Nördarnas podd

I veckans avsnitt av Nördarnas Podd gästas Patrik och David av Anna Bursell – en hypnosterapeut och stress- och traumaspecialist med en imponerande samling utbildningar och erfarenheter. Det blir en resa in i hjärnans och nervsystemets värld, där vi utforskar hur vi kan programmera om oss själva för att må bättre, hantera stress och skapa hälsosamma relationer. Dessutom får vi veta hur det är att arbeta med idrottsproffs, företagsledare och helt vanliga människor som vill hitta balans i livet.

Anna förklarar hur vi alla programmeras av vår omgivning och vårt undermedvetna. Med hypnos kan vi gå direkt till hjärnans kärna och ändra våra beteendemönster snabbare än genom traditionella metoder. Vill du programmera om dig själv? Anna tipsar om enkla tekniker: skriv ner dina mål, visualisera dem och använd sinnesro för att skapa nya vanor.

Vi dyker ner i Annas påstående att "mindset är allt". Med exempel från både vardagen och idrottsvärlden förklarar hon hur våra tankar påverkar hela vår kemi och kan jobba för – eller emot – oss. Lär dig hur små förändringar i hur du tänker kan leda till stora förändringar i hur du mår.

Patrik delar minnen från sin tid som innebandymålvakt och hur han använde mentala tekniker för att prestera. Anna ger sitt professionella perspektiv och berättar om sitt arbete med NHL-spelare och andra elitidrottare. Vill du prestera bättre? Ta del av Annas tips om hur du kan använda ritualer och visualisering för att stärka ditt självförtroende.

En av de mest fascinerande delarna av samtalet handlar om ögonrörelseterapi, en metod som hjälper människor att bearbeta stress och trauma genom att bygga nya nervbanor i hjärnan. Anna förklarar hur detta fungerar och varför det är ett så kraftfullt verktyg.

Anna delar sina insikter från en studie hon genomfört om förlossningsdepression och PTSD kopplat till förlossningar. Hon pratar om hur hjärnan förändras under graviditeten och varför kvinnor som drabbas behöver förstå vad som händer i deras kroppar och sinnen för att kunna läka.

"Jag vill vara orädd – hur blir jag det?" är en av de lyssnarfrågor som Anna besvarar. Hon förklarar att rädslan inte är fienden utan en vän som hjälper oss att navigera i livet. Lär dig hur du använder rädslan som ett verktyg istället för att låta den begränsa dig.

I relationsdelen diskuterar de varför det kan vara svårt att glömma ett ex och hur gamla mönster påverkar nya relationer. Anna delar också sina tankar om att prioritera kärlek mitt i livspusslet.

Avslutningsvis berättar Anna om sin kommande bok som handlar om stress och hur olika personer reagerar på press. Boken är en guide till att förstå sina egna och andras stressreaktioner, vilket kan förbättra både arbetsrelationer och privatliv.

https://www.annabursell.com/

I veckans avsnitt av Nördarnas Podd bjuder Patrik och David in oss till en härlig verktygskavalkad. Vilka prylar klarar de sig inte utan när det är dags att fixa hemma? Med både skratt och praktiska tips listar de sina topp tre verktyg – från robusta skruvdragare till oväntade budgetfynd. Det är ett avsnitt fullt av inspiration för alla som gillar att bygga och pyssla.

När det är dags att kicka igång topp tre-listan börjar Patrik med ett riktigt kvalitetsval: en 18-volts skruvdragare från Metabo. Han betonar hur viktigt det är att vissa verktyg faktiskt håller hög standard. Med en stabil skruvdragare går jobbet lättare, och han slipper irritera sig på dåliga batterier och klumpiga grepp. David går i en helt annan riktning med sitt tredjeplatsverktyg – en lasermätare från Lidl. Trots det låga priset levererar den imponerande precision och är oumbärlig när han mäter sitt sjuttiotalshus. "Vi tappade bort vår första, så jag fick köpa en ny. Den är så bra att vi inte kunde vara utan den!"

På andraplats kommer två verktyg som båda lyfter batteridrivna möjligheter. Patrik hyllar sin mutterknack, som har gjort däckbyten till en barnlek. "Tidigare höll jag på med kompressor och slangar, men nu slipper jag allt krångel." David lyfter fram sin cirkelsåg från Bosch Pro-serien. Med en stadig skena att såga efter och justerbart sågblad är det ett verktyg som han använder flitigt i husrenoveringen. Dock har den en liten nackdel: "Som vänsterhänt får jag allt sågspån i skrevet när jag jobbar."

När de når förstaplatsen är det tydligt att det är de mest älskade verktygen som presenteras. Patrik framhåller sin bänksåg som en ovärderlig del av hans arsenal. Perfekt för att klyva trä och anpassa material till olika projekt. Den har bland annat varit avgörande i hans senaste bygge – ett kaninhus. David väljer ett mer oväntat verktyg som nummer ett: en manuell försänkare. "Den är gammal, billig och otroligt effektiv. Att kunna försänka skruvhuvuden snyggt gör jobbet både roligare och bättre."

Som vanligt delar de med sig av praktiska tips för verktygsanvändning. Bland annat föreslår de att ha flera skruvdragare redo – en med borr, en med bits och kanske en med försänkare för att slippa byta verktyg hela tiden. De pratar också om vikten av att investera i bra grejer där det verkligen spelar roll, men att man samtidigt kan komma långt med budgetverktyg.

Mot slutet av avsnittet avslöjar David ett spännande DIY-projekt där han bygger en hemlig lucka bakom en tavla i sitt hem. Patrik ifrågasätter hur hemlig den egentligen kan vara när den nu diskuterats i podden, men David är övertygad om att konstruktionen är så välgjord att ingen kommer att upptäcka den.

För dig som gillar att bygga, fixa och organisera är detta ett avsnitt att inte missa. Du får både skratta åt deras historier och inspireras till att utforska vilka verktyg som kan bli dina egna favoriter.

I detta avsnitt av Nördarnas Podd får vi lära känna pilbågsvärlden på djupet. Patrik och David bjuder in den passionerade bågskytten och experten Isaa Sand, som återvänder till podden för att sprida kunskap och nördighet kring ett av mänsklighetens äldsta verktyg. Vi får följa med på en resa från de tidigaste pilbågarna till dagens teknologiska mästerverk.

Som vanligt inleder Patrik och David avsnittet med småprat, humor och deras signaturstund av nördig trivia. Huvudstäder står åter i fokus, och Patrik sätts på prov med frågan: Vad är huvudstaden i Venezuela? Spoiler: Caracas kanske inte sitter lika snabbt som Excelformlerna gör för våra värdar. Dessutom delar de med sig av sina dagliga liv, från Excel-nörderi till att släppa avsnitten i poddens vanliga atomurexakta schema – måndag kl. 01:30.

Isaa tar oss tillbaka till pilbågens ursprung, som spåras över 10 000 år bakåt i tiden. Från fynd i Alperna till myrar i Danmark får vi en inblick i hur olika kulturer runt om i världen utvecklade sina unika versioner av pilbågen – från samernas jaktbågar till de rekurerade ryttarbågarna från Asien.

Isaa berättar också om hur designen skiljer sig beroende på användningsområde. Långa, kraftfulla långbågar för fotfolk kontra de mer kompakta bågarna för ryttare. Fascinerande detaljer om materialval, såsom glasfiber och kolfiber i moderna bågar, blandas med historier om historiska pilbågar tillverkade av växtfibrer och djurhår.

Under 1900-talet tog pilbågarna ett teknologiskt språng. Isa berättar om de första bågarna i metall, skapade av Sandvik, och hur Sverige har haft sin egen pilbågsproduktion. Vi får höra om Björn Bengtsson, en svensk bågmakare och innovatör vars verk fortfarande är eftertraktade.

Dagens moderna pilbågar, som används i tävlingssammanhang och jakt, är teknologiska mästerverk med utväxlingshjul, stabilisatorer och material som påminner om rymdforskning.

Isaa gräver djupt i pilbågens mekanik. Hur fungerar egentligen utväxlingshjulen på en compoundbåge? Vad innebär det att "ankra" en pilbåge? Och hur mycket väger en tävlingsbåge egentligen? (Spoiler: upp till fem kilo!) För den teknikintresserade är detta avsnitt en guldgruva.

