debatt, och nu har han gett sig i kast med genusforskningen.  

När du arbetar opinionbildande på det här sättet, föreställer du dig en värld som du tidigare levt i och vill tillbaka till eller har du en bild av ett samhälle som präglas av ett nytt klimat?
- Många som kritiserar mig säger att 'du vill ju leva på 50-talet', men det vill jag inte det var ju ett skitsamhälle. Men jag menar att vi kan få ett bättre samhälle på sikt om vi förenar det som kan bli bättre med det som var bra. Det som kommit att ske på sistone är dock att kunskap har relativiserats, säger han. 

Vad David Eberhard säger om genusteori och varför hans senaste bok Det stora könsexperimentet inte recenserats av de etablerade medierna kan du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

I dag får hon högsta betyg hos publiken när hon föreläser om rättvisa och normer i kommunikation och reklam. Det var mobbarna i hemorten Piteå som fick Jessica W Sandberg att bli en av de flitigast anlitade föreläsarna just nu. Det säger i alla fall hon själv. 

- Jag hade en barndom som präglades av mobbning, typiskt oss som alltid hamnar på scenen på olika sätt, säger hon. 

Det är bland annat medvetenheten om klass och makt som driver henne framåt. 

- När jag flyttade hit till Stockholm som 16-åring trodde jag inte att alla gick på konsert. Jag trodde bara att det var kändisar som gick på konsert. 

Hur gör du för att göra ett bra jobb på scenen, och vad kan klass och makt gör med oss kan du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

3 insatser bedöms: hiss eller diss?

Hur ska aktörer undvika att duscha sig i godhet och hållbarhet som inte lirar med varumärket. Fokusområdena när en av Volontaires grundare Patrik Kampmann gästar Kommunikationspodden. 

"Internet var vackrare innan det var en stor reklamkanal", säger Patrik Kampmann. 

”Vår industri handlar om att uppmuntra människor att göra val och konsumtion och vi är en viktig del av del. Jag är inte säker på att all den externa kommunikation vi levererar löser några riktiga problem för någon egentligen utan det handlar om fåfänga och helt andra drivkrafter”, säger Patrik Kampmann i Kommunikationspodden. 

”Man kan inte vara en hyfsad kommunikatör utan att ha ett kryddmått hybris”, säger Patrik Kampmann. ”Då finns det en berusande känsla av att allt är möjligt och i den känslan kan man inbland se alldeles för stora möjligtheter och då kan man lova för mycket”, säger han. 

”Att man är ärlig med vad saker och ting kostar. Det är enklare om du tjänar pengar på saker du inte ser. Alltså om du har en kundrelation som kommunikationsbyrå och en del av processen handlar om att leverera koncept och den andra delen handla rom att producera det. Och om den ena delen är omotiverat billig eller dyr, men om man är upfront kan man sätta det civilicerade samtal med kund om vad de får och vad det kostar”, säger Patrik Kampmann till Max Landergård i Kommunikationspodden. 

Och vilka är de tre kampanjerna som Patrik Kampmann ges i uppdrag att hissa eller dissa? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Sommar-chefen: ”Jag rymde från Handels!”

Hon har kallats Sommardrottningen, Bibi Rödöö har varit vid radion i snart 30 år. Men först ville familjen att hon skulle odla en karriär via Handelshögskolan. Något hon övergav, varför och hur kan du höra i podden. 

I år fyller Sommar i Sveriges Radio 60 år. mitten av 90-talet lades Sommar ner. Då fick Bibi Rödöö ett uppdrag 

- Det var i en svacka. Låga lyssnarsiffror och inte så många skriverier. Då fick jag uppdraget att vitaminisera det här, säger Bibi Rödöö. 

Till Kommunikationspodden har Bibi tagit med sig flera arkivlyssningar och tillsammans med programledaren Max Landergård ställer hon sig frågan hur narrativet utvecklats. 

”Jag har en inbyggd immunitet mot motgångar”

Det var en vurpa i den egna karriären som fick Thomas Eriksson att få upp ögonen för DISC-modellen. I dag har har frälst många och förargat andra med förkunnandet som sina röda, blåa, gröna, gula och svarta personligheter. 

Kommunikationspodden med Max Landergård gästas den här veckan av Thomas Erikson. Omgiven av idiotier, den första boken av Thomas Erikson, skrev han och gav ut på eget förlag. Den enda marknadsföringsmodellen han förlitade sig på var word of mouth genom gratisexemplar. 

- När jag var ute på ett uppdrag frågade jag om de ville ha 10 böcker men då sa de 'konstig bok, ful titel' och så vidare så det blev någon bok här och var, sedan tog det plötsligt fart. 

Det var 2014. I dag har Thomas Eriksons böcker sålt över miljonen både i Sverige och utomlands. Framgångståget har dock kantats av kritik. Magasinet Filter skrev en lång kritisk artikel om honom. Vetenskap och Folkbildning utsåg Thomas Erikson 2018 till Årets Förvillare med motiveringen. "Thomas Erikson har med boken Omgiven av idioter och sin omfattande föreläsningsverksamhet lyckats vilseleda en stor del av det svenska folket att tro på ren pseudovetenskap och grova psykologiska förenklingar."

Hur svarar han själv på kritiken, och vad var det för vurpa i karriären som fick honom att tänka om? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!