Scenpodden

#51 Autodidakt - med Shima Niavarani by Scenpodden

Vad kan folkbildning betyda inom scenkonsten idag?Vilka traditioner förvaltas och hur arbetar scenkonstnärer med folkbildningens tankar i praktiken? Vilka ska bildas och med vad? Vilka ämnen kan vara angelägna och hur kan samarbetet med civilsamhället påverka den konstnärliga gestaltningen? Möt Joakim Rindå, dramatiker, regissör och verksamhetsutvecklare på Riksteatern.

Vad är dokumentärteater? Hur kan teatern använda sig av människors egna berättelser - och hur förhåller sig skådespelaren till ett material som är personligt berättat från publiken? På vilka sätt kan teatern arbeta tillsammans med forskare - och hur kan forskningsresultaten gestaltas? Vilka etiska dilemman finns? Och vad säger teaterns "Based on a true story" om vår samtid? Möt Mattias Andersson, dramatiker, regissör, konstnärlig ledare på Backa Teater/Göteborgs stadsteater.

För nycirkus är berättelsen och budskapet lika viktiga som halsbrytande nummer. Nycirkuskompanier strävar efter att skapa helhetsupplevelser och blandar gärna olika konstnärliga uttryck i viljan att beröra sin publik. Men hur står sig nycirkusen som konstform idag? Vilka berättelser och politiska budskap lyfter nycirkusen fram? Och hur förnyas nycirkusen? Möt Tilde Björfors – Konstnärlig ledare och grundare av Cirkus Cirkör.

Vad kan en teaterkostym signalera om karaktär, rum och tid? Vad betyder det tidstroget äkta i en historisk kostym? Hur förhåller sig teater- och filmkostymer till modets växlingar? Hur ser samspelet ut mellan skådespelarens rolltolkning och kostymskaparens vision? Och hur kan man se på teaterkostym som kulturarv? Möt kostymtecknaren Anna Bergman och Louise Wallenberg, docent i modevetenskap

Vad kännetecknar improvisationsteatern som självständig konstform? Vilka är improvisationsteaterns fem hörnstenar och på vilka sätt behöver improvisatören publiken? Hur har improvisationsteatern påverkat teaterlivet i Sverige och vilka fördomar lever fortfarande kvar kring konstformen? Möt Martin Geijer, regissör och konstnärlig ledare för Improvisationsstudion i Stockholm.

Vad kan feministisk scenkonst vara? En blandning av filosofi och experiment? Av teater och performance? Av analys och kroppslighet? Feminin dramaturgi och estetik? Möt scenkonstkollektivet Potato Potato i ett samtal om publika utmaningar och olika perspektiv på feministisk scenkonst.

Vad betyder scenkonstaktivism och var befinner sig den aktivistiska teatern idag? Kan scenkonstaktivism vara populär och folklig? Eller nischad och exkluderande? Eller avantgardistisk? Hur har den aktivistiska teatern vuxit fram? Hur förhåller den sig till begrepp som genus, feminism och queer? Och vad kan teori och praktik lära av varandra? Möt Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap

Vad behöver en maskör kunna? Hur skapas idéer till peruker, frisyrer och ansiktsdrag? Var går gränsen till maskörens arbete och hur kan den utmanas? Och hur nära kommer maskören skådespelarna? Tillsammans med skådespelare, regissör och kostymskapare utformar maskören olika rollkaraktärer. Möt Rebecca Afzelius, maskör och perukmakare.

