En artikel om menstabu inom idrotten fick stor spridning. Men det fanns en sak som inte framgick att det hela kom ur en kampanj från Libresse och att fotbollsstjärnan Lotta Schelin som lyfte frågan hade ett samarbetsavtal med företaget. Hur klarar tidningen sitt uppdrag när den själv är en del av nyheten? I veckan har Mittmedia-tidningarnas bevakning av krisen i den egna koncernen anklagats för att vara lojal med nuvarande ledning. Jack Werner har fått nog av hur högt uppsatta journalister gnäller på Facebooks redaktörskap. Och så grottar vi ner oss i frågan om vad ett TV-format egentligen är, efter nyheten om SVT:s begravda succéjulkalender.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stort genomslag för betalt brott mot menstabu
Ni har säkert hört eller sett det. Klippet där den kinesiske OS-simmaren Fu Yuanhui står böjd med handen för magen och berättar för TV-teamet att hon inte simmat så bra för att hon fick mens kvällen innan. Intervjun blev omskriven världen över, eftersom Fu bröt ny mark när hon pratade öppet om något som ju de facto fortfarande är skam- och tabubelagt i stora delar av världen. Här i Sverige klev i förra veckan OS-medaljören och landslagsspelaren Lotta Schelin fram och ville bryta menstabut inom idrotten. Det är dags att börja prata om hur mens påverkar prestation, skaderisk och träningsförutsättningar, tyckte Schelin i en intervju med Nyhetsbyrån TT. Intervjun fick stor spridning i landets tidningar, och plockades upp i radio och tv. Men vad TT inte berättade var att det här var en kampanj med Libresse som avsändare. Reporter: Jonna Westin
När tidningen är nyheten
Samtidigt som tidningar bantar sina redaktioner har det seglat upp en diskussion om hur bra tidningarna själva är på att beskriva den kris de befinner sig mitt i. DN:s Björn af Kleen beskrev nyligen i tidningen Journalisten hur förändringarna i tidningsbranschen, betraktat som industriellt fenom, är våldsamt underbevakat. Och det är kanske inte så konstigt att det är komplicerat för nyhetsnäsan att navigera i den bransch där man själv är en aktör och nyheterna kanske handlar om en kollega eller en konkurrent. Eller ännu svårare: När det är den egna redaktionen eller koncernen som är nyheten. Mittmedia har i veckan kritiserats för att deras egen bevakning av sommarens turer i koncernen inte nått upp till den nivå som krävs för att det ska kallas journalistik. Tidningarnas bevakning har istället anklagats för att vara koncernlojal. Mediernas Erik Petersson och Lars Truedson, åkte i veckan till varsin stad Mittmedia-land.
“Facebook ska granskas – men sluta gnäll som värsta rättshaveristen”
När Facebook i förra veckan plockade bort den ikoniska bilden på flickan som flyr bomberna i Vietnam blev det en världsnyhet. Vår socialamedierkrönikör Jack Werner har många gånger funnit anledning att vara upprörd över den globala nätjättens agerande. Men den här gången var det inte Facebook utan tvärtom journalisterna som gjorde honom irriterad.
Formatbråk bakom begravd julkalender – men vad är ett TV-format?
Den blev risad och rosad. Med sina genomsnittliga 2,3 miljoner tittare om dagen blev förra årets Julkalender i SVT en succé. Men nu ser ”Tusen år till julafton” ut att behöva begravas för all framtid. I förra i veckan kunde SVT:s Kulturnyheterna avslöja att SVT hamnat i konflikt med produktionsbolaget Sony Pictures om vem som äger rätten till det så kallade “formatet”. Och att oenigheten fått konsekvensen att den populära kalendern aldrig kan visas igen. Men hur kan SVT hamna i den här situationen? Vad är egentligen ett TV-format?
För att reda ut det här stämde vi i veckan träff med Anders Knave, mångårig tv-chef som genom åren både köpt in och utvecklat många kända TV-format. Reporter: Therese Rosenvinge