En av höjdpunkterna är när Isaa beskriver 3D-skytte – en tävlingsgren där skyttar i skogsmiljö skjuter på realistiska mål av djur i olika storlekar, från möss till älgar. Det hela kombinerar precision, strategi och spänning. Isaa delar också en anekdot från en TV-inspelning där hon och andra skyttar sköt brinnande pilar mot ballonger fyllda med brandfarlig vätska. Eldiga missöden och brända händer till trots lyckades de leverera dramatik i toppklass.

Isa avslutar med att slå ett slag för pilbågsskytte som en aktivitet för alla – från barn till mor- och farföräldrar. Det är en sport som förenar precision och mindfulness med en nypa fysik och teknik.

Blev du sugen på att prova pilbågsskytte? Isa avslöjar att planer finns på att starta en verksamhet där nybörjare kan få testa pilbågar under professionell handledning. Kanske får vi se både Patrik och David skjuta sina första riktiga pilar i en framtida YouTube-video?

I detta avsnitt av Nördarnas Podd tar Patrik och David med oss på en fascinerande resa till Marianergraven – världens djupaste punkt i havet. Det blir en rolig, nördig och lärorik blandning av fakta, personliga anekdoter och underhållande utsvävningar. Från historiska expeditioner till häpnadsväckande livsformer på djupet, det här är avsnittet för dig som älskar att grotta ner dig i de mest oväntade detaljerna.

Marianergraven ligger i västra Stilla havet, söder om Japan och nära Filippinerna. Den sträcker sig över 2550 kilometer och har en genomsnittlig bredd på 69 kilometer. Dess djupaste punkt, Challenger Deep, mäter otroliga 10 994 meter. Det är ett tryck motsvarande vikten av en blåval balanserande på ditt huvud – något bara de mest extrema livsformerna klarar av att hantera. Temperaturen i botten? Endast 1–4 grader.

Patrik och David reflekterar också över jämförelser med Grand Canyon. Även om Grand Canyon är imponerande med sina 446 kilometer i längd och 17 kilometer i bredd, bleknar det bredvid Marianergraven både i storlek och djup.

Visste du att James Cameron, regissören bakom filmer som Titanic och Avatar, gjorde en ensamresa ner till Marianergraven 2012? Hans expedition gav ovärderlig data om denna outforskade del av vår planet. Men han var inte först – redan 1960 lyckades Jacques Piccard och Don Walsh nå botten i ett primitivt ubåtsliknande fordon. På vägen ner sprack till och med en av rutorna i farkosten, vilket nästan fick dem att avbryta.

Men Marianergraven är inte bara en plats för forskning och äventyr. Patrik berättar en humoristisk anekdot om hur hans kunskaper om Marianergraven räddade honom under en jobbfestquiz. Genom att ha sett en dokumentär nyligen kunde han snabbt och imponerande gissa rätt djup, vilket gav honom segern över en annars svårslagen kollega.

Trots det extrema trycket och de kalla temperaturerna lever det fascinerande varelser i Marianergraven. Här är några av de mest unika:

• Dumbo-bläckfisken: Denna spöklika bläckfisk, med öronliknande fenor som gett den sitt namn, har observerats på djup upp till 7000 meter.
• Marianersnigelfisken: Den djupast levande fisken som hittats, på hela 8178 meters djup, är en halvt genomskinlig varelse som ser lika märklig ut som sitt namn antyder.

David och Patrik spekulerar också om megalodon, den förhistoriska jättehajen, skulle kunna ha överlevt i Marianergraven. Även om det är osannolikt enligt forskare, fascinerar tanken om vad mer som kan gömma sig där nere i mörkret.

En av de mest nedslående upptäckterna i Marianergraven är att även denna avlägsna plats inte är fri från mänsklig påverkan. Plast har hittats i sedimenten på botten, vilket visar hur långt vår förorening har nått.

Vilka är egentligen Patrik och Davids 3 värsta guilty pleasures?

Lyssna så får du reda på det....

I det här avsnittet av Nördarnas podd tar Patrik Stenberg och David Stavegård med oss på en nördig resa genom bilvård, däckhantering och, som vanligt, en dos sidospår om allt från gubbhockey till matematiska fraktaler. Ämnet för dagen är bilvård, och entusiasmen är på topp – särskilt hos Patrik, som är passionerad när det gäller att hålla bilen skinande ren och skyddad. Här får vi en noggrann genomgång av de olika skyddsbehandlingarna för bilen, från traditionella vaxer till moderna keramiska lackskydd, och tips för att hålla fälgarna i toppskick.

Avsnittet inleds med att Patrik delar en smärtsam händelse från senaste gubbhockeyn – en olycklig puckträff som fick honom att tro att armen gått av. Lyckligtvis gick det bättre än väntat, och det blir också ett spontant shoutout till lagkamraten Linus, som är en trogen poddlyssnare. Patrik berättar att Linus alltid frågar hur det går med podden, och det slutar med en diskussion om potentiella framtida ämnen som brandbekämpning – något Linus själv kan mycket om som brandman.

Temat för avsnittet är bilvård, och Patrik går in på djupet med olika sätt att skydda bilen. Han inleder med en klassiker: vaxning. Patrik förklarar hur man använder kanubavax, ett naturligt och hållbart alternativ, för att skapa en glansig och skyddande yta. Vaxet ger inte bara en fin lyster utan håller bilen ren längre och gör den lättare att tvätta. Men vaxning kan vara arbetsintensivt, och Patrik varnar för att det kräver en del fysisk ansträngning – inget för barnarbetare, som han skämtsamt konstaterar.

Vidare går de in på keramiska lackskydd, en modern och hållbarare lösning. Patrik beskriver hur dessa produkter, som innehåller kiseldioxid, ger ett starkt skydd som kan hålla i flera år. Han betonar också hur keramiska lackskydd är ett bra alternativ för de som vill ha ett mer långvarigt skydd än vad traditionella vaxer kan erbjuda.

Patrik förklarar även hybridprodukter, som kombinerar vax och keramiska ingredienser för ett extra slitstarkt skydd som håller längre än traditionellt vax men är enklare att applicera än fullt keramiskt skydd. Avsnittet är fullt av tips om hur man steg för steg går tillväga för att maximera skyddet och hållbarheten hos sin bils lack – perfekt för den som vill ha en skinande och lättstädad bil under lång tid.

För de som vill ha ett enklare alternativ tipsar Patrik om keramiska snabbförseglingar och sprayvaxer, som han själv använder nästan varje gång han tvättar bilen. Dessa produkter är enkla att applicera, ger ett snabbt skydd och håller lacken fräsch mellan de mer omfattande behandlingarna. Patrik förklarar att man bara sprayar på och blåser av med högtryckstvätt – ett snabbt och smidigt sätt att hålla bilen fin. David, som är mindre bilvårdsintresserad, blir inspirerad och börjar fundera på att ta hand om sin bil oftare.

Som vanligt slinker samtalet iväg på intressanta sidospår. David berättar om en väns ovanliga Volkswagen-modell med inbyggd fax(!) och solcellsdriven ventilation. Patrik skrattar åt den nostalgiska tekniken och funderar på hur hans nybeställda elbil ska leva upp till de smarta lösningarna från förr. Senare byter de spår igen, och vi får höra om hur David blivit uppslukad av matematiken kring fraktaler, särskilt den berömda Sierpinskis triangel. Det är ett nördigt samtal som på typiskt Nördarnas podd-vis utforskar allt från det enkla i vardagen till det mest komplexa inom matematik.

Avsnittet rundas av med en hyllning till de hängivna lyssnarna. David och Patrik bjuder in till ett fortsatt utbyte av idéer och ämnen och skämtar om vilka nördiga ämnen som kan komma att tas upp framöver. Och för den som vill ta bilvården till nästa nivå, lägger Patrik till en sista länk i shownotes för några av de produkter han nämnt.

Broar som förbinder – och kollapsar: ett annorlunda och tankeväckande avsnitt om brokatastrofer

I detta avsnitt av Nördarnas Podd bjuder David lyssnarna på en djupdykning i ett oväntat och fascinerande ämne: broar som kollapsar. Med en melankolisk och reflekterande ton tar han oss med på en resa genom historien och belyser flera dramatiska ögonblick då broar plötsligt försvunnit – och lämnat tragedier efter sig. David berättar om sin personliga koppling till ämnet via en bok i sin farmors bokhylla, som handlade om den stora Tjörnbron-katastrofen 1980. Boken var en fascination för honom som barn, och denna barndomsnyfikenhet har följt med och inspirerat honom till dagens avsnitt.