Vad är casting? Hur arbetar en Casting Director? Hur arbetar teatrar med rollsättning inför kommande produktioner? Och varför vill inte Imor Herrman ha fikamöten? Hur förbereder sig skådespelare bäst inför ett scenprov eller en provfilmning. Hur blir man rollsättare och hur kan en rollsättare påverka och utveckla scenkonsten. Möt Imor Hermann, Casting Director

Vad är karaktärskådespeleri? Hur kan man arbeta med sin karaktär när man ska gestalta en fiktiv eller verklig person. Vad händer i skådespelarpsyket när man styrketränar, går upp i vikt eller på annat sätt experimenterar med sin kropp? Kan vi närma oss en människas inre liv genom att gestalta ett djur? Och varför funkade inte lejon men grizzlybjörn när Eva Johansson skulle gestalta Mikael Persbrandt? Möt Eva Johansson - Skådespelare, manusförfattare och lärare i karaktärsskådespeleri.

Vem går på teater? Vilka berättelser lyfts fram – och för vilka? Vad vet vi om publiken – och hur kan publiken breddas? Vad betyder begrepp som klass och ojämlikhet för scenkonsten? Vilka koder gör att vi inkluderar vissa och exkluderar andra? Hur kan scenkonst bli angelägen för fler? Möt Driterô Kasapi biträdande teater –och scenkonstchef på Kulturhuset Stadsteater och tillträdande konstnärlig ledare för Riksteatern.

Varde ljus! Vilka roller spelar ljuset på teatern? Hur kan ljus skapa tid, rytm och rörelse? Finns det en dramaturgi i ljuset? Och kan verkligen mörker hjälpa oss att se klarare? Möt ljusdesignern Ellen Ruge.

Kan bebisar tycka om teater? Vad är speciellt för småbarnsteater?  Hur är det att möta en publik som inte har börjat tala? Vilka speciella egenskaper krävs av en skådespelare för att möta de allra yngsta? Vilka berättelser och uttryck tycker småbarnspubliken om? Hur kan småbarnsteatern utvecklas? Möt Sara Myrberg, skådespelare, regissör och konstnärlig ledare i ett samtal om småbarnsteater

Vad är en musikal och vem/vilka kan sjunga den? Och var? Vilka skillnader finns mellan musikalscener i Stockholm, London och på Broadway? Ur vilken teatral mylla har den musikaliska formen sina rötter och hur har den kunnat blomstra? Vilka fördomar finns runt genren och varför? Möt Peter Jöback, sångare, musikalartist och skådespelare.

Hur gör man teater för bara en skådespelare? Hur kan en ensam skådespelare skapa dynamik på scenen? Vilken roll spelar publiken i en monolog? Varför görs så många monologer idag? Är monologen bara kostnadseffektiv eller har den en egen plats som unik konstform? Och hur kan man arbeta med monolog om man vill skriva texten själv? Möt skådespelaren Andreas T Olsson i ett samtal om monologer.

Varför ska man göra barnopera? Vad är egentligen skillnaden mellan musikteater och opera för barn? Hur arbetar man med musik och text? Och hur bemöts barnopera av sin unga publik? Vilken plats har barnopera i scenkonstsverige och internationellt? Vad betyder tradition och klassiker, och vilka samtida berättelser är angelägna på barnoperascenen? Och vad är egentligen nonsens? Möt Maria Sundqvist Konstnärlig ledare för Operaverkstan I Malmö.

När är teater politisk? Vad händer när teater används för att kommunicera politiska tankar? Kan scenkonst förändra samhället?Har den politiska teatern traditioner och är dramatikern Bertolt Brechts tankar viktiga idag? Och går det att balansera politisk styrning och konstnärlig frihet? Möt Frida Röhl, regissör och konstnärlig ledare, Folkteatern i Göteborg.

Vad lär man sig på en skådespelarutbildning? Och vad måste en skådespelare kunna? Kan man träna sig i hur andra människors tänker, känner och handlar? Hur mycket måste man arbeta med sin röst och kropp? Och vem bestämmer när man är klar? Hur har utbildningen sett ut över tid och vad är framtidens utmaningar? Möt Simon Norrthon, skådespelare och lektor i skådespeleri, Stockholms Konstnärliga Högskola

Ingmar Bergmans 100-årsjubileum pågår för fullt, mycket fokus ligger på hans filmer och texter, men hur var han som teaterregissör? Vad var egentligen det specifika med Ingmar Bergman? Hur arbetade han med text, rum och skådespelare? Vad präglade det dagliga repetitionsarbetet? Möt Ulla Åberg, tidigare dramaturg på Dramaten, vars nära samarbete med Ingmar Bergman sträcker sig över fyra decennier.

