P1 Specialprogram

Julaftonsmorgon i P1 med Johar Bendjelloul och gästerna Mischa Billing, Dick Harrison med flera.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Julaftonsmorgonen i P1 bjuder på både julfröjd och julfred. Hör bland annat om det mytomspunna vapenstilleståndet i jultid, på västfronten i Europa, i första världskrigets början. Medverkar gör Dick Harrison, författare och historieprofessor, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Mika Akkanen, protokollchefen i Åbo, Finland, som vid lunchtid på julafton utlyser julfred över staden för tolfte året i rad, och är stolt över att vara en länk i en månhundraårig kedja.

Dessutom: Julens dofter och smaker med måltidsexperten, sommelieren och Vinter i P1-värden Mischa Billing och den konstigaste julmusiken med skivsamlarna Anna-Lena Lodenius och Fredrik Af Trampe.

Programledare: Johar Bendjelloul
Producent: Thella Johnson

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell guidar lyssnaren genom Svenska akademiens årliga högtidssammankomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.
Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?

Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.

(Repris från augusti 2024)

”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”
Viggo, som nyss tagit studenten.

”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.”
Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.

”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”
Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium

”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”
Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket

”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.”
Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AI

producent och reporter: Anders Diamant

[email protected]

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.

I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.

”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.”
Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun

”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg

”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.”
Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn

”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.”
Katarina Hillertz, IT-jurist

”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.”
Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier

”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.”
Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitet

Producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

I fredags var det säsongspremiär för det populära TV-programmet På Spåret som ju spelats in i förväg och där de inblandade redan vet hur det har gått, varför är det ingen som läcker något?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är det som gör att det så sällan läcks när en grupp människor känner till en hemlighet som kommer att offentliggöras senare?

Anders Diamant ställde sig frågan för sju år sen i programmet Godmorgon världen, en fråga som fortfarande är aktuell, även om några av de som medverkar i reportaget har fått andra titlar.

Först till Börshuset i Gamla Stan där vinnaren av Nobels litteraturpris skulle presenteras 2017...

Hör På Spåret-vinnaren Kristin Lundell, Nobelmuseets Olov Amelin, På Spårets projektledare Christina von Sydow och Heléne Thomsson, doktor i psykologi.

reporter: Anders Diamant
[email protected]

Ullakarin Nyberg möter Lillian, 77, som fick cancerbeskedet på sin sista mammografi

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Jag kunde inte tro att det var sant, säger Lillian. Jag hade ju ätit bra och levt sunt i hela mitt liv, inte kunde väl jag ha cancer?

Det var sommar och varmt och Lillian bröt ihop, totalt. I trädgården stod en hammock och i den låg hon, hela sommaren, under en stickad, rutig filt.
- Jag förmådde inte göra någonting alls, berättar Lillian. Jag blev som ett barn. Och filten, den blev min trygghet.

I sista avsnittet av Cancerresan hör du Lillians berättelse, om den första förlamande chocken som sedan, med stöd och hjälp av anhöriga och vänner, vändes till en ganska ljus upplevelse, fylld av tillit och nya lärdomar.

Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected]

Ullakarin Nyberg möter Sandra Westerberg, som stod mitt i livet när hon upptäckte en knöl i sitt ena bröst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sandra och hennes pojkvän hade precis flyttat in i sin första gemensamma lägenhet. De planerade barn och en framtid tillsammans. På vårdcentralen fick hon höra att det nog inte var någon fara, att hon var för ung. Men på ultraljudet syntes den tydligt – tumören i Sandras ena bröst. Hon var 27 år och vuxenlivet skulle just börja.  
- Det kändes så orättvist, säger Sandra. Jag som levt så sunt, jag som var så ung. Varför just jag?
Sandra har under de sju år som gått fått mer än 150 cancerbehandlingar. Och hon har fått en dotter. För hennes skull kämpar Sandra vidare, trots att sjukdom blivit kronisk.

Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected]

Ullakarin Nyberg möter Therese Khamany, som gjorde allt för att dölja sin sjukdom

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 Therese Khamany var 29 år, hade tre små barn och ammade ett fjärde, när hon upptäckte ett sår på sitt ena bröst. Det visade sig vara bröstcancer.
- Jag vågade inte berätta för någon att jag fått cancer, berättar Therese. I min kultur tror man att cancer är ett straff från gud. Jag skämdes och var helt ensam.

I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected]

Ullakarin Nyberg möter Anna Eklund Tarantino, operasångerskan som drabbades dubbelt av cancer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anna Eklund Tarantino satt vid sin dödssjuke sons säng när hon fick besked om att också hon hade cancer. För att klara av att både finnas vid sin sons sida och samtidigt genomgå en cancerbehandling behövde Anna all kraft i världen. I kulvertar, garage och korridorer, på väg mellan barncanceravdelningen och radiumhemmet - överallt sjöng hon. Hör henne berätta om hur sången hjälpte henne genom krisen.

I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och cancerläkare som själv fick bröstcancer, kvinnor som gjort samma resa som hon. Fyra drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.

För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former.

Producent: Siri Ambjörnsson
Klippan Produktion
[email protected]

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett användbart verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den generativa AI:n har blivit en ny guldgruva för de kriminella, bedrägerierna ökar.

Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?

Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?

”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”
Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte

”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”
Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.

”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”
Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.

”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”
Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.

”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.”
Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat

”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”
Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet

”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”
Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

Producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.

”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.”
Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav

”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.”
Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge

”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.”
Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden

”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”
Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden

”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”
Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio

”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.”
Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborg

producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.

Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel, vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”

David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”

Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”

Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”

producent och reporter: Anders Diamant
[email protected]

AI i skolan: Hur ChatGPT förändrar elevernas lärande

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat.
Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.
Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?

Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.

”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”
Viggo, som nyss tagit studenten.

”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.”
Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.

”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”
Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium

”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”
Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket

”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.”
Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AI

producent och reporter: Anders Diamant

[email protected]

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svamparna har funnits sedan långt innan vi människor befolkade denna jord. De har en enastående förmåga att överleva. Till och med i radioaktiva miljöer där allt annat dör kan de ta över. Oftast är den inget hot mot oss människor men i ett varmare klimat kan även svampen förändras och då finns inget som hindrar dem från att ta över våra kroppar - och våra hjärnor.

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I början av mänsklighetens historia ställer svampen ofta till med mer skada än nytta. Men under 1900-talet händer något. Läkaren Alexander Flemming glömmer kvar lite gammal disk i sitt laboratorium och det kommer att förändra hela mänsklighetens förutsättningar för överlevnad. 

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När människan börjar befolka vår jord lär hon sig snart att det inte går att leva utan svampen. Den lilla fantastiska bagerijästen visar sig kunna ge oss både bröd och vin. På 1600-talet upptäcker dessutom några munkar i Bayern att svamp kan ge oss ännu mer härlig dryck. Men bara några 100 kilometer söderut brottas bönder med den skräckinjagande svartrosten, som förintar vetefält efter vetefält, skapar massvält och den tycks inte gå att stoppa. 

Utan svampar hade vi inte överlevt på jorden. Men är det svampar som kommer rädda oss från jordens undergång, eller kommer de att förinta oss?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Långt innan varken människor eller djur fanns på vår jord, fanns svampen. Tidigt upptäcker den lilla bladskärarmyran (som också finns på vår jord långt före människan) hur den kan använda sig av svamparna som ett skydd. Men snart visar det sig att svampen också kan vara myrans värsta fiende. Och det ska visa sig gälla även för oss människor. 

Möt Yvonne Lombard en av våra stora skådespelare, vacker, rolig, fräck

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För henne är fantasin en mycket viktig del av hennes liv, likaså att ha fått cykla alla mil alla årtionden längs Fårös stenstränder. Hon har fem ”underbara” barn, har varit gift med författaren Lennart Hellsing som gick bort 2015 och som Yvonne Lombard säger ”på något sätt finns kvar i rummet” i den vackra lägenheten ”samtidigt som han väntar på mig på Klara Kyrkas kyrkogård”. Yvonne Lombard är en kvinna med urkrafter, en sann prinsessa, möt henne, hennes vänner, kollegor och familj

producent Susanna Einerstam
[email protected]

Vad betyder hunden för oss och hur mycket förstår vi av hur våra fyrbenta vänner vill leva.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur mycket kommunicerar vi med våra hundar och hur mycket förstår vi av deras uttryck?

Möt Birgitta Kårleman veterinär som har hundarna Shaggy och Mystery, Jonna Bornemark professor i filosofi vid Södertörns högskola, vid centrum för praktiskt kunskap, Göran Greider journalist, uppfödaren Pia Juhlin, Irene Gidmark och Miriam Lindståhl hundägare.

Betyder våra hundar lika mycket som vår sambo och hur lever vi bäst med dem också för deras skull?

Susanna Einerstam producent
[email protected]

Vad beror det på att så många upplever föräldraskapet som en börda och hur kan det bli roligare? En sändning från SR Malmö om småbarnsåren, stressen och hur det kan bli enklare att vara familj.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Messaure och vattenkraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Året är 1953 när dammen i Messaure börjar byggas. Med en bredd på två kilometer och en höjd av hundra meter är den en av Europas största. Dammen delar älven i två: en konstgjord sjö på den ena sidan och på den andra, en torrlagd fåra.

I anslutning till dammen växer ett samhälle fram. Det får samma namn som dammen och här bor som mest 3000 personer. Men när arbetet är färdigt, försvinner samhället. Det är slutet på byn men också slutet på en epok i svensk industrihistoria: det sista anläggarsamhället försvinner.

Men arbetet på den här platsen varken börjar eller slutar med dammbygget. För det här är också berättelsen om en plats. Det handlar om vad Messaure var och vad Messaure blev. Om betesmarkerna och skogen. Och om elektriciteten som vi alla vill ha och priset vi betalar.

I programmet hörs ljudklipp från Sveriges Radio, SVT, TV4, reklam från Vattenfall och Kockums.

Medverkande i programmet: Lars Anders Utsi, Sanna Vannar, Britta Olsson, Bernt Lindberg, Danny Percan, Morena Milkovic, Karlo Kupsjak.

Ett program av Lisen Däldborg. Producent var Fredrik Pålsson och ljud och form gjordes av Julia Öjbrandt.

Kristi himmelsfärdsmorgon ägnar vi helt och hållet åt fåglar! Häng med på gökotta i gryningens magiska timma - packa din fikakorg och var med om en naturupplevelse utöver det vanliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För vad är en Kristi himmelsfärdsmorgon utan jakten på gökens lockande ljud, innan de andra har vaknat?

Vi får också svar på varför vi mår bra av fågelkvitter och varför inte alla fågelläten ger välmående. Och så får vi en inblick i varför fågeln passar så bra som skräckdjur i filmens värld. 

Du hör om Jonas som var sjuk i flera års tid och där fåglarna blev räddningen. Idag reser han jorden runt som naturfotograf. Vi hälsar på hos Bosse utanför Gränna. Han har tiotals kameraövervakade fågelholkar som han kan följa i realtid. I en av Bosses fågelholkar filmades nyss en sekvens så spektakulär att klippet har spridits bland Nordens fågelskådare.

Medverkande i programmet; Jonas Claesson, naturfotograf, Emma Engström, filmkritiker på Sveriges Radio, Bosse Jägenstedt, fågelholksbyggare, Daniel Roth, biolog mfl.

Programledare: Sarit Monastyrski

Reportrar: Fredrik Ankersen och Pernilla Arvidsson

Producent: Karin Ivarsson

Produktionstekniker: Oscar Lindholm

Hur påverkar tidsandan och tekniken vårt förhållande till naturen? Kan den trolska förtrollningen samsas med det tekniskt exakta?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Följ med till trädgården Ulriksdal i Kivik på valborgsmässoafton. I skymningsljuset samlas vi i växthuset för att reflektera över vårens ankomst och vad en naturupplevelse egentligen är. Vi blickar bakåt och framåt och funderar kring hur tidsanda och teknik – som till exempel appar för artbestämning – påverkar vårt förhållande till naturen.

Gäster: Ingalill Nyström, docent i kulturvård och trädgårdsinnehavare, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI.

Programledare: Anna Hanspers
Producent: Malin Thelin
Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör reportaget om de skånska orternas utmaningar med segregation och trasiga hus som ingen vill bo i.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Östra Göinges små samhällen i Skåne tampas med socioekonomiska utmaningar. Otryggheten ökar, flera hus är förfallna och arbetslösheten är hög.

• Borde dessa orters miljonprogramprojekt rivas, varför förfaller de vackra gamla trähusen och är kanske just de gamla husen glesbygdens räddning?

• Följ med Ekots reporter Katarina Gunnarsson på en resa genom Hanaskog, Glimåkra och Simontorp i Östra Göinge.

I 50 år har han forskat om och skrivit romernas historia: om förintelsen och slaveriet. Hans romska bibliotek är världens största. Men var ska det hamna nu? Följ med hem till Ian Hancock i Texas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

-Han är ju den första internationellt kända, romska akademiska rösten och intellektuella rösten i det offentliga samtalet. 

Det säger Jan Selling, professor vid Institutionen för romska studier vid Södertörns högskola om Ian Hancock.

-Han var inte först med att ta upp den romska förintelsen. Han var inte heller riktigt först med att ta upp antiziganismen, men att skapa det här sammanhanget i en berättelse om romsk frigörelse, det var banbrytande, säger Jan Selling. 

Ian Hancock föddes i London 1942, mitt under brinnande världskrig. Hans romska familj hade på hans pappas sida rötterna i Ungern. Många av släktingarna bodde fortfarande i vagnar, men reste inte runt.

Hans pappa var resande försäljare av läskpapper och hans mamma skötte familjen. Han fick tidigt lära sig att ligga lågt med sitt romska arv, berättar han för reporter Agnes Lakatos från Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, när hon besöker honom i hans hem utanför Austin, Texas.

-Just keep quiet about it. Absolutely. Don’t tell anybody what you are.

På samma gata som familjen Hancock i London bodde några judar som överlevt Förintelsen. De berättade om romerna i koncentrationslägren, vilket väckte unge Ians nyfikenhet på sitt eget ursprung.

Hans stora intresse för språk gjorde att han så småningom fick möjlighet till högre utbildning, vid University of London. Där fick han också rådet att inte vara öppen med att han är rom.

-You wouldn’t be taken seriously if you call yourself a Gypsy.

Efter sin doktorsavhandling inom lingvistik i London, erbjöds han en plats vid University of Texas i Austin. Där forskade han och undervisade som lingvist i 46 år och skrev mer än 450 böcker och vetenskapliga artiklar.

Men det dröjde länge innan han började forska om romernas språk och historia och uttala sig i romska frågor. För även i USA uppmanades han att dölja sin etnicitet. Idag är han en stark romsk röst, både inom akademin och i samhället.

Under närmare 60 års tid som forskare har Ian Hancock också samlat på sig en enormt bibliotek med böcker på romani och böcker om romer på många språk.

-Biblioteket är en unik källa för framtida forskning om romernas historia, säger Debbie Folaron, forskare vid universitetet i Montreol.

Inom forskarvärlden väntar många nu spänt på vart biblioteket ska ta vägen i framtiden. I programmet får vi följa med in mellan hyllorna.

 Ett program av Agnes Lakatos

Producent: Lotta Malmstedt

Slutmix: Mattias Miselli

Ett program från 2024

Om S:t Lars sjukhus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När den 19-åriga Lena Nilsson-Sjerén tar de första kliven in på Sankt Lars sjukhusområde en dimmig februarimorgon 1975 vet hon inte att hon från och med nu har hittat sitt framtida yrke.
Lena får som, först skötare och sen genom andra roller inom psykiatrin, följa psykiatrins utveckling i Sverige med psykiatrireformen på 1990-talet som en tydlig vändpunkt. 

En gång var S:t Lars en helt sluten miljö, en stad i staden, där personal och patienter både bodde och arbetade. Så småningom öppnade området upp sig - fram till punkten när hela sjukhuset lades ner. I programmet följer vi St Lars historia och hur synen på arbetet förändras. Vi träffar personal och patienter, och ett par av de personer som arbetar på området idag i en helt annan verksamhet. 

Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med ett område när en arbetsplats försvinner.

Medverkande i programmet; Cecilia Riving, Lena Nilsson-Sjerén, Göran Bokblad, Lisbeth Jönsson, Roger Klang, Ingemar Odenbrand, Matilda Espmarker, Alex Rydahl och Robert Göthe.

I programmet hörs klipp från Studio Ett.

Reporter: Sandra Neergaard-Petersen
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt 

Programmet  är producerat av Umami produktion 2024.

Om Grängesberg och järnmalmsgruvan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Rolf Eriksson flyttar till Grängesberg är det för att ta jobb i gruvan. Då är året 1968. Varje dag tar han hissen ner under jord, till en plats han börjar kalla för sin. Här tillbringar han en tredjedel av sitt liv.

Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Om ett samhälle i Bergslagen som växer fram genom arbetet, som en förlängning av det. Och om vad som händer efter 1989, när gruvan i Grängesberg tvingas stänga. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en ort?

Min del av världen är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.

Medverkande i programmet: Rolf Eriksson, Marita Eriksson, Ida Isaksson, Sofie Abrahamsson, Sayed Salami, Elvira, Linnea, Lukas, Hans, Kalle, Benny och Micke.

Reporter: Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt
Research: Lisen Däldborg och Måns Håkansson

I programmet hörs klipp från Sveriges Radio, TV4 och SVT.

Programmet produceras av Umami produktion.

En djupdykning i skojiga filmtitlar och ett språk i gungning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Det våras för Hitler”, ”Nu blåser vi snuten” och ”Hör upp blindstyre!”

Om vi backar några år brukade engelska filmtitlar ofta få (mer eller mindre) tveksamma översättningar. Men tittar vi i biografprogrammet så lyser de svenska titlarna nu med sin frånvaro.

Vad hände?

När Joakim Silverdal söker med ljus och lykta efter filmtitelöversättare snubblar han rakt in i en stor samhällsförändring.

Specialprogrammet ”Inte längre ett päron till farsa” handlar en hel del om skojiga filmtitlar, men också om ett språk som är i gungning.

Reporter: Joakim Silverdal

Medverkande: Hansi Mandoki, Peder Frohm, Susanne Haugen, Daniel Sandström och Mats Gyllengham.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige.

Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet.

Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: ”När jag bär den, känner jag mig trygg och fredad. Inte ens de tuffaste grabbarna vågar gå på mig.”

Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden.

Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor.

Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd.   

Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen.

Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan.  

Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen – men hoppet måste leva.

I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp.

Blått och gult är också färgerna i vår flagga.  Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika.  Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans.

Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ”Land skall med lag byggas”. Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ”Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk”.

En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön.

Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet.

Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ”Fritt land”. Den står sig väl än idag. Han skrev följande:

”Vad vi vill värna om är ingenting annat än det egna. Mot ingen hyser vi agg lika litet som det skulle falla oss in att hota någon. Vi är ett fredsälskande folk som inte önskar göra en mygga för när, men vi hävdar samtidigt vår bestämda vilja att få leva i fred och oberoende på det sätt som passar oss bäst.”

Slut citat.

Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna.

Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen.

I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro.

Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner.  

Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans.

Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024!

Ukrainakorrespondenten om behovet av hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Blir det någon andhämtning från kriget under julhelgen?

Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti säger att människor inte konstant orka leva med rädsla för sina liv. I storstäderna kan man ibland glömma bort att det är krig.

Det stillsamma julfirande i Betlehem, Jerusalem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén berättar om ett julfirande på undantag där stora delar av Mellanöstern tar hänsyn till pågående kriget mellan Israel och Hamas. Istället samlas många till bön och stillsamma gudstjänster.

Samtalet tar oss också till att få inblick i de särskilda utmaningar som ställs på den som vill laga lutfisk till jul.

Tidigare USA-korrespondenten Thomas Nordegren språkas med nuvarande korrespondent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kalifornienborna kämpar på när det gäller julstämningen.

– Det är inte som att de får någonting gratis när det gäller snö och den klassiska julkänslan, men stadshuset är belyst i rött och grönt och varuhusen glittrar traditionsenligt, säger Roger Wilson från San Francisco.

Det blir också en djupdykning inför presidentvalet och ett samtal om att vara korrespondent på den amerikanska västkusten.

En tämligen innerlig julstämning med de erkända julmarknaderna, som det brukar vara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Korrespondenten ger en bild av det aktuella läget i Tyskland och berättar bland annat om ett land som har det fortsatt knackigt ekonomiskt.

Julsånger och schlagers från 1900-talets början

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Thomas Nordegrens morfar, med artistnamnet Carl-Leonard Nilsson, lanserades som den sjungande spårvägsföraren eftersom han var driftsingenjör vid spårvägen i Helsingborg.

I Grammofonarkivet i Radiohusets källare har vår julvärd funnit ett hundratal gamla 78-varvsskivor.

Morfar Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare som även fick skivkontrakt med Columbia Records.

Varför har helgonet Nikolaus en djävul i släptåg, undrar Thomas Nordegren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jesusbarnet och tomten är två av huvudpersonerna för många på julafton, men det finns mer att grotta ner sig i när det handlar om folktron.

Tommy Kuusela, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Han ger oss fördjupad kunskap om våra traditioner. Sankt Nikolaus har med sig en djävul som helgonet håller fast i en kedja.

– Helgonet Nikolaus skulle på det här sättet visa sin makt över det onda, berättar forskningsarkivarien.

Musik som spelas;
Chris Isaak - Hey Santa
Anita Lindblom – Julbocken
Nat King Cole – The Christmas Song
Tre Små Tomtar  - Sven Arefeldt & Sven-Olof Sandberg & Eskil Eckert-Lundin.

Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rättegången startar mot sonen startar. Han nekar till att han något att göra med mordet på sin mor och mordförsöket på sin far. Men polisen har hittat thallium i hans rum och i hans kläder och dessutom visar det sig att sonen levt med en livslögn - en lögn som, om den avslöjades, skulle gjort båda hans föräldrar mycket besvikna.

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kvinna kommer in akut på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, med symptom som förvirrar. Först tror man att det är en vanlig matförgiftning, men när kvinnan avlider förstår neurologien Oluf Andersen att det måste vara något annat. Att söka reda på vad det är för förgiftning och hur den ska hävas blir en kamp mot klockan. Ska man lyckas rädda resten av familjmedlemmarna?

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kvinna ha avlidit och en man ligger svårt skadad på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De har båda förgiftats av det förbjudna medlet thallium. Sonen har också blivit sjuk, men mycket lindrigt. Hur har de fått i sig det här giftet? Man hittar en burk med thallium i pappans kavajficka - men har han verkligen lagt den där själv? Och hur är det egentligen med sonens studieresultat?

Produktion: Podlit.

Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.

AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

Tidigare utrikeskorrespondenten och uppskattade talkshowvärden Thomas Nordegren om sin morfar Carl Leonard som var driftsingenjör vid spårvägen men där den stora passionen var sången.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Musik och sång har länge haft en särskild plats i Thomas Nordegrens hjärta och kanske har hans morfar Carl Leonard Nilsson inspirerat honom till det stora intresset.

Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare, som bland annat spelade in julsånger och fick skivkontrakt med Columbia records.

Thomas komplicerade relation till julen är också ett ämne för samtalet och behovet att inte ta saker så allvarligt.

Producent: Magnus Viktorin

Carl XVI Gustaf har varit kung i Sverige sedan 15 september 1973. I ett tal till svenska folket tackar han för de 50 år som gått.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Talet från Hans Majestät kommer från prins Bertils våning på Kungliga slottet i Gamla stan.

I filmen Jurassic Park säger en av karaktärerna att bara för att vi kan, betyder det inte att vi ska. I den sista delen ägnar vi oss åt den kritik som riktas mot återupplivnings-projekten. Vilka är riskerna med att använda genteknik för att få tillbaka förlorade arter? Och vilka är riskerna med att inte använda den?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Shakespeare network
Jurassic Park
Podcast: We are as gods
Open to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to Life
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias

Återupplivning av arter ses länge som en omöjlighet. I del 3 hör vi om tre vetenskapliga genombrott som gör det otänkbara tänkbart. I och med det tänds också hoppet för bucardon och den svart-fotade illern, som båda får hjälp på sätt som tidigare varit omöjliga.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
The Retro Report: Biology: Dolly, the Cloned Sheep
Sveriges Radio
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias
Stockholms universitet
Naturhistoriska riksmuseet
The Nobel Prize
NPR
McKinsey & Company
Radiolab
The Johns Hopkins Center for Health Security: The BWC Global Forum: Biotech, Biosecurity & Beyond
Revive & Restore: Reviving and restoring wooly mammoths
Podcast: We are as gods
TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?
Deutsche Welle
Al Jazeera America: The Frozen Zoo
Revive & Restore: Elizabeth Ann—World's First Cloned US Endangered Species
CBC Radio
TEDx Talks: How to Bring Passenger Pigeons All the Way Back: Ben Novak
The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species
RNZ Radio

Samtidigt som allt fler arter utrotas, föds en idé: Tänk om de kan återskapas? I del 2 dyker vi ner i 1960-talets counter culture för att bekanta oss med en man som blir drivande i projekten att återuppliva utdöda arter. Vi lär också känna två djur som fortfarande finns, men som är precis på gränsen till utplåning: bucardon och den svart-fotade illern.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Hitlers sista radiosända tal
British Movietone
Dokumentär: Hitlers Jurassic Monsters
Steve Jobs' 2005 Stanford Commencement Address
Hippies Change a Generation, Decades TV Network
Dokumentär: We Are As Gods — a film about Stewart Brand
UNEP:s dokumentär om Stockholmskonferensen 1972
The Long Now Foundation: : Floating Upstream: The Many Lives of Stewart Brand
Sveriges Radio
Open to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to Life
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
Wyoming Game and Fish Department: A History of Black-Footed Ferrets
U.S. Fish & Wildlife Service: Dodging Extinction: The Black-footed Ferret Recovery Program
Wyoming Game and Fish Department: Black-Footed Ferrets: The Rediscovery
Real Wild: Bucardo: The First And Only Animal To Survive De-Extinction
TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias

En utrotning är inte en vanlig död det är en större död. Arter som funnits på vår planet i miljoner år finns plötsligt inte alls. I del 1 följer vi mammutens, uroxens och vandringsduvans öde. Vi följer också med författaren Torill Kornfeldt till Sibirien, och funderar på varför det tar så lång tid att förstå att vi människor kan utplåna hela arter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande
Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare

Programledare och producent
Therese Uddenfeldt

Tekniker
Jens Nielsen

Exekutiv producent
Tove Friman Leffler

Produceras av PodLit för Sveriges Radio 

Ljudklippen kommer från:
Jurassic Park
Dokumentär: The Real Jurassic Park
SVT Rapport
Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud
Natural History Museum, London
Världens historia på tre minuter, SVT
The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species
TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I första delen befinner vi oss på Skansen. Är det en representativ bild av Sverige, eller kanske snarare en konstruktion, ett fruset ögonblick, ett monument över en historiesyn i ett visst givet ögonblick?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Artur Hazelius, Skansens grundare, ville skapa ett Sverige i miniatyr, bevara det som ansågs vara det specifikt svenska och som han ville rädda innan det försvann. Det är kanske just den historiesynen, exakt den berättelsen om Sverige, som kom att bli vårt nationalistiska narrativ, ett arv som många i vår tid tycks längta tillbaka till och vars traditioner och ideal ska läras ut och kanske, till och med, fungera som ett villkor för svenskt medborgarskap.
På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm möter Christina Matsson, folklivsforskare och tidigare chef för Nordiska museet, historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur vilken typ av nationalism som Skansen kom att ge upphov till.

Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I andra delen tittar vi närmare på de idéer och händelser som formade den svenska berättelsen om en enad, homogen nation.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det verkliga nationella uppvaknandet i Sverige kom med förlusten av Finland 1809. Esaias Tegnér fattade pennan och skrev dikten Svea. Stormaktstiden var över, men somliga hade svårt att svälja de förlorade ambitionerna. Dikten belönades av Svenska Akademien 1811, samma år som Geijer bildade Götiska förbundet. Svensk dikt dignade av referenser till asatrons gudar, till vikingarna och den av köld och umbäranden hårt tuktade svensken. Karl XII lyftes fram som en hjältekonung, den sista av sitt slag. Vid förra sekelskiftet kulminerade detta projekt. Skansen och Nordiska museet kom till, Richard Berg målade fram det nordiska ljuset, Hugo Alfvén omtolkade folkvisor till symfonier. Det förflutna var det som framtiden skulle byggas på. Men hur såg detta förflutna ut?

På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur bilden om ett homogent Sverige skapades och hur man definierade det äkta svenska.

Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I tredje delen får vi inblick i folkkulturens roll i skapande av den svenska nationalismen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Åren kring förra sekelskiftet innebar hektiska tider för de folklivsforskare, skaffare och upptecknare som reste runt i landet på jakt efter föremål, hus, sägner och folklåtar. Vad som ansågs värt att bevara präglades givetvis av den tidens specifika syn på historien, och synen på vad Sverige var för ett slags land. Folkmusiken hade sin egen Artur Hazelius i juristen och folkmusikinsamlaren Nils Andersson, grundare av folkmusikkommissionen som målmedvetet samlade in svensk spelmansmusik från 1908 och fram till 1976. Ett viktigt projekt, men också en produkt av sin tid och styrd av föreställningar om svenskhetens innehåll.

Po Tidholm möter etnologen Owe Ronström, folkmusikerns Sara Parkman och konstnären
Peter Johansson i samtal om en traditionstyngd kultur och hur den kan användas i konsten idag.

Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent är Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I fjärde delen tittar vi närmare på nationalkänslan innehåll och de idéer som kom att påverka svensk politik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konst och poesi har fått vara högtravande och svärmisk, medan patrioter och nationalister har varit något man skrattat åt i Sverige. Den svenska politiken under 1900-talet betonade inte det nationalistiska även om folkhemsbygget kan ses som ett nationalistiskt projekt. Idag ser svenska flaggor pryda kavajslag hos politiker och över partigränserna klär man sig i folkdräkt vid högtidsstunder.
Hur ska man förstå nationalismens roll i Sverige och vad är det som gör att vi återigen blickar tillbaka i vår historia när vi försöker komma åt det svenska?

På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med etnologen Owe Ronström, idéhistorikern Sverker Sörlin och statsvetaren Katarina Barrling om nationalismens roll i svensk politik.
Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Följ med på en rundvandring i Stockholms stadshus vars grund är byggd på samma sätt som New Yorks skyskrapor, som har Skandinaviens största orgel och vars klockklang hörs varje dag i tolvslaget i P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Några meter från Riddarfjärdens vatten reser sig en av Stockholms mest kända siluetter. Den som rullar in i Stockholm med tåg söderifrån ser det tegelröda tornet resa sig mot himlen, med en klockstapel i grön koppar och den förgyllda spiran med tre kronor allra högst upp.

Stockholms stadshus invigdes på midsommarafton 1923, och nu firas 100-årsjubileet med bland annat träbåtsregatta, kunglig middag och massbröllop. För Stadshuset är ju inte bara ett hus för Stockholms kommunfullmäktige – här viger sig stockholmarna, här firas Nobelfesten varje år och här samlas man för minnesstunder när Sverige drabbas av ministermord eller terrorattentat.

Medverkande är historikern Mats Hayen, aktuell med boken Vi som byggde Stadshuset, Katja Morander, biträdande chef för Stadshuset guider, och Svante Hådell, projektchef för Stockholms stadshus 100-årsjubileum. Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Den 6 juni 2023 kan Sverige sägas fylla 500 år som modern självständig nation. Men vad är det för ett land, frågar vi lyssnarna och inbjudna gäster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är Sverige för dig – ett minne, en maträtt, en skogsväg eller en sång? När är Sverige som mest svenskt för dig och har det nån betydelse i ditt liv?

Direktsändning med gäster som historikern och författaren Henrik Berggren, och konstnären Saadia Hussein, samt lyssnares tankar om vad Sverige är.

Programledare: Åsa Furuhagen och Tobias Svanelid
Producent: Björn Gunér och Sara Sällström

I 20 år har Kiruna saknat ett BB. Marie är en av de som inte hinner fram till Gällivare i tid. Det är nyårsafton, bäcksvart och snöstorm."Jag ju har inte fått lära mig hur man återupplivar sitt barn".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På nationaldagsmorgon öppnar vi öronen för hur Sverige låter. Programledare Britta Svanholm Maniette lotsar från musiken på Gustav Vasas tid till utrotningshotade ljud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Norge har Edvard Grieg, Finland har Jean Sibelius och Danmark har Carl Nielsen – men varför har inte Sverige en nationaltonsättare? Vår ciceron, musikprofessor Mattias Lundberg, berättar om hur musiken har låtit i Sverige under 500 år och vi får ett smakprov från musiken på Gustav Vasas tid med Romeo & Juliakören på Gripsholms slott, en av Vasaborgarna.

• Med dialektforskaren Jenny Nilsson djupdyker vi i svenska språkets klanger.

• Jojken har funnits längre än Sverige har varit en stat och lever och utvecklas än. Artisten Elin Teilus berättar om att verka i en samisk tradition hundratals mil från Sápmi och jojkar Sverige.

• Hundratals ljud har skickats in till Arbetets museums utställning för att sparas till eftervärlden och arbetslivsintendent Helena Törnqvist ger oss smakprov ur samlingen.

Programledare: Britta Svanholm Maniette
Producent: Viveca Bladh

Nöjesparken Medeltidens värld skulle göra Götene rikt och berömt. Men allt gick fel. Hur ska kommunen ska våga satsa igen efter fiaskot med äventyrsparken?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmatiseringen av Jan Guillous böcker om Arn spelas in i Skaraborg och Götene kommun köper kulisserna för att bygga en medeltidsby. Nu ska kommunen dra nytta av alla turister som vallfärdar till området efter filmerna. 

Ambitionerna är höga - och parken blir en flopp. Vad var det egentligen som hände när Götenenborna fick betala 100 miljoner för en äventyrspark som gick upp i rök? 

Det här är en berättelse om en liten kommun på Västgötaslätten som kämpar för att “sättas på kartan”, om framtidsvisioner som gick i kras och kärlek till hembygden.

Ett program av Linnea Svensson.

Producent: Jenny Bergman 

Slutmix: Viktor Bergdahl 

Det här är en produktion av Munck Studios, för Sveriges Radio.

Den kallas Dödens väg, E10 mellan Kiruna och Gällivare. Tung trafik. Inget mitträcke. Arktiskt klimat. 2001 stängdes BB i Kiruna, sedan dess föds flera barn i vägrenen på "Dödens väg" varje år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Malmö och Kockumsvarvet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Jörgen Sjöbeck börjar arbeta på Kockumsvarvet är han 21 år gammal. Då är året 1974. Varje dag tar han cykeln över bron som binder ihop varvsområdet med resten av Malmö. Bron finns fortfarande kvar, men staden har blivit en annan. På platsen där världens största varv en gång låg ligger i dag bostadsområdet Västra hamnen. Och de som cyklar över bron är inte längre varvsarbetare, utan cykelbud. En av dem är Muhammed Ali, som är lika gammal nu som Jörgen var då. 

Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en stad? Det här är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar.

Medverkande i programmet: Jörgen Sjöbeck, Leif Holmgren, Sofia, Ilmar Reepalu, Muhammed Ali och Anita.

Reporter: Lisen Däldborg
Producent: Fredrik Pålsson
Ljud och form: Julia Öjbrandt
Research: Lisen Däldborg och Måns Håkansson

Programmet producerades av Umami produktion. Delar av materialet är framtaget i samarbete med Malmö Stadsteater.

I förstamajmorgon i P1 var våren temat och det blir tydligt att vi bor i ett avlångt land. Medan man går och väntar på att isen ska släppa taget om Torneälven så gör man sig redo att ta upp den första potatisen i Skåne. Och för Moa Hamré, stugvärd i Unna Allakas, ligger snön fortfarande djup även om vårsolen har börjat göra sitt. Programledare: Tova Nilsson.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I delar av Europa hölls romer som slavar ända fram till mitten av 1800-talet. Det påverkar i hög grad romernas situation i Rumänien än idag. Agnes Lakatos utforskar en okänd del av Europas historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att svarta levde som slavar i Amerika ända fram till 1860-talet är välkänt. Slavhandeln i Nordamerika och konsekvenserna av slaveriet är ett stort forskningsfält och kunskap om slaveriet förmedlas sedan decennier under historielektioner världen över.

Men kunskapen om och uppmärksamheten kring att romer levde i slaveri i Europa under 500 år är betydligt mindre. De förslavade romerna ägdes antingen av staten, av den ortodoxa kyrkan eller av adelsmän, bojarer. I områdena Valakiet och Moldavien i Rumänien var det romska slaveriet särskilt utbrett. Där förbjöds slaveriet som samhällssystem inte förrän 1856.

Ändå är forskningen minimal om detta slaveri, som forskare idag, 170 år efter avskaffandet, anser är en viktig anledning till att utfattiga romer i dagens Europa tvingas till tiggeri för att överleva.

I programmet får vi följa Agnes Lakatos från SR:s Radio Romano i en personlig undersökning av spåren från det romska slaveriet, från trottoarer i Malmö och Stockholm, via en internationell forskningskonferens om antiziganism på Södertörns högskola, till centrala Bukarest och bojarslottet Mogosoaia.

Medverkande är bland andra forskarna Jan Selling, Solvor Lauritzen, Margareta Matache, Marius Turda och Maria Dumitru, artisten Hans Caldaras, NGO-chefen i Bukarest, Cezara David och Irina, EU-migrant från Rumänien, som ber om pengar på Stockholms gator för att kunna försörja sina söner hemma i Bukarest.

Programledare: Agnes Lakatos
Producent: Lotta Malmstedt
Ansvarig utgivare: Anne Sseruwagi
Ett program från 2023.

Är manligheten i kris? Komikern och författaren Kalle Lind utforskar ämnet med hjälp av en rad gäster. Om svenska mäns dejtingförmågor, mansideal bland unga killar, vänskap och föräldraskap.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Får män som grupp för mycket skit i dagspressen? Finns det rivaliserande mansnormer som krockar med varandra? Och hur ska man vara egentligen? Kalle Lind tar utgångspunkt i sin egen medelålderskris för att utforska manligheten, och tar hjälp av sin egen far och son, författaren Maria Maunsbach, sexualupplysaren Marco Vega, mikrobiologen och författaren Farshid Jalalvand, med flera.

Programledare: Kalle Lind

Gäster: Maria Maunsbach, författare. Marco Vega, sexualupplysare. Farshid Jalalvand, mikrobiolog och författare.

Producent: Jesper Cederstrand

Ansvarig utgivare: Karin Arbsjö

Då har Sverige tagit ställning i konflikter, och balanserat på en slak lina mellan stormakterna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige har vi haft fred i över 200 år. Under världskrigen på 1900-talet var det skakigt, men Sverige förklarade sig neutralt och slapp dras med. När Sverige ansökte om medlemskap i Nato förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik.

Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under 1800- och 1900-talen. I den andra delen av ”Den svenska fredens historia” hör vi om några tillfällen då vårt land har tagit ställning i konflikter och balanserat på en slak lina mellan stormakterna.

Sverige är ett av de länder i världen som haft längst period av fred. Men när har vi faktiskt varit nära att dras in i en väpnad konflikt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra året upplevde många svenskar en snabb omsvängning av vårt lands tidigare alliansfria utrikespolitik. En alliansfrihet som många kanske har förknippat med att Sverige under långa tider har lyckats hålla sig undan krig. Få minns nog att det sista kriget faktiskt var mot Norge. Det utkämpades 1814 och Sverige tvingade in Norge i en union.

Tillsammans med historikerna Maria Gussarsson från Försvarshögskolan och Aryo Makko från Stockholms universitet undersöker programledaren Kattis Ahlström hur neutralitet och alliansfrihet har fungerat under de drygt 200 åren av fred sedan dess. Och vi hör om några tillfällen då den svenska freden har varit hotad.

Ett år efter påskupploppen besöker vi Navestad i Norrköping för att ta reda på vad som hände och hur tiden efteråt har varit.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under påsken 2022 söker den kontroversiella politikern Rasmus Paludan tillstånd om att bränna Koranen på flera platser i Sverige. Det blir början på en ilska hos många, framförallt muslimer, en ilska som för vissa går över i våld mot polis och brandmän.

I programmet Påskupploppen och tiden efter tecknar reportern Lisen Elowson Tosting en bild av vad som hände i stadsdelen Navestad i Norrköping under påskhelgen 2022. De som var på plats berättar om händelserna men också om hur de mår idag och vad som har hänt med området ett år senare.

- Den här krigskänslan. När det brinner bilar. Man ser rökpelare och det kommer folk springande mot en, svartklädda, det är en väldigt märklig känsla, säger Andreas Fogelberg som är en av brandmännen som attackerades under händelserna.

Under upploppen skadades flera hundra poliser och ett antal andra personer, bland annat annat annan blåljuspersonal, på flera platser i landet. Än idag pågår det rättsliga efterspelet av den våldsamma påsken 2022.

Reporter Lisen Elowson Tosting reporter P4 Östergötland/Ekot

Tekniker Andreas Tosting

Producent Malin Marcko, Iris Media

Ansvarig utgivare Sofie Lycksell

Hönor är smarta fåglar, har över 30 olika läten och kan känna empati. Fler och fler väljer att skaffa höns och som hobbyhönsägare finns mycket att lära genom att umgås med dem, observera deras relation till varandra och inte minst glädjas åt färska ägg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det finns mellan åtta och nio miljoner värphöns i Sverige och till påsk äter vi i Sverige cirka 70 miljoner ägg.

I det här programmet får vi följa med hem till två hönsägare och höra om deras relation till hönsen, hur de kan skilja dem åt – inte bara genom utseendet – utan även genom hönsens olika personligheter.

Vi pratar med Per Jensen, professor i etologi om vad som rör sig i huvudet på en höna. Att hon har rikt socialt liv och en känsla för rättvisa. Och att hönor, även nykläckta kycklingar, kan räkna.

Vi pratar också om forskning som visar hur man kan hjälpa kycklingar att utveckla egenskaper som gör att de klarar sig bättre i ett liv som värphöna i livsmedelsproduktionen.

Medverkande: Maria Estling Vannestål, Nina Götestam Runeson, Per Jensen, Lena Skånberg.

Programledare och producent: Lena Pettersson

Reporter: Karin Ernstsson

Ansvarig utgivare: Marcus Sjöholm

Midsommarstången, påskkäringarna och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi diskuterar hur traditioner ständigt förändras, deras roll i vår gemenskap och hur de också kan skapa utanförskap. Gäster i studion på långfredagens morgon är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker, och etnologerna Susanne Nylund Skog vid Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman från Nordiska Muséet.

Vi hör röster från olika delar av landet med hjälp av Sameradion, P4 Kalmar, P4 Värmland och P4 Jämtland.

Programledare: Björn Gunér
[email protected]

Producent: Jonna Westin
[email protected]

Med anledning av SR:s nya poddrama Vikingar har P3 Historia gjort ett specialavsnitt. Hur många hornhjälmar får den nya serien?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vikingen? Det är väl en hårig, okuvlig karl som älskar machoguden Oden? Och förutom att han har en blank hjälm med horn på, går han klädd i lump och badar så sällan han bara kan? Nja, kanske inte riktigt. Den stereotypa bilden av vikingen – och överhuvudtaget vikingatiden som en specifik del av vår forntid – skapas i själva verket på 1800-talet. Men varför då? Och om vikingen och vikingatiden är ett slags efterhandskonstruktion; vad kan vi då faktiskt veta om de människor som levde under den här tiden?

I det här specialavsnittet av P3 Historia dyker programledare Cecilia Düringer ner i denna populära och mytomspunna period av vår historia och nagelfar samtidigt det nysläppta poddramat Vikingar från Sveriges Radio. Vi gästas av Lollo Collmar, seriens manusförfattare, och Anna Lihammer och Ted Hesselbom, författarna bakom boken Vikingen – En historia om 1800-talets manlighet.

Producent: David Rune
Slutmix: Viktor Bergdahl

Vi har framtiden i sikte - så här några dagar in på det nya året. Det är en tid som i tusentals år både fascinerat och skrämt oss. Mycket ser nu dystert ut i världen - men det finns ljus och hopp.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frågor om framtiden har intresserat oss sedan antiken. I den här specialsändningen tar vi experter inom olika områden till hjälp för att försöka ta reda på vad som väntar oss och varför.

Vi pratar förväntningar, oro, utopier och dystopier. Vi frågar oss vad som är det bästa som kan hända för klimatet, hur långt AI-tekniken kan gå och om det behövs en framtidsombudsman.

Vi pratar med Susanne Eriksson som för 25 år sen skrev brev till sitt framtida jag - blev livet som hon trodde? Vi hör om Karl-Ove Knausgårds bidrag till framtidsbiblioteket - böckerna som ingen får läsa förrän om hundra år. Och vi frågar elvaåringar om vad de tror om den framtid de kommer att leva i.