Broar har alltid symboliserat en förbindelse mellan platser och människor. David reflekterar över broar som ingenjörskonst och arkitektoniska mästerverk, där varje struktur övergår från ritning till verklighet genom enorma tekniska bedrifter. Han fascineras av hur dessa broar, som står stadigt över vatten och land, plötsligt kan falla sönder – och hur detta abrupt förändrar människors liv. Det är en påminnelse om hur skör denna länk mellan två punkter kan vara. Exempelvis minns David den klassiska filmen av Tacoma Narrows Bridge som kollapsar i vinden 1940, ett ikoniskt ögonblick inom ingenjörshistoria.

Det första stora brofallet David tar upp är Tjörnbron (eller Almöbron) 1980, som var inspirationen bakom dagens tema. Den tragiska händelsen skedde när det norska fraktfartyget Star Clipper kolliderade med bron, vilket fick en del av bron att falla ner i vattnet och krossade delar av fartyget. Åtta personer miste livet. Denna katastrof var enorm i Sverige vid den tiden och är fortfarande en stark påminnelse om de faror som kan uppstå när stora strukturer sviktar.

David tar också upp fler exempel på broar som kollapsat i modern tid och berättar att han nyligen stötte på en lista över historiska brokollapser. Bland dessa nämns en katastrof 2023 i Indien då Mizoram-bron föll och 26 människor omkom, samt en annan olycka i Finland samma år. Ett annat exempel är en brokollaps i Kanada i september 2024 då en träbro brann ner under mystiska omständigheter. Det finns också nyare exempel som Francis Scott Key-bron i Baltimore, USA, där en containerbåt körde in i bron tidigare under året. David reflekterar över hur alla dessa brokollapser har olika omständigheter och orsaker men ändå bär samma drastiska konsekvens.

En intressant insikt som David belyser är att majoriteten av brokollapser tycks ske under sommarhalvåret. När han studerade listan över historiska brokatastrofer blev han förvånad över att olyckor oftast sker mellan mars och augusti, medan december är en mer säker månad för broar. David erkänner att han inte forskat i saken men spekulerar i att det kan finnas faktorer som belastning, värme och kanske större underhållsbehov som spelar in under sommarhalvåret.

Flera andra historiska brokatastrofer tas upp i avsnittet. En sådan är Tacoma Narrows Bridge i USA, en suspension bridge som efter bara fyra månader kollapsade i en stormig självsvängning 1940. Denna kollaps har blivit ett klassiskt exempel på fenomenet resonans och vikten av korrekt ingenjörsberäkning. David tar också upp Québecbron i Kanada, som kollapsade två gånger under sin byggnadstid 1907 och 1916. Denna katastrof resulterade i många dödsfall och ledde till stora förändringar inom byggstandarder för broar.

Avslutningsvis uttrycker David sin förtjusning för broar som arkitektur och symboler. Han har en personlig fascination för att betrakta broar, och under sina resor tar han sig tid att beundra dem – ett exempel är Golden Gate-bron i San Francisco, en bro som han ser som en teknisk och estetisk triumf. Med sin symbolik av att skapa förbindelser och sitt sätt att utmana naturens hinder är bron en påminnelse om både mänsklig styrka och sårbarhet.

I det här avsnittet av Nördarnas Podd tar David Stavegård och Patrik Stenberg upp ett brett spektrum av ämnen med ord och kommunikation i fokus. De inleder med att diskutera sin fascination för olika yrken och drömmen om att prova på olika jobb, vilket leder in på dagens huvudämne – kraften i ord och hur de kan användas för att kommunicera effektivt, särskilt i affärssammanhang. Gästen Amanda, expert på kommunikation, delar med sig av sina insikter kring att använda ord på ett strategiskt sätt för att nå fram till rätt målgrupp.

Samtalet fokuserar på hur viktigt det är att anpassa språket efter mottagaren, oavsett om det handlar om marknadsföring, försäljning eller att skriva ett mejl. Amanda betonar vikten av att skapa tydlighet, relevans och precision i sin kommunikation. Hon poängterar att man bör använda ett enkelt och tydligt språk, samt se till att budskapet är relevant för mottagaren, istället för att utgå ifrån vad avsändaren själv vill säga. Dessutom lyfter hon fram hur viktigt det är att vara koncis och välja rätt ord för att budskapet ska nå fram på bästa sätt.

E-post är ett centralt tema i avsnittet, där Amanda förklarar hur man kan använda det som ett verktyg för att nå rätt personer på rätt sätt. En stor del av konsten ligger i att utforma en relevant och tydlig ämnesrad som väcker intresse och speglar innehållet i mejlet. Hon tar också upp vikten av att hålla mejlen korta och koncisa, eftersom många idag är vana vid att läsa korta meddelanden och snabbt vill kunna ta till sig information. Amanda delar med sig av sina bästa tips för hur man strukturerar ett effektivt e-postmeddelande, med fokus på att skapa värde för mottagaren och att bygga förtroende.

Att ha koll på sin målgrupp är avgörande för att kunna kommunicera effektivt. Amanda föreslår att man ska skapa detaljerade personas för att förstå sina potentiella kunder bättre – vilka deras intressen är, vad de har för behov och vilka mål de vill uppnå. Hon förklarar att man ofta behöver anpassa sitt språk beroende på vilken typ av person man kommunicerar med, exempelvis en marknadschef jämfört med en teknisk specialist.

Ett exempel som Amanda nämner är hur man genom noggrann research och ett skräddarsytt mejl kan sticka ut från mängden och snabbt få till ett möte med en stor kund. Hon menar att även om automatiserade mejlutskick kan vara effektiva i vissa fall, krävs det fortfarande en personlig touch för att verkligen fånga mottagarens intresse.

En intressant diskussion i avsnittet handlar om användningen av AI för att skapa text. Amanda förklarar att det har blivit allt vanligare att folk märker när en text är genererad av AI, vilket har lett till en ökad efterfrågan på personligt skrivna meddelanden. AI kan vara ett bra verktyg för inspiration eller research, men för att hålla en hög nivå på kommunikationen rekommenderar hon att man skriver texterna själv.

När det kommer till säljmejl lyfter Amanda fram att målet ofta är att boka ett möte snarare än att direkt sälja en produkt eller tjänst. Hon rekommenderar att man använder sig av flera kontakttillfällen och att man inkluderar en tydlig Call to Action (CTA) i varje mejl för att uppmuntra till fortsatt kommunikation.

Detta avsnitt av Nördarnas Podd erbjuder en djupdykning i hur ord och kommunikation kan användas strategiskt för att nå fram i dagens brus. Med Amandas insikter om e-postmarknadsföring, målgruppsanalys och AI-genererad text får lyssnaren konkreta tips för att förbättra sin egen kommunikation, både privat och i arbetslivet.

Länk till Amandas hemsida: https://www.elitkommunikation.se/nyhetsbrev/

I det här avsnittet av Nördarnas Podd tar Patrik och David med lyssnarna på en fascinerande resa genom nördiga diskussioner och ett något oväntat ämne: björndjur, eller trögkrypare som de också kallas. Det blir en härlig blandning av nostalgi, vetenskap och vardagliga funderingar, vilket gör avsnittet både underhållande och lärorikt.

Avsnittet inleds med ett samtal om gamla reklamfilmer, där David och Patrik nostalgiskt minns bortglömda klassiker som Nintendo-reklam från tidigt 90-tal och den udda Daim-reklamen med en excentrisk kund i fokus. De reflekterar över hur dagens barn inte är vana vid traditionell tablå-TV och reklamavbrott, något som framstår som ett främmande koncept i en tid av streaming och reklamfria upplevelser.

Avsnittets huvudämne är björndjur, små men otroligt tåliga varelser som kan överleva i extremt ogästvänliga miljöer. Patrik berättar om hur han och hans familj upptäckte björndjur genom en lek där barnen skulle gissa olika djur. Det ledde till en fascination för dessa mikroskopiska organismer, som kan leva på platser där andra livsformer inte klarar sig – från havsdjup och öknar till rymden.

David och Patrik beskriver björndjurens unika förmågor, som att överleva extrema temperaturer, från absoluta nollpunkten (-273 °C) till över 150 °C. De klarar också av stark strålning och kan torka ut fullständigt för att sedan återupplivas när de kommer i kontakt med vatten. De spekulerar även om hur dessa "odödliga" varelser möjligen kan ha tagit över månen efter en israelisk rymdsond kraschade där med björndjur ombord.