Vad är queer teater? Varför blir det kontroversiellt när kön och identitet utmanas? Vad klarar publiken egentligen av? Hur medveten är Scenkonstsverige om de egna konventionerna –och vilka förändringar har skett under 2000-talet? Går det att skapa normbrytande scenkonst utan att publiken går hem i pausen? Och vilken kunskap och förståelse krävs för att kunna lyfta fram queer teater på svensk scen? Möt Mattias Brunn Skådespelare, dramatiker, regissör samt konstnärlig ledare på Folkteatern Gävleborg​

Vad betyder det att ha ett sinne för humor? Hur byggs en komisk situation upp och varför behöver vi få skratta? Hur bygger man komiska karaktärer? Och hur är läget för kvinnliga komiker? Och vad betyder sociala medier för komiken? Möt Anna Blomberg, skådespelare och komiker.

Vad behöver scenkonsten för att skapa bärkraft inför framtiden? Hur kan scenkonsten utvecklas utifrån gedigen omvärldsanalys och medvetet nätverksbyggande? ​Hur bygger man nätverk och hur kan kulturen synliggöras i samhällsutvecklingen? Och kan politiker och konstnärer mötas i gemensam vision kring vad scenkonst är? Möt Yvonne Rock, kulturkonsult, omvärldsanalytiker och nätverksbyggare.​

Det finns dockteater i hela världen - vad har dockteatern för magiska egenskaper som gör att teaterformen lever genom alla kulturer? Finns skillnader mellan dockteater för vuxna och för barn? Hur fungerar relationen mellan docka och spelare? Hur påverkas teaterarbetet när man först måste tillverka dockan innan man kan börja spela? Möt Marionetteaterns konstnärliga ledare Helena Nilsson.

Hur ser livet egentligen ut som frilansande skådespelare? ​ Det flesta skådespelare lever som frilansare, men hur fri kan man egentligen vara? Hur marknadsför man sig själv och hur starkt påverkar konkurrensen vad man gör, hur man mår och vem man blir? Och hur kan man hantera tystnadskulturens begränsningar och frihetens möjligheter? Möt Anneli Martini, frilansande skådespelerska.

Vad är Communityteater och vad har den för drivkrafter, syften och ursprung? Varför används formen i förorter och små samhällen och varför ska människor dela sina egna berättelser med professionella kulturaktörer? Möt America Vera-Zavala, dramatiker, regissör, debattör och politiker som arbetar med samhällsfrågor och demokratiska processer i teaterlandskapet.​​

Vad är det egentligen för speciellt med opera? Vad utmärker denna specifika musikteatrala genre? Hur kan publiken bäst uppleva opera och vilka förutfattade meningar kan stå i vägen för konstformen? Vill och kan man verkligen modernisera de klassiska operaverken och går det att förnya en konstform som lever på sina traditioner? Hur studerar man in en operaroll? Och kan operasångaren sjunga musikal och schlager? Möt operasångaren Rickard Söderberg som i Scenpodden berättar om sitt liv som operasångare.

Har alla lika möjligheter att njuta av scenkonsten? Vilka blir representerade på svensk scen? Inom scenkonsten är mångfald viktig för att gestalta vår samtid, men hur ser mångfalden ut på våra scener och vad betyder den för konstnärlig kvalitet? Möt Josette Bushell – Mingo i ett samtal om allas lika möjligheter och nödvändigheten av ett inkluderande kultur.