Medverkande: Gunnar Arrhenius, Anna Carlstedt, Susanne Eriksson, Mathias Fridahl, Annelie Horáková Eriksson, Anne Beate Hovind, Hana Jamali, Amy Loutfi, Mats Strandberg, Roger Wilson.

Programledare: Mina Benaissa

Producent: Nina Sjöman

Om man varit en av de största, hur blir livet sedan när man sammanfattar vad som hänt och vad som händer?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hans dröm var att bli skådespelare, stå på de stora teaterscenerna, så blev det också. Ingmar Bergman och Bo Widerberg och många andra slogs om honom. För sina efterlängtade barn berättade han hitta på sagor och i trädgården plockar han rosor, vad ska han göra härnäst bestämma sig på riktigt för att sluta jobba eller bli operasångare?

Susanna Einerstam producent
[email protected]e

Om folktro förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tredje och sista avsnittet berättar folkloristen Tora Wall om de medeltida mysteriespelen, om rädslan för att mylingen skulle dyka upp och suga livet ur kvinnor och om hur man plågade de barn som man trodde var trollens bortbytingar.

Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Finlands folksjäls vagga så kallas ibland det Karelen som gick förlorat i krigen mot Sovjetunionen. Över 400 000 människor tvingades fly från områdena kring Ladoga-sjön, Viborg och Karelska näset för snart 80 år sedan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Finlands nationalepos Kalevala bygger på visor från Karelen och kulturpersoner såsom Edith Södergran och Akseli Gallen-Kallela vallfärdade till Karelska näset för att uppleva den mångkulturella miljön och de natursköna stränderna.

Stora delar av Karelen tillhör numera Ryssland, men ett nytt kapitel håller på att skrivas med tanke på Finlands stundande NATO-medlemskap. Det tidigare goda gränssamarbetet har somnat in, samtidigt som invasionen av Ukraina har väckt gamla minnen till liv hos de vars familjer en gång flydde Karelen.

Ett program av Julia Wiræus

Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]

Slutmix: Emilia Martin

Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.

Medverkande:

• Johanna Holmström, författare

• Rainer Knapas, kulturhistoriker

• Jyrki Ijäs, föreningsaktivist, ordförande för sockenföreningen Hiitola i Karelska Förbundet

• Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg

• Lars-Einar Floman, chefredaktör för Wiborgs Nyheter, född i Viborg 

• Pentti Palomäki, antikvarie i Villmanstrand, specialiserad på karelsk litteratur 

Om folktro förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det andra avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om nyårsnattens magi, om hur varulvarna strök omkring där ute i mörkret och om skräcken för att bli riden av Maran under natten.

Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Den kosmopolitiska metropolen Viborg var fram till krigsslutet Finlands näst största stad och känd för sin flerspråkighet. För nästan 80 år sedan förlorade Finland staden i krigen mot Sovjet, och alla Viborgs över 80 000 invånare fick börja om på nytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Viborg talades finska, svenska, tyska och ryska i en salig blandning. Där fanns också en synagoga med tillhörande församling, och muslimska tatarer och en romsk minoritet bodde i staden. 

Svenskan hade en särskilt stark ställning med dagstidningar, församling och lyceum. Marika Tandelfelts stora svenskspråkiga släkt hade levt i samma hus i Viborg i många generationer när vinterkriget bröt ut 1939. Finland förlorade till slut en tiondel av sina landområden och Viborgborna sina hem, men minnet av den speciella staden lever vidare.  

Ett program av Julia Wiræus

Producent: Tiina Laitila Kälvemark
[email protected]

Slutmix: Emilia Martin

Programmet producerades av Sveriges Radio Finska år 2022.

Medverkande:

• Marika Tandefelt, språkvetare med rötter i Viborg

• Lars-Einar Floman, född i Viborg och chefredaktör för Wiborgs Nyheter

• Rainer Knapas, kulturhistoriker

Vad betyder snö för oss människor i Norden? Och vad är det som går förlorat när den försvinner? Möt Britta Marakatt-Labba, Klas Östergren, Björn Wiman och Sverker Sörlin i denna specialsändning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Titta, det snöar!

Barn och vuxna flockas kring fönstret i förundran.

Men vad är det med snö som väcker så mycket känslor?

På annandagens morgon kommer vi i P1 att ägna oss helt åt snö - åt dess betydelse, historia och kultur. Hur tonsätter man snö? Vad har snön symboliserat i konsten? Och vad händer med oss när snön försvinner?

Vi tar hjälp av bland andra konstnären Britta Marakatt-Labba, idéhistorikern Sverker Sörlin, tonsättaren Andrea Tarrodi och klimatforskaren Gustav Strandberg i den här direktsändningen om vår känsla för snö.

Medverkande: Karin Alfredsson, Saman Bakhtiari, Linda Fagerström, Britta Marakatt-Labba, Gustav Strandberg, Sverker Sörlin, Andrea Tarrodi, Björn Wiman, Klas Östergren.

Programledare: Eskil Krogh Larsson

Producent: Karin Arbsjö

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

H.M. Konungens jultal, 25 december 2022

Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige.

Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen.

Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande.

Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd.

Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder.

Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet.

Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner.

I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess.

Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle.

Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby:

Mina och min familjs tankar är hos er – och hos alla era landsmän. 

Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt.

Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som
medmänniskor.

Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.  

Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid!

Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet.

Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden.

Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten.

Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många
människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé.

Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023.

Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet.

Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark – och lämnat det vidare till oss att förvalta.

På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma – kanske till och med tar för givet – bygger på en grund som andra har lagt.

I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige.

Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur ”Härlig är jorden” – en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap.

”Tidevarv komma,
tidevarv försvinna,
släkten följa släktens gång.
Aldrig förstummas
tonen från himlen
i själens glada pilgrimssång.”

Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp.

Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra – nu i jul och under året som kommer.

Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023!

Hans Rova begravdes i snömassorna under en lavin. Nannie Fredriksson sögs upp i luften av en tromb i den svenska fjällvärlden. Ulf Rydberg var på fisketur utanför Vinga då blixten slog ner i honom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det handlar om naturkrafter som skrämmer, fascinerar och inspirerar. Många är metaforerna; dikterna och musiken som handlar om starka vindar, laviner och blixtnedslag. Nu får vi höra

berättelser inifrån; om hur det bokstavligt talat är att hamna i närgångna och livsfarliga möten med naturfenomen.

Vi möter:

• Hans Rova, officer på helikopterskvadronen på F21 i Luleå. På fritiden har han ett brinnande intresse för toppturer på skidor. Den tur han gjorde i italienska alperna hade kunnat bli hans sista. Han hamnade i en lavin och under en halvtimme låg Hans begravd i snömassorna. “Det blev plötsligt knäpptyst och det var som om någon placerat mig i betong.”

• Jenny Råghall, lavinexpert, fjällräddare och ansvarig lavinprognoser i Kebenekaisefjällen. Jenny var 23 år och skidpatrullör när hon tillsammans med sin kollega hamnade i en lavin under ett rutinupprag. Jenny klarade sig, men hon förlorade sin kollega och sen dess har hon vigt sitt liv åt fjällsäkerhet.

• Ulf Rydberg som under en fisketur hamnade mitt i ett åskväder utanför Vinga fyr i Göteborg. “Jag hann notera ett par blixtar på avstånd, sen minns jag ingenting”. Läkare uppskattar att Ulf fick 1000 ampere genom överkroppen. Han räddades av sonen Victor, som utförde hjärt- och lungräddning i väntan på sjöräddningen.

• Nannie Fredriksson fjällguiden som under en tur i Saltoluokkta befann sig i ögat av en tromb. Hon befann sig vid ett tält där en av turdeltagarna låg och sov. “Instinktivt höll jag fast i tältet och hängde under den som en fallskärm”, berättar Nannie.

I programmet möter vi även Andreas Livbom, meteorolog vid försvarsmaktens vädertjänstcentrum i Enköping som förklarar hur väderfenomenen uppstår.

Ett program av Lena Callne

Ljuddesign: Maths Källqvist

Specialmusik: Album: Gongbad för djup avslappning. Kompositör: Frida Helsing Ohlsson/GongbadOnline. Bolag: YogaKloster AB

Han ringer upp sin gymnasielärare Christer Elfversson och ca 22.44 har han bjudit in Ulf Elfving till julstudion.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Johan Bendjelloul och Josefin Johansson som både vunnit På spåret tillsammans och dessutom spelat in tysk europop ihop, pratar om det som känns extra svårt just på julen; om sorg och saknaden av dem vi älskar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Richard Tellström, som är matforskare, gästar julstudion. Han berättar om matens betydelse, både i julen, och för mänskligheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dessutom handlar det om Johars favorit på julbordet; dadlarna som varje år skickas i en låda från Algeriet.

Malin Persson Giolito, som skrivit Julberättelsen i P1, gästar julstudion. Marie Lundström kommer också och hälsar på Johar Bendjelloul det handlar om julläsning bl a Viktor Rydbergs Tomten (dessutom om Stargate av Ingvild Rishøi)

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Johar Bendjelloul ringer upp Kateryna Martyniuk, i Lviv, om julafton i Ukraina.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om att ”fira” på en helt annan dag än tidigare och om att sakna sina närmaste, som befinner sig vid fronten.

Cecilia Uddén, Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern, gästar Johar Bendjelloul i studion. Om att fira jul i Betlehem där det nu öppnats upp för pilgrimer efter pandemin.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäst i studion hos Johar Bendjelloull: Anna Asp, som satt tonen för hur vi svenskar vill ha vår jul en Fanny och Alexander-jul!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon är scenografen som dessutom var den första kvinna någonsin som vann en Oscar för Best Art Direction ( 1984, för Fanny och Alexander) 

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om folktro förr och nu.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det första avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om den farliga julnatten, om hur djävulen dök upp som en skrämmande bock och om den nattliga ritualen att gå årsgång runt kyrkor för att kunna skåda in i framtiden.

Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Sommaren 1928 förs Alma till Uppsala hospital och asyl. Hon har precis fött barn och fått en psykos efteråt. Redan efter ett par dagar mår Alma bättre, men utskrivningen dröjer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På mentalsjukhuset ordineras Alma sängläge. Hennes två barn blir omhändertagna av barnavårdsnämnden. Det ska visa sig att det finns vissa frågetecken kring Almas moderskap. Det är oklart vem som är pappa till den nyfödda dottern och vad Alma egentligen försörjer sig på.

I programmet får vi veta hur det går för Alma och hennes barn och hur vården på Ulleråkers sjukhus kunde se ut 1928 och framåt.

Programmet gjordes 2021 som en P Dokumentär.

Reporter: Cecilia Ohlén
Producent: Sofia Kottorp 
Slutmix: Olle Sjöström

Programledarna Midia Saleh och Mattias Persson reder ut om det du en gång hört är sant eller falskt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här är ett smakprov av P4-serien Är det sant?
Här reder vi ut sanningen bakom ett hårresande mysterium. Blir hårstråna tjockare och fler om vi rakar det? Eller är det verkligen sant? Vi tar också reda på om man som till exempel blind hör bättre än andra människor. För visst är det så att ett sinne blir starkare när ett annat försvagas, saknas eller försvinner? Eller?

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det första avsnitten av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med teologen och feministen Emilia Fogelklou.
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm..

Emilia Fogelklou - bakgrund och historia

Emilia Fogelklou föddes 1878 och var pedagog, teolog, religionshistoriker och författare. Hon arbetade aktivt för fred och frihet och engagerade sig i flyktinghjälp och fredsarbete. Hon blev den första kvinnliga teologie kandidaten i Sverige 1909, den första kvinnliga teologie hedersdoktorn  1941 och var även en pionjär inom religionspsykologisk forskning. Emilia Fogelklou var med och bildade den svenska sektionen av kväkarna. Hon var också medlem i Fogelstadsgruppen, som verkade för kvinnors rättigheter.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tredje avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med konstnären Hilma af Klint. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.

Hilma af Klint - bakgrund och historia

Hilma av Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Solna. Under perioden 1882–1887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Hon var starkt inspirerad av det andliga och sökte sig tidigt till spiritistiska rörelser som teosofin, antroposofin, Rosenkreutzarna och Edelweissförbundet. 1906 målade hon sin första abstrakta serie med 26 målningar.
Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler. Verken kan betraktas som blickar ut mot andra dimensioner eller som budskap från andevärlden. Bland återkommande motiv finns snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning i Los Angeles. Utställningen kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. Hilma av Klint dog 1944 och efterlämnade omkring 1200 konstnärliga verk och 124 anteckningsböcker på runt 26.000 sidor.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det fjärde avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med poeten Paulus Utsi.
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.

Paulus Utsi - bakgrund och historia

Paulus Utsi föddes den 7 juli 1918 i Ivgumuotki/Lyngseidet i Troms i Norge. Paulus Utsi var en samisk poet och slöjdare och som kom att betyda mycket för att bevara och utveckla det samiska skriftspråket och den samiska slöjden. Släkten Utsi tvångsförflyttades flera gånger på grund av nya nationsgränser och vattenkraftsutbyggnad. Att bli fråntagen sina marker är ett återkommande tema hos Paulus Utsi. Han debuterade 1966 och 1970 kom samlingen Giela Giela, snara språket, som översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Den var tänkt som den första delen i en trilogi, men blev den enda bok som gavs ut under hans livstid. Han var också verksam som lärare i sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och under sina sista år arbetade han som slöjdkonsulent. Paulus Utsi dog på fjället nyåret 1975 bara 56 år gammal.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

Vad är egentligen typiskt svenskt? Är det konsten att stå i kö, konflikträdslan, eller smörgåsbordet? Vi tar oss genom och kanske utanför svenskhetens korridorer med hjälp av allt från utlandssvenskar till forskare och båtbyggare. Vi pratar om hur vi känner oss, vad vi tänker och hur vi firar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Signaturmelodi: Nationalsången med Ida Redig

Palatset var den största svenska satsningen på barnkultur någonsin. Ett enormt kulturhus, mitt i Stockholm. Men knappt fyra månader efter invigningen gick allt i konkurs. Hur kunde det gå så snett?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Palatset skulle bli barnens eget smultronställe. Ett enormt kulturhus, i en av de mest storslagna byggnader Stockholm hade att erbjuda. Där skulle barnen visa vägen och kreativiteten flöda fritt – en dröm för politikerna, som tillsammans med näringslivet öppnar sina plånböcker.

I Palatsets fantastiska värld ryms allt från biograf och bibliotek till scener, film- och musikstudios. Det verkar nästan för bra för att vara sant. Och det är det kanske också. Knappt fyra månader efter att man slagit upp de pampiga portarna går alltsamman i konkurs.

Det här är berättelsen om Palatset – kulturdrömmarna som gick upp i rök.

Ett program av Elina Perdahl.

Exekutiv producent: Susan Myrdal.

Slutmix: Joakim Löfgren.

Det här är en produktion av Munck Studios, för Sveriges Radio.

Ett program om vattentoaletten och framtidens toaletter. Reporter är Karin Gyllenklev.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi går dit - gör vår grej - spolar - sedan är skiten borta! Men vattentoaletten är långt ifrån optimal. Vi spolar iväg toalettinnehållet med rent dricksvatten samtidigt som vi har vattenbrist i flera delar av landet. Dessutom spolar vi iväg eftertraktad växtnäring som finns i vårt kiss och bajs. Växtnäring som vi importerar från andra länder för att lägga ut på våra åkrar.

Men forskning pågår och det bubblar upp allt fler utmanare till den traditionella vattentoaletten. Vad sägs om att spola med regnvatten? Eller varför inte en toalett som torkar ditt kiss till ett gödselpulver? Eller en vakuumtoalett? Ni vet sådana där som finns på tåg och flyg. De börjar göra sig hemmastadda även i bostadsområden nu.

Karin Gyllenklev
Sveriges Radio Kronoberg
[email protected]

Sverige har en lång historia av invandring och lika länge har svenska skolan mött elever som inte kan svenska. Tuulikki och Risto är två av väldigt många som vet, hur det är att sitta i klassrummet och inte förstå vad läraren eller klasskamraterna säger.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 1960-talet och 1970-talet lämnar familj efter familj Finland och flyttar till Sverige, och i klassrummen runt om i Sverige sitter det snart finskspråkiga barn som inte kan ett ord svenska. 13-åriga Risto Vikman är en av dem. Han sitter med på lektionerna, men förstår inte vad lärarna eller klasskamraterna säger.

-Ibland kände jag mig lite obetydlig eller dum, när andra barnen satt och löste uppgifter och jag bara tittade på och drev tiden, berättar Risto Vikman.

Också Tuulikki Pihl är 13 år gammal när hennes familj flyttar till Sverige.

-Det var hemsk känsla att inte kunna förstå vad folk säger runt omkring en. Jag har alltid läst mycket, och nu kunde jag plötsligt inte ens läsa. Det var ingen kul, säger Tuulikki Pihl.

Barnens erfarenheter leder till att Sverige får nya lagar och skolorna börjar använda rutiner som tillämpas än idag. Men fungerar 70-talets metoder i 2020-talets Sverige?

Medverkande:
Risto Vikman
Tuulikki Pihl
Hanna Snellman, professor i etnologi och vicerektor vid Helsingfors universitet
Tunde Puskas, professor i pedagogiskt arbete, vid Linköpings universitet i Norrköping
Reporter: Hanna Sihlman, [email protected]
Producent: Virpi Inkeri

Programmet gjordes 2022.

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det andra avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med författaren Pär Lagerkvist. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.

Pär Lagerkvist - bakgrund och historia

Pär Lagerkvist föddes 1891 och var författare, poet och dramatiker. 1940 blev han ledamot i Svenska Akademien och 1941 fick han Nobelpriset i litteratur. Han var en klassresenär med foten kvar i uppväxtens fattigsmåland och i den självbiografiska Gäst hos verkligheten skriver han om sin barndom. Han var inte kristen, men starkt präglad av bibelns berättelser, som ofta är teman i hans böcker. Hans mest kända romaner är Dvärgen, ett porträtt av den rena ondskan, och Barabbas, som handlar om den rövare som frigavs i stället för Jesus. Pär Lagerkvist var en sökare och tvivlare, men också starkt politiskt engagerad och försvarade den enskildes frihet och ansvar. I boken Den knutna näven myntar han begreppet ”den kämpande humanisten”. Pär Lagerkvist dog 1974.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl

De flesta djurägare pratar med sina djur. Men vilket är bästa sättet att göra det på? Och hur mycket förstår djuren?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forskning har gett nya svara på frågorna om hur vi kan umgås med våra djur: Djur inte bara känner ungefär samma känslor som vi, de har också förmåga att fånga upp våra känslor och reagera på dem.

Allt fler letar nu efter nya sätt att kommunicera med och umgås med sina djur. Vi träffar Anette Eilert som har fått hjälp att hitta en bra relation till hästen Kalle och Åsa Ahlbom som utbildar hundägare i det hon kallar känslospråket. Vi får också veta vad forskningen säger med hjälp av etolog Per Jensen.

Och hur skulle världen se ut om vi levde mer som jämlika med djuren? Michelle Westerlaken är forskaren som har låtit den frågan genomsyra sitt arbete.

Ett program av Lena Pettersson

Över 2,5 miljoner flyktingar från Ukraina har kommit till Polen sedan kriget startade. Hur påverkar det vårt grannland i söder?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I och med kriget i Ukraina och den enorma flyktingströmmen har ett EU-land hamnat extra mycket i fokus: Polen. Vi ägnar hela den här morgonen åt vårt grannland vid Östersjön. Det rör sig om den akuta situationen och om flyktingmottagandet, men vi ska också prata om Polens identitet och hur den förändrats, och om Polen och Sveriges relation som de grannländer vi är.

I programmet medverkar journalisten och författaren Maciej Zaremba och Barbara Törnquist-Plewa som är professor i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet. Hör ett reportage från den färjerutt som binder samman polska Gdynia med Karlskrona, och om polsk fotbollskultur och det landslag som slog ut Sverige i VM-kvalet. Dessutom möter vi sångaren Hiob Dylan som försöker sätta fingret på vad för slags samhälle Polen är idag.

Programledare: Lars Mogensen

Producent: Karin Arbsjö

Reportrar: Morris Wikström, Henrik Olsson och Helena Stenkvist Söderlin

I Det Nya Blomsterspråket får ni träffa florister och blomsterodlare i både Sverige och USA - blomsterkreatörer som alla är en del av en ny blomster-boom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag behöver vi inte gå till en blomsteraffär för att handla en bukett. Pioner och körsbärskvistar säljs numera i både modebutiker och på kaféer. Och under förra året ökade blomsterhandeln i Sverige sin försäljning med över tolv procent.

Konstnärer, reklamare och modemänniskor har sadlat om och blivit en ny generation florister. All vår tid framför datorer och mobiler har också banat vägen för trenden att fler människor vill se något levande i hemmet som kontrast till alla skärmar.

Föreningen Snittblomsodlare i Sverige har nästan tredubblat sina medlemmar sedan 2020 och en ny studie från University of Georgia i USA visar att människor som är födda på 1970- och 1980-talet är mer benägna att köpa blommor än sina föräldrar. 

När du sover som djupast och Sverige ligger i dvala är det många som precis klivit på arbetspasset. Vi möter några av dem som håller Sverige rullande under dygnets mörka timmar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En klinik öppnar i Stockholm där narkomaner själva får välja drog och dos. Hör om försöket som påverkar svensk narkotikapolitik för alltid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är under 1950- och 1960-talet som en våg av ökat droganvändande sköljer över Sverige. Grupper man inte tidigare har sett använda droger syns på gatorna uppenbart påtända. En av de populäraste drogerna är bantningsmedlet Preludin, som påminner om amfetamin. Det blir hårdare tag men det höjs också röster om att ett annat angreppssätt behövs.

Den svenska legalförskrivningen

Medicinalstyrelsen ger tillstånd till ett par läkare att testa en verksamhet där narkomaner får droger utskrivna. I april 1965 öppnar kliniken för legal förskrivning i centrala Stockholm och drivs av doktor Sven Erik Åström. Det som skulle bli ett försök med ett tiotal personer slutar med en okontrollerad utskrivning av amfetamin, morfin och metadon till uppemot 120 personer. Hör Monica Wachtmeister som arbetade som sjuksköterska på kliniken.

Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB

Monica är 17 år när hon dör i en överdos av droger från projektet. Legalförskrivningen läggs ner men påverkar svensk narkotikapolitik i decennier.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett par läkare i Sverige får i mitten på 1960-talet tillstånd från Medicinalverket att skriva ut droger till narkomaner. Läkarna driver tesen att en mättnadskänsla kommer att infinna sig och att patienterna frivilligt kommer att trappa ner sitt droganvändande om de får tillgång till droger. I Stockholm drivs en klinik av läkaren Sven Erik Åström, där köerna ringlar långa och det som skulle vara ett försök med tio personer sväller till över hundra personer. Vissa av dem fungerar som satelliter och förser utomstående med droger. Monica är en av dem.