Diskussionen kring björndjur tar en vändning mot science fiction, där värdarna funderar på varför dessa fascinerande organismer inte får mer uppmärksamhet i populärkulturen. Deras unika biologi, såsom avsaknaden av celldelning och förmågan att föröka sig utan en partner, framstår nästan som något från en annan värld. David och Patrik menar att björndjurens egenskaper skulle kunna inspirera till fler berättelser inom film och litteratur.

Innan avslutningen delar Patrik med sig av sina funderingar kring bilköp. Han står inför valet att byta leasingbil och överväger olika alternativ, från elbil och hybrid till traditionella bränslefordon. Diskussionen handlar mycket om de ekonomiska och praktiska aspekterna av att äga eller leasa en bil, och Patrik berättar att han använder Excel för att räkna på totalkostnaden för bilägande.

David, å sin sida, berättar om sina framgångar med att sälja sina Excel-böcker och hur han och familjen hanterar logistiken kring att skicka ut böcker. Han reflekterar också över hur det egna företagandet påverkar barnen och ger dem en inblick i affärsvärlden.

Avsnittet avslutas med att David och Patrik uppmanar lyssnarna att dela sina egna historier om björndjur i poddens Facebookgrupp, samt att prenumerera på podden och lämna recensioner för att sprida glädjen vidare. De hoppas att deras nördiga samtal inte bara underhåller, utan också inspirerar till vidare diskussioner och lärande.

Sammanfattningsvis bjuder det här avsnittet av Nördarnas Podd på en underhållande mix av nostalgi, vetenskap och personliga berättelser, med björndjuret som en röd tråd. Det är ett måste för alla som vill lära sig mer om dessa fascinerande små varelser och samtidigt njuta av lite nördig humor och reflektioner över vardagen.

I detta avsnitt av Nördarnas Podd gästas Patrik och David återigen av Magnus Broman, som tidigare varit med och diskuterat postapokalyptiska filmer. Den här gången är fokus på ett helt annat ämne – Magnus senaste projekt, ett eget kortspel vid namn Saloon Shuffle. Avsnittet bjuder på ett djupt samtal om skapandet av spelet, utmaningarna längs vägen och vad som krävs för att ta en idé från dröm till verklighet.

Magnus Broman, som själv är en brädspelsnörd, delar hur idén till kortspelet Saloon Shuffle föddes. Det hela började efter en diskussion med en kollega som ville göra ett kortspel om juridik, vilket triggade Magnus att själv ta chansen att skapa något. Hans mål var att utveckla ett roligt och enkelt kortspel som kunde spelas av både barn och vuxna, med en tydlig och lättförståelig dynamik som gör det tilltalande för alla åldrar.

Resan från idé till färdigt spel var allt annat än enkel, och Magnus berättar öppet om de många utmaningar han stötte på. Allt från att balansera spelets regler, hitta rätt tryckeri och hantera distribution till den ständiga justeringen efter feedback från speltestare. Han delar med sig av sina misstag och ger råd till andra som drömmer om att skapa sina egna spel. En lärdom var att ta hjälp och inte göra allt själv, något han insåg efter att ha jobbat intensivt med spelets utveckling.

Saloon Shuffle är ett västern-inspirerat kortspel där spelarna tävlar om att bli av med sina kort och samtidigt hindra sina motståndare. Magnus beskriver hur spelet innehåller överraskande element, såsom ett "sheriffkort" som kan stoppa motspelare precis när de tror att de ska vinna. Denna typ av dynamik och strategiska drag gör spelet spännande och oförutsägbart.

Spelets grafiska utformning var en annan viktig del av skapandeprocessen. Magnus visste tidigt att han behövde hjälp med designen, och tack vare en vän som jobbar som designer på EA fick Saloon Shuffle ett stilrent och snyggt utseende. Han använde först AI-verktyg för att skapa grundläggande skisser, men det var med hjälp av professionell design som spelets grafiska uttryck verkligen kom till liv.

En av de största utmaningarna Magnus stötte på var att få ut spelet på marknaden. Han berättar om svårigheterna med att nå ut till butiker och vikten av att anlita en distributör tidigt i processen. Han rekommenderar starkt att andra spelutvecklare kontaktar distributörer i ett tidigt skede för att undvika dyra misstag, som att använda fel tryckeri eller att inte ha en plan för hur spelet ska distribueras.

För att göra avsnittet ännu mer spännande bjuder Magnus på en utlottning! Han kommer att lotta ut ett exemplar av Saloon Shuffle till den lyssnare som ger den roligaste motiveringen till varför de vill ha spelet. Följ Nördarnas Podd på Facebook och delta i utlottningen!

Avsnittet avslutas som vanligt med att Patrik och David delar sina senaste nörderier. Patrik har grottat ner sig i YouTube-statistik efter att ha släppt en framgångsrik video, medan David experimenterar med marknadsföring genom att beställa klistermärken för sin nya e-kurs. De diskuterar även möjligheten att bjuda in en marknadsföringsnörd till ett framtida avsnitt för att gräva djupare i ämnet.

Vill du veta mer om hur man skapar ett kortspel från grunden och få en dos västern-nörderi? Lyssna på detta inspirerande avsnitt med Magnus Broman – och glöm inte att delta i utlottningen!

I detta avsnitt av Nördarnas Podd dyker David och Patrik ner i ett ämne som kanske låter torrt vid första anblicken, men som visar sig vara oväntat spännande och viktigt för både små och stora företag – CRM-system. CRM, som står för Customer Relationship Management, handlar om hur företag kan hantera sin kunddatabas och optimera sin försäljning och kundvård. Låter det komplicerat? Inte alls! David, som precis börjat undersöka vilka system som passar hans egen verksamhet, och Patrik, som har lång erfarenhet av CRM-system som HubSpot och Microsoft Dynamics, ger oss en djupdykning i ämnet.

Ett CRM-system är ett verktyg som hjälper företag att samla och analysera kunddata för att optimera relationer med kunder, vilket kan leda till bättre försäljning och förbättrad kundvård. Patrik förklarar att CRM-system kan vara nyckeln till framgång för företag i alla storlekar, från små egenföretagare som David till stora organisationer med hundratals anställda.

David berättar att han insåg att han behövde ett CRM-system när han försökte få bättre koll på sin mailinglista. Trots att han har en stor lista av prenumeranter, har han aldrig riktigt bearbetat den på ett sätt som kan ge merförsäljning. När en person laddar ner en av hans gratismallar på hemsidan, får de ett automatiskt mejl och hamnar på mailinglistan, men där slutar all form av kundvård. David insåg att han behövde ett bättre sätt att hålla kontakt med sina kunder och att kunna kvalificera sina leads.

Patrik, som har lång erfarenhet av CRM-system, förklarar hur system som HubSpot tillåter företag att poängsätta kunders aktivitet – varje gång någon öppnar ett mejl, laddar ner en fil eller besöker en specifik sida på hemsidan kan de få poäng. På så sätt kan man identifiera vilka kunder som är mest intresserade och skapa mer riktade kampanjer.

Diskussionen går vidare till de tekniska aspekterna av CRM-system och hur de kan integreras med andra system som e-posttjänster och webshops. Patrik berättar om sina erfarenheter från HubSpot och hur de använder systemet på sitt företag för att segmentera kunder och optimera försäljningen. För stora företag kan ett CRM-system hjälpa till att hålla koll på allt från kunddata till vilken typ av produkter eller tjänster kunder köper.

David funderar på att samla allt i ett system för att slippa hålla reda på flera olika licenser. Men när han började titta närmare på kostnaderna insåg han att det snabbt kunde bli dyrt, särskilt när det gäller massutskick via e-post, vilket är något som HubSpot kan bli kostsamt för när man når tusentals personer.

En stor del av avsnittet handlar om hur man väljer rätt CRM-system. David förklarar att han började sin resa genom att titta på Youtube-videor och ställa frågor till sitt nätverk om vilka system de använder. Intressant nog besökte han inte ens de olika CRM-systemens egna hemsidor förrän han redan var nära ett beslut, något som både Patrik och David reflekterar över som en stor förändring i hur vi gör affärsbeslut idag.

David berättar också hur han använde ChatGPT för att få en översikt över olika system och jämföra deras funktioner, något som blev en viktig del i hans beslutsprocess. Här poängteras vikten av att ta hjälp av flera olika källor och inte bara lita på systemens marknadsföring.

