Grön, grönare, grönast – samtidens nya präktighetssymbol

Vad har brittiska sportbilar, den tyske poeten Goethe, kaktusar och Krav-märkning gemensamt? Färgen grönt, förstås. I veckans STIL tittar vi närmare på en färg som kommit att representera så mycket gott och nyttigt att den skulle kunna vara olidligt präktig och duktig som en tallrik stuvad grönkål - om den inte också vore så att den även illustrerar mindre fördelaktiga saker, som avundsjuka, illamående och brist på erfarenhet. Och mögel, förstås.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här i Sverige myntades uttrycket ”den gröna vågen” 1971, och det av den då alldeles nystartade i tidningen Land. Den hade noterat att allt fler valde att flytta ut på landet – från städerna – som en protest mot miljöförstöring. En alternativrörelse där hållbarhet och närodlat stod i fokus. Många hoppades att miljömedvetandet skulle slå rot och leda till kraftig tillväxt av det gröna tänkandet, bland både företag och konsumenter, men det gick trögt. Någon som kan vittna om det är Johanna Hofring som för tio år sedan, 2004, skapade vad hon trodde skulle bli en hit i tiden – Ekovaruhuset i Stockholm. Henne har vi träffat. Vi har också mött människor som älskar grönt av en helt annan anledning, sportbilsentusiaster som har ett varmt förhållande till BRG, det vill säga British Racing Green.

Poeten Johann Wolfgang von Goethe publicerade 1810 en 1 400 sidor tjock och enormt inflytelserik bok med titeln: zur Farbenlehre, om färglära. Det är den som ligger till grund för dagens psykologiserande kring färger, som att grönt är rogivande till exempel. Skaffa krukväxter, uppmanas vi därför ofta till för att göra våra hem lite mildare och mysigare. Men hur kommer det sig att kaktusen blivit så trendig? Det har vi kollat upp.

Veckans gäst är Louise Klarsten, VD för Colourhouse i Göteborg.