Amfetamin, morfin och metadon

Två personer dör i överdoser med droger som skrivs ut i projektet. Först en jazzmusiker som lyckats få morfin på recept. Hör hans nära vän Göran Bergman berätta.

Och så 17-åriga Monica. Hon är inte med i försöket men får droger av en person som är inskriven på kliniken i Stockholm. Hennes yngre bror, Sören Jonsson, minns sin syster och hur hennes död blev en annonskampanj mot droger.

Nils Bejerot tog starkt intryck av den svenska legalförskrivningen

Sverige har idag några av världens strängaste narkotikalagar och i narkotikadebatten har det länge varit hårda tag och nolltolerans som gäller. Nils Bejerot, som varit tongivande för såväl den svenska debatten som lagstiftningen var motståndare till försöket.

Format svensk narkotikapolitik

Såväl Björn Johnsson, professor i socialt arbete på Malmö Universitet och Lena Eriksson, historiker och lektor vid Stockholms Universitet menar båda två att projektet har haft stor betydelse för hur den svenska narkotikadebatten formats när det gäller framförallt sprutbytesprogram, metadonbehandling och andra skadereducerande insatser för narkomaner.

Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det perfekta sparandet som alltid ger vinst, finns det eller är det bara en önskedröm? I osäkra tider talas det ofta om guld eller dollar, möjligen statsobligationer som ju inte ger så hög avkastning men som bedöms som en riskfri investering.

Mer sällan hör man talas om att köpa en gammal bil och låta den stå några år, men det är vad Magnus Bengtsson gör, och hoppas ska betala sig.

Hör även Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Anders Diamant
[email protected]

Trädgårdsmästaren som lever för att odla

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• I väntan på att odlingssäsongen drar igång kan man ju ändå öppna lite på dörren till det gröna.

• Vi ska besöka en man som under större delen av sitt liv ägnat sig åt att se till att trädgårdar håller sig fina.

• Bo Lindahl har fyllt 83 år men har ännu inte lagt grensaxen på hyllan, och vi passade på att tala med honom mellan arbetspassen och något han noterat är att gräsmattor är något som bekymrar många.
  
  Anders Diamant
  [email protected]

Hur förberedda är vi inför en större kris i samhället? Hur klarar vi oss när de viktiga funktionerna i samhället slutar fungera och vi måste ta hand om oss själva?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anna Torndahl visar hur vi snabbt och effektivt kan få igång en eld utan tändstickor. Allt som behövs är en tampong, ett batteri och lite stålull. Men folk tittar lite förvånat på henne där hon står på parkeringen med en rykande tampong i handen.

Anna jobbar för Försvarsutbildarna som fått uppdrag från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, att under fyra år informera så många som möjligt om hur vi ska klara en kris när och om katastrofen drabbar oss. 

- Tidigare när vi gjorde lumpen fanns kunskapen hos många, men idag när värnplikten är vilande har mycket av den kunskapen försvunnit hos den yngre generationen, säger Anna Torndahl.

Under sig har hon en hel stab av informatörer, däribland Ingela Hjulfors Berg och Anja Holmström, som informerar det sex timmar långa informationsmaterialet "För din säkerhet" till allmänheten.

Och på en affär i Umeå hjälper expediten Lucas Anna Torndahl att hitta de saker som ska läggas i en krislåda. Lucas är övertygad om att han vid en kris kommer att klara sig bra eftersom han bor i lägenhet mitt i stan, varpå Anna Torndahl förklarar att det är just de som är mest sårbara.

Programmet gjordes 2016.

Reporter Gunilla Nordlund.

Nazanin är sju år då hon bestämmer sig för att göra lumpen. År 2017 blir värnplikten könsneutral och hon utbildar sig till skyttesoldat. Nazanin vill vara med och rädda världen, säger hon.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet gjordes sommaren 2017.

Reporter Åsa Furuhagen.

Ryssland har invaderat Ukraina och kriget har med all tydlighet visat att idrott och politik visst hör ihop. Hur påverkar det Putin att de ryska stjärnorna stängs ute? Hur rättvist är det mot idrottarna, som inte själva startat något krig? Den internationella fotbollen har haft nära kopplingar till Ryssland, men klipps vänskapsbanden nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:
Richard Henriksson, Radiosportens fotbollsexpert.
Anders Ygeman, idrottsminister (S)
Åsa Llinares Norlin, ordförande Sveriges Paralympiska Kommitté
Johnny Wijk, professor idrottshistoria

Programledare: Alexander Lundholm

Enligt en ny undersökning har kriget i Ukraina lett till en radikal förändring i Nato-opinionen i Finland. För första gången ser nu en majoritet av finländarna ut att vara för ett Nato-medlemskap. Men varför har opinionen svängt och hur påverkar den långa landsgränsen mot Ryssland finländarnas synsätt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande:

Charly Salonius-Pasternak, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, specialiserad på säkerhetspolitik
Tomas Ries, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm
Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet
Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan och Rysslandskännare
Johanna Wassholm, docent i Rysslands och Europas historia vid Åbo Akademi

Programmet är producerat av Sveriges Radio Finska.
Redaktion:
Virpi Inkeri
[email protected]

Henrik Jansson
[email protected]

Maria Repitsch
maria.repitsc­[email protected]

Idag hör vi om stök och mental ohälsa i skolorna. Om elever som inte får läsro och blir utsatta för våld och kränkningar. Men hur var det förr? Några som var med på 70-talet minns hur det var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet är gjort av Gunilla Nordlund 2019.

En granskning av svensk räddningstjänst. Del tre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter de stora skogsbränderna 2014 och 2018 har beredskapen för sådana här stora bränder blivit bättre, och bland annat har det blivit lättare för räddningstjänsterna att snabbt få hjälp av helikoptrar och flygplan. Men många anser att det inte räcker, till exempel får många brandmän varken utbildning eller övning i skogsbrandsläckning. Det är också stora skillnader i vilken utrustning räddningstjänsterna har – på vissa räddningstjänster är brandbilarna fullproppade med den senaste tekniken, medan brandmän på andra håll får använda sina egna telefoner för att hitta rätt till en olycksplats.

I det tredje och sista avsnittet medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna och Gällivare, Mattias Andersson och Tommy Lindgren vid Medelpads Räddningstjänstförbund, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Mats Åberg, räddningschef på Norrhälsinge räddningstjänst, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Fredrik Johansson, lärare på MSB:s skola i Revinge.

Programledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Det är en vanlig skoldag 2013. Mellanstadieläraren Kaisa är rastvakt och ska reda upp ett bråk när en elev knuffar till henne. Det som sedan händer kommer påverka resten av hennes yrkesliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det händer varje dag i svenska skolor. Elever stökar och lärare ingriper. Ibland händer det att en lärare går över gränsen och kränker eller slår till en elev.

Programmet gjordes 2019.

Sigrid Edsenius

En granskning av svensk räddningstjänst. Del två.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Antalet uppgifter som brandmän ska hantera har ökat – från början vad det främst bränder de skulle släcka, men sedan har det tillkommit allt från trafikolyckor och hjärtstillestånd till drunkningslarm och utsläpp av farliga ämnen. Brandmän ska idag också bland annat samverka med polis och ambulanspersonal vid terrorattentat och skolskjutningar. Men hur välutbildade brandmännen är skiljer sig stort mellan räddningstjänster i olika delar av landet. På vissa håll har de en tvåårig utbildning medan brandmän på andra håll rycker ut med bara en tvåveckors introduktionskurs som utbildning.

I det andra avsnittet av tre medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna och Gällivare, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Maria Svensson, Fredrik Johansson och Stefan Svensson, lärare på MSB:s skola i Revinge

Programledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Med större klasser, fler elever med särskilda behov och allmänt stökigt, bråkigt och oroligt. Hur ska man som lärare orka jobba kvar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lärarna i årskurs 7 på Högalidskolan i Kiruna skrev hösten 2019 en skrivelse till sitt skyddsombud, ett rop på hjälp. De skriver inte bara om stök och bråk utan också om personalnedskärningar, fler elever i klasserna och om hur de menar att de påverkas av att Kiruna kommun skär ner antalet elevassistenterna från 78 till ungefär 30. 

Vi möter lärarna Runa Tiala och Susanna Leijer i ett samtal om läget i skolan idag. Skolchefen Eva Lönnelid berättar om hur Kiruna kommun arbetar och varför man skär ner på elevassistenterna och eleverna Holger Larsson och Linn Grankulla pratar om hur de upplever vardagen i skolan.

Ett program av [email protected]

En granskning av svensk räddningstjänst. Del ett.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På många håll i Sverige har man stora problem med att rekrytera deltidsbrandmän. Allt färre brandmän ska göra alltmer, och värdet på det som förstörs i bränder ökar. Många brandmän rycker också ut med bara en tvåveckors introduktionskurs som utbildning, och på vissa håll saknar de viktig utrustning. Det här är en försämring som pågått under lång tid, men det är också stora skillnader mellan räddningstjänster i olika delar av landet.

I det första avsnittet av tre medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Mats Åberg, räddningschef vid Norrhälsinge räddningstjänst, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Fredrik Lindqvist, Tommy Lindgren och Mattias Andersson vid Medelpads Räddningstjänstförbund.

Programledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Det kan börja smått. En penna mot bordet. Några ord. Sen är den igång. Oron i klassrummet. "Ibland känner jag mig maktlös" berättar både elever och lärare. Hur möts man för att skapa ro i arbetet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den senaste PISA-undersökning säger var fjärde elev att tid spills på att det ska bli lugnt i klassrummet. Det är varken mer eller mindre än i övriga europeiska länder. Men det är en störningsfaktor som spelar roll för arbetsmiljön i skolan. Möt högstadieeleverna Inez, Emelie och Vera och hör även Jonas Nilsson som började jobba som lärare för 19 år och som nyligen skrev en uppmärksammad debattartikel i tidningen skolvärlden om hur man som lärare ska hantera stöket i klassrummet. Medverkar gör också läraren Helena Rönnlund.

En kortdokumentär av Ola Hemström. Gjort 2019.
[email protected]

Urho Kekkonen charmade kvinnorna, han var atleten som krossade sina konkurrenter och han var Finlands mångårige och nästan mytomspunna president.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han personifierade den politiska makten under flera årtionden och lyckades med det omöjliga; att hålla Sovjet på gott humör, men till vilket pris? Var han i själva verket en marionett och envåldshärskare eller var det tack vare hans politiska skicklighet som Finland behöll sin självständighet och inte ockuperades?

Kekkonen var både älskad och föraktad, samtidigt som hans privatliv fylldes av festande och otrohetshistorier. Efter årtionden vid makten kantades hans sista tid i livet av sjukdom. Han lämnade ifrån sig makten för 40 år sedan, men hans ande vilar fortfarande över republiken Finland. 

Medverkande:

Timo Kekkonen, barnbarn till Urho Kekkonen.

Henrik Meinander, professor i svenskspråkig historia, Helsingfors universitet.

Kati Katajisto, historiker vid Helsingfors universitet.

Pär Stenbäck, före detta politiker (SFP) och kollega till Urho Kekkonen.

Jaakko Iloniemi, tidigare toppdiplomat.

Staffan Bruun, tidigare journalist vid Hufvudstadsbladet. 

Programmet har gjorts av Julia Wiræus.

[email protected]

Producent var Lotta Hoppu.

Källor: 

Hyvärinen, Pekka: Suomen mies - Urho Kekkosen elämä

Mattson, Anne: Sylvi Kekkonen - Kiteitä, Sylvi Kekkosen elämäkerta

Meinander, Henrik: Finlands historia.

Venho, Johanna: Ensimmäinen nainen

Yle:s tv-serie “Kekkonen” av journalisten Jari Tervo.

Sedan 1978 har programpresentatören Christofer Murray sänt direkt i Sveriges Radio på Nyårsafton och med stor närvaro och personlighet talat till lyssnare i både när och fjärran.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör Christofer Murray och hans fru Bim Clinell, författare, journalist och tidigare  Pariskorrespondent om deras tankar kring radio- och tevesändningar i jul- och nyårstid, om kärleken och responsen från publiken i både Sverige och utomlands.

Magnus Viktorin träffar dem i ett personligt samtal som också handlar om traditioner i Sverige och Frankrike och om alternativa sätt att fira jul, nyår och andra högtider.

Det här blir fyrtionde och sista gången Christofer sänder direkt på nyår kl. 23:35 i Sveriges Radio P1.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De möts på en pub i engelska Bath 1964. Inga-Lill är 14 år och på språkresa och David en gänglig, förälskad sextonåring. Sen skiljs de. Femtio år senare får Inga-Lill ett mail.

Hon har burit med sig bilden han skickade 1964 genom många flyttar. Varför vet hon inte. Han skrev men hon slutade rätt snabbt.
– Vad visste jag om kärlek då, när jag bara var 14 år, säger Inga-Lill.
Men mailet från Nya Zeeland förändrar allt.

Programmet är gjort 2016 av Ola Hemström.

Musikfragmenten i programmet är Blackbird, en Beatleslåt i pianisten Brad Mehldaus version.

Vill du skicka en hälsning till Inga-Lill eller berätta om din egen oförväntade kärlekshistoria, maila gärna till [email protected] eller skriv, till Ola Hemström Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.

P4 Västernorrlands reporter Ulla Öhman låter sig krokas av en fejkad amerikansk doktor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han kallar sig Charlie Anderson och påstår sig vara amerikansk läkare på uppdrag för FN i Jemen. I själva verket är han en romansbedragare. Ulla Öhman granskar på riktigt nära håll hur en romansbedragare bär sig åt för att få sina offer att skicka pengar till en person de aldrig har träffat. Reportaget vann priser Årets radioprogram 2021 på Guldörat Galan i år.

Ulla Öhman
P4 Västernorrland
[email protected]

Ansvarig utgivare: Susanne Helsing

Willy och Gud - ett samtal hemma hos Willy Kyrklund av Marie Wennersten, med läsningar ur "Om godheten" och "Polyfem förvandlad" och med musik av Carl Myrén.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2021 skulle Willy Kyrklund ha fyllt 100 år. Hans författargärning började redan 1948 med debutromanen "Ångvälten", vidare över "Solange" till ett antal romaner, reseböcker och essäsamlingar, bl. a "Om godheten" från 1988. Vid sin bortgång 2009 hade Kyrklund, sin emellanåt svårsmälta prosa till trots, hunnit bli vida läst och nära på folkkär, med sin karaktäristiska blandning av torr humor och filosofi. Denne sverigefinlandssvenske författare hade då dessutom blivit utnämnd till hedersdoktor vid Uppsala universitet och fått ett antal litterära priser. Marie Wennersten träffade honom vid ett par tillfällen på 90-talet, för att bland annat prata om hans författarskap och sökandet efter kunskap och mening. Musiken, "Solferino" är komponerad och framförd av Carl Myrén.

Ett program från Livsåskådningsredaktionen.

Produktion: Marie Wennersten
Ljudmix: Johanna Carell

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!

Det är juldag i Sverige, ja, över nästan hela världen. Och efter att förra året ha sänt en julhälsning från vårt hem på Drottningholms slott, är jag nu tillbaka här på Stockholms slott, i min mamma Prinsessan Sibyllas våning.

Det är inte alla i vårt land som firar jul. Men alldeles oavsett om du gör det eller inte, så hoppas jag att du får uppleva – åtminstone en stund – det hopp och den frid som man önskar sig den här tiden på året.

Under året som gått har Drottningen och jag haft glädjen att gratulera omkring 1 500 svenskar på deras hundraårsdag, genom telegram som vi skickar.

Förr var det mycket ovanligt att bli så gammal. Men många av de barn som föds i dag kommer att uppleva sin hundraårsdag. Kanske kommer de att fira jul med både barnbarn och barnbarnsbarn. Det är en fantastisk utveckling!

De svenskar som i år har firat sin hundraårsdag, föddes 1921. Samma år som det första svenska riksdagsvalet med lika och allmän rösträtt hölls, och de fem första kvinnliga ledamöterna valdes in i riksdagen. Genom denna förändring tog Sverige ett avgörande steg mot att bli det land vi är i dag.

Under min tid som kung har jag själv fått uppleva den första kvinnliga partiledaren i riksdagen, den första kvinnliga talmannen och, i år, den första kvinnliga statsministern.

Ja, utvecklingen går verkligen framåt, på olika områden!

Ett skäl till att allt fler svenskar får leva så länge, och vara så friska, är alla de framsteg som forskningen och sjukvården gör.

För en tid sedan talade jag med en svensk cancerforskare. Han berättade, att han hoppas att den behandling som han arbetar med ska kunna ge patienterna några månader till i livet. Men det riktigt stora, sa han, är att varje framsteg lägger grunden för nya upptäckter – så att människor kanske kan få flera år, eller till och med decennier, att leva vidare tillsammans.

Under den tid som gått sedan dagens hundraåringar föddes har vetenskapen gjort enorma framsteg. Bara de senaste åren har vi sett en rekordsnabb utveckling av flera vacciner, läkemedel och behandlingar mot covid.

Forskningen räddar och förlänger människoliv. Jag har svårt att tänka mig en mer meningsfull verksamhet.

Om jag får hoppas på något av framtiden, så är det just det, att fler unga människor i vårt land ska ägna sin kraft och kreativitet åt att ytterligare driva vetenskapen – och hela vårt samhälle – framåt.

När Drottningen och jag gifte oss, för 45 år sedan i Storkyrkan här nära slottet, bildades en bröllopsfond. Nyligen råkade jag hitta i bokhyllan den bok som fonden gav ut 1985, med titeln ”Kom igen”. Den handlade om parasport. När jag såg den där boken, så fastnade jag särskilt för titeln: ”Kom igen”.

Så mycket av det gångna året har handlat om just detta: att starta om Sverige efter pandemin, att ta tillbaka verksamhet och stegvis återgå till en mer normal tillvaro. Att ”komma igen”.

Sedan förra hösten har jag och min familj genomfört besök till nästan alla Sveriges län, för att uppmärksamma lokala insatser med anledning av pandemin.

Vi har träffat myndigheter, företag och organisationer som påverkats av den här speciella situationen, och som bidragit med fantastiska insatser.

Det har varit lärorika och givande möten. På ett personligt plan har jag många gånger fyllts av djup respekt för alla anställda, ledare och ideellt engagerade som vi mött under våra besök.

Under de snart två år som vi levt med covid-19-pandemin har dessa personer – och väldigt många andra i vårt land – gjort sitt yttersta för att lösa de problem och uppgifter som uppstått.

Tack vare dem – tack vare alla er – har vårt land fortsatt att fungera och står väl rustat för att ”komma igen”. För det vill jag uttrycka min stora uppskattning!

Till sist vill jag vända mig särskilt till dig, som förlorat någon som stått dig nära.

Kanske saknar du någon som borde ha suttit bredvid dig just nu: Ett barn. En livskamrat. En förälder eller ett syskon. En god vän eller en kollega.

Jag kan inte säga något som fyller det tomrummet. Men jag vill ändå, på detta sätt, sända en hälsning och en tanke till dig.

Jag hoppas att så många som möjligt i vårt land får möta det nya året med hopp och tillförsikt. Men låt oss också ha modet att se och hjälpa dem, som har det svårt.

Jag vill önska dig en fortsatt god jul – och ett gott nytt år 2022.

Patti och Bosse fortsätter sin jakt efter den ultimata bastun med att testa två enkelt byggda och olovliga bastur en gömd i ett naturreservat och en i en hamn.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter att ha bastat i timmerhus, bunkrar, duschkabiner och husvagnar har Bo kommit fram till att det mesta verkar ganska dyrt och svårt. Men så får de korn på ett alternativ som verkar både enklare och billigare – att bara slänga ihop något med det man har till hands. Och om man dessutom struntar i det där med bygglov och tillstånd så verkar det gå ännu enklare. 

I P1-serien ”Sauna” beger sig Patrick Hansén och Bo Sjökvist ut på en resa genom Sverige på jakt efter den ultimata bastun för Bo – den han pratat om att bygga så länge men aldrig verkar komma till skott med. Hur ser den egentligen ut, den perfekta bastun? Hur är den byggd? Och framförallt hur badar man egentligen bastu på rätt sätt? 

Under sina bastubad hinner de också ägna en hel del tid åt det som man gör allra bäst i bastun – goda och berikande samtal om livet.

Redaktion: Bo Sjökvist, Patrick Hansén och Andreas Viklund

Kontakt: [email protected]

Sauna görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio P1.

Jakten efter den perfekta bastun fortsätter. Den här gången tar sig Bosse och Patti an fenomenet inomhusbastu. Måste det vara en tråkig elbastu i källaren, eller finns det något roligare alternativ?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För att samla inspiration testar Bosse och Patti en liten ångbastu på en vind och en stor timmerbastu byggd inne i ett åttakantigt hus. På kuppen får de sig en lektion i det perfekta ångadet och härliga samtal i värmen om livet, Kekkonen och Moder Jord.  

I P1-serien ”Sauna” beger sig Patrick Hansén och Bo Sjökvist ut på en resa genom Sverige på jakt efter den ultimata bastun för Bo – den han pratat om att bygga så länge men aldrig verkar komma till skott med. Hur ser den egentligen ut, den perfekta bastun? Hur är den byggd? Och framförallt hur badar man egentligen bastu på rätt sätt? 

Under sina bastubad hinner de också ägna en hel del tid åt det som man gör allra bäst i bastun – goda och berikande samtal om livet.

Redaktion: Bo Sjökvist, Patrick Hansén och Andreas Viklund

Kontakt: [email protected]

Sauna görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio P1.

Patti och Bosse fortsätter sin jakt efter den ultimata bastun. Nu har Bosse fått korn på en som är byggd i en gammal bunker från andra världskriget precis intill havet i Onsala.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bosse tror på idén med att bygga om en bunker till en bastu. Patti är mer skeptisk, han tror den blir funktig och instängd. Och så funderar de över hur varmt det egentligen ska vara i en bastu och konsulterar den gamle världsmästaren i bastubad Timo Kaukonen, han som en gång nästan miste livet på en bastulav i 110 graders hetta. 

I P1-serien ”Sauna” beger sig Patrick Hansén och Bo Sjökvist ut på en resa genom Sverige på jakt efter den ultimata bastun för Bo – den han pratat om att bygga så länge men aldrig verkar komma till skott med. Hur ser den egentligen ut, den perfekta bastun? Hur är den byggd? Och framförallt hur badar man egentligen bastu på rätt sätt? 