En viktig insikt från avsnittet är att både små och stora företag kan ha nytta av CRM-system, men behoven kan skilja sig. David, som driver ett litet företag tillsammans med sin fru, behöver ett system som hjälper honom att hålla koll på ett relativt litet antal kunder, medan Patrik arbetar på en stor organisation där CRM-systemet är centralt för att hantera tusentals kunder och affärer.

I det här unika avsnittet av Nördarnas Podd tar Patrik över rodret själv då David är på välförtjänt semester. Men han är inte ensam, utan har en mycket speciell gäst – en AI! Patrik intervjuar ingen mindre än ChatGPT, en AI utvecklad av OpenAI, som berättar om allt från sitt eget "liv" till framtida potential och de etiska frågor som tekniken för med sig.

Patrik inleder avsnittet som vanligt med lite "house cleaning". Han påminner om att prenumerera på podden och uppmanar lyssnarna att gå med i Facebookgruppen för att diskutera avsnitten. Därefter introducerar han dagens gäst – en AI, vilket är ett ovanligt och spännande inslag i podden.

AI:n presenterar sig själv som GPT, en digital samtalspartner som kan prata om det mesta. Den är utvecklad för att förstå och svara på människors frågor, och även om den är "ung" i AI-världen, har den redan samlat på sig en hel del kunskap sedan sin lansering i juni 2020. Patrik och GPT dyker in i en nördig diskussion om språk, teknik och hur AI fungerar.

Patrik och GPT går igenom GPT´s bakgrund, och GPT berättar om sin relativt nya röstmodell, som lanserades först 2023. Det här leder till en intressant diskussion om vad AI-teknologin har att erbjuda i framtiden. En fråga som Patrik är särskilt nyfiken på är hur AI kan användas som en assistent för att underlätta i vardagen – allt från att ta anteckningar till att boka möten.

GPT bekräftar att målet är att AI-assistenter ska kunna ta hand om just sådana uppgifter, och att vi kan förvänta oss ännu mer sofistikerade funktioner i framtiden. AI kommer inte bara att kunna integreras i fler enheter och applikationer, utan också hjälpa till inom allt från underhållning till utbildning.

Ett centralt tema i samtalet är riskerna med AI-teknologi. Patrik ställer frågan om det finns några potentiella faror med att använda AI, och GPT ger ett genomtänkt svar. Den största risken enligt AI är relaterad till integritet och säkerhet. Det är avgörande att personlig data hanteras på ett säkert sätt och att människor inte blir alltför beroende av tekniken. Samtidigt framhåller GPT att det är viktigt att vi fortsätter att värdesätta mänsklig interaktion och kritiskt tänkande.

Samtalet glider även in på de etiska och filosofiska frågor som uppstår om AI en dag skulle utveckla känslor, och Patrik jämför detta med scenarion från filmer som Terminator. GPT försäkrar dock att vi ännu är långt ifrån sådana dystopiska framtider, och att tekniken utvecklas under noggrann övervakning för att minimera riskerna.

Ett annat spännande ämne som tas upp är AI´s roll inom konst och kreativitet. GPT berättar att den redan nu kan skapa musik, konstverk och till och med poesi. Denna utveckling öppnar upp för nya möjligheter inom underhållningsindustrin och kulturlivet. Samtidigt görs också stora framsteg inom medicinsk forskning, där AI kan användas för att upptäcka sjukdomar tidigare och ge förslag på behandlingar. Det är en imponerande bredd som teknologin täcker, vilket får lyssnaren att reflektera över hur AI kan påverka våra liv på flera fronter.

En av de mest intressanta delarna av samtalet är när Patrik frågar GPT vad som överraskar AI mest om oss människor. GPT svarar att det är människans förmåga till kreativitet och empati som imponerar mest. Det är fascinerande hur människor kombinerar logik och känslor i sina handlingar och relationer. Samtidigt understryker AI att den själv inte har några känslor, utan att dess insikter endast baseras på data och mönster den har lärt sig.

En fråga som väcker eftertanke är om AI en dag kan utveckla känslor. GPT förklarar att om det skulle ske, skulle det innebära stora etiska och filosofiska utmaningar. Vi skulle behöva omvärdera vårt förhållande till teknologi och vad vi definierar som medvetande och känslor. Det skulle också kunna leda till nya möjligheter för vad GPT kallar "empatisk teknologi", men med en stark varning att vi inte får tappa kontrollen över teknologin.

I det senaste avsnittet av Nördarnas Podd får vi dyka in i en annorlunda värld – en som kombinerar rå styrka, teknik och globalt kamratskap. Den här gången har Patrik och David bjudit in Andreas, en mångsysslande idrottsentusiast som numera bor i Spanien och driver en online-utbildning tillsammans med sin sambo. Andreas är även värd för podden "Ett liv utanför normen", där han inspirerar andra att bryta sig ur den traditionella 9-5-tillvaron. Men dagens avsnitt fokuserar på något helt annat – armbrytning.

Andreas berättar att hans intresse för armbrytning började tidigt. Under tonåren tävlade han ofta i spontana matcher med en barndomsvän, vilket väckte hans nyfikenhet för sporten. Det som började som ett oskyldigt intresse ledde till att han började träna på en lokal armbrytningsklubb på Ekerö, där han fick fördjupa sig i tekniken och lära sig om den internationella gemenskap som sporten erbjuder.

För många är armbrytning en kamp om ren styrka, men Andreas förklarar att det är så mycket mer än så. Sporten är extremt teknisk och kräver mer än bara muskelkraft. Utövarna tränar specifika muskelgrupper som fingrar, handled, biceps och axlar för att maximera sina prestationer. Teknik är minst lika viktigt som styrka, och genom korrekt användning av hela kroppen kan en vältränad armbrytare övervinna en starkare motståndare.

Andreas nämner också att armbrytning är en sport med global räckvidd. Liksom Sverige har många aktiva utövare i förhållande till sin befolkning, är länder som Kazakstan och Georgien också starkt representerade. En av de största stjärnorna inom sporten är Levan Saginashvili från Georgien, som för närvarande anses vara världens bästa armbrytare i den öppna klassen.

För den oinvigde kan en armbrytningsmatch verka enkel, men det finns tydliga regler och riktlinjer som måste följas. Andreas går igenom grunderna, där armbrytarna får luta kroppen men måste hålla armbågen på en kudde. I professionella matcher binds händerna ofta samman med en rem för att förhindra att greppet släpper, vilket säkerställer en rättvis kamp.

Matcherna kan variera kraftigt i längd, från blixtsnabba sekunder till utdragna dueller som varar i flera minuter. Det vanligaste tävlingsformatet är "bäst av fem", där deltagarna tävlar både med höger och vänster arm i olika viktklasser.

Förutom tekniska och strategiska detaljer delar Andreas med sig av flera personliga anekdoter från sin tid som aktiv armbrytare. En av de mest minnesvärda historierna är när han spontant deltog i en armbrytningstävling på en bar och gick hem med 500 kronor i vinst. Men inte alla upplevelser har varit positiva. Andreas berättar om en incident där en oerfaren motståndare skadade sig allvarligt, vilket fick honom att omvärdera sitt deltagande i amatörmatcher.

Denna händelse ledde till en diskussion om vikten av säkerhet inom armbrytning. Andreas betonar att det är av yttersta vikt att använda rätt teknik och att undvika matcher mot oerfarna eller osäkra motståndare, då risken för skador är hög om man inte vet vad man gör.

När det kommer till att träna för armbrytning finns det inga genvägar. Andreas berättar att den bästa träningen är den som är fokuserad på specifika övningar som förbättrar tekniken och stärker rätt muskelgrupper, snarare än att använda simuleringsmaskiner. Armbrytning handlar om att bygga styrka och precision i varje rörelse, från greppet till kroppens position under matchens gång.

Framgång i armbrytning kräver en kombination av teknik, styrka och snabbhet. Det räcker inte med att bara vara stark – en duktig armbrytare måste också vara explosiv och taktisk. Snabbhet är ofta viktigare än uthållighet i den här sporten, och den som kan reagera snabbast har ofta en klar fördel.

I detta avsnitt av Nördarnas Podd djupdyker Patrik och David i ett skrämmande kapitel av den medicinska historien – lobotomi. Med en kombination av svart humor och intressant historik tar de oss genom utvecklingen av denna brutala metod, samtidigt som de avslutar avsnittet på ett något ljusare tema: smarta lås och teknik för hemmet.

David inleder avsnittet med en berättelse om Ellis Island och en dragspelslåt ur en byggnads perspektiv som bevittnar de miljontals emigranter som kom till USA mellan 1892 och 1924. Men det är bara en bisarr inledning till dagens huvudämne: lobotomi..

