Banbrytande utveckling i veckan i Australien när Facebook sätter hårt mot hårt men Google väljer annan väg. Postnords varannandagsutdelning sätter skräck i tidningsbranschen. Rubriker, en älskad men ständigt kritiserad konst. Vad hände egentligen med Bulletins satsning på nyheter Ivar Arpi?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I onsdags brakade det loss rejält i den nya medievärldens fundament. Det skedde i Australien men utvecklingen down under skickar chockvågor och politiska signaler över hela världen.
Det handlar om det som vi rapporterat om under så många år. Den ansträngda relationen mellan publicister och techjättar.
Australien är just nu i slutskedet av att klubba igenom ny lagstiftning som ska reglera den här relationen och för att visa sitt missnöje med var den processen är på väg, valde Facebook att spänna musklerna och helt enkelt förbjuda allt innehåll från australiska publicister på sin plattform.
Det kom som en chock även om Facebook hotat med just detta. Men nästan samtidigt som det här kom en annan medienyhet från Australien med stora globala konsekvenser.
Från och med första februari är det nu varannadagsutdelningen av post som gäller i Skåne och delar av Småland. Det här är en förändring som diskuterats länge och som gjort många tidningsägare rasande.
För tidningsdistribution med posten har varit en räddning för att nå de prenumeranter som bor allra längst ut på landsbygden. Dit det är allra dyrast för tidningarnas egen distribution att leverera.
Men i och med Postnords förändring kommer nu den möjligheten att försvagas och dagstidningen inte längre bli särskilt dagsaktuell.
Men frågan är vem det egentligen är som har ansvaret att ta den kostnad det innebär att alla i Sverige kan få tidningen varje dag.
Aldrig tidigare har vi fått så många upprörda mejl om rubriker som under pandemin. Vaccinskräck, klickbete och smittspridningslurendrejeri – Ja många tycker rubrikerna under coronaperioden gått långt över en gräns.
Och en ständigt rörlig gräns är faktiskt vad det handlar om när det gäller rubriksättning. Rubriken ska locka till läsning och den ska ha täckning i texten. Men som vi alla vet är det högst töjbara förhållningsregler.
Risken är såklart förtroendet för journalistiken. Om rubriken upplevs som vilseledande eller till och med som lögn, ja då är frågan varför läsaren ska ha mer förtroende för mediehusen än klickjagande sajter på internets bakgårdar.
Det har gått nästan precis två månader sen den nya nättidningen Bulletin lanserades. Och redan har det skett en rockad på sajten: I veckan tog nämligen Ivar Arpi över rollen som chefredaktör.
Lanseringen av nyhetssajten fick som bekant stor medieuppmärksamhet. Många högprofilerade ledarskribenter lämnade sina arbeten för Bulletin.
Sajten utlovade kvalitetsjournalistik, granskningar och en fördjupad utrikesbevakning.
Men hur har det egentligen gått med det?