Under sina bastubad hinner de också ägna en hel del tid åt det som man gör allra bäst i bastun – goda och berikande samtal om livet.

Redaktion: Bo Sjökvist, Patrick Hansén och Andreas Viklund

Kontakt: [email protected]

Sauna görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio P1.

Patti vill hjälpa sin kompis Bosse att komma igång med det där bastubygget som aldrig verkar bli av. För att inspirera honom åker de till Bosses husvagnsbastu som han byggt ihop med sitt bastugäng.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bosse är skeptisk till hela idén om en husvagnsbastu och tycker att Patti skryter alldeles för mycket om den. Och att han, bara för att han kommer från Finland, tror att han har vet bäst om precis allting som har med bastubad att göra.

I P1-serien ”Sauna” beger sig Patrick Hansén och Bo Sjökvist ut på en resa genom Sverige på jakt efter den ultimata bastun för Bo – den han pratat om att bygga så länge men aldrig verkar komma till skott med. Hur ser den egentligen ut, den perfekta bastun? Hur är den byggd? Och framförallt hur badar man egentligen bastu på rätt sätt? 

Under sina bastubad hinner de också ägna en hel del tid åt det som man gör allra bäst i bastun – goda och berikande samtal om livet.

Redaktion: Bo Sjökvist, Patrick Hansén och Andreas Viklund

Kontakt: [email protected]

Sauna görs av produktionsbolaget filt för Sveriges Radio P1.

Julaftonsmorgon sänder vi från Umeå och temat är förhoppningar och farhågor inför julafton årets största familjehögtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi hör barn som längtar efter tomten, paket och snö. Men varifrån kommer våra förväntningar på hur en riktigt god jul ska vara? Och hur hanterar vi det en dag när idealet säger att allt ska vara perfekt?

Hör bland annat litteraturvetaren Annelie Brännström Öhman om hur julen beskrivs i litteratur och film, Erik Engström på SMHI om den allt mer sällsynta bilden av vit julafton.

Förväntningar om att samla hela familjen på julafton kan också göra det jobbigt för de av oss som har problem med minnet. Vi träffar Umeåmusikern Tor Lundmark som berättar hur han firar i ett litet format med sin mamma som har Alzheimer. Till Umeåstudion kommer också stylisten Monika Kichau och vi möter familjepsykologen Per Höglund.

Programledare: Pia Diaz Bergner. Producent: Karin Grönberg och Peter Öberg.

Bland annat om vad en människa lämnar efter sig, om saknad efter de som gått bort och om personer som Lars Vilks och Gunilla Bergström som Martin intervjuat. Om eftermälen och konsten att förlåta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ärkebiskopen Antje Jackelén och mästerkocken Markus Aujalay och youtubern Mauri Hermundsson gästar Martin Wicklin i studion. Dessutom spelas julmusik av mer tveksam art. Mångmiljonären Lasse Diding pratar om Jan Myrdal och om att få en andra chans. Andra gäster är författaren Barbro Lindgren som inte bryr sig särskilt om julen, astronomen Susanne Aalto om betydelsen av teleskopet som äntligen nu skickas upp , förläggaren Christoffer Holst om explosionen av julromantik inom litteraturen och så möter Martin Wicklin Raymond Björling som är barnbarn till Jussi – och som sjunger ”O, Helga Natt” för lyssnarna. Och hur ska det gå – kommer Martin att hitta Mohammed, pojken från Irak han intervjuade för 18 år sedan på flyktingförläggningen i Lilla Edet och som helst av allt ville bli polis. Vad hände sedan? Är han kvar i Sverige? 

00.00 Martin hälsar god morgon och God jul med ett ljudminne – och talar om sina möten med Lars Vilks och Gunilla Bergström

06.55 Martin Wicklin letar efter Mohammed från Irak som han intervjuade för 18 år sedan

12.29 astronomen Susanne Aalto om det teleskop som sänds upp denna jul

16.45 författaren Barbro Lindgren om att fira jul, utan att egentligen fira, om mörkret, döden och ljuset

21.50 fortsättning: Mohammeds historia – blev han polis, det som han ville?

24.35 Martins julhälsning

26.08 mästerkocken Markus Aujalay och youtubern Mauri Hermundsson gästar Martin Wicklin i studion. Om bristen på ansjovis och en oväntad vänskap.

42.05 ärkebiskopen Antje Jackelén och Martin Wicklin – om konsten att förlåta

57.11 Sunkjulmusik med konnässörerna Fredrik af Trampe och Anna-Lena Lodenius

01.07.25 Martin om Lars Vilks, Gunilla Bergström och Jan Myrdal och (01.10.23) intervju med multimiljonären och Myrdal-vännen Lasse Diding  

01.20.05 om explosionen av romantiska julromaner, med förläggaren Christoffer Holst

01.26.17 Martin Wicklin om Mohammed – vad har hänt de senaste 18 åren?

01.31.48 Martin möter Raymond Björling, Jussis barnbarn

01.35.02 Raymond Björling sjunger ”O Helga Natt”

01.36.34 Martin hälsar God natt och God Jul

Ola Hemström möter Roger Moore, alias James Bond, i samband med släppet av hans självbiografi 2009. Kan man tala med mannen som inte kan dö om döden? Roger Moore avled den 23 maj 2017, 90 år gammal.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Roger Moore har gestaltat Bond, mannen som inte kan dö, i många filmer. Men i sin självbiografi 2009 dyker en annan man upp - en lätt hypokondrisk skådespelare upptagen av sitt eget åldrande. Men vågar han tala om det? Kan man tala med mannen som inte kan dö om döden?
Ola Hemström gjorde 2009 ett försök men var det verkligen en så bra idé? 
I intervjun återvänder Roger Moore också till filmen Live and let die, en film som var reporterns första egna film som tioåring på biografen Lido i det småländska samhället Lidhult. Intervjun är gjord för programmet Kino i P1 2009.

Roger Moore avled den 23 maj 2017, 90 år gammal.

En intervju av Ola Hemström [email protected]

Sju repliker i "Familjen Macahan" förvandlade karaktären Vargtass till svensk tonårsidol. Året var 1980 och nu skulle den okände skådespelaren Duane Loken förvandlas till svensk rockstjärna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det amerikanska filmbolaget förstod ingenting när säckarna med beundrarpost från Sverige började anlända till Hollywood. Det var alla adresserade till den okände skådisen Duane Loken, alias Vargtass i TV-serien "How the West was won". Eller Familjen Macahan, som den hette på svenska.

Vargtass var bara med i tjugo minuter och med sju repliker i det allra sista avsnittet av Macahans som sändes i svensk TV den 24:e november 1979. Serien var ingen större framgång vare sig i USA eller internationellt. Förutom i ett land. Sverige.

Tidningarna Poster och senare Veckorevyn upptäckte snabbt att en bild på Vargtass höjde upplagorna med rekordsiffror. Då föddes idén. Varför inte förvandla Vargtass till svensk rockstjärna? Det här är berättelsen om hur det gick när Vargtass kom till Sverige. Från succé till en kylslagen parkering utanför diskoteket Kajutan i småländska Ljungby, en sen kväll i november 1980.

En P4-Dokumentär av Ola Hemström.

Researchhjälp: Magnus Karlsson

[email protected]

1973 skulle Jokkmokks-Jokkes dröm förverkligas. En Amerikaturné. Gulli-kokko, aj siing lajk a börd stod det på textskylten när Jokke började sjunga sin hit "Gulli-Gullan (ko-ko som en gök)" på scen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Detta är berättelsen om hur en man, större än livet, med samedräkten i bagaget och gitarren i handen, begav sig till landet ”åver där”, i sällskap med tre smålänningar och den legendariske Expressen-journalisten Stig "Nalle" Nahlbom, som minns dramatiken i Las Vegas och LA.
- Vi larmade hotelldetektiven som satte igång en spaning efter Jokke. Han gillade ju att vifta med plånboken. Vi var ju livrädda.
Vad var det som hände egentligen, när Jokke åkte till Amerika?

En P4 Dokumentär av Ola Hemström som publicerades första gången 2012. [email protected]

1976 gör ett av världen största rockband, AC/DC, sin första spelning i Sverige. Som pausunderhållning till dansbandet Jigs på den lilla dansrotundan Cortina i det halländska villasamhället Vinberg.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klockan elva på kvällen lämnade dansbandet Jigs dansbanan Cortina i villasamhället Vinberg för att ta paus.  Den välklädda danspubliken gick efter en läsk när det okända bandet AC/DC från Australien äntrade scenen för att ta hand om pausunderhållningen.
Det sägs att gatlyktorna blinkade ända ner till Falkenberg och att publiken drog sig undan i ren förskräckelse  när rockbandet AC/DC drog igång sin första konsert i Sverige, den där kvällen.
Och inte blev det lättare av det som hände sen - där på scenen.

Den kvällen förändrade livet för ett gäng unga femtonåringar som tog cykeln till Cortina, en varm halländsk sommarkväll 1976.

Denna P4 Dokumentär är gjord av Ola Hemström efter en idé av Roger Bengtsson.

[email protected]

Den 2 augusti 1944 utplånades det romska familjelägret i Auschwitz och 3.000 romer mördades. Forskningen är liten om romernas historia och själva har de varit tysta. Varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

-Det finns så mycket som är konstigt i romernas historia. Det är så mycket som saknas.
Var finns alla historiska fakta om det romska folket, 15 miljoner människor utan ett eget land, en egen regering, egna politiker och institutioner? Var finns våra berättelser, våra romaner, filmer? Var finns vår forskning?

De här frågorna ställer sig Agnes Lakatos, reporter på Radio Romano, i programmet, där hon  intervjuar äldre romer i Sverige som överlevde förintelsen som barn och växte upp i förintelsens skugga.

Hon träffar företrädare för romer i Malmö och en ung kvinna som kallar sig romsk aktivist och intervjuar flera historieforskare.

Vi får också höra om romernas kamp för att få vara en del i Sveriges arbete mot rasism och främlingsfientlighet och vi får veta varför Sverige använder begreppet ”förintelsen” enbart om folkmordet på judar, inte om folkmordet på romer.

Ett program av Agnes Lakatos [email protected]

Producent: Lotta Malmstedt [email protected]

Midsommarhelgen 1966 gav sig dåtidens första stora TV-stjärna , Roger Moore, alias deckaren Helgonet, ut på en skandalomsusad tvådagarsturné från Övertorneå till Ystad. Ola Hemström har följt spåren.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den numera avlidne skådespelaren Roger Moore fick sitt genombrott för en bred internationell TV-publik med rollen som TV-deckaren Helgonet. Det här är historien om den mytomspunna turné som han gjorde i Sverige 1966 som en av tidens första och största TV-stjärnor.

Kom han i helikopter? Eller var det en vit Volvo P1800? Myterna om det som hände när Roger Moore kastade sig fram mellan dansbanorna i Sverige den där midsommarhelgen är många och lever vidare, många år senare.

Turnén, den dyraste i mannaminne, blev en kamp mot klockan fylld av dramatiska förvecklingar när Helgonets jagade fram mellan de svenska festplatserna mot slutmålet - dansparken Tyrolen i Blädinge utanför Alvesta.

Ola Hemström har följt spåren av berättelser som Helgonet lämnade efter sig, vissa mer sanna än andra. En turné vars olyckliga slut, en sen natt i de mörka smålandsskogarna , varit en gåta sedan 1966.

Denna serie i två delar sändes första gången 2008. Här kan du höra på båda delarna. Roger Moore avled 2017.

Serien är gjord av Ola Hemström [email protected]

Fler Nöjesdokumentärer av Ola Hemström hittar du nedan.

-

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

برنامج "صيف" الذي قدمه بالسويدية الشرطي نديم غزالة لاقى رواجا كبيرا، والان بات متوفرا باللغة العربية. اضغط على الرابط واستمع عبر تطبيق راديو السويد

I år är det 100 år sedan kvinnor i Sverige kunde rösta i ett riksdagsval för första gången. Därefter har många ytterligare steg tagits mot ett jämställt samhälle. Så frågan är: Är vi framme nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad innebär ett samhälle där män och kvinnor är jämställda? Går det ens att uppnå? Och hur avgör vi det i så fall det?

Dessutom: Vad har gjort Island till världens mest jämställda land – 12 år i rad?
Är det viktigast att män och kvinnor gör samma saker – eller att de har lika möjlighet att göra samma saker? Vad fick väldens första kvinnliga försvarsminister Elisabet Rehn att tro på sig själv? Och hur många namngivna historiska kvinnor står egentligen som staty i Malmö?

Med Helena Löf, expert på jämställdhetsstatistik på SCB, Sofia Näsström, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogik och författare till boken Genusdoktrinen samt Eva Bonde, chefredaktör för Historiskan.

Programledare: Lisa Wall
Producent: Eskil Larsson

Följ med till Kullens fyr på valborgsmässoafton.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Kullabergs dramatiska natur och i ljuset av fyrens sken över Kattegatt reflekterar vi över vårens ankomst. Gäster är Brita Björs, folkmusiker och artist, Harald Roos, läkare och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI, i ett samtal om längtan, rörelse och hopp. Programledare, Anna Hanspers.

P1 Valborgsmässoafton, kl 21:30-21:50.

Det stora Valborgsfirandet i Uppsala är inställt, men Uppsalastudenternas välkomnande av våren med vårsång och vårtal hörs ändå i P1 som vanligt, men inte riktigt som vanligt...

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kören Allmänna Sången sjunger vårsånger och Uppsalastudenternas Curator Curatorum håller vårtal. Pga pandemin är det dock inte direktsändning den här gången. Vi hör sångerna i inspelning från i fjol, men vårtalet är förstås nyinspelat för i år.

Traditionen med denna musikaliska vårhyllning stammar från 1820-talet och att Sveriges Radio (tidigare Radiotjänst) sänder har varit en nästan obruten tradition sedan 1920-talet.

Medverkande: Allmänna Sången under ledning av Maria Goundorina, Curator Curatorum Clara Eklöf.

Programledare: Håkan Rehn

En inblick i Sveriges Radios stora flaggskepp inom dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör journalisten Fredrik Johnsson om hur idén föddes och hur det var att göra de första programmen i mitten av 00-talet och möt dokumentärmakaren Ida Lundqvist om hur det går till att göra ett program idag och vad som är den stora skillnaden från 2005.

Caroline Lagergren, redaktionschef P3 Stockholm och ansvarig utgivare för P3 Dokumentär förklarar hur redaktionen tänker kring namnpubliceringar, ämnesval och om lyssnarnas förväntningar och reaktioner på programmen.

Ett specialprogram av Magnus Viktorin, juni 2021. Producent Jon Jordås. Tekniker Joseph Reinhold.

I år har det gått 50 år sedan Finland avkriminaliserade homosexuella handlingar. I dokumentären hör vi om dem som kände sig tvungna att flytta till Sverige för att kunna leva fritt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under 1960-, 70- och tidigt 80-tal flyttade hundratusentals finländare till Sverige. Många kom för att jobba och bland arbetskraftsinvandrarna fanns även homosexuella.

I år, 2021, har det gått 50 år sedan Finland avkriminaliserade homosexuella handlingar – 27 år senare än Sverige. I dokumentären Regnbågsflyktingarna hör vi om Finlands HBTQ-historia och om dem som kände sig tvungna att lämna landet för att kunna leva fritt.

I programmet medverkar: Ira Baran, Ulf Månsson, Kati Mustola.

Arkivmaterialet som används i programmet kommer från: Sveriges Radio, SVT och YLE.

Slutmix: Girilal Baars

En dokumentär från 2021 av Lotta Hoppu, Sveriges Radio Finska

Lisa Nilsson sångerska och författare "-Det är utmanande att gå på det historiska minfältet och se till att trampa rätt"

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad hände med jämlikheten, det har gått hundra år sedan kvinnorna fick rösträtt. Sverige är fortfarande det enda land i norden som inte haft en kvinnlig statsminister.

För sångerskan Lisa Nilsson var det inte självklart att vara boss i sitt eget band.

Många tjejer är både rädda för mörka gränder där de bor och känner sig instängda i skönhetskrav och prestationskrav och att sexualiseras.

Birgitta Dahl (S) kämpade tidigt för att kvinnor som både ville kunna arbetade och ha familj att deras livsvillkor skulle bli rimliga. Forskaren Bi Puranen talar om åsiktskorridorer och återkommer till vikten av simultankapacitet som kvinnor ofta har, att det verkligen behövs för de politiska besluten.

Hör Birgitta Dahl tidigare riksdagsledamot (S), Barbro Westerholm riksdagsledamot (L), Bi Puranen forskare, Lisa Nilsson sångare skådespelare, Alba Björkvall student sam-programmet, Nasrin Mohamoud som studerar media samt Lisa Bratt, Lisa Ström och Gabriella Jerlström.

Susanna Einerstam producent
[email protected]

Armi Ratia grundade Finlands nationalklenod, textilföretaget Marimekko 1951. Hon var en powerkvinna som satte den finska designen på världskartan och var företagets själ ända fram till sin död. Hennes liv var fullt av dramatiska händelser och kantades av såväl stora framgångar som av sorg och förluster.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Namnet Marimekko består av flicknamnet ”Mari” och ”mekko” som betyder klänning på finska.  Klänning för Mari. Armi Ratia ville frigöra kvinnan från korsetterna och göra snygga, lättskötta och bekväma kläder som skulle passa alla kvinnor oavsett kroppsform.

Berättelsen om Marimekko börjar på företagets första modevisning i maj 1951. Det var som en färgbomb som exploderade och publiken slogs av häpnad för man hade inte sett något liknande tidigare i Finland.

- Det var fascinerande och folk ville bokstavligen riva kläderna av oss, berättar Jutta Zilliacus som var mannekäng på första modevisningen.

Armi Ratia var pionjär inom den finska exporten och tog sitt företag till stora världen via Sverige och USA. Hon fick jubla över stora framgångar men också stå i hård motvind. 

Marimekko anses fortfarande vara ett av de mest uppskattade varumärkena i Finland och en nationell ikon inom finsk design, säger Annamari Vänska, professor i modevetenskap. Varumärket symboliserar ännu idag de idéer som Armi Ratia hade: modernitet, djärvhet, frigörelse och självständighet.

MEDVERKANDE:

Jutta Zilliacus, författare, fd politiker och kollega till Armi Ratia
Ristomatti Ratia, son till Armi Ratia, formgivare
Rebecka Tarschys, journalist på DN
Hedvig Hedqvist, designskribent, kollega och samarbetspartner till Armi Ratia
Annamari Vänska, professor i modevetenskap vid Aalto-universitet i Helsingfors

Stort tack till författaren Marja-Leena Parkkinen för all hjälp och allt stöd.

LITTERATUR:

Marja-Leena Parkkinen: Love Armi - Armi Ratian henkilökuva 
Tuula Saarikoski: Armi Ratia legenda jo eläessään
Ristomatti Ratia: Paha poika
Juha Tanttu: Armi Ratian maailmassa
Esa Koivuranta, Kati Pehkonen, Tuija Sorjanen, Annina Vainio: Marimekko suuria kuvioita

Andra källor:
Finska Rundradios arkiv: Marimekon kulta-aika

Programledare, reporter:
Virpi Inkeri
[email protected]

Programmet gjordes under mars månad 2021.

Sissela Kyle berättar om kvinnors mod och envishet då de kämpade för rösträtten

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått hundra år sedan Sverige som sista land i norden gav kvinnorna rätt att rösta. Det var lika mycket humor som laganda och framförallt mycket mod som gjorde att de som kämpade tillslut lyckades få igenom rösträtten. Det såg mörkt ut många gånger för rösträttskvinnorna som utmålades som mustaschbeklädda ”maninnor” som vare sig hörde till det kvinnliga eller manliga könet och nidbilderna vara många. Trots att de som gick i täten för kampen var både välutbildade, välformulerade, välklädda och rakryggade.

Hör Sissela Kyle skådespelare om rollen som Fröken Dagmar Friman i ”Fröken Frimans krig” de som kämpade för både rösträtt, frihet och jämlikhet. Möt Barbro Westerholm riksdagsledamot (L), Barbro Hedvall skribent och författare, Christina Florin författare forskare och Elinor Holmgren Elmborg barnbarn till Ann Margret Holmgren en av kämparna i den innersta kretsen.

producent Susanna Einerstam
[email protected]

Det offentliga samtalet kan innehålla både rallarsvingar och osakligheter. Hur gör man för att ha goda samtal när mycket står på spel, kunskapen är osäker och våra uppfattningar om hur den ska användas skiljer sig åt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad utmärker ett samtal som för den gemensamma kunskapen och förståelsen framåt? Det diskuterar Vetenskapsradion i en direktsändning på långfredagens morgon.

Vad är det som gör att våld kan bli underhållning? Vi djupdyker i underhållningsvåldets historia och pratar om filmcensur och våldsam idrott.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Våld finns i olika former, överallt i vårt samhälle. På samma sätt finns det också överallt i de filmer, tv, spel eller musik som vi konsumerar. Alltså ofta ett slags våld som underhållning.
Men var går gränserna för vad som är underhållande? Och vem får egentligen utöva underhållande våld?

Medverkande i programmet:

Dick Harrison, professor i historia, Gunnel Arrbäck, tidigare direktör för Biografbyrån, Jonas Rosenqvist, etnolog som forskat på skräckfilm, Annie Mattsson, lektor i litteraturvetenskap som forskat på skräckfilm, Tor Troéng, MMA-fighter, Wilhelm Asplund och Pappa Sami Aikio, tv-spelande Umeåbor

Programledare: Joakim Silverdal och Jakob Ollander. Sändningsproducent Oscar Stål.

För 39:e gången är Christofer Murray nyårsvärd i Sveriges Radio och P1. I ett personligt samtal med Magnus Viktorin berättar han om direktsändningen och sina egna tankar om året som varit och året som kommer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Ett omtumlande år går mot sitt slut. Och därför kommer årets julhälsning inte från Kungliga slottet, som den brukar, utan från Drottningens och mitt hem här på Drottningholm – som för 30 år sedan blev Sveriges första världsarv.

Hit flyttade vi som småbarnsfamilj 1981. Och här trivs vi och har blivit kvar, liksom så många generationer före oss. Det nuvarande slottet byggdes på 1600-talet av drottning Hedvig Eleonora. Men fornlämningar visar att människor har levt och verkat här på Lovön i flera tusen år.

Min farfar, Gustaf VI Adolf, var oerhört fäst vid Drottningholm. Han tillbringade mycket av sin tid här. Och precis som sin far Gustaf V – som faktiskt föddes här – bjöd han gärna hit släkten till stora julfiranden.
Men, allra bäst tyckte farfar ändå om att sitta vid öppna spisen i Stensalen och läsa i någon av sina många böcker.