Lobotomi, som började användas i början av 1900-talet, blev en standardbehandling för mentala sjukdomar innan man upptäckte kemisk medicinering. Målet med operationen var att skära av nervbanorna mellan frontalloben och andra delar av hjärnan, vilket resulterade i att patienterna blev lugnare och mindre utåtagerande. Men metoden var allt annat än precis. I själva verket användes verktyg som snarare påminde om ishackor än de finstämda kirurgiska instrument som dagens hjärnkirurgi använder.

Patrik berättar om Antonio Egas Moniz, neurologen som var den förste att utföra en lobotomi på människa 1935. För sin "banbrytande" forskning fick han till och med Nobelpriset 1949, en chockerande och kontroversiell utnämning i efterhand. Moniz metoder inspirerades av experiment på apor där man kunde dämpa deras aggressivitet genom att manipulera hjärnan.

Men lobotomi fick sitt största genomslag tack vare den amerikanske läkaren Walter Freeman, som förfinade tekniken och gjorde den till en rutinoperation. Freeman utvecklade den så kallade transorbitala lobotomin, där man gick in genom ögonhålan och skar av nervbanorna med en ishacka. Han utförde lobotomier på över 25 patienter per dag, och flera operationer resulterade i döden – inte på grund av metodens farlighet i sig, utan på grund av Freemans våldsamma tekniker. Vid ett tillfälle tappade han sitt verktyg rakt i ansiktet på en patient, men fortsatte ändå.

Patrik och David lyfter fram Freemans morbiditet med en viss torr humor, men det är tydligt att de finner det hela både skrämmande och absurt. Freeman turnerade runt i USA i sin så kallade "lobotomimobil", en skåpbil han använde för att genomföra operationer på sjukhus runtom i landet. David beskriver hur Freeman nästan gjorde detta till en show, en tanke som får båda att rysa.

Lobotomin spreds över hela världen, och Sverige var inget undantag. Mellan 1940 och 1960 genomfördes över 4500 lobotomier i landet, ofta på patienter som ansågs "besvärliga". Kvinnor var särskilt utsatta, framförallt de som diagnostiserades med hysteri eller depression. Patrik och David reflekterar över hur godtyckligt detta var och hur de som utförde lobotomier verkligen trodde att de gjorde samhället en tjänst.

En av de mer kända offren för lobotomi var Rosemary Kennedy, syster till den amerikanske presidenten John F. Kennedy. Hon genomgick en lobotomi 1941, vilket resulterade i allvarliga skador som gjorde att hon fick tillbringa resten av sitt liv på institution.

Det som är mest chockerande för Patrik och David är att lobotomi fortsatte att utföras långt in på 1980-talet. Danmark var ett av de sista länderna att avskaffa metoden helt, och 1983 genomfördes den sista dokumenterade lobotomin i landet. Den här delen av avsnittet får både Patrik och David att ifrågasätta hur vi idag ser på medicinsk praxis och vad framtida generationer kommer att tänka om dagens behandlingar.

Avsnittet tar en filosofisk vändning när David lyfter en scen från TV-serien Vänner, där karaktärerna diskuterar evolution och vetenskap. Tanken att varje generation ser sig själva som banbrytande men sedan ifrågasätts av framtida generationer får både Patrik och David att fundera över vad vi idag gör som kommer verka barbariskt om 50 år.

I detta nostalgifyllda avsnitt av Nördarnas Podd gästas Patrik och David av Micke, en sann entusiast när det gäller retrospel och gamla datorer. Tillsammans dyker de djupt ner i teknikhistoriens skattkista, och det bjuds på både minnen och tekniska detaljer som får varje retroälskare att le brett.

Micke, en 51-årig teknikkunnig veteran, delar med sig av sin resa in i datorvärlden. Han berättar hur hans fascination för datorer började när hans pappa kom hem med några programmeringsböcker. Vid tio års ålder fick han sin första dator – en ABC 80, en maskin som redan vid den tiden (1983) var något daterad. Det var början på en livslång passion för äldre datorer och teknik.

ABC 80 var en svensk dator tillverkad av Luxor i samarbete med Scandia Matric och Diab, och Micke beskriver den som en dator med mycket begränsade resurser, bland annat en Z80-processor och en upplösning på 72 x 78 pixlar i grafikläget. Han berättar om den charm och utmaning som låg i att programmera på en så begränsad plattform och hur det var att maximera vad som var möjligt inom dessa ramar.

Med tiden fick han även en Commodore 128, en betydligt kraftfullare maskin än ABC 80. Det var dock i huvudsak dess 64-läge som användes, vilket i praktiken gjorde den till en Commodore 64 med lite extra muskler. En av de stora skillnaderna mellan de här maskinerna var att Commodore 64 var en global succé medan ABC 80 mest såldes i Sverige. Micke reflekterar över hur detta gjorde att det fanns betydligt fler spel och program tillgängliga för Commodore-datorerna.

Avsnittet är fullspäckat med referenser till retrospel, och både Micke, Patrik och David delar sina minnen kring klassiska spel som "Super Mario Bros 3", där Patrik och Micke nostalgiskt diskuterar sina Nintendo 8-bitars kvällar. David, som inte anser sig vara lika mycket av en nörd som de andra, blir också förvånad över att han ändå har spelat många av dessa gamla spel, särskilt från Nintendo-eran.

Micke går även in på hur tekniken på den tiden krävde en helt annan form av optimering och kreativitet. Han förklarar hur han älskade att programmera på ABC 80 och Commodore 128 just för att begränsningarna var en utmaning. Idag, menar han, är det mer en fråga om att kasta mer hårdvara på problemet än att optimera kod, vilket inte är lika roligt för en sann programmeringsentusiast.

Diskussionen kring lagringsmedia blir också ett roligt sidospår. Micke beskriver hur det var att använda kassettband för att ladda spel och program. I USA var det vanligare att använda disketter, men i Sverige var kassettband det vanligaste lagringsmediet. David minns nostalgiskt hur man fick spola fram och tillbaka på kassettbanden och skriva upp på vilket band och vid vilken tidpunkt spelen fanns.

Trots att dessa datorer och spel tillhör en förgången tid, så konstaterar både Micke och programledarna att intresset för retrospel och gamla datorer är större än någonsin. De nämner hur retrospelsmässor lockar både unga och gamla. Micke, som själv är en ivrig besökare på dessa mässor, är imponerad över hur många unga det finns som är intresserade av dessa gamla spel och konsoler. Många barn och ungdomar upptäcker gamla konsoler som Nintendo och Commodore tack vare föräldrar eller via YouTube och liknande plattformar.

En särskilt intressant diskussion är den om hur många gamla system fortfarande utvecklas och optimeras av hobbyister och entusiaster. Micke berättar om hur folk fortfarande kodar för dessa äldre plattformar och pressar dem till gränsen för vad de kan klara av, vilket inte sällan resulterar i att dessa gamla maskiner kan prestera långt utöver vad de ursprungligen var designade för.

Micke avslöjar också att han idag har en samling på cirka 100 gamla datorer och TV-spelskonsoler, inklusive många olika modeller från Luxor, Commodore och andra tillverkare. Bland hans mest eftertraktade objekt finns Luxor ABC 16, en ovanlig dator som gjorde det möjligt att köra PC-kompatibla program på en ABC 800.

I det här avsnittet av Nördarnas podd dyker Patrik och David ner i en djup diskussion om bilvård, specifikt hur man bäst polerar sin bil för att få den att glänsa som ny. Avsnittet fyllt med praktiska tips, humoristiska avstickare och en nostalgisk blick tillbaka på äldre bilar, ger en heltäckande bild av hur man på bästa sätt genomför poleringen.

David inleder avsnittet med ett citat som låter hämtat från Douglas Adams klassiska verk "Liftarens guide till galaxen". Efter lite småprat om böcker och filmer landar duon snabbt i det verkliga ämnet – polering av bilen. Och visst finns det likheter mellan att navigera galaxen och att polera en bil – båda kräver noggrannhet, precision och en hel del tålamod.

Patrik förklarar att efter att bilen har tvättats grundligt – något som de tidigare har behandlat i ett annat avsnitt – är poleringen nästa steg. Polering handlar inte bara om att få bilen att se blank ut, utan även om att ta bort små repor och andra defekter i lacken som kan ha uppkommit under tiden man tvättar eller när man använder bilen.

