Lärare & Forskning

Hur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett livsmedel?

”Med hjälp av geografiskt tänkande kan man analysera, förklara, beskriva eller se samband och reflektera kring saker som sker”, säger läraren och forskaren Sofie Nilsson i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.

Tillsammans med Gabriel Bladh, professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstad universitet har Sofie Nilsson studerat hur geografiskt tänkande kan utvecklas i undervisningen och är det här avsnittets gäster. Bland annat berättar de om konkreta undervisningsexempel från två olika forsknings- och utvecklingsprojekt och förklarar begrepp som kraftfull kunskap och hur den kan omformas till ett undervisningsinnehåll. De resonerar också om hur geografiundervisningen kan gå till i klassrummet och vad som krävs av lärarna.

Forskningen som ligger till grund för avsnittet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat.

”För att förstå vad som är rätt så behöver man också veta var gränsen går för när det är fel”, säger Nina Kilbrink som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Tillsammans med yrkesläraren och forskaren Jan Axelsson gästar hon det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Jan beskriver hur den variationsteorin, att synliggöra kritiska aspekter av ett lärandeobjekt genom att kontrastera fel mot rätt , mötte ett visst motstånd hos yrkeslärarna som var vana att ”visa rätt”.

”Man kan lugnt säga att vi hade lite olika ingångar till det hela,” säger Jan Axelsson i podden. ”Någon av oss hade lättare att visa det felaktiga, någon av oss tyckte inte om att göra det för att yrkeshedern gick emot.”

Studien genomfördes som learning study om hur en lektion i svetsning kunde utvecklas för att eleverna skulle få en djupare förståelse för hur ljudet från svetsen och resultatet hängde ihop. Lärarna planerade en lektion som genomfördes och dokumenterades. Tillsammans med forskarna analyserades lektionen och utvecklades för att sedan genomföras på nytt efter några förändringarna. Resultatet visade bland annat att lärarens yrkeskunnande kan omsättas till undervisningsinnehåll genom dialog med eleven.

I studien deltog även Stig-Börje Asplund, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och den presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln ”Du hör att nu liksom spinner han som en katt” – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll. 

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar.

”Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord”, säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning.

Med så kallad dialogisk högläsning, en lärarledd interaktiv högläsning där eleverna får samtala och genomföra aktiviteter kopplade till innehållet, kan elevernas ordförråd utökas och språket kan utvecklas på flera olika sätt. Inom ett större projekt med elever i förskoleklass och årskurs 1 studerades hur boken Molnbullar kan användas som utgångspunkt för högläsning kopplad till samtal och aktiviteter. Catarina Schmidt, docent i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik har tillsammans med Sara Hvit Lindstrand, lektor i pedagogik med inriktning förskola, båda vid högskolan i Jönköping, dokumenterat och analyserat två lärares undervisning med utgångspunkt från bokens handling.

Studien som pågick under ett par månader genomfördes i en skola i ett mångkulturellt område i en medelstor svensk stad. Majoriteten av eleverna talade ett annat språk än svenska.

”Vi ville möjliggöra att barnen tillsammans med varandra och deras lärare, som hela tiden ledde den här gemensamma tillsammansläsningen, var kvar länge i bilderboken. Det var inte en stund då man öppnade boken, läste den och stängde den”, berättar Catarina. Flera av de ord som eleverna lärde sig användes inte i boken, men behövdes för att genomföra aktiviteterna.

Catarina och Sara är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten.

I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 10, volym 1, 2022, presenteras studien i artikeln Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: ”Jag tycker att molnbullen smakar delikat”.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Kan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en omfattande studie med 361 elever.

Att kunna urskilja relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer.

”Det här är jätteviktigt för att förstå att det finns tal i andra tal. Och också senare när man ska addera och subtrahera, att man också kan använda talens delar för att lösa uppgifterna och inte räkna ett steg i taget framåt eller bakåt”, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik på Göteborgs universitet som tillsammans med Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, och ytterligare fyra forskare genomfört studien. I studien deltog en del elevgrupper i undervisning där relationer mellan och inom tal synliggjordes särskilt medan andra elevgrupper deltog i vanlig förskoleklassundervisning. Sedan jämfördes hur eleverna bestämde antal.