Han hade ett stort intresse för konst, historia och arkeologi – och han var generös med att dela med sig av sina kunskaper. Något som jag haft stor glädje av genom livet.
Farfar kunde också berätta mycket om vår familj; om de platser och händelser som format oss.
Precis så tror jag att det är för många: Den äldre generationen är en länk till historien. Med deras hjälp kan vi se saker i ett längre perspektiv.

Det här året har tragiskt nog många sådana länkar brutits, när coronapandemin skördat många tusentals liv; en betydande förlust. Andra har blivit långvarigt sjuka eller förlorat sin försörjning.

Ja, det är fler än vanligt som har anledning att känna sorg och saknad den här julen.

Jag sänder en alldeles särskild tanke till dem som drabbats. Låt oss visa dem stöd och omtanke den här julen. Och fortsätta med det även när helgerna är över.
Vi har alla ett ansvar. Två meters avstånd kan rädda liv. Men det kan också två minuters telefonsamtal göra. I den situation som råder måste vi orka vara både kloka medborgare och omtänksamma medmänniskor.

Ni är många i vårt land som dagligen arbetar med att bekämpa pandemin, att ta hand om dem som blivit sjuka, och att se till att vårt samhälle fortsätter att fungera. Era arbeten kan sällan skötas hemifrån. Men vi är alla helt beroende av det Ni gör.

Till Er vill jag säga: Vi ser Era insatser – och vi är alla djupt tacksamma för dem.

Här på Drottningholms slott finns många fina minnen. Jag minns min barndoms jular med värme – precis som jag önskar att mina barn och barnbarn ska minnas sina.
Jag tänker på julhyacinterna och julgranen. På juldagsgudstjänsten i slottskapellet. Eller julpusslet, som ofta hade minst tusen bitar.

Jag tror, att traditioner är viktiga. De håller ihop både samhällen och familjer. De skapar trygghet och kontinuitet, skänker tröst och gemenskap.
Men det här är, som sagt, ett ovanligt år. Mycket av det som vi förknippar med helger och högtider – att samlas med familj och vänner, eller att gå i kyrkan – är just nu svårt eller till och med omöjligt.

För att det inte skall kännas alltför tungt, får vi blicka framåt mot ett nytt och betydligt bättre år.
Ljuset kommer tillbaka. Vaccin är på väg. Och redan om några månader kan mycket ha förändrats.

Vi måste tro på framtiden. Och även om vi kommer att se tillbaka på detta år på olika sätt, kommer vi också att minnas att vi tog oss igenom denna prövning tillsammans.

Med detta vill jag önska Dig en fortsatt god jul – och gott mod inför det nya året 2021!

Och kom ihåg: håll i och håll ut!

Sara Stenholm avslutar julaftonens sändningar med ett samtal om musik och julfirande med artisten Iiris Viljanen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den pågående pandemin sätter avtryck i kulturen. När artisten Iiris Viljanen släpper sin andra skiva för i år, "En finsk jul", handlar det mycket om hur ett virus ändrat förutsättningarna för de stundande helgerna och det innersta i livet självt.

Gäst: Iiris Viljanen

Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Ljudtekniker: Heinz Wennin

Sara Stenholm samtalar med författaren Malin Persson Giolito om en coronatårta, livet med pandemin och favoriten på julbordet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Belgien är ett av de länder i världen som drabbats allra hårdast av pandemin. Där bor författaren Malin Persson Giolito som har skrivit bland annat romanen "Störst av allt".

Hur har hennes år varit? Och vad äter hon istället för skinka och sill till jul?

Gäst: Malin Persson Giolito

Tekniker: Joachim Persson

Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Ett personligt samtal i en extraordinär tid. Björn Olsen samtalar om småfåglar och förhoppningarna om ett bättre nästa år.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäst: Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

Producent: Katarina von Arndt

Ljudtekniker: Heinz Wennin

Julfanatiker och de som helst vill slippa - just den här julen kanske kommer få oss att reflektera mer över vad vi egentligen tycker är viktigt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Teveprogramledaren Jessika Gedin och psykologen Per Naroskin medverkar regelbundet i Spanarna i P1. Men här pratar de med Sara Stenholm om vilken relation de har till julen.

Gäster: Jessika Gedin och Per Naroskin

Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Tekniker: Mariette Parling

Hör gänget bakom USA-podden om sina amerikanska jultraditioner.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sara Stenholms parhäst Ginna Lindberg och Kajsa Boglind, fd Washingtonkorrespondent undrar vad Donald Trump gör nu -  och hela USA-podden stämmer upp i sång.

Gäster: Kajsa Boglind och Ginna Lindberg

Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Musik: Johan Zachrisson Winberg framför "Drummer boy" på piano.

Sång: Ginna Lindberg, Cecilia Khavar, Fernando Arias, Anders Ask, Sara Stenholm, Viktor Mattsson och Kajsa Boglind. 

Julevangeliet läses enligt Lukas, andra kapitlet verserna 1-21 av 1917 års bibelöversättning. Uppläsning av författaren och bildkonstnären Stig (Slas) Claesson. En inspelning från 1986.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren Klas Östergren pratar med Sara Stenholm om snökonst - vem har målat världens bästa snötavla?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I den hyllade romanen Renegater beskriver författaren Klas Östergren en "snögalleri". Hör om varför han är så fascinerad av riktigt bra målningar av snö.

Programledare: Sara Stenholm

Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Tekniker: Heinz Wennin

Korrespondent Johan Mathias Sommarström om julen i Mellanöstern. Vilken är hans absoluta favoritplats att fira på?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäst: Johan-Mathias Sommarström

Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Tekniker: Heinz Wennin

Julaftonsmorgonen börjar i Jokkmokk tillsammans med författaren Margit Richert och musikern Magnus Kitok Ekelund som samtalar om bland annat samisk och georgisk julmat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rapparen Kitok har haft ett år med mycket arbete trots pandemin och Margit Richert som flyttat till Jokkmokk tycker att det har varit en alldeles utmärkt plats att befinna sig på just i år.

Musik: "Du behöver inte va rädd" med Sofia Jannok och Kitok

Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Skådespelarna Helena Bergström och Andreas T Olsson om teater och behovet att rensa luften under jul.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om pandemin tillåter har Bröllop, begravning och dop - filmen premiär till våren, där Andreas T Olsson och Helena Bergström spelar syskon. Men mest av allt längtar Andreas T Olsson efter att få vara publik igen.

Gäster: Andreas T Olsson och Helena Bergström

Producenter: Katarina von Arndt och Magnus Viktorin

Tekniker: Elin Hagman

Sara Stenholm är för många lyssnare känd som programledare i veckomagasinet Godmorgon världen och USA-podden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sara berättar i det här samtalet med Magnus Viktorin om hur det var att fira jul i Washington DC när hon var liten, om sin kärlek till direktsändningar och vad hon tycker är viktigast med att vara julvärd i P1.

Sara Stenholm bjuder på egna tankar och samtalar med musiker, artister, skådespelare, kära kolleger på USA-podden och andra från klockan sju på morgonen till midnatt på julafton 24 december 2020.

Producent: Magnus Viktorin

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dag är det Nobeldagen och coronapandemin sätter stopp för den traditionella prisutdelningen och festen i Stadshuset i Stockholm. Men Vetenskapsradion och Kulturradion sänder som vanligt och i år är temat ”Nöden är uppfinningarnas moder” - och det gäller såväl forskning, traditionerna kring prisceremonin och vår radiosändning.

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi jagar vildsvin i Västra Götalands län, det mest jägartäta länet i Sverige. Här följer vi med på jakt en tidig morgon i januari, med jägaren Andreas Martinsson och jaktlaget han är en del av.

Vi pratar också om vildsvinets framfart i Sverige med vilthandläggaren Jessica Backeryd från Naturvårdsverket. Kan vildsvin bli framtidens mat i skolor och på äldreboenden?

Programledare: Linnea Luttu
Producent: Joseph Knevel

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I skogen i Sundnäs utanför Arjeplog jagar de tre systrarna Irene Isaksson, Kerstin Flinkfelt och Doris Flinkfelt sedan decennier tillbaka. De handarbetar, umgås, sover och jagar i jaktkojorna varje höst. Och de tar tillvara på allt av sitt byte. 
Av älgens klövar gör de instrument och klövolja. De gör smycken av tänder och märgben. Och de äter allt från mulen till musklerna runt ögonen. Linnea Luttu möter systrarna en jaktdag i september och pratar om kunskaper som snart gått förlorade och om varför älgjakt är "kärringgöra".
I programmet blickar vi också tillbaka till tiden innan jägarexamen infördes och vad utbildningen betytt för dagens jägarkår, med jaktvårdskonsulenten Niklas Lundberg från Jägareförbundet i Norrbotten.

Programledare: Linnea Luttu
Producent: Joseph Knevel

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Linnea Luttu möter Mikael Hjort och hans engelska settrar Missy och Viking i Abiskofjällen. Tillsammans ger de sig ut på ripjakt och pratar om livet i fjällen och om den tid som läggs ner för att få till riktigt bra jakthundar.

Vi pratar också ripjaktens och jakthundens historia med Kjell Danell som är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå och har på senare tid skrivit historiska faktaböcker om jakt, bland annat Jaktens historia i Sverige som kom ut 2016.

Programledare: Linnea Luttu
Producent: Joseph Knevel

Jägarens val är en programserie om jakt som intresse och livsstil.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Marjolein är uppvuxen i Nederländerna och flyttade till Sverige i vuxen ålder. När hon blev sjukskriven ville hon hitta ett nytt intresse, och svaret blev att ta jägarexamen - trots att hon då var vegetarian.

I det här programmet följer vi med den nyblivna jägaren Marjolein på toppjakt, med guiden och jaktvårdskonsulenten Niklas Lundberg. Vi letar skogsfågel och pratar om vad det innebär att vara jägare och att fälla sitt första vilt. Vi pratar också med filosofen Bengt Brülde om att döda och äta djur.

Programledare: Linnea Luttu
Producent: Joseph Knevel

Krig kan på många sätt prägla livet inte bara för krigsgenerationerna utan också efterföljande släktled.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Jag möter finska krigsveteraners barn och barnbarn här i Sverige, som har krigsrelaterade symptom, beskriver psykolog Gunilla Björkqvist på psykiatriska kliniken vid Nyköpings lasarett.

Hon säger att det kan röra sig om ångest, nedstämdhet och känsla av tomhet.

"Men det kan också yttra sig som en en förmåga att uthärda svåra situationer och ett gott självförtroende då ens föräldrar eller mor/farföräldrar klarat av ett krig, så är det för många sverigefinländare", framhåller Gunilla Björkkvist.

Hon skriver på en avhandling om finska soldaters och lottors krigsupplevelser under andra världskriget. Hon har också forskat om irakiska soldaters krigstrauman.

Krigskappsäcken är en produktion från Sveriges Radio Finska.

Medverkande: Anna Takanen skådespelare/regissör/författare och Gunilla Björkqvist, psykolog

Uppläsare: Ulph Nyström och Soili Huokuna.

Reporter: Merja Laitinen

Musik: Konevitsan kirkonkellot – Kyrkklockorna på ön Konevitsa med gruppen Piirpauke.

(På ön Konevitsa i Ladoga streds det också under andra världskriget och en av kyrkklockorna kom till Finland i samband med kriget.)

När kopplar hon av frågade jag näst yngste sonen Fredrik Westerholm -Oj aldrig, hon är alltid på gång, är hans svar

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barbro Westerholm är ”årsrik” ett uttryck som hon lyft upp, dvs att med åldern kommer klokskap, erfarenhet, möjlighet att dela med sig till den yngre generationen för dem som vill ta emot.

Hon har hela sitt liv kämpat för lika viktiga som svåra frågor och gör det fortfarande idag med teman som dödshjälp, värdmödraskap och orkar fortsätta trots att det ofta är en kamp i stark uppförsbacke vid varje nytt tema.

Hennes vänner, arbetskramrater, barn och barnbarn berättar om en människa med mycket stort hjärta och som bidrar med hela det när helst det behövs och förstås ständigt är på väg till nästa viktiga uppdrag.

Susanna Einerstam producent
[email protected]

Nu när de flestas kalendrar har fått fler luckor än vanligt så är det nog några som tänkt: Man borde banne mig ha en hobby.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

• Kanske är det det brädspel, yoga, bokcirkel, renovering, frimärken, pyssel, eller att lära sig spela den där ukulelen som stått i garaget i så många år.
• Under förstamaj-morgonen får du svar på frågan om det är för sent att bli bra på ett instrument som vuxen, psykologen säger sitt om varför vi behöver en hobby och vi får lära oss att knåpa ihop egna redskap för njutningsfullt handarbete, och mycket mer.
• Medverkande är: Låsdyrkaren Rasmus Lindberg, Per-Anders Burman som är musiklärare i Kalix, Psykologen Anna Bennich, pusslaren Helena Larsson från Boden, Linda Berggren som är kärleksinspiratör, kulturjournalisten Göran Willis, Lars-Olov Lövgren som är kassör i föreningen Malmbanans vänner och Johanna Spolander, turismentreprenör i Kukkola.

• Programledare: Tova Nilsson
  Producent: Linnea Luttu

"En kväll om våren" på valborgsmässoafton får du följa med till den magiska miljön i Slottparken i Landskrona.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vintern rasar ut och våren tar plats och redan nu med en doft av sommar på sina håll. Men den här våren är annorlunda i coronapandemins spår - med oro, ovisshet och väntan. Där det man planerat och drömt om kanske inte blir av.

I programmet pratar vi om vårens ankomst, om hur ovisshet och oro påverkar, och inte minst hur man i naturen kan finna lugn, tröst och nytt hopp.

Vi sänder från konsthallen i Slottsparken i Landskrona. Medverkar gör Frida Hylander, psykolog, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI.
Programledare är Anna Hanspers.

P1 Valborgsmässoafton, kl 21:30-21:50.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många hoppas att 2020 ska bli ett avgörande år för arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald. Vad innebär det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En miljon arter hotas av utrotning och vi människor behöver göra stora förändringar i våra samhällen om förlusten av biologisk mångfald ska hejdas, enligt en stor forskningssammanställning.

Men var är biologisk mångfald? Varför är den viktig för oss och vad är det som kommer att hända under 2020 som får många att hoppas på förändring?

I programmet besöker vi bland annat savannen i Kenya och ett mossparadis i den svenska skogen. Vi hör hur klimatet hänger ihop med biologisk mångfald och vad man kan göra själv för att gynna arter och livsmiljöer.

Programledare och producent:
Jonna Westin och Sara Sällström

Folk slogs om biljetter, drottningar satt i publiken & recensenter var i extas när Jenny Lind sjöng runt om i världen på 1800-talet. Hör hennes barnbarns barnbarn berätta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utan att överdriva kan man nog kalla operasopranen Jenny Lind för världens första internationella superstjärna.

Hon slog igenom stort år 1838 i Stockholm, när hon som 17-åring debuterade vid Kungliga Teatern. Det dröjde inte länge innan hon upptäcktes av de stora operahusen i Europa.

Jenny Lind kallades för ”the Swedish Nightingale” och älskades av kompositörer som Felix Mendelssohn, författaren HC Andersen och drottning Victoria i England.

Men hennes barndom var långt ifrån glamorös. Hon föddes 1820, utanför äktenskapet och hennes mamma lämnade genast bort henne till fosterföräldrar.

Vägen till succéerna började av en slump. En tjänsteflicka till en operadansös vid Kungliga Teatern råkade höra Jenny när hon satt i ett fönster och sjöng. Det ledde till att hon, 9 år gammal, antogs som elev vid teatern.

I programmet hör vi Jenny Linds barnbarns barnbarn Sarah Jenny Dunsmure, svenska Jenny Lindsällskapets ordförande Inga Lewenhaupt och Cathy Haill, curator vid Victoria and Albert Museum i London berätta.

Sarah Jenny Dunsmure avled en tid efter intervjuerna.

All musik i programmet är sådan som Jenny Lind sjungit och alla citat är autentiska, men något moderniserade. De har lästs in av Unn Almqvist Danemo, Peter Danemo, Elias Krantz och Betty Törnkvist.

En dokumentär från 2020 av Helene Almqvist.

Palmolja är en av våra allra mest omdebatterade varor och den finns i allt ifrån snabbmat till smink. Men hur bemöts den växande kritiken om regnskogsskövling - på plats där palmoljan produceras?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oljepalmen är en av världens mest produktiva grödor med små krav på bevattning och gödsling - och som dessutom ger flera skördar varje år.

När debatten om transfetter tog fart bytte många livsmedelstillverkare ut det härdade fettet mot palmolja som inte härsknar, saknar smak och är lätt att arbeta med. I Malaysia och Indonesien skövlades regnskog för att ge plats åt den nya supergrödan som skulle ge ett rejält ekonomiskt uppsving till de båda länderna som idag tillsammans står för 85 procent av världens palmoljeproduktion.

Men när regnskog skövlas och bränns frigörs den koldioxid som tidigare varit bunden i den täta, höga biomassan. Och när regnskogen krymper, förlorar djur och växter sina naturliga omgivningar och idag är många djurarter utrotningshotade.

Följ med till norra Borneo och träffa skördearbetare och plantageägare, möt volontärer som kommer från hela världen för att ta hand om skadade och föräldralösa orangutanger och häng med när oljepalmsfrukterna skördas och bearbetas inne på en bullrande och ångande palmoljefabrik.

Vi ställer frågan hur den växande kritiken av palmoljeframställningen från framför allt EU tas emot i Malaysia och frågar oss om det är möjligt att framställa palmolja på ett miljövänligt och klimatsmart sätt.

Ett program av Anna Torgnysdotter och Ingrid Engstedt Edfast.

År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och under julhelgen leder Kattis Ahlström två program om vår syn på barn genom historien och om barnet som förändrande kraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett bäbisvrål och ljuden av lammungar i bakgrunden. Det är julafton och Jesusbarnet, denna värnlösa lilla krabat, som skulle växa upp och bli vår räddare, ligger i sin krubba. Nu drygt tvåtusen år senare är det ett annat barn; Greta, som tillskrivits rollen som världsförändrare.

I andra delen av Från Jesus till Greta träffar vi bland andra 17-åriga Tala Alsaadi, Malmö ungdomsråd. Hon har startat en egen studiecirkel om psykisk ohälsa för barn.

- Barn och undomar idag har tappat tilliten till vuxna. Därför får vi ta saker i egna händer, säger Tala Alsaadi.

I ett samtal med programledaren Kattis Ahlström hör vi Ullakarin Nyberg, psykiatriker som jobbar med suicidprevention. Hamid Zafar, lärare, fd rektor på Sjumilaskolan i Göteborg. Årets svensk 2018 av tidningen FOKUS och idag utbildningschef i Mullsjö. David Eberhard, överläkare på Maria Beroendeklinik i Stockholm.

Programmet görs av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio. Reporter är Laura Wihlborg och producent är Emma Janke.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

H.M. Konungens jultal 2019

Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!

I förrgår, dagen före julafton, hade jag glädjen att samla mina barn och barnbarn på Drottningholm för att fira Drottningens födelsedag. Så börjar julen i vår familj.

För de flesta i vårt land är julen en speciell högtid, omgärdad av traditioner. Oavsett hur din julhelg ser ut och var du tillbringar den, hoppas jag att den ger dig tid för eftertanke.

Om bara några dagar ringer klockorna in ett nytt år och ett nytt årtionde. Tjugotalet är fortfarande ett oskrivet blad.

Vi vet att vi står inför utmaningar. Både här hemma i Sverige, i vårt närområde och globalt.

Vi ser hur brottslighet av olika slag skapar otrygghet i vårt samhälle. Sprängningar och skjutningar väcker oro hos allmänheten - en oro som delas av mig och min familj.

I vår omvärld förändras det säkerhetspolitiska läget snabbt. Under det kommande året genomförs Totalförsvarsövning 2020 – den största övningen på 30 år av Sveriges civila och militära beredskap.

Klimatet fortsätter att förändras, vilket ställer oss inför helt nya situationer. Det gångna årtiondet ser ut att bli det varmaste sedan man började mäta.

Här i Sverige har torrt och varmt väder gynnat granbarkborren; en liten skalbagge, som gjort stora skador på våra granskogar. I ett förändrat klimat kan risken för angrepp komma att öka.

Värmeböljor och översvämningar som tidigare förekom kanske en gång per sekel, börjar nu inträffa regelbundet, med allvarliga konsekvenser för bland annat mat- och vattenförsörjning. Det gäller inte minst de fattigare delarna av världen.

Så är det till exempel i Indien, där Drottningen och jag nyligen genomförde ett statsbesök. Landet är svårt utsatt för torka och luftföroreningar, och det var lärorikt att se hur man arbetar för att hitta nya lösningar – bland annat i samarbete med Sverige och svenska företag.

Något som gladde mig personligen var att delar av resan gick i mina förfäders spår: Under 1910- och 20-talen gjorde både min farfar Gustaf Adolf och hans bror Prins Vilhelm långa resor i detta fascinerande land.

Kanske är det ofrånkomligt att nyhetsrapporteringen präglas av det som är negativt och dramatiskt. Samtidigt finns det starka skäl att känna hopp och framtidstro. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att lyfta fram några av dessa skäl.

Under året som gått har jag och min familj mött poliser, tulltjänstemän och andra representanter för rättsväsendet. Jag har även haft förmånen att besöka den svenska FN-styrkan i Mali. Det är människor som arbetar hårt för andras trygghet och säkerhet. Ibland under mycket krävande villkor. Deras pliktkänsla är en ovärderlig tillgång för vårt land.

En annan positiv kraft är forskningen, som driver utvecklingen framåt. Det kan gälla nya behandlingsmetoder mot svåra sjukdomar. Nya sätt att minska belastningen på miljö och klimat. Eller effektiv fattigdomsbekämpning - som för övrigt var ämnet för årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.

Varje dag görs nya upptäckter, som ger oss nycklar till en friskare och mer hållbar framtid.

Låt mig också säga något om Sveriges barn och unga, och alla som arbetar med dem. Jag är övertygad om att varje människa behöver bli sedd. Blir man inte det, då gör man kanske vad man kan för att i stället synas.

Det är som Hjalmar Söderberg uttryckte det i Doktor Glas:

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet.”

Just därför är det så viktigt att det finns de som arbetar för att överbrygga ”tomrummet”. Jag tänker på alla er lärare och ledare som hjälper barn och unga att finna sin plats i tillvaron - att tro på sig själva och sin förmåga. Era insatser är avgörande för Sveriges framtid.