Vad är en dragqueen och hur växer en dragshow fram? Varför så mycket glitter och glamour? Och handlar drag om imitation, artistporträtt eller rollgestaltning? Varför kittlas vi av ombytta roller och hur har dragens tidiga källarverksamhet lyckats bli så folkkär? Möt Christer Lindarw som, tillsammans med Lasse Flinckman, startade dragshow- gruppen After Dark. Ordet DRAG kommer från engelskan: Dressed As Girl eller Dressed Resembling A Girl.​

Teater utan ord eller - vad är mim? Hur har mimen påverkat den svenska scenkonsten? Vad har en mimskådespelare för specifik kompetens och skicklighet? Hur placeras den svenska mimen i ett internationellt perspektiv? Ett samtal med Bo W Lindström, mimskådespelare och grundare av Pantomimteatern.​

Levande teatertraditon - ett samtal med skådespelerskan Meg Westergren. Om ett långt och rikt teaterliv från Inga Tidblad till Carin Mannheimer, från Dramatens elevskola till dagens teater. Om teaterns traditioner och förändringar. Om att spela komedi, kvinnoroller, kollegor och om att åldras på scenen.

På 1970-talet byggdes Kulturhuset i Stockholm i tidens anda för yttrandefrihet, gemenskap och demokrati. Under 2000-talet talar man i kulturpolitiken om instrumentell nytta och kvantitativt mätbara mål. Hur har kulturpolitiken förändrats och hur har den påverkat kulturutbudet? Hur kan kulturpolitik – och teaterpolitik - definieras? Hur nära en politisk färg kan kulturen vara och hur ser det ut på toppen? Möt Benny Fredriksson, chef för Kulturhuset/Stadsteatern i Scenpodden. Ämnet är kulturpolitik.

Fria teatergrupper startade som en protest mot institutionsteatrars sätt att spela och välja repertoar. Den fria teatern blev ett alternativ till den etablerade scenkonsten med mer frispråkighet, experimentell lust och ofta med ett uttalat politiskt syfte. Hur ser fria grupper ut idag och vad finns kvar att utmana när institutioner bjuder in den fria scenkonsten i sina hus? Vad är det för skillnad mellan att arbeta på frigrupp och på en institutionsteater? Hur fritt är det kulturella livet idag? Möt Nils Poletti (snart avgående) konstnärlig ledare för TUR-Teatern, en fri grupp i Kärrtorp, Stockholm.

V​ad är dansteater? Hur berättar man en historia med kroppen? Kan skådespelare dansa och dansare skådespela? Hur kan repetitionsprocesserna se ut? Möt koreografen och regissören Anna Vnuk.​

Behövs det verkligen professionell barn- och ungdomsteater när barnen vill och kan skapa själva? Vilka berättelser kan man spela för barn? Varför får inte vuxna sitta med i teaterrummet? Hur ser villkoren ut för scenkonstnärer som möter en barn- och ungdomspublik? Möt Carolina Frände, regissör och konstnärlig ledare på Kulturhuset/Stadsteatern i Skärholmen.​

Sverige är ett litet land med stora ambitioner. Är det möjligt för scenkonstsverige att bli intressant för omvärlden och har vi egentligen någon koll på den internationella scenen?  I detta avsnitt möter Scenpodden Linda Zachrison, kulturråd i Washington, för att prata om scenkonstsverige i ett internationellt perspektiv.  Är scenkonsten i Sverige alltför intern? Vad gör egentligen ett kulturråd? Hur fri kan konsten vara i ett land där Trump sitter vid makten?