Angelika och Camilla är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten.

I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 12, 2024, presenteras studien i artikeln Förskoleklasselevers användning av talstrukturer.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen.

Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis ”avigsida” och ”rätsida” på ett tyg, eller redskapet ”svarvstål” för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna förmedlades verbalt och med gester och blickar.

”I den här processen finns det otroliga möjligheter för läraren och eleverna att använda många ämnespecifika begrepp i undervisningen”, säger Emma Gyllerfelt som har en bakgrund som lärare i svenska och slöjd och bland annat har forskat om interaktion och kommunikation i slöjdklassrum.

En av slutsatserna från studien med de nyanlända eleverna är att de ställs inför olika utmaningar kopplade till språket, men att slöjd är ett ämne med stora möjligheter att utveckla språk tack vare att undervisningen innehåller multimodala resurser utöver den verbala.

Att så kallade multimodala handlingar används i undervisningen: kroppspråk, tal, att använda redskap med mera, blir en resurs för elever och lärare, menar Emma Gyllerfelt som vill problematisera och nyansera uppfattningen att slöjd skulle vara enkelt eller att det är ett ämne med ett ”enkelt språk”.

Emma Gyllerfelt är gäst i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 9, 2021, presenteras studien i artikeln ”Då kallar man den rätsida” – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad detta innebär, visar forskning.

I en studie med elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola undersökte forskaren Nina Westrin Modell dels vad eleverna uppfattar att de lär sig, dels vilka kunskaper som de uppfattar bedöms i idrott och hälsa. Resultatet berättar Nina om i det här avsnittet av Lärare & Forskning.

Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 1, 2024: Idrott och hälsa – ett rum för bildning.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.


Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet ”drygt”. Istället för ”lite mer” uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse ”otrevlig” och kunde varken förstå eller resonera kring uppgiftens innehåll. I de nationella proven för grundskolan ingår kravet på muntliga resonemang och en av studiens slutsatser är att det är svårt att avgöra vilka matematiska kunskaper en elev har, när det svenska språket inte är väl utvecklat hos eleven.

Vilka strategier använder sig eleverna av för att hantera den språkliga utmaningen? Hur ska läraren hantera språksvårigheter i matematikundervisningen? Vad behövs för att kunna bedöma kunskaperna i matematik i en provsituation med muntliga resonemang om eleverna inte har svenska som modersmål? Vad förvånade forskarna och lärarna som deltog i studien?

Avsnittets gäster är Eva Norén, docent i matematik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och tidigare lågstadielärare, Charlotte Ahlström, förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, på Bagarmossens skola och Anne-Lie Hellström som är lärare i matematik vid Midsommarkransens skola.

Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 3, 2024, Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa problem i en bedömningssituation.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.


När ”kokboksreceptet” för fysiklaborationen övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion kände sig fler delaktiga och undervisningen förbättrades. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om.

Avsnittets gäster är lärarna och forskarna Helena Danielsson Thorell och Anders Jonsson. Helena är lärare i kemi och matematik, har doktorerat i kemi och arbetar i dag som lektor på Anna Whitlock-gymnasiet, och Anders Jonsson är lärare i kemi och biologi, han är även förstelärare på skolan.

I ett forskningsprojekt tog Helena, Anders och ett par andra lärarkollegor fasta på att elevers delaktighet och agens påverkar förutsättningarna för lärande. De valde att undersöka hur en laboration om strålning, och hur aluminiumfolie skyddar mot strålning, kan utvecklas till att bli mer inkluderande. Från instruktioner som liknade ett kokboksrecept förändrades laborationen till en betydligt öppnare instruktion där eleverna själva fick lösa det praktiska. Studien ledde till många oväntade och spännande slutsatser som du kan höra mer om i avsnittet.