Till sist vill jag också sända en särskild hälsning till alla er som arbetar i dag och under helgerna. Ni finns på sjukhus och polisstationer. I försvarsmakten, äldreomsorgen och kollektivtrafiken – och på många andra arbetsplatser. Ni ser till att vårt samhälle fungerar även när andra är lediga. Till er vill jag säga: tack!

Tidigare i år fattade jag ett beslut om att avgränsa det som kallas Det Kungliga Huset. Beslutet innebär att det görs tydligt vilka inom den kungliga familjen som i framtiden kommer att agera som officiella representanter för Sverige. För mig är detta ett sätt att klargöra vilka förväntningar som finns.

Det kan förhoppningsvis vara till hjälp när mina barnbarn så småningom ska staka ut sin egen framtid. Men, till den dagen är det långt kvar.

Nu närmast ser Drottningen och jag fram emot att tillbringa tid med familjen. Vi har nu sju små barnbarn mellan ett och sju år. Det är inte alltid så lugnt och stilla, men väldigt roligt!

Med detta vill jag önska alla i vårt land en fortsatt god jul, ett gott nytt år – och en stark framtidstro!

Nyårsnatten 1999 håller världen andan. Farhågan är att datasystem ska krascha, flygplan störta och kärnkraftverk haverera. När katastrofen uteblir börjar rykten spridas. Hur stort var egentligen hotet?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I flygledartornet på Arlanda flygplats är det ovanligt stilla kvällen den 31 december 1999.

Den här natten vill folk inte sätta sig i ett flygplan, då ingen vet vad den så kallade millenniebuggen, även kallad Y2K, kan ställa till med. Detta trots att myndigheter och företag betalat miljardbelopp för att säkra sina system inför det nya millenniet.

Samtidigt flödar champagnen, då världen laddar upp för årtusendets fest. I Paris förvandlas Eiffeltornet till ett lyftande rymdskepp och i Stockholm får affärsmannen Jan Stenbeck det då splittrade hårdrocksbandet Europe att återförenas på en pråm ute på vattnet, till tonerna av The Final Countdown.

När den befarade katastrofen uteblir sprids rykten om att det är IT-branschen som blåst upp faran för att tjäna pengar.

Millenniebuggen gjordes 2019 av Linda Aktén.

År 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige och under julhelgen leder Kattis Ahlström två program om vår syn på barn genom historien och om barnet som förändrande kraft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett bäbisvrål och ljuden av lammungar i bakgrunden. Det är jul och Jesusbarnet, denna värnlösa lilla krabat, som skulle växa upp och bli vår räddare, ligger i sin krubba. Drygt tvåtusen år senare är det ett annat barn; Greta, som tillskrivits rollen som världsförändrare.

I första delen hör vi den 107-åriga bloggaren Dagny Carlsson som föddes 1912.

- Det var inte barnens århundrade. Vi kunde leka och rasa utomhus men hemma skulle vi inte märkas.

Vi hör också Bengt Sandin, historiker och professor vid “Tema Barn” på Linköpings universitet och Suzanne Osten, tongivande röst inom barnkultur Sverige. Vi hör även Dick Harrison, professor i historia. Och 10-åriga Zarah Kulhan som tycker att det är dags att barn får rösträtt i frågor som berör dem.

Programmet görs av produktionsbolaget Ljudbang för Sveriges Radio. Reporter är Laura Wihlborg och producent är Emma Janke.

Det här är ett av målen i en pågående konflikt mellan markägare och stat i det som kallas fjällnära skog, den gamla skog som ligger närmast fjällen i norr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi träffar Albin och Hanna Holmberg, som har köpt en granskog ovanför Sorsele i Västerbotten. De ville avverka sina träd, men fick nej från Skogsstyrelsen eftersom skogen innehåller viktiga rödlistade arter, som granticka och tajgaskinn. Nu har de stämt staten, eftersom de inte får någon intrångsersättning.

Vi möter också forskaren Anna Sténs, som har gjort en ny studie om debatten om att skogsägarnas äganderätt är hotad, och förvaltaren Anders Pettersson som tycker att markägarna närmast fjällen behandlas orättvist.

Sedan programmet sändes hösten 2018 har markägarna vunnit över staten i Mark- och miljödomstolen. Det överklagades och ska nu upp till Mark- och miljööverdomstolen

Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Att det finns olika åsikter om skogen, som täcker två tredjedelar av Sveriges landyta, är kanske inte så konstigt. Vi har alla någon slags relation till den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 I det här, det sista programmet, får vi hjälp att se på konflikterna "ovanifrån". Karin Beland Lindahl, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet, forskar bland annat om konflikter i skogen och ger oss en bild.

I Ore skogsrike, i norra Rättvik, möter vi Margareta Wikström, ordförande i Naturskyddsföreningen i Rättvik och har i många år kämpat för skogen.

Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist, menar i ett blogginlägg att "Skogsdebatten har kört fast i skyttegravskrig", vi hör honom berätta mer om det.

Programmet sändes första gången hösten 2018

Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Eller, vad ska vi ha skogen till? Under lång tid ansågs lövet i svenska skogar vara i vägen för produktionen av gran och tall. Det besprutades och sågades ner. Idag ser det annorlunda ut, lövet tar större plats. Varför?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 I det här, det första programmet, ger forskaren vid SLU Anna-Lena Axelsson oss en historisk tillbakablick på hur vi brukat skogen i Sverige. Hon hjälper oss också att spana in i framtiden, hur ser skogen ut då? 

Vi besöker också Jesper Witzell, nationalparkschef vid Söderåsens nationalpark, som aktivt arbetar för att få bort granen, ett projekt som går ut på att återskapa vad man menar är ett ursprungligt landskap.

I Borlänge träffar vi skogsägaren Bonnie Nilzon, vid ett av hans skiften, där han använder sig av skogsbrukarmetoden naturkultur för att samtala om alternativa metoder att bruka skogen på.

Programmet sändes första gången hösten 2018

Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta  redaktionen på [email protected]

Skadorna på ungtallen får stora ekonomiska konsekvenser, men har också inneburit att markägare börjat plantera gran istället för tall och det omformar delar av den svenska skogen fullständigt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varje vinter äter älgar stora mängder tallskott för att klara sig genom den kalla årstiden.

Men älgarnas hunger väcker ilska bland skogsägarna, som vill skjuta mer älg, och slippa se sina tallplanteringar förvandlas till smörgåsbord. 

De som förväntas skjuta bort älgen är jägarna, men de vill å andra sidan se en stark och livskraftig älgstam, så att det finns vilt då jakten startar.

I det här, det andra programmet, möter vi Göran Fahlén, som är både jägare och skogsägare, och som drabbats väldigt hårt av älgbetesskador på sin mark.

Dessutom träffar vi professorn Camilla Sandström, som forskar om hur den här gamla konflikten ska lösas, och berättar om att det finns ljus i tunneln.

Programmet sändes första gången hösten 2018

Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta redaktionen på [email protected]

Vi ser tillbaka på det historiska ögonblicket.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Komiker, makthavare och i stort sett alla människor har humor som ett verktyg i vardagen. Men vad är det som egentligen gör att något är roligt?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi försöker undersöka vad och varför något är roligt med risk för att inte vara särskilt roliga själva. Vi tittar även närmare på hur humor kan användas som politisk språngbräda och ger oss ut på en svindlande tur genom humorhistorien.

I programmet hör du Bengt Strömbro, programchef på SVT Umeå och skapare av Mammas nya kille, Tora Larsson, komiker och grundare av Fanny Standup i Umeå och Hanna Söderlund, lektor i språkstudier med humor som inriktning vid Umeå universitet.

Dessutom berättar Göran Hägglund, tidigare partiledare för Kristdemokraterna, och Lena Lid Falkman, forskare i retorik vid Handelshögskolan, om hur humor kan vara ett maktmedel.

Programledare är Emelie Svedjer och Joakim Silverdal. Producent Oscar Stål.

Programmet är en förkortad version av en direktsändning i P1 från Annandagpåsk i år.

Idag finns ett växande intresse för såväl folkdräkter som slöjdande och handarbete. I det andra programmet av två handlar det om slöjdaktivister och om täljandets sinnlighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Runt om i Stockholm kan man se olika virkade verk uppsatta på tennisplaner och bänkar. Det är slöjdaktivisten Maria Yvell som ägnar sig åt sådan här så kallade gerillaslöjd, och för henne har virkandet en politisk dimension. I Göteborg visar Anders Lindberg hur man snabbt och enkelt täljer till en stol, och just täljandet står för en meditativ sinnlighet för honom. Maria Yvell och Anders Lindberg är två exempel på hemslöjdens växande popularitet och på hur slöjdandet kan stå för olika saker för olika människor. I programmet hör vi också Frida Arnqvist som är författare till boken Gerillaslöjd, etnologen Jonas Engman vid Nordiska museet, samt Niclas Flink som är utvecklare i hemslöjd vid Region Jönköping.
Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata. Del 1 om folkdräkter sändes 6 juni.

Vi träffar de som bor och jobbar på stiftelsen SHIS stödboende i centrala Stockholm en boendeform för personer som har varit hemlösa och som av olika skäl inte kan få en egen bostad. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ett stort hyreshus av grå betong mitt på Södermalm i Stockholm bor Stefan, Stefanie, Micke och Gunilla – personer som alla har varit hemlösa men som nu fått en tillfällig lägenhet i det stödboende som inryms i huset. I det här stödboendet, som drivs av stiftelsen SHIS, är man som boende garanterad tak över huvudet i fem år, men många här längtar också efter att ta sig härifrån: om det så rör sig om att flytta till en helt egen bostad – eller bara att lyckas komma ut ur lägenheten nån gång under dan. Två olika sorters utmaningar, men som båda kan vara tuffa att klara av.

I Ett hem till låns skildras vardagen på stödboendet och vi möter några av de som bor och jobbar här.

Producent & reporter: David Rune
Slutmix: Samuel Lindberg

Ett hem till låns görs av Munck Studios AB.

Idag finns ett växande intresse för såväl folkdräkter som slöjdande och handarbete. I det första programmet av två handlar det om varför folkdräkter blir allt mer populära, inte minst bland män.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mikael Öst från Delsbo fastnade för kiltar under ett besök i Skottland, och väl hemma i Sverige igen tog han fram den så kallade Dellenkilten. Det tillverkas i Skottland men har lånat färger och former från den traditionella Delsbodräkten. Det här är ett exempel inte bara på att folkdräkter åter stiger i popularitet, utan också på hur de utvecklas i nya varianter. I programmet hör vi också Ulla Centergran som forskat om och disputerat på folkdräkter, etnologen Jonas Engman vid Nordiska museet, Ola och Joakim Depui som skrivit böcker och startat hemsidor om folkdräkter och som nu lanserar en digital dräktnyckel i Linnés anda, samt Eva Landén och Niclas Flink som är utvecklare i hemslöjd vid Region Jönköping.
Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata. Del 2 sänds 21 juni.

Vi träffar de som bor och jobbar på stiftelsen SHIS stödboende i centrala Stockholm en boendeform för personer som har varit hemlösa och som av olika skäl inte kan få en egen bostad. 

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I ett stort hyreshus av grå betong mitt på Södermalm i Stockholm bor Lillemor, Björn, Per, Stefanie och Åke – personer som alla har varit hemlösa men som nu fått en tillfällig lägenhet i det stödboende som inryms i huset. Hos SHIS får man tak över huvudet och en egen lägenhet i fem år, men är det detsamma som känslan av att ha ett eget hem – eller känslan av att höra hemma nånstans? Hur blir vardagen när man plötsligt befinner sig i ett nytt sammanhang med personal, grannar och husregler att förhålla sig till – och med en lägenhet som bara är till låns?

I Ett hem till låns skildras vardagen på stödboendet och vi möter några av de som bor och jobbar här – en vardag och ett sammanhang som kan vara både stärkande och påfrestande, beroende på vem av hyresgästerna man frågar.

Producent och reporter: David Rune

Slutmix: Samuel Lindberg

Ett hem till låns görs av Munck Studios AB.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur bor vi om 30 eller 50 år? Hör Sveriges riksarkitekt och två framtidsspanare om vilka generationer som konkurrerar om resurserna, om artificiell intelligens och smarta hem från Marinmuseum i Karlskrona.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är ju lätt att tankarna förs till science fiction med kolonier på Mars, intelligenta robotar eller hela hus gjorda i 3D-skrivare när man tänker framtidens boende.

Men hur annorlunda blir det när 80% av dagens byggnader finns kvar om 30 år?

Hör diskussionen i programmet där punkarkitekten Cord Siegel berättar om hur han först byggde ett semesterhus, fortsatte med att stapla radhus ovanpå varandra, och fortsatte med cykelhuset Ohboy i Malmö.

Du hör också Jonas Anund Vogel som leder projektet Live-in lab på KTH i Stockholm, som startade förra året.

Det handlar bland annat om en byggnad som kan känna av din puls, eller ett kylskåp som håller koll på bäst före-datum.

I "En kväll om våren" på Valborgsmässoafton pratar vi om vårvädret - om torra april i söder och läget i norr. Det handlar också om grodor och kärlek - grodor som blev prinsar och prinsessor, eller kanske tvärtom.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En kväll om våren sänder direkt från skånska Lerhamn, vid kanten av Möllehässle naturreservat, där vi hoppas på klockgrodors spel.

Medverkar gör Anna Hadders, ekolog och utställningsproducent på Regionmuseet i Kristanstad, Ulrik Alm, naturguide och Johan Wiksten, meteorolog på SMHI.
Programledare är Anna Hanspers.

P1 Valborgsmässoafton, kl 21:30-21:50.

Lars-Åke Pettersson är 82 år och har levt och fiskat nästan hela sitt liv i Gryts skärgård i Östersjön. Han berättar om Östersjöns utveckling tillsammans med ett par forskare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I omgivningarna har Lars-Åke Pettersson sett ejdrarna bli allt färre och i sina fiskenät hittar han numera ingen torsk. Men på senare år cirklar allt fler havsörnar ovanför hans huvud och sälarna blir fler ute på klipporna.

Vetenskapsradion träffar honom tillsammans med marinbiologen Lena Kautsky och fågelforskaren Kjell Larsson på en brygga i Gryts skärgård i Östergötland.

Vi ser förändringarna i Östersjön under decennierna bakåt med Lars-Åkes ögon, och förstår dem med hjälp av forskarna på plats. Vi hör också om hur båtlivet förändrats sedan tiden då Lars-Åke började fiska.

Sveriges Radio uppmärksammar Förintelsens minnesdag i en temakväll med samtal och musik tillsammans med kvällens värdar, P1 Kulturs Gunnar Bolin och P3 Historias Cecilia Düringer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkande: Gunnar Bolin, journalist på Sveriges Radios kulturredaktion. Tidigare korrespondent i Tyskland. Cecilia Düringer, lärare och programledare för P3 historia. Nadine Gerson Flam, initiativtagare till föreningen Zikaron där unga föreläser i skolor om förintelsen. Bernt Hermele, journalist och författare. Programledare för podden Överlevarna.

Klas Åmark, Historiker och professor emeritus. Svante Weyler, förläggare och ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism. Susanna Christensen, överlevande Hans Caldaras, artist, föreläsare, talesperson i romska frågor Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister 2014-2018 och i övergångsregeringen.

Klezmerbandet Sternfall med Nils Harning står för kvällens musik.

Producenter: Thella Johnson och Anders Backlund

Ett dokumentärt radiodrama om en by bredvid ett koncentrationsläger. Det är som en synvilla, koncentrationslägret och byn. Tätt samman, hoplänkade.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En plats i Östra Tyskland, tyngd av berättelser. De grå barackerna, vakttornen och den omgärdade muren. Och på andra sidan muren byn, villorna och trädgårdarna. Hur kan man bo så nära?

Dokumentärmakaren och journalisten Bengt Bok har under flera år återkommit till byn och människorna där. Kvinnan som bor kvar i samma hus hon föddes, precis vid muren och vars pappa var SS-officer i lägret. Sedan många år tillbaka hör hon röster därifrån, röster i hennes inre. Vi möter den gamle mannen som vandrar i lägret och söker efter spår från det förflutna. Baracken där han levde som ung, där de smala sängarna stod staplade på varandra och där SS-männen sorterade dem utifrån vilka som skulle till gasen eller inte. Där finns också den unge mannen som flyttat till byn för att leva nära lägret och alternativodlaren som söker en försoning med huset han bor i, den gamla SS-villan.

De anonyma är en minnesresa i tid och rum, genom människorna i byn och lägret. Ett samlande av deras berättelser.

Röster: Renate Bleibtreu, Dietrich Hollinderbäumer, Paul Garbers, Johannes Schmid, Mirko Lempert och Kerstin Gandler.
Musik: Ulf Engström.
Slutmix: Frida Englund.

Frihet och spänning i kombination med ströjobb som man lätt kunde skaffa sig lockade många finska ungdomar till Sverige under 1970- och 80-talen. Lise Maj Holma, Hannu Cronemyr och Reijo Kittilä var bland de många finska sommar- och säsongsjobbare som tog över arbetet på svenska arbetsplatser när ordinarie personal gick på semester eller tog ledigt under storhelger. Det var enkla jobb och oftast var kraven minimala för att få ett arbete.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lise Maj Holma var färdigutbildad teaterpedagog i Finland men fast jobb med månadslön var ingenting hon strävade efter. Hon ville se världen och Stockholm blev den första anhalten. Året var 1978.

Hemma i Åbo hade hon packat ner några klädesplagg och lite smink i en tygväska inför Sverigevistelsen, men hon hade varken jobb eller lägenhet när hon kom till Sverige.

– Jag hade sagt till mamma att jag har jobb och lägenhet i Stockholm, men det hade jag inte!

Lise Maj behövde inte vara orolig för någonting. Redan på första eftermiddagen i Stockholm fick hon jobb som smyckeförsäljare på Lilla Hötorget och dagen därpå fick hon lägenhet.

Lise Maj Holma har bott i Stockholm snart i 40 år och jobbat 30 år som teaterpedagog. Hon har aldrig tänkt att flytta tillbaka till Finland.

Det handlar om frihet. Om jag jämför Sverige med Finland så finns det här en frihet att få vara den man vill vara och att man blir accepterad.

Lise Maj Holma

Hannu Cronemyr lämnade sitt föräldrahem och punkrockband i finska Kuusamo, i norra Finland, och följde med sin kusin, som redan bodde i Sverige, till Stockholm.

– Kusinen var på besök i Kuusamo och jag hoppade i baksätet i kusinens Volvo och skrek: Kör!

Stockholm vände upp och ner Hannus värld totalt och den punkrockaren han var förvandlades till modemedveten storstadsbo på en gång.

– Punkrockaren i mig försvann på en gång när jag såg Stockholm första gången i dagsljus. Jag tyckte att varannan svensk kille hade en gul eller blå pikétröja, och det skulle jag också ha. Jag köpte en gul och den passade bra till min hockeyfrilla!

Hannu Cronemyr fick sitt första jobb i Stockholm på ett hotell och jobbade som allt-i-allo. 

Det överraskade mig jättemycket att så många som jobbade på hotellet pratade finska. Jag trodde att jag måste lära mig svenska och prata svenska, men nej. Jag klarade mig med finskan på jobbet.

Hannu Cronemyr

Hannu Cronemyrs yrkesväg i Sverige har gått från att städa hotellrum via olika restaurangjobb till hans nuvarande position som marknads- och försäljningschef på ett konferenshotell nära Stockholm.

Reijo Kittilä studerade socialpolitik vid Åbo Universitet och ville göra som sina studiekompisar: dryga ut studentkassan genom att jobba i Stockholm.

Hans första arbetsplats i Sverige var Björnkulla vårdhem i Huddinge, söder om Stockholm. Det var ett vårdhem för utvecklingsstörda. 

– Jag hade väldigt många vänner som jobbade där både sommar och vinter och på långhelger, jul och nyår, då svenskar som jobbade där ville vara lediga. Jag tänkte, varför skulle inte jag göra det också? På den tiden tjänade man mycket mer pengar här än i Finland.

Reijo hade aldrig jobbat inom vården förut.

– Om jag ska vara uppriktig så det som krävdes var att man kunde lite svenska. 

Reijo Kittilä jobbade första gången på Björnkulla vårdhem i två månader. Sedan kom han tillbaka efter ett år och började jobba där igen. Året var 1978 och sedan dess har han stannat i Sverige.

Karriärstegen tog Reijo senare till socialtjänsten och han har jobbat med invandrar-, flykting- och tolkfrågor. Nu har han gått i pension.

Min styvfar ringde och frågade om jag ska flytta tillbaka till Finland nu när jag gått i pension. Jag blev helt ställd och undrade vad jag skulle där och göra, eftersom hela mitt liv finns ju här. Jag har aldrig bestämt mig för att stanna, utan livet har bara gått vidare. 

Reijo Kittilä

Kärlek, frihet och ströjobb är en serie i två delar om finska ungdomar som kom till Sverige under 1970- och 80-talen och som har stannat här.

Del 1: Road trip till Sverige
Del 2: Det var finska som gällde på jobbet

Virpi Inkeri
[email protected] 

På en av årets mörkaste dagar frågar vi vad mörker betyder i berättelser, i bilder och i vardag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Darth Vader är symbolen för den mörka sidan i Star wars-sagan. I annandagsmorgon träffar vi psykologen Filip Hagkvist som aldrig slutat samla på plastgubbar.

Serietecknaren och sjömannen Karin Gafvelin berättar om sin tecknade självbiografiska roman Djupet – och om det fina med att jobba på en segelbåt när alla andra sover.

Vi hör också kompositören Eric Whitacre som har inspirerats av rymdens mörker (och ljus) till att skriva musik. Stycket heter Deep field och har framförts av 8000 körsångare i 120 länder, tillsammans med the Royal Philharmonic Orchestra. 

Programmet sänds från Luleå och leds av Anton Bennebrant.

Riitta Eddib och Erkki Häkli kom till Sverige från Finland i slutet av 1970-talet. Kärleken fick Riitta att lämna föräldrahemmet och Erkki var på jakt efter nya upplevelser. De hade varken jobb eller bostad och kunde knappt någon svenska när de kom hit, men allt har ordnat sig och efter fyra decennier i Sverige har de bit för bit etablerat sig i det svenska samhället.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Riitta Eddib var 17 år när hon träffade sin kärlek och blivande make i Helsingfors. Han var från Marocko men bodde i Stockholm och hade åkt  till Helsingfors för att besöka en vän. Paret träffades på ett ungdomsfik och blev kära i varandra. Redan efter några dagar bestämde Riitta sig för att flytta med honom till Sverige och till Stockholmsförorten Rinkeby.