"Kritikern utbildar publiken; konstnären utbildar kritikern", skrev Oscar Wilde en gång. Kritikens roll och status är ständigt debatterad. Men hur arbetar egentligen en teaterkritiker? Hur mycket av bedömningen baseras på känsla respektive förnuft? Och hur bemöter man en skådespelare på stan vars rollgestaltning man en gång sågat i en recension? Säsongens sista avsnitt av Scenpodden djupdyker i scenkonstkritikens stora kretslopp – och kritikerns vanliga vardag. Veckans gäst är Ylva Lagercrantz Spindler, kulturjournalist och teaterkritiker, bland annat i Svenska Dagbladet. År 2000 grundade hon på uppdrag av Riksteatern teaterkritiksajten Nummer och var dess fram till 2011. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Vad gör egentligen en teaterchef? Vilken roll spelar de på en teater? Hur förhåller man sig till dagens scenkonstlandskap? Och hur viktig är den egna konstnärliga erfarenheten i jobbet? Scenpodden reder ut begreppen kring en av scenkonstvärldens viktigaste ledarroller. Veckans gäst är Farnaz Arbabi, regissör, dramatiker och konstnärlig ledare för Unga Klara. Som regissör är hon flerfaldigt prisbelönt och har bland annat uppmärksammats för sina samarbeten med författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri. Avsnittet spelades in live på Scenkonstbiennalen i Norrköping den 24 maj. Biennalen är Sveriges största festival för scenkost och anordnas av Scensverige. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Har du undrat var alla teatermanus kommer ifrån? Och vad som händer med de nyskrivna pjäserna när scenljuset slocknar över premiäruppsättningen? Teaterförlaget är en central aktör i teatervärldens litterära kretslopp. Men hur arbetar egentligen en teaterförläggare? Vilken relation har förläggaren till teaterinstitutionerna? Och hur ser man skillnad på en dussinpjäs och ett framtida genombrott? Gäst i studion är Berit Gullberg, mångårig förläggare och förlagschef på Colombine teaterförlag, ett av de ledande förlagen inom scenkonstutgivning. Gullberg har också varit verksam som författare och journalist. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Satiren riktar ofta en komisk udd mot samtidens makthavare och ryggar aldrig för sin tids brännheta ämnen. Som litterär genre har satiren samtidigt urgamla rötter. Vad lägger vi egentligen i ordet satir idag? Hur skiljer vi den från parodi och pastisch? Måste den vara elak – och måste satirikern tro på vad hen själv säger? Veckans avsnitt vrider och vänder på begreppet satir. Gäst i studion är Henrik Dorsin, komiker och skådespelare som varit verksam i de flesta komiska genrer – från satirisk humor-tv som TV4:s Parlamentet till kupletter och musikaliska revyer. Han är en av medlemmarna i den satiriska humorgruppen Grotesco, men är kanske allra mest känd för sin roll som Ove Sundberg i tv-serien Solsidan. Just nu spelar Dorsin operachefen Benny Zetterberg i sin egen bearbetning av den klassiska operetten "Glada änkan" på Operan i Stockholm. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren. Avsnittsbilden visar Henrik Dorsin i Glada änkan på Operan i Stockholm. Foto: Markus Gårder.

I begynnelsen av varje teateruppsättning finns ordet – och det är dramatikern som står för det. Men hur går egentligen en pjäsförfattare tillväga? Hur uppstår idéerna? Skriver man repliker med särskilda skådespelare i åtanke? Är tjuvlyssning på tunnelbanan bästa sättet att hitta ett trovärdigt språk? Och hur välkommen är dramatikern i arbetet med själva uppsättningen? Gäst i studion är Alejandro Leiva Wenger, författare och dramatiker. Han debuterade 2011 med novellsamlingen "Till vår ära", men har på senare år – med pjäser som "Författarna" (2013) och den prisbelönta monologen "127" (2011) – etablerat sig som en av landets mest intressanta dramatiker. 2015 utkom han med boken "Fakta. Tre pjäser" på Albert Bonniers förlag. Alejandro Leiva Wenger tilldelades 2016 års Henning Mankell-stipendium. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. (Vi beklagar den lite sämre ljudkvaliteten i detta avsnitt.)

