Medicinvetarna

Uppåt 150 000 svenskar lever med långvariga allvarliga besvär efter att ha drabbats av covid-19, vilket gör att tillståndet kvalar in som folksjukdom. Symtom som extrem trötthet, hjärtklappning och hjärndimma förekommer, och vetenskapen saknar ännu en klar bild av sjukdomens förlopp eller orsaksmekanismer. Men det finns hopp. Just nu pågår en läkemedelsstudie vars resultat kommer senare i höst. Hör överläkaren och docenten Judith Bruchfeld berätta om det aktuella kunskapsläget fyra och ett halvt år efter pandemins utbrott.

När det första fallet av den nya varianten av mpox dök upp i Sverige blev nyheten stor medialt, men frågan är hur orolig man behöver vara i den här delen av världen. Forskaren Helena Hervius Askling var en av experterna som syntes och hördes, både under covid-pandemin och i samband med mpox-bevakningen. Hon tonar ner allvaret för oss här i Sverige och passar på att leverera lite mediekritik.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin mot de farliga varianterna i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram, där man kan upptäcka tidiga cellförändringar, så kan många sjukdomsfall undvikas. Faktum är att forskare hoppas att sjukdomen ska vara utrotad i Sverige år 2027. Hör professor Joakim Dillner berätta mer. 

De flesta håller nog med om att det vore önskvärt om fler av oss kunde äta lite mer klimatsmart, men det är inte alltid så lätt att lära gamla hundar att sitta, eller för den delen korvälskare att äta krasse. Forskaren Patricia Eustachio Colombo har i flera studier undersökt strategier för att öka andelen vegetariska inslag utan att omställningen känns för drastisk.

Rättsmedicinaren och forskaren Brita Zilg publicerade för ett par år sen en genomgång som visar att förekomsten av styckmord i Sverige ökar över tid. Men vad säger forskningen mer om dessa ofta stort uppmärksammade fall? Samtalet handlar också om rättsmedicin i bredare perspektiv, inte minst om hur synen på ämnet förändrats de senaste 25 åren.

Ända sedan mobiltelefonerna blev var mans egendom på 90-talet har det funnits farhågor om hur strålningen ska påverka vår hälsa. Maria Feychting har i många år följt utvecklingen, och fram till idag finns det inga belägg för något samband mellan hjärntumörer och mobilanvändning.

Ordet hälsolitteracitet är onekligen lite krångligt, men innebörden är desto enklare – förmågan att uttrycka sig om den egna hälsan och att förstå vad vårdgivare faktiskt säger om den. Forskaren Josefin Wångdahl brinner för ökad hälsolitteracitet och drivs framför allt av viljan att öka jämlikheten i vården.

Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara på exakt hur de hänger ihop behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand. I veckans lyssnarfråga berättar han om hur forskare idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter på hälsan.

Hjärnan är fullt utvecklad först uppåt trettio års ålder men medvetandet uppstår redan tidigt i fostrets utveckling. Hör barnläkaren och seniora professorn Hugo Lagercrantz berätta om hjärnans utveckling, varför vi behöver ett medvetande och varför barn på ett sätt kan sägas vara med medvetna än vuxna.

Det pratas mycket om hur viktiga tarmbakterier är och att tarmen och hjärnan kommunicerar med varandra. Men vad händer då med människor som blivit av med sin tjocktarm? Blir de deprimerade? Får de bristsjukdomar? Forskaren Charlotte Hedin svarar på veckans lyssnarfråga.

Proteintillskott behövs sällan, när du äter eller tränar spelar oftast inte så stor roll och det är aldrig för sent att börja träna. Tvärtom är det kanske ännu viktigare när du blir äldre. Hör forskaren Tommy Lundberg om varför du ska styrketräna och hur. Dina gener och vilken typ av muskelfibrer du har kommer spela roll.

Att det är bra för den fysiska hälsan att motionera är välkänt. Men påverkar det även den psykiska hälsan? Forskaren och överläkaren i psykiatri Lina Martinsson studerar det hon kallar braining, träning som tilläggsbehandling i psykiatrin. I veckans lyssnarfråga berättar hon vad vi vet om effekterna.

Den första fråga många nyblivna föräldrar får är om det blev det en flicka eller en pojke. Men könet är inte alltid så självklart som man kan tro. I en del sällsynta fall kan det vara svårt att avgöra med blotta ögat och det som ser ut som det ena kan ibland visa sig vara mer oklart. Professor Anna Nordenström har ägnat hela sitt forskarliv åt att ta reda på vad som kan gå snett under fostrets könsutveckling.

Ljudet av barns joller hör till de mysigaste som finns att lyssna till anser podd-Andreas, men kan jollret säga något om barnets framtida framtida utveckling? Dagens lyssnarfråga går till professor Anette Lohmander, och svaret är: ja!

Samlingen med mänskliga kvarlevor som finns på Karolinska Institutet väcker kontrovers och känslor. Ett flertal repatrieringar av kranier och skelettdelar har genomförts, och processen för att lämna över 80 kranier till Finland pågår för fullt. Maria Josephson är idé- och lärdomshistoriker vid Karolinska Institutet och har haft en central roll i processerna i flera år.

Finns det friskfaktorer, till exempel gener, som kan förklara att en del personer är mindre sjuka och förkylda än genomsnittet? Det finns ingen gen som kan skydda mot alla infektioner, berättar professor Petter Brodin i veckans lyssnarfråga. Men en del personer är helt resistenta mot specifika virus. Har man tidigare haft sjukdomen eller tagit ett vaccin kan det också skydda. Dessutom finns den subjektiva faktorn: En del upplever att de mår sämre än andra av samma virussjukdom, det kan vara en delförklaring till "man cold", menar han.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen och en av de som leder till flest dödsfall. Professor Anna Martling har länge arbetat med att förbättra diagnostik och behandling av drabbade och kan konstatera att mycket blivit bättre under hennes karriär, men en av de svåraste utmaningarna kvarstår: att upptäcka cancern i tid.

Sjukdomsfallen av fästingburna virussjukdomen TBE, som kan orsaka allvarlig hjärnhinneinflammation, ökar. Det finns vaccin mot viruset, men hur effektivt är det egentligen? Docent Sara Gredmark Russ svarar på veckans lyssnarfråga

Runt 50 000 individer utvecklar sepsis i Sverige varje år och det är den infektion som är förknippad med allra högst dödlighet. Hör forskaren Kristoffer Strålin berätta om behandling, prognos och hur du känner igen en sepsis hos dig själv och andra.     

Vissa genvarianter är kopplade till specifika smärttillstånd, förklarar professor Johan Frostegård som svar på en fråga från en lyssnare som genomgått en smärtutredning som visade att hen hade genotyp HLA B27. Vad innebär det och hur hänger det ihop med smärta?