Hon hade inget jobb och kunde inte heller prata svenska när hon kom till Stockholm.

Jag visste inte hur man söker jobb i Sverige men jag visste att alla finnar jobbar på Marabou. Jag åkte dit och fick både jobb och tjänstebostad.

Riitta Eddib om sitt första i jobb i Sverige i Maraboufabriken i Sundbyberg

Riitta Eddib har hunnit med mycket under sina 40 år i Sverige. Hon är mamma till fyra söner, har lärt sig svenska, utbildat sig till barnskötare, varit arbetsplatsombud, huvudskyddsombud, gått olika kurser inom IT och arbetsmiljö. Idag är hon förtroendevald i Kommunal och jobbar fackligt.

Hennes tillvaro i Sverige har kantats av överraskningar, missförstånd, lyckorus men också av sorg.

– Jag har gjort en fantastisk resa i Sverige, men mina söner har inte alltid haft det lika lätt. Sonen funderade på att byta sitt namn för att få jobb, men jag sa till honom att han inte blir bättre människa om han gör det.

Erkki Häklis Sverigeresa började i finska Joensuu, nära ryska gränsen. Han och hans vänner tog bilen och körde från Joensuu via Haparanda till Sverige och efter ett tags rundresande fick de idén att besöka en bekant i Göteborg.

– Vi bodde hos kompisen ett par dagar och sedan ville de andra killarna åka tillbaka till Finland. Åk ni, sade jag, jag stannar här.

Efter några veckor i Göteborg tog Erkkis pengar slut. Han åkte till Volvos fabrik i Torslanda och fick jobb på en gång. Sedan ville han flytta till egen bostad och det var inte heller svårt att skaffa sig en lägenhet i Göteborg i slutet av 1970-talet.

– Jag hörde att det fanns lediga lägenheter i Angered i Göteborg. Jag åkte dit och följande dag fick jag nycklarna till en lägenhet.

Erkki Häkli har jobbat i Volvos Torslanda –fabrik, städat och diskat på restauranger, arbetat som oljesanerare, fönsterputsare, trappstädare och elektriker och gymnasielärare. För närvarande håller han på att avveckla sin serietidningsbutik i Stockholm.

Erkki har alltid känt att han vill stanna i Sverige. Han säger att här kan han vara sig själv.

Jag har undrat många gånger varför jag inte föddes som svensk, eftersom jag älskar det här landet så mycket.

Erkki Häkli

Kärlek, frihet och ströjobb är en serie i två delar om finska ungdomar som kom till Sverige under 1970- och 80-talen och som har stannat här.

Del 1: Road trip till Sverige
Del 2: Det var finska som gällde på jobbet

Virpi Inkeri
[email protected] 

Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal till alla svenskar hemma och i utlandet. I sitt jultal summerar kungen det gångna året och blickar framåt mot 2019.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige!

Julen i vårt land kan se ut på många olika sätt.

Många firar med familj och vänner, och samlas kring de traditioner som knyter oss samman över generationsgränserna.

En del är ensamma, av eget val eller av annan orsak. Och andra firar inte jul, men gläds kanske ändå åt den särskilda stämning som präglar julhelgerna.

Oavsett hur Din jul ser ut, hoppas jag att dessa dagar ger Dig tillfälle till reflektion och eftertanke, nu när året går mot sitt slut och ett nytt snart ska ta sin början.

*

När jag själv ser tillbaka på året som gått tänker jag framför allt på alla de människor jag mött, runtom i vårt land, som på olika sätt valt att ta ansvar. Antingen i vardagen eller i extraordinära lägen.

Personer som har gjort skillnad, när de har visat mod, omtanke och handlingskraft.

Jag tänker till exempel på alla dem som engagerar sig för att ge barn och unga tillgång till en god utbildning och en positiv gemenskap.

Jag tänker på alla dem som arbetar för en hållbar utveckling, där vi tar bättre vara på jordens begränsade resurser.

*

Och jag tänker givetvis också på alla dem som ställer upp i olika krislägen - som vid de svåra skogsbränderna i somras.

Räddningspersonal, försvarsmaktens anställda, hemvärnspersonal och frivilliga: Det var många i vårt land som gjorde stora uppoffringar för att bekämpa bränderna och minimera dess skadeverkningar.

Till skillnad från i andra länder krävdes, tack och lov, inga människoliv.  För dem som berördes blev skadorna ändå kännbara, när generationers skogsbruk gick om intet.

*

När det mest akuta släckningsarbetet var avklarat fick jag själv möjlighet att besöka ett av de drabbade områdena, i Ragunda kommun i Jämtland. Kronprinsessparet och Prinsparet gjorde liknande besök i Hälsingland och Dalarna.

Det var enastående insatser som anställda och frivilliga genomförde tillsammans under dessa heta sommarveckor.

Till alla Er som bidrog vill jag därför uttrycka min djupt kända respekt och tacksamhet:

Tack, för att Ni valde att ta ansvar.

*

2018 har varit ett märkesår, med flera viktiga minnesdagar. Det är i år 100 år sedan kanonerna tystnade på första världskrigets slagfält.

Ett krig som kostade många miljoner människoliv. Och som tyvärr inte blev det sista krig som skulle utspela sig.

I år är det också 100 år sedan Sveriges riksdag genom en principöverenskommelse tog det första avgörande steget mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Något som lade grunden till den moderna svenska demokratin.

Årets riksdagsval var det 29:e i ordningen sedan denna viktiga reform genomfördes fullt ut.

*

Processen för att bilda en ny regering har pågått under hela hösten.

Kanske kan vi bli lite otåliga. Men så fungerar vår demokrati: viktiga frågor måste få ta sin tid.

Och trots att det finns skillnader i åsikter och inriktningar vill jag understryka hur mycket som trots allt förenar oss alla i Sverige. Det finns en grundläggande sammanhållning, som visas inte minst när svåra prövningar inträder.

*

Under 2018 har vi även uppmärksammat att det är 200 år sedan min anfader, Jean Baptiste Bernadotte, blev kung Karl XIV Johan.

För lite mer än en vecka sedan firade vi att Karl Johans ryttarstaty nu fått sin nya placering här ute på Slottsbacken.

Där blickar han nu ut över det nyrenoverade Nationalmuseum - som jag hade nöjet att besöka tillsammans med Kronprinsessan och Prinsessan Estelle inför den högtidliga återinvigningen i november.

*

Och tidigare i höst besökte Drottningen och jag tillsammans med Kronprinsessparet staden Pau i Frankrike. Det var där min anfader föddes år 1763.

Och där fick Kronprinsessan ta emot en magnolia-planta; en stickling från ett träd som kung Oscar II planterade vid sitt besök i Pau år 1899.

Den överräcktes till Kronprinsessan som gåva till Prinsessan Estelle. Till våren ska den planteras på Haga slott. Där ska den förhoppningsvis slå rot och så småningom blomma, som en symbol för historiens förbund med framtiden.

*

Ja, vi är alla en del av något som är större än oss själva. Det har vi påmints om många gånger under det gångna året.

Det kan vara en plats. En historia. Eller ett uppdrag. Vi är alla länkar i en kedja. Och vi har alla ett ansvar gentemot dem som kommer efter oss.

Det gäller inte minst dem av oss, som representerar olika institutioner av central betydelse för vårt land. Sådana som funnits långt innan oss och som ska finnas kvar långt efter att vi är borta. På oss vilar ett särskilt ansvar att se bortom oss själva. Att agera på ett sätt som hedrar det förtroende vi fått - och som ju, faktiskt, bara är till låns.

*

Varje år deltar min familj och jag i Nobelfestligheterna. Så även i år.

Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelprisen delas ut till de personer som under året "gjort mänskligheten den största nytta".

Och så är det verkligen: Årets pristagare har alla, på olika sätt, bidragit till att göra vår värld något litet bättre.

Ja, de har till och med räddat människoliv. Alla dessa framsteg, tycker jag, är en god anledning att känna hopp om framtiden!

*

För bara ett par dagar sedan firade vi Drottningens 75-årsdag.

Genom åren har Drottningen arbetat envist och målmedvetet för att förbättra villkoren för utsatta barn och unga, men också för människor med demenssjukdom.

Och det kändes både viktigt och positivt att kunna uppmärksamma dessa insatser i samband med Drottningens födelsedag.

Under året har vi också välkomnat ett nytt barnbarn, lilla prinsessan Adrienne. Det gjorde oss mycket lyckliga!

Nu ser jag fram emot att få tillbringa ytterligare några dagar av trevlig samvaro tillsammans med hela min familj.

Jag vill avsluta denna julhälsning från Kungliga slottet i Stockholm med att önska Er en fortsatt god jul - och ett gott nytt år 2019.

Se Kungen läsa sitt jultal på SVT Play.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frank Andersson är brottaren som varvade sin framgångsrika idrottskarriär med ett spektakulärt partyliv. Han dog i september i år, 62 år gammal. Här i en intervju med Lotta Bromé i P4 Extra 2010.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Frank Andersson är brottaren som varvade sin framgångsrika
idrottskarriär med ett ganska spektakulärt partyliv. Han dog i början av september, 62 år gammal, i sviterna av en komplicerad hjärtoperation. Här hör vi honom, hämtat ur Sveriges Radios arkiv, som dagens gäst hos Lotta Bromé i P4 Extra 10 oktober 2010.

Den här intervjun är en del av samlingen "56:ornas storhetstid" under rubriken "Upptäck Sveriges Radio" i SR Play. Där hittar du också program om de fyra andra 56:orna, dvs stora idrottspersonligheterna födda detta år:
Ingemar Stenmark, Björn Borg, Linda Haglund och Thomas Wassberg.
Dessutom ett bonusprogram om OS 1984.

En av våra mest egensinniga, nyfikna, experimentella och kreativa radiomakare, Fredrik Grundel, har gått bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredrik Grundel avled söndagen den 19 augusti, 74 år, efter en tids sjukdom. Fredrik Grundel arbetade under många år som programledare, reporter och producent på Sveriges Radio och han var känd för sin öppenhet, sin närvaro och sin stora lust att resa i det okända; också i sina möten med nya människor.

Fredrik Grundel arbetade bland annat med program som Radio Europa, På gränsen, På Tiden, Drömspel och Frispel. Hör delar av några av hans nära intervjuer och ögonöppnande program i en poddradiospecial sammanställd av Magnus Viktorin.

Skådespelaren Ernst-Hugo Järegård pratar med författaren, konstnären och underhållaren Beppe Wolgers bland annat om att lyckas, misslyckas, om att tycka om sig själv och att kunna ta kritik. Programmet sändes ursprungligen i serien Du vänner 1974.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur ser livet och vardagen ut vid Sveriges högsta berg? Möt människorna som lever och verkar intill Kebnekaise fjällområde där glaciärerna smälter och klimatets förändring är påtaglig. Återutsändning.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I över hundra år har människor lockats till Sveriges högsta berg Kebnekaise och de senaste åren syns en tydlig trend där allt fler väljer att besöka fjällområdet. För de allra flesta blir det en tillfällig upplevelse, en selfie på toppen och kanske några dagar på fjällstationen vid bergets fot. Men runt Kebnekaise så finns också människor som valt att leva och verka intill bergsmassivet.

- För mig personligen så är det en inre ro. Jag kan inte för någon förklara hur jag kan känna så. Jag tror att det grundar sig i när jag kom upp till Tarfala för första gången och jag bara kände att här måste jag vara. Och var den känslan kom ifrån vet jag inte, men jag litar på den. Den är rätt för mig. 

Stugvärden Lars Häger förälskade sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet för ungefär 20 år sedan och har de senaste 17 åren varit stugvärd för Svenska turistföreningens gäststuga i Tarfala. Men när han nu packar för färden till dalen så handlar det om mycket mer än en säsong som stugvärd. Han har bestämt sig för att stanna kvar när sommarsäsongen är över och alla andra åker hem. Han ska stanna ett helt år i Tarfaladalen som är ökänd för sina extrema väderförhållanden med hårda stormar och vindstyrkor på upp mot 80 sekundmeter.

I programmet följer vi med Lars när han återförenas med Tarfaladalen och låser upp stugan för den första av 365 nätter i dalen. I programmet möter vi även renskötaren och fjällföraren Erik Sarri, platschefen för Kebnekaise fjällstation Marit Sarri och forskaren Gunhild “Ninis” Rosqvist, människor som precis som Lars känner glaciärerna, branterna och dalarna i fjällområdet väl. Men livet intill Sveriges högsta berg innebär även en del oro och stora utmaningar. 

Mätningar visar att Kebnekaises sydtopp som består av en toppglaciär smälter, det innebär att den mer svårtillgängliga nordtoppen, som det ser ut, snart kommer att ta över titeln som sveriges högsta punkt. Det varmare klimatet i området drabbar även renskötseln i området och utöver att klimatets förändring är påtagligt märkbar kring berget så har Kebnekaises starka attraktionskraft och det ökade antalet besökare även inneburit en ökad mängd med skräp som lämnas kvar längs leder och på toppen.

Programmet är producerat av produktionsbolaget Massa Media.

Tekniker, Maths Källqvist

Producent & reporter, Pernilla Kommes

Exekutiv producent, Göran Hedemalm.

Sommarlovet står för dörren med löfte om ledighet för alla skolbarn. En del barn och unga kommer att ta med sig en bok till stranden men många kommer inte läsa alls och det kommer att märkas i höst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På nationaldagsmorgonen 6 juni ska vi prata unga och läsning och varför det är så viktigt att hålla igång läsningen under sommaren och detta gör vi tillsammans med artisten Ison Glasgow, forskaren Martin Ingvar, författaren och läraren Jenny Edvardsson, storläsaren Christian Wassenius och bibliotekarien Bodil Alvarsdotter. Författaren Jacqueline Woodson som just fått litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne är också med och berättar hur svårt hon hade att läsa.

Ladda med frukosten och knäpp på radion kl 8.05 6 juni!

Programledare Ylva Nilsson
Producent Viveca Bladh
Programmet sänds från Göteborg

Hur ser livet och vardagen ut vid Sveriges högsta berg? Vi möter människorna som lever och verkar intill Kebnekaise fjällområde där glaciärerna smälter och klimatets förändring är påtaglig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I över hundra år har människor lockats till Sveriges högsta berg Kebnekaise och de senaste åren syns en tydlig trend där allt fler väljer att besöka fjällområdet. För de allra flesta blir det en tillfällig upplevelse, en selfie på toppen och kanske några dagar på fjällstationen vid bergets fot. Men runt Kebnekaise så finns också människor som valt att leva och verka intill bergsmassivet.

– För mig personligen så är det en inre ro. Jag kan inte för någon förklara hur jag kan känna så. Jag tror att det grundar sig i när jag kom upp till Tarfala för första gången och jag bara kände att här måste jag vara. Och var den känslan kom ifrån vet jag inte, men jag litar på den. Den är rätt för mig. 

Stugvärden Lars Häger förälskade sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet för ungefär 20 år sedan och har de senaste 17 åren varit stugvärd för Svenska turistföreningens gäststuga i Tarfala. Men när han nu packar för färden till dalen så handlar det om mycket mer än en säsong som stugvärd. Han har bestämt sig för att stanna kvar när sommarsäsongen är över och alla andra åker hem. Han ska stanna ett helt år i Tarfaladalen som är ökänd för sina extrema väderförhållanden med hårda stormar och vindstyrkor på upp mot 80 sekundmeter.

I programmet följer vi med Lars när han återförenas med Tarfaladalen och låser upp stugan för den första av 365 nätter i dalen. I programmet möter vi även renskötaren och fjällföraren Erik Sarri, platschefen för Kebnekaise fjällstation Marit Sarri och forskaren Gunhild “Ninis” Rosqvist, människor som precis som Lars känner glaciärerna, branterna och dalarna i fjällområdet väl. Men livet intill Sveriges högsta berg innebär även en del oro och stora utmaningar. 

Mätningar visar att Kebnekaises sydtopp som består av en toppglaciär smälter, det innebär att den mer svårtillgängliga nordtoppen, som det ser ut, snart kommer att ta över titeln som sveriges högsta punkt. Det varmare klimatet i området drabbar även renskötseln i området och utöver att klimatets förändring är påtagligt märkbar kring berget så har Kebnekaises starka attraktionskraft och det ökade antalet besökare även inneburit en ökad mängd med skräp som lämnas kvar längs leder och på toppen.

Programmet är producerat av produktionsbolaget Massa Media.

Tekniker, Maths Källqvist

Producent & reporter, Pernilla Kommes

Exekutiv producent, Göran Hedemalm.

Ett program i tre delar, med människorna i ett Malmö-kvarter genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1982-2018: Agnarna skiljs från vetet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1982 – Robert Hjalmarsson är 2 år och flyttar in i en nyrenoverad lägenhet på Östergård tillsammans med sin mamma. Kvarteret är räddat från rivning och har ombildats till bostadsrätt.

Trettiofem år senare arbetar Robert som mäklare och slår hela tiden nya rekord när han säljer lägenheter i kvarteret. Runt omkring ligger hyresrätterna fortfarande kvar.

I det tredje programmet får vi följa hur Kvarteret delas upp mellan de som hoppar på en bostadskarriär, och de som inte kan eller vill göra samma sak. Det blir ett program om ett mångkulturellt område där människor lever sida vid sida, men ändå i skilda världar. Det handlar om pengar, frihet, och vem som definierar vem.

Medverkande i programmet: Robert Hjalmarsson, Hampus Jonason Bjärenstam, Mohammad Sharif Safi, Anna Karlsson, Carl-Erik Sandberg, Kirsi Berg, Annette Ahlgren, Anna Karlsson, Anna Kosztovics, Madeleine Ahrle, Mario Mustafic och Zahraa Hadi, Zainab Thejil, Hassan Saad och Jennat Al-Najjar

Alla berättelser och historisk bakgrund finns också samlade på hemsidan för programserien: www.kvarteret.org

Avsnitt 1: "Vi skulle aldrig vara fattiga mer"

Avsnitt 2: "Vi hade aldrig klarat oss utan varandra"

Kvarteret produceras av Umami Produktion

Programledare och producent: Fredrik Pålsson

I redaktionen: Johan Joelsson, Lisa Karinsdotter Pålsson och Lisen Däldborg

Research: Redaktionen samt Klaus Olsen och Ingrid Nilsson

Ljudteknik och ljudmix: Johan Chandorkar

Signatur: "Drömsekvens" av RÅÅ från albumet "Skånes Järnvägar"

Ett program i tre delar, med människorna i ett Malmö-kvarter genom hundra år. Från arbetarbostäder till bostadsrätter, via slum och missbruk. 1967-1982: Nu täpper vi till de sista hålen i välfärden.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1967 – rekordåren i Sverige når sin kulmen. Industrin går på högvarv, du-reformen införs och det enda som skakar socialdemokraterna en aning är att man inte hinner bygga nya bostäder tillräckligt snabbt. 

Men det finns också de som står utanför välfärden. De gamla husen Östergård och Österhus som en gång var mönsterboenden för arbetare har nu förvandlats till slum. Socialarbetaren Bodil Nilsson slår larm: barn och vuxna far väldigt illa i kvarteret. Bodils larm blir upptakten till Östergårdsprojektet, ett unikt socialt projekt där husen rustas upp samtidigt som de som bor i kvarteret ska stärkas och få hjälp. De sista hålen i välfärden ska täppas till.

Andra avsnittet handlar om en hård tid i kvarteret men också om en tid då många upplever en stor och stark gemenskap. Vi möter barnen i kvarteret: Micke och Annette som kämpar tillsammans med sin ensamstående mamma, Susanne och Catharina som växer upp med missbrukande föräldrar.

Vi möter också Inga och Anna som är med och driver Östergårds kvartersförening och den socialdemokratiske politikern Nils Yngvesson. Bägge sidor hävdar med bestämdhet att det var deras engagemang som gjorde att Östergård räddades från rivning i slutet av 70-talet.

Medverkande i programmet: Catharina Stuhre, Susanne Ekstrand, Mikael Åkesson, Annette Ahlgren, Mona Anderberg, Bodil Nilsson, Gunnel Andersson, Nils Yngvesson, Anna Karlsson, Inga Sandström, Robert Hjalmarsson och Zahraa Hadi, Zainab Thejil, Hassan Saad och Jennat Al-Najjar

Alla berättelser och historisk bakgrund finns också samlade på hemsidan för programserien: www.kvarteret.org

Avsnitt 3, "Vi på gården och de på andra sidan gatan"

Kvarteret produceras av Umami Produktion

Programledare och producent: Fredrik Pålsson

I redaktionen: Johan Joelsson, Lisa Karinsdotter Pålsson och Lisen Däldborg

Research: Redaktionen samt Klaus Olsen och Ingrid Nilsson

Ljudteknik och ljudmix: Johan Chandorkar

Signatur: "Drömsekvens" av RÅÅ från albumet "Skånes Järnvägar"

Nu längtar många efter semester och sommarledighet. En del har detaljerade planer klara andra längtar efter att få ta dagen som den kommer.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Betald semester infördes i Sverige 1938 ända sedan dess har resan varit idealet men målet var egentligen att arbetstagaren skulle vila upp sig. I programmet pratar vi om hur vi valt att tillbringa vår semestrar från förr till nu och om vad det är som lockar människor från andra länder till Sverige.

Medverkar gör Lena Eskilsson Idehistoriker från Umeå Universitet, Lasse Åberg mångsysslande filmmakare, Per J Andersson reseredaktör, Ove von Ahn mopedresenären, Ewa Lagerqvist Visit Sweden, Kristina Kappelin från Italien, Karyn Sandström ursprungligen från USA, Caroline Schneider Sandsjögården och Josefin Lämås författare.

Reportage från projektet Ålidhem äger med Edvin Erfanian, Jenny Forslund och Basma Mohammed.

Programledare Joakim Silverdal och Freja Lantto Heldebro. Producent Karin Grönberg

Vi pratar om den efterlängtade och försenade våren, efter en ovanligt snörik vinter. Om årstiderna som delar in och gränsar av året, och hur växlingarna påverkar och styr våra känslor och handlingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medverkar gör poeten Angela Garcìa, som känner årstidsväxlingarna i kropp och själ och ger uttryck för det i poesin. Naturguiden Ulrik Alm funderar kring tidsgränser - hur människors medvetenhet om tid får oss att exempelvis fira Valborg, medan djuren är här och nu. Meteorolog Johan Wiksten vet var gränsen går mellan vinter och vår i vårt avlånga land. Programledare är Anna Hanspers.  ”En kväll om våren” sänds direkt i P1 från Vattenriket i Kristianstad – på gränsen mellan land och stad.