Verket – en podd om klassiker

Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Det är en av världslitteraturens mest lästa böcker – och historien om Alice som trillar ner i ett kaninhål och upptäcker ett helt sagoland är välkänd för långt många fler än de som faktiskt läst själva boken. Ända sedan boken gavs ut 1865 har nytolkningar och binkningar till Alice förekommit i ändlös rad, inte minst i filmer och tv-serier. Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Vilken betydelse fick Carrolls bok i 1800-talets litterära och mediala landskap? Och har John Tenniels välkända illustrationer från originalupplagan någonsin blivit överträffade? Klassikerpodden Verket introducerar en klassiker med stort K. Gäst i avsnittet är Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur på Malmö universitet. Han disputerade 1999 på en analys av Alice i Underlandet ur en muntlig tradition, undervisar om barnlitteratur ur ett globalt perspektiv och är även redaktör för den internationella forskningstidskriften Bookbird: Journal of International Children's Literature. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

I början av 1590-talet beställde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II en skulptur av den nederländske konstnären Adriaen de Vries. Skulptören valda den antika sagans Psyke som sitt motiv, kungadottern som lyfts upp till Olympens höjder med hjälp av bevingade amoriner för att återförenas med sin älskade Amor. Den stora bronsskulpturen hamnade i Rudolf II:s stora konstsamling i Prag och var ett mästarprov av sällan skådad teknisk skicklighet i sin samtid. År 1648 hamnade den i Sverige, som ett krigsrov i slutskedet av 30-åriga kriget. Gäster i avsnittet är Linda Hinners och Martin Olin. Linda Hinners är skulpturintendent på Nationalmuseum och konsthistoriker, disputerad vid Stockholms universitet. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sex. Våld. Klassförakt. Och undertryckt homosexualitet. Dramatikern Tennessee Williams sparade inte på krutet i sin klassiska pjäs Linje Lusta – eller A Streetcar Named Desire, som den heter i original. Pjäsen hade urpremiär på Broadway 1947, men är mest känd i filmatiseringen av samma uppsättning från 1952, med Vivien Leigh och Marlon Brando i huvudrollerna som Blanche Dubois och Stanley Kowalsky. Pjäsens uppsättningshistoria präglas av både misogyni och starka kvinnoroller, rasism och homofobi likaväl som banbrytande gestaltningar av sexualitet. Tennessee Williams är den mest spelade amerikanska dramatikern, och var under en längre tid en av de mest spelade dramatikerna i Sverige. Klassikerpodden Verket diskuterar en av 1900-talsdramatikens viktigaste och mest komplexa verk. Gäster är teaterhistoriken Dirk Gindt och regissören Stefan Larsson. Dirk Gindt är professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och författare till boken "Tennessee Williams in Sweden and France", 1945-1965 (Bloomsbury Methuen Drama, 2019). Stefan Larsson är regissör, skådespelare och teaterchef vid Den Nationale Scene i Bergen, Norge. Samtalsledare: Anneli Dufva. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sedan september 2021 har klassikerpodden Verket diskuterat mästerverk ur kulturhistorien med forskare, historiker, konstnärer och författare. I samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken har klassiker från litteraturens och konstens värld stått i fokus. Men nu växer Verket. Från och med idag ansluter Sveriges nationalscen för dramatik, Kungliga dramatiska teatern, till klassikerpodden Verket. I avsnitten kommer ledande teaterhistoriker, regissörer och skådespelare att diskutera några av teaterhistoriens mest klassiska pjäser, både äldre och modernare. I podden bjuds också smakprov på legendariska uppsättningar som bidragit till pjäsernas klassikerstatus. Samtalen leds av Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten, tidigare mångårig medarbetare på Sveriges Radio och kulturjournalist specialiserad på litteratur, dramatik och kritik. Här hör du henne berätta mer om vad lyssnarna kan vänta sig av Dramatens bidrag till klassikerpodden Verket – i samtal med Magnus Bremmer, redaktör för bildningsmagasinet Anekdot.