Euforisk glädje och djup nedstämdhet. Typiskt för bipolär sjukdom är episodiska förändringar i sinnesstämningen. Sjukdomen är starkt kopplad till ökad risk för självmord. Men det finns bra behandling berättar forskaren Carl Sellgren Majkowitz, som forskar om orsakerna bakom sjukdomen.

De senaste åren har flera genombrott skett när det gäller cancerbehandling. En av de mer omtalade terapierna är CAR-T, som är en form av immunterapi som visat sig vara högeffektivt mot vissa former av blodcancer. Forskaren Jonas Mattsson förklarar hur metoden fungerar och berättar om sin egen forskning.

Forskningen inom fältet sällsynta sjukdomar har gjort stora framsteg på senare år, inte minst med hjälp av nya tekniker som DNA-sekvensering. Termen sällsynta sjukdomar syftar på flera tusen diagnoser som var och en har få drabbade, men som ändå drabbar en halv miljon svenskar totalt. Professor och överläkare Anna Wedell har i många år arbetat för att förbättra kunskap och diagnostik inom fältet.   

Fascian är bindväven som sveper runt alla andra vävnader, exempelvis muskler, ben och senor i kroppen. Den ger struktur och stöd i hela kroppen och har på senare år poppat upp som en populär förklaring till smärta. Men forskningen på fascian är mycket begränsad om man jämför med forskningen på många andra delar av kroppen, säger professor Paul Ackermann, och det är därför svårt att ge vetenskapligt förankrade svar på hur man bäst tar hand om sin bindväv.

Allvarlig tandlossningssjukdom orsakar inte bara problem i munnen utan kan även kopplas till flera andra sjukdomar, till exempel diabetes, hjärtkärlsjukdom och lungsjukdomar. Professor emeritus Björn Klinge förklarar bakgrunden och ger oss hela listan. Han svarar också på frågor om dålig andedräkt och munsköljmedel samt förklarar varför han lät tillverka en protes med ruttna tänder till sig själv.

Strålbehandling mot cancer är en effektiv och potent metod. Den demonstrerades för mer än 100 år sedan för första gången, men vi vet också att det finns biverkningar. Dagens lyssnarfråga handlar om vad vi vet om långsiktiga konsekvenser av att bli behandlad med strålning mot cancer.

Forskaren Anna Embring svarar.

För den som drabbas av stroke kan livets förutsättningar, som rörlighet, möjlighet att tala och arbeta, förändras drastiskt. Men med rätt insatser från en arbetsterapeut, som forskaren Susanne Guidetti, kan i bästa fall mycket förbättras.

Finns det påvisbara hälsoeffekter av kallbad och hur länge ska man i så fall vara i? Det undrar en lyssnare som tog sitt första vinterbad i januari 2023 och sedan dess är helt fast tack vare den sköna känslan som infinner sig efteråt. Fysiologen och forskaren Jessica Norrbom reder ut saken.

Det ökade skjutvapenvåldet och Sveriges förändrade säkerhetsläge har fått forskaren Mattias Günther och hans grupp att ställa om sin forskning. Hör honom berätta hur man kan minska dödsfallen på grund av allvarliga blödningar – och hur man bäst kan skydda sig. Flera av de som dör på grund av traumablödningar hade kunnat räddats om omgivningen ingripit, menar han.

Hur går man på toa i rymden? Varför får man ”puffy face”? Och vilka utmaningar behöver lösas för att vi ska behålla hälsan på mars? Apropå den svenska astronauten Marcus Wandts återkomst till jorden i förra veckan passar vi på att lyssna igen på intervjun med forskaren Lars Karlsson från avsnitt 24 om hur människan påverkas av vistelser i rymden.

Halva tiden vill man kanske skilja sig och är ilsken mot barnen, resten av tiden har man dåligt samvete. Många kvinnor upplever problem med sitt mående i samband med mens. En mindre grupp får så stora problem att de uppfyller diagnosen PMDS, ett tillstånd som kan förbättras med vård, men många söker aldrig hjälp. Hör forskaren och gynekologen Helena Kopp Kallner reda ut fakta i frågan.

”Man måste ha bra vantar på vintern, annars får man reumatism i fingrarna”. Så brukade lyssnarens norrländska släkt alltid säga. Men vad säger vetenskapen om kopplingen mellan ledgångsreumatism och kyla? Professor Johan Askling reder ut saken.

Omkring 1500 personer dör årligen i självmord i Sverige. Konsekvenserna för de efterlevande är ofta katastrofala. Men ur forskningssynpunkt är ett självmord en sällanhändelse vilket försvårar studier om suicidprevention. Psykiatern och professorn Christian Rück har startat forskningsprojektet Saving lives vid Karolinska Institutet och är aktuell med en ny bok om självmord. ”Det alltid kommer att vara svårt att förutsäga självmord på ett individuellt plan. Men det finns andra sätt att minska risken”, säger han. 

Bly, arsenik, kadmium och kvicksilver får många av oss att instinktivt tänka på hälsorisker. De brukar kallas tungmetaller, men det begreppet bör vi skrota tycker Maria Kippler som forskar om hälsorisker med metallexponering. Hör henne berätta om hur du kan undvika giftiga metaller i vardagen. I avsnittet besvarar Malin Ernberg en lyssnarfråga om sambandet mellan tandgnissling och tinnitus.

När en cell vill skicka ett meddelande till en annan cell kan den använda en liten membranbubbla som innehåller information, en så kallad exosom. Målet med professor Samir El Andaloussis forskning är att kunna använda exosomer som leverantörer av exempelvis läkemedel eller en gensax till specifika platser i kroppen.    

Alla som har slagit sig på tummen med en hammare vet vad smärta är, men upplevelsen av smärta kan skilja sig väldigt mycket mellan olika individer och mellan olika typer av smärta. Professor och överläkare Eva Kosek har länge forskat om olika former av smärta, och inte minst fibromyalgi. Lyssnarfrågan: Vilka diagnoser svarar för flest sjukskrivningar? Pia Svedberg ger svaret.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2023 gick till upptäckter som innebar att mRNA-vaccin kunde utvecklas och användas mot till exempel covid-19. Adjungerade professorn Ali Mirazimis forskning handlar bland annat om att ta fram ett mRNA-vaccin mot den dödliga fästingsmittan Krimkongoblödarfeber. Hör honom berätta om tekniken. I avsnittet berättar även professor Lars Larsson om hur kvantprickar (årets fysikpris) kan komma att användas kliniskt. 

Alla barn har sina perioder av trots men för en grupp barn kan det uppstå så stora problem att familjen behöver hjälp. Psykologiforskaren Pia Enebrink berättar här om hur problemen kan yttra sig och vilka behandlingar som finns till hands för familjer där barnet har problem att reglera ilska och hamnar i bråk. I lyssnarfrågan spekuleras kring om man håller balansen bättre på ett ben om man håller i sin örsnibb samtidigt.