I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 13, 2014, presenteras studien i artikeln Är det man ser det som sker? Även lärarna Carina Andersson och Andreas Holst är medförfattare till artikeln.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
   

Poesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier. Dessutom har andra forskare visat att det är ett bra sätt att gå in på mer känslomässiga aspekter, att poesin kan hjälpa gymnasieeleverna att utvecklas kognitivt och känslomässigt, och poesi kan användas som resurs för att utveckla kulturell hållbarhet

Trots alla kända möjligheter inom undervisning anser många lärare på svenska lärarutbildningar att poesin är ”svår och abstrakt” att arbeta med, enligt den studie som Karolina Pettersson, forskare vid institutionen för språk, litteratur och lärande på Högskolan Dalarna, har genomfört och som det här avsnittet av podden Lärare & Forskning handlar om.

Bland annat intervjuade Karolina universitetslärare inom svenskämnet från åtta olika universitet. Flera av lärarna menade att framförallt kravet på mätbarhet inom gymnasieskolan och inom ämneslärarutbildningen är svårt att förhålla sig till när man undervisar om poesi. Karolina Petterson har själv undervisat som lärare på gymnasieskolan, folkhögskola och Komvux.

”Om undervisningen bara fokuserar på enkelt mätbara resultat tror jag att det kan leda till att vissa ämnen och vissa kompetenser prioriteras över andra. Då tänker jag särskilt på estetiska läroprocesser och poesi som är svårmätbart”, säger Karolina Pettersson i poddavsnittet och menar att det också kan finnas en osäkerhet från lärarnas sida på grund av en ovana vid genren.

Studien presenteras i artikeln Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont, i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 9, nr 3, 2021.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att en elev kan reflektera över sin egen upplevelse av fysisk aktivitet har betydelse för elevens hälsa. Men inom ämnet idrott och hälsa är det traditionellt svett, hög puls och att förebygga sjukdom som är i fokus.

Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om sin forskning kring samtal om fysiska aktiviteter med ett hälsofrämjande perspektiv.

Studien som Andreas gjort tillsammans med Henrik Jakobsson, också lärare i idrott och hälsa, visar att undervisningen kan påverka elevers förmåga att beskriva och resonera kring sin upplevelse av fysisk aktivitet. I studien deltog elever i årskurserna 2–4.

”Säg att en elev beskriver att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt – förutom fotboll – är astråkigt. Den klassen har vi allihopa!” säger Andreas Jacobsson som i dag är projektledare på forskningsinstitutet Ifous.

”Det är en jättebra kunskap att få reda på det, vad eleverna vet om sig själva och vad de tycker om eller ogillar. I det sammanhanget är den fysiska aktiviteten i sig mindre viktig. Det är kunskapen om sig själv i de här fysiska aktiviteterna som vi vill åt.”

”Det finns framförallt tre incitament för att samtala eller reflektera om hälsa” säger Andreas Jacobsson i poddavsnittet.

”För det första så är det uppdraget. Det är tydligt att det är något som vi som lärare ska utveckla hos eleverna. Vi ska ge dem förutsättningar att kunna vara fysiskt aktiva för sin egen skull. Då behöver man kunskaper i hur man värderar hälsa på olika sätt”.

”Ett annat incitament är att forma hållbara kunskaper. Livslångt lärande på ett eller annat sätt. Lär man sig tidigt att värdera och reflektera över hur man känner i olika situationer så tror jag att det borgar för ett livslångt fysiskt aktivt liv.”

”Det tredje skulle jag säga har att göra med ämnets legitimitet. Att elever som kan samtala om vad de lär sig i idrott och hälsa kommer att höja ämnets status för sig själv och andra. Det är något vi har sett: att elever har svårt att beskriva vad de egentligen lär sig i idrott och hälsa”.

Studien presenteras i artikeln Med ett salutogent perspektiv på hälsa - ett sätt att utveckla elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 6, nr 1 2018.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att låta elever förflytta en karaktär som exempelvis Nalle Puh till en egen filmtolkning, teaterpjäs eller ett spel – inom ett så kallat textuniversum – kan utveckla kritiskt tänkande, kreativitet, engagemang, berättarförmåga och samarbetsförmåga. I det här avsnittet av Lärare & Forskning berättar Janina Skeppström och Björn Kindenberg om ett planeringsverktyg för undervisning med textuniversum.