Med sin romansvit om fröknarna von Pahlen bröt Agnes von Krusenstjerna ny mark i den svenska litteraturen. Romansviten skildrar Angelas och hennes fostermor Petras gemensamma liv i ett decennium, genom sju romaner. Med sina skildringar av sexuell intimitet och homosexualitet väckte romansviten ramaskri i det tidiga 30-talets Sverige, och gav upphov till den så kallade Krusenstjernafejden. Vad var mest provokativt med Krusenstjernas berättelse? Vilka är svitens stora styrkor för en läsare idag? Hur ska vi tolka de antisemitiska avsnitten i verket? Och vad kan sviten säga oss om det politiska klimatet i 30-talets Sverige? Klassikerpodden Verket diskuterar en av den svenska litteraturens viktigaste romansviter och fokuserar på den fjärde romanen i serien, "Porten vid Johannes" (1933). Gäster i studion är Anna Williams och Hilda Jakobsson. Anna Williams är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och bland annat författare till boken "Från verklighetens stränder. Agnes von Krusenstjernas liv och diktning" (Albert Bonniers förlag, 2013). Hilda Jakobsson är postdoktor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 på avhandlingen "Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner" (Makadam). Samtalet leds av Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Kristina är den svenska monarkins mest ikoniska regent. Redan i sin samtid porträtterades hon av några av tidens mest framstående konstnärer, för vilka Kristina också var en viktig mecenat. David Becks klassiska porträtt från 1650 utfördes samma år som Kristina kröntes och är fyllt av ödesmättade symboler. Hur ska vi tolka denna målning? Vilken bild av regenten ville den förmedla till sin samtid? Hur inblandad var Kristina i hur hon porträtterades i målningar? Och hur hängde Kristinas konstsyn ihop med hennes ambitioner som regent? Klassikerpodden Verket fördjupar sig i den kungliga porträttgenren och en fascinerande regents relation till konst. Gäster i studion är Stefan Fogelberg Rota och Martin Olin. Stefano Fogelberg Rota är docent i konstvetenskap vid Södertörns högskola, specialiserad på drottning Kristina. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Malin Forst vill ta sin tillflykt till Gud, självutplåning och uppoffring, men när något inom henne protesterar och bönerna inte längre hjälper väntar bara ångesten. Karin Boyes skildring av Malin på tröskeln till vuxenlivet visar hur det hjälplösa och ångestfyllda sakta omvandlas till livsvilja och acceptans av sitt utanförskap. Orsaken? Kärleken till Siv, som hjälper henne att se både sig själv och den omgivande världen på riktigt. I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Patrik Vörén Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Med list och diplomati smyger Märta Wander in kvinnokamp och samhällsförbättring i småstadens överklass. Rådig, osentimental och underhållande vandrar hon övertygelsens väg mot kvinnlig rösträtt och upprensning i småstadens slum. Frigga Carlbergs roman från 1918 börjar som en guvernantroman men slutar som en högt och uppfordrande rop efter rösträtt och rättigheter, för kvinnor, barn och fattiga. Märta är på tvärs i det mesta, men med ironi och ett mycket gott humör till hjälp. I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Patrik Vörén Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Katja Kock får småstadens borgerlighet att sätta i halsen när hon dyker upp på balen iförd sin brors frack. Händelsen blir en utmaning av sedlighetsnormer och sexualmoral, för inte kan väl en flicka som klär sig i manskläder vara anständig? Hjalmar Bergman är både rolig och vass i romanen Flickan i Frack från 1925, där han låter Katja möta både förödmjukelse och triumf i svallvågorna efter sin impulsiva handling. Och varför blir det rusning bland de unga männen för att få dansa med en flicka i frack? I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Patrik Vörén Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Radikal, klok och livsglad – Sara Videbeck, huvudpersonen i Carl Jonas Love Almqvists "tafla ur lifvet" från 1839 är en stark person med bestämda tankar om äktenskap och kärlek. Saras resa mellan Stockholm och Lidköping, i sällskap med den alltmer förälskade Albert, slutar med en för tiden radikal överenskommelse om hur två människor som älskar varandra