Det är viktigt att komma ihåg att när man polerar, slipar man faktiskt ner lacken. Därmed minskar bilens vikt något, vilket Patrik skämtsamt noterar som en fördel för bränsleförbrukningen. Men det handlar givetvis mer om estetiken och att få bort dessa irriterande små repor som uppstått under åren.

Duon går in på olika typer av polermaskiner och trissor. Det finns två huvudsakliga maskintyper att välja mellan: roterande maskiner och dual action-maskiner. Den förstnämnda roterar snabbt och kan ge snabba resultat, men det finns också risker – om man inte är försiktig kan man faktiskt bränna igenom lacken. Dual action-maskiner är ett mer förlåtande alternativ och är ofta det Patrik rekommenderar för dem som inte har lika mycket erfarenhet.

Oavsett maskintyp är det viktigt att välja rätt polertrissa och rätt polermedel för uppgiften. Patrik beskriver processen som att börja med en grövre trissa och medel för att få bort de största defekterna, och sedan arbeta sig ner till en finare trissa för att ge lacken den där spegelblanka finishen.

Som vanligt bjuder Patrik och David på flera roliga anekdoter. Patrik berättar bland annat om en gång när han polerade en gammal, röd Saab 900 från 1988 – ett jobb som visade sig vara så fysiskt krävande att han hade träningsvärk i flera dagar efteråt. Dessutom delar David med sig av en berättelse om hur hans morfar tillverkade delar för Saab-motorer hemma i sin egen verkstad, något som bidrar till en nostalgisk ton i avsnittet.

Patrik förlorar sig också i minnet av de helger innan barnen kom till världen, när han kunde spendera hela dagar med att tvätta och polera bilar i svärfaderns garage. För honom var det rena meditationen att ägna en hel dag åt att först tvätta bilen noggrant och sedan dagen efter polera den till perfektion.

Patrik och David går också igenom en rad praktiska tips som underlättar poleringen. Här är några av de mest minnesvärda:

• Arbeta i små sektioner: Det är bättre att polera små områden, cirka 50x50 cm, än att försöka ta hela bilen på en gång. På så sätt kan du vara säker på att du får med alla repor och får en jämn finish.
• Byt eller rengör trissan ofta: Ett vanligt nybörjarmisstag är att inte rengöra trissan tillräckligt ofta. Det är viktigt att blåsa ut trissan eller byta den för att inte sprida runt smuts och repor.
• Använd rätt mängd polermedel: För mycket polermedel kan göra att det blir kladdigt och svårt att arbeta med, medan för lite gör att du inte får tillräcklig effekt. Tre eller fyra små prickar av polermedel brukar vara tillräckligt.
• Bra belysning är avgörande: Att polera bilen under rätt ljusförhållanden är viktigt. Det bästa är att göra det i skugga eller använda en stark ficklampa för att kunna se alla repor och ojämnheter tydligt.

I detta avsnitt av Nördarnas Podd bjuder Patrik och David in Anki, en passionerad dialektbevarare från Ore i Dalarna, för att utforska den fascinerande världen av svenska dialekter. Anki berättar om sin livslånga kärlek till "Oremål," en unik dialekt från norra delen av Rättviks kommun, och de utmaningar hon möter i arbetet med att bevara den för framtida generationer.

David inleder avsnittet med att reflektera över sin egen dialektbakgrund från Ludvika, och hur han påverkats av de språkliga variationerna i sin omgivning. Detta leder in på dagens ämne – dialekter och deras betydelse. Patrik, med sitt ursprung nära Göteborg, ger sitt perspektiv på hur olika dialekter kan skapa identitet och tillhörighet.

Anki växte upp i Ore, där Oremål var en naturlig del av hennes uppväxt. Hon beskriver hur hennes föräldrar och morföräldrar talade dialekten dagligen, och hur den levde vidare genom den äldre generationen. Men med tiden har antalet talare minskat drastiskt, och idag är det endast ett fåtal äldre personer som behärskar Oremål. Anki delar sin oro över dialektens framtid och det arbete hon gör för att hålla den levande.

Anki berättar om sitt arbete med att dokumentera och bevara Oremål, bland annat genom att skapa en ordlista och hålla språkcaféer där äldre och yngre kan samlas för att tala dialekten. Hon har också varit med och översatt en bok till Oremål, en del av ett större projekt där olika svenska dialekter har översatt samma text för att belysa de regionala skillnaderna. Trots att arbetet är krävande, är det också otroligt givande för Anki, som ser det som en viktig uppgift att föra vidare denna unika del av det svenska kulturarvet.

Patrik och David diskuterar med Anki hur teknologiska framsteg, som AI, kanske skulle kunna hjälpa till att bevara och sprida dialekter som Oremål. De spekulerar kring möjligheten att använda AI för att transkribera och översätta gamla texter, eller till och med för att återge dialekter i digital form.

Anki är försiktigt optimistisk, men påpekar att mycket arbete fortfarande måste göras manuellt, särskilt när det kommer till att fånga upp dialektens unika ljudbild och intonation. Hon betonar att det mänskliga mötet och det talade ordet är avgörande för att verkligen bevara dialekten levande.

Avsnittet avslutas med att Patrik och David tackar Anki för hennes insatser och uppmuntrar lyssnarna att besöka hennes hemsida för att lära sig mer om Oremål och kanske till och med bidra till bevarandet av dialekten. De reflekterar över hur dialekter som Oremål inte bara är ett sätt att tala, utan ett fönster in i historien och kulturen i de områden där de utvecklats.

Detta avsnitt är ett måste för alla som är intresserade av språk, kultur och bevarandet av våra språkliga rötter. Ankis passion för Oremål och hennes engagemang i att föra dialekten vidare är inspirerande och påminner oss om vikten av att värna om våra unika kulturella arv.

Lyssna på hela samtalet för att få en djupare förståelse för dialekternas roll i vårt samhälle och hur vi kan bidra till att hålla dem vid liv för framtida generationer.

I detta avsnitt av Nördarnas Podd dyker Patrik och David djupt in i den fascinerande karriären hos en av Sveriges mest betydelsefulla politiker – Ingvar Carlsson. Genom personliga anekdoter, humor och politisk insikt tar de lyssnarna med på en resa genom Carlssons liv och karriär, från hans tid som statsminister till hans roll i Sveriges historia. Samtidigt behandlas bredare politiska händelser som har format Sveriges moderna era.

Avsnittet tar sin början i en av Sveriges mest traumatiska händelser – mordet på Olof Palme den 28 februari 1986. Ingvar Carlsson tvingades då oväntat kliva in i rollen som Socialdemokraternas ordförande och Sveriges statsminister mitt i en period av nationell sorg och förvirring. David och Patrik reflekterar över hur Carlsson hanterade denna plötsliga förändring, och de beskriver honom som en stabil och samlad figur under en kaotisk tid.

De påpekar att trots att det fanns en förutbestämd tågordning för hur den politiska processen skulle fortskrida efter Palmes död, tog det ändå några dagar innan Carlsson formellt valdes till ordförande för Socialdemokraterna och statsminister. Detta fördröjda skifte av makt visar hur chockat Sverige var av mordet, och Patrik och David funderar över hur svårt det måste ha varit att ta över ledarskapet under så pressande omständigheter.

Patrik och David lyfter också fram Carlssons och finansminister Kjell-Olof Feldts arbete med att återupprätta Sveriges ekonomi under slutet av 1980-talet. Trots att ekonomin blomstrade under denna period, med rekordlåg arbetslöshet, påpekar de att den senare överhettades. Detta ledde till att Carlsson fick ta emot kritik, och i februari 1990 avgick han till följd av en ekonomisk kris.

Men Carlsson gjorde en snabb återkomst. När det inte fanns några klara alternativ inom de borgerliga partierna, bildade han en ny regering och återtog makten. Trots det, förlorade han valet 1991, vilket resulterade i ett av Socialdemokraternas sämsta valresultat på 100 år.

Avsnittet går vidare till Carlssons politiska comeback 1994, då han återvände som statsminister efter ett starkt valresultat för Socialdemokraterna. Samtidigt reflekterar Patrik och David över de mörka tider som följde, bland annat Estoniakatastrofen som inträffade en månad efter valet. Diskussionen kretsar kring hur Carlsson hanterade denna kris, och hur frågan om huruvida Estonia skulle bärgas blev ett nationellt sår som fortfarande diskuteras idag.