”Eleverna måste förstå hur en berättelse är uppbyggd och kunna tolka och omtolka när de gör sina egna representationer”, berättar Janina Skeppström, lärare i grundskolan som tillsammans med bland andra Björn Kindenberg, lektor i grundskola och verksam vid STLS, har forskat om textuniversum och tagit fram en didaktisk modell som kan hjälpa lärare i utformningen av undervisningen.

”Eleverna samarbetar och samspelar med varandra, och förhandlar om handlingen till exempel i en film. De är väldigt kreativa samtidigt som de imiterar och visar att de har förstått det här textuniversumet som vi har arbetat med”, berättar Janina Skeppström i det här avsnittet av Lärare & Forskning som handlar om forskningen om textuniversum, som kallas transmedial worlds på engelska.

Den didaktiska modellen som forskarna och lärarna har utarbetat beskriver de som ett planeringsverktyg för lärare som kan användas för några veckors arbete kring en kärntext.

”När man vill sätta igång med ett textuniversum-baserat arbete så har vi försökt rama in fyra saker att tänka på: verktyg, interaktion, kunskap om kärntexten och berättandekompetensen. Det är ju sådant som man vill utveckla hos eleverna”.

Forskningen och den didaktiska modellen presenteras i artikeln Textuniversumkompetens hos yngre elever i tidskriften Forskning om undervisning och lärande volym 12, nr 1 2024.

Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Lek och undervisning kan organiseras på olika sätt i förskolan. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Cecilia Wallerstedt, professor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, om hur lek och undervisning kan integreras och genomföras gemensamt av förskollärare och barn samtidigt som barnens handlingsutrymme främjas: så kallad lekresponsiv undervisning.

”Undervisning behöver inte vara något som är separerat från leken – att först har vi undervisning och sen går vi och leker. Om man har en gemenskap med barn och vuxna i leken så kan undervisningsaktiviteter skapas i respons på saker som uppkommer i leken”, säger Cecilia Wallerstedt.

 Ett exempel på lekresponsiv undervisning är att läraren tar en roll och skapar en berättelse tillsammans med barnen. Läraren kan beskriva förutsättningarna och fråga ”vad händer nu?”. Berättelsen som skapas när barnen bjuds in kan leda till nya faktakunskaper och att barnen sätter sig in i andras perspektiv.

Samtidigt som läraren koordinerar ihop de olika barnen så att det blir en gemensam lek och aktivitet är det viktigt att de deltagande barnen upplever att de har ett handlingsutrymme, som också kallas agens eller agency.

”För att ha en valmöjlighet så måste man kunna distansera sig från den omedelbara situationen”, säger Cecilia och menar att barnet i den koordinerade leken måste uppleva att det har ett val att göra si eller så.

”Det är faktiskt kopplat till lärande. Att man lär sig att man kan se det på det eller det sättet. Det är avgörande för att man har agens.”

Hur ska relationen mellan undervisning och barnens handlingsutrymme i leken se ut för att integrationen ska bli optimal? Vilken är förskollärarens roll och hur bör samspelet mellan barn och lärare se ut? Och hur ska barnet få möjlighet att agera självständigt och uppleva att det har inflytande och handlingsutrymme? Det berättar Cecilia om i det här avsnittet!

Cecilia Wallerstedt har, tillsammans med Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, varit gästredaktörer till ett temanummer om lekresponsiv undervisning, Forskul volym 7, nr 1, 2019. Intervjun utgår från två artiklar i detta teamnummer: Barns ”agency” i lekresponsiv undervisning av Pernilla Lagerlöf, Cecilia Wallerstedt och Anne Kultti samt Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan av Niklas Pramling och Cecilia Wallerstedt. 