PTSD är ett psykiatriskt tillstånd som drabbar många som utsatts för trauma, och kan bland annat leda till att den utsatta får mardrömmar och andra problem. Maria Bragesjö har länge forskat om diagnosticering och behandling av drabbade. I avsnittet resonerar hon bland annat om hur det gått inflation i begreppet PTSD. I avsnittet hör vi också forskaren Catarina Almqvist Malmros svara på lyssnarfrågan om hur allergiker drabbas när allt fler skaffar hund.

Sköldkörtelsjukdomar kan leda till både brist på och överproduktion av tyreoideahormon. Symtomen kan vara ganska allmänna vilket gjort att de ibland blandas ihop med andra sjukdomar och problem i livet, menar läkaren och forskaren Jan Calissendorff. Hör mer om vad vi vet och inte vet om dessa sjukdomar. I lyssnarfrågan svarar forskaren Daniel Berglind på frågan om barn rör sig mindre nuförtiden.

Att uppleva samlagssmärta, vulvodyni, är ett vanligt men inte så uppmärksammat problem. Tillståndet föder ofta mycket oro och ångest över att inte kunna ha sex som man vill. Gynekologen och forskaren Nina Bohm Starke ger hopp till drabbade: ”Många kan bli hjälpta”.

I avsnittet konstaterar även forskaren Lena Karlsson (apropå en lyssnarfråga) att fluoridtandkräm är säkert att använda och det bästa läkemedlet vi har mot karies.

Hur går en rättspsykiatrisk bedömning till? Det vet forskaren och rättspsykiatrikern Katarina Howner. Hör henne även berätta om vad forskningen visar kring vårdtider, behandling och återfallsrisk bland de patienter som döms till vård i stället för fängelse.  

Inflammation i leden kan ge svår smärta. Med moderna läkemedel kan drygt hälften av alla patienter idag bli smärtfria. Hör professor Johan Askling berätta mer om hur sjukdomen behandlas och hur livsstilen inverkar.

Hur oroliga ska vi vara över skärmvanorna hos det uppväxande släktet egentligen? Riktigt ordentligt oroliga enligt psykologiprofessor Lisa Thorell som anser att barn upp till två år inte ska exponeras för några skärmar alls.

I avsnittet svarar också forskaren Peter Ueda på en lyssnarfråga om ifall porrkonsumtion påverkar sexualiteten.

Två tidigare medverkande i Medicinvetarna berättade för oss att de varken äter frukost eller lunch. Med dem som utgångspunkt gästades podden av professor Kerstin Brismar för att kicka igång säsong sex med en studiolive om periodisk fasta, andra dieter och vilka hälsoeffekter som kan tänkas uppstå.

Kan du känna en viss doft och komma att tänka på en färg? Eller anser du att månaden januari självklart smakar choklad? Då kanske du upplever synestesi, ett fenomen som undersöks av forskaren Janina Neufeld. Bland annat undersöker hon kopplingen till olika neuropsykiatriska diagnoser. I avsnittet medverkar också Anders Sönnerborg och svarar på lyssnarfrågan: Varför bevarar vi smittkoppsviruset?

Gallsten är vanligt, särskilt bland kvinnor i medelåldern, och kan ibland göra mycket ont. Hör överläkaren och forskaren Gabriel Sandblom berätta om hur gallsten bäst ska förebyggas, diagnosticeras och behandlas. Bonus: Hör om forskarna som citerar Bob Dylan i sin vetenskapliga publikationer.

Vad är egentligen miljögifter och hur påverkar de vår hälsa? Ett exempel på miljökatastrof var när brandskum med ämnet PFAS orsakade förorenat vatten i Blekingska Kallinge under flera decennier. Forskaren och toxikologen Mattias Öberg var ett av expertvittnena i det rättsliga efterspelet. Hör honom berätta om fallet i synnerhet och om gifter i miljön i allmänhet.  

Mikro- och nanoplaster är partiklar som ingår i den plast som sen åtminstone 70 år i allt högre grad omger oss. Idag finns de både i luften och i maten vi äter. Men kunskapen om hur de här ämnena påverkar vår hälsa är liten, och en som försöker öka den är docent Hanna Karlsson. I avsnittet svarar Lotta Borg Skoglund på en lyssnarfråga om hur snus och kaffe påverkar personer med ADHD.

AI används redan i sjukvård och forskning, till exempel för att analysera röntgenbilder eller förutsäga proteiners tredimensionella utseende. Hör professor Magnus Boman berätta om fler tänkbara användningsområden, AI visar sig bland annat vara bra på byråkrati och administration som kan användas för att förbättra sjukvården. I lyssnarfrågan svarar Johan Bjureberg på hur man kan undvika att explodera av ilska.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och idag lever cirka 100 000 personer i Sverige med sjukdomen. Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik och har ägnat större delen av sin karriär år att forska om diagnostik och behandling av bland annat Alzheimers. I avsnittet berättar hon om forskningsläget kring livsstilsfaktorer och också om nya läkemedel. I avsnittet hör vi också Bengt Winblad svara på lyssnarfrågan om boxning leder till demens.

Påverkar kroppslängd, inkomst eller käkbenets utformning om man får ligga? Forskaren Peter Ueda har bland annat studerat förekomst och konsekvenser av sexuell inaktivitet och skrivit en bok om manlig ofrivillig sexlöshet, att vilja ha sex men inte ha tillgång till det. Hör honom berätta mer om bland annat fiktisexualitet, växtätarmän och sexuell selektion samt hur den ökande andelen sexlösa mår.

Malaria är en parasitburen febersjukdom som kostar över 600 000 människoliv varje år enligt WHO:s statistik. Professor Anna Färnert har ägnat hela sin karriär åt att studera hur sjukdomen ska kunna behandlas och förhoppningsvis utrotas i framtiden

Runt 2,5 procent av alla i Sverige lider av samlarsyndrom. I de mer allvarligare fallen kan det få svåra konsekvenser som exempelvis social isolering och stora problem med överbelamring av hemmet. Hör psykologen och forskaren Volen Ivanov berätta om samsjuklighet, hur diagnosen yttrar sig och hur den kan behandlas.

Det har gått över tre år sedan WHO förklarade covid-19-utbrottet som pandemi. En som tidigt drogs in i hetluften, både vad gäller vård av sjuka och forskning, är läkaren och forskaren Charlotte Thålin. Hennes team drog tidigt igång covidstudier på vårdpersonal och resultaten har varit viktiga för myndigheter under pandemins gång. I avsnittet svarar också Helena Hervius Askling på lyssnarfrågan: Hur många liv har covidvaccinerna sparat?