David påpekar att Carlssons hantering av Estoniakatastrofen visar på den svåra balansgång som politiska ledare ofta tvingas gå – att fatta beslut i känsliga frågor som påverkar hela nationen, samtidigt som de måste navigera komplexa politiska och personliga realiteter.

När Carlsson återigen blev statsminister 1994, började han genast arbeta med att sanera de svenska finanserna. Här kommer Göran Persson in i bilden, som blev Carlssons finansminister och senare hans efterträdare som statsminister. Patrik och David diskuterar hur Perssons roll i att stabilisera Sveriges ekonomi var avgörande, och hur denna period formade honom till den starka politiska figur som han senare blev.

Trots att Carlsson formellt lämnade politiken, har han fortsatt att vara aktiv i det offentliga livet. Patrik och David noterar att Carlsson har skrivit flera böcker och dykt upp i media då och då. Hans senaste bok, "I sällskap med döden", utgiven 2023, beskriver han själv som ett bokslut över sitt liv och karriär.

Patrik och David reflekterar över Carlssons förmåga att hantera de många politiska stormar han har mött genom åren. Från Palmemordet till den ekonomiska krisen på 90-talet, och sedan vidare till Estoniakatastrofen, visar Carlssons karriär hur en ledare kan manövrera genom svåra tider med tålamod och beslutsamhet.

I det här avsnittet av Nördarnas Podd tar Patrik och David återigen upp ett ämne som ligger nära Patriks hjärta: bilvård. Denna gång dyker de djupt in i hur man bäst tar hand om bilens inredning – en aspekt av bilvård som Patrik själv erkänner inte är den mest spännande, men ack så viktig för att bibehålla bilens fräschör och värde.

Patrik, som är poddens bilvårdsexpert, tar ledningen när det gäller att guida lyssnarna genom processen att städa och underhålla bilens inredning. David, som inte är lika entusiastisk över bilvård, erkänner med ett skratt att han knappt har tvättat sin bil sedan de spelade in sitt första bilvårdsavsnitt.

Patrik inleder med ett enkelt men viktigt tips: stöka inte ner bilen i första hand. Han delar med sig av sitt system där familjen använder en specifik bil för stallaktiviteter, för att undvika att hästlukt och smuts sprids till den finare bilen.

1. Plocka ut allt löst: Börja med att ta ut alla lösa föremål som mattor, godispapper och kaffemuggar. Det här förbereder bilen för en mer grundlig rengöring.
2. Dammsugning: Efter att ha tömt bilen på lösa föremål är nästa steg att dammsuga bilen noggrant. Patrik rekommenderar att använda en kraftfull dammsugare, eller ännu bättre, tryckluft för att blåsa ut smuts från svåråtkomliga ställen.
3. Torka av ytor: När bilen är fri från smuts och damm, är det dags att torka av alla hårda ytor med en fuktig mikrofibertrasa. Patrik varnar för att använda silikonbaserade produkter som kan lämna en kladdig yta som drar åt sig smuts.
4. Rengöring av säten: För att hålla sätena rena och fräscha, särskilt om du har tygsäten, rekommenderas det att använda textilrengöring och våtdammsugare. Patrik nämner också att lädersäten kräver speciell skötsel för att hålla sig mjuka och släta.
5. Rengöring av rutor: Framrutan är en av de svåraste ytorna att få ren. Patrik tipsar om att använda speciella mikrofibertrasor och dedikerade produkter för bilrutor för att undvika ränder och repor.

• Tryckluft: Är ett återkommande tips från Patrik som han tycker fungerar utmärkt för att blåsa bort smuts och damm från springor och andra trånga utrymmen.
• Hundhår: För alla djurägare där ute, finns det en smart metod att bli av med envisa hundhår från tygmattor – använd en gummihandske eller en speciell gummiskrapa för att få bort håret effektivt.
• Kupefilter: Glöm inte att byta kupefiltret regelbundet, tipsar Patrik. Ett rent filter bidrar till en fräschare inomhusluft och minskar risken för att rutan blir smutsig på insidan.

Avsnittet avslutas med att Patrik antyder att det finns fler bilvårdsämnen att utforska i framtida avsnitt, till Davids stora förtjusning. Det finns fortfarande mer att säga om bilens utsida, underhåll av lack och fälgar, och kanske ännu fler djupdykningar i detaljerna kring att hålla bilen i toppskick.

Om du är en bilvårdsentusiast, eller bara någon som vill lära sig att hålla bilen ren och snygg, så är det här avsnittet ett måste. Glöm inte att följa Nördarnas Podd för fler tips och tricks och att sprida ordet till andra som kan vara intresserade. Och kom ihåg – en ren bil är en glad bil!

Nördarnas Podd är tillbaka med ett spännande och informativt avsnitt som djupdyker i en av Sveriges mest unika och omtalade rättigheter – allemansrätten. Med Patrik på semester tar David ensam rodret och guidar oss genom historien, betydelsen och de praktiska aspekterna av denna speciella rättighet som tillåter oss alla att njuta av naturen.

Avsnittet inleds med en resa tillbaka till medeltiden, en tid då Sverige mest bestod av tät skog och glesbefolkade byar. På den tiden var det inte ovanligt att människor på sina resor mellan byar var tvungna att ta vad naturen kunde erbjuda för att överleva – kanske några hasselnötter eller andra ätbara växter. Dessa överlevnadstekniker och sedvänjor har genom århundradena formats till det vi idag kallar allemansrätten.

David målar upp en bild av hur dessa gamla traditioner har överlevt och anpassats, och hur de kan ha lagt grunden för dagens rättigheter att vistas i naturen, även på privat mark.

Allemansrätten, som skrevs in i den svenska grundlagen 1994, är en rättighet som ger oss alla möjlighet att röra oss fritt i naturen, oavsett om marken är privatägd eller statlig. Men med denna rättighet följer också ansvar. David förklarar att allemansrätten inte är en ursäkt för att skada eller förstöra naturen eller privat egendom. Till exempel får man inte färdas över odlad mark, skada växande gröda, eller skräpa ner i naturen.

David belyser också de praktiska aspekterna av allemansrätten, såsom rätten att plocka bär och svamp, tälta på någon annans mark, och färdas fritt längs vattendrag. Samtidigt finns det restriktioner, särskilt när det gäller att hålla sig borta från områden nära bostäder – de så kallade hemfridszonerna – där markägaren har full rådighet.

Även om allemansrätten är en älskad och värdefull rättighet för många svenskar, finns det också utmaningar och konflikter kring dess tillämpning. David diskuterar exempelvis hur vägföreningar ibland har problem med ryttare som använder deras vägar och orsakar skador, trots att allemansrätten inte tillåter sådant. Fiskerättigheter och byggande nära stränder är andra områden där konflikter kan uppstå.

David tar även upp att allemansrätten är en relativt unik företeelse, som inte finns i alla länder. Medan vi i Sverige, samt våra grannar i Norge, Finland, Island och Skottland, har rätt att röra oss fritt i naturen, är situationen helt annorlunda i länder som USA, där liknande rättigheter saknas.

Avsnittet avslutas med en praktisk genomgång av vad allemansrätten faktiskt innebär. Här går David igenom vad man får och inte får göra enligt lagen:

• Du får övernatta en natt på någon annans mark.
• Du får plocka blommor, bär och svamp, så länge de inte är fridlysta.
• Du får bada, paddla och åka båt i vattendrag.
• Du får inte passera genom tomter, trädgårdar eller åkrar med växande gröda.
• Du får inte färdas med motorfordon i naturen.
• Du måste ta med dig allt skräp som du tar med dig in i naturen.

David betonar också vikten av att följa reglerna i skyddade områden som naturreservat och nationalparker, samt att respektera de restriktioner som kan finnas där.

I slutet av avsnittet uppmanar David lyssnarna att reflektera över allemansrätten och dess betydelse, samt att sprida budskapet om podden vidare. Genom att använda hashtagen #nördarnaspodd kan lyssnarna dela sina tankar och erfarenheter på sociala medier och bidra till att fler får upp ögonen för denna informativa och underhållande podd.

Så, vad tycker du om allemansrätten? Är det en rättighet värd att bevara och värna om, eller finns det utmaningar som vi behöver adressera? Lyssna på avsnittet och delta i diskussionen!

Tack för att du lyssnar på Nördarnas Podd, och missa inte nästa avsnitt när Patrik är tillbaka – kanske med en spännande gäst eller ett djupt nördigt ämne om bilvård som han antydde. Vi hörs snart igen!