Dramaturgi är teaterkonstens kärna. Men vad gör egentligen en dramaturg? Vilka beståndsdelar måste ett riktigt starkt drama innehålla? Hur ser samarbetet med pjäsförfattaren ut? Och hur översätter man en klassisk replik till en koreografi? Veckans avsnitt stiftar bekantskap med en av teatervärldens mest inflytelserika doldisar, dramaturgen. Gäst i studion är Marie Persson Hedenius, sedan 1997 dramaturg vid Uppsala stadsteater. Bland hennes uppsättningar märks ett flertal samarbeten med koreografen och regissören Birgitta Egerbladh. Hedenius har också undervisat vid Dramatiska institutet och är sedan 2006 ordförande i Svenska Assitej, ett internationellt nätverk för scenkonst för barn och unga. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Avsnittsbilden visar en scen ur "Som i en dröm", en dansteaterföreställning av Birgitta Egerbladh aktuell på Uppsala stadsteater, för vilken Marie Persson Hedenius varit dramaturg.

Vilken betydelse har musiken i en teaterföreställning? Hur går det till när man skapar en unik ljudvärld för scenen? Passar särskilda instrument särskilt bra för vissa karaktärer eller sinnesstämningar? Veckans avsnitt fördjupar sig i scenkonstens musikaliska universum, på spaning efter ljudets betydelse för teaterupplevelsen. Gäst i studion är Stefan Johansson, kompositör, musiker och ljuddesigner som skrivit och arrangerat musik till en mängd teaterföreställningar, däribland Dramaten-pjäserna ”Ensam och Esmeralda” och ”Kärleken kommer att skilja oss åt”. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vad är en klassiker? Hur gör man en Shakespearepjäs rättvisa på scen? Och varför har "teatralisk" blivit ett sådant skällsord i dagens teater? Veckans avsnitt grottar ner sig i den mest klassiska teaterhistorien, från de gamla grekerna över Shakespeare, Moliére till mer moderna klassiker. Gäst i studion är Stina Ekblad, skådespelare med fyrtio års erfarenhet från de största scenerna. Hon har också varit professor i scenisk gestaltning vid Teaterhögskolan, där hon bland annat undervisat i klassikertolkning. I avsnittet ger hon sin syn på klassikern, både i teaterhistorien och på dagens scener. Och så visar hon hur man levererar en perfekt alexandrin. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Producent: Magnus Bremmer. Inspelningstekniker: Henrik Nordgren.

Vad betyder egentligen performance? Hur mycket konst, dans eller teater är det? Och måste det provocera för att vara performance på riktigt? Veckans scenpodd fördjupar sig i ett komplicerat scenkonstbegrepp och tar hjälp av både Kalle Anka och Sex and the City för att reda ut vad performance kan vara.  Gäst i studion är Danjel Andersson, chef för MDT (Moderna dansteatern) i Stockholm. Han har intresserat sig för performance i många år, arrangerat flera performancefestivaler och även fungerat som kritiker i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.   Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet och teaterkritiker i Svenska Dagbladet. (Avsnittsbilden visar performancekonstnären Marina Abramovic i sitt uppmärksammade verk "The Artist is Present" på Museum of Modern Art i New York, 2010. Foto: Shelby Lessig/Wikimedia Commons

Vad är en clown? Hur förhåller den sig till gycklare, narrar och andra lustigkurrar? Och var kommer egentligen den röda näsan ifrån? Veckans scenpodd synar clownens olika masker och spårar figurens historia från den dionysiska fruktbarhetskulten till Charlie Chaplin och Fellinis filmer. Det blir också ett samtal om bananens mångsidighet – och om lekens betydelse i mörka tider. Gäst i studion är Manne af Klintberg, "Clownen Manne" med hela svenska folket. Han berättar om hur en plats på en mimutbildning banade vägen fram till clownrollen, vars röda näsa han nu burit i 45 år.   Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras för RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar Paul Legrand i rollen som Pierrot. Fotografi av Nadar, Paris 1855.