Atomprovsprängningarna på 1950-talet skapade en förhöjd nivå av kol-14 i atmosfären. Detta utnyttjas för att åldersbestämma mänskliga kvarlevor, särskilt tänder. Hör forskaren Kanar Alkass berätta om metoden och hur hon använder den för att hjälpa polisen att lösa oklara dödsfall. I avsnittet hör vi också forskaren John Axelsson svara på frågor om hur sömnen påverkas av helger och tidiga skolmorgnar.

Många unga blir både offer och misstänkta förövare när gängvåldet ökar. Hör forskaren och barn- och ungdomspsykiatern Niklas Långström om riskfaktorer för kriminalitet, preventiva effekten av fängelsestraff och vilka förebyggande insatser han menar behöver stärkas. I avsnittet svarar även John Axelsson på frågan om ifall fullmåne påverkar sömnen.

De flesta av oss tänker inte så mycket på hur vi kommunicerar - vi pratar på helt enkelt. Men för personer med språk eller hörselproblem kan hindren bli stora för att göra sig förstådd, och det drabbar inte sällan personer som fått en stroke- eller demensdiagnos. Christina Samuelsson är professor i logopedi och har ägnat hela sin karriär åt att forska om kommunikationsnedsättningar, och vad som kan göras åt dem.

Buksmärta och problem med avföringen är vanliga besvär vid superfolksjukdomen IBS. Hör gastroenterologen och forskaren PerJohan Lindfors berätta om samsjuklighet, riskfaktorer och vad man vet om IBS idag. Det finns en rad symtomlindrande behandlingsmetoder att ta till, bland annat internetbaserad KBT utvecklat av psykologen och professorn Brjánn Ljótsson, också han intervjuas i avsnittet.

Hur vi har det på jobbet påverkar hälsan i stor utsträckning, och vår hälsa påverkas i hög grad av vilken relation vi har till vår chef. Men det förekommer även att chefer mobbas till sjukskrivning av sina underlydande. Hör forskaren Christina Björklund berätta mer om hälsoproblem orsakade av arbetsmiljön och vad man kan göra åt dem.

Diabetes är inte en sjukdom utan flera som ger liknande symtom. Orsakerna bakom sjukdomarna varierar och är delvis oklara. Men generna påverkar risken att drabbas, särskilt vid typ 2-diabetes. Hör professor Mikael Rydén reda ut vad vi vet om riskfaktorer, utbredning och nya behandlingar.

Den mänskliga sexualiteten kan ta sig många uttryck, och det är lätt att tänka att det mesta idag är mer eller mindre accepterat. Men sexuellt beteende kan passera gränser, exempelvis juridiska, och också bli till en belastning för individen. Josephine Savard är psykiatriker och forskare på Karolinska Institutet, hon har i sin forskning fokuserat på sexuella störningar och framför allt personer med tvångsmässig sexuell störning. I avsnittet medverkar också Ina Schuppe Koistinen och pratar om vikten av en balanserad vaginalflora.

En stroke gör oftast inte ont. Men för den som drabbas är det bråttom att få vård, för varje minut dör 2 miljoner hjärnceller. Hör forskaren och läkaren Michael Mazya berätta hur du känner igen de typiska symtomen, om riskfaktorer och hur forskning förbättrat omhändertagande och behandling. Dessutom svar från forskaren Konstantina Kilteni: Varför kan vi inte kittla oss själva?   

Vitaminer är livsnödvändiga ämnen som vi inte kan bilda själva. Därför kan vi behöva ta tillskott i vissa situationer. Samtidigt visar forskningen att de allra flesta klarar sig utmärkt på en allsidig kost och att vitaminer i överskott i vissa fall faktiskt kan vara skadligt. Susanne Rautiainen Lagerström är nutritionist och forskare och enligt henne är det allmänna rådet ganska enkelt: Ät varierat så löser det sig.

Det finns ingen biologisk markör eller gen som talar om ifall en person har autism och att definiera funktionsnedsättningen kortfattat är inte så lätt. Forskaren Terje Falck-Ytter försöker förstå mer genom att studera spädbarn som har ökad sannolikhet att få diagnosen autism. Han hoppas att ny kunskap på sikt ska resultera i bättre stöd och ett bättre bemötande av personer med autism.

De flesta drabbas någon gång i livet av ryggont utan att det behöver vara så allvarligt. Men för en ganska stor grupp kan smärtan bli svår och långvarig. Eva Skillgate är naprapat och docent i epidemiologi och har länge forskat om hur olika behandlingar kan hjälpa mot smärta i rygg och nacke. Hör henne berätta om risk- och friskfaktorer. 

Hälsan behöver förbättras i världen samtidigt som vi drastiskt måste minska resursuttaget från planeten. Hur ska det gå till? Enligt Stefan Swartling, professor i global systemomställning, måste unga engageras i frågorna – och det är bråttom! I detta avsnitt intervjuas han inför publik om vad vi alla kan göra för att bidra till en bättre framtid.

Depression är en av de största orsakerna till ohälsa i världen. Men vad som orsakar sjukdomen är ännu oklart och befintliga behandlingar hjälper långt ifrån alla. Hör psykiatern och professorn Johan Lundberg berätta om hur dagens mediciner kan nyttjas mer och om potentiella framtida behandlingar, däribland den psykedeliska drogen psilocybin som just nu testas i en svensk studie. 

I snitt dödas femton kvinnor om året av sin partner i Sverige. Att minska siffran är ett mål för beteendevetaren och forskaren Shilan Caman. Hennes forskning handlar om riskfaktorer för dödligt partnervåld. I avsnittet medverkar även forskaren Lotta Borg Skoglund och svarar på lyssnarfrågan: Hur ska man tänka om chefen har adhd?

Långtidscovid förklaras ofta bort som psykiska besvär av både allmänhet och många i professionen, menar virusforskaren och överläkaren Soo Aleman. Hon påpekar att symtomen vid långtidscovid är tydliga och att det går att mäta flera fysiologiska förändringar om man undersöker noggrant. Ett av målen för hennes pågående forskning är att förstå mekanismerna bakom långtidscovid.

I Medicinvetarnas hundrade avsnitt är ämnet just 100-åringar. Flera forskare vid Karolinska Institutet intervjuas om olika aspekter på och konsekvenser av att allt fler blir allt äldre. Det blir en premiär också i detta jubileumsavsnitt: För första gången intervjuas en person som inte är forskare vid Karolinska Institutet. Men Dagny Pettersson, född 1920, är en av de allt fler 100-plussare som lever i Sverige.

Antalet svampinfektioner ökar globalt, men det finns ingen anledning att oroa sig för några monstersvampar som det ibland framställs populärkulturellt. Lena Klingspor är docent och överläkare och anknuten forskare på Karolinska Institutet. Hon har forskat på diagnostik och behandling av svampinfektioner.

