Testa din Schwedenbonus: Caroline Salzinger, Berlin

En julhälsning från Sveriges Radios korrespondent.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att ta med vänner eller familj och gå på julmarknad, en Weihnachtsmarkt, är bland det juligaste man kan göra i Tyskland.

Det finns uppemot hundra julmarknader bara här i Berlin, där jag befinner mig. Tysklands största, den i Köln, räknar årligen med uppemot fem miljoner besökare. Marknaderna har en lång tradition, den i Österrikes huvudstad Wien räknas som världens äldsta och grundades på 1200-talet. Tysklands äldsta finns i delstaten Sachsen, marknaderna i städerna Dresden och Bautzen kan också spåra sina rötter tillbaka till medeltiden. Och det som började som ett sätt för stadsborna att inhandla råvarorna till julens maträtter har genomgått en formidabel förvandling genom århundradena.

Nu finns marknader med alla möjliga teman, veganmarknader, HBTQ-marknader, medeltidsmarknader, marknader i kloster, i grottor och under akvedukter. Också den där jag befinner mig, i stadsdelen Prenzlauer Berg, har ett alldeles eget tema. Den är nämligen uppkallad efter Lucia och har, just det, nordisk och framförallt svenskt tema. Marknadens grundare Michael Wiegner berättar hur det kommer sig.

– För 19 år sedan, när vi grundade julmarknaden fanns redan 89 andra i Berlin. Vi ville skilja ut oss och vi var så trötta på de vanliga slagdängorna. Jag och mina kollegor hade varit i Skandinavien och gillade hur man firar jul där, lite mer lågmält, säger Michael Wiegner.

Lite ironiskt kan tyckas, eller som att sluta en cirkel. För mycket av det vi tycker hör till en svensk jul, det kommer härifrån Tyskland. Julgranen, adventskalendern och stjärnor i fönstren, för att bara nämna något av det vi importerat.

Men det är inte bara vid jul som många tyskar fascineras av det svenska. Vi svenskar som bor här talar ibland om Schwedenbonus, det faktum att man alltid bemöts positivt när man berättar att man är från Sverige, vare sig det är i öst eller väst, av gammal eller ung.

De rosenskimrande associationer till vårt land är så starka att jag kan bli lite generad. Jag menar, vi har ju våra problem i Sverige också. Ett av stånden här på julmarknaden drivs av Jonatan Svartbäck som har rest hit från Umeå. Han säljer lingonglögg, älgstek och syltade trattkantareller till besökarna här och han känner igen sig.

– Absolut. Nu är inte min tyska superbra, men jag förstår att de vill säga "jag har varit där", "min dotter studerar där", "jag har varit med husvagnen där", och så visar de på en karta vars de har varit. De har lite en sagovärldsföreställning av det. Just Sverige är något kärleksfullt, säger Jonatan Svartbäck.

Men medan jag nästan kan få dåligt samvete för att man utan egen förtjänst bemöts så förmånligt här så kan jag ibland känna det motsatta om hur svenskarna tänker om Tyskland. Visst, Berlin har numera fått en hipp aura men jag vet inte hur många gånger hört uttalanden i stil med "Berlin är ju coolt, men inte Tyskland, det är grått och stelt och trist". Som att huvudstaden skulle vara helt väsensskild från resten av landet.

Så min julhälsning till dig som lyssnar, det blir en uppmaning. Nästa gång du tänker korsa Tyskland på väg mot något resmål längre söderut på kontinenten, sväng av från Autobahn, vetja, och testa din Schwedenbonus.

Caroline Salzinger, Berlin
[email protected]