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

För att förstå en text – att avkoda text, förstå och minnas innehållet – kan man använda olika strategier. I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar gymnasieläraren i svenska och engelska, Yvonne Hallesson, om resultatet från sin studie om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser. Vad gjorde de speciellt för att ta till sig och minnas en text? Hur medvetna var de om sina lässtrategier och vilka andra faktorer hade betydelse för att maximera läsförståelsen? Bland annat svarade en elev att ”jag läste igenom texten en gång. Därefter läste jag frågorna och sedan läste jag texten igen och strök under saker jag kopplade ihop med frågorna”. En annan elev berättade att ”läsa stycke för stycke och samtidigt föra anteckningar är en metod som passar mig utmärkt”. En annan faktor av betydelse för läsförståelsen visade sig vara den fysiska miljön – var läsningen ägde rum. Exempelvis föredrog en elev att läsa svåra texter hemma ”eftersom det är lättare att koncentrera sig där".

I avsnittet berättar Yvonne, som är lektor och docent vid Uppsala universitet, bland annat om vad hon menar med en god läsare, hur läsförmåga, läsförståelse och lässtrategier hänger ihop och hur man som lärare kan använda lässtrategier i undervisningen. Yvonne Hallessons och annan forskning visar att lässtrategier har betydelse för elevers läsförståelse och i den svenska läroplanen för grundskolan betonas betydelsen av att elever använder lässtrategier för att förstå och tolka texter.

Yvonne Hallessons studie Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser presenteras i Forskul volym 4, nr 2, 2016.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Vems historia är det som berättas när man beskriver ett historiskt skeende? Är det en korrekt bild av Sverige på 1900-talet om historien beskrivs utan att kvinnor eller funktionsvarierade får ta plats?

Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslektioner på ett gymnasium i Stockholm under två år.

Mathias och Line menar att det behövs alternativa narrativ för att skapa en mer mångfacetterad historieundervisning. Historieämnets dominerande narrativ är ofta fokuserade på en ensidig bild av svensk och västerländsk historia. “Det vi märkte var att bara genom att lyfta fram till exempel samernas historia, och prata om den sidan av svensk historia. Så fanns det elever med till exempel kurdisk bakgrund som blev enormt berörda”, säger Line.

Mathias och Line, har också tagit fram en modell för att öka elevers förmåga att sätta sina egna värderingar och syn på världen i perspektiv.

Mathias Blomberg och Line Ekman arbetar på Frysethuset Gymnasium i Stockholm och intervjun utgår från artikeln En, två eller flera historier? – undervisning för decentrering av historiska narrativ. Forskul vol 8, nr 2, 2020.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att som lärare förmedla kunskaper handlar om mycket mer än att överföra själva kunskapen. Lärare behöver även kunskaper om vad som kännetecknar kunnanden inom de ämnesområden som man undervisar. Kunnande kan beskrivas som kunskapens ”underförstådda baksida”, och det som binder ihop kunskaper med individen och det sammanhang där kunskapen fyller en funktion. För att utveckla ett ämneskunnande måste läraren också få erfarenhet av och förhålla sig till världen som utvecklats inom ämnestraditionen, exempelvis matematik, teknik eller svenska. Lärare behöver alltså ha koll både på kunskaperna som ska förmedlas och vad eleverna måste förstå för att kunna det de ska kunna.

Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet som forskat om undervisning och lärande vid flera universitet och högskolor och även arbetat med lärarutbildning och skolutveckling, menar att det behövs mer forskning om ämneskunnande. I det här avsnittet av Lärare & forskning utvecklar hon sitt resonemang om varför det är angeläget att forska mer om ämneskunnande.

Ingrid Carlgren har också varit rektor för Lärarhögskolan i Stockholm och startade Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS). Hon skriver om ämneskunnande i Forskul volym 11, nr 3, 2023 i artikeln Vad kan den som kan? – (ämnes)kunnande som centralt forskningsobjekt i ämnesdidaktisk forskning.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I det här avsnittet av Lärare & forskning berättar Hanna Sandgaard-Ekdahl, adjunkt i svenska som andra språk med didaktisk inriktning, och Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, båda vid Malmö universitet, om sin forskning om vuxna andraspråkselevers arbete med skrivrespons och argumenterande texter.