Bland vårdsökande uppskattas ungefär var femte person lida av hälsoångest. Det kan jämföras med en fobi: Även om du vet att du ofta oroar dig i onödan så tar rädslan för att du håller på att bli sjuk ändå över. Hör psykologen och professorn Mats Lekander berätta mer om tillståndet och om vetenskapen bakom vad som får oss att känna oss sjuka respektive friska.

Om man bara följer medierapporteringen kan man få intrycket att vården ständigt skärs ned och måste spara. Men sett över tid ligger andelen resurser som läggs på vårdsektorn stilla eller ökar. Pamela Mazzocato forskar om hur sjukvården bäst ska styras och organiseras för att bli så effektiv som möjligt.

När du väl bildat en fettcell kan du inte bli av med den. Det kan vara en delförklaring till att det är svårt att gå ner i vikt när man väl gått upp. Men varför vissa lättare går upp i vikt än andra är fortfarande oklart enligt specialistläkaren och professorn Peter Arner. Hör honom kommentera huruvida vi har en ”trivselvikt”, om fettfrysning funkar och vilket fett som är farligast.

Utan minne vore vi människor ganska hjälplösa. Men hur fungerar minnet egentligen? Professor Agneta Herlitz har länge intresserat sig för kognition och minne, inte minst när vi åldras. Hon tonar ner vikten av att lösa sudoku och dödar myten att vi bara använder en liten procent av vår hjärnkapacitet.

Varannan person över 60 år har högt blodtryck, hälften av dem utan att veta om det. Det innebär ökad risk för en rad andra sjukdomar, som stroke och hjärtinfarkt. Överläkaren och forskaren Jonas Spaak rekommenderar regelbunden mätning och förebyggande livsstilsförändringar som bättre kost. För den som inte gillar att dricka rödbetsjuice kan ruccola fungera.

Diagnosen utmattningssyndrom har fortsatt att öka. Vad vet vi egentligen om gränssättningen mellan utmattning och depression, och har forskningen svar på vilken behandling som ger hjälp? Psykologen och forskaren Elin Lindsäter har ofta deltagit i diskussionen, när hon inte arbetat klinisk med bland annat stressrelaterad psykisk ohälsa i primärvården.

Är du beroende eller lider du bara av en dålig vana? Forskaren Joar Guterstam reder ut begreppen och nej, man kan inte vara socker-, tränings- eller mobilberoende. Däremot kan droger och spel om pengar leda till beroende som kräver vård. Och den är effektivare än vad många känner till.

Ibland får man intrycket att dagens unga mår sämre än någonsin psykiskt. Diagnoserna ökar och i medier tecknas ofta en mörk bild. Men forskaren och psykiatern Kyriaki Kosidou håller bara delvis med och menar att bilden är mer komplicerad än så.

Tinnitus är upplevelsen av besvärande ljud som ingen annan kan höra, en slags fantomljud. Problemet ökar, troligen på grund av ökad exponering för höga ljudnivåer. Hör forskaren Christopher Cederroth berätta om riskfaktorer, vetenskapligt utvärderade behandlingar och konsekvenser för individen och samhället. 

Sedan lång tid tillbaka har människan försökt styra sitt barnalstrande. Förbud har tvingat kvinnor till osäkra och olagliga aborter som lett till hög dödlighet. Forskningen visar att legalisering av abort leder till en direkt minskning av mödradödligheten, säger professor Kristina Gemzell Danielsson. Hör hennes berättelse om forskningen bakom den idag dominerande metoden, medicinsk abort. Dessutom: Svar på lyssnarfrågor om hormoner och hår från forskaren Lars Norlén.

Snart två år in i coronapandemin tar Medicinvetarna tempen på det aktuella läget tillsammans med professor Matti Sällberg. Hör honom berätta om de olika virusvarianterna och vad som skiljer dem åt, när han tror att flockimmunitet uppnås och hur många vaccindoser vi egentligen kommer behöva ta. Hur länge ska vi behöva leva med pandemin egentligen?

Autoimmun sjukdom beror inte på att immunförsvaret är rubbat, snarare att det är extra starkt. Men varför det börjar angripa den egna kroppen är något forskarna fortfarande försöker förstå. Hör professor Olle Kämpe berätta om betydelsen av genetik, miljöfaktorer – och slumpen.  

På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider.

På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider.

På 250 år har medellivslängden i Sverige fördubblats, från cirka 40 år till cirka 80. Men det är inte troligt att vi kommer bli 160 år gamla år 2270. Docent Karin Modig förklarar varför och berättar hur överdödlighet kan mätas, inte minst i pandemitider.

Många av oss får ont i huvudet då och då utan att det innebär något större problem. Men för den som drabbas av migrän, eller ännu värre Hortons huvudvärk, kan det innebära en kraftig funktionsnedsättning. Andrea Carmine Belin forskar om genetiken bakom Hortons huvudvärk, ett tillstånd som ibland kallas "självmordshuvudvärk".

Det kan räcka med att dra ner på drickandet för att stoppa ett beroende. I snitt krävs två försök. Och det finns flera olika effektiva läkemedel som kan vara till hjälp. Det är tre exempel på resultat från forskningen om alkoholberoende som många inte känner till, enligt psykologen och forskaren Sara Wallhed Finn.

Visste du att Parkinsons sjukdom kan påverka luktsinnet, rösten och ansiktsmimiken? Förutom mer kända rörelsesymtom som stelhet och skakningar kan patienterna även drabbas av trötthet, oro och depression. Professor Per Svenningsson berättar om orsaker, behandlingar och om forskningsläget i stort.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen och uppstår hos många män med ökad ålder. Diagnosen kan leda till oro men de allra flesta tumörer är ofarliga och kommer inte att påverka mannens hälsa alls. Samtidigt finns aggressiva tumörformer som kan vara dödliga. Forskaren Tobias Nordström berättar om vårdens och forskningens stora utmaning: Att kunna skilja mellan farlig och ofarlig prostatacancer.

Lördagsgodis, fluortandkräm och tandborstning två gånger om dagen har gjort att Sveriges tandhälsa gått från katastrof till bland den bästa i världen. Idag ligger fokus på att få till en mer jämlik tandvård. Hör professorn och tandläkaren Mats Trulsson berätta historien om munhälsans utveckling och få svar på frågor om tandblekning, bettskenor och tandvårdsrädsla. Och visste du att tuggummi kan göra dig mer alert? Nu undersöks om äldres minne påverkas av deras tuggfunktion. Dessutom: Forskaren Alexander Rozental svarar på lyssnarfrågan om hur vi ska vänja oss vid att återgå till kontoret. 