Hur mycket får en regissör ändra i en pjästext? Hur ser en arbetsdag ut? Måste man gilla att bestämma? Och har teatern alltid haft regissörer? Scenpodden fördjupar sig i ämnet regi och hinner beta av alltifrån repetitionstider till hur man som scenisk chef förhåller sig till sina skådespelare och ibland nattsvarta pjäsämnen. Gäst i studion är Suzanne Osten, en av Sveriges mest framstående regissörer, dramatiker och författare. I samtalet delar hon med sig av praktiska och existentiella erfarenheter från ett snart femtioårigt yrkesliv, och berättar litet extra om höstens hyllade uppsättning ”Falla ur tiden” på Dramaten liksom det aktuella radiodramat ”64 minuter med Rebecka”, efter manus av Ingmar Bergman. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Projektledare: Magnus Bremmer. Inspelningstekniker: Henrik Nordgren.

Den 1 januari 1925 började nuvarande Sveriges Radio, då Radiotjänst, skicka ut sina första sändningar över landet, ett par timmar per kväll. Bara elva dagar senare sändes den första teaterföreställningen. Numera är radioteater en internationell genre lika förankrad i traditionen som stadd i snabb utveckling. Det fjärde avsnittet av Scenpodden tar tempen på en säregen dramatisk genre. Hur spelar man in radioteater? Vilka är radioteaterklassikerna? Hur skiljer det sig att skriva dramatik för radio? Och hur har streamade tv-serier och podcastlandskapet påverkat radioteatern idag? Veckans gäst är Malin Axelsson, prisbelönt dramatiker, författare och sedan 2015 även konstnärlig ledare för Sveriges Radio Drama, tidigare Radioteatern. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vad gör en ståuppare när det blir tyst i publiken? Finns det något man absolut inte får skämta om? Vad är en "rutin" och hur gammalt är egentligen standup som fenomen? I det tredje avsnitt av Scenpodden pratar vi om standup från alla tänkbara perspektiv – men också om monologen som teaterhistorisk genre. Veckans gäst är Özz Nûjen, en av Sveriges främsta ståuppare liksom skådespelare med gedigen erfarenhet av monologer, från Dario Fos ”Mistero buffo” till den aktuella ”Rickard III” av Shakespeare. Scenpodden är en podcast om teater och scenkonst, med regissören Rebecca Forsberg och teaterprofessorn Karin Helander. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Hur förbereder sig en skådespelare för sin roll? Hur viktig är kostymen – och hur roligt är det egentligen att improvisera i grupp? I det andra avsnittet av Scenpodden synar vi skådespelarrollen i sömmarna – från lekfullhet och rampfeber till teaterhistoriska skådespelarmetodiker och dagsaktuellt samhällsansvar. Veckans gäst är Gunilla Röör, skådespelare med 30 års erfarenhet från teater och film, knuten till Stockholms stadsteater och bland annat känd för sina starka porträtt av historiska personligheter som Gertrude Stein, Frida Kahlo och Rikard III. Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden är ett samarbete mellan RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Avsnittsbilden visar Gunilla Röör som Gertrude Stein på Stockholms stadsteater 2011. Foto: Carl Thornborg.

Vad gör egentligen en scenograf? Vad skiljer scenografin från rekvisita och scenerier? Hur länge har teatern haft dekorer? Och hur mycket bråkar scenografer och regissörer? I det första avsnittet av Scenpodden djupdyker vi i ämnet scenografi – från äldre tiders dekormåleri till den nya teknikens medieskärmar, från småskaliga hantverksmodeller till stora konstnärliga visioner. Veckans gäst är Ulla Kassius, scenograf och regissör med 40 års erfarenhet på scengolvet. Hur ser hennes arbetsdag ut? Hur mycket kostar en scenografi? Och vad är det konstigaste hon någonsin ställt på en scen? Scenpodden leds av Rebecca Forsberg, regissör och konstnärlig ledare för RATS Teater, tillsammans med Karin Helander, teaterprofessor vid Stockholms universitet. Podden produceras av RATS Teater och Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Christine Ericsdotter Nordgren.