skall leva. Almqvists texts väckte skandal när den kom, och kanske är Saras tanker progressiva även för våra dagar. I Verkets sommarserie ”Kvinnor på tvärs” möter du fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Patrik Vörén Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Klassikerpodden Verket har nu sommaruppehåll, men det blir inte tyst i kanalerna under sommaren. Under juli månad publicerar vi istället en specialproducerad sommarserie i fyra delar. Den går under titeln ”Kvinnor på tvärs” och handlar om fiktiva kvinnor i den svenska litteraturhistorien som på olika sätt går på tvärs mot samhällets normer och konventioner. Verkets Paulina Helgeson samtalar med litteraturprofessorn Ingrid Elam, som är återkommande gäst i avsnitten – om kvinnorna och deras sammanhang, personlighet och förutsättningar. Första kvinna ut i serien är Sara Videbeck, huvudpersonen i Carl Jonas Love Almqvists roman "Det går an", som väckte skandal när den publicerades 1839. Hon följs av Katja Kock i Hjalmar Bergmans "Flickan i Frack" (1925), Märta Wander i Frigga Carlbergs "För rättfärdighets skull"(1918) och Malin Forst i Karin Boyes "Kris"(1934). Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Klockan slår tolv på nyårsafton och den försupne David Holm ligger för döden i rännstenen. Som den siste att dö för året förvandlas han vid tolvslaget till dödens körkarl. Under året som följer blir det hans uppgift att köra dödens kärra och hämta människor till den andra sidan. Men först tvingas han möta alla människor som han har gjort illa. Selma Lagerlöfs roman från 1912 är en berättelse om utsatthet och skuld, men också om godhet, kärlek och försoning. Hur kommer det sig att Lagerlöf plötsligt skrev en så samhällsengagerad bok? Vilken betydelse har Victor Sjöströms ikoniska filmatisering från 1921 haft för romanens efterliv? Och hur står sig romanen bland Lagerlöfs andra böcker idag? Verket diskuterar en av den svenska litteraturens mest lästa klassiker. Gäster i studion är Lagerlöfkännarna Anna Nordlund och Jenny Bergenmar. Anna Nordlund är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till bland annat biografin Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna (Max Ström, 2018). Jenny Bergenmar är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, specialiserad på Lagerlöfs författarskap och har bland annat forskat om läsarbreven till Selma Lagerlöf. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Det brukar kallas impressionismens födelseögonblick – när Renoir och Monet i september 1869 reste till Paris grönskande förorter och flyttade fram gränserna för hur måleriet kunde gestalta verkligheten. Renoirs "La Grenouillère", som är en av dessa historiska målningar, fångar ett sällskap som förlustar sig på en ponton i den blomstrande tillflyktsorten. Vad var det som gjorde den här idylliska målningen så banbrytande? Hur förhöll sig impressionismen till den bullrande metropolen Paris och dess tekniska nymodigheter? Klassikerpodden Verket diskuterar en av impressionismens viktigaste verk. Gäster i studion är Paula von Wachenfeldt och Per Hedström. Paula von Wachenfeldt är docent i modevetenskap, med bakgrund som forskare i fransk litteratur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef vid Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av målningen. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

När författaren och journalisten Ludvig ”Lubbe" Nordström gav sig ut på vägarna 1938 för att undersöka bostäder på landsbygden väckte hans rapporter i radio enorm uppmärksamhet. Den efterföljande boken Lort-Sverige visar bilden av en landsbygd med snusk, smuts och förfall, där människor i vissa fall har det sämre än djuren i ladugårdarna. Men hur objektiv var Nordströms rapportering? Och hur typisk är Nordströms bok för det svenska 30-talets tänkande i stort? Paulina Helgeson samtalar med Peter Forsgren, professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet och specialiserad på svensk 1900-talsprosa. Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Pär Nordlund Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Den italienska 1500-talskonstnären Giuseppe Arcimboldo blev under 1900-talet världsberömd för sin märkliga porträttkonst. Hans målningar och skisser av ansikten sammansatta av grönsaker, kött eller böcker blev kultförklarade av surrealisterna och finns idag som kylskåpsmagneter i var och varannan museishop. Men hans unika porträttkonst var länge förbisedd. Vad vet vi egentligen om konstnären och porträttens tillkomst? Finns det särskilda sätt att tolka deras betydelse? Och vad kan de lära oss om italienskt renässansmåleri? Gäster i studion är Svante Helmbaek Tirén och Martin Olin.  Svante Helmbaek Tirén är redaktör, konstnär och curator inriktad på arkitektur- och dekorationshistoria. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se högupplöst reproduktioner av Arcimboldos porträtt. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Kan en text bli så läst att den tappar sin mening? August Strindbergs korta novell "Ett halvt ark papper” från 1903 är en av den svenska litteraturens mest lästa texter, inte minst genom sin långa och trogna närvaro i skolans svenskundervisning. Men vad går vi miste om när vi tror att vi "kan" en text? Och vad ser vi när vi tittar bortom den välbekanta ytan? Gäster i studion är Ingrid Elam och Björn Meidal. Ingrid Elam är professor emerita vid Göteborgs universitet och verksam som kritiker i Dagens Nyheter och Sveriges Television. Björn Meidal är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och en av landets främsta Strindbergsforskare. Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Pär Nordlund och Magnus Bremmer Producent: Magnus Bremmer

Ett frukostbord är uppdukat i det gröna. Solljus faller över lockande delikatesser och vackert porslin. Hanna Paulis oljemålning från 1887 kan se finstämt oförarglig ut – men i sin samtid var den inte okontroversiell. En kritiker reagerade på att gestaltning var alldeles för modern och påstod att ljusfläckarna på bordsduken hade uppstått efter att konstnären tvätta sina penslar på den. Idag betraktas "Frukostdags" som ett av tidens viktigaste svenska bildkonstverk. Vad är det som gör målningen så speciell? Vad berodde kritiken på? Och är det verkligen ett impressionistiskt konstverk? Gäster i studion är Carina Rech och Per Hedström. Carina Rech är konsthistoriker, disputerad 2021 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Becoming Artists: Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s". Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av Verket. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Från fredsörelse på 1970-talet till #MeToo i våra dagar – Ingrid Sjöstrands kompromisslösa dikt "Elda under din vrede" hittar ständigt nya läsare. Hur kommer det sig att denna moderna klassiker så väl lyckats ge röst åt människors behov av motstånd? Varför behåller dikten sin tidlöshet, till skillnad från mycket annat politisk konst från 1970-talet? Och vad är egentligen en politisk dikt? Litteraturforskaren Carina Agnesdotter och poeten Jenny Wrangborg samtalar med Paulina Helgeson i säsongspremiären av Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson Inspelningsteknik: Pär Nordlund och Urban Göransson Producent: Magnus Bremmer

Efter år av missväxt väljer svearna att offra sin kung Domalde till gudarna. Carl Larssons detaljrika, ödesmättade gestaltning av den fornnordiska sagan hör till den svenska bildkonstens stora klassiker. Men redan i sin egen samtid var verket kontroversiellt, av många illa omtyckt och refuserat av Nationalmuseum. Klassikerpodden Verket ställer sig framför Carl Larssons monumentala väggmålning "Midvinterblot", berättar dess historia och försöker sätta fingret på verkets dragningskraft. Gäster i studion är Anna-Maria Hällgren och Per Hedström. Anna-Maria Hällgren är konsthistoriker och lektor vid Stockholms universitet, och även verksam som konstnär och illustratör på Anekdot. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Gå till Anekdot.se för att se en högupplöst reproduktion av Midvinterblot. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Allt är möjligt för de gudar och halvgudar som befolkade den grekiska och romerska mytologin. De rövar bort, förför, dödar, våldtar, älskar och ingriper på olika sätt i människornas liv. I Ovidius "Metamorfoser", en av världslitteraturen största klassiker, möter läsaren ett stort antal förvandlingssagor; ofta grymma och våldsamma men oupphörligt fascinerande. Verket leder dig genom Metamorfosernas värld och förklarar varför Ovidius är både feministen och modernisten bland sina samtida. Gäst i studion är Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, och aktuell med boken "Dante. Den första författaren" (Natur & Kultur, 2021). Samtalsledare: Paulina Helgeson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Läs Ovidius verk i sin helhet på Litteraturbanken.se. Direktlänkar till verket och mer läsning om författaren finns på avsnittets sida på Anekdot.se. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669) är en av konsthistoriens verkligt stora. Mest berömd är han kanske för sina många självporträtt, ett livsverk som har blivit som egen genre i 1600-talets bildkonst. Ett av självporträtten finns på Nationalmuseum i Stockholm. Denna lilla målning från 1630 är ett av de internationellt mest kända verken i svensk ägo – inte minst på grund av att det stals år 2000 och sedan dess varit stoff för såväl romaner som true crime-poddar. Vad är det som gör Rembrandts blick på sig själv så fascinerande? Konstnären Henrik Jonsson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket. Henrik Jonsson är konstnär, utbildad vid Konsthögskolan i Umeå och Kungliga konsthögskolan i Stockholm, mest uppmärksammad för sitt mångåriga projekt att omvandla Rembrandts självporträtt till skulpturer. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Se Rembrandts självporträtt i högupplöst version på Anekdot.se. Samtalsledare: Anna Jansson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Anna Maria Lenngrens (1754–1817) dikt "Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon" är ett långt tal från en mor till sin fiktiva dotter. Undvik läsning, kära Betti, liksom politik, tidningsläsande och alla aktiviteter som äger rum på de traditionellt manliga arenorna. Men vad ville Lenngren säga? Kan en lärd och skrivande kvinna verkligen ha menat det modern i dikten säger? Eller var tiden redo för feministisk satir? Klassikerpodden Verket tar sig an en av den svenska poesins mest ikoniska dikter. Gäster i studion är Maria Gullstam och Mats Malm. Maria Gullstam är teatervetare med inriktning på 1700-talet, verksam vid Stockholms universitet. Mats Malm är professor i litteraturvetenskap, ständig sekreterare i Svenska Akademien och föreståndare för Litteraturbanken. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Redigering och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Läs Lenngrens dikt i sin helhet på Anekdot.se. För mer läsning om författaren och hennes samlade verk, besök Litteraturbanken.se. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson. Se verket i foto och rörlig bild på Anekdot.se, medan du lyssnar. Samtalsledare: Anna Jansson 
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag? Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket. Samtalsledare: Paulina Helgeson 
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
 Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
 Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning så omtalad? Hur historiskt korrekt är skildringen av soldaterna som bär hem sin kung på en bår? Är det ens en bra målning? Och hur talar den till oss idag? Gäster i studion är Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad på stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet. Samtalsledare: Anna Jansson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Men dikten har genom åren tolkats på många olika sätt. Vad är det som gör den här dikten så stark? Talar den till oss idag på ett annat sätt än när den skrevs? Och vilken plats har den i Karin Boyes viktiga författarskap? Premiäravsnittet av Verket gästas av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till ett flertal uppmärksammade författarbiografier, inte minst "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" (Wahlström & Widstrand, 2017). Samtalsledare: Paulina Helgeson Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson. Inspelningsteknik: Pär Nordlund. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen säga oss idag? Programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson reder ut i samtal med forskare, konstnärer och författare. I den här förintervjun berättar Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehålla – och vad en klassiker egentligen är. I samtal med Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.