Huden skyddar oss mot infektioner, reglerar temperaturen och hjälper oss att känna njutning. Men den är också vår antenn mot omvärlden och är tätt kopplad till psyket. Hudläkaren och professorn Maria Bradley dissar dyra krämer och ger svar på allt från varför vi får eksem till hur vi ska prata om olika hudfärger. Och på frågan om man får vackrare hy av att dricka vatten svarar hon kort och gott – nej.

Övervikt och stillasittande ökar sedan länge i hela befolkningen, inte minst bland barnen. Ett försök att vända utvecklingen är projektet "En friskare skolstart" där forskare från Karolinska Institutet arbetat tillsammans med skolor och skolhälsovård för att öka kunskapen om hälsofrågor hos både elever, föräldrar och skolpersonal. Professor Liselotte Schäfer Elinder berättar mer om hur det kan förbättra barns levnadsvanor.

Så här 18 månader in i coronapandemin sammanfattar Medicinvetarna läget tillsammans med professorn och sjukhuskemisten Joakim Dillner. Hur oroliga ska vi vara för delta-varianten? Kan vi utrota coronaviruset? Bör man åka utomlands i höst? De och många andra frågor besvaras i avsnittet.

Lyssnarfrågespecial! Hur påverkas egentligen vår hälsa av kaffe? Är det viktigt för matsmältningen att dricka vatten till maten? Och - finns feromoner hos människor? Medicinvetarna fördjupar sig i några av lyssnarnas frågor.

Allt fler barn överlever i världen men utmaningarna för att ge dagens barn en bra framtid är fortsatt stora. Coronapandemin har också inneburit ett bakslag för barns hälsa. Lyssna på barnläkaren och forskaren Tobias Alfvén om hur vi kan identifiera sätt att förbättra hälsan för barn i alla åldrar världen över.

Starka känslor kan både vara underbara och skrämmande, men för vissa kan känslor leda till svåra livskonsekvenser. Psykologen och psykoterapeuten Hanna Sahlin har ägnat många år åt att forska om behandling av borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende. Hör henne berätta mer om hur känslor kan stjälpa och hjälpa oss. Dessutom – forskaren Jorge Ruas svarar på frågor om feber: Vad räknas som feber och är det bra att ta febernedsättande?

ALS är en ovanlig men dödlig sjukdom som fått mycket uppmärksamhet på senare år, inte minst beroende på att flera välkända personer drabbats. Överläkaren och docenten Caroline Ingre har ägnat sig åt ALS under många år, och hon är hoppfull om att det ska komma verksamma läkemedel mot ALS.

Tre av fyra kvinnor drabbas av någon form av förlossningsskada. Men de allra flesta är inte allvarliga och majoriteten går att behandla i efterhand så att kvinnan blir bra. Barnmorskan och forskaren Helena Lindgren forskar om hur man ska minska risken för skador i samband med förlossningen. Undvik ryggläge är ett av hennes tips. I avsnittet svarar även forskaren Anne Örtqvist på lyssnarfrågan om hu avståndet från hemmet till förlossningskliniken påverkar risken för att föda utanför sjukhus.

De allra flesta sjukdomar har ingen koppling alls till vilken blodgrupp du har men vid vissa tillstånd kan det ha betydelse. Forskaren Gustaf Edgren vid Karolinska Institutet reder ut hur hälsa och blodgrupp hänger ihop och passar på att döda några myter längs vägen. I avsnittet svarar även forskaren Mare Löhmus Sundström på frågan om det finns forskning som visar att vistelse i naturen är bra för hälsan.

Möjligheten att arbeta när som helst, varifrån som helst, medför inte bara frihet. Svårigheten att koppla bort jobbet riskerar att leda till ökad stress och i förlängningen ohälsa. Det ständiga inflödet av meddelanden och mejl kan också leda till koncentrationssvårigheter. Forskaren Gisela Bäcklander vid Karolinska Institutet har intresserat sig för det moderna arbetslivets möjligheter och fallgropar.

Vi vet numera att den moderna människan bär på gener från neandertal-människor. Det finns till exempel genvarianter från neandertalare som ökar respektive minskar risken för att bli allvarligt sjuk i covid-19. Men hur går den här forskningen till och vad ska man ha den till? Forskaren Hugo Zeberg vid Karolinska Institutet reder ut.

Intresset för antikroppar har ökat kraftigt i och med nya coronapandemin. Men hur hänger genomgången covid-19 och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut.

Vanliga fallgropar, misstag och ibland rent fusk kan göra det svårt att tillämpa ett vetenskapligt tillvägagångssätt inom medicinen. Men det behövs om vården ska vara evidensbaserad. I en ny bok slår professor Mikael Landén ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap.

Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar - varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!

Fyra kvinnor avlider varje dag i bröstcancer i Sverige. Risken att drabbas är olika hos olika kvinnor – barnafödande, amning, brösttäthet och gener är några faktorer som påverkar. Professor Per Hall vill att vi ska kunna identifiera kvinnor med hög risk innan de insjuknar genom så kallad riskbaserad screening, istället för som idag med åldersbaserad mammografi. Hör honom berätta om forskningen som bland annat undersökt om läkemedelsbehandling i preventivt syfte kan vara ett sätt att minska bröstcancer hos de kvinnor som har störst risk att drabbas.

Ett drygt år in i coronapandemin står det allt mer klart att vissa drabbas av mycket långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet. Hon har ägnat en stor del av det gånga året åt att starta en multidisciplinär tvärprofessionell uppföljningsmottagning på Karolinska universitetssjukhuset för patienter som haft covid-19. I Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet om rehabilitering för patienter som lever med långtidscovid just nu.

Alla tre medlemmarna i Andrée-expeditionen omkom för 124 år sedan, efter ett misslyckat försök att nå Nordpolen. Gåtan om vad som hände har diskuterats sedan deras kvarlevor upptäcktes 1930. Ingen har lagt ner mer tid och möda på att besvara frågorna än Karolinska Institutet-anknutna läkaren och författaren Bea Uusma. I Medicinvetarna berättar hon hur hon just nu försöker tyda Andrées allra sista dagboksanteckningar, och hur en trist fest på 1990-talet ändrade hennes eget liv.

Flera olika vaccin mot nya coronaviruset är just nu på väg ut. De har tagits fram relativt snabbt med hjälp av stora resursinsatser och tack vare kunskap från tidigare forskning om liknande virus. I Medicinvetarna berättar professorn Matti Sällberg om varför vaccinutveckling kostar, hur de nya typerna av vaccin fungerar och vad vi vet om säkerheten.

Även om adhd ökat de senaste tio åren så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som lever med odiagnostiserad adhd. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara hur detta hänger ihop samt varför vi alla har något att vinna på att uppmärksamma och anpassa samhället mer efter personer med adhd.

