Naturvetarpodden – gör dig lite klokare

Covid-19 är tillbaka, men inte alls med samma kraft som under pandemin. Många blir sjuka, men är inte värre än en vanlig influensa för de flesta. Nu rustar forskarna för framtida pandemier, som ingen vet när de dyker upp. I ett varmare klimat ökar risken för att nya smittor kommer hit. Forskarna håller ett särskilt öga på fladdermössen som är värd för olika typer av coronavirus. 

Är det förresten sant att män blir sjukare av covid-19 och att postcovid slår hårdare mot kvinnor? Ali Mirazimi reder ut begreppen.

Tänk dig att magma tränger upp och sliter sönder asfalten på gatan där du bor. Det hände i fiskestaden Grindavik på Island. Hals över huvudet lämnade befolkningen sina hus och tog sig till säkrare platser. Även om den vulkaniska aktiviteten har lugnat ner sig lite kvarstår hotet, som gör att människorna inte får flytta tillbaka. 

Till skillnad från vanliga jordskalv kan vulkanutbrott förutses att de är på gång, men det är svårare att fastställa tidtabellen, enligt seismologen Björn Lund vid Uppsala universitet. 

Olja som kletar sig fast på stränder och fåglar, är de synliga effekterna av oljeutsläppet i Blekinge skärgård efter att Marco Polo gått på grund två gånger. Oljan lägger sig som ett täcke över de grunda havsbottnarna och slår bland annat ut ängar av ålgräs som är en barnkammare för många arter. De långsiktiga effekterna av miljögifterna kan vara ett större hot, enligt Maria Granberg, forskare på Svenska Miljöinstitutet, IVL. 

Natten till den 23 september larmades SOS om att det hade skett ett vägras på E6 vid Stenugnsund, vilket berodde på ett omfattande jordskred. 

Jordskred sker främst i kvicklera när jorden blir vattenmättad. Det är inte helt klarlagt vad som orsakade jordskredet. Man utreder just nu om sprängningar från en byggarbetsplats i närheten påverkade. Det finns också en misstanke om att otillåtet stora schaktmassor hade lagrats på marken ovanför, vilket utsatte marken för starka krafter. 

I spåren av klimatförändringarna talar det mesta för att jordskreden blir fler i framtiden. 

Det var i början av september som den afrikanska svinpesten slog ner som en bomb i Västmanland. Jägare hade gjort fynd av döda vildsvin, som visade sig innehålla den fruktade smittan som alla vill hålla på avstånd. Det gäller särskilt grisuppfödarna.  

Svinpesten har begränsat sig till ett rätt litet område, bland annat tack vare god samverkan mellan myndigheter, skogsägare, jägare och andra aktörer, som har krokat arm för att begränsa smittspridningen. Hittills har man lyckats.  

Vi var många som höjde på ögonbrynen när Socialstyrelsen presenterade sina nya gränsvärden för riskbruk. Ny forskning visar att risken för olyckor och sjukdomar som cancer är större än vad man tidigare trodde.  

Tanken med de skärpta råden är att vi som medborgare ska göra medvetna val och erbjudas hjälp om man känner att man är i riskzonen för missbruk, enligt Thomas Lindén som är avdelningschef på Socialstyrelsen.

Vilka är de nya gränsvärdena? Och varför är det samma för män och kvinnor?

Trenden att gå runt med en vattenflaska och dricka i tid och otid är ingen hälsorisk. Tvärtom kan kroppens näringsupptag bli bättre om vattenbalansen i kroppen är jämn. Däremot finns det inget som tyder på att vatten gynnar viktnedgång även om det ger en tillfällig mättnadskänsla, enligt KI-professorn Mattias Carlström. 

Vattenförgiftning förekommer oftast hos unga personer som tävlar om att dricka mycket vatten – upp till fem liter på en gång. Det kan leda till livshotande tillstånd, som hjärnödem där hjärnans celler sväller och får större volym än tillgänglig plats i hjärnan. 