De har studerat hur vuxna andraspråkselever gav respons på varandras insändare om olika ämnen. Robert Walldén menar att det är lätt hänt att fokus i undervisningen hamnar på ”grammatiskt drillande och fokus på korrekt meningsbyggnad” när vuxna andraspråkselever ska utveckla sitt skrivande på svenska. I sin studie visade de att interaktion med andra elever eller lärare är viktigt och att eleven får hjälp att förstå vilka funktioner texten bör innehålla. Stöttning att förstå vilka språkliga resurser – exempelvis vokabulär, modalitet och metaforer – som kan användas för att höja kvalitén på en insändare visade sig också ha betydelse. Stöttning att förstå vilka språkliga resurser – exempelvis vokabulär, modalitet och metaforer – som kan användas för att höja kvalitén på en insändare visade sig också ha betydelse.

Studien presenteras i artikeln ”Det fattas jättemycket” – genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers texter och responssamtal, Forskul 2022: 2, volym 10.

Lärare & forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att kunna ta del av en manual eller skriva en rapport eller argumenterande text är avgörande för att fungera i dagens samhälle och för framgång i skolan. Men vilka stöd finns det i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa? Jenny Magnusson, docent vid Södertörns högskola och tidigare gymnasielärare, har granskat ett tjugotal läromedel och presenterar resultatet i ForskUL.    Det visade sig att ungefär hälften av alla skrivuppgifter i de undersökta läromedlen var faktabaserade, beskrivande eller argumenterande. Men uppgifterna beskrivs väldigt olika. ”Det gör att det blir lite otydligt för de som ska lära sig – och det blir svårt för lärarna att prata om det för att de pratar om det på olika sätt”, säger Jenny som i det här avsnittet också berättar om fördelarna med att lyfta fram de typiska språkliga dragen för beskrivande, faktabaserade, resonerande och argumenterande texter.   Studien presenteras i ForskUL volym 7, nr 2, 2019 och heter Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3.

Om en elev inte förstår betydelsen av en siffras placering i ett tal, dess platsvärde, blir det svårt med beräkningar inom matematikens fyra räknesätt. En elev som inte kan dela upp ett tal i talsorter får svårt att exempelvis använda algoritmer med uppställning av tal.

I det här avsnittet berättar Henrik Hansson om sin forskning och erfarenhet av undervisning och lärande om platsvärde. Henrik är utbildad lärare i bland annat matematik och arbetar idag med skolutveckling. Han har gått forskarutbildning vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och har studerat hur aspekter av innehållet kan varieras i undervisning för att skapa möjligheter för eleverna att utveckla förståelse av platsvärde. Studien genomfördes med 20 elever i grundskolans årskurs 2 av en grupp lärare och en forskare. Resultatet presenteras i artikeln Betydelsen av att variera innehållsliga aspekter för yngre elevers lärande av platsvärde i Forskul volym 7, nr 3, 2019.

Kan ett drama om vem som ska få några överblivna äpplen skapa förutsättningar för rika diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?

Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, bägge lektorer i didaktik vid Uppsala universitet respektive Stockholms universitet, har skrivit forskningsartikeln: ”Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”.

I det här avsnittet berättar de om sin forskning och vad som kan hända i dramat och sagan. Om att föra samtal om ett komplext problem som ofta genererar motstridiga åsikter där olika perspektiv, värden och argument lyfts fram. Hur dramat gör att barnen börjar lyssna på varandra, kan utmana sina egna och andras idéer med den gemensamma ambitionen att lösa problemet.

Hur kan lärare i skolämnet teater sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet? Är det bäst att fånga det i stunden, mitt i en scen, precis då det händer i klassrummet, eller är det bättre med återkoppling till eleven i efterhand?

Pernilla Ahlstrand är lektor vid Göteborgs universitet vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Hennes forskningstext ”Inte ett öga torrt – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning” fokuserar på samspel och på interaktionen mellan lärare och elever.

I forskningstexten, som det här poddavsnittet handlar om, använder hon sig av två begrepp för återkoppling: stimulated recall och action recall. I stimulated recall använder man sig av exempelvis filmade situationer från klassrummet där man i efterhand tittar på undervisningen. I action recall så stoppar man mitt i stunden och frågar sig: Vad det är som händer just nu som funkar eller inte?

Artikeln publicerades i Forskul volym 3.