Spindeltråd är ett av de lättaste och mest hållbara materialen som finns. Anna Rising forskar på Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet för att hitta metoder för att framställa syntetiska spindeltrådsfibrer som kan användas både medicinskt och till mycket annat.

Tack vare forskning finns idag mycket effektiva botande mediciner mot sjukdomen hepatit C. Forskaren Martin Kåberg berättar om hur de nya läkemedlen i kombination med sprutbyten och drogbehandling ger hopp om att vi ska kunna eliminera sjukdomen inom en snar framtid.

Årets Nobelpris i kemi gick till upptäckten av gensaxen crispr/cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa. Forskaren Fredrik Lanner berättar om hur gensaxen används som forskningsverktyg men också i försök att hitta nya sjukdomsbehandlingar.

När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros, MS, för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt.

Klimakteriet kan för vissa kvinnor passera nästan obemärkt, medan andra drabbas av mycket svåra besvär. Professor Angelica Lindén Hirschberg har ägnat mycket tid åt att förstå processerna som ligger bakom, och vad man kan göra åt besvärliga symptom.

Länge var det i praktiken förbjudet att forska på LSD och andra psykedeliska droger. Idag finns förhoppningar att de ska kunna hjälpa personer som lider av svåra depressioner, PTSD och missbruk. Psykiatern och forskaren Predrag Petrovic är försiktigt positiv men efterfrågar mer kunskap.

Kunskapsläget om PCOS, ett tillstånd som hundratusentals svenska kvinnor lider av, är inte vad det borde vara. Professor Elisabet Stener-Victorin har i många år forskat om PCOS – vad det beror på och hur det skulle kunna behandlas.

Efter ett halvår med coronapandemin vet vi idag mer för varje dag, bland annat har kunskapen ökat om hur covid-19 ska behandlas. Men många frågor är ännu obesvarade. Professor Jan Albert sammanfattar läget just nu.

Det är lätt att få känslan av att vi lever i en extra stressig tid och att alltfler mår psykiskt dåligt. Men den bilden stämmer inte med forskningen, enligt psykiatern och professorn Christian Rück. Han menar att vi måste acceptera visst lidande och tycker att vi ska bli bättre på att skilja mellan själens skrubbsår och själens benbrott.

Medicinvetarna har semester men tystnar förstås inte för det! Här är ett andra specialavsnitt med höjdpunkter från de första 47 avsnitten.

Medicinvetarna har semester men tystnar förstås inte för det! Här är ett första specialavsnitt med höjdpunkter från de första 46 avsnitten.

Schizofreni är en sjukdom som orsakar stort lidande både för drabbade och anhöriga. Docent Lena Flykt är psykiater och har länge forskat på sjukdomen - hur den kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, men också vilken verkan psykosociala insatser kan ha.

Vid en infektion hjälper mördarceller oss att eliminera det farliga. Nu hoppas forskare använda dem i cancerbehandling. Hör professor Hans Gustaf Ljunggren berätta mer om detta och – om den senaste forskningen kring T-cellsimmunitet vid coronainfektion.

Virussjukdomen TBE smittar från fästingar och kan i värsta fall ge mycket svåra följder. Sara Gredmark Russ är forskargruppsledare vid Centrum för infektionsmedicin och har framförallt ägnat sig åt att forska på virus och immunförsvar.

En del som smittas av coronaviruset blir så sjuka att de behöver intensivvård. Hur mår de sen? Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin och berättar om vägen tillbaka efter covid-19.

Äldre blir mycket sjukare än yngre, män drabbas hårdare än kvinnor. Varför blir vissa svårt sjuka i nya coronaviruset medan andra inte får några symtom alls? Vi samtalar med barnläkaren Petter Brodin som forskar om immunsystemet. I avsnittet svarar också Ali Mirazimi på frågan om varför ingen forskare varnade för coronaviruset.

Ännu finns ingen antiviral behandling att ge till dem som blir allvarligt sjuka av nya coronaviruset – men intensiv forskning pågår. Professor Anders Sönnerborg arbetar såväl med att testa existerande läkemedel som med att försöka hitta nya antivirala mediciner.

Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? Vi resonerar med professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika.

Utbrottet av det nya coronaviruset har lyft upp en rad etiska frågor på agendan, bland annat den om hur vårdpersonal ska prioritera mellan patienter. Medicinetikern och forskaren Niklas Juth har varit med och formulerat prioriteringsriktlinjer. Hör honom berätta mer i Medicinvetarna.

Att tvingas isolera sig under coronapandemin kan öka risken för ofrivillig ensamhet. Men vilka effekter har det på hälsan att känna sig ensam? Forskaren Lena Dahlberg vet mer och dödar bland annat myten om svenskarna som världens ensammaste folk.

Nya coronaviruset sprids över världen. Men idéer och känslor kring viruset verkar spridas ännu snabbare. Professor Andreas Olsson förklarar hur och varför rädsla smittar och ger tips på hur vi kan behålla lugnet i en krisdrabbad tid.

Utmattningssyndrom beror inte på stress, det beror på brist på återhämtning. Professor emerita Marie Åsberg satte utmattningssyndrom på forskningskartan på nittiotalet. Lyssna på ett samtal med en av världens främsta experter på hur man undviker att gå in i väggen.

Trötthet är det vanligaste medicinska symtomet. Att vara trött kan också ha stora effekter på vardagen. Men vad är egentligen trötthet och går det att mäta den? Professor Torbjörn Åkerstedt berättar mer.

Det nya coronaviruset sprids snabbt mellan människor eftersom detta virus är helt nytt för oss. Professor Matti Sällberg är med i ett team som försöker ta fram ett vaccin mot viruset. Hör hur det går till i nya avsnittet av Medicinvetarna.

Spanska sjukan härjade i början av förra seklet och var världens dödligaste influensaepidemi. Hur kom det sig? Professor Jonas Ludvigsson tar oss med på en historisk tillbakablick och drar paralleller till dagsaktuella coronautbrottet.

Kirurgen och professorn Johan von Schreeb har arbetat i en rad krigs- och katastrofdrabbade länder, som till exempel Sierra Leone under ebolautbrottet 2014. Hör honom berätta om lärdomar i fält och varför katastrofmedicinsk forskning behövs.

Människor som flyr till Sverige från andra länder utsätts för stora påfrestningar, och i många fall trauman. Genom att studera migranter och flyktingar kan folkhälsoforskare ta reda på mer om hur svåra erfarenheter påverkar den psykiska hälsan. Forskaren Anna-Clara Hollander berättar mer. 

Kan man optimera sin tarmflora? Frågan går inte att svara på ännu, enligt professor Lars Engstrand. Intensiv forskning pågår just nu runt om i världen för att reda ut vilken betydelse bakterier och andra mikrober i tarmen (och på andra ställen på vår kropp) har för vår hälsa.

