Matematikern Ada Lovelace föddes redan 1815, men har kommit att kallas för den första dataprogrammeraren.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Redan 1843, mer än hundra år innan Bill Gates och Steve Jobs insåg de moderna datorernas framtida potential, förstod Ada Lovelace att med rätt sorts information skulle en maskin inte bara kunna utföra avancerade matematiska kalkyler – den skulle kunna göra långt mer än så. Den skulle till exempel kunna komponera musik – ”utstuderade och vetenskapliga musikstycken av vilken grad av komplexitet och omfattning som helst”, som Ada uttryckte saken.
För Ada Lovelace betraktade matematik och logik som verktyg för att underlätta kreativitet och fantasi och kallade själv det för ”poetical science”, poetisk vetenskap. Och det är hennes gränsöverskridande sätt att använda sig av matematik, logik och fantasi och poesi som idag gett Ada Lovelace en särställning.
När hon lärde känna vetenskapsmannen Charles Babbage, som uppfunnit en mekanisk räknemaskin, blev hon som förhäxad. Hon började fundera på vad en sådan maskin skulle kunna göra. När Babbage 1837 ritade uppföljaren ”den analytiska maskinen” var hon helt med på noterna, eller algoritmerna.
Ada Lovelace tog fram riktlinjer för hur den analytiska maskinen skulle kunna programmeras med kod för att beräkna komplexa formler. Det anses vara den första algoritmen för en maskin, och det första fröet till framtida dataprogrammering.
I veckans program pratar vi med journalisten Bella Linde som, tillsammans med fotografen Lena Granefelt, just nu arbetar med ett stort projekt där de via geografiska platser runt om i världen berättar om ett antal kvinnor vars gärningar har påverkat hela vårt samhälle. En av platserna som de har besökt är den lilla pittoreska byn Porlock i Somerset i sydvästra England. I Porlock hade nämligen Ada Lovelace och hennes man sin sommarbostad under många år och det var där som hon, tillsammans med Charles Babbage, utvecklade sin berömda algoritm.
Vi pratar också med journalisten Marie Birde och programmeraren Olga Stern, aktuella med boken Ettor och nollors hemliga liv, som handlar om hur dataprogrammering fungerar. Och så besöker vi Moderna Museet i Stockholm där en utställning om den japanska konstnären Atsuko Tanaka snart öppnar.
Veckans gäst är Isobel Hadley-Kamptz, författare och journalist.