Vem har makten över TV-bilderna från fotbolls-EM? SVT får kritik för att analys av flygstrejken mest liknade ledartext. Vilka rättigheterna har den som blivit förtalad av en tidning?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
UEFAs makt över fotbollsbilder fördröjer nyhetsbevakningen
Att fotbolls-EM pågår i Frankrike har inte ens den kliniskt ointresserade kunnat missa i veckan. Och även utanför sportbevakningen blev det en världsnyhet när ryska supportrar attackerade engelska fans på läktaren förra helgen. Ryssland har bötfällts och hotas bli utslängda från turneringen. Men i SVT, som hade de svenska sändningsrättigheterna för matchen, dröjde det över tjugo minuter innan händelsen ens nämndes. När SVT körde spelar- och tränarintervjuer så kunde man se den i bakgrunden. Bakom tränaren, mellan reklamloggorna för det koreanska bilföretaget och oljebolaget från Azerbajdzjan skymtade den – världsnyheten som utspelade sig i bakgrunden. Varför tog det så lång tid innan SVT rapporterade om läktarkravallerna? Och vem är det som har makten över bilderna när det är europeiska fotbollsförbundet som står för produktionen?Reporter här är Jonna Westin.
SVT anklagas för att publicera ledartext på nyhetsplats
Public service ska vara oberoende och inte ta ställning. Men i veckan publicerade Sveriges Television en analys som lätt skulle platsa på en opionionssajt. Timmarna efter att SAS-strejken blåsts av kom SVT:s så kallade hot-take: ”Strejken är ditt fel” slog reportern fast och beskrev en utveckling där SAS och deras piloter pressats eftersom alla väljer lågprisflyg istället för att vara solidariska och välja svenskt. I texten varnar han för en utveckling med allt mer utländsk arbetskraft och större risk för olyckor. “Jag visste inte att SVT hade en ledarredaktion” löd reaktionerna på sociala medierOch det är inte första gången en SVT-reporter anklagas för att vara allt för debatterande i en analys-text. Har SVTs vilja att vara en del av tyckarsamhället gjort att de tassar närmare gränsen för vad man kan skriva och fortfarande kalla sig oberoende reporter?Reporter: Erik Petersson.
Mårten Schultz: ”Svenska tryckfrihetsrättegångar är riggade”
Ibland tar medier i rejält och struntar i etiken. Ett sådant fall var när amerikanska sajten Gawker för några år sedan bestämde sig för att ”outa” investeraren Peter Thiel. De berättade att han var homosexuell – något han själv hållit utanför offentligheten.
Det fick följder. För honom. Men också för Gawker. När man för ett år sedan publicerade en film där den amerikanske wrestling-stjärnan Hulk Hogan hade sex med sin bästa väns fru stämde han Gawker. Hulk Hogan vann - och fick ett skadestånd på mer än en miljard svenska kronor. Det här ledde till att Gawker förra veckan ansökte om konkursskydd. Ändras inte domslutet i högre instans, är företaget utplånat.
Och här kommer Peter Thiel tillbaka i historien, för nyligen avslöjades det att han i hemlighet bekostat Hulk Hogans advokatnotor - av allt att döma ett sätt att hämnas på sajten för uthängningen.Man kan tycka mycket om Peter Thiel och om Gawker. Men frågan om maktbalansen mellan medier och de människor medierna skriver om är evig och avgörande.
I USA och Storbritannien, till exempel, har domstolarna en viktig roll för att ge medborgarna makt att slå tillbaka mot medier - och alltså till och med driva dem till konkursens rand.
Mediernas Lasse Truedson har ställt den klassiska journalistfrågan: Hur är det här? Hur ser den här balansen ut i Sverige? Och hur borde den se ut, enligt professor Mårten Schultz och TU-VD:n Jeanette Gustafsdotter?