Psykopaten som figur är omåttligt populär i fiktionen, men begreppet omges av otaliga överdrifter och missuppfattningar. Tillsammans med professor Marianne Kristiansson har forskaren Karolina Sörman skrivit boken ”Psykopaten: verkligheten bortom myten” och i Medicinvetarna #29 punkterar hon några av dem.

Oro kan ta över livet periodvis och är en mycket vanlig orsak till att personer söker hjälp i primärvården. När är oron överdriven? Och vad kan man göra åt den? Forskaren och psykologen Erik Andersson reder ut.

Placeboeffekten uppstår när en patient upplever en förbättring i sitt tillstånd trots att denne fått verkningslös behandling. Forskaren Karin Jensen berättar om den vetenskapliga nyttan med placebo, om smutsig placebo och om vad som händer i hjärnan hos en behandlande läkare.

Trodde du att vi redan kände till alla kroppens celler och deras funktioner? Icke. Kartläggningen pågår för fullt och nya celler hittas faktiskt hela tiden. Professor Sten Linnarsson berättar mer.

Sambandet mellan HPV och olika cancerformer är en ganska ny upptäckt, vetenskapligt sett. Tack vare det svenska vaccinationsprogrammet finns idag gott hopp om att förhindra hundratals cancerfall i framtiden. En av de som länge slagits för vaccination är Karolinska Institutets professor emerita Tina Dalianis.

För 50 år sedan satte människan för första gången sin fot på månen, nu siktar vi på mars. Men hur påverkas människan av vistelser i rymden? Och vad har rymddamm med saken att göra? Forskaren Lars Karlsson berättar.

Under en timme varje år är professor Thomas Perlmann en av medievärldens mest uppmärksammade personer. Han är sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén som utser Nobelpristagare i fysiologi eller medicin. Hör honom berätta om processen för att få fram pristagare, vilket som är hans eget favoritpris och vilka pris som inte höll i längden.

Personer med adhd har problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet. Men diagnosen kan också innebära att man är mer kreativ. Allra viktigast är att förstå att varje person med adhd är unik, menar psykologen och forskaren Tatja Hirvikoski.

Många stör sig på all spelreklam, men leder den till mer spelberoende? Och hur botar man det? Intervju med Anne H Berman

Samtalsterapi ger dokumenterat positiva effekter vid många psykologiska besvär. Men i och med att behandlingen är kraftfull kan den även orsaka skada. Det menar psykologen och forskaren Alexander Rozental som i detta sommarbonusavsnitt berättar om svårigheterna med att studera effekten av psykologisk behandling och om biverkningar av psykoterapi.

Teknisk utveckling inom genkartläggning möjliggör idag individanpassad läkemedelsbehandling inom bland annat cancervården. Professor Richard Rosenquist Brandell berättar om hur gentester kan ge bättre behandling och hur fler ska få tillgång till dem.

Vår livsstil påverkar vår hälsa. Träning, minskat stillasittande och rätt sorts mat gör oss helt enkelt friskare. I dagens avsnitt pratar vi med en av Karolinska Institutets medialt mest kända forskare, livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius. Hon har ägnat en forskarkarriär åt att ta reda på hur våra hälsosamma liv borde se ut.

Att kunna leverera i tid och utan stress är en avundsvärd dygd. Hör psykologen och forskaren Alexander Rozental berätta om problemen med prokrastinering och få hans bästa tips på hur du håller deadline.

Hur vill du dö? Vi ska alla den vägen vandra, och för många är det en tröst att prata om vad som är viktigt när livet närmar sig sitt slut. Hör professor Carol Tishelman berätta om projektet ”DöBra”.

Svenskar gillar att vara i solen mer än andra nationaliteter. Och vi har ett mer solbränt skönhetsideal. Samtidigt ökar den farligaste formen av hudcancer. Hör professorerna Johan Hanssons och Yvonne Brandbergs råd om hur vi ska umgås med vår älskade sol.

Styr generna hur mycket kaffe vi dricker? Ja, det gör de. I princip alla våra egenskaper påverkas av genetiska faktorer, det visar de många studier som gjorts med hjälp av svenska tvillingar. Hör Patrik Magnusson, forskare och chef för Svenska Tvillingregistret berätta vad tvillingar kan lära oss om arv och miljö. Han tycker att vi borde anamma det genetiken lärt oss bättre, genom att i större utsträckning acceptera olikheter människor emellan, exempelvis i skolan.

Det finns flera teorier om vad som händer i hjärnan när vi sover. Klart är i alla fall att sömn är viktigt, annars skulle vi inte lägga en tredjedel av våra liv på att sova.

Leder skärmanvändning till ökad närsynthet? Vilken kost är bra för synen? Professor Jan Ygge svarar på frågor om synen och bjuder på spännande godbitar från ögonens värld.

Så många som 75 procent av alla kvinnor upplever problem med menstruationen. Men du behöver inte ha mens om du inte gillar det, menar gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner, och hänvisar till dagens moderna preventivmedel.

Det behövs inga gentest eller avancerade mätmetoder. Att springa till bussen kan räcka. Hör forskarna Jessica Norrboms och Mikael Mattssons tips om fysisk aktivitet i vardagen.

Hur hänger aggressivitet och testosteron ihop? Inte alls, enligt forskaren Stefan Arver. Hör honom berätta om hur testosteron påverkar mäns (och kvinnors) hälsa.

Karolinska Institutets historiska samling av mänskliga kvarlevor väcker känslor. Hör om kraniernas plats i medicinhistorien.

Att äta glutenfritt är knappast nyttigt. Men livsviktigt för dem som lider av celiaki. Professor Jonas Ludvigsson reder ut begreppen.

Vid Karolinska Institutet finns forskning om hur suicid ska förebyggas. Lyssna på avsnitt 6 av Medicinvetarna där forskaren, författaren och föreläsaren Ullakarin Nyberg intervjuas om just detta.

Blir vi lyckligare av pengar? Är frukosten dagens viktigaste mål? Vetenskapskommunikatören och forskaren Emma Frans gästar Medicinvetarna och reder ut sanningshalten bakom vanliga vardagssnackisar.

Anna Falks mål är att förstå den mänskliga hjärnan bättre. Sättet att nå dit, odling av hjärnor, för tankarna till science fiction – och det var det också fram till för bara några år sedan.

Hör ambulanssjuksköterskan och forskaren Andreas Claesson berätta om vad vi vet och inte vet om drunkning – och om en mirakulös räddning av en 7-årig flicka som försvann i iskallt vatten.

Kan man dö av snus? Ja, enligt professor Cecilia Magnusson. Hör henne förklara varför.

Kan människor känna doften av rädsla? Ålder? Sjukdom? Ja, enligt forskaren Johan Lundström som förklarar varför försämrat luktsinne är kopplat till ökad risk för olika sjukdomar.