Penicillin, doftande ostar och vårt dagliga bröd har vi svamparna att tacka för. De har också en viktig roll i naturen i det fina samspel som kallas för symbios, där växter och svampar är beroende av varandra för att överleva. De bidrar också till biologisk mångfald som gör ekosystemen mer robusta mot förändringar i miljön. I kartläggningen av svampar på ängar, i skogen och på åkern använder svampforskaren Anna Rosling moderna dna-analyser, som gensekvensering.

Allt pekar på att översvämningar, skogsbränder och extrem hetta blir vanligare. Hans gav en försmak av hur samhället kan drabbas med skred och tågurspårning. Men hur rustade är vi för extremväder som blir en dyr affär om inget görs?

Där det finns rådjur finns det också fästingar. Även våra husdjur som katter och hundar drar till sig fästingar och dumpar dem på lämpliga platser. De är också känsliga för uttorkning och hatar torra somrar. Det är därför fästingar söker sig ner i vegetationen för att hitta fukt.

Hur ska man då skydda sig mot TBE och borelia? Grundtipset håller bra än i dag: vaccinera dig mot TBE varje år. Ha skyddande kläder och undvik högt gräs. Och dra ut fästingen med en pincett eller annat specialverktyg.

När skyfallen kommer allt oftare ökar risken för förhöjda halter av bakterier, som gör att sjöar och hav underkänns och klassas som otjänliga att bada i. Men i normalfallet håller våra badvatten hög kvalitet.

Mörkfärgade skogssjöar och grumliga älvar är heller inga problem att bada i. Däremot ska man vara försiktig när de blågröna algerna dyker upp heta sommardagar. Visste du att överskott på fosfor och brist på kväve gynnar cyanobakterier, som de egentligen heter? De fixerar själva sitt kväve och får ett försprång mot andra alger.

Det mesta pekar på en lindrig myggsommar som en följd av den torra våren och försommaren. Men om vädret vänder och det blir rikliga regn kan myggen andas morgonluft. Den svenska stickmyggan är beroende av grunda vattenpölar för att äggen ska kläckas.

I ett varmare klimat kan betydligt mer hotfulla myggor dyka upp. En av dem är den fruktade tigermyggan, men också kyrkogårdsmyggan, som båda rör sig norrut i Europa och sprider smittämnen. Malariamyggan lurar i vassen, men ett utbrott i Sverige är mindre sannolikt, enligt myggforskaren Anders Lindström.

Redan nu har lantbruket drabbats av torkan som gör att skördarna kommer att bli lägre än normalt. Brist på djurfoder kan precis som 2018 tvinga fram utslaktning av djur.

Däremot är risken liten för att det blir brist på mat i butikerna då livsmedel kan importeras, enligt Markus Hoffman. Men om de länder som Sverige importerar ifrån också drabbas av torka kan det bli ett besvärligt läge med dyrare mat som följd.

Sverige har i alla fall bättre förutsättningar än till exempel länderna kring Medelhavet, där man inom några decennier inte kommer att kunna odla alls.

Du behöver inte längre oroa dig för de koppar kaffe du dricker du varje dag. Kaffe är inte bara en njutning som gör oss piggare, utan färsk forskning visar att den populära drycken också kan ha hälsobringande effekter. 

Två till fem koppar per dag kan minska risken för flera cancerformer och njursten. Kaffets antioxidanter tycks också skydda mot diabetes, som en följd av lägre BMI. 

Docenten Susanna Larsson förklarar också varför vissa inte kan somna efter en sen kväll med den ädla drycken, medan andra ligger och skruvar på sig halva natten.  

Hur får man trädgården att blomstra hela sommaren i en härlig mångfald, och hur ska man göra för att inte mördarsniglarna ska ta kål på allt? Det ger landskapsingenjören Anne Heino svar på i den här podden.

I hennes trädgård återvinns allt från gamla löv och gräsmatteklipp till jorden från blomkrukor och kaffesump. Då kan man skippa att köpa billig jord i säckar som kommer från torvbrytning. På köpet blir trädgården mer hållbar.

Ännu ett tips är att låta gräsklipparen stå.

Har du också känt att du blir mindre stressad och att hjärtat slår lite lugnare när du är omgiven av grönska. Forskning visar att det räcker att ha utsikt över en skog, park eller annan natur för att uppnå samma hälsoeffekter med färre fall av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och depression.

Att behålla träd och gröna rum när städerna förtätas är också indirekt bra för hälsan. Parker och lundar ger möjligheter att mötas socialt och spela kubb eller bara fika. Bättre luft och svalka under heta sommardagar får oss också att må bättre.  

Forskaren Matilda van den Bosch menar att natur på recept kan bli ett komplement till medicinsk behandling.

Vad händer den dagen när antibiotika inte längre hjälper mot allvarliga infektioner som blodförgiftning och andra dödliga sjukdomar? Vi är inte där än, men läget är allvarligt, enligt kemiprofessorn Fredrik Almqvist som forskar för att hitta nya antibiotika med andra verkningssätt.

Forskningen är på god väg och inger hopp för dem som återkommande drabbas av urinvägsinfektioner. Genom att avväpna bakterierna kan de inte fästa på cellerna i urinröret och kissas ut. Det medlet testas nu i fas två på människor.

Lika viktigt är att minska användningen av antibiotika i samhället, där djurproduktionen är den värsta boven. Men Sverige ligger bra till, därför är Fredriks tips att välja svenskt kött.

Alla har vi någon gång råkat ut för matförgiftning, här hemma eller på utlandsresan. Det kan bero på eget slarv med hygienen eller att man har oturen att äta på en restaurang, där smittan har tagit sig in.

Vinterkräksjukan är en klassiker med ett virus som är extremt smittsamt, men lyckligtvis går mardrömmen över rätt snabbt, utan några följdsjukdomar. Det är värre med salmonella som kan ge långvariga effekter på hälsan, enligt Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Han ger bästa tipsen för att slippa bli sjuk av maten. Även om det nyligen var ett utbrott av salmonella i Sverige så är det ovanligt, främst tack vare kommunens livsmedelskontroll och branschens smittskyddssatsningar. Samma trend syns inom hela EU.

En av världens största glaciärer riskerar att smälta. Nya bilder på Domdagsglaciären i Antarktis visar att den luckras upp underifrån av salt havsvatten som blir allt varmare. Nu befarar polarforskaren Anna Wåhlin vid Göteborgs universitet att proppen till den bassäng som glaciären är omgiven av släpper. I ett sådant läge kommer avsmältningen att skyndas på.

Mycket står på spel, där vattennivån i världens hav skulle kunna stiga med upp till åtta decimeter om den gigantiska glaciären smälter. Det kommer dock att ta tid smälta så mycket is.

För att få koll på läget har Anna Wåhlin och hennes forskarteam skickat in en robot under glaciären som gör mätningar och tar bilder.

Det ryska hotet måste vi ta på allvar. Generaldirektören på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, menar att vi inte får vara naiva och tro att alla tänker som vi. Det finns mörka krafter som vill underminera demokratin och lamslå samhället genom cyberattacker och desinformation, bland annat i sociala medier.

I sin forskning undersöker också FOI hur försörjningen av livsmedel, läkemedel och annat skulle påverkas i en krigssituation. Jens Matsson menar att det finns skäl att preppa för att klara krissituationer. Kontanter kan till exempel vara bra att ha hemma.

Som en följd av säkerhetsläget skriker FOI efter smarta medarbetare. Redan i dag jobbar många naturvetare här och stortrivs. Så bra att FOI vann klassen ”Bästa arbetsgivare inom teknikbranschen” i Naturvetarbarometern 2022.

Vi lever allt längre, i alla fall i genomsnitt. Det har vi en sundare livsstil och den medicinska utvecklingen att tacka för. Pandemin innebar ett hack i kurvan, men som kommer att tas igen, enligt epidemiologen Karin Modig vid Karolinska institutet.

Världens äldsta människa blev 122 år, en toppnotering från 1990-talet som står sig än i dag. För att bli så gammal måste man också ha lite tur vid sidan av en hälsosam livsstil och goda gener.

Hur gammal du blir beror också på hur mycket du tjänar och var du bor. Det kan skilja så mycket som fem år i livslängd mellan olika socioekonomiska områden. Och det är möjligt att i hög grad påverka livslängden själv, då arvet bara utgör mellan 20 och 30 procent för hur gammal man blir.

Utan diesel och el skulle det bli svårt för Sverige att producera mat. Även gödning är en kritisk resurs, och då främst kväve som Ryssland är en stor exportör av till hela världen. För att förhindra en svältkatastrof har FN vädjat till Ryssland att fortsätta med den exporten.

Carl von der Esch, ledningsstrateg på LRF, menar att produktionen i fredstid måste hållas upp för att stå bättre rustade om det värsta skulle hända. Så hans tips är att välja svenskproducerat, gärna efter säsong. Sedan kan det ändå finnas anledning att preppa på egen hand och bygga upp matlager för att klara korta avbrott i matförsörjningen. Men där har även samhället ett ansvar.

Om vi inte vill sitta i knät på Putin och Xi Jinping måste vi skynda på brytningen av sällsynta jordartsmetaller i Sverige. De långa tillståndsprövningarna är en bromsklots, enligt statsgeologen Erik Jonsson. Han hoppas att den nya regeringen går från ord till handling och snabbar på processerna utan att ge avkall på miljökraven.

Ännu en utmaning är att få lönsamhet i att bryta sällsynta jordartsmetaller. Därför kan det behövas ekonomiska stimulanser från samhället. Lika viktigt är att bygga upp kompetens inom hela värdekedjan i Sverige, från brytning och bearbetning till att komponenterna är på plats i vindkraftverk, elbilar och annan grön teknik.

Tack vare den moderna genanalysen kan man ge mer riktade behandlingar som lindrar och botar bland annat cancer. Sverige ligger i framkant när precisionsmedicinen rullas ut över landet.

Det är en medicinsk revolution och innebär en stor omställning för sjukvården, menar Richard Rosenquist, professor i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset. Initialt blir det höga kostnader, men på sikt blir det stora samhällsvinster med fler som får effektivare behandling och blir botade från cancer och ärftliga sällsynta sjukdomar.

Men det finns legala hinder att forcera, som att kunna dela patientdata mellan olika regioner i en nationell databas.

Laxen och sillen har en given plats på julbordet. Detsamma gäller prinskorven och skinkan. Men det finns plats för mer vegetariskt, enligt Jenny Jewert, expert på hållbart jordbruk vid WWF. Hennes tips är att välja ekologiskt och blågult.

Miljömärkt gäller för fisken, menar marinbiologen Inger Melander, som väljer bort den norska laxen, som ändå har blivit mer hållbar på senare tid. Men WWF ger den norska laxen fortsatt gult ljus i sin fiskguide.

Släng inte granen i sjön, utan låt den få ett nytt liv som bränsle när granen kastas ut. Och visst kan julklapparna vara mer cirkulära och återvinnas. Ännu bättre är att tillverka egna i trä eller ta till vara ull som värmer skönt när el ska sparas.

Artificiell intelligens, AI, kan spela en roll, men måste gå hand i hand med ändrad livsstil och politiska beslut, enligt AI-forskaren Aleksis Pirinen. AI är ett verktyg både för att minska utsläppen av växthusgaser och till anpassningar av samhället i ett varmare klimat,

Styrkan med AI är att se mönster i bilder och att kunna analysera stora datamängder med information från till exempel drönare och satelliter. Det gör att värmeböljor och extrema skyfall kan förutses med hög precision när och var de kommer att ske.

Tänk dig att en kärnkraftsolycka skulle hända i Sverige eller att kärnvapen skulle användas i vårt närområde. Då gäller det att veta hur man ska agera för att minska skadorna av den joniserande strålningen. Hur skadan ska behandlas beror på hur mycket av cellernas dna som har gått sönder.

Lyssna på myndigheterna och följ instruktionerna, är sjukhusfysikern Tomas Palmqvists råd. Man skyddar sig bäst genom att hålla distans från strålkällan och utsätta sig för så lite strålning som möjligt. Betonghus skyddar bättre än trähus och stäng alla ventiler om det värsta skulle hända.

Nu finns det siffror på att en hälsosam kost gör att man lever längre. Och det är aldrig för sent. Ju tidigare man startar desto bättre. Men även 60-åringar kan räkna med att i genomsnitt leva åtta år längre med rätt mat, även om arv och fysisk aktivitet spelar in.

Men hur roligt blir det? Det ska vara gott att äta menar Mai-Lis Hellénius som värnar fikastunden, gärna med en kanelbulle till, men då bakad på solrosolja i stället för smör. Rött kött kan vi också äta, då människan är allätare, men i mindre mängder. Fisk har en given plats i hennes matpyramid.

Basen är färgglad: grönsaker, bönor, ärtor, nötter, frukt, och annat kan man närapå äta hur mycket som helst av.

Företagen har fattat att det är en lönsam affär att ställa om och bli hållbara. Nu är det upp till politikerna att svara upp till det med rätt styrmedel och stöd till dem som behöver. Om vi sitter med armarna i kors och inte gör någonting kan klimatförändringarna innebära att vi tappar så mycket som 20 procent av BNP, enligt Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet. Hans recept är att spara energi och effektivisera.

Men ny energi måste också tillföras, där han menar att bioenergin är underskattad och innebär stor klimatnytta. Att fylla tanken med etanol fungerar bra i övergången till elfordon.

Att vi ska röra på oss är känt. Men det räcker inte att gymma några gånger i veckan och slappa i övrigt, enligt Mai-Lis Hellénius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet. För att kropp och knopp ska må bra bör vi inte sitta still längre än halvtimme. Att ta trappan i stället för hissen och att bara resa sig ur stolen för att hämta fika gör nytta. Kroppens celler får jobba och börjar producera enzymer och proteiner, som ger en lyckokänsla. På köpet minskar risken för att drabbas av diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Och det blir lättare att hålla vikten.

Robotar har funnits i industrin under lång tid, där muskelkraft byts ut mot automatiserade system. Nu har robotar klivit in i människans vardag och är på väg att ersätta hjärnan, enligt robotforskaren och entreprenören Fredrik Löfgren.

AI-algoritmer är överlägsna människan när det gäller att läsa in och analysera stora datamängder. Detsamma gäller att tolka bilder. Däremot kommer jobben inte att försvinna, men de kommer att förändras och bli roligare, och mer kreativa.

”Ryktet om min död är betydligt överdriven.” Det gäller även för golfströmmen som inte visar några tecken på att kollapsa eller tappa kraft. De förändringar som ändå forskarna kan se beror på naturliga variationer. Men oceanografen Léon Chafik menar att vi inte kan slappna av. Klimatmodeller visar att den globala uppvärmningen kan få golfströmmen att ändra beteende och även få havsnivån att stiga.  

Föräldrar, ni kan vara lugna. De flesta barn får i sig den näring de behöver. Det är ändå en bra idé att lära barnen äta grönsaker och få en passion för dem senare i livet. Ett större problem är övervikt och fetma bland barn, som kan vara en följd av att barnen får bestämma matsedeln. Sara Ask har de bästa tipsen för att få barn att äta hälsosamt. Att locka barnen med glass för att de ska äta upp är ingen bra idé, enligt dietisten.

När du gör saker som du mår bra av stärker det också din hjärna. Det behövs för att inte fastna i hotbilder och negativt tänkande, som vi sedan livet på savannen är programmerade att göra. Det var en bra överlevnadsstrategi då, men inte i dagens moderna samhälle.

Beteendevetaren Lena Skogholm visar hur vi kan göra för att hjälpa hjärnan på traven och ge den vad den behöver. Att odla sina relationer och hjälpa andra stärker hjärnan, liksom återhämtning. Missa inte att ta pauser i vardagen, på samma sätt som idrottare behöver vila musklerna måste hjärnan pausa under en arbetsdag utan störande mobilpling.

Ingen klagade på dålig produktivitet under pandemin. Men relationerna gick det sämre med när vi slutade att mötas fysiskt. Nu finns chansen att testa och utvärdera hur det nya flexibla arbetslivet ska se ut med hänsyn till chefens och medarbetarnas olika behov, menar psykologen Katarina Blom. Hon ger också bästa tipsen för att uppnå lycka, som går att påverka, men som inte kan kontrolleras. Några nycklar är goda relationer, engagemang och att ha den kompetens som krävs för att göra ett bra jobb.

"Det här är hållbarhet när den är som bäst, där vi använder oss av biologiska metoder för att rena mark" säger Magnus Ivarsson, forskare på Naturhistoriska Riksmuseet,

Vi går till botten med svampar som kan sanera förorenad mark utan att man behöver flytta stora jordmassor. Svamparna är drillade att äta olja och andra organiska föreningar, som omvandlas till ofarlig biomassa. Forskningen har lämnat labbet, och uppskalningen som nu sker i flera steg ser lovande ut. 

Investera i dina vänner och familj i stället för att jaga snabba kickar i sociala medier och i det verkliga livet. Att känna sig kompetent är också bra för självkänslan, enligt psykologen Siri Helle. Hennes tips för att må bra är inte att göra det du känner för, utan agera utifrån den känsla du vill uppnå. Det kan handla om att gå emot rädsla och utmana sig själv, som att tala inför publik som ger många kalla kårar. Men känslan efteråt är så mycket bättre.

Vilka är rösterna som hörs i Naturvetarpodden? Vilket är temat och varför borde just du lyssna? Allt det får du svar på i vår trailer. Välkommen!

Hedersdoktorn vid Stockholms universitet har jobbat med klimatfrågan i trettio år och ser positiva tecken, men också utmaningar. Johan Kuylenstierna menar att det i dag finns en bottenplatta för att komma vidare, där politiken, samhället och näringslivet går i takt. Investeringarna flyttar från fossilt till förnybart som driver teknikutvecklingen på ett affärsmässigt sätt. Men innan det vänder på allvar kommer vi att få uppleva betydande klimatförändringar och högre temperaturer.

Man kommer långt med raska promenader på en halvtimme, helst varje dag. Mer behövs inte för att sänka blodtrycket och få en jämnare blodsockernivå. Bättre sömn och ökat välmående gör också att du orkar mer i vardagen. KI-professorn Carl Johan Sundberg visar i sin forskning om träning och hälsa att risken för vissa cancerformer minskar med upp till 20 % för den som tränar. För att inte tappa kraft med ökad ålder är tipset att belasta musklerna lite extra.

Gör det till en utmaning att laga god växtbaserad mat. Dela bil med grannarna och spar pengar. Det bästa avfallet är det som inte skapas, menar civilekonomen Emilia Arvidsson som pekar ut textilier och elektronik som de värsta klimatbovarna. Hon delar med sig av sina bäst tips om vad vi alla kan göra i vardagen, men också hur vi kan påverka politikerna i klimatomställningen.

Ryssland målar in sig i skammens hörna och befäster sin position som en skurkstat. För Jens Mattsson, generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, kom inte invasionen av Ukraina som en överraskning. Hot, lögner, kraftig militär upprustning, cyberattacker och annat har under lång tid visat vart Putin är på väg. Jens tycker ändå inte att vi ska vara rädda här hemma, men vi ska vara vaksamma och hålla oss informerade. Det hjälper experterna på FOI till med. Sverige ligger till exempel i världstopp när det gäller att ha koll på utsläpp av radioaktiv strålning.

Alla gör vi misstag i vardagen. Då är det lätt att klandra sig själv och känna sig värdelös. Men om misstagen hanteras rätt växer vi som människor. Det är en av författaren och ledarskapscoachen Mia Törnbloms budskap. I botten ligger självkänslan som hela tiden måste tränas. Att reflektera över det som är bra och att ha koll på sina egna behov är ett sätt att stärka självkänslan. Genom att visa sårbarhet blir du mer sann mot dig själv och kan lättare ta hjälp av andra.

Den dagen en asteroid tar sikte på jorden kan hotet avvärjas genom att störa himlakroppens bana. Enligt rymdforskaren Anders Eriksson har vi bra koll på asteroiderna, som knappast kommer att krocka med jorden under vår livstid. Han utesluter inte att det finns liv på andra platser i vårt solsystem. Häng med på en hissnande resa i rymden, utan att bränna fotogen och bidra till klimatförändringar.

Coronaviruset fortsätter att överraska oss med nya varianter. Men de blir allt snällare och lär bli som en vanlig säsongsinfluensa i framtiden. För vaccinforskaren Matti Sällberg är det viktigt att berätta om forskningens betydelse för att besegra Covid-19. Utan vaccin hade läget varit betydligt värre med fler svårt sjuka och döda.

Han har fått svenskarna att gilla kemi. Inte undra på det när han talar om den onda kemin med droger, gifter och bråd död. Så växlar han spår och kommer in på kärlekens och maratonlöpningens kemi, som har beröringspunkter. Allt handlar om vårt belöningssystem, där kemin spelar en huvudroll. Som en hängiven amatörkock avslöjar kemiprofessorn hur man räddar en sås som har skurit.

Du har mindre än en sekund på dig att ge ett gott intryck. Men var lugn, det är möjligt att hämta in en dålig start vid till exempel en anställningsintervju eller första dagen på nya jobbet. Med koll på våra beteenden, som är grundlagda från livet på savannen, är det lättare att våga sticka ut och visa vem du är, enligt doktorn i psykologi, Angela Ahola.

Att ge hundra procent i alla lägen är inte hållbart. Lär dig prioritera och välj tillfällen där du måste ge allt. Elizabeth Kuylenstierna har lärt sig att säga nej och delar med sig av sina bästa tips för att kunna leda sig själv. Med insikt om sig själv och hur man reagerar i olika situationer kan hela hela teamet växa. Självledarskap handlar om personlig utveckling.

Visste du att mer än en tredjedel av all mat som produceras slängs och att matsvinnet står för 10 procent av utsläppen av växthusgaser? Det vill Åsa Sandberg ändra på. Ett överflöd av billig mat och fyllda hyllor är en anledning till det stora matsvinnet. Hon ger bästa tipsen för hur det kan minska i hemmen, där den största förlusten sker. Men det behövs också politiska beslut för att minska matsvinnet.

Grundaren av Girls in STEM är en stolt och färgstark naturvetare som inspirerar tjejer och icke binära att plugga naturvetenskap och teknik. För sin förmåga att bryta normer och öka mångfalden har Eleonora Svanberg fått kompassrosen, ett stipendium som lyfter unga ledare och delas ut av kungen. Hon är 22 år och studerar matematik och fysik på Stockholms universitet.

För att hållbarhetsarbetet ska vara trovärdigt räcker det inte att byta ut plastpåsar mot papperspåsar. Hållbarhetsstrategen Yrsa Lindberg lär oss att skilja på dem som ägnar sig åt greenwashing och de som vill förändra på riktigt. Hon varnar för domedagsprofetior och vill ingjuta hopp för att få med sig fler än de redan frälsta på tåget.

Vad var det Johan Kuylenstierna hette? Och varför kan inte Nikita uttala Svante Axelssons titel? Hur är det egentligen med mikrofiber och kommer Palle äntligen börja dela med sig av sina bakverk?

Nikita och Palle ser tillbaka på året som varit, delar med sig av bloopers och presenterar ny musik.

Att tarmfloran påverkar vår hälsa känner de flesta till. Runt 1,5 kilo mikroorganismer bor i och på din kropp. De har kopplingar till allt från övervikt och välmående till för tidigt födda barn. Lars Engstrand, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, och hans forskargrupp studerar mikrobernas superkrafter, som går att transplantera till andra människor och göra dem friska.

Även männen vinner på att könsnormer ifrågasätts och kan vara sig själva utan att behöva killgissa. Jämställda organisationer och företag som satsar på mångfald lyckas bättre än andra. Men det finns mycket kvar att göra på vägen till en arbetsmarknad där män och kvinnor värderas lika, enligt jämställdhetsexperten Johanna Lundin.

Alla drivs vi av olika behov. Ta reda på dina egna, men också dina vänners och kollegors behov. Den som motiveras av utveckling bemöter du på ett annat sätt än den som söker samhörighet och konsensus. Den som går på djupet och nördar in sig i detaljer har andra behov som ska tillgodoses.