Rosa röra när Sportbladet av- och återpublicerade Djurgårdstränarens nazistinspiration. ICA har, ännu en gång, trollat hela mediesverige inklusive oss på Medierna i P1. Och så om teknikjournalistik. En genre med porösa gränser mellan annonser och redaktionellt material.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För en vecka sen fick en intervju som fotbollsjournalisten Erik Niva gjorde med Djurgårdens tränarduo rejäl spridning. Kim Bergstrand, en av tränarna, fick en fråga om var han får inspiration till sitt ledarskap ifrån, och han svarade då att han finner den överallt, och tog som exempel nazistregimen i Tyskland på 30- och 40-talet.
Citat: “Man kan säga vad man vill om några hemska människor som levde i Tyskland på 30- och 40-talet, men de fick folk att göra saker i ett sammanhang”.
Det här uttalandet fick direkt omfattande kritik, men mitt i den stormen valde Aftonbladet att avpublicera klippet. Detta efter citat “en kontakt med Kim Bergstrand”.
Senare kom klippet upp igen, men vad var det egentligen som hände på vägen och varför var nazistreferensen aldrig ens med i den skrivna texten?
Vad händer egentligen med journalistikens trovärdighet när reklamkampanjer från kommersiella bolag når hela vägen in på redaktionell plats. Hur ska medievärlden klara, nej jag orkar inte det här igen.
I veckan fick vi ett mejl till redaktionen. Det var en chefredaktör för en svensk tekniksajt som fått nog. Branschens redaktionella integritet är påväg att gå helt förlorad. Teknikjournalistiken har blivit så smutsig de sista åren att han nu är mörkrädd.
Det handlar om en lite speciell genre journalistik. Av teknikintresserad för teknikintresserade. Men det är också en bransch som precis som alla annonsberoende genres fått det allt svårare ekonomiskt de senaste åren. Hur gör man för att behålla integriteten när styrkeförhållandena mellan granskarna och de som granskas är så